yrkar att kammarrätten ska fastställa att han har rätt till dagersättning med 71 kr/dag så som ensamstående

Sida 1 (4) KAMMARRÄTTEN

I JÖNKÖPING

DOM

2019-09-27

Meddelad i Jönköping

Mål nr 1023-19

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2203

550 02 Jönköping Slottsgatan 5 036-15 68 00 (vx) 036-16 19 68 måndag – fredag 08:00–16:00 E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se

www.kammarrattenijonkoping.domstol.se

KLAGANDE

MOTPART Migrationsverket

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 4 mars 2019 i mål nr 9248-18, se bilaga A

SAKEN

Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

(LMA)

_________________________

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet.

_________________________

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 2

Mål nr 1023-19

YRKANDEN M.M.

yrkar att kammarrätten ska fastställa att han har rätt till dagersättning med 71 kr/dag så som ensamstående. Han anför i huvudsak att han inte känner de han bor med och inte kan dela mat med dem. Han köper och tillagar sin egen mat.

Migrationsverket motsätter sig ändring av förvaltningsrättens dom och anför att bedömningen om huruvida är att se som ensamstående eller sammanboende baseras på det faktum att han kan dela på hushållets gemensamma kostnader med andra. Den möjligheten bestrids inte av

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Enligt 17 § LMA har de som omfattas av lagen rätt till dagersättning. 19 § LMA ger regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att fastställa grunder för beräkning av dagersättning.

Av 6 § förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

(FMA) framgår att dagersättning inklusive egen mathållning lämnas med 71 kr för ensamstående och med 61 kr för sammanboende. I 12 § FMA anges att föreskrifter för verkställighet av samma förordning meddelas av Migrationsverket.

Av 1 § Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om mottagande av asylsökande m.fl. (MIGRFS 2018:3) framgår att definitionen av

”sammanboende” är en vuxen person som delar hushåll med en eller flera vuxna.

Av Migrationsverkets allmänna råd till 1 § MIGRFS 2018:3 anges att det inte finns några krav på äktenskap, samboförhållande eller släktskap för att

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 3

Mål nr 1023-19

definiera en person som sammanboende, det som är avgörande är om personernas logi gör att de får anses kunna dela på hushållets gemensamma kostnader.

Av utredningen framgår att bor på samma adress som en annan vuxen person. För att vara berättigad till den högre ersättningsnivån i en sådan situation måste den enskilde, som är den som ansöker om

förmånen, göra det sannolikt att personerna inte delar på hushållets

gemensamma kostnader. har i kammarrätten gjort gällande att han inte är sammanboende eftersom han köper och lagar sin mat själv.

Eftersom hans uppgifter inte har bekräftats av någon form av underlag har han inte gjort sannolikt att han är ensamstående. är därför inte berättigad till dagersättning med 71 kr.

_________________________

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

Tf. kammarrättslagmannen (ordförande, skiljaktig mening), kammarrättsrådet och tf. kammarrättsassessorn

(referent) har deltagit i avgörandet.

Föredragande juristen

skiljaktiga mening

Allmänna råd inte bindande. Jag delar inte Migrationsverkets uppfattning att det räcker med att personen får anses kunna dela på hushållets kostnader för

KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING

DOM Sida 4

Mål nr 1023-19

att räknas som sammanboende. Så som det anges i 1 § i Migrationsverkets föreskrifter MIGRFS 2018:3, krävs det för att en person ska betraktas som sammanboende att personen i fråga faktiskt delar hushåll med en annan vuxen.

har i överklagandet till kammarrätten uppgett att han inte känner de andra personerna och att han inte kan dela mat med dem samt att han köper och tillagar sin mat själv. Migrationsverket har i kammarrätten endast anfört att bedömningen om huruvida är samman- boende eller ej baseras på det faktum att han kan dela på hushållets gemensamma kostnader med andra och att denna möjlighet inte bestrids i överklagandet.

Vad uppgett om att han inte delar hushåll med någon av dem han delar boende med har inte ifrågasatts av Migrationsverket. Enbart möjligheten att dela hushåll är inte tillräcklig för att betrakta en person som sammanboende. ska därför bedömas som ensamstående. Jag anser därför att överklagandet ska bifallas och att har rätt till dagersättning med 71 kr från och med den 21 november 2018.

Sida 1 (5) FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I LINKÖPING

DOM

2019-03-04

Meddelad i Linköping

Mål nr 9248-18

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 406

581 04 Linköping Brigadgatan 3 013-25 11 00 måndag–fredag 08:00–16:00 E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se

www.forvaltningsrattenilinkoping.domstol.se

KLAGANDE

MOTPART Migrationsverket

ÖVERKLAGAT BESLUT

Migrationsverkets beslut den 21 november 2018, Dnr 50459120

SAKEN

Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

___________________

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten avvisar yrkandet om särskilt bidrag till vinterkläder.

Förvaltningsrätten avslår överklagandet i övrigt.

BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M.

Migrationsverket beslutade den 21 november 2018 att från och med samma dag ska få dagersättning om 61 kr. Som skäl för beslutet angavs följande. har flyttat till ett boende där han delar hushåll med annan vuxen person och där han själv betalar för sin mat- hållning. Om hushållets gemensamma utrymmen delas med en annan vuxen person beviljas dagersättning som sammanboende. Vid bedömningen om man är sammanboende är det avgörande om login gör att man kan dela på hushållets gemensamma kostnader, t.ex. om man delar kök med annan vuxen i lägenhet eller korridor.

överklagar beslutet och yrkar att han ska få högre dagersätt- ning. Han anför i huvudsak följande. Han får 61 kr per dag och det räcker

Bilaga A

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I LINKÖPING

DOM

inte till mat, kläder och annat. Det finns inget wifi där han bor så han betalar mycket för att kunna göra sina skoluppgifter. Han har inte heller några varma vinterkläder.

Migrationsverket vidhåller sitt beslut.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Enligt 17 § LMA har en utlänning som saknar egna medel rätt till bistånd för sin dagliga livsföring, s.k. dagersättning.

Enligt 5 och 6 §§ förordningen (1994:361) om mottagande av

asylsökande m.fl. (FMA), ska dagersättningen bl.a. täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dag-ersättning inklusive egen mathållning lämnas med 71 kr för ensamstående och med 61 kr för

sammanboende.

Av 1 § Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om

mottagande av asylsökande m.fl. (MIGRFS 2018:3) framgår att vid tillämpningen av 6 § FMA avses med:

- ensamstående: en person över 18 år som inte delar hushåll med annan vuxen person, eller som är ensamstående förälder med barn, - sammanboende: en vuxen person som delar hushåll med en eller flera vuxna.

I de allmänna råden till 1 § MIGRFS 2018:3 har Migrationsverket uttalat att sammanboende är en vuxen som delar logi, i en lägenhet eller annan typ av boende, med en eller flera andra vuxna. Det ställs enligt de allmänna råden inte några krav på äktenskap,

samboförhållande eller släktskap utan det avgörande är om

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I LINKÖPING

DOM

personernas logi gör att de får anses kunna dela på hushållets gemensamma kostnader.

De allmänna råden är inte bindande för förvaltningsrätten utan utgör Migrationsverkets tolkning av hur bestämmelserna ska tillämpas.

Kammarrätten i Jönköping (mål nr 486-18) har ansett att vid

bedömningen av om någon är sammanboende bör det beaktas om det finns möjlighet till hushållsgemenskap, exempelvis med

anledning av gemensamt kök och badrum m.m. Om det framgår att personerna inte delar hushåll ska de inte heller bedömas vara

sammanboende. Enligt avgörandet kan Migrationsverkets föreskrifter inte tolkas på så sätt att endast en bedöm-ning av huruvida en

person delar logi eller är folkbokförd på samma adress som andra kan avgöra om en person är sammanboende.

Såvitt framgår av utredningen i målet har Migrationsverkets beslut fattats med anledning av att har flyttat. Migrationsverket har anfört att delar hushåll med en annan vuxen person och därför ska anses vara sammanboende vid fastställande av dagersättningsbelopp. Uppgiften om hushållsform har inte ifrågasatts av . Eftersom det i målet således inte har framkommit något annat än att är sammanboende har Migrationsverket haft fog för sitt beslut att bevilja

dagersättning med 61 kr. Överklagandet ska därför avslås.

anger i sitt överklagande att han inte har några varma vinterkläder. Eftersom det överklagade beslutet inte omfattar frågan om särskilt bidrag för vinterkläder kan förvaltningsrätten inte pröva över- klagandet i den delen. Yrkandet om ekonomiskt stöd till vinterkläder ska därför avvisas.

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I LINKÖPING

DOM

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN

I LINKÖPING

DOM

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (FR-03).

Rådman

Föredragande jurist har varit .

Sida 1 av 2 www.domstol.se

Anvisningar för överklagande FR-03 – Överklagandetid 3 v - PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11

Hur man överklagar

________________________________________________________________

Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till.

Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.

För part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från beslutets datum.

Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.

Så här gör du

1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.

2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att kammarrätten ska

ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).

3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till.

Förklara vad du vill visa med varje bevis.

Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.

4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.

Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.

Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.

5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet.

Vad händer sedan?

Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.

Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.

Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.

Vilken dag går tiden ut?

Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.

Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.

Bilaga 1 l t"i.i

Il SVERIGES DOMSTOLAR

Sida 2 av 2 www.domstol.se

Anvisningar för överklagande FR-03 – Överklagandetid 3 v - PT • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11

Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.

Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.

 Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt.

 Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.

 Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.

 Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.

Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram.

Vill du veta mer?

Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet.

Mer information finns på www.domstol.se.

Bilaga

DV 681 Formulär 1

HUR MAN ÖVERKLAGAR

Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten.

Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades.

Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;

1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen

2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd

4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.

Bilaga B