Kandidat- och magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp
VT 2014
januari 2014 Helgi-‐Valur Fridriksson
Uppsatskursens övergripande mål
Uppsatskursens övergripande mål är att stimulera till ett självständigt, kreativt och reflekterat arbete med en klar akademisk prägel. Kursdeltagarna skall efter kursen förstå vetenskapliga synsätt och kunna tillämpa olika metoder för att behandla varierande företagsekonomiska problem. Uppsatsen kan bygga på empiriskt eller teoretiskt material men är oftast en kombination av båda. Ett väsentligt krav är att uppsatsen är väl teoretiskt förankrad inom det aktuella forskningsområdet.
Förkunskapskrav
För kandidatuppsats:
Avklarade kurser om 67,5 högskolepoäng i företagsekonomi varav minst 7,5 högskolepoäng inom valt fördjupningsområde. Dessutom genomgången kurs i Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng eller motsvarande.
För magisteruppsats:
Kandidatexamen i företagsekonomi, eller motsvarande inklusive avklarad kurs i Forskningsmetodologi i företagsekonomi 7,5 högskolepoäng eller motsvarande samt avklarade kurser motsvarande 15 högskolepoäng på avancerad nivå inom valt fördjupningsområde i företagsekonomi.
1. Uppsatsprocessens formella struktur och krav
1.1 Upptaktsmöte för kandidatuppsatser
I februari hålls ett upptaktsmöte om uppsatsskrivande för studenter på kandidat-‐ och magisternivå. Mötet syftar till att:
Introducera upplägget i uppsatsprocessen med tillhörande tidpunkter och dokument.
Ge tips och uppmaningar som underlättar och förbereder uppsatsskrivandet bland annat avseende anskaffning av uppsatsämne och medförfattare; kontakter med företag/organisationer; lämpliga vetenskapliga tidskrifter och metodlitteratur.
Det är av stor vikt att ni närvarar vid detta möte eftersom ni får en god uppfattning om uppsatsskrivande och en mängd nyttiga tips som underlättar processen.
1.2 Gruppstorlek
Uppsatsen skall skrivas i grupp om två eller tre personer. Vår erfarenhet av att handleda uppsatser pekar på att detta är en lämplig gruppstorlek. Att kontinuerligt kunna diskutera uppsatsen med en medförfattare är oftast såväl avlastande som kreativt och ger energi i uppsatsprocessen. Dessutom upplevs det som lättare att bemöta kritik vid försvar av den egna uppsatsen vid seminariet när man är två. Du bör aktivt söka efter en medförfattare. Om du saknar en medförfattare kan du meddela uppsatskoordinator Helgi-‐Valur Fridriksson och sedan sätta upp en lapp i ljusgården på anslagstavlan vid pentryt i (plan 3) där du anger namn, e-‐mail, klass och ämnesområde. Om du har gjort detta, men ändå inte funnit någon att skriva med, kan du kontakta uppsatskoordinatorn igen som kan ha fått in namn på personer som också saknar medförfattare och som skriver inom samma ämnesområde. Du kan även söka medförfattare via den metodkurs som ges inför uppsatsskrivandet, kontakta kursansvarig för mer information.
Ensamma studenter blir av uppsatskoordinator parade ihop med student som kan anses ha likartade forskningsintressen.
1.3 Val av uppsatsämne
Respektive uppsatsgrupp ansvarar för anskaffandet av uppsatsämne. Detta kan ske antingen genom att välja bland de temaförslag som ämnesföreträdarna kan erbjuda eller genom egenanskaffning. Förslag anslås i ljusgården på plan 3 och på institutionens hemsida. Kontakta gärna den som anslagit temat om ni finner förslaget intressant.
Externa organisationer/företag erbjuder också temaförslag. Även dessa anslås. Följ instruktionerna som anges på respektive temaförslag. Det är dock viktigt att ni kontaktar uppsatskoordinatorn för genomgång innan ni accepterar något externt förslag. Uppsatsen får inte förlora sin akademiska prägel. Det är därför väsentligt att inventera intresseområden i gruppen och välja ett relevant forskningsområde som intresserar er. Inspiration och uppslag kan även fås genom den Nationella X-‐
jobbspoolen -‐ http://www.xjobb.nu
1.4 Intresseanmälan för examensarbete
Intresseanmälan lämnas in av varje uppsatsgrupp, såväl för magister-‐ som för kandidatuppsatser till uppsatskoordinatorn. Intresseanmälan görs på institutionens hemsida under fliken: examensarbete/att skriva examensarbete/ Kandidat-‐
/magisteruppsats inom företagsekonomi.
Deadline för att skicka in intresseanmälan är 2014-‐02-‐20
1.5 Ämnesspecifikation
Ämnesspecifikationen ska innehålla en beskrivning av ett problemområde inom ett specifikt ämnesområde som ni är intresserade av (en A4-‐sida) samt eventuella önskemål om handledare. Materialet, som lämnas till uppsatskoordinator, Helgi-‐Valur Fridriksson, i postbox på våning 3, används som underlag för tilldelning av handledare.
Ofullständiga ämnesspecifikationer återlämnas vilket kan medföra att tilldelningen av handledaren försenas.
Deadline för inlämning av ämnesspecifikation 2013-‐03-‐01
1.6 Tilldelning av handledare
Vid tilldelning av handledare försöker institutionen i så hög utsträckning som möjligt att efterkomma era önskemål men tilldelningen påverkas även av handledarens egna preferenser och tjänstgöring. Efter tilldelningen, som meddelas per e-‐mail av uppsatskoordinator, ansvarar respektive student själv för den inledande kontakten med handledaren för att bestämma en tidpunkt för ett första möte.
Under detta möte diskuteras ämnesvalet och rollförväntningar mellan handledare och uppsatsgrupp. En preliminär tidsplan upprättas som ligger till grund för uppsatsens genomförande.
Slutseminarium
Varje uppsats behandlas på ett bedömningsseminarium. Varje student förväntas medverka på minst 3 slutseminarier utöver sitt eget försvar och opposition. Vid slutseminariet blir uppsatsen föremål för kritisk granskning, det vill säga opposition – muntligt och skriftligt. Opponenter utses av institutionens uppsatskoordinator.
Uppsatskoordinator sammanställer oppositionsordning och meddelar detta till uppsatsgrupperna via pingpong. Författarna ansvarar för och distribuerar sin uppsats till opponenterna per e-‐mail. Uppsatsnummer får du av din uppsatskoordinator.
Examinationsprocessen
OBS! Du kan inte lämna in uppsatsen för slutseminarium och examination utan att ha ett uppsatsnummer.
Du lämnar in uppsatsen elektroniskt genom att ladda upp den i formuläret som du hittar på HIT:s Studentportal/Examensarbeten.
1. Uppsatsen genomsöks av verktyget Urkund
2. Genomsökningsrapport skickas till examinatorn som bedömer om plagiatmisstanke föreligger
3. När det fastställts att plagiatmisstanke inte föreligger sker examinationen 4. Examinatorn lämnar sedan en betygsblankett till uppsatsadministratören 5. Ditt uppsatsbetyg läggs därefter in i LADOK.
För att ditt betyg ska kunna läggas in i LADOK måste följande vara uppfyllt:
• Du har fått ett uppsatsnummer för att kunna lämna in uppsatsen för examination.
• Du har lämnat in uppsatsen elektroniskt genom att ladda upp den i pdf-‐format via formuläret som nämnts ovan.
• Du har lämnat in påskriven seminarium lapp till Helgi-‐Valur Fridriksson om att du har genomgått alla seminariemomenten.
• Din examinator har lämnat in en betygsblankett till uppsatsadministratören.
Betyg
Kursen anses som avklarad när följande är uppfyllt:
1. aktivt deltagit vid slutseminariet
2. den egna uppsatsen är presenterad vid slutseminariet 3. deltagit i 3 övriga slutseminarium
4 en godkänd opposition genomförts på en annan grupps uppsats 5. den färdiga uppsatsen klarat granskning i Urkund
6. uppsatsen därefter godkänts av examinator
Betyg på examensarbete i företagsekonomi (15 hp) bedöms enligt skalan underkänt (U), godkänt (G) och väl godkänt (VG). Betyget på uppsatsen bestäms utifrån den version som du laddat upp och som genomgått granskning i Urkund.
Varje student skall göra en självutvärdering av sina och medförfattarnas arbetsinsatser skriftligen. Denna skall skickas in till examinator på slutseminariet.
Urkund
Studentuppsatser inlämnas digitalt via Urkund, som är ett verktyg för genomsökning av hela texter. Verktyget letar efter liknande eller identiska texter på Internet och i exklusiva databaser. Urkund kan bland annat användas för att hitta material som
otillbörligt utnyttjats i examensarbeten och uppsatser, eller i andra inlämningsuppgifter.
Lagring av uppsats in Urkund kräver ditt medgivande och detta innebär också sedan att plagiat av egen uppsats kan spåras. Ett stort antal högskolor och universitet använder idag Urkund bland annat för detta ändamål.
Borås akademiska digitala arkiv – BADA
Borås akademiska digitala arkiv (BADA) är högskolans system för digital publicering av forskningspublikationer och studentuppsatser.
Prefekten har beslutat att HIT ska publicera studentuppsatser digitalt. Din uppsats läggs in i BADA och får en unik länk (”handle”) som du sedan använder. Det innebär också att du inte kommer att få ett tryckt exemplar av din uppsats. Vill du ha pappersexemplar av din uppsats kan du självklart beställa detta privat från något tryckeri! Lättast är om du skriver ut ett original från BADA som du sedan lämnar till tryckeriet. Priserna varierar så ett tips är att ringa till några olika för att få prisuppgifter. Bor du i (eller i närheten av) Borås så kan du med fördel vända dig till högskolans repro. När du publicerar din uppsats i Borås akademiska digitala arkiv ökar det tillgängligheten och synligheten för din uppsats. När din uppsats är publicerad blir den inom några dagar automatiskt sökbar i Google, i den nationella uppsatsdatabasen Uppsök samt i Uppsatser.se
För att kunna publicera din uppsats i BADA behöver vi ditt godkännande. Därför vill vi att du godkänner ett avtal i samband med att du lämnar in uppsatsen. Observera att avtalet är personligt och att samtliga skribenter på en uppsats därför måste lämna in tillsammans. OBS! Självklart är det frivilligt att publicera din uppsats digitalt. Vill du av någon anledning inte publicera din uppsats är det bara att låta bli att kryssa i rutan.
2. Handledningsstruktur
2.1 Handledarens roll -‐ Vad gör handledaren?
Med handledare avses enligt Nationalencyklopedin en ”person som (yrkesmässigt) ger hjälp och anvisningar till ngn, som dock till stor del arbetar självständigt”. Som citatet antyder handlar det om att bidra med vägledning i ett arbete som baseras på självständighet. Bollplank är en vanlig metafor för att beskriva handledarens roll. Ni kommer att ställas inför olika vägval och handledaren kan med sin erfarenhet bidra med att beskriva tänkbara konsekvenser.
Det åligger vidare handledaren att vara tillgänglig under uppsatsperioden och inom rimlig tid ge kommentarer till inlämnade manus. Handledaren kan förväntas att ge synpunkter på uppsatsens språkliga kvalitet men har inte som uppgift att genomföra någon språkgranskning.
För att denna process ska fungera är det av stor vikt att ni har en kontinuerlig kontakt med handledaren genom hela uppsatsarbetet. För att återknyta till det inledande citatet är det viktigt att betona självständigheten i uppsatsarbetet och att det är ni själva som
avgör vilka råd och anvisningar som ni väljer att följa. Handledaren följer er på vägen men det är ni som skriver och senare försvarar uppsatsen vid slutseminariet. Beslutet är dock alltid Ert om ni vill lägga fram Er uppsats eller ej.
Formerna för handledningen bestäms i samråd med handledaren, kan vara av individuell karaktär eller gruppkaraktär.
3. Övriga instruktioner
3. 1 Nivåskillnad mellan kandidat-‐ och magisteruppsats
Några formella skillnader finns inte mellan C-‐ och D-‐uppsatser vad gäller uppläggning och omfattning. Kvalitativt ställs krav på att D-‐uppsatsen skall vara mer akademiskt inriktad t ex genom positionering mot tidigare forskning eller genom att problematiseringen i högre utsträckning präglas av vetenskaplig framställning och reflektion. (se bilaga 1, Kursplaner för kandidat-‐ och magisteruppsatser)
3. 2 Uppsatsens omfattning
En återkommande frågeställning är vad som är ett lämpligt sidantal för en uppsats.
Detta är en fråga som det inte går att ge något absolut svar på. Rent generellt eftersträvas kvalitet framför kvantitet. Författarna visar inte omfattningen av sitt arbete genom antalet sidor som producerats, utan genom kvaliteten i arbetet. Rekommenderad längd: ca 25-‐30 sidor text för kandidatuppsats och 30-‐40 sidor text för magisteruppsats (exklusive titelsida, figur-‐ och tabellförteckning, innehållsförteckning, referenslista och eventuella bilagor).
Har ni frågor om detta kan ni vända er till uppsatskoordinator eller er handledare.
3. 3 Sekretess och etik
Uppsatser som produceras vid universitet och högskolor är offentliga handlingar som allmänheten har rätt att ta del av. Vill man av olika anledningar dölja uppgifter om t ex företag och medverkande respondenter kan man anonymisera dessa uppgifter. Detta bör ni diskutera med er handledare. Det är författarna som bär ansvaret under anonymiseringsprocessen. Om anonymiseringen inte räcker av någon anledning finns det en möjlighet att "sekretessbelägga” en uppsats under två års tid. Det innebär att den färdiga uppsatsen arkiveras under två års tid. Därefter hamnar den i biblioteket tillsammans med övriga uppsatser. Detta tillvägagångssätt tillämpas endast i undantagsfall. Observera att opponenterna måste få ta del av er studie för att kunna opponera på den. Annars kan inte uppsatsen examineras. Om företaget och/eller respondenter inte vill att uppgifter eller resultat från er studie ska bli offentliga (ej heller i anonymiserat skick), t ex på grund av konkurrensskäl, så är det kanske bättre att välja ett annat studieobjekt. Frågan om anonymisering är kopplad till etik i uppsatsarbetet. Det hör till att fråga respondenterna om materialet kan användas som det är eller man ska dölja vissa delar. Det finns givetvis andra etiska aspekter att beakta
vid uppsatsarbete. Företagsrepresentanter som intervjuas skall t ex alltid informeras om uppsatsen har en uppdragsgivare utanför högskolan. Konsultera metodlitteratur rörande den etiska aspekten i uppsatsarbetet och diskutera detta med er handledare.
3. 4 Källkritik och plagiering
När ni skriver uppsats är det viktigt att fundera över trovärdighet och kvalitet hos de muntliga och skriftliga källor som ni hämtar ert material ifrån till uppsatsen. På högskolans biblioteks webbsida finns det en länk där ni finner mer information om vad ni bör tänka och på hur ni hanterar era källor.
Det är även viktigt att ni återger vilka källor ni har använt och på vilket sätt ni har använt dem annars finns det risk för att det kan uppfattas som plagiering. Även här finns det en länk på högskolans biblioteks webbsida där ni finner mer information om vad ni bör tänka för att undvika plagiering.
3. 5 Uppsatsens kostnader
Uppsatsförfattarna svarar för alla omkostnader i samband med uppsatsarbetet t ex i form av porto, telefon, resor och tryckning och inbindning av egna uppsatsexemplar.
Bilaga 1: Kraven för en godkänd kandidat-‐ och masteruppsats
Är studenter mycket osäkra på hur strukturen kan se ut hänvisas till antingen http://www.uppsatsguiden.se/ eller respektive handledare.
Det finns dock vissa minimala krav som varje uppsats måste uppfylla för att kunna bli godkänd:
Problematisering och syfte
Valet av problem motiveras så att dess relevans ur både professions- och forskningsperspektiv tydliggörs
Uppsatsen innehåller en teoretisk problematisering som explicit kopplar till relevant forskning (minst 6 (kandidat) / 8 (magister) referenser till vetenskapliga verk)
Problemdiskussionen är tydlig och mynnar ut i ett avgränsat syfte Teori och litteratur Ett antal viktiga vetenskapliga bidrag med relevans för
problemställningen har identifierats (minst 15 (kandidat) / 22 (magister) referenser till vetenskapliga verk)
Teorigenomgången bygger till väsentliga delar på vetenskapliga publikationer som har lästs i original
Litteraturgenomgången inkluderar nationella och internationella normer i vid bemärkelse och i den omfattning detta är relevant för problemställningen
Vald litteratur kopplas till och görs relevant för problemställningen, vid behov genom anpassning och operationalisering av begrepp
Det är tydligt vilket syfte teorigenomgången har i relation till uppsatsen som helhet
Metod och upplägg av empirisk studie
Upplägget av studien är uppenbart och kontrollerbart för läsaren.
Metodbeskrivningen är så utförlig att läsaren i princip utifrån metod diskussionen skall kunna göra om undersökningen, dvs. replikera.
Valet av metod motiveras och kopplas till syftet
Kvalitetskriterier samt metodvalets för- och nackdelar diskuteras Datainsamling och bearbetningen av empirin (motsvarar 7 – 10 intervjuer eller 20 % av den totala tiden)
Genom grundlig beskrivning av den egna arbetsmetoden och genom väl motiverade egna val mellan olika alternativa ansatser, logiskt knutna till det egna synsättet och det egna problemets karaktär, visar men tydligt den egna kunskapssynen
Redovisning, analys och bidrag
Det empiriska materialet avrapporteras systematiskt och tydligt
Analysen är resonerande och kopplar till uppsatsens syfte samt den teoretiska referensramen
Slutsatserna utgör motiverade ställningstaganden som presenteras tydligt och kopplas till uppsatsens syfte
Uppsatsens implikationer för professionsutövare och teori tydliggörs Helhets-aspekter Arbetet utgör en helhet där dess delar hänger ihop och följer logiskt på
varandra
författarnas självständiga arbete
Författarna visar ett kritiskt förhållningssätt till egna och andras idéer Arbetet relateras till relevanta samhälleliga, ekonomiska och etiska aspekter
Språket är korrekt och på en, för en vetenskaplig text, lämplig nivå Layout, hantering av tabeller och figurer samt referenshantering är korrekta och konsekventa
Bilaga 2: Opposition och försvar
Opponenten har ett ansvar att föra en akademisk dialog med författaren så att:
• Seminariet blir ytterligare ett inlärningstillfälle för författare, opponent och åhörare i "konsten att genomföra och bedöma en vetenskaplig studie".
• Oppositionen skall präglas av konstruktiv kritik, där både styrkor och svagheter diskuteras.
• För godkänd opposition skall inleda kritiken med ett ”helhetsgrepp” och ej starta med att kritisera kapitlen i tur och ordning. T ex hänger allt ihop, stämmer syfte och teori med empirin etc.
• Författaren får utförlig feedback på sitt arbete, utöver den som ges av handledare och examinator.
Opponenten bör vara beredd att föreslå alternativa tillvägagångssätt, tolkningar och synpunkter ifråga om det som kritiseras. Opponenten skall också författa en skriftlig opposition på 2-‐4 sidor som ges till författaren efter oppositionen. Läs mer om opposition på:
Bibliotek & läranderesurser >> Skriva och presentera >> Presentera och opponera
Riktlinjerna för en opposition är följande:
· Författarna får inledningsvis tillfälle att korrigera eventuella felaktigheter i uppsatsen.
· Opponenterna fortsätter sedan med att sammanfatta uppsatsen på ett sådant sätt att personer som inte läst den skall kunna följa med i den fortsatta diskussionen (max 15 minuter).
· Efter sammanfattningen inleder opponenterna granskningen och författarna får tillfälle att försvara sin uppsats. Här förväntas opponenterna föra en fruktbar diskussion med författarna i enlighet med kriterierna för bedömning av en akademisk uppsats – bilaga 3.
Tiden beräknas till ca 1 timme.
Opponenterna bör definitivt undvika att:
· Vara alltför positiva i allmänna ordalag, vilket ger intrycket att de inte försökt, eller förmått, sätta sig in i uppsatsen.
· Försöka "riva ner" uppsatsen. Istället skall de själva föreslå alternativ.
· Gå igenom uppsatsen sida för sida, vilket leder till att för lite tid ägnas åt att diskutera analys och slutsatser.
· Blanda stort och smått. Opponenterna bör visa förmåga att skilja på grund-‐ och detaljfrågor.
· Inte låta författaren försvara sig.
· Inte lyssna på författarens svar.
· Ägna för mycket tid åt formalia. Bristande formalia kan kort framföras i samband med förmedlandet av slutomdömet. Detaljerade förslag på åtgärder kan anges i den skriftliga oppositionen.
Författarna bör förbereda sig på eventuell kritik och lägga upp försvaret i förväg genom att själva gå igenom brister och styrkor som är värda att poängtera. Det kan vara en fördel att låta någon annan granska manuset innan seminariet äger rum. Ett väl genomfört försvar kännetecknas av att författarna kan visa att de har tänkt på det som opponenterna framfört och hanterat detta genom t ex genomtänkta val och
reservationer i uppsatsen. Det är också klokt att, när opponenterna kommer med påpekanden som författarna inte har ett starkt försvar mot, hellre erkänna att opponenterna har en poäng än att försöka försvara sig med dåliga argument.
Tre slutseminarier
Varje student skall individuellt medverka i tre (3) seminarium utöver sitt eget försvar och opposition. Seminarieledare kvitterar för närvaro på särskilda blanketter som kommer att finnas utanför rum L409.
Bilaga 3: Layout, typsnitt, rubriksättning, format m.m.
Layout/Tekniska anvisningar
Hur du layoutmässigt utformar uppsatsen i dina olika korrekturvarianter spelar inte så stor roll. Vissa saker är dock viktiga att tänka på innan uppsatsen lämnas in i sin slutliga version. I det följande ges därför anvisningar vilken layout du bör använda.
Teckensnitt
Använd nedanstående teckensnitt och storlekar för att åstadkomma ett snyggt, prydligt och lättläst resultat. Teckensnitten, Arial och Times New Roman, brukar finnas i de flesta ordbehandlingsprogram. Använd Arial för rubriker och Times New Roman för brödtext.
Kapitelrubrik (Arial) 16 punkter fetmarkerad
Underrubrik (Arial) 14 punkter fetmarkerad Nivå tre (Arial) 12 punkter fetmarkerad
Brödtext (Times New Roman) 12 punkter
Radavståndet i slutversionen skall vara satt till enkelt (1) och brödtext ska vara marginaljusterad. Glöm inte blank rad efter rubriker och vid nytt stycke.
Illustrationer
Svartvita illustrationer (d v s figurer, tabeller, diagram, teckningar) ger bäst resultat vid tryckningen. Om du planerar att trycka upp din uppsats bör du därför försöka att använda så få färgillustrationer som möjligt. Tänk på att alltid ange källa och vill du dessutom använda copyrightskyddat material måste du begära tillstånd for att få använda materialet ifråga!
Format för slutversion av kandidat-‐ och magisteruppsats
När din uppsats varit uppe på bedömningsseminariet och du anser att den är klar (kompletteringar är genomförda) ska den slutliga versionen av din uppsats lämnas in med speciell fram-‐ och baksida med tillhörande serienummer (uppsatsnummer som tilldelas av uppsatskoordinatorn). Även sidorna, från mallen, som löper fram till innehållsförteckningen är obligatoriska. Observera att inga illustrationer får finnas med på omslaget. Följande format gäller:
Sidorna i din uppsats skall ha följande marginaler: topp-‐ och bottenmarginal 2,5 cm, vänster och högermarginal 2,5.
Utformning av titelblad (framsida), abstract, sammanfattning och baksidan av uppsatsen hämtas på examensarbetets hemsida.
Se även bilaga 2 ovan. Uppsatsens abstract + keywords skall vara på engelska. Glöm ej att skriva i abstractet att uppsatsens språk är svenska. Därefter följer den svenska sammanfattningen med tillhörande nyckelord.
Bilaga 4: Examensarbetets administrativa process
För att åstadkomma en uppsatsadministration som underlättar för studenterna att komma igång med sitt examensarbete, för handledarna att prestera en stabil och rimlig handledning, och för de som ansvarar för uppsatsadministrationen att samordna och hantera processen kring uppsatsarbete, har generella fasta datum introducerats. Dessa datum utgör en normal tidsram för processens olika delmoment. I det följande presenteras dessa moment och dess respektive tidsramar. Observera att nedanstående datum är DEADLINES, d v s det är absolut nödvändigt att ni följer dessa datum för att er uppsats ska examineras Notera även dessa datum tillsammans med er handledare så att samtliga parter har klart vilka deadlines som gäller.
Tidsram för Kandidat och Magister uppsatser (15 HP)
20 feb Inlämning av intresseanmälan till uppsatskoordinator
1 mars Inlämning av ämnesspecifikation
v/13 Handledare tilldelas
31/3 Studenter kontaktar sin handledare för schemaläggning och samtal
29-‐maj-‐14 Ladda upp uppsats för seminarium och examination
3/6, 4/6, 5/6
Uppsatsseminarium (Försvara egen, opponera på en annans, samt 3 valfria seminarium
v 24 -‐ 26 Examinatorer bedömer och betygsätter
Om uppsatser inte blir klara i tid anordnas extra bedömningsseminarium i augusti 2014.
