• No results found

si HMfeM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "si HMfeM "

Copied!
735
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 CM

(2)
(3)

si HMfeM

Allmänna Sektionen

SB.XXsic •

Sv.

Sami.

(4)
(5)

fiiäiiil . -

fi$&$É fl.

. . : "

^ j&f i ' -

S iÄ; v ^

IfliÉSIt

(6)

SVENSKA OEDNAß,

SÄLLSKAPER OCH F ÖRENINGAR

M. M.

SAMLADE OCH TRYCKTA AF P. G. BERG.

STOCKHOLM 1873.

(7)
(8)

FÖBORD.

Den samling af uppgifter rörande svenska ordnar, sällskaper, föreningar och samfund, som i föreliggande arbete innehålles, torde icke sakna sitt intresse såsom belysande en viss sida af vårt sociala lif. Detsamma ådagalägger utan tvifvel, att den associationsanda, hvil- ken utgör ett af de utmärkande dragen hos närvarande tid, äfven förstått göra sig kraftigt gällande på de mest skilda områden inom vårt fädernesland. Här, likasom öfverallt annorstädes, är dock denna associationsanda, om den än nu för tiden vida mäktigare än någonsin tillförene gifver sig tillkänna, ingalunda någon ny före­

teelse. Tvärtom torde densamma endast böra betraktas såsom en stegrad utveckling af detta samfundsbegär, som innebor i sjelfva den menskliga naturen och hvil- ket de gamla grekerna åsyftade, då de kallade men- niskan ett samfunds-djur.

Denna menniskans längtan efter en närmare sam­

manslutning med sina likar hade hos oss liksom öfver­

allt sitt första uttryck i familjens bildande. Men allt efter som kulturen började stiga, allt efter som stats­

inrättningen, för hvilken familjerna utgjorde sjelfva un­

derlaget, vann ökad ordning och stadga, började äfven

(9)

en mängd olikartade intressen, sä väl andliga som ma­

teriella, taga menniskornas sinnen i anspråk och förena dem inbördes. Några spår till föreningar i ett eller annat syfte skönjas redan i det hedniska tidehvarfvet, men det är först med kristendomens införande härstädes som sådana börja taga någon större fart. De sällskaper och föreningar, som då nppstodo, voro enahanda med dem, som i hela Europa under medeltiden utbredde sig och blomstrade, och hade hufvudsakligen till sitt mål dels religionens och kyrkans befästande, dels de olika handtverkeriernas utveckling och förkofran. De bestodo alltså i munk- och nunne-ordnar, brödraskap, konvivier, gillen o. s. v. Dessa sistnämnda voro föreningar af halft verldslig, halft andlig natur, i hvilka ej blott öf- vades vissa religiösa ceremonier, utan äfven st ora gästa­

bud och festliga samqväm egde rum. De voro mycket spridda i vårt land och förefunnos ej blott i de för­

nämsta af Sveriges städer, utan äfven i åtskilliga lands­

orter. Ur handtverksgillena uppväxte skråna, som blefvo föremål för en egen lagstiftning, såsom kan finnas af tid efter annan utkommande skråordningar, och hvilka bibehöllo sig ända in i vårt århundrade, då de måste vika för en på fri konkurrens bygd näringslagstiftning.

Föreningar af annat slag än dessa förekomma endast enstaka under de båda första århundradena af den nya tiden.

Först med inträdet af den politiska brytningstid, som följde på enväldets störtande härstädes, förspörjes en något lifligare håg för sällskapers bildande. Stri­

derna mellan hattar och mössor gåfvo i första hand an­

ledning till de sällskaper och klubbar, som nu uppstodo

(10)

v och hvilka voro af en politisk karakter samt i allmän­

het. eg de endast en kortare tillvaro. Under Gustaf III:s och hans närmaste efterträdares tid uppstodo åtskilliga politiska klubbar, till en del med ganska revolutionära tendenser, äfvensom mystiska sällskaper, alstrade under inflytande af den egendomliga anda af vantro och otro, som utmärkte här åsyftade tidehvarf.

Då efter de förkrossande olyckor, som vid detta århundrades början drabbade vårt fädernesland, den sven­

ska nationalandan började förete en lika allmän som väldig lyftning, yttrade sig detta förhållande äfven i bildandet af åtskilliga sällskaper, som så väl på littera­

turens och konstens som äfven andra områden sökte föra utvecklingen framåt i fosterländsk riktning.

Under de sednare årtiondena har sällskapernas an­

tal varit i en oupphörlig tillväxt. Yissa grupper af så­

dana hafva uppstått så att säga epidemiskt samt fort­

farit med en viss lifskraft en tid bortåt, för att sedan så småningom aftaga och utdö. Detta har t. ex. varit förhållandet med Nykterhets-sällskaperna, af hvilka en mängd uppstodo på 1880-talet, men som nu i allmän­

het föra ett tynande lif. Af de så kallade Bildnings- eirklarne, som för omkring 25 år sedan voro särdeles på modet och kommo till stånd på en mängd orter, återstår numera endast en, nämligen den i Carlskrona.

Skarpskytte-föreningarne, som för en 10 à 15 år sedan företedde så stor lifaktighet, befinna sig äfvenledes tyd­

ligen i tillbakagående. Till den sednaste tidens säll­

skaper, som i någon större mängd uppstått, höra Ar­

betare-föreningar, Husbonde-föreningar, Fornminnes- och

Landskapsmåls-föreningar m. fl.

(11)

Det är ganska naturligt, att i en tid sådan som den närvarande, då den allmänna välgörenheten är sä betydlig och då årligen endast i donationer förlänas omkring 3,000,000 rdr, sällskaper med välgörande syfte skola vara ganska talrika. Bland de sällskaper, tillhö­

rande denna grupp, som på sednare tiden utvecklat den mest storartade välgörenhet, torde förtjena nämnas de, som underhålla Diakoniss-inrättningen, Stockholms Sjuk­

hem, Malmqvistska barnuppfostrings-anstalten, Frimurare­

barnhuset m. fl.

En mycket talrik grupp utgöra de sällskaper, som enkom äro stiftade till befrämjande af ömsesidigt nöje och förströelse. Mycket skulle kunna sägas både för och emot dylika sällskaper. Å ena sidan torde de ut­

visa, att familjelifvet med dess enkla, men rena förströel­

ser ej mera för många eger sa mma behag och dragnings­

kraft som förr, då den husliga härden utgjorde den ständigt trefliga och glada föreningspunkten för alla fa­

miljens medlemmar. Men de kunna ock betraktas från en bättre sida, såsom en yttring af denna nivellerande makt, som i vår tid nedbryter skrankorna de olika klas­

serna emellan. Till dessa sällskaper hör utan tvifvel en stor mängd af dem, hvilka för den stora allmänheten endast äro kända under vissa initialbokstäfver e ller siffror eller ock blott något tecken, såsom t. ex. • — —

Det torde äfven bär böra omnämnas, att utom Skan­

dinavien finnas öfver 70 svenska och skandinaviska säll­

skaper, kringspridda öfver hela jorden. De flesta före­

komma väl i Europa eller Nordamerika, men några fin­

nas äfven ända bort i Australien och Kina.

Fortfarande uppstå sällskaper nästan dagligen, ehuru

(12)

V I I

många af dem säkerligen äro bestämda a tt föra ett tem- ligen efemeriskt lif. Andra skola deremot utan tvifvel komma att länge ega bestånd. Sedan detta arbete var tryckt och under de få dagar, som derefter förflöto, tills detta företal blef nedskrifvet, hafva nya sällskaper uppstått, bland hvilka torde förtjena nämnas det Antro­

pologiska sällskapet i Stockholm, en förening i Göteborg till stiftande af en allmän sjuk- och begrafnings-kassa.

Under bildning är en Frimurare-loge i Örebro, en Träd­

gårds-förening för Nyköpings län o. s. v.

Beträffande tiden för uppkomsten af våra sällska­

per, lemna vi här en kort öfversigt, upptagande några af de mera framstående gr upperna.

Våra flesta Fruntimmers-föreningar hafva uppstått på 1860-talet och derefter, men äfven från 1816 och, ehuru mera sällsyn t, i den föregåe nde tiden kunna enstaka sådana förmärkas. Våra drottningar af Bernadotteska ätten, alltifrån Desideria till den nuvarande, hafva varit stiftare af många välgörande fruntimmers-sällskaper.

Folkskolelärare-sällskaperna räkna hufvudsakli- gen sin tillvaro från 1850- och 1860-talen, ehuru en­

staka funnos förut.

Nykterhets-sällskaperna började bild as 1830, men de flesta uppstodo på 1840-talet.

Läkare-sällskaperna hafva uppstått på 1860 -talet, ehuru några funnos redan före den tiden.

Fornminnes-föreningar höra till sednaste tidens

sällskaper och räkna sin tillvaro från 1865 och tiden

derefter.

(13)

Konst-föreningar började 1832 komma till stånd och sedermera hafva tid efter annan dylika bildats.

Militära sällskaper kunna räkna sin tillvaro frän 1858 och följande år, inen redan 1796 fanns Krigs- manna-sällskapet.

Musik- och Sång-sällskaper datera sig från 1840, men vi finna sådana redan på 1730-talet.

Jägare-förbunden uppkommo 1 830, ehuru strödda sådana funnos redan förut.

Hushållnings-sällskaper ålades Landtbruks-aka- demien att inrätta efter sin egen stiftelse 1811, men några få funnos förut.

Sällskaper för hästkulturen hafva med få und an­

tag först på de sednare 10 åren uppkommit.

Husbonde-föreningar kunna först från 1 871 räkna sin uppkomst och synas blifva talrika.

Sim-sällskaper började 1813 att bildas, då ett sådant kom till stånd i Upsala samt efterföljdes 1 814 af ett dylikt i Wisby.

Bildnings-cirklar uppstodo 1845, men hafva i det allra närmaste nu upphört.

Det första Bibel-sällskapet uppkom år 1815.

Af Prest-sällskaper bildades det första år 1817.

År 1835 började Missions-sällskaperna uppstå.

Arbetare-föreningarne räkna sin tillvaro från år

1865.

(14)

IX Få sällskaper hafva bibehållit sig i 100 år. Bland dem, med hvilka detta emellertid är fallet, nämna vi här Frimurare-, Timmermans-, Coldinu-, Amaranther- och Innocence-ordnarne. Hit höra äfven några veten­

skapliga samfund, såsom Fysikaliska sällskapet i Lund, Vitterhets-samhället i Göteborg och Vetenskaps-societe- ten i Upsala, Par Bricol uppnår 1878 en hundraårig tillvaro.

Mången torde, vid genomögnandet af denna bok, känna sig öfverraskad af den stora mängd sällskaper, i det närmaste utgörande 1,700, som här finnas upp­

tagna. A andra sidan skall man säkerligen, vid en när­

mare granskning, upptäcka, att många, kanske flera hundrade, sällskaper saknas i förteckningen. Detta sist­

nämnda förhållande måste förefalla helt naturligt för hvar och en, som betänker arbetets omfattande beskaf­

fenhet, äfvensom att detsamma utgör det första försö­

ket på ett område, som hittills alldeles icke varit be- arbetadt. Detsamma må äfven gälla till ursäkt för de säkerligen många fel som insmugit sig. Att genom tillägg och rättelser fullständiga hvad som brister i ena eller andra afseendet är emellertid vår afsigt, och vi skola med stor tacksamhet mottaga de upplysningar, som för saken intresserade personer kunna finna sig föranlåtna att till oss insända. Man torde ock kunna anmärka, att åtskilliga sällskaper blifvit för vidlyftigt, andra deremot väl knapphändigt behandlade. Detta för­

klaras deraf, att man ansett vissa va ra af en mera fram­

stående vigt, äfvensom att bristande materialier gjort

det omöjligt att närmare redogöra för andra, som möj-

(15)

ligen deraf kunnat vara förtjenta. Äfven torde i mänga fall sjelfva uppgiften om ett sällskaps tillvaro vara det enda, som behöft införas.

Slutligen utbedja vi oss att af den benägna läsaren

blifva bedömda icke efter det arbete, vi åstadkommit,

utan efter det bemödande, som vid dess utarbetande

ledt oss, och som varit att samla så många spridda

drag som möjligt af en kulturhistorisk företeelse, hvil-

ken säkerligen icke saknar sin djupa betydelse.

(16)

I N N E H Å L L .

Antal. Sid.

Svenska och Skandinaviska Sällskaper i

Europa 39. 1.

Svenska och Skandinaviska Sällskaper i

Amerika 35. 26.

Utländska Sällskaper i Sverige . . . . 8. 47.

Fruntimmers-Sällskaper 62. 50.

Uppfostrings-Sällskaper och Folkskollärare-

Föreningar 26. 80.

Nykterhets-Sällskaper 33. 90.

Läse-Sällskaper 22. 98.

Läkare-Sällskaper 23. 102.

Sjukvårds- och Begrafnings-Sällskaper . . 77. 111.

Politiska Sällskaper 55. 127.

Fornminnes-Föreningar 14. 165.

Konst-Föreningar 17. 179.

Militära Sällskaper 18. 186.

Sjömanna-Sällskaper 35. 199.

Musik- och Säng-Sällskaper 77. 214.

Jagt- och Skytte-Sällskaper 50. 239.

(17)

Antal. Sid.

Trädgårds-Föreningar 15. 248.

Industri- och Slöjd-Föreningar . . . . 20. 255.

Ekonomiska Sällskaper 38. 263.

Sällskaper för Hästkulturen 19. 274.

Husbonde-Föreningar 28. 280.

Sim-Sällskaper 5. 290.

Sällskaper för Nöjen: Theater-Sällskaper,

Bildnings-Cirklar, Bal-Sällskaper m. m. 127. 295.

Religiösa Sällskaper: Prest-Sällskaper, And­

liga Ordnar och Sekter, Bibel- och

Traktat-Sällsk., Missions-Föreningar . 135. 353.

Kongliga Ordnar 12. 415.

Frimurare-Loger 18. 434.

Mystiska Sällskaper 6. 440.

Litterära Sällskaper 115. 445.

Skarpskytte-Föreningar . 146. 503.

Forntida Gillen 13. 513.

Arbetare- och Konsumtions-Föreningar . 117. 530.

Välgörande Sällskaper 85. 562.

Ungdoms- och Skol-Sällskaper . . . . 31. 616.

Sällskaper med ej offentliggjorda namn . 61. 628.

Diverse Sällskaper . 107. 641.

Register 673.

(18)

SVENSKA OCH SK ANDINAVISKA SÄLLSKAPER I EUROPA.

Köpenhamn.

Skandinaviske Litteratur-Selskab. Detta stif­

tades i Köpenhamn år 1797. Anledningen till sällska­

pets stiftelse gaf Franzéns i Stockholmsposten införda poem Svenska sånggudinnan till den danska, hvilket skaldestycke vann danskarnes sympatier. Detta qväde besvarades af Frankenau och gaf anledning till Nor- dias utgifning, hvarpä följde ofvan nämnda litteratur­

sällskaps stiftande. År 1795 hade Franzén tillfälle att göra en längre utländsk resa i sällskap med den rike köpmanssonen C. F. Bremer, som sedan blef Fredrika Bremers far. I Köpenhamn firades han högt af Höst, Rahbek, Frankenau, Brunn m. fl. Bland svenskar, som inkallades i denna förening, var äfven C. C. Gjörwell.

Svenska Föreningen, om hvars tillämnade bil­

dande man hörde talas 1867 på sommaren, då de i danska hufvudstaden sig uppehållande svenskar hade

Sv. Sätts/caper. X

(19)

2

sammanträde för att rådslå härom, gaf på hösten sam­

ma år ett vackert vittnesbörd om sin tillvaro, i d et den till Sverige öfversände en insamlad summa af 30 rdr för de nödlidande i Norrland. Vi hafva sedan sett att denna förening lefver ett gladt lif, håller maskerader och kalaser etc.

Nordiskt Samfund. Detta i Köpenhamn befint­

liga sällskaps syftemål kan någorlunda skönjas af den inbjudning, detsamma 1867 på sommaren utfärdade till hållande af ett skandinaviskt möte vid Ringsjön i Skåne, som kunde bidraga att göra de nordiska nationerna mer bekanta med hvarandra.

Förening till evangelii förkunnande för skan­

dinaviskt sjöfolk i främmande hamnar är ett danskt sällskap, som bildade sig 1867 och då vände sig till kristliga landsmän både i Danmark och utlandet med anhållan om bidrag till ändamålets befrämjande.

Hamburg.

Skandinaviska Sällskapet derstädes bildades 1842

af svenskar, norrmän och danskar. Föreningens lokal

var 1865 i Grosse Backerstrasse N:o 26 och tillgänglig

från kl. 10 f. m. till kl. 11 e. m. Man finner der,

(20)

I EUROPA.

* 3 förutom en betydlig samling af böcker pâ de skandi­

naviska språken, alla större tidningar frän de tre nor­

diska rikena. Sällskapet, som något minskades under danska kriget, tillväxte derefter åter med 50 procent.

Om en vacker fest, som i Juli 1870 firades i d etta sällskap, skrifves till en norsk tidning: "Tisdagen den 12 dennes firades i det Skandinaviska Sällskapet här- städes en vacker fest i anledning deraf, att det var jemnt 25 år sedan gamle Lindberg inträdde i sällska­

pets tjenst, först som uppassare och ett par år senare

som värd i dess lokal. Jubilären, som är svensk till

börden och säkerligen ännu ihågkommen af de många

skandinaviska landsmän, som kortare eller längre tid

uppehållit sig i Hamburg, är 66 år gammal, men ännu

rask och kry, och hans verksamhet är helt och hållet

fäst vid sällskapet, hvars goda och dåliga tider äfven

varit hans. — Sedan man tidigt på morgonen hade gif-

vit honom en serenad, samlades på förmiddagen den

nuvarande styrelsens medlemmar och begåfvo sig till

lokalen, hvarest ordföranden i sällskapets namn bragte

den gamle dess lyckönskan och tack för hans långa

trogna och outtröttliga verksamhet i dess intresse samt

öfverlemnade honom en kalligraferad skrifvelse som ett

minne om dagens betydelse och slutligen tillade, att det

bland medlemmarne pågår en insamling, som redan in-

bragt en efter omständigheterna rätt ansenlig summa

(21)

och hvarmed man vill bereda ett litet underhåll åt Lindberg, då han en gång efter naturens ordning måste rymma fältet för yngre krafter; derefter föreslog vice ordföranden hans skål, som ledsagades af då nande hurrah.

Med tårar i ögonen och darrande röst tackade den gamle, som var omgifven af 3 fullvuxna barn, för dessa vedermälen af erkänsla."

Skandinaviska Föreningen i Hamburg stiftades i Mars 1865, i synnerhet ur handtverksståndet. Ända­

målet var att understödja hvarandra och resande l ands­

män med råd och dåd samt att anskaffa ett bibliotek.

Skandinavia. Under detta namn bildade sig 1866 en ny skandinavisk förening i Hamburg. Den består till det mesta af handtverkare. Föreningen, som snart egde 80 medlemmar, af hvilka 41 danskar, och en lo­

kal i hotellet "Zum weisen Schwan" på Neuer Stein­

weg, uppstälde till syftemål att inrätta en sångförening, ett skandinaviskt bibliotek, hålla skandinaviska tidnin­

gar och vid sjukdomsfall understödja behöfvande med­

lemmar. Detta sällskap tyckes vara en fortsättning af det föregående.

Svea, ett svenskt sällskap i Hamburg, firade den

28 Juli 1869 högtidligt prins Fredriks och prinsessan

Lovisas förmälning.

(22)

I EUROPA. 5

Berlin.

Skandinaviska Föreningen bildades 18 57 af ett st örre antal sig i Berlin dä uppehållande skandinaver med hufvudsakligt syfte af "inbördes understöd och oaf- bruten sammanknytning med hemlanden"; och har allt­

sedan den na tid, ehuru med mycket fluktuerande lif- aktighet, egt bestånd. I föreningen, hvars sammankom­

ster hållas i Café Bavière å Französische Strass e, är tillfälle att läsa tidningar från de tre nordiska rikena, äfvensom at t förnöja sig med läsning af skandinavisk litter atur genom lån från föreningens bibliotek, utgö­

rande 7 à 8 0 0 volymer. Flera julfester ha i förenin­

gen blifvit firade på gammalt nordiskt vis. Så t. ex.

1864 , då Ole Bull deltog i julgillet, och 1865, då för­

eningen såg ibland sig Lumbye, krigsrådet och musik­

direktören, och hvilken vid tillfället med stor högtid­

lighet utnämndes till "riddare af Skandinaviska förenin­

gens sto rkors". — I Augusti 18 68 omtalades i ' en korrespondens från Berlin till Berlingske Tidende, at t de rstädes bildat sig en "Skandin avisk Förening", som räkna de 5 5 ledamöter, största delen handtverkare. För­

eningen, der skandinaviska tidningar höllos, ha de då nyligen hållit en fest, hvartill danska och svenska le­

gationerna varit inbjudna. Det vill synas, som skulle

(23)

denna förening vara en annan, än den förut omtalade.

Julaftonen 1872 samlades Skandinaviska föreningen, be­

stående af 130 ledamöter, uti en i Casino (Frankfurter Strasse N:o 71) förhyrd lokal — en liten teatersalong, som blifvit för julfesten särskildt dekorerad. Pä läk­

taren till höger om scenen säg man de nordiska rike­

nas flaggor och vapen; midt emot hade man upphängt taflor med framställningar, dels af nordiska julfestsce­

ner, dels episoder från den svåra öfversvämning i No­

vember samma år, som hemsökte Danmark och södra Sverige. I fonden brann en transparang med orden:

"Lefve gamla nordenEnär föreningen räknar ett öfvervägande antal danska ledamöter, voro anordnin­

garne bufvudsakligen efter danskt mönster och derför för de svenska något främmande, men det hela b ar dock en nordisk pregel, som påminde om hemlandet. På den lilla teatern gåfvos flera små glada pjeser och scener, och när ridån sista gången uppgick, stod en strålande julgran på scenen och glädjen högt i tak. Efter inta­

gen måltid — klippfisk, gåsstek och "söt gröt" — serverades äkta svensk punsch, hvilken dracks under varma välgångsönskningar för fosterlandet, för hem­

mavarande kära vänner o. s. v. Detta drog ut till klockan 4 på juldagsmorgonen, då julgranen plundrades på julklapparne. Först efter klockan 5 gingo skandi­

naverna till sina hem att njuta några timmars hvila

(24)

I EUROPA. 7 efter en genomvakad, men särdeles angenäm och minnes­

värd natt.

Quedlinburg.

Prinsessan Sofia Albertina, som 1784 blef abbe­

dissa i stiftet Quedlinburg, inrättade der 1792 en Stifts­

orden eller kapitel-kors. Det bestod af ett hvitt An­

dreas-kors, belagdt på midten å ömse sidor med en kan­

tig oval; på den ena ses i guld bokstäfverna'iS. A. och på den andra Quedlinburgska vapnet. Ordensteeknet bäres i ett mellanblått vattradt sidenband. Yid prin­

sessans begrafning såg man på högra sidan om kistan hennes furstliga krona och på venstra sidan på ett hyende ofvannämnda stifts-ordens kors.

Düsseldorf.

Skandinaverna i Düsseldorf, af hvilka för det mesta en liten koloni är för handen, bestående till stor del af artister, som vistas här för idkande af konst­

studier, torde äfven utgöra en skandinavisk förening, ehuru vi ej erinra oss derom ha sett någon bestämd uppgift. Säkert är emellertid, att de vid vissa högtid­

ligare tillfällen framstå såsom sammanslutna till ett helt

(25)

8 SV. OCH SKAND. SÄLLSKAPEK

på grundvalen af sin nationalitet. Så t. ex. vid julen, om hvars firande särskilt 1867 vi på den tiden läste en berättelse i tiduingarne. Dervarande skandinaviska konstnärer, till hvilka äfven flera från Finland räkna sig, hade satt sig i spetsen för tillställningen och haft den lyckliga idéen, att göra den hufvudsakligen till en julfest för barn, hvarigeuom flera föräldrar, hvilka eljest icke velat lemna sin barnkrets den aftonen, nu kunde vara med. Man samlades kl. 6 på aftonen i Turnhal- lens lokal, der en sal, som skandinaverna ofta begag­

nat, var smakfullt dekorerad: i midten en ofantlig jul­

gran, som räckte till taket och som unga skandinaviska damer hade smyckat; väggarne voro dekorerade med d e nordiska flaggorna, och på sidorna om dem framställde två stora målningar Odin och Thor, målade såsom sten­

figurer med snö på skuldror och hufvud. Oaktadt icke alla kunde vara med, voro der dock samlade 16 barn af åtskilliga åldrar från 2 till 14 år, och omkring 50 damer och herrar. Den ofvan nämnda väldiga julgra­

nen, till ögon- och gomfägnad för de små, vanliga nor­

diska julrätter, sånger och skålar omtalas såsom ingre­

dienser i julfröjden.

Leipzig.

Kjolen heter ett svenskt-norskt sällskap i Leipzig,

hvilket, såsom vi sågo i tidningarne omförmäldt, firade

(26)

I EUROPA. 9 jubeldagen den 4 November 1864 med skålar och tal för Sveriges och Norges förening.

Skandinaviska Föreningen. Om densamma skref en i Leipzig sig uppehållande landsman på nyåret 1 869:

"Julaftonen kl. 9 voro 28 medlemmar af Skandinaviska föreningen härstädes samlade i den festligt prydda jul­

salen. Man drömde sig åter vara i det kära hemmet;

ty allt bvad man här såg, erinrade om Norden och om julen i vårt kära fosterland. De tre rikenas fanor, va­

pensköldar och regenters porträtter mötte först ögat då man inträdde i salen. Till höger och venster: por­

trätter af Thorvaldsen, Tegnér och Runeberg, Björnstjerne Björnsson och Oelenschlseger, Bellman med sin lyra, m. fl. Två rikt dekorerade julgranar upptogo ena än­

dan af salen. I öfrigt voro väggarne p rydda med gran- festoner och för tillfället förfärdigade dekorationer med inskrifter. Ingenting fattades, som kunde erinra om hemmet, ej ens det doftande granriset på golfvet." — Den 5 Februari 1872 firade föreningen en enkel fest i anledning af Runebergs födelsedag, då föredrag hölls ur Runebergs arbeten och ett lyckönskningstelegram af- sändes till honom i Borgå. — Föreningen, som nu räk­

nar ungefär 40 ledamöter, firade i medio af Januari

1873 en fest, hvarvid uppfördes en komedi af Rostrup

och gafs en koncert af hufvudsakligen nordiska musik-

(27)

10

stycken. Föreningens ordförande är maskinmästaren P.

C. Möller och styrelsen för öfrigt består af artisten Ek­

wall (bekant som tecknare i Ny Illustrerad Tidning), skräddaren Tröderup och kandidaterna Forst och Scheel.

fVicn.

Skandinaviska Föreningen derstädes stiftades 1870. Den 18 Mars 1871 firades årsdagen af dess stiftande med en stor fest, hvarvid man äfven uppförde ett svenskt lustspel: "Snålheten ledrar visheten", och bland sånger hörde man "Fart land" m. fl., samt

" Brudefärden i Har dang er", anförd af hr Östergård.

Dekorationsmålaren S. V. Rubenson är föreningens ord­

förande. Denne har förut varit bosatt i Göteborg, der

han var Arbetareföreningens sekreterare. En festlig

tillställning för hr Rubenson egde rum den 25 Augusti

1872 uti Arbetareföreningens i Göteborg sommarlokal,

der professor v. Schoultz föreslog hedersgästens skål i

lijertliga ordalag. Uti sitt svar frambar hr Rubenson

en helsning från Skandinaviska föreningen i Wien. —

En skandinavisk julfest, som firades i Wien 1869, gaf

troligen anledning till föreningens sti ftande. Sedan 1 848

hade någon sådan sammankomst ej egt rum, och hr

Walerii initiativ omfattades derföre med stort intresse.

(28)

I EUROPA. 1 1 Omkring den fem alnar höga julgranen afsjöngs en psalm­

vers, och festkommittéens ordförande hr H. P. E. Hansen från Köpenhamn bjöd vännerna välkomna till det med från barndomen välbekanta julrätter dukade bordet. Hr A. F. Dahlberg från Kristianstad föreslog den första skålen. Hr C. Möller från Köpenhamn föreslog skålen för Carl XV och Kristian IX. För att bevara minnet af festen har gravören Ullberg från Stockholm preglat en medalj.

Zürich.

Skandinaviska Föreningen i Zürich egde be­

stånd till år 1866, men upplöste sig då och öfverlät sitt bibliotek, bestående af omkring 300 volymer, åt Skandinaviska föreningen i Berlin.

Till sist kunna vi nämna, att år 1617 den 24 Augusti stiftades på slottet i Weimar ett sällskap till renande af tyska språket utaf tre hertigar af Weimar och två furstar af Anhalt. Det kallade sig än Palmen­

orden, än Fruchtbringende Gesellschaft. Sällskapet,

som sednare samlades på slottet i Kothen och urartade,

fortvarade till 1680. Att det i sina bättre dagar haft

både anseende och inflytande, kunna vi döma derutaf,

(29)

att många af Sveriges stora män voro ledamöter deri, bland andra Carl X Gustaf som hertig och Carl Gustaf Wrangel. Hans Kristoffer v. Königsmark bar inom or­

den namnet: Der Streitende. Sten Bjelke den yngre, en af dem som afslöto freden i Roskild, installerades i denna orden af föreståndaren, hertig Wilhelm af Weimar, och antog namnet: Der Hocliwerthe.

London.

Nordiska Sällskapet i London inrättades 1785 af svenskar, norrmän och danskar, för att bibehålla kärleken till fosterlandet. Pastor Anders Leufvenius var 1787 sällskapets sekreterare. Bland svenska leda­

möter kunna vi uppräkna: kommersrådet Patrik Al­

strömer, kanslirådet Anders Schönberg, kongl. bibliote­

karien C. C. Gjörwell, teol. adjunkten Jac. Fengström, m. fl. Det har till ändamål att arbeta i den nordiska litteraturen, ekonomien, handelsvetenskapen och fria konsterna. År 1787 utsatte sällskapet ett pris af 30 dukater för den bästa afbandling om Kärleken till Fäderneslandet.

Linnean Society i London stiftades 1788 genom Linnés store lärjunge Jonas Dryander och andra ve­

tenskapsmän. Dryander intresserade sig mycket för alla

(30)

I EU ROPA. 13 dess angelägenheter, särdeles för dess lagar och reglor, som 1802 fingo kongl. sanktion. I 30 år var Dryander vice preses i detta samfund, och ansågs på sin tid som en af de utmärktaste vetenskapsmän i England. Fries kallar honom en stjerna af första storleken. Många svenska vetenskapsmän voro ledamöter i detta utmärkta sällskap, såsom Sparrman och Thunberg m. fl.

The Society of Friends of Foreigners in Distress i London stiftades 1807 genom den välgörande och nitiske pastorn vid svenska kyrkan Gustaf Brunnmarks åtgörande. Han var sällskapets sekreterare och be­

stämde ofta genom sina föredrag föremålen för dess verksamhet. Så skaffade han en gång 1,000 pund sterl.

åt de nödlidande hamburgarne, dem svenska kronprinsen Carl Johan rekommenderat till sällskapets bevågenhet;

äfven befordrade han sällskapets bästa genom insamling af gåfvor, ja, han förmådde madame Catalani att gifva en koncert till förmån för dess kassa.

Neptuni-orden i Stockholm stiftades af några sjö­

kaptener under en öfvervintring i England på slutet af 1700-talet. Ritualerna öfverfördes till Sverige, der säll­

skapet sedan började sin verksamhet och ännu florerar.

(31)

Hull.

Skandinaviska Föreningen i Hull stiftades den 10 Maj 1865 och stadgarne antogos den 2 November, då medlemmarnes antal var 34. Föreningens ändamål är att befrämja umgänget emellan skandinaverna och vara till gagn för resande landsmän.

Newcastle.

Skandinaviska Föreningen i Newcastle visade 1865 en betydlig tillväxt, så att den kunde tänka på att upprätta en sångkör och ett bibliotek samt föran­

stalta litterära föredrag. Engelsmän, som gjort sig för- tjenta om Nordens sak, upptagas som hedersledamöter i föreningen, en utmärkelse, som hittills vederfarits pre- sterna J. Jeffrey och G. Scott.

Paris.

Collegium Lundense och Collegium Upsaliense voro tvänne nordiska kollegier, som på 1270-talet in­

rättades i Paris, dit rikare mäns söner sändes för att

(32)

I EU ROPA. 15 fullborda sina studier. Det förra blef uppbygdt af erke- biskopen Erland i Lund 1275 och det sednare fick år 1272 betydliga donationer af domprosten Andreas And i Upsala. En lag stadgades för dessa tvänne kollegier, hvari bland annat påbjöds allmän latinläsning och tillika förbjöds studenterna att spela schack, hafva hundar och göra skulder.

Société d'émulation. Detta sällskap stiftades i Paris på 1750-talet af doktor Roland Martin, som blef dess ordförande.

Réunion des Amis des Noirs et des Colons. I Frankrike stiftades, samtidigt med proklamerandet af negrernas frihet i dess kolonier, en société d'abolition de la traite des Noirs; men under det de hvita hand­

lade bäst med de hvita, så att den ena brodern sålde

den andra till dagens tyrann i Paris, höll denna société

på att blifva upplöst. Det var då förbehållet åt en

svensk, Carl Bernhard Wadström, den store mennisko-

vännen, att, biträdd af tvänne andra män, Grégoire och

Lanthénas, återställa detta samfund, som 1797 åter

uppträdde under namn af Réunion des Amis des Noirs

et des Colons. Wadström var en af de verksammaste

inom samfundet, utarbetade dess stadgar och var flera

gånger dess ordförande. Under dessa hans lifliga be-

(33)

mödanden för slafveriets afskaffande dog han i lungsot i Paris den 5 April 1799.

Skandinaviska Sällskaper i Paris. Flera så­

dana ha funnits, men märkligt är, att alla, som före­

gått det derstädes nu (1873) befintliga, icke länge kunnat bestå. Paris är ingen fruktbar jordmån för dy­

lika separatsällskaper; man har der så mycket annat, som distraherar. Någon tid förefanns här emellertid

Nordiska Biblioteks-sällskapet. Dess syftemål var att utgöra en angenäm och nyttig samlingsplats för nordboarne, som der skulle ega tillfälle att läsa sina resp. länders tidningar och sins emellan underlätta m ed­

delanden genom sammanträffande, bref, adresser o. s. v.

För att få sitt bibliotek och sin kassa förökade, vände sig sällskapet år 1866 med anhållan om understöd till sådana personer i hemlandet, som intresserade sig för det vackra ändamålet och med sin skärf ville bidraga till dess fullständigare ernående. Emellertid egde säll­

skapet ej bestånd längre än till den 30 Januari 1867,

då det upplöste sig och, enligt ett offentligt tillkänna-

gifvande, öfverlemnade "sina tillhörigheter, bestående,

utom i brochurer, taflor, kartor och musikalier m. m.,

i ungefär 1,000 uti två nya ekskåp ordnade volumer,

hvartill komma 1,500 francs (nominelt) i säkra obliga-

(34)

I EU ROPA. 17 tioner och 328 francs 35 centimes i reda penningar", till den nybildade

Skandinaviska Föreningen. Densamma grunda­

des i Augusti 1866 och utvecklade under den närmast derpå följande tiden en ganska stor lifaktighet, särdeles under sommaren 1867, expositionsåret, dâ en mängd skandinaver, och bland dessa äfven studentsångarne, gästade Paris och af föreningen rönte flera prof af väl­

vilja. Särdeles voro studentsångarne föremål för dess uppmärksamhet. I ett bref från en af deltagarne i sångarfärden heter det sålunda: "Den 26 (Augusti) voro vi inbjudna till Skandinaviska Föreningen i dess lokal, Café Hollandais i Palais Royal (galérie Montpensier).

Yi undfägnades der med mat, dryck och skålar, hvar- jemte verser utdelades, innehållande en vänlig välkomst- helsning." — Ledamöternas antal i detta sällskap ut­

gjorde vid sistnämnda tid 250, och höll sig sedan vid omkring 200, som det ock utgjorde det sista året (1869) af sin tillvaro. Sina sammankomster hade säll­

skapet alltifrån början hållit i Palais Royal, ehuru ej alltid i samma lokal derstädes. Den gemensamma kas­

san uppgick 1867 till 3,000 francs. En allmän önskan,

att en sjuk- och understödskassa måtte bildas, rådde

inom föreningen, men sällskapets korta bestånd torde

hafva hindrat realisationen af denna förhoppning. Till

(35)

18 SV. OCH S KAND. SÄLLSKAPER

en början kunde man om detta sällskap säga, att det till stor del sammanhölls af sångens band Det bade nämligen sin medelpunkt i

Skandinaviska Sångföreningen, som sti ftades den 9 Augusti 1866 på Café Danemark, då med hr Wolff till ordförande. Denna förening, bestående af 60 sån­

gare, stod till en början under ledning af hr Asger Hammerick, och sedan af hr Ernst Wallmark m. fl.

Den gaf äfven i Mars 1867, med biträde af åtskilliga artister från Norden, en "skandinavisk koncert" i Salle Herz, då endast stycken af nordisk karakter utfördes, och som tycktes falla pariserpubliken ganska mycket i smaken.

Skandinaviska Föreningen i Paris. I början af 1870 organiserades under detta namn en förening, som syntes ega goda utsigter. Den räknade 120 med­

lemmar och hade förhyrt en praktfull lokal vid Rue neuve des Petitchamps för 4,000 francs per år. Re­

staurationen var inrättad efter svensk metod, så att ett godt smörgåsbord med "lilla supen" ej fattades. Det var direktören för "la banque Scandinave", ryttmästa- ren Allan Dahl, som satt sig i spetsen för denna för­

ening och sparat hvarken tid eller penningar för att

bringa den till stånd. Föreningen hade ej uteslutande

(36)

I BUROPA. 19 nöjet till syftemål, utan skulle i främsta rummet under­

stödja sjuka och nödlidande landsmän samt med goda råd bistå alla från hemlandet ankommande, som derutaf kunde vara i behof. Äfven damerna egde rösträtt. Den 21 Februari konstituerades föreningens styrelse och ut­

sågs hr Dahl till ordförande, hr Westberg, egare af en restaurant Suédois vid rue Michel-le-Comte, till vice ordförande, till skattmästare gravören Söderblad, till sekreterare snickaren Sundström och till bibliotekarie fröken Richard från Danmark. Föreningen hade der- jemte ett "representantskap", som utöfvade en rådgif- vande och kontrollerande myndighet och bestod af femton personer (deribland fröken Josephine Deland och a rtisten fröken von Post). Föreningens lokal flyttades likväl snart till Eue d'Aboukir. När det för Frankrike och Napoleon olyckliga kriget mot Tyskland började, beslöt föreningen att i sin lokal inrätta en ambulans för så­

rade franska krigare. Under krigets olyckliga fortgång och Paris' belägring upplöstes föreningen, men rekon­

struerade sig i Mars 1872, och sammanträder nu hvarje måndagsafton kl. 8 uti en lokal i Café Danemark. För­

eningens julfest firades dock 1 872 på "Aux Vendanges de

Bourgogne", hvars rymliga sal blifvit dekorerad med

skandinaviska och franska flaggor. Om denna fest skrifves

från Paris: "Då de inbjudna damerna hunnit anlända mot

kl. 9 och man intagit sina platser kring det festliga hästsko-

(37)

bordet, uppsteg föreningens ordförande, arkitekten Jo- hansen, och helsade alla "e tt hjertligt välkommen".

Glädjen stod red an högt i tak, och man kände och fann, a tt det var hemmets minnen och hågkomsten af en äl­

skad fosterjord, som mera än något annat förhöjde af­

tonens glädje. Under middagens lopp föreslogos skålar, af fil. ka nd. Glas för ett enigt Skandinavien, af hr Jo- hansen för Frankrike och de närvarande f ranska gästerna, andra skålar ej at t förglömma. En i festen deltagande svenska, fröken v. S—n, hade författat en "helsnings- sång till Skandinaviska föreningen", hvilken mottogs med allmänt jubel. Föreningens sångare undfägnade äfven deltagarne med åtskilliga qvartetter, h vilkas för nordbon så anslående melodier aldrig förfela sin tjus­

ningskraft. Mot midnatt var dansen i full gång och den fortsattes till ljusan dag, då man åtskildes, hvar och en i högsta måtto belåten och säkert medförande de gladaste minnen från julaftonen 18 72." Föreningen eger ett ganska värdefullt bibliotek, ett präktigt piano m. m.

Rom.

Ar k a di e r na s A kademi, ett vittert samfund i R om, stiftades i Janua ri 1656 af vår svenska drottning Kri­

stina. En gång i hvarje- vecka sam manträdde det i

drottnin gens rum , och efter hennes död vann det stadga

(38)

I EUROPA. 2 1 samt utspridde sig i de flesta stora städer i Italien.

Detta samfunds ändamål är att befordra vältalighet och diktkonst, och har inverkat mycket på italienska litte­

raturen. Hvarje medlem bär ej sitt eget namn i sam­

fundet, utan antager ett grekiskt herdenamn. Påfven Leo XII lät upptaga sig i detta sällskap, deri äfven svenskar funnits, hvaribland vi erinra oss grefve Carl Sparre, en tid Stockholms utmärkte öfverståthållare, äfvensom professor Björnståhl, hofintendenten Cronstedt och baron Rudbeck, hvilka tre sistnämnda offentligen derstädes intogos år 1770. Om denna akademi och sin intagning yttrar Björnståhl: "Det är nästan det enda lärda sällskap, som är offenteligt i Rom: ordente- ligen samlar sig denna societet en gång i veckan, om sommarn uti Bosco Parrhasio, en sluten trädgård, i form af en amphitheater, och om vintern uti custodens hus, som är denna akademiens president och direktör.

Mesta delen alla kardinaler och de förnämsta herrar i Rom äro deri ledamöter, äfven sjelfva påfvarne; ut­

ländska prinsar och prinsessor, ambassadörer etc. låta sig ock deri intagas, såsom nu nyligen kurfurstinnan af Sachsen, som nu reser i Italien. Der afhandlas allt som hörer till vetenskaper och belles-lettres, i synner­

het poesien: ständigt uppläsas italienska sonetter, och aldrig är derpå brist; ty detta studium är just flore­

rande uti hela Italien . . . Flera tomer af arkadiernas

(39)

arbeten äro utkomna, så ock historien af denna aka­

demien, som börjades under drottning Kristinas direk­

tion. Det är derför, som de arkadiska herdarne i Rom hafva ett stort attachement för svenskar. De gjorde mig den äran förlidet år, straxt efter ankomsten hit tili Rom, och tillbudo mig burskap hos sig, men jag hade den äran att refusera, emedan jag då allenast var en nylärling i ett språk, på hvilket herdarne anstälde sina mesta sånger. Men nu icke längesedan blefvo hr grefven och hofintendenten Cronstedt samt hr baron Rudbeck offenteligen intagna i denna societet, och i ett så godt sällskap hade jag den äran göra följe, så att det bief i hast en svensk koloni af arkadier, som cu- stoden med fägnad utlät sig."

Skandinaviska Konstnärsföreningen i Rom har under en följd af år haft anslag af svenska staten, och uppgick detta anslag år 1872 till 600 rdr rmt.

Skandinaviska Föreningen i Rom omfattar alla der boende nordbor, hvilka vilja tillhöra densamma.

Den plägar hvarje år fira julen på nordiskt vis. Men

vid denna fest hade man alltid ända till 1869 haft en

brist att beklaga, i ty att man ej kunnat skaffa sig en

julgran. Nämnda år fick dock föreningen sig tillsändt

ett stort, vackert julträd från systerföreningen i Ham-

(40)

I EUEOPA. 23 burg. Äfven julen 1872 firades af skandinaverna med en festlig tillställning. Deltagarne voro öfver 90, der- ibland flera damer än herrar. Julträdet var klädt af fru Jerichau, och vid bordet framsades en roande pro­

log af Erik Bögb. Sånger sjöngos af honom och må­

laren Bredal. Skålen för hemmet föreslogs af Carl Wetterhoff, och konstnärernas skål af kammarherren Kjaer.

Finland.

Detta land, som, enligt Almanach de Gotha, med en befolkning af 1,830,000 själar, räknar 128,000 in­

vånare af svensk härkomst, eger otvifvelaktigt en mängd svenska sällskaper, fastän vi ej äro i tillfälle att upp­

räkna flera än följande:

Landtbruks-Sällskapet i Finland organiserades 1797, och är det första som stiftades i Sverige och Finland. Det fick samma år 3,700 rdr bco af professor Joh. Billmark, och året derpå gaf assessor Gabr. Ahl- man 50,000 rdr bco till sällskapet.

Musikaliskt Sällskap i Åbo fanns 1820, då Schu­

bert i sin "Resa genom Finland" omtalar, "att detta

sällskap blifvit förändradt och stäldt på privata aktier;

(41)

att det då egde en koncertmästare, som fick 1,000 ru­

bel i årligt arvode, samt att han biträddes af amatörer i vocal- ocb instrumental-musik, och koncerter gåfvos ofta".

Pro amore proximi hette ett samfund, stiftadt i Lovisa stad i Finland under Gustaf III:s tid. Dess ändamål tyckes ha varit välgörenhet, ty då det upp­

hörde, skänkte det sin kassa, 2,060 rdr bco, till fat­

tiga barns underhåll.

Mos kiva.

Toast-Kollegium bildades 1721 i Moskwa af nå­

gra dervarande svenskar, som voro hertig Carl Fredrik af Holstein-Gottorp synnerligen tillgifna. Hertigen, som var nära slägt till svenska konungahuset och född i Stockholm år 1700, eftersträfvade under hela sin lifstid att bli arfvinge till svenska thronen. Han var presi­

dent i detta kollegium, der vi kunna nämna följande ledamöter: A. E. Stambke, Job. Stenflycht, H. F. Bas- sewitz, m. fl. De samlades en eller två gånger i vec­

kan och stundom oftare, för att tillbringa aftnarne från

kl. 5 till 11 för det mesta med pipan, glaset och hvarje-

handa dylika förlustelser. De ändrade sedan namnet

till Vorschneider-Gesellschaft, och då blef deras syssel-

(42)

I EUROPA. 25 sättning ändå vildare och råare, likasom ryska bofse- derna d å voro. De ströfvade nattetid omkring på stadens gator, inträngde i busen, togo sina bekanta på sängen och tvungo dem till dryckenskap, samt hade en mängd andra besatta upptåg. Hertigen deltog häruti med if- ver, ehuru han vistades der för att fria till storfurstin­

nan Anna, med hvilken han också blef gift, ehuru hau samtidigt hade många kärleksäfventyr. Det var hans son, Carl Petter Ulrik, som 1742 utsågs till thronföl- jare både i Sverige och Ryssland, hvilket sistnämnda land han föredrog, och blef derstädes under namn af Peter III stamfader för nu regerande kejserliga huset.

Kristiania.

Skandinaviskt Sällskap i Kristiania stiftades år 1864.

B er y en.

Par Bricol finnes i Bergen och kanske äfven an­

norstädes i Norge.

Su. Sälkkaper. 2

(43)

SVENSKA OCH S KANDINAVISKA SÄLLSKAPER I AMERIKA.

New York.

Svenska Societeten i New York stiftades 1836 och ännu den 21 Februari 1867, då sällskapet firade sin 31:sta årshögtid, var en af dess grundare närva­

rande. Till inträde uti societeten eger hvarje svensk rättighet emot 5 dollars inträdesafgift samt sedermera en månadtlig inbetalning af 25 cents, således 3 dol­

lars om året. Den förmån, som hvar och en af so- cietetens medlemmar åtnjuter, är, att i händelse af sjukdomsfall eller om ledamoten råkat i knappa omstän­

digheter, så betalar societeten ett bestämdt underhåll för honom hvarje vecka; till begrafning af afliden leda­

mot bidrager societeten med 30 dollars. — I likhet med andra sällskaper har societeten sin president, se­

kreterare, skattmästare och öfriga embetsmän. Högtids­

dagen firades förr vanligen med en bal, på sednare åren

dock mestadels blott med en sexa af de manliga med-

lemmarne. — En sommarhögtidsfest firas ock, nämligen

(44)

X A M E R I K A . 27 midsommardagen, och det med en utflygt i det gröna, der majstänger resas och man svänger om i dansen.

Såsom något anmärkningsvärdt omtalades år 1867, att inom societeten tillsatts åtskilliga kommittéer, såsom en för omarbetande af stadgarne, en för bestämmande af, hurudana "ordensstjernor" eller "utmärkelsetecken" des s medlemmar skulle bära. Samtidigt härmed bildade sig

Svenska Fruntimmersföreningen, stiftad af de qviuliga medlemmarne af Gustaf Adolfs kyr ka, ursprung­

ligen i ändamål att genom små handarbetens förfärdi­

gande och försäljning anskaffa prydnader till kyrkan, såsom altarduk m. m., men derjemte äfven för att om möjligt bispringa fattiga landsmaninnor. Behållningen af detta sällskaps tillställningar och baler anslås alltid till goda ändamål, och har det bland annat förärat Gustaf Adolfs-kyrkan dess silfverkärl. Föreningen in­

samlade år 1867 1,000 rdr till de nödlidande i Norr­

land, hvilka penningar öfversändes genom sällskapet Svea i Chicago. Carlsdagen 1869 tillställde den en maskeradbal, hvaraf behållningen ansl ogs till föreningens kassa. Tillställningen, den första af det slaget som sven­

skarne i New York haft, var till alla delar lyckad och

bevistades af 300 personer. — Föreuingen eger en sjuk-

och begrafningsfond.

(45)

28

Par Bricol. Bland de många sällskaper och för­

eningar, som under de sednare åren i Amerika uppstått med ordensreglor och namn, hemtade från de i Sverige förekommande, är äfven Par Bricol, till hvars grun­

dande initiativet togs den 4 December eller Barbara­

dagen 1867, hvilken dag sex svenskar, som i hemlandet tillhört den skinande orden, samlade omkring sig ett antal landsmän på ett af New Yorks bästa hotelier, der en angenäm och rolig afton tillbringades och beslut fat­

tades att ingå till ordens styrelse i Sverige med an­

hållan om tillstånd att bafva en dotterloge i Amerika.

Att sällskapet ganska riktigt kom till s tånd, derora vittna sednare underrättelser, af hvilka en innehållit beskrif- ning på en fest, som på Bellmansdagen 1869 blifvit firad af "sällskapet P ar Bricol i New York". Fest­

platsen var den romantiskt belägna Exelsior Park, dit man färdades med ångbåt på Hudsonfloden. Under vägen sjöngos Bellmanssånger af sångkören, hvarjemte en musikcorps spelade "Biåsen nu alla", in. fl. Bellmans- melodier. Festmåltiden, som intogs i en för tillfället dekorerad paviljong, öppnades af ordensbiskopen. Den första skålen egnades Carl Michael Bellman och besva­

rades af generalceremonimästaren, som skildrade Bell-

mans lif och skaplynnet af hans sångmö. Andra skålen

egnades Hallman och Kexél, den tredje Par Bricol, etc.

(46)

I A M E R I K A . 29 Ver ser, författade af en af bröderna, utdelades och af- sjöngos, och "glädjen stod högt. i taket".

Skandinaviska Sällskapet är namnet pâ en an­

nan förening i New York. Det hade 18 64 sin lokal i Bovery N:o 229, och den 31 Mars samma år inbjöd det svenska korvetten Gefles officerscorps till en fest­

måltid. Då detta sällskap lördagen den 9 Juli 1870 firade årsdagen af sin stiftelse, var festen besökt af 5 —60 0 personer. Platsen var dekore rad med de tre skandinaviska fanorna och om aftonen smakfullt illu­

minerad med kinesiska lanternor. Som bevis på att i New York finnas ej blott ansedda, utan äfven förmögna skandinaver, berättar en tidning, at t 2 5 till 30 besö­

kande kommo till festen i tvåspänniga, öppna kalescber.

— Sällskapet går resande landsmän beredvilligt till- banda med råd och upplysningar, för att skydda dem mot de bedrägerier, hvarför de i Amerika så ofta äro utsatta.

Ett litterärt sällskap, livars officiella benämning vi ej känna, har blifvit stiftadt af unga svenskar i New York, hvilka vilja förkofra sig i engelska språket och inhemta ett nyttigt och bildande vetande. Detta säll­

sk ap firade sin första vårfest don 1 6 Maj 1871, bvaraf

behållningen anslogs till anskaffande af e tt bibliotek.

(47)

En dramatisk förening omtalas äfven är 1867 såsom bildad bland den skandinaviska befolkningen i New York, hvars antal derstädes då utgjorde 40,000, under det samtliga skandinaver i Förenta Staterna vid samma tid uppskattades till en million.

Svenska Sångföreningen, som länge, men ihär­

digt kämpat med motgångar, bar på sednare tiden un­

der sina skickliga ledare A. Rudvall och A. Lagergren gått mycket framåt, samt utmärker sig för lif och frisk­

het samt god sammanhållning.

Mariners Church är en religiös förening i New York, hufvudsakligen bestående af amerikanare och skandina­

viska sjömän, hvars grundande tillkommer New York Post Society eller, såsom det fullständigt kallas, "The society for promoting Gospel among Seamen in the post, of New York" — ett sällskap, som stiftades år 1818. Mariners church har sin samlingslokal i e tt eget hus, beläget i hörnet af Madison- och Catharine-gatorna.

Der mottagas sjömän för erhållande af andlig och le­

kamlig hjelp, der hålles gudstjenst och religiösa sam­

mankomster. Dervid användes det engelska språket, men en gång i veckan hålles ett religiöst föredrag — en s. k. Förmaning — på svenska språket. Med kyr­

kan står en söndagsskola i förbindelse. Mariners church

(48)

I AMERIKA. 3 1 ansluter sig icke till någon viss sekt eller bekännelse- form, utan har blott såsom vilkor för ledamotskap upp­

ställt omfattandet af några satser af allmänt kristligt innehåll.

Bethelskeppet. Den församling i New York, som bär detta namn, är en gren af den amerikanska me- todistiska biskopliga kyrkan ocb stod 1870 under led­

ning af en svensk, pastor Hedström, som då under nära ett fjerdedels sekel innehaft samma befattning. För­

samlingens närmaste uppgift var att predika evangelium bland skandinaviska sjömän i New Yorks hamn, ehuru den till följd af den framgång, företaget rönte, seder­

mera utsträckte sin verksamhet till andra platser, såväl inom Amerika som Europa.

Brooklyn.

Svea stiftades i denna stad, som förr varit en för­

stad till New York, men blifvit afskild och nu är en af Unionens folkrikaste städer, i April 1868. Detta sällskap synes hafva en lysande framtid; det eger ett bibliotek af svenska och engelska böcker, håller sv enska tidningar och gifver under vintren teatraliska föreställ­

ningar. Föreningen betalar 6 dollars i veckan som un-

(49)

derstöd till sjuka ledamöter samt 50 dollars som be- grafningsbjelp.

Skandinaviska Nykterhetsföreningen består nä­

stan uteslutande af svenskar. Detta sällskap eger en betydlig sjuk- och begrafningsfond.

Philadelphia.

Skandinaviska Föreningen uti Unionens andra och mest bildade stad har att fägna sig åt en, i för­

hållande till antalet af de sig här uppehållande skandi­

naverna, aktningsbjudande siffra. Ledamöterna uppgå nämligen till närmare 70 personer. Föreningen an­

ställde våren 1871 en bal, särskildt med anledning af att en ovanlig mängd skandinaviska fartyg då lågo der.

Portland.

Skandinaviska Föreningen. Äfven i Maine, den

nordligaste och minst fördelaktigt lottade af Unionens

stater, hafva skandinaver nedslagit sina bopålar. Uti

Portland hafva de bildat en förening, som i slutet af

år 1871 räknade 49 ledamöter. Ett af föreningens

(50)

I AMERIKA. 33 ändamål är att bistå landsmän, som nyss anländt, samt skaffa dem arbete i staden eller dess grannskap.

Chicayo.

Svea, en förening af svenskar i Chicago, bildades säkerligen redan i slutet af 1850- eller början af 60- talet, ty redan 1864 berättas om en högtidlig begraf- ning, som detta sällskap tillställt efter sin i amerikan­

ska kriget fallna, tappra landsman kapten J. F. Lembke.

Det har gjort till sin uppgift att bereda ett fastare samband mellan de talrika dervarande landsmännen.

För detta ändamål hade det ej blott skaffat sig en egen samlingslokal, der mången afton tillbringas på ett gladt och angenämt sätt, och der tillfälle finnes att läsa sven­

ska tidningar, tidskrifter och böcker, utan eger äfven en kassa för understöd åt landsmän under iråkade sjuk­

domar, liksom det öfverhufvud uppställt såsom sitt syfte att genom råd och dåd bistå hvarandra. För erhål­

lande af ett rikhaltigare bibliotek, i öfverensstämmelse

med sin uppgift att genom god svensk läsning stödja

den svenska nationaliteten i Amerika, ställde sällskapet

år 1867 till bok- och musikförläggare i hemlandet en

uppmaning att välvilligt lemna lämpliga bidrag till dess

boksamling. Denna uppmaning var ej förgäfves. Säll-

(51)

skåpets komraissionär i Sverige kunde snart till säll­

skapet öfversända en större samling värdefulla böcker, musikalier och planschverk, skänkta såväl af konungen och prins Oscar, som äfven af ett stort antal förläg­

gare, af hvilka hvar och en sedermera från sällskapet erhöll en tryckt tacksamhetsadress, undertecknad Fr. T.

Engström och Fr. Berglund, den förre ordförande, den sednare sekreterare. I början af år 1868 öfversände ock samma sällskap en insamlad summa af 4,000 rdr till de nödlidande i Norrland. Yid den stora branden den 9 Oktober 1871 förlorade sällskapet, bland mycket annat, sitt dyrbara bibliotek, hvarföre sällskapets sty­

relse i Oktober 1872 genom Förenta Staternas konsul i Stockholm N. A. Elfwing gjort ett upprop till hem­

landets förläggare att bidraga till återupprättandet af sällskapets bibliotek. Styrelsen bestod då af J. M.

Schenbeck, ordförande, H. P. C-rydén, vice ordförande, L. F. Hussander, kassör, Anders Larsson, bibliotekarie, Nils Andersson, sekreterare, Gylfe Wolyn, ombudsman.

Dana och Nore äro med Svea likartade sällskaper i Chicago. Såsom namnen angifva, omfattar det förra danskar, det sednare deremot norrmän.

The Scandinavian Emigrant Aid Society. Un­

der detta namn bildade sig år 1 866 ett sällskap i Chi-

(52)

I AMERIKA. 35 cago, för att beskydda och bispringa med bjelp den mängd utfattiga utvandrare från Sverige, Norge och Danmark, som anlända till deras ort. De stackars ut- vandrarnes antal tilltager för hvarje år och deras nöd är ofta otrolig, bvarföre de uppmaningar, detta sällskap låtit utgå till öfriga skandinaver i Amerika att med penningar bidraga till de olyckligas bjelp, må a nses mer än befogade. Föreningens medlemmar bidraga årligen med 2 à 4 dollars.

Skandinaviska Samfundet i Chicago kom efter ett eller annat föregående, men misslyckadt försök till stånd den 12 Februari 1868, då första sammankomsten hölls. Detta sällskaps syftemål är att befordra säll­

skapligt samqväm mellan i Chicago boende medborgare från de tre nordiska rikena samt uppmuntra till sam­

verkan efter bästa förmåga för upplysning och humanitet.

Då detta sällskap är skildt från de tre redan förut existerande, vill det också göra till sin uppgift att sam­

verka med dessa i alla saker, som ha till ändamål att befordra invandrande skandinavers bästa.

Harmonia. Ett skandinaviskt sångsällskap med

detta namn finnes i Chicago, der det stundom biträdt

vid svenska sällskapsspektakler, som gifvits till förmån

för skandinaviska emigrantkassan.

References

Related documents

Giambattista Vico, the Italian philosopher, once said that we can know History (the artificial realm as a developmental totality) much better than Nature, as we have made the

Konstruktionen [VERBA och HA SIG] används främst i vardagligt tal och beskriver oftast en mänsklig aktivitet men kan även används för icke mänskliga

Fram till omkring år 1970 kunde i och för sig användas dels med antingen entydigt äldre eller entydigt modern betydelse och funktion (entydigt äldre var vanligare i början av

Något som kan störa dirigentens koncentration, speciellt de gånger när dirigenten inte har förberett sig fullt så mycket som vore önskvärt, eller när tankeprocessen om

Småföretagarnas Riksförbund är ett förbund av småföretagare för småföretagare och har som syfte att påverka politiska beslut för att göra det enkelt, tryggt och lönsamt

Utöver garantipensionen påverkas även förutsättningarna för utbetalning av förmånen garantipension till omställningspension (som kan utgå till efterlevande).. Regeringen

– Man ska också komma ihåg att sedan 2003 har tre nya 60-bilsfärjor kommit till Östkusten och det har också levererats fyra nya linfärjor, så att allt nytt skulle gå

För att uppnå lyckliga medarbetare behövs enligt Flowers (2016) teori om nyckelpersoner känslan av trygghet att våga prova, möjlighet till utveckling, att snabbt få hamna rätt,