Rådets slutsatser om genomförandet av EU:s politik för de mänskliga rättigheterna
Rådet välkomnar den andra årliga översynen av genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokratisering och konstaterar på grundval av denna översyn följande:
I. SAMSTÄMMIGHET OCH KONSEKVENS
A. EU:s prestationer i kommissionen för de mänskliga rättigheterna och tredje kommittén i FN:s generalförsamling
1. Rådet konstaterar att EU:s prioriteringar när det gäller de mänskliga rättigheterna inbegriper att uppnå goda resultat i och ge värdefulla bidrag till de viktigaste multilaterala forumen för de mänskliga rättigheterna, FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och
tredje kommittén i FN:s generalförsamling, vilket ännu en gång bevisades genom de framgångsrika initiativ som togs av EU under årets sessioner.
2. Rådet beklagar utvecklingen under den 59:e sessionen i tredje kommittén i FN:s generalförsamling, under vilken diskussionen, trots EU:s aktiva och konstruktiva
engagemang, fullständigt blockerades genom införandet av motioner som syftade till att ingen åtgärd skulle vidtas. Rådet är fast beslutet att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att EU når effektiva resultat i de viktigaste multilaterala forumen för de
mänskliga rättigheterna, däribland en effektivare strategi för kontakter med andra partner och regionala grupper och en effektivare utrikespolitisk lobbying för EU:s initiativ. Särskilt kommer EU att använda alla tillgängliga medel för att motverka den tendens till blockering av diskussionen om landsresolutioner som yttrar sig genom användningen av motioner i de viktigaste FN-forumen som syftar till att ingen åtgärd skall vidtas.
3. Rådet fortsätter att se landresolutioner som ett effektivt instrument i politiken för de mänskliga rättigheterna, vilket är av avgörande betydelse för människorättskommissionens och tredje kommitténs trovärdighet.
4. Rådet understryker behovet av en reform av FN, särskilt när det gäller institutionerna för de mänskliga rättigheterna och EU:s vilja att spela en aktiv roll i reformprocessen samt
välkomnar, med anledning av ordförandeskapets skrivelse i september 2004 till högnivågruppens ordförande, i detta avseende betoningen av människorättsfrågorna i högnivågruppens rapport.
B. Utvärdering av dialogerna om de mänskliga rättigheterna
5. Rådet understryker människorättsdialogernas avgörande betydelse som instrument i EU:s externa politik för de mänskliga rättigheterna och kommer på nära håll, genom de relevanta rådsorganen, att övervaka samstämmigheten och konsekvensen i EU:s politik i och mellan de pågående människorättsdialogerna på grundval av EU:s riktlinjer för dialoger om mänskliga rättigheter.
6. Rådet understryker ett antal vägledande principer för inledande av nya strukturerade
människorättsdialoger: det finns allvarliga farhågor när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna på plats i det berörda landet, myndigheterna i landet visar ett äkta intresse för att föra en människorättsdialog med EU och för att förbättra situationen för de mänskliga
rättigheterna på plats och det finns rimliga förväntningar om att människorättsdialogen får en positiv inverkan på situationen för de mänskliga rättigheterna på plats. Dessutom måste EU:s förmåga (både när det gäller institutionella och mänskliga resurser) att inleda nya
strukturerade dialoger fastställas.
7. Rådet understryker behovet – vilket framkommit av utvärderingen av
människorättsdialogerna med Kina och Iran – av en större kontinuitet från EU:s sida i dessa dialoger för att höja effektiviteten hos dessa viktiga inslag i EU:s externa
människorättspolitik. Alla dialoger kommer regelbundet att ses över av COHOM och andra berörda arbetsgrupper som ett viktigt sätt att säkerställa kontinuiteten.
C. EU:s riktlinjer om de mänskliga rättigheterna
8. Rådet understryker vikten av ett effektivt genomförande av de befintliga riktlinjerna om de mänskliga rättigheterna och välkomnar i detta avseende den positiva utvärderingen av
genomförandet av EU:s riktlinjer om dödsstraffet, särskilt genom de omfattande åtgärder som vidtagits gentemot tredjeländer, t.ex. att införliva frågan om dödsstraff med de bilaterala dialogerna och systematiskt göra demarscher i fall med dödsstraff.
9. Rådet noterar att EU:s riktlinjer om tortyr ytterligare behöver genomföras och rekommenderar att det görs ytterligare bruk av de operativa instrument som omnämns i riktlinjerna, såsom politiska dialoger, demarscher och förklaringar.
10. Rådet välkomnar handlingsplanen för genomförande av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt, i vilken flera typer av tematisk och regional expertis hos medlemsstaterna
kombineras till ett integrerat tillvägagångssätt för EU, som ett komplement till de steg som hittills tagits för att genomföra dessa riktlinjer, och i nära samarbete med experter från icke-statliga organisationer och FN-organ.
11. Rådet välkomnar att riktlinjerna från i år om människorättsförsvarare utgjorde ämnet för det årliga diskussionsforumet om mänskliga rättigheter den 9–10 december, vilket kommer att resultera i instrument för det praktiska genomförandet, särskilt för EU:s beskickningar på fältet.
12. Rådet understryker allmänt att utvärderingen av genomförandet av de olika riktlinjerna om de mänskliga rättigheterna visar att det finns ett brådskande behov av större kontinuitet för att säkerställa en samstämmig, synlig och effektiv EU-politik för de mänskliga rättigheterna.
Samtidigt krävs det noggranna överväganden innan några nya riktlinjer påbörjas.
II. ÖPPENHET OCH SYNLIGHET
D. Ökat samarbete med icke-statliga organisationer och insyn
13. Rådet välkomnar inrättandet av underutskottet för mänskliga rättigheter hos Europaparlamentet och ser fram mot ett aktivt deltagande i detta.
14. Rådet betraktar icke-statliga organisationer som strategiska partner till EU i dess människorättspolitik. De spelar en ytterst värdefull roll för att bevaka de mänskliga rättigheterna i alla delar av världen och de kommer därför även i fortsättningen att aktivt engageras i genomförandet av EU:s människorättspolitik.
E. EU:s organ för mänskliga rättigheter
15. Rådet manar till ytterligare genomförande av den överenskommelse som uppnåddes av medlemsstaternas företrädare, församlade i Europeiska rådet i december 2003, om att inrätta ett EU-organ för mänskliga rättigheter, som kommer att spela en avgörande roll för att öka samstämmigheten och enhetligheten i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna, utan att detta skall påverka organets mandat.
F. Generalsekreterarens/den höge representantens personliga representant för de mänskliga rättigheterna
16. Rådet välkomnar beslutet att utse en personlig representant för generalsekreteraren/den höge representanten med avseende på de mänskliga rättigheterna på GUSP-området som ett bidrag till samstämmigheten och kontinuiteten i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna, med vederbörlig hänsyn till kommissionens ansvarsområden.
III. ÖVERSYN AV EU:S PRIORITERINGAR
G. EU:s prioriteringar i politiken för de mänskliga rättigheterna
17. Rådet förklarar på nytt att EU:s prioriteringar i politiken för de mänskliga rättigheterna inbegriper goda resultat i och värdefulla bidrag till de viktigaste multilaterala forumen för de mänskliga rättigheterna, FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och
tredje kommittén i FN:s generalförsamling, förstärkning av FN:s system för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna, ständiga människorättsdiskussioner i EU:s dialoger med tredjeländer och ett effektivt genomförande av alla andra instrument i människorättspolitiken, inbegripet riktlinjerna om de mänskliga rättigheterna, och understryker härvid att ett effektivt genomförande av dessa fortfarande är av yttersta vikt.
___________
Bilaga till BILAGAN
Den andra årliga lägesrapporten om genomförandet av uppföljningen till rådets slutsatser av den 25 juni 2001 om mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land.
I enlighet med rådets slutsatser av den 10 december 2002 har arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna (COHOM) utarbetat följande andra årliga lägesrapport för 2004 om genomförandet av uppföljningen av rådets slutsatser av den 25 juni 2001 om mänskliga rättigheter och
demokratisering i tredje land.
Rapporten är ett komplement till den omfattande bedömning av vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av bestämmelserna i kommissionens meddelande om mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (KOM (2001) 252) i kommissionens arbetsdokument som antogs i juli 2004 (SEK (2004) 1041).
Strukturen i denna rapport följer den i COHOM-rapporten av den 25 november 2002 som bifogades slutsatserna från december 2002 (dok. 15138/02). Den första översynen återges i dok. 5751/04 av den 11 februari 2004.
I. SAMSTÄMMIGHET OCH KONSEKVENS 1. Förstärkning av COHOM:s roll
* I mars 2004 antog rådet slutsatser som utarbetats av COHOM om EU:s allmänna ståndpunkt vid detta års 60:e session i Förenta nationernas kommission för de mänskliga rättigheterna, däribland ståndpunkter som skall intas beträffande Iran och Kina.
* Under hela året fortsatte COHOM att använda sig av kommenterade dagordningar och anta mer operativa slutsatser.
* I början av det irländska respektive det nederländska ordförandeskapet förekom det en redogörelse för och diskussion om prioriteringarna för det kommande halvåret.
* Geografiska grupper deltog huvudsakligen via Coreu och kontakter mellan ordföranden för COHOM och ordförandena för de geografiska grupper som förberedde det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. Under ett gemensamt möte mellan COHOM och arbetsgruppen för Asien och Oceanien diskuterades prioriteringar i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna liksom förberedelserna inför dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter. COMEM (Mellanöstern, Gulfstaterna) deltog också i förberedelserna inför dialogen mellan EU och Iran om mänskliga rättigheter.
* Kommissionen redogjorde för prioriteringar för valobservatörsuppdrag inför både COHOM och berörda geografiska grupper.
* COHOM höll också ett gemensamt möte med COSCE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) den 10 juni 2004 för att diskutera kommande möten i OSSE.
2. Förstärkning av rådssekretariatets roll
* Under hela 2004 har rådets generalsekretariat fortsatt arbetet med att integrera mänskliga rättigheter och demokratisering i alla relevanta delar av GUSP, bl.a. genom sina
sambandskontor i Genève och New York.
* Arbetsgruppen för de mänskliga rättigheterna sammanträdde regelbundet och samlade
handläggare med geografiskt och tematiskt ansvar inom rådets sekretariat samt företrädare för policyenheten, den höge representantens kansli och kommissionen. Där samlas de vars arbete avser frågor om mänskliga rättigheter inom såväl GUSP som områden med
gemenskapsbehörighet och därigenom ökas medvetenheten om människorättsfrågor i
allmänhet och stärks informationsflödet mellan olika sektorer. Internt samråd äger också rum regelbundet beträffande särskilda frågor eller länder som är oroshärdar.
* Rådets sekretariat ger betydande stöd till varje ordförandeskap när det gäller uppföljningen av EU-initiativ och samarbetar nära med kommissionen för att agera som kontaktpunkt för det civila samhället och Europaparlamentet.
* Rådets sekretariat tillhandahåller också underlag för tal om mänskliga rättigheter för trojkamöten med tredje land.
3. Förstärkning av beskickningschefernas roll
* Under 2004 lade EU:s beskickningschefer fram rapporter och gjorde demarscher i
överensstämmelse med EU:s riktlinjer om tortyr, dödsstraff, barn och väpnad konflikt och människorättsförsvarare samt den gemensamma ståndpunkten om den internationella brottmålsdomstolen.
* Beskickningscheferna lade fram landsöversikter avseende mänskliga rättigheter (se nedan).
* Beskickningscheferna i Peking och Teheran gav också ovärderliga bidrag till förberedelserna inför och uppföljningen av dialogerna mellan EU och Kina respektive EU och Iran om mänskliga rättigheter under 2004.
4. Större konsekvens mellan gemenskapsåtgärder och GUSP
* Ett viktigt steg för att uppnå större konsekvens mellan gemenskapsåtgärder och GUSP är helt klart beslutet 2003 att utvidga COHOM:s mandat till att omfatta frågor under den första pelaren för att ge arbetsgruppen uppsikt över alla aspekter av mänskliga rättigheter i EU:s yttre förbindelser.
* COHOM informerades om ett antal frågor under den första pelaren. COHOM höll en första diskussion om översikten över dialogerna om mänskliga rättigheter med tredje land och COHOM:s roll i detta avseende. COHOM beaktade även EG och det bilaterala samarbetet inför genomförandet av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt. En första diskussion hölls om det som rör mänskliga rättigheter i kommissionens förslag till rådets förordning om tillämpning av en ordning med allmänna tullpreferenser och kommissionens meddelande om den kommande budgetplanen (2007–2013).
* EU:s åtgärder avseende mänskliga rättigheter, bl.a. genom dialog, demarscher och initiativ i internationella forum, stärks genom det stöd som fortsatt lämnats genom Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter och andra EG-program för yttre bistånd i syfte att ta itu med ett brett spektrum av människorättsfrågor, t.ex. tortyr, barns rättigheter, internationell rättvisa inklusive den internationella brottmålsdomstolen, kampen mot dödsstraffet, stöd till demokrati, gott styre och rättsstatsprincipen.
* Det utmärkta samarbetet om människorättsfrågor mellan rådets sekretariat och kommissionen fortsatte under 2004 inom ramen för deras respektive befogenheter och bidrog mycket till att uppnå detta mål. Exempel på ett sådant samarbete var bl.a. gemensamma förberedelser inför mötena i dialogen mellan EU och Iran respektive EU och Kina om de mänskliga rättigheterna;
utökad gemensam organisation av och gemensamt deltagande vid möten för behandling av viktiga EU-prioriteringar, t.ex. barn och väpnad konflikt; deltagande i och tillhandahållande av utbildning om mänskliga rättigheter för EU-tjänstemän samt bidrag till genomförandet av olika riktlinjer.
* De mänskliga rättigheterna ingår nu i kommissionens landstrategidokument och nationella vägledande program.
5. Förstärkning av samarbetet mellan medlemsstaternas ambassader och kommissionens delegationer
* Instruktioner har lämnats till EG-delegationerna om genomförandet av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt, bl.a. beträffande samarbetet med medlemsstaternas ambassader och FN:s länderteam.
6. Översyn av EU:s resolutioner i kommissionen för de mänskliga rättigheterna och i FN:s generalförsamling
* COHOM fortsatte sin utvärdering av EU:s prestationer i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna mot bakgrund av erfarenheterna från dess 60:e möte på grundval av en rapport som utarbetats av medlemsstaternas experter i Genève. Ett antal rekommendationer till förbättring genomfördes redan vid förberedelserna inför mötet i tredje kommittén vid FN:s 59:e generalförsamling.
* Den 29 november 2004 hade COHOM en särskild session för att se över EU:s bidrag till FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och hur dess effektivitet skall kunna förbättras.
* COHOM bedömde resultatet från mötet i tredje kommittén vid FN:s 59:e generalförsamling med utgångspunkt i en utvärdering som utarbetats av experter i New York så att effektiviteten vid det 61:a mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och FN:s
generalförsamlings 60:e session kan förbättras.
7. Säkerställa samstämmighet mellan EU:s interna och externa politik
* EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna 2004 följde den tidigare rapportens förenklade utformning och innehöll rapportering om människorättsfrågor inom EU samt politiska
utvärderingar.
* Kommissionens avdelningsövergripande grupp för mänskliga rättigheter sörjer för att interna människorättsfrågor systematiskt diskuteras samt främjar samstämmighet mellan intern och extern politik för de mänskliga rättigheterna.
* År 2003 fattades beslutet att utvidga mandatet för Europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet så att det skall kunna omvandlas till ett organ för mänskliga rättigheter. Kommissionen offentliggjorde den 25 oktober 2004 ett meddelande i ärendet och har inlett ett offentligt samråd med det civila samhället och andra berörda parter.
* Det är inte ett enda kontor som ansvarar för interna människorättsfrågor utan det är en mängd olika arbetsgrupper i rådet och trojkamöten som behandlar dessa ärenden (särskilt inom området för RIF, OSSE/Europarådet och sociala frågor).
8. En gemensam EU-strategi för mänskliga rättigheter och demokratisering
* Rådet antog EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare i juni 2004.
* COHOM gjorde bedömningar av genomförandet av EU:s riktlinjer om förhindrande av tortyr, om barn och väpnad konflikt och om dödsstraff, samt EU:s riktlinjer för dialoger om
mänskliga rättigheter och gick ut med rekommendationer om den kommande uppföljningen.
* COHOM utvärderade EU:s dialoger om mänskliga rättigheter med Kina och Iran, som ledde till antagandet av rådets slutsatser i oktober 2004, vilka innehåller rekommendationer om kommande dialogomgångar. En översyn av pågående dialoger om mänskliga rättigheter har diskuterats i COHOM liksom en analys av de olika typerna av dialoger och kriterierna för att delta i dessa dialoger.
II. INTEGRERING
Som exempel på framsteg under den period som omfattas av denna rapport när det gäller
integrering av mänskliga rättigheter i varje aspekt av politiskt beslutsfattande och politisk praxis kan följande nämnas:
* Kommissionen gav sin personal vid högkvarteret och kommissionens delegationer
grundläggande, avancerad och specialiserad utbildning i mänskliga rättigheter under 2004.
* Den höge representanten/generalsekreteraren Solana och kommissionär Patten har tagit upp mänskliga rättigheter med tredjeländer vid flera tillfällen under trojkamöten, bilaterala och multilaterala möten och har mött medlemmar av oppositionen i flera länder.
* EU:s beskickningschefer runt om i hela världen har utarbetat faktablad om mänskliga rättigheter, med information om tredjeländers genomförande av och politik för mänskliga rättigheter.
* Beaktandet av de mänskliga rättigheterna har förstärkts i kommissionens handelspolitik, vilket framgår bland annat av exempel på framgångsrik integrering i kommissionens
arbetsdokument.
III. ÖPPENHET
9. Förbindelserna med allmänheten
* Trots avsevärda ansträngningar har det inte visat sig genomförbart att inrätta en
interinstitutionell webbplats om mänskliga rättigheter just nu. Kommissionens och rådets webbplatser har dock utvidgats och uppdaterats, och en ny Europaportal om mänskliga rättigheter har inrättats. I den årliga rapporten om mänskliga rättigheter anges de aktuella Internetadresserna till rådet, kommissionen och Europaparlamentet.
10. Förbindelserna med Europaparlamentet
* Medlemmar av trojkan hade ett informellt möte med ledamöter av Europaparlamentets nyinrättade underutskott för mänskliga rättigheter i september 2004 för att diskutera
ordförandeskapets prioriteringar och ett antal ytterligare frågor om mänskliga rättigheter av betydelse för Europaparlamentet. Parlamentsledamot Hélène le Flautre, ordförande i
underutskottet, inbjöds till en diskussion med medlemmarna i COHOM i november 2004 för att diskutera prioriterade områden i EU:s politik för mänskliga rättigheter. Ytterligare en diskussion fördes mellan ordförandeskapet och Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor i november 2004.
* Ordförandeskapet informerade berörda parlamentsledamöter om resultatet från mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och parlamentsledamöterna förde en diskussion med beskickningscheferna i Genève under FN-kommissionens möte.
* Rådssekretariatet och kommissionen hade informella kontakter med Europaparlamentet, särskilt med parlamentets sekretariat.
* Kommissionen lämnade ett detaljerat skriftligt svar på Europaparlamentets årliga rapport om mänskliga rättigheter.
* En informell interinstitutionell grupp för barnens rättigheter bestående av tjänstemän från Europeiska kommissionen, rådets sekretariat och Europaparlamentet inrättades i
september 2004, för att ge tillfälle att diskutera initiativ och bästa metoder.
11. Förbindelserna med det civila samhället/icke-statliga organisationer
* Det irländska ordförandeskapet såg till att företrädare för det civila samhället och icke-statliga organisationer blev mycket nära involverade i utarbetandet av EU:s riktlinjer om
människorättsförsvarare, som antogs av rådet i juni 2004. Dessa företrädare deltog i ett seminarium om ärendet i maj.
* En strukturerad dialog med särskild inriktning på förberedelserna inför mötet i FN:s
kommission för de mänskliga rättigheterna förs i Genève mellan EU:s experter på mänskliga rättigheter och de viktigaste icke-statliga organisationerna för mänskliga rättigheter. Flera möten ägde rum på olika nivåer under 2004.
* Icke-statliga organisationer har fortsatt att vara väsentliga partner i genomförandet av åtgärder inom ramen för EU:s externa stödprogram, inbegripet Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter. Omfattande samråd ägde också rum med icke-statliga organisationer genom en ny "aktionsgrupp för mänskliga rättigheter" i samband med förberedelserna av programplaneringen för Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter
12. COHOM, ordförandeskapet, nationella verksamhetsområden
* I januari 2004 inbjöds företrädare för Amnesty International, Human Rights Watch och FIDH att möta medlemmar av COHOM för att diskutera förberedelserna inför det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, och i juni 2004 för att diskutera resultaten från detta. De inbjöds igen till en informell diskussion om olika frågor med anknytning till tredje utskottet i oktober 2004.
* Ordförandeskapet fortsatte, ibland med bistånd av rådets sekretariat, med regelbundna genomgångar och avrapporteringar för företrädare för Amnesty International, Human Rights Watch och FIDH före och efter mötena i COHOM.
* Medlemmar av trojkan deltog även i mötena i EU:s kontaktgrupp för de mänskliga rättigheterna, som vanligen anordnas i Europaparlamentets lokaler av de icke-statliga organisationerna i slutet och början av varje ordförandeskap och inbegriper ett brett deltagande av icke-statliga organisationer och Europaparlamentsledamöter samt andra
medlemsstaters delegationer. En separat avrapportering anordnades efter dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter.
13. EU:s diskussionsforum om mänskliga rättigheter
* Icke-statliga organisationer var mycket nära involverade i anordnandet av det årliga
diskussionsforumet om mänskliga rättigheter under det nederländska ordförandeskapet, vilket inriktar sig på människorättsförsvarare 2004. EU-ambassader som kommer att spela en central roll vid genomförandet av riktlinjerna var också aktivt involverade i förberedelserna inför forumet och inbjöds att vara med för första gången.
IV. ÖVERSYN OCH UPPDATERING AV EU:s PRIORITERINGAR FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
* Det utarbetades separata översyner av genomförandet av de olika EU-riktlinjerna om
tortyr (2001), dödsstraff (1998), barn och väpnad konflikt (2003) och dialogen om mänskliga rättigheter (2001). Det är lite för tidigt att göra en översyn av riktlinjerna om
människorättsförsvarare.
14. Förstärkt samarbete mellan EU och FN samt andra internationella och regionala organ
* Under 2004 samrådde ordförandeskapet med FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna (OHCHR) om förberedelserna av det 60:e mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och om flera andra frågor, t.ex. verksamhet som utförts inom ramen för FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter och av särskilda rapportörer.
* Ett nära samarbete förekom även med FN:s generalsekreterares särskilda representant för barn och väpnad konflikt och med Unicef om genomförandet av EU:s riktlinjer om barn och
väpnad konflikt. FN:s generalsekreterares särskilda representant för försvarare av mänskliga rättigheter deltog i utarbetandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och inbjöds att delta i det årliga diskussionsforumet om mänskliga rättigheter.
* Unicef har spelat en nyckelroll när det gäller att påskynda utbildningen för EU-tjänstemän om barns rättigheter och sammankallade även ett seminarium vid Unicefs Innocenti Research Centre i Florens i juli 2004.
* Många olika internationella organisationer fortsatte att få stöd genom EIDHR och andra instrument för mänskliga rättigheter och demokratiprojekt.
