• No results found

Drift− och underhåll Kapitel 4 Drift och underhåll av grusväg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Drift− och underhåll Kapitel 4 Drift och underhåll av grusväg"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Effektsamband för transportsystemet

Fyrstegsprincipen Version 2012-08-31

Steg 2

Drift− och underhåll

Kapitel 4 Drift och underhåll av grusväg

(2)

Dokumenttitel: [Dokumenttitel]

Skapat av: [Skapat av]

Dokumentdatum: [Dokumentdatum]

Dokumenttyp: Rapport DokumentID:

Ärendenummer: [Ärendenummer]

Projektnummer: [Projektnummer]

Version: 1.0

Publiceringsdatum:

Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Uppdragsansvarig:

Tryck:

Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon: 0771-921 921

(3)

Innehåll

4. Drift och underhåll av grusväg ... 4

4.1 Tillståndsbedömning ... 4

4.2 Den lägsta acceptabla standarden ... 4

4.3 Framtida behov och kunskapsluckor ... 4

Referenser ... 4

(4)

4. Drift och underhåll av grusväg

4.1 Tillståndsbedömning

Tillståndet på grusvägar under barmarksperioden beskrivs idag med Vägverkets metodbeskrivning 106. [1:1] Metodbeskrivningen 106 är baserad på subjektiva bedömningar med hjälp av fotografier och text samt objektiva mätningar genom användning av en tvärfallsmätare och en tumstock. Metoden omfattar bedömning av tvärfall, vägkanter potthål, spår, kurregering, löst grus, och damm. Bedömning av

tillståndet är baserade på dels ”Svårighetsgrad” och dels ”Utbredning”. Svårighetsgraden beskriver hur allvarliga skadorna är och grundas på fyra värden (1, 2, 3 och 4) som bestäms med hjälp av objektiva mätningar och textbeskrivningar, samt med stöd av fotografier. Svårighetsgrad 1 betyder att skadorna är obetydliga medan 4 betyder att skadorna är mycket svåra. Utbredningen ger en uppfattning om hur omfattande

skadorna är genom att beskriva hur stor andel som den påverkade ytan utgör i procent.

4.2 Den lägsta acceptabla standarden

Dagens beräkningsmodeller bygger på att en väg ska vara vältrafikerad om den ska anses lönsam att underhålla. Trafikmängden på grusvägar räcker inte till som

motivering för genomförande av förbättringsåtgärder. Detta gör att väghållaren istället definierar en lägsta acceptabel standard. Det innebär att en grundläggande

framkomlighet som upplevs vara komfortabelt nog garanteras för hela det statliga grusvägnätet. Den lägsta acceptabla standarden bör kopplas till de fyra tillståndsvärden som finns i förra myndigheten Vägverkets metodbeskrivning 106. [1:2]. En sådan standard saknas idag.

4.3 Framtida behov och kunskapsluckor

Det behövs en definiering (framtagning) av en lägsta acceptabel standard för grusvägar som är baserad på vetenskapligt underbyggda analyser. Standarden kan definieras utifrån två nivåer:

Miniminivå, tillgodoser samhällets grundläggande transporter, t.ex. polis och brandkår, räddningstjänst, försvars och sjuktransporter etc.

Grundläggande nivå, tillgodoser medborgarnas, näringslivets och samhällets allmänna transportbehov och främjar samhällsutveckling genom att olika regioner kan dra fördel av och utveckla sina respektive fördelar.

Den lägsta acceptabla standarden för jämnhet kan baseras på standard i form av kvalitativ komfortupplevelse. Den lägsta acceptabla standarden för damm kommer att styras av siktförhållande och kanske av den tillåtna masskoncentrationen av PM10 partiklar i luften, som begränsas av det EG-direktiv som gäller sedan 1 januari 2005.

Ett viktigt utvecklingsområde inom ramen för att lösa det framtida behovet är att ta fram objektiva mätmetoder för att mäta relevanta mått som ojämnheter, damm och tvärfall på grusvägar.

Referenser

[1:1] Metodbeskrivning VVMB 106:2005 Bedömning av grusvägsunderlag, Publ.

2005:60 Borlänge 2005.

[1:2] LAS - Lägsta Acceptabla Standard för vägar med lite trafik, Stockholm.

2004:26, Transek.

(5)

Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90 www.trafikverket.se

References

Related documents

Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 790158-7 från statens råd för byggnadsforskning till Institutionen för Anläggningsteknik, Högskolan i Luleä.7.

Effektsamband används för att analysera effekter och konsekvenser av olika åtgärder inom transportsystemet, för samhällsekonomiska effektivitets- bedömningar, i

 Olycksrisken för fotgängare och cyklister är 5-10 gånger större vid is- och snöväglag än vid barmark i tätortsmiljö, under förutsättning att det är samma trafikarbete

Vissa av dessa faktorer kan användas för att beräkna kostnader för åtgärder och effekter (Figur 3.1-2).. Figur 3.1-1 Viktiga faktorer som påverkar beslut

Sidoområdet skall också fungera som filter för föroreningar, bidra till artrikedom och spridningsmöjligheter för växter och djur, bidra till vägens anpassning till

Om underlag saknas för bättre bedömning, får man anta att omhändertagandetider mindre än 1 dygn (24 timmar) efter ursprunglig djurpåkörning har begränsad betydelse,

I samverkan ta fram strategier på nationell nivå för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter.. Mc- och mopedstrategi, version 2.0

Besiktningsdoku- mentet skal] godkännas av båda parter och ingå som bilaga till avtalet, 3 Leverantörens åtaganden Leverantören åtar sig aft tillse, driva, sköta och