• No results found

”Vi ska bli bättre på att berätta om oss själva”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "”Vi ska bli bättre på att berätta om oss själva”"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

a f g h a n i s t a n-n y t t

# 3 – 2 0 0 8 30

t e x t: m a g n u s f o r s b e r g

– Berätta om dig själv. Du måste presenteras för läsarna, sa Markus på Stockholmskontoret.

– Okej.

Född, uppvuxen men numera yt- terst sporadiskt bosatt i Malmö. Som journalist har jag arbetat på tidningen

Arbetet (frid över dess minne), Hel- singborgs Dagblad, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet...tills jag till sist fick tummen loss och började frilansa på heltid.

Men ”alltings början” startar med min anställning som officer i Försvarsmakten. För det var via Försvarsmakten jag började arbeta i konfliktområden, som senare ledde till journalistiken.

Efter en FN-tjänst i Bosnien 1994 kom jag hem till ett Sverige lamslaget av sorg efter Estoniakatastrofen, allt medan jag själv sörjde upplevelserna av att ha stått mitt i skiten av ett inbör- deskrig. Jag lämnade Försvarsmakten för att studera journalistik och stats- vetenskap, med siktet inställt på att återvända till Balkan som journalist.

1999 hade Balkankonflikten satt Kosovo i lågor, och de efterföljande åren arbetade jag periodvis i den tidens fokusområden; Kosovo och Serbien. Tills plötsligt World Trade Centers två torn rasade den 11 september 2001. Intresset för Bal- kan tvärdog när det massmediala sökarljuset hamnade på Afghanistan.

Medan de flesta medier (och med dem stringers och frilansare) drog till Afghanistan och senare Irak valde jag att förlägga mina frilansjobb till andra länder. EU:s utvidgning österut lockade mig till Polen och Vitryssland. Men resorna gick också västerut, till USA, där jag bland an- nat kunde se Irakkriget ur amerika- nens ögon.

Och så hade jag förmodligen

hiroeshimabukuro

SAKs nya informatör i Afghanistan heter Magnus Forsberg.

”Vi ska bli bättre på att berätta om oss själva”

Magnus Forsberg har arbetat som SAKs informatör i Kabul sedan i juli.

Nyligen var han i Sverige för att gå en kurs på Sida i Härnösand. Vi, jag (Markus) och Magnus fick också tillfälle att jobba några dagar tillsammans i Stockholm, vilket var välbehövligt och efterlängtat. Jag hann inte med att göra någon intervju med Magnus utan bad honom skriva några rader om sig själv.

(2)

a f g h a n i s t a n-n y t t

# 3 – 2 0 0 8 31

Vinnare av förra bildgåtan Ungefär hur många så kallade byklasser driver SAK idag?

bildfrågan

2. Drygt 1 000

Skicka ditt svar till markus.hakansson@sak.se så ingår du i utlottningen av standardverket Afghanistan. Glöm inte att ange postadress.

I förra numret av Afghanistan-nytt frågade vi efter hur Afghanistans flagga ser ut. Rätt svar ser du ovan. Och det visste bland andra Angelica Andersson i Årsta som vann utlott- ningen bland de som kunde svaret. Angelica kan nu se fram emot en läsupplevelse utöver det vanliga. Boken Afghanistan med Anders Sundelin som redaktör har redan skickats.

Gratulerar!

1. Drygt 100 X. Drygt 200 fortsatt, om inte Försvarsmakten hört av sig och med ett jobberbjudande på det svenska Provincial Recon- struction Team i Mazar-i-Sharif. Jag tackade ja, tog på mig uniformen och arbetade under ett halvår med de svenska och finska Isaf-styrkorna i norra Afghanistan.

Men precis som med uppdraget i Bosnien 1994 gav halvåret i norra Afghanistan fler frågor än svar. Att därför ges möjligheten att komma tillbaka till Afghanistan i en ny och friare roll är fantastiskt.

Landet, folkgrupperna, konflik- terna och kulturen är unikt komplexa för en västerlänning och därför är det förstås en enorm fördel att ha arbetat i landet tidigare. Det har också gjort att jag sluppit den första tidens ”turistfascination” och kunnat arbeta fokuserat från start. Men som ny inom SAK är jag också ödmjuk gentemot det faktum att det är en stor organisation med specialområden som inte förklaras i en handvändning.

Men...å andra sidan är det faktiskt det vi måste kunna göra.

I dagens Afghanistan är konkur- rensen om de olika målgruppernas uppmärksamhet knivskarp. Flera stora biståndsorganisationer som nu etablerat sig i Afghanistan har med

sig sina informationsmaskinerier och gedigna budgetar för marknadsföring.

Informationsenheten på Kabulkon- toret växer i och med att vi anstäl- ler ytterligare en informatör. Mig inkluderad blir det fyra personer (en svensk, tre afghaner) som arbetar med informations- och påverkansar- betet. Två män, två kvinnor, och där- med kan vi åtminstone i teorin nå 100 procent av det afghanska folket. Vi kommer att bli bättre på att berätta för såväl enskilda ministrar som den breda allmänheten vad SAK gör.

Givetvis är det försämrade säker- hetsläget i Afghanistan ett problem.

Som infoenhet är vi beroende av att kunna åka till de olika SAK-projekten för att kunna berätta om dessa, vare sig mottagarna är SAKs medlem- mar hemma i Sverige eller de 5 500 anställda SAK har i Afghanistan.

Det kommande halvåret kommer infoenheten också att satsa intensivt på internutbildning för att öka den personliga förmågan ytterligare. Även om medieutbildningarna i Afghani- stan varit igång i några år behövs en extra finslipning för att göra medarbe- tarna ännu bättre.

Har ni frågor, tips eller trix kan ni kontakta mig på:

magnus.forsberg@sca.org.af

Vill du hjälpa till vid SAKs internationella konferens den 6-7 november i Stockholm?

SAK behöver funktionärer till garderob, bokbord, mikrofon- bärare vid frågestunder etc Ring/mejla Johanna på kansliet!

08-545 818 58

johanna.fogelstrom@sak.se

Fredsbygget i Afghanistan

Lokala, regionala & globala perspektiv

6-7 november

References

Related documents

43 Om öppenhet med stora och viktiga beslut är önskvärt för legitimiteten för ett politiskt system överlag är en stor principiell och filosofisk fråga som till exempel diskuteras

Kvinnorna är också delaktiga i samlaget och också vill göra det till någonting bra men det är främst på män som ansvaret för njutningen ligger, men även skulden när det

Hon belyser pedagogers rädsla för att majoriteten av eleverna tappar koncentrationen om det blir för många elever som får utrymme till att verbalisera sina tankar.. Även

Vivi Edström skriver att varje bok har sin specifika uppbyggnad och genom att studera verkets genre, kan man urskilja vissa allmänna berättelsemönster. Edström skriver att

Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal efter att de blivit utsatta för våld i en nära relation, vilket författarna ansåg bäst

I ljuset av detta framstår valet att inte berätta om relationen eller Arnold genom enbart Mis perspektiv utan att underordna även henne en extradiegetisk

Som framgår av tabellen omfattar texterna, skrivna av deltagarna efter det att de hade fått återberätta innehållet i berättelsen för en kurskamrat (A eller B), i

En stor svårighet som flera sjuksköterskor beskrev var när läkaren inte hade möjlighet att informera patienten eller gav otillräcklig information, vilket ledde till en