• No results found

Kyrkor i trä Karlsson, Lennart Fornvännen 1982, s. [65]-66 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_065 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kyrkor i trä Karlsson, Lennart Fornvännen 1982, s. [65]-66 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_065 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kyrkor i trä

Karlsson, Lennart

Fornvännen 1982, s. [65]-66

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1982_065 Ingår i: samla.raa.se

(2)

Kongresser och utställningar

Kyrkor i trä

I Harburg, en förort till H a m b u r g , finns en liten välordnad institution, Helms-Museum eller Hamburgisches Museum fiir Vor- und Friihgeschichte. Samlingarna är anspråkslösa, men med hjälp av kopior, modeller och re- konstruktioner har m a n byggt u p p en intres- sant och i flera avseenden förebildlig basut- ställning, som huvudsakligen vänder sig till regionens högstadie- och gymnasieskolor.

Vid sidan av denna ordinarie verksamhet har Helms-Museum skapat en rad värdefulla och internationellt uppmärksammade utställ- ningar, bl. a. en 1978 om "Sachsen und Angdsachsen", och i november öppnades ytterligare en utställning av stort intresse för skandinavisk publik, nämligen "Friihe Holz- kirchen im nördlichen Europa". Med norra Europa avses hela området norr om Alperna och öster om Pyrenéerna. Kronologiskt sträc- ker sig utställningen högt u p p i 1700-talet.

Utgångsmaterialet är med andra ord om- fångsrikt. Ingen skall därför förvänta sig en heltäckande eller ens allmänt sett representa- tiv bild av nordeuropeisk träkyrkoarkitektur.

Tyngdpunkten ligger klart och uttalat på skandinaviska res- och liggvirkeskonstruktio- ner. Den fullt utvecklade norska stavkyrkan beskrives med rätta som "den absoluten Höhepunkt des Holzkirchenbaus", och ges följdriktigt störst utrymme. Också svenska timmerkyrkor ägnas en smickrande uppmärk- samhet, medan de konstruktivt och estetiskt långt intressantare östeuropeiska träkyrkorna i dubbel bemärkelse behandlas ytligt och är endast representerade i turistmässigt glättade färgbilder.

Liksom museets permanenta utställning rymmer denna exposé över träkyrkor endast ett fåtal originaldetaljer — från vårt land kommer bl. a. stavkyrkoportalerna från Blom-

skog och Guldrupe. Förövrigt arbetar man med fotografier, teckningar, modeller och kopior. Det finns kopior av Urnesportalen, av Brågarp- och Horningplankorna, välgjorda modeller av kyrkorna i Hemse, Granhult, Jokkmokk och flera andra. Det finns vidare en lång rad modeller av svåråtkomliga kon- struktionsdetaljer, ofta ordnade i pedagogiskt överskådliga och välgenomtänkta serier. Teck- ningar och fotografier kompletterar på ett utmärkt sätt de plastiska modellerna.

I ett par recensioner i Fornvännen h a r jag haft nöjet att presentera en nyligen påbörjad monografiserie över norska stavkyrkor och gladde mig då speciellt över Bjerknes och Christies strikt sakliga och grafiskt rena teck- ningar. Flera av dessa återfinnes nu i utställ- ningskatalogen, där kompletterade av en tredje tecknare, P. Pundt, som väl förstått att tillgodogöra sig sina norska läromästares landvinningar, och som mycket åskådligt blottlägger en rad komplicerade konstruk- tionsdetaljer.

Utställningen är kort sagt vetenskapligt vederhäftig, omfattande och faktaspäckad, ytterst pedagogisk — och m å h ä n d a en smula tråkig. Det senare beror på att man inte förmått låna in alla de originalföremål man önskat. De perfektionistiskt utförda model- lerna och de väl genomarbetade bildserierna saknar naturligt nog originalens höga este- tiska kvalitet och charmfulla patina — de vänder sig därför enbart till intellektet. Den svårdefinierade ilning av känslomässig vällust man förnimmer inför Borgunds spänklädda, språngvisa takfall eller inför den snart 1000- åriga Urnesportalen vill inte riktigt infinna sig, när man står vid utställningens konstruk- tivt korrekta modeller och skalenliga kopior.

Det är strängt taget heller inte nödvän- Fornvännen 77 (1982)

(3)

66 Kongresser och utställningar

digt att besöka utställningen. Katalogen, som är på 644 sidor, täcker väl det utställda materialet och rymmer därtill mycken värde- full information. Den består av tre klart åt- skilda delar. Själva katalogavsnittet är på drygt 130 sidor och består enligt förordet av en "Zusammenstellung der im nördlichen Europa bekannten Holzkirchen aus der Friihphase des Christentums". Den gör natur- ligtvis inte anspråk på att vara fullständig, och det är uppenbart att man haft problem med gränsdragningen, både geografiskt och kronologiskt — så torde det t. ex. vara minst sagt tveksamt om man skall räkna kyrkor från andra hälften av 1700-talet till "die Friihphase des Christentums". Katalogbeskrivningarna är ojämna både kvalitativt och kvantitativt, litteraturhänvisningar och geografiska be- stämningar ibland otillåtet slarviga och okun- niga — svenska kyrkor anges vanligen efter landskap, men t. ex. H a m m a r l u n d a uppges ligga "bei Göteborg" och Gärdserum i " K a l - marlön". Bortsett från detta är förteckningen över tidiga träkyrkor i sig själv av stort värde.

Professor Claus Ahrens, museets direktör och utställningens initiativtagare, svarar för

en fyllig och väl genomarbetad överblick, vilken liksom själva utställningen inleds med ett missionshistoriskt avsnitt. Därefter följer en granskning av dateringsmetoder och av tillgängliga källor. Huvuddelen av den 230 sidor långa genomgången ägnas olika trä- kyrkotyper och träbyggnadsteknik.

Slutligen rymmer katalogen en rad kortare artiklar av huvudsakligen skandinaviska för- fattare. Bl. a. märks en ytterst värdefull och användbar översikt över stavkyrkoarkitektu- rens ofta besvärliga nomenklatur. Den om- fattar norska, engelska och tyska termer och är sammanställd av Håkon Christie hos Riks- antikvaren i Oslo. Från det svenska Riks- antikvarieämbetet medverkar Marian Ullen, Erland Lagerlöf, Gustaf Trotzig och under- tecknad med uppsatser om träkyrkor i Växjö stift och Västsverige, om träkyrkoarkeologi på Gotland och om nordisk formtradition.

Lennart Karlsson

Statens historiska museum Box 5405

S-114 84 Stockholm

Fornvännen 77 (1982)

References

Related documents

Den ena av dem, framställd av tunt silverbleck (fig. 5), är tyvärr illa skadad, men man kan likväl tydligt urskilja ett grovt framställt mans- ansikte, vilket mot vanligheten

Wijntjes från Vattenverket i Groningen redogjorde för den medeltida stadens vattenförsörjning, något som måste ha tillhört de största problemen.. Vattenre- ning existerade ju

konstaterat samma förhållande i Pernå och S:t Mårtens kyrkor 7 och där- jämte i Hattula kyrka fått fram ett synnerligen intressant fall.. Man har norr om nuvarande Hattula

I Dagens Nyheter den 31 augusti 1981 ges en beskrivning av det mesolitiska samhället sådant det skulle uppfattas av allmänheten idag: "Stenålderns skinnklädde jägare fram-

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

— Nils Måns- son Mandelgren and medieval Swedish iron-

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

De skriv- tecken, vilka pläga förekomma på de kinesiska mynten, äro nämligen icke flera än att man även utan kännedom om språket, snart lär sig känna igen dem, och har man