Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen

(1)

Fastställt av Gäller från Ersätter

Chef VO Planering 2022-04-01 8.0

Skapat av Ersatt av

Jenny Fredriksson 1 Ej känslig

Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen

TMALL 0202 Riktlinje v 2.0

1. Inledning

Denna riktlinje är styrande och omfattar krav och kriterier avseende farliga ämnen i material och varor i Trafikverkets verksamhet.

Trafikverket använder stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet som görs i samband med att nytt material tillförs anläggningen har stor betydelse för framtida miljöpåverkan och framtida kostnader. Att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i material och varor är ett led i Trafikverkets arbete med att skapa giftfria och

resurseffektiva kretslopp och uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är också ett led i att minimera livscykelkostnader genom att proaktivt förebygga läckage och spridning av farliga ämnen och därigenom undvika avfallskostnader samt kostnader för sanering av förorenad mark. Giftfria material och varor är även en förutsättning för att möjliggöra en resurseffektiv återvinning och begränsad klimatpåverkan.

2. Syfte

Syftet med denna styrande riktlinje är att fastställa Trafikverkets krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen i material och varor.

Riktlinjen ska bidra till att Trafikverket:

- säkrar lagefterlevnad gällande Miljöbalken¹, Reach² och Byggproduktförordningen³.

- uppfyller miljömålen Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan.

- minimerar livscykelkostnader genom att förhindra framtida förorening av mark, vatten och naturmiljö samt avfallskostnader.

- säkrar en kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering genom tillgång till dokumenterad kunskap och information.

- bygger och underhåller infrastruktur som är långsiktigt hållbar samt minimerar risker för hälsa och miljö.

1 Miljöbalken (1998:808) Hänsynsregler kap. 2 framförallt produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen

2 Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011

(2)

Riktlinjen syftar även till att skapa enhetlighet och tydlighet gentemot produktutvecklare, materialleverantörer och entreprenörer inom bygg- och anläggningssektorn genom att kraven och kriterierna harmoniseras med:

- tillämpliga delar i gällande lagstiftning såsom Reach, Miljöbalken och Byggproduktförordningen.

- Upphandlingsmyndighetens⁴riktlinjer för materialkrav vid byggentreprenader samt riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling.

- BASTA⁵, Byggsektorns avveckling av farliga ämnen.

- Trafikverkets krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter⁶. Harmoniseringen förväntas leda till större effektivitet i arbetet med riskminskning och utfasning av farliga ämnen i material och varor i bygg- och anläggningssektorn.

3. Omfattning

Kraven i detta dokument omfattar material och varor som byggs in i Trafikverkets anläggningar samt sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande. Märkningspliktiga kemiska produkter som ingår i en vara, t ex oljan i en transformator eller en olja för ytbehandling omfattas av Trafikverkets krav för kemiska produkter, TDOK 2010:310.

Kraven ska tillämpas i samband med:

 hantering av system-och komponentutveckling, d.v.s. utveckling/upphandling av Tekniskt Godkänt material (TGM) för materialförsörjning genom ramavtal.

 planering, projektering, upphandling, byggnation av anläggningar.

 drift och underhåll.

Kraven utgör minimikrav och grundläggande baskrav. Krav som går längre än dessa minimikrav kan vid behov formuleras i t ex teknik- och systemkrav för specifika material- och varugrupper.

Jord- berg och schaktmassor⁷ som används vid anläggningsbyggande är en

materialgrupp där det finns behov av krav som går längre än minimikraven i denna riktlinje. Farliga ämnen i massor förekommer naturligt eller som en förorening, de har inte tillsatts aktivt för att fylla en funktion. De uppvisar en annan rörlighet, lakbarhet och exponering till omgivande miljö än farliga ämnen i tillverkade material och varor, vilket motiverar krav som går längre än kraven i denna riktlinje. Massor är undantagna från kraven i denna styrande riktlinje.

Utöver massor är följande varugrupper exkluderade från kraven i denna riktlinje:

4www.upphandlingsmyndigheten.se

5 BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA är en del av kretsloppsrådets miljöprogram, BASTA har finansierats av EU:s Life fond och ägs av bl. a Sveriges byggindustrier. (www.bastaonline.se)

6 Trafikverkets krav och kriterier för innehåll av farliga ämnen i kemiska produkter finns

fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket.

www.trafikverket.se/kemikaliehantering

7 Detta inkluderar även granulära material såsom krossad betong

(3)

 Infästningsdetaljer⁸ bestående av metall, metallegeringar eller förzinkad metall som enda material⁹.

 Varor enbart bestående av naturliga sten och bergmaterial, exempelvis kantsten.

 Varor tillverkade enbart av obehandlat trä.

Farliga kemiska ämnen kan förekomma antingen i en kemisk produkt eller i ett material och en vara. Krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter finns fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter – Granskningskriterier och krav för Trafikverket samt TDOK 2010:311 Kemiska produkter – granskning av märkningspliktiga kemiska produkter. Kraven i Reach skiljer sig åt när det gäller farliga ämnen i kemiska produkter och farliga ämnen i material och varor. Därför har Trafikverket skilda kravdokument.

Kriterierna (se avsnitt 6) är dock helt harmoniserade för kemiska produkter och material och varor.

Byggprodukter såsom definierade i byggproduktförordningen kan vara antingen kemiska produkter eller varor enligt Reach. Byggprodukter som utgör varor enligt Reach omfattas av kraven i denna styrande riktlinje. CE-märkning enligt byggproduktförordningen innebär att en byggprodukt provats och bestyrkts enligt en harmoniserad standard. CE- märkningen omfattar inte harmoniserade krav eller regler gällande innehåll av farliga ämnen och kraven i denna styrande riktlinje ska därför tillämpas även på CE-märkta byggprodukter.

4. Definitioner

Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2§.

En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion.

Definition enligt Reach, kapitel 2.

Sammansatt vara är en vara som sammanfogats av två eller flera varor. Denna princip är i enlighet med hur en vara definieras i Reach (artikel 3.3) som lyder (i översättning):

”efter att ett objekt under produktionsprocessen har blivit en egen vara, kommer det att förbli en vara till dess att det slutligen blir avfall efter färdig användning.”

Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har faropiktogram och/eller faroangivelse enligt CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008) under avsnitt 2 i

säkerhetsdatabladet (i enlighet i enlighet med Reach, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006).

Material finns inte definierat i lagstiftning. Med material avses i denna riktlinje homogena material som varor kan byggas upp av t ex trä, stål, plast etc.

Byggprodukt är en produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar

8 Med infästningsdetaljer avses exempelvis: Skruvar, muttrar, brickor, nitar, spikar, krokar, öglor, klammer och infästningsbeslag som balkskor, konsoler, vinkeljärn och slangklämmor.

9 Med som enda material avses utan ytbehandling/ytbeläggning av exempelvis plast eller gummi.

(4)

byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk.

Definition enligt Förordning (EU) nr 305/2011, artikel 2.

KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för

kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som bidrar till att miljökvalitetsmålet nås.

REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

REACH är EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Reglerna finns i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Reach reglerar kemiska ämnen i både kemiska produkter och varor.

ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s kemikaliemyndighet.

BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA systemet består av egenskapskriterier för kravformulering samt ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller BETA:s egenskapskriterier. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier utvecklar tillsammans det gemensamma bolaget BASTA, som är ett icke-vinstdrivet bolag.

Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av miljöbalkens 2 kapitel iakttas.

Produktvalsanalys En analys som beskriver hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats.

Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada ska uppkomma samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

SVHC, Substances of very high concern. Särskilt farliga ämnen som kan medföra så allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljö. Tillstånd för användning kan krävas från ECHA.

5. Tillämpning

5.1 Tillämpning i olika processer

Kraven och kriterierna i denna styrande riktlinje ska tillämpas i Trafikverkets samtliga processer där val och användning av material och varor görs. Samtliga huvudprocesser berörs av kraven och följande stödprocesser har identifierats som centrala för

tillämpning och implementering:

 Planera och genomföra inköp.

 Hantera system- och komponentutveckling.

 Förvalta och utveckla Trafikverkets infrastrukturregelverk.

Kraven gäller både material och varor som försörjs via Logistik (f.d. Materialservice) och material och varor som entreprenörerna tillhandahåller. För material som tillhandahålls

(5)

via Logistik ska kraven implementeras och tillämpas i samband med Trafikverkets varuupphandling och tecknandet av centrala ramavtal för Tekniskt godkänt material (TGM). För material som tillhandahålls av entreprenörerna ska kraven implementeras och tillämpas i samband med entreprenadupphandlingar.

Kraven i denna styrande riktlinje ingår i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling och ska även tillämpas vid utveckling och upphandling enligt TDOK 2014:0307 Tekniskt godkänt järnvägsmaterial TGM-införande.

Kraven gäller för material och varor som projekteras och/eller byggs in i Trafikverkets anläggningar samt de sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande.

5.2 Krav på material och varor

På Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se finns en lathund som beskriver arbetsgången för Trafikverkets krav för material och varor.

5.2.1 KRAV PÅ AKTIVA PRODUKTVAL

Miljöbalkens produktvalsprincip ska tillämpas vid val och användning av material och varor:

1. Material och varor ska i första hand klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

2. Om det inte är möjligt att uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A får material och varor som klarar kriterierna för grupp B användas.

3. Om det inte heller är möjligt att klara Trafikverkets kriterier för grupp B får material och varor klassade i grupp C användas. Material och varor som inte klarar kriterierna för grupp B ska uppfylla följande särskilda villkor före användning:

 En dokumenterad produktvalsanalys samt en riskanalys ska göras innan materialet eller varan används. Om produktvalsanalysen visar att gångbara alternativ saknas och riskanalysen visar att

användningen medför acceptabla risker får materialet eller varan användas.

Produktvalsanalysen och riskanalysen ska dokumenteras i de TMALLar för produktvalsanalys och riskanalys som finns på

Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se eller i annat dokument som uppfyller minimikraven i avsnitt 5.3.

 Beställaren ska informeras om ett material eller en vara i grupp C planeras att användas. Beställaren ska även informeras om resultatet av riskanalysen innan arbetet påbörjas.

Material och varor får inte användas om de innehåller ämnen på Trafikverkets förbudslista (avsnitt 6, Tabell 2) i halter lika med eller över respektive ämnes egenskapskriterier, grupp D.

Vid användning av produkter klassade i grupp D med tillåtna användningsområden som anges i tabell 2 ska de särskilda villkoren för grupp C uppfyllas före användning.

(6)

Vid användning av material och varor där det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår ska en kontroll om innehåll av kandidatämnen genomföras¹⁰. För material och varor som innehåller kandidatämnen ska även en kontroll göras mot förbudslistan. Om kandidatämnet är ett förbudsämne klassas produkten i grupp D, annars i grupp C. Material och varor som inte innehåller något kandidatämne, klassas i grupp E. För produkter i grupp E ska en dokumenterad produktvalsanalys göras innan materialet eller varan används.

Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom BASTA/BETA-registrering, bedömning från på marknaden förekommande bedömningssystem (Byggvarubvedömningen eller SundaHus)¹¹ eller intyg från leverantör¹².

För material som tillhandahålls via Trafikverket, Logistik (TGM, tekniskt godkänt material) ansvarar Trafikverket för produktvalet och tillhandahållandet av information om varorna klarar Trafikverkets kriterier för grupp A, B eller C. Denna information återfinns i Materialkatalogen på www.trafikverket.se. Detta innebär alltså att produktvalsprincipen redan är tillämpad i samband med att ramavtal tecknades.

5.2.2 MILJÖPRESTANDAKRAV

Av antalet inbyggda material och varor som entreprenören själv kan välja och köpa in ska för:

 vägentreprenader minst 80 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

 järnvägsentreprenader minst 50 procent klara Trafikverkets kriterier för grupp A.

5.2.3 REDOVISNINGSKRAV OCH KRAV PÅ DOKUMENTATION

Material och varor som projekteras och/eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Förteckningen ska göras i TMALL 0558 eller i Excel-mall som uppfyller Trafikverkets minimikrav i avsnitt 5.4. TMALL 0558 eller Excel-mall gäller för alla inbyggda material och varor som inte registreras i Maximo via laddmall TMALL 0742. Produktvalsanalyser och riskanalyser ska biläggas materialförteckningen.

En aktuell förteckning inklusive produktvalsanalyser, riskanalyser och dokumentation som verifierar att kriterier klaras ska finnas tillgänglig under projektets genomförande

10 Kandidatämnen omfattas av informationskravet enligt Reach artikel 33. Leverantören har ansvaret att informera om innehåll av kandidatämnen. Dock anger inte kravet hur informationen ska tillhandahållas. Informationen kan alltså fås direkt av leverantören eller finnas tillgänglig på dennes publika hemsida. Det är användaren/entreprenören som behöver säkerställa att denna har tagit del av informationen utifrån det sätt som leverantören hänvisar till.

11 Översättningsnyckel från andra bedömningar till Trafikverkets kriterier finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar riktlinjer och dokument.

12 Trafikverkets TMALL 0194 ”Intyg från material- och varuleverantör” kan med fördel användas. Mallen finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar, riktlinjer och dokument.

(7)

och regelbundet¹³ redovisas för beställaren. Av redovisningen ska även framgå hur aktuell förteckning uppfyller miljöprestandakravet enligt 5.2.2.

Materialförteckningen med tillhörande bilagor ska ingå i slutdokumentationen.

Materialförteckningen ska omfatta samtliga inbyggda material och varor¹⁴, både de som tillhandahålls av Logistik och de som entreprenören själva köper in.

Följande ska bifogas materialförteckningen:

 Produktvalsanalyser för material och varor i grupp C och E.

 Riskanalyser för material och varor i grupp C.

Information om innehåll av farliga ämnen och verifiering att kriterierna klaras i varorna från Logistik återfinns i Trafikverkets materialkatalog. Dokumentation som

tillhandahålls av Logistik, d.v.s. produktvalsanalyser och riskanalyser, behöver inte bifogas materialförteckningen¹⁵.

Att miljöprestandakraven enligt 5.2.2 klaras ska verifieras med i slutdokumentationen inlämnad materialförteckning. Miljöprestandakravet omfattar även alla inbyggda material och varor registrerade i Maximo. Av förteckningen ska det tydligt framgå att kravet är uppfyllt.

Materialförteckningen ska sparas i de system som ”TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur” hänvisar till avseende förvaltningsdata. För de delar av anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i TDOK 2012:139, ska

materialdokumentationen sparas tillsammans med ritningar för respektive

anläggningsdel. Informationen om innehållet av farliga ämnen ska dokumenteras och finnas tillgängligt i Trafikverkets förvaltningsdata under materialet och varans livscykel fram till avfallshantering.

5.3 Särskilda villkor

Om det inte är möjligt att välja ett material eller vara som uppfyller Trafikverkets

kriterier för grupp A eller B ska särskilda villkor uppfyllas före användning enligt kraven i avsnitt 5.2.1.

5.3.1 PRODUKTVALSANALYS

Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4§ ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna

produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

13 Regelbundenheten bestäms utifrån projektets storlek och omfattning. För projekt kortare än 3 år bedöms lämpligt tidsintervall vara mellan 3-6 månader. I projekt som är längre än 3 år eller i underhållskontrakt bedöms minimum vara 1 gång per år.

14 Med inbyggda material och varor menas det som lämnas kvar i Trafikverkets anläggning, till exempel geotextil, vägräcke, trummor, dagvattenledningar, asfaltsmassa, järnvägsspecifikt material.

15 Om platsspecifika riskanalyser tas fram för material och varor från Logistik ska dessa bifogas materialförteckningen.

(8)

Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid valet av materialet eller varan. Rimlighetsavvägning enligt miljöbalkens 2 kap 7§ som motiverar valet ska framgå av produktvalsanalysen.

Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och utvärderats och varför inga gångbara alternativ som är bättre för hälsa och miljö har bedömts användbara.

Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Behovet av att använda materialet eller varan.

 Om annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö kan väljas?

 Vilka alternativa material eller varor som finns?

 Har något av de alternativa materialen eller varorna mindre miljö- och hälsopåverkan?

 Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter.

 Rimlighetsavvägning samt motivering till produktval.

 För material och varor där information om innehållet saknas ska verifikation finnas på att användaren aktivt tagit kontakt med leverantören för att eftersöka information om innehållet.

I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede beaktas.

Produktvalsanalyser för material och varor där information om innehållet saknas kan redovisas och dokumenteras aggregerat¹⁶.

I TMALL 1168¹⁷ visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas.

Produktvalsanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

Produktvalsanalys vid upphandling av tekniskt godkänt material (TGM)

Vid upphandling av TGM, som innebär att Trafikverket tecknar ramavtal för en viss vara, ska produktvalsanalys tas fram. Detta görs enligt rutin för stödprocess Hantera system- och komponentutveckling, TDOK 2014:0307. Produktvalsanalys bör genomföras i förstudiefasen¹⁸

5.3.2 RISKANALYS

Syftet med riskanalysen är att bedöma om användningen medför acceptabla risker.

Bedöms riskerna som acceptabla får materialet eller varan användas när åtgärder för att hantera risker enligt riskanalysen har vidtagits. Bedöms riskerna vara oacceptabla ska

16 Att produktvalsanalyser kan redovisas aggregerat innebär att en gemensam produktvalsanalys kan upprättas för flera material/varor. Dokumentet ska då beskriva vilken metodik som använts för att eftersöka alternativa produkter, till exempel genom att ange att alternativa produkter eftersökts i BASTA/BETA-registret, Byggvarubedömningen och SundaHus.

17 Trafikverkets TMALL 1168 finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar, riktlinjer och dokument.

18 I ramavtalsupphandling kan produktvalsanalysen i förstudien användas som underlag för miljökrav i den tekniska kravspecifikationen.

(9)

ytterligare utredningar avseende produktval och riskbegränsningsåtgärder genomföras för att uppnå en acceptabel risknivå.

Riskanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva:

 Hur det aktuella materialet eller varan avses användas (funktion, användningsområde, hantering, arbetssätt och arbetsmetoder).

 Det farliga ämnets namn, CAS-nummer samt klassificering enligt CLP¹⁹.

 Det farliga ämnets mängd samt varan/materialets totala mängd.

 Risker som kan uppstå vid den aktuella användningen samt hur dessa risker ska hanteras.

 Behov av skyddsåtgärder och riskminskande åtgärder

 Krav på omhändertagande av avfall.

 Bedömning om påverkan på hälsa och miljö är acceptabel.

I TMALL 1167²⁰ visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas.

Riskanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens.

Riskanalys vid upphandling av tekniskt godkänt material (TGM)

Om riskanalysen vid upphandling av TGM utförs under förstudien, kan resultatet från riskanalysen medföra att krav om riskbegränsningsåtgärder behöver införas i den tekniska kravspecifikationen.

5.4 Materialförteckning

Syftet med Materialförteckningen är att spara produktinformation om de material och varor som byggs in i anläggningen. Materialförteckningen ger ökad spårbarhet om innehållet av farliga ämnen och möjliggör en miljö- och arbetsmiljösäker och

kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering. Materialförteckningen används även som verifikation på att prestandakravet i avsnitt 5.2.2 är uppfyllt.

Följande ska minst framgå av materialförteckningen:

 Entreprenad

 Kontraktsnummer

 Datum

 Artikelnummer (anges i aktuella fall)

 SCIP-nummer²¹

 Produktnamn

19 (EG) förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar.

20 Trafikverkets TMALL 1167 finns under www.trafikverket.se/materialkrav och Mallar, riktlinjer och dokument.

21 SCIP-nummer anges i de fall där det är tillämpligt, dvs när artikeln har ett SCIP-nummer i SCIP-databasen. Information om SCIP och lagkrav gällande SCIP finns på

kemikalieinspektionens hemsida (se www.kemi.se).

(10)

 Leverantör eller tillverkare (företagsnamn)²²

 Geografisk placering²³

 Funktion eller användningsområde

 Total mängd av materialet/varan i anläggningen²⁴

 Om produkten klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B

 Om produkten varken klarar Trafikverkets kriterier för grupp A eller grupp B samt vilket utfasningsämne som gör att kriterierna inte klaras. Namn, CAS- nummer och ingående halt i vikts % ska anges.

 Om information om innehållet i produkten saknas

 Hur det verifierats att kraven uppfylls

Materialförteckning kan göras i TMALL 0558 eller i annan Excel-mall som uppfyller minimikraven.

5.5 Intyg från leverantör

Syftet med leverantörsintyget är att leverantören själv kan verifiera hur kriterierna klaras. Intyg kan utfärdas när materialet eller varan inte finns i något av

bedömningssystemen.

Tekniskt godkänt material (TGM)

Leverantörsintyg om innehåll av farliga ämnen vid upphandling av TGM-material²⁵ skickas till Trafikverkets inköpare via TMALL 0194. Inköparen ska i sin tur skicka leverantörsintyget till verksamhetsbrevlådan miljostodmaterial@trafikverket.se för granskning och gruppindelning. Intyg och information om hur de olika artiklarna lever upp till Trafikverkets krav blir därefter tillgängliga för entreprenörer i Materialkatalogen.

Entrepenader

Leverantörsintyg om innehåll av farliga ämnen kan göras i TMALL 0194 eller i annat dokument som innehåller motsvarande information.

5.6 Klassning av material och varor

Motsvarande som för kemiska produkter kan material och varor med hjälp av

förbudslistan samt Trafikverkets kriterier klassas i fyra grupper. Material och varor där information saknas kan inte klassas och bildar en femte grupp.

Grupp A – Tillåten Grupp B – Riskminskning

22 Den som står som leverantör/tillverkare ska verifiera att kriterierna uppfylls, t ex genom egen registrering i BASTA, Sunda Hus eller BVB eller egenbedömning (leverantörsintyg). Om leverantören eller tillverkaren inte själva har registrerat produkten i bedömningssystemet ska bedömningssystemets registreringsnummer anges i förteckningen.

23 För varor som klarar kriterierna för grupp A eller B anges geografisk placering med

noggrannhet som överensstämmer med kraven för övrig slutdokumentation. För varor som inte klarar kriterierna ska geografisk placering anges i koordinater eller km-talbenämning i enlighet med TMALL 0558

24 Mängd ska anges i antal, yta eller vikt.

25 Kraven anges antingen i den tekniska kravspecifikationen eller i lämplig inköpsmall.

(11)

Grupp C – Utfasning Grupp D – Förbjuden

Grupp E – Information om innehåll saknas

Trafikverkets kriterier är harmoniserade med BASTA-kriterierna. Kriterier samt förbudslistan återfinns i avsnitt 6.

5.6.1 GRUPP A – TILLÅTEN

Material och varor klassade i grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är bäst att använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller varken riskminsknings- eller utfasningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och gråa fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp A är desamma som kriterierna för registrering i BASTA- registret.

5.6.2 GRUPP B – RISKMINSKNING

Material och varor klassade i grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljö perspektiv än produkter klassade i grupp C och sämre än produkter klassade i grupp A. Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningsämnen.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s.

ämnen med egenskaper 1a, 2a, 3a, 4-12 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Material och varor som klassas i grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s.

ämnen med någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (gråa fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1.

Kriterierna för klassning i grupp B är desamma som kriterierna för registrering i BETA- registret.

5.6.3 GRUPP C – UTFASNING

Material och varor klassade i grupp C är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än produkter klassade i grupp A och B. Produkterna i denna grupp ska successivt fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och

hälsofarliga produkter.

Material och varor klassade i denna grupp innehåller utfasningsämnen med någon/några av egenskaperna 1a, 2a, 3a, 4-12 (vita fält) över angivna haltgränser enligt avsnitt 6, Tabell 1. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen.

Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö.

Material och varor som klassas i grupp C klarar varken kriterierna för registrering i BASTA eller kriterierna för registrering i BETA.

(12)

5.6.4 GRUPP D – FÖRBJUDEN

Material och varor klassade i grupp D får inte användas i Trafikverkets verksamhet.

Förbudet kan omfatta all användning eller förbud i vissa tillämpningar eller för vissa användningsområden. Trafikverkets förbudslista innehåller ämnen som är förbjudna enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafikverket har beslutat att avveckla för att ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produkter.

Material och varor som innehåller kemiska ämnen som finns på Trafikverkets

förbudslista²⁶ i en halt lika med eller över haltgränsen för respektive kriterium klassas i grupp D - Förbjuden.

För Trafikverkets Förbudslista, se avsnitt 6, Tabell 2.

5.6.5 GRUPP E – INFORMATION OM INNEHÅLL SAKNAS

Material och varor klassade i grupp E är ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv sämre än produkter klassade i grupp A, B och C eftersom det saknas tillgänglig information om vilka ämnen som ingår. Dessa produkter kan därför inte klassas i någon av grupperna A, B, C eller D. Varor i grupp E utgör en risk för människors hälsa och miljön då det saknas information för att bedöma behovet av riskreducerande åtgärder.

6. Kriterier och förbudslista

Trafikverkets granskningskriterier är harmoniserade med BASTAs egenskapskriterier.

Syftet med harmoniseringen är att förenkla och undvika flera parallella system som liknar varandra och därför kunna arbeta effektivare med utfasning av farliga ämnen.

Kriterierna är baserade på den europeiska kemikalielagstiftningen REACH och CLP.

I de fall BASTA uppdaterar sina egenskapskriterier innan en revidering av kriterierna gjorts i denna riktlinje, gäller BASTAs ändringar i en övergångsperiod tills riktlinjen reviderats.

Material och varor bedöms enligt kriterierna i Tabell 1, som är baserad på faroangivelser (CLP-förordningen, EG nr. 1272/2008).

Kriterierna ska tillämpas på varje del i en sammansatt vara d.v.s. haltgränserna ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje enskild vara eller material i en sammansatt vara. För att en sammansatt vara ska kunna uppfylla Trafikverkets kriterier för grupp A eller B krävs det att ingen av de

ingående delkomponenterna (inklusive ingående kemiska produkter) innehåller ämnen med farliga egenskaper i halter som överskrider de angivna gränserna i kriterierna.

Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även

harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO- databas och miljömålet Giftfri Miljö.

Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1.

Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet

26 För Trafikverkets förbudslista se Tabell 2 samt www.trafikverket.se

(13)

Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningsämnen.

Tabell 1. Kriterier enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 (CLP)

Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %)

1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B (H350)

0,1%

För respektive ämne, halterna ska inte

summeras b) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Cancerogenitet, kategori 2 (H351)

1%

summeras 2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A eller 1B (H340)

0,1%

Mutagenitet i könsceller, kategori 2 (H341)

1%

summeras 3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A eller 1B (H360)

0,3%

Reproduktionstoxicitet, kategori 2 (H361)

3%

summeras 4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller faroklassen för

Reproduktionstoxicitet, kategori Effekter på eller via amning (H362)

0,3%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 5. Hormonstörande ²⁷ Ämnen som bedöms som

hormonstörande i enlighet med något av följande:

- EUs definition för hormonstörande ämnen

- Reach Kandidatförteckning, artikel 57f

- ChemSec SIN-lista

0,1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras

6. Persistenta,

bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen

Ämnen med 1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller

0,1%

För respektive ämne, halterna ska

27 Kriterie 5 för hormonstörande ämnen skiljer sig åt mot BASTAs kriterier. Trafikverkets kriterie omfattar inte ämnen som förekommer på CoRAP och “List of EDC” från Danskt Center för Hormonstörande ämnen.

(14)

(PBT)²⁸ > 40 d i sötvatten eller

> 180 d i marint sediment eller

> 120 d sötvattensediment eller

> 120 d i jord samt

2) BCF > 2000 (våtvikt) samt 3) Toxicitet

NOEC eller EC10 < 0,01 mg/l eller CMR - Cancerframkallande 1A, 1B (H350). Reproduktionstoxiska 1A, 1B, 2 (H360 och H361) eller

klassificerat H372 eller H373

inte summeras

7. Mycket persistenta och mycket bioackumulerbara organiska ämnen (vPvB)²⁹

Ämnen med 1) Halveringstid

> 60 d i havsvatten eller sötvatten eller

> 180 d i marint eller sötvattensediment eller

>180 d i jord samt 2) BCF > 5000 (våtvikt)

0,1%

8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 0,1%³⁰

9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud³¹

10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01%³²

11. Farligt för ozonskiktet Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH 059, H420)

0,1%

summeras 12. Allergiframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Luftvägssensibiliserande (H334), kategori 1A.

0,1%

(fast ämne/vätska/gas) För respektive ämne,

halterna ska inte summeras

28 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering

29 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering.

30 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

31 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. Avvikelser överstigande 2,5 mg/kg är tillåtet i de fall det härrör från naturligt förekomst i kol, malm eller malmkoncentrat.

32 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 2.

(15)

b) Ämnen som uppfyller kriterierna för Luftvägssensibiliserande (H334), kategori 1 eller 1B.

0,2% (gaser) 1% (fast ämne/vätska)

För respektive ämne, halterna ska inte summera c) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Hudsensibiliserande (H317), kategori 1A

0,1%

summeras d) Ämnen som uppfyller kriterierna för

Hudsensibiliserande (H317), kategori 1 eller 1B

1%

summeras 13. Akut toxicitet Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2 eller 3

De ATE-värden³³ som minst ger produkten klassning Akuttoxisk,

kategori 3.

Summeras för varje relevant exponeringsväg

Oral: H300, H301 ATE ≤ 300

Dermal: H310, H311 ATE ≤ 1000

Inhalation: H330 eller H331 Gaser ATE ≤ 2500 Ångor ATE ≤ 10 Damm/dimma ATE ≤ 1,0 Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Specifikt organtoxiskt vid enstaka exponering (STOT-SE) i kategori 1 (H370)

1%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras Ämnen som uppfyller kriterierna för

faroklassen Specifikt organtoxiskt vid enstaka exponering (STOT-SE) i kategori 2 (H371)

10%

För respektive ämne, halterna ska inte summeras 14. Toxicitet vid enstaka a)

exponering

b)

c) Kemiska produkter som uppfyller kriterierna för klassning som

Aspirationstoxiska i kategori 1 (H304)

Kriteriet är inte något ämneskriterium utan gäller för den kemiska

produkten 15. Toxicitet vid a)

upprepad exponering

b)

Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid upprepad exponering (STOT-RE) i kategori 1 (H372)

1%

33 ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. Använd LD50 när det finns ett värde.

Använd ATE när det finns flera LD50‐värden i ett intervall. ³³ De olika ATE-värdena för olika exponeringsvägar redovisas i BASTA:s Sammanräkningsregler (www.bastaonline.se).

(16)

Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid upprepad exponering (STOT-RE) i kategori 2 (H373)

10%

16. Flyktiga organiska kemiska ämnen

Ämnen som har en begynnelsekokpunkt

< 250ºC mätt vid ett standardtryck av 101,3 kPa, och som uppfyller kriterierna för någon av farobeteckningarna:

Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332), Kan göra att man blir dåsig och omtöcknad (H336),

Kan orsaka organskador (H371) eller Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373)

10%

Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori akut 1 (H400).

25 % endast om M = 1^34,35

Ämnen som uppfyller faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori kronisk 1 och 2 (H410) och (H411)

2,5% för enbart H410- ämnen med M=1 25% för enbart H411-

ämnen 17. Miljöfarligt a)

b)

c) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Farligt för vattenmiljön,

kategori kronisk 4 (H413).

Sammanräkning görs för blandningar som inte uppfyller kriterier för kronisk 1, 2 eller 3.

Sammanräkningen inkluderar ämnen klassificerade kroniskt 1 (H410), kroniskt 2 (H411), kroniskt 3 (H412), kroniskt 4 (H413).

25%

34 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008).

35 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50- värdet eller NOEC-värdet. För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler användas.

(www.bastaonline.se).

(17)

Tabell 2. Trafikverkets förbudslista – ämnen i varor, material och kemiska produkter

Ämne CAS Tillåtna användningsområden för

material och varor Tillåtna användningsområden för kemiska produkter

Akrylamid 79-06-01

Antracen 120-12-7

Antracenolja 90640–80-5, 90640–

81-6, 91995–15-2

Kreosotsliprar och kreosotstolpar Asfaltsbeläggning

Kreosot för impregnering av trä Bitumen för asfaltsbeläggning Arsenik och dess

föreningar

Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

Bensen 71-43-2 Drivmedel miljöklass 1 får

innehålla halter av ämnet enligt Drivmedelslag 2011:319

Bisfenol A 80-05-7

Bly och dess föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

**Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG,

Sprängkapslar

Slamfärg i miljöer med särskilda krav på kulturmiljöhänsyn

Borsyra 10043–35-3, 11113–

50-1 Ftalater

-Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7 **Enligt direktiv 2011/65/EU -Dibutylftalat (DBP) 84-74-2 **Enligt direktiv 2011/65/EU -Di(2-etylhexyl)ftlatat

(DEHP) 117-81-7 **Enligt direktiv 2011/65/EU

-Diisobutylftalat (DIBP) 84-69-5 **Enligt direktiv 2011/65/EU Hexabromcyclododekan

(HBCDD)

25637–99-4, 3194-55- 6, 134237-51-7, 134237-50-6, 134237- 52-8

Hexaklorbensen (HCB) 118-74-1 Kadmium och dess

föreningar

**Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG

Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP)

85535–84-8

Krom (VI) föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

**Enligt direktiv 2011/65/EU

Kvicksilver och dess

föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

**Enligt direktiv 2011/65/EU

Natriumborater 1303-96-4, 12179–04- 3, 1330-43-4

Nonylfenol och Nonylfenoletoxilater

Organiska fosfater -Tri (2-kloroetyl)fosfat (TCEP)

115-96-8 Pentaklorfenol (PCP) 87-86-5, 131-52-2 Perfluorerade ämnen

(Ex PFOA och PFOS)

Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV, bilaga XVII* eller

(18)

POPs förordningen.

Polybromerade

difenyletrar (PBDE) Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV, bilaga XVII* eller POPs förordningen.

Tennorganiska föreningar Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

Kemiska

bekämpningsmedel

-Biocidprodukter Samtliga Får användas i impregnerade trä- och byggnadsmaterial som är NTR certifierat***

Får användas:

-för småskalig bekämpning av skadedjur exempelvis råttor och getingar

-som träskyddsmedel

-för slemförebyggande åtgärder -som antifoulingprodukter -som konserveringsmedel i vattenbaserade produkter -som desinfektionsmedel för mänsklig hygien

-Växtskyddsmedel Samtliga Får användas inom ramen för

Underhållsprogram Vegetation för järnväg samt för

bekämpning av Jätteloka³⁶ Klorfluorkarboner (CFC),

Klorfluorkolväten(HCFC), Halonföreningar

Samtliga som regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

Dinitrotoluen Samtliga upptagna på kandidatförteckningen, REACH bilaga XIV eller bilaga XVII*.

Glykoletrar

-2-Etoxietanol 110-80-5

-2-Metoxietanol 109-86-4

-2-Etoxietylacetat 111-15-9

Benso(a)pyren 50-32-8 Kreosotsliprar och kreosotstolpar Asfaltsbeläggning

* Förbud för ämnen upptagna i bilaga XVII gäller endast för de användningar som anges för respektive begränsning.

**För produkter som omfattas av direktiv för elektronikprodukter (RoHS, 2011/65/EU) eller batterier (2006/66/EG) får ämnen förekomma i Trafikverkets verksamhet för de tillämpningar som undantas från direktiven enligt beslut från EU.

***NTR certifierat trä- och byggnadsmaterial ska klassificeras utifrån kriterierna i tabell 1.

36 Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) finns upptagen på EU:s förteckning som invasiv främmande art. Förteckningen finns i genomförandeförordning (EU) 2016/1141.

(19)

7. Relaterade dokument

Riktlinje TDOK 2010:310 Kemiska produkter – granskningskriterier och krav för Trafikverket.

Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska produkter.

Riktlinje TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling

Rutinbeskrivning TDOK 2014:0307 Tekniskt godkänt järnvägsmateriel TGM - införande TMALL 0558 Materialförteckning

TMALL 1168 Produktvalsanalys TMALL 1167 Riskanalys

Översättningsnyckel till Trafikverkets kriterier för farliga ämnen

TMALL 0194 Intyg från material- och varuleverantör om material eller varans innehåll av farliga ämnen

8. Versionslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2012-04-18 Malin Kotake

2.0 2013-02-01 Kap. 5.4 och 5.6 Karin Andersson

3.0 2014-01-30 Kap 5 och 6 Anna Reuithe

4.0 2015-08-25 Kap 1, 2, 3, 4, 5, 7,

8

Anna Reuithe

5.0 2017-01-30 Kap 2, 4, 5, 6, 7, 8 Anna Reuithe

6.0 2018-04-11 Kap 4, 5, 6, Jenny Fredriksson

7.0 2020-01-01 Kap 3, 4, 5, 6 Jenny Fredriksson

8.0 2021-03-28 Kap 3, 5, 6 Jenny Fredriksson

9.0 2022-04-01 Kap 3, 5, 6 Jenny Fredriksson