Verksamhetsrapport
efter granskning av
förskolans pedagogiska uppdrag
vid förskolan Varglyan, Vansbro kommun
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Vansbro kommun och förskolan Varglyan, ingår i detta urval.
Förskolan Varglyan besöktes den 21-23 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Lotta Andersson Damberg och Eva Lanteli. I denna rapport redovisar in- spektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogö- relse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till ”utveckling och lärande”.Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,
stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritids- hemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar så- ledes inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om förskolan Varglyan
Förskolan Varglyan är belägen i byn Nås i Vansbro kommun. Förskolan har tre avdelningar, Blåbär, Lingon och Hallon. Sammanlagt finns 37 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 8-15 barn. En avdelning har barn i åldrarna 1-3 år, en avdelning har åldrarna 3-4 år och en avdelning 4-6 år. Antalet tjänster i barngrupperna varierar mellan 2-3 tjänster, en avdelning saknar legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Lingon som har 14 barn i åldrarna 3-4 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och en barnskötare. En vakant tjänst ersätts av en outbil- dad vikarie. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterli- gare två förskolor.
Det framkommer i intervju med arbetslag och förskolechef att det finns en medvetenhet om att det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret en- ligt läroplanen. Förskolechefen har dock inte tydliggjort och inte heller följt upp förskollärarens ansvar.
Förskolan är en fristående byggnad med tre avdelningar och en lokal för fritids- hem. I förskolan finns även ett mottagningskök och gemensamma lokaler för personalen. Avdelningen Lingon har två större och tre mindre rum som an- vänds för lek och aktivitet, ett av de större rummen har även en köksdel. Tre av rummen används som matrum vid måltider. Avdelningen har en egen entré med ett stort kapprum. Den stora gemensamma gården är utrustad med bland annat gungor, en klätterställning med rutschkana, ett lekhus och en sandlåda.
En del av gården består av en öppen gräsplan med träd och en kulle, en annan del av gården är asfalterad.
Undervisning i förskolan
Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning, de använder sig istället av begreppet lärande. Arbetslaget beskriver undervisning som att någon sitter ned och undervisar. De har tidigare haft språkgrupper, vilket var förskolans tema förra året. Personalen berättar att förskolan har många barn
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
med språksvårigheter men även många barn som behöver träna på att leka.
”Det blir vår undervisning nu, att träna språket genom leken”. Personalen beskriver att de vill utvidga leken och leda in barnen i att prata. ”Vi försöker att inte lägga alla ord i munnen på barnen utan få dem att använda så många ord som möjligt”. Per- sonalen beskriver vidare att det är viktigt att befinna sig på barnens nivå, visa intresse, lyssna och ställa frågor. De är tydliga med att fråga barnen och be dem sätta ord på vad som händer.
I intervju med förskolläraren framkommer att förskolechefen inte har diskute- rat begreppet undervisning på förskolan. Förskolläraren uttrycker, ”vi skulle kunna prata om det tillsammans i våra utvecklingsarbeten för att se att det vi gör är ut- bildning”. Enligt förskolläraren sker undervisning i situationer då pedagogen är entusiastisk och berättar om något som barnen ska lära sig eller när pedagogen är närvarande i lek och aktivitet tillsammans med barnen. Förskolläraren ger exempel på situationer då hon har bedrivit undervisning, ”när vi tränade på fär- ger och prepositioner i samlingen. I leken idag när vi pratade om yrken som rörmokare och bagare. Då kan man passa på och berätta om dessa yrken”.
Förskolechefen beskriver i intervjun att hon har svårt att beskriva vad under- visning i förskolan innebär eftersom det är så länge sedan hon jobbade inom förskolan. Hon uppger dock att det är viktigt att ge barnen nyfikenhet i läran- det. Enligt förskolechefen är det viktigt att personalen ser till att barnen utfors- kar och stimuleras, även miljön är viktig. Förskolechefen uppger att hon har sett i förskolans planering att de pratar med barnen och tar upp deras intressen.
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2
Språklig och kommunikativ interaktion
Arbetslaget uppger i intervju att de försöker få barnen att prata, att de inte
”lägger orden i munnen på barnen utan att de själva ska få be om någonting”. Arbets- laget beskriver att de försöker få in mer kommunikation i leken. ”När de kommer med sin kaffekoppar så kan vi komma med en kassaapparat, så får vi fler diskussionsäm- nen”. Personalen beskriver vidare att de frågar barnen vad som har hänt och hjälper barnen att sätta ord på och beskriva när de befinner sig i olika situa- tioner. De menar att det är viktigt med bemötandet, att lyssna och visa intresse för att få en berättelse från barnen.
Enligt förskolechefen använder sig personalen av samtal för att stimulera bar- nens utveckling och lärande. Personalen ger barnen möjlighet att prata när de sitter tillsammans så att det blir en dialog.
Under observationerna noteras att personalen är närvarande i mötet med bar- nen genom att lyssna, bekräfta och samtala om det som sker. Under en måltid noteras hur personalen samtalar om och benämner maten. ”Jag tar fem kött- bullar, det vet jag att jag orkar. Hur många tar du? Du får känna efter i magen”. Bar- net känner efter och räknar till fem. Personalen fortsätter ”nu ser jag en massa grönsaker också, vill du ha?”. Personalen benämner grönsakerna. Under en obser- vation i tamburen noteras följande kommunikation, ”om du tar i den, så håller jag
2Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Jo- hansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
emot, så kan du använda den där”, personalen menar stövelknekten men fören- klar istället till ”den där”. Den språkliga interaktionen är inte så aktiv trots att personalen beskrivit språkutveckling som ett prioriterat område utifrån bar- nens behov.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Arbetslaget beskriver i intervjun hur de gjorde en dinosaurievärld på väggen utifrån ett barns intresse. Barnen som var mest intresserade lärde sig en del om dinosaurier. Arbetslaget beskriver vidare att de under våren uppmärksammar barnen på varför det fryser och tinar på gården och att blommorna börjar blomma. Personalen förstår att det sker ett lärande ”när barnen pratar om vad vi har berättat för dem, det visar att de tar in det”. Arbetslaget berättar att de har tam- bursituationen som aktionsforskning, där de försöker få barnen att klä sig själva. De säger att de har kommit en bra bit på väg, men att de också har en bit kvar.
Förskolechefen bekräftar att personalen planerar verksamheten utifrån barnens intressen. Enligt förskolechefen har personalen barnsamtal där de tar reda på vad barnen vill göra och sedan utformar de miljön. ”De håller på med det hela tiden, i vår ska de till exempel odla”.
Under observationerna noteras att personalen utgår från barnens intresse men Skolinspektionen ser få exempel på att barnen utmanas utifrån deras tidigare kunnande. En observerad situation utomhus visar hur en personal stöttar barn att våga klättra upp och åka ned i rutschkanan. Personalen står nära barnen när de klättrar upp så att de känner sig säkra, ”du klarar det. Bra!”. Barnen åker till- sammans och det är tydligt att de har roligt. Vid matsituationer observeras att barnen ges möjlighet att erövra nya erfarenheter och färdigheter genom att per- sonalen uppmuntrar dem att själva ta för sig mat och hälla upp mjölk från mindre kannor, däremot ges barnen begränsade möjligheter vid på- och av- klädning. Personalen lägger fram overallerna på golvet åt barnen som är fyra och fem år. Personalen uppmuntrar barnen att försöka själva men flera av bar- nen gnäller missnöjt när de själva ska klä på och av sig. När barnen kommer in efter utevistelsen så lämnar de flesta av barnen sin overall på golvet.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
Förskolans utemiljö är utrustad med olika redskap, bland annat sandlådor där barnen kan gräva och bygga, gungor och rutschkana för att klättra och åka kana i. Det finns även en stor gräsyta och en kulle där barnen kan springa och
klättra. Arbetslaget beskriver i intervjun att de är nöjda med förskolans ute- miljö där barnen kan utveckla sin grovmotorik. Runt gungställningen kan bar- nen bland annat gå balansgång, ”en vuxen håller i men de tränar och man ser att de utvecklas”. De beskriver vidare att klätterställningen är bra för barnen att träna motoriken och även tilliten till sin egen förmåga. Vid utelek observeras att bar- nen är aktiva i lek och aktivitet, de kastar boll, klättrar, balanserar, åker kana och de bygger, gräver och öser i snö, is, sand och smältvatten. Vissa barn leker tillsammans men flera barn leker parallellt bredvid varandra utan någon inter- aktion. Vid ett observerat tillfälle noteras hur en personal lyckas i ett försök att utvidga leken tillsammans med ett barn, ”vill du hjälpa mig att göra ett sand- slott?”.
Enligt förskolechefen används utemiljön och den närliggande naturen för att ge barnen möjlighet att utforska, lära och träna sin motorik. Förskolechefen lyfter även fram målarrummet där personalen utformat en miljö för att stimulera bar- nens utveckling och lärande.
Arbetslaget uppger i intervjun att de har lyssnat till barnen och anpassat vad de har framme utifrån vad barnen är intresserade av. Just nu är barnen intresse- rade av pussel och skapande. ”Vi lägger mycket pussel och spelar spel, de som inte varit intresserade kommer gärna och vill vara med. Vissa har knappt lagt ett pussel och nu kan de väldigt bra”. Förskolläraren beskriver att det är viktigt med lekmöjlig- heter inomhus med material och utrustning, ”det behöver inte vara inköpt material utan det kan vara skräpmaterial som kan användas till att konstruera och pyssla med”.
Arbetslaget uppger vidare att de är delaktiga i barnens lek, de möter barnen på deras nivå och lyssnar in dem. ”Det har inte varit så mycket samspel i leken mellan barnen så vi har varit med och utvecklat leken så den har vidgats. Nu leker barnen längre stunder och mer tillsammans, de kommunicerar och har ett samspel. De leker inte bara utan leken går ut på något”.
Observationerna visar att barnen blandar sig och sysselsätter sig själva och till- sammans i de olika lekmiljöerna. Personalen är vid flera tillfällen delaktiga i barnens fria lek. Vid en observerad situation spelar några av barnen spel till- sammans med en personal, de kastar tärning och läser instruktionerna på korten. Några barn sitter själva och bygger med lego och kör med leksaksbil.
En grupp barn sitter i målarrummet och målar, en annan grupp av barn lägger pussel och några barn sitter vid ett bord tillsammans med en personal och skapar påsksaker. Personalen instruerar genom att visa och berätta, och hjälper barnen att klippa och klistra fast ögon, näbb och fötter på vad som ska bli en påskkyckling. Vid en observerad situation noteras hur en personal och ett barn
leker tillsammans. Barnet som har fördelat leksakerna mellan sig och persona- len, slår ihop händerna och säger glatt ”nu börjar vi”. Två andra barn kommer och sätter sig hos personalen som då blir upptagen ”du kan väl leka med en hand”, säger barnet. De leker och samspelar men blir ibland avbrutna då något annat barn kommer ”nu fortsätter vi” säger barnet och leken tar vid där den slutade.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Arbetslaget beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta variationer och bryta mönster hos vissa barn för att locka dem vidare i lärandet, ”vi har en som ofta låser sig i samma sysselsättning”. Enligt arbetslaget är det viktigt att vara på barnens nivå och själva visa sig nyfiken för att få med barnen. ”Vi försöker skapa spänning, vi är med barnen och låter dem prova saker som de inte klarar av. Om man ser en insekt ute säger man, kom får ni se!”. En av personalen beskriver en situat- ion med ett barn som ville, men inte kunde klättra i klätterställningen. ”Jag var med och visade och han tittade hur de andra gjorde. Han lyckades och var jätteglad”.
Arbetslaget beskriver vidare att det är viktigt att ge barnen tid, ge beröm och hjälpa dem lite på vägen. Enligt förskolechefen stärker personalen barnens tillit till den egna förmågan genom att de ger barnen stort utrymme och samtalar med dem. Förskolechefen uppger vidare att personalen spinner vidare på vad barnen är intresserade av och anpassar miljön efter det.
Vid observation av en samling noteras hur ett barn själv får sjunga en sång som barnet önskat, för de andra barnen. Alla lyssnar och applåderar, sedan sjunger alla sången tillsammans. Vid ett annat observerat tillfälle får ett barn hjälpa en personal att laga en plastkorg som har gått sönder. De hjälps åt att laga korgen med silvertejp. Vid utelek observeras hur en personal stöttar ett barn som gnäller ”jag kan inte”. Personalen säger, ”alldeles nyss kunde du ju”. Barnet försö- ker och lyckas. ”Ser du, nu gick det så där bra igen”, säger personalen uppmunt- rande. Vid matsituationer observeras att barnen själva skickar runt karotter och tar för sig av maten. Personalen häller upp en liten mängd mjölk och vatten i kannor så att barnen själva ska kunna hälla upp i sitt glas. Personalen upp- muntrar och stöttar, ”du kan ju, titta så bra! Jag behövde inte hjälpa till. Det är därför man inte ska säga att man inte kan innan man har provat”. Vid observation av på- och avklädning noteras dock att barnen ges begränsade möjligheter att stärka tilliten till den egna förmågan. Vid ett tillfälle försöker en personal att locka ett barn genom att föreslå, ”ska vi se vem som kommer först?” men det lyckas inte.
Trots att personalen har lagt fram kläder på golvet och använt ”lock och pock” så lyckas de sällan att fånga barnens lust eller få dem att känna tillit till den egna förmågan.
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
Arbetslaget uppger att barnen stimuleras i sin motoriska utveckling genom lek och rörelse utomhus, personalen utmanar då barnen att prova och kämpa. De berättar att barnen brukar ställa iordning stolar som de klättrar på och inom- husbanor där de kan slå kullerbyttor. Arbetslaget uppger vidare att finmotori- ken tränas till exempel genom att arbeta med pärlor och klippa. De har upp- märksammat att flera barn hade svårigheter att hålla i en sax så nu har de satsat på klippning. ”Vi har inte satsat på en produkt, utan mer att de ska få möjlighet att klippa i tidningar och papper”.
På anslagstavlan sitter ett dokument som handlar om aktionsforskning, där står
”Vi ska låta barnen få möjlighet att klä på sig själva”. Vid observationerna noteras att personalen gör försök att uppmana barn att klä sig själva men det slutar ofta med att personalen klär på barnet. Vid ett observerat tillfälle säger ett barn, ”jag vill att du ska klä mig”. Personalen svarar, ”men du får prova själv först”. Barnet går iväg och personalen ropar, ”vill du att jag ska stoppa ned overallen i stöv- larna?”. Barnet ropar ”ja” men går inte dit. Personalen går efter barnet, ”nu har jag gjort iordning, nu får du komma och klä på dig”. Barnet säger, ”nej” och går runt kring en matta, och säger ”gå runt, gå runt, gå runt”. Personalen kommer och bär barnet till kläderna och det slutar med att personalen klär på barnet.
Under observationerna noteras vid flera tillfällen att barn provocerar och utma- nar varandra eller de vuxna. Vid en fruktstund börjar två barn att bråka, den ena personalen tar då försiktigt om barnet och frågar ”ska vi gå in i köket, så kan du ta med ett spel eller något?”. Barnet och personalen går åt sidan och jobbar till- sammans med ett material så länge som fruktstunden varar. Vid ett annat till- fälle så räcker ett av barnen ut tungan åt en av Skolinspektionens inspektörer.
En av personalen reagerar och säger, ”man gör inte så, inte mot en fröken eller mot barnen eller mot en främmande. De tycker inte det är roligt”. Personalen sitter bred- vid barnet och rör försiktigt vid barnets kind, ”hör du mig?”.
Förskolläraren uppger att det finns några barn som bara vill springa runt och jaga, som haft svårt med planerade aktiviteter. ”Jag kan se att någon har svårt i det sociala samspelet och jag behöver då fundera på hur vi kan träna det”. Arbetslaget be- skriver att de har dramatiserat hur man kan vara mot varandra, många barn har tagit in detta och det har varit uppskattat av barnen. Arbetslaget beskriver vidare att de har använt litteratur som stöd för att barnen ska lära sig vänta på sin tur och säga förlåt, ”jag läste kompis kanin, att man ska komma överens om städ- ning. Efter det hjälpte alla till med städningen”. Personalen har nu valt att fokusera
på leken som en metod både för språkutveckling och social utveckling. Perso- nalen uppger att de vill vidga leken ”så att barnen ser att det kan ingå mer saker och personer och i och med det få en kommunikation. Många killar bygger med lego, så kan man vara där och få med fler barn och de kan utvidga till en hel stad”.
Arbetslaget uppger att de arbetar allmänt med språkutveckling genom vardag- lig kommunikation och spel, vid samling före maten har de rim och ramsor.
Det finns ett bibliotek på förskolan, personalen berättar att de går dit med en grupp barn för läsvila efter maten. Vid läsvilan är barnen indelade i två grup- per. Enligt personalen är syftet att barnen ska komma ner i varv efter maten och målet är att barnen ska kunna sitta stilla och lyssna på en saga. ”Vi läser och diskuterar vad som finns på bilderna och vad sagan handlar om. Men det är ju inte det vi gör varje dag, det kan vi utveckla”. Arbetslaget uppger att de tidigare arbetat med olika språkutvecklande material för att stimulera barns språkutveckling som till exempel Babblarna och Före Bornholm. De har även arbetat med en- skilda barns språkutveckling med stöd av logoped. ”Det har blivit sämre med det nu när vi koncentrerat oss på leken”.
Vid en observerad läsvila med tre barn noteras att personalen låter barnen få välja var sin bok. Personalen och barnen pratar först om bilderna i boken, sedan läser personalen men texten är svår och barnen tappar snabbt intresset. Perso- nalen avbryter och kommer överens med barnen om en annan bok.
Vid ett tillfälle som observeras lägger personalen ut olikfärgade rundlar i mit- ten av ringen där barnen är samlade. Personalen säger till ett barn, ”kan du ta den gröna pricken och lägga den under bordet? Kan du ta den röda pricken och lägga den bakom dig?” De tränar färger och prepositioner, bakom, under och bredvid.
När alla har fått prova så ber personalen barnen, ”kan jag få din lapp? Vilken färg har din lapp?” Alla barn är inte så säkra på färgerna. Under observationerna no- teras hur personalen använder räkneord i vardagligt samtal med barnen, ”om du är klar så får du gå först, eller så går du sist eller mitt emellan”. Under en obser- vation noteras hur olika begrepp används i samtal mellan barn och personal.
”Jättestort glas. Hade du mest? Jag är så här lång, jag har växt jättemycket! Vi är lika långa”. Vid en observation av utelek säger ett barn, ”det luktar illa om mina hän- der”. Personalen svarar, ”du vet, det gör det när det är vår”. Personalen utvecklar dock inte samtalet vidare till att resonera om anledningen till att det luktar om händerna.
Enligt arbetslaget har barnen tillgång till lego, pussel, plus-plus och ett material som heter ”bågen”, för att stimulera och utveckla den matematiska förmågan.
Barnen har även material för att mäta och väga. Enligt personalen finns det
inget direkt mål med det utan det sker mer vardagligt. ”Vem som är lång och kort, man kan hjälpa till att räkna fingrar”. Personalen uppger vidare att de har jobbat med siffrorna 1-5, de har räknat och barnen har fått se hur siffrorna ser ut. ”Matematiken är med så mycket att man inte tänker på det. Vi följer upp genom att göra det igen, eller en variant av det och vi ser att de har lärt sig mycket”. Enligt för- skolechefen arbetar personalen med mattespel och använder räkneramsor för ordningstal.
Arbetslaget uppger att barnen får vara ute mycket för att leka med vatten på gården och lära sig om djur och insekter när de går till skogen. Vid ett tillfälle
”hade vi en ballong och kollade magnetism, det blev en del av leken. Det blev ett spon- tanprojekt men det finns med i vår tanke. Naturkunskapen får vi in mer, tekniken är svårare. Vi behöver jobba mer medvetet med teknik”. Personalen berättar att de för- söker få med barnen att sopsortera papper och kompostera, förskolan har en maskkompost som de matar med fruktskal. Enligt personalen har de planerat att arbeta med ett projekt om miljö och ekosystem, där barnen ska få odla och plantera. Förskolechefen uppger att hon har arbetat så kort tid att hon inte kan ge några exempel på hur personalen arbetar med naturvetenskap och teknik.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten till viss del genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande.
Personalen är närvarande i mötet med barnen men den språkliga och kommu- nikativa interaktionen sker inte så medvetet att den ger förutsättningar till ett lärande hos barnen. Barnen erbjuds till begränsad del nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdig- heter. Förskolans miljöer är tillgängliga för barnen och personalen utnyttjar miljö och material för att stimulera och stödja barnens motoriska utveckling, däremot utnyttjas inte tambursituationen till att stimulera och utmana barnen.
Personalen stödjer inte alltid barnen att utveckla självständighet och tillit till den egna förmågan, inte heller här utnyttjas tambursituationen som tillfälle till lärande och utveckling. Personalen stimulerar barnens utveckling inom språk- och matematik och naturvetenskap till viss del men stödjer inte barnen att ut- vecklas inom teknikområdet.
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
Arbetslaget uppger att de deltar i barnens lek för att stimulera barnens samspel med varandra. Personalen uppmärksammar om något barn står och tittar på,
”då går man dit och säger följ med så går vi och frågar, när någon hjälper dem så törs barnen ta steget”. Personalen beskriver att ”vissa barn tar kontakt på fel sätt”, de försöker då stödja barnet att själv lösa det. ”Ville du vara med och leka? Låt oss för- söka göra det på annat sätt”. Personalen uppger även att de stödjer barnen i situationer då barnen behöver vänta på sin tur för att träna samspel.
Under observationerna noteras att stämningen för det mesta är lugn och barnen upplevs trygga men det förekommer retsamheter och nedsättande kommenta- rer mellan barn i vissa situationer som inte alltid hinner uppmärksammas av de vuxna. Vid ett tillfälle tappar ett barn sin legobit så den går isär, då säger ett an- nat barn, ”vad bra att den gick sönder”. Vid ett annat tillfälle ingriper en personal då ett barn gör illa ett annat barn. Personalen tar bort barnet men ingen sätter ord på vad som hände och ingen tröstar det andra barnet. En annan observerad situation visar hur barn leker tillsammans och utvecklar leken. Några barn leker att de kör buss, ett annat barn kommer in och tar en stol och sätter sig bakom, ”här kan jag sitta”. Ytterligare ett annat barn kommer in och ropar ”det brinner”, barnen som kör buss växlar om till brandmän som rycker ut och släcker elden. Barnen återgår sedan till bussleken och växlar om att vara chauf- för.
Personalens samspel med barnen
Arbetslaget uppger i intervju att de nu satsar på leken för att samspela både med barngrupp och enskilda barn. ”Vi är medvetna och sätter oss på barnens nivå och lyssnar in dem”. Förskolechefen kan inte uttala sig om hur personalen sam- spelar med barnen eftersom hon har arbetat så kort tid på förskolan.
3Doverborg, E. Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Vid observationerna noteras att personalen är närvarande och nära barnen både det enskilda barnet och i grupp. Personalen lyssnar till barnen, samspelar och småpratar. Personalen samspelar med barnen genom att uppmuntra och stödja enskilda barn att prova och klara av att utföra olika moment som till ex- empel att våga åka i rutschkanan.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet till viss del ge- nomförs så att samspel mellan personal och barn, samt mellan barnen kan ut- vecklas. Personalen engagerar sig i samspelet både med det enskilda barnet och barngruppen. Personalen uppmuntrar barnen att samspela med varandra men agerar inte i alla situationer som uppstår som till exempel där barn kan bli ut- satta för nedsättande kommentarer eller behöva stöd i det sociala samspelet.
Barnen ges begränsade möjligheter att lära av varandra, lösa problem tillsam- mans och söka svar på frågor tillsammans med andra barn.
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur ar- betslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det ro- ligt och meningsfullt
I intervju med arbetslaget framkommer att förskolechefen inte har diskuterat förskollärarens roll och ansvar på förskolan. Arbetslaget har heller inte själva diskuterat förskollärarens ansvar. Förskolläraren uppger dock att hon tar mer ansvar eftersom hon har mer utbildning. Enligt förskolläraren så har hon legiti- mitet och hon känner att hon har arbetslagets stöd och förtroende. Förskollära- ren ansvarar för utvecklingssamtal men det är inte uttalat att det ska vara så på hela förskolan. Enligt förskolläraren skulle det vara bra om flera förskollärare på förskolan kunde planera tillsammans. Vid utvecklingsmöten har personalen
4Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
suttit i tvärgrupper, men det har inte funnits tillfällen för förskollärarna att dis- kutera tillsammans i tvärgrupp.
Förskolläraren uppger att hon ansvarar för att arbetslaget lägger upp verksam- heten så att den blir åldersanpassad. Hon uppger vidare att hon tar ansvar för att verksamheten planeras och genomförs så att den blir rolig, inspirerande och väcker nyfikenhet hos barnen. ”Det känns som att alla våra barn trivs och vill komma hit. Det beror på hur vi lägger upp det, ibland frågar de varför vi gör saker och då förklarar vi”. Enligt förskolläraren har föräldrarna berättat att de märker att barnen lär sig saker på förskolan. Förskolläraren beskriver att det syns på bar- nen att de trivs och att de har roligt. Förskolechefen uppger i intervju att hon ser att förskolläraren tar ett större ansvar till exempel för utvecklingsplanen.
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget uppger att de planerar var för sig eller tillsammans i arbetslaget.
Det finns en ansvarslista för vardagliga sysslor som är uppdelade lika på alla i arbetslaget. Enligt förskolläraren tar arbetslaget ansvar och samarbetar för att barnen får den stimulans som behövs för att utveckla språket. Förskolläraren beskriver att ”många har språkproblem och vi jobbar med det i leken, vi benämner ord med rätta ljud och pratar med barnen i leken”.
Observationerna visar att barnen upplevs trygga och stämningen är för det mesta lugn. Barnen har roligt tillsammans i lek och aktivitet. Det finns barn som kräver extra stöd och uppmärksamhet men utifrån detta har arbetslaget beslutat att fokusera mer på leken som metod för att stimulera samspel och språk. Förskolläraren leder samlingar och är närvarande i samspel med barnen medan hela arbetslaget tar ansvar för lek, aktivitet och samspel med barnen.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren ansvarar för att barnen upplever verksamheten rolig och meningsfull. Förskolläraren tar inte fullt ut ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetslaget samarbetar och barnen är trygga och glada men barnen utmanas inte fullt ut i sitt lärande. Förskolechefen har inte tydlig- gjort förskollärarens ansvar vilket skapar en otydlighet för ansvarsuppdraget.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens in- tentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att ar- betet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta in- nefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskole- chefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
I intervju med arbetslaget framkommer, som tidigare angivits, att förskoleche- fen inte har diskuterat förskollärarens roll och ansvar på förskolan. Förskole- chefen följer heller inte upp om förskolläraren tar sitt ansvar enligt läroplanen.
Arbetslaget uppger att ”hon har inte jobbat i verksamheten på länge men vi tycker att hon gör ett bra jobb. Hon finns alltid tillgänglig på telefon och svarar på frågor”. En- ligt personalen ser förskolechefen till att de utvärderar och skriver de planer som ska skrivas, som till exempel utvecklingsplan och handlingsplan. De upp- ger vidare att förskolechefen ibland deltar vid avdelningsplaneringar, att hon följer upp utvecklingsplanen och ser till att det sker en utveckling. Enligt ar- betslaget är förskolechefen mån om att barnen ska få det som de behöver.
Förskolechefen uppger att hon inte har hunnit med att observera hur persona- len arbetar utifrån läroplanen eftersom hon jobbat så kort tid. ”Först nu kan jag börja med det pedagogiska arbetet”. Förskolechefen uppger vidare att hon ansvarar för att allt material kommer från företag som kommunen har avtal med. Det finns dock ingen rutin för hur det ska följas upp. Förskolechefen uppger att alla är medvetna om att förskolläraren är ansvarig men det har inte diskuterats,
”vilket är en brist. Det kommer någon kommentar då och då om vems ansvar det är”.
Enligt förskolechefen ska det tydliggöras under våren vad förskollärarens an- svar innebär i arbetslaget. Förskolechefen har inte gett förskolläraren några sär- skilda förutsättningar för att ta sitt ansvar. Förskolechefen uppger vidare att det finns en processledargrupp med personal från varje förskola men förskollära- ren från avdelningen Lingon är inte med i den gruppen.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut ansvarar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen har inte tydliggjort och heller inte skapat förut- sättningar för att förskolläraren ska kunna ta sitt ansvar utifrån riktlinjerna. An- svaret för att lärandemiljö och material utformas så att den stimulerar barnens nyfikenhet och lust att lära, samt utmanar barnens utveckling och lärande lig-
ger i stor utsträckning på förskollärare och övrig personal. Detta då förskole- chefen saknar kännedom om hur lärandemiljö och material används i den pe- dagogiska verksamheten.
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i för- skolan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckl- ing och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
