• No results found

Bör vi begränsa den lokala beskattningsrätten?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bör vi begränsa den lokala beskattningsrätten?"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekonomisk Debatt 2001, årg 29, nr 6 395

Bör vi begränsa den lokala beskattningsrätten?

Den lokala beskattningsrätten har länge varit en viktig del av det lokala självstyret. Kommuner och landsting har genom beskattningsrätten, åtmins- tone i viss utsträckning, kunnat agera som oberoende beslutsfattare. Samti- digt har det blivit alltmer uppenbart att de beslut som fattas av en viss kom- mun eller ett visst landsting påverkar människor också utanför den egna ju- risdiktionen. Befolkningens rörlighet över kommun och/eller landstings- gränserna samt att vissa lokala tjänster kan utnyttjas av människor utanför den egna lokaliteten utgör exempel på det- ta. Men också det faktum att kommu- nerna, landstingen och staten delar på samma inkomstskattebas är viktigt i detta sammanhang, eftersom lokala beslutsfattare, som bara ser till den eg- na lokaliteten, tenderar att underskatta den samhällsekonomiska kostnaden av snedvridande skatter. Det kan med an- dra ord finnas betydande externa ef- fekter som är förknippade med lokalt beslutsfattande, därför att man inte tar hänsyn till alla effekter av sina beslut.

Det är bland annat mot denna bak- grund som staten har begränsat den lokala beskattningsrätten periodvis under det senaste decenniet. Först in- fördes ett kommunalt och landstings- kommunalt skattestopp, som därefter ersattes med ett sanktionssystem där kommuner och landsting endast fick behålla delar av de skatteintäktsök- ningar som följde av höjda skattesat- ser. Tanken var naturligtvis att ge

kommunerna och landstingen incita- ment att inte höja skatterna. Detta sanktionssystem har sedan elimine- rats, så att den lokala beskattningsrät- ten är återställd.

En fråga som sällan diskuterats på ett systematiskt sätt är huruvida be- gränsningar av den lokala beskatt- ningsrätten är nödvändiga för att upp- nå en effektiv resursallokering, eller om staten kan internalisera eventuella externa effekter av lokalt beslutsfat- tande med ett transfereringssystem.

Den forskning som finns på detta om-

råde har tagit fasta på de problem som

uppstår när lokala beslutsfattare ten-

derar att inte beakta alla samhällseko-

nomiska kostnader som förknippas

med det egna skatteuttaget. Resul-

taten pekar på att det sätt på vilket

kommuner och landsting agerar i för-

hållande till varandra har stor betydel-

se i detta sammanhang. Om kommu-

ner agerar som om de inte kan påver-

ka de beslut som fattas av andra kom-

muner eller av det egna landstinget,

och om de landstingskommunala be-

slutsfattarna agerar på samma sätt bå-

de gentemot andra landsting och

gentemot kommunerna i det egna

landstinget, så behövs i princip ingen

begränsning av den lokala beskatt-

ningsrätten. I detta fall kan nämligen

staten via statsbidrag till kommunerna

och landstingen påverka deras be-

slutsunderlag så att de själva fattar

korrekta beslut ur samhällets synvin-

kel. Om det inte finns några strategis-

(2)

Ledare

ka överväganden som bygger på att till exempel landstinget som besluts- fattande enhet har ett övertag över de kommuner som ingår i landstinget, så finns det bara en enda källa till felak- tiga lokala beslut i den situation som diskuteras: lokaliteterna underskattar den samhällsekonomiska kostnaden av det egna skatteuttaget. Det räcker då med ett enda medel för att lösa detta problem.

Det är dock inte orimligt att tänka sig att beslutsfattarna inom landsting- et har ett övertag gentemot de kom- munala beslutsfattarna. Detta kan in- nebära att de beslut som fattas av landstingsfullmäktige bygger på en gissning om hur kommunerna inom landstinget kommer att reagera på be- sluten. Det finns i den situationen två källor till att de kommunala och landstingskommunala besluten inte är korrekta ur samhällets synvinkel; dels att man tenderar att underskatta kost- naden av egna skatteuttag på samma sätt som ovan, dels också att lands- tingsfullmäktige utnyttjar sitt övertag gentemot kommunerna i det egna landstinget. Att lösa resursalloke- ringsproblemet bara med hjälp av statsbidrag är mer komplicerat i detta fall. Man kan däremot visa att en kombination av statsbidrag och be- gränsningar av beskattningsrätten kan utformas så att en effektiv resursallo- kering uppnås. Ett sådant system är också troligen enklare att implemen- tera i praktiken i jämförelse med an- dra typer av ekonomisk politik från statens sida, eftersom en begränsning av beskattningsrätten på någon av ni- våerna effektivt eliminerar de pro- blem som annars skulle uppstå när någon av nivåerna agerar ledare.

Vi tycker att det finns skäl att tro, att

beslutsfattande i den offentliga sektorn kan innehålla den typ av strategiskt övervägande som nämndes i exemplet ovan. En orsak till detta är att större or- ganisationer, sett ur sin egen synvin- kel, vinner på att utnyttja sådana över- tag gentemot mindre organisationer.

Tillgänglig empirisk forskning ger dessutom åtminstone svagt stöd för hypotesen att landstingen agerar som om de tar hänsyn till hur kommunerna inom landstinget reagerar på de beslut som fattas. Vårt svar på frågan i titeln är därför ja; möjligen med viss reser- vation som har att göra med att strate- giskt beslutsfattande är svårt att identi- fiera empiriskt.

Om begränsningar av den lokala beskattningsrätten är önskvärda, är nästa intressanta fråga huruvida be- gränsningarna bör genomföras på kommunal nivå eller landstingsnivå.

Ett argument för lokalt beslutsfattan- de bygger på förekomsten av asym- metrisk information: lokala besluts- fattare har större kännedom om lokala preferenser än vad centrala beslutsfat- tare har. I den mån detta argument överhuvudtaget är korrekt, talar det för att kommunala beslutsfattare har ett informationsövertag jämfört med beslutsfattarna i landstingsfullmäkti- ge. Detta därför att en kommun har väsentligen färre invånare än ett landsting. Det säger oss att de eventu- ella informationsfördelar som för- knippas med landsting som en be- slutsfattande enhet troligen är mindre än de som följer av att kommunerna är beslutsfattande enheter, vilket gör det naturligt att begränsa beskatt- ningsrätten i landstingen.

THOMAS ARONSSON MAGNUS WIKSTRÖM 396 Ekonomisk Debatt 2001, årg 29, nr 6

References

Related documents

Att framgångsrika forskare oftare är internationellt verksamma än inte, är nog lika säkert som att lovande forskare har större möjligheter att bli riktigt

Magsaftsekretionen sker i tre faser: den cefala (utlöses av syn, lukt, smak, tanke av föda. Medieras via vagusnerven), den gastriska (2/3 av sekretionen. Varar när det finns mat i

Vid kommunstyrelsens beredning 2020-09-01, § 189, yrkade Martin Wahlsten (SD) bifall till motionen med följande motivering: Frågan om förbud mot passiv pengainsamling har fått fler

Författaren utgår från ett rikt intervjumaterial för att se vad för slags frågor som man ägnar sig åt, vilka glädjeämnen och utmaningar som finns.. I detta väcks

I förlängningen kan studien komma att bidra till att sjuksköterskan på ett bättre sätt upptäcker och agerar vid mötet med det utsatta barnet, vilket kan leda till att fler barn

H0: Det finns inte samband mellan individens egna uppfattade kunskapsnivå och individens kön, ekonomiska utbildning, om han/hon är aktieägare och bankarbetare,

Siffror från den brasilianska regeringen visar att fem miljoner människor vill återvända till jord- bruket, men samtidigt sympatiserar den brasilianska regeringen allt mer med

Artikeln argumenterar för att det vore mest lämpligt att UD ansvarar för en oberoende utvärdering som ska omfatta både de civila och militära delarna av den svenska insatsen