• No results found

Utvärdering av ILKA och LKA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utvärdering av ILKA och LKA"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

sentation bilder sommar

Utvärdering av

ILKA och LKA

(2)

Utvärdering av två län med karaktärsanalyser

VÄSTMANLAND SKÅNE

(3)

Västmanlands län

Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA)

2012

Kompletterad efter branden

• 2014

Till länsplan/regional utvecklingsplan (RUP)

Drevs av länsstyrelsen (innan region fanns)

Kommuner bjöds in till seminarier under

processen

Start på regional planering kring

• ”Länsplan”

tillsammans med länets kommuner

Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län

2016-08-12

Underlaget är framtaget på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket

2016:08

(4)

Skåne län

• Landskapskaraktärsanalys (LKA/LCA) 2007

• Till landsbygdsprogram

• Drevs av länsstyrelsen

• Samverkan med SLU, LRF,

Kommunförbundet i Skåne, Region Skåne, Skogsstyrelsen

• Kommuner deltog i två rådslag samt

omfattande remissarbete

(5)

Syfte och metod

SYFTE

• Hur ILKA/LKA använts och givit avtryck i efterföljande planering i olika sammanhang

METOD

• Fokusgruppsintervju

• Dokumentgranskning

o Regionala transportplaner o ÖP

(6)

Fokusgruppsintervju Västmanland

EXEMPEL PÅ FRÅGOR

• Kännedom

• Användbarhet

• Fortsatt arbete

(7)

Fokusgruppsintervju Västmanland

RESULTAT

• Nyttor – nya perspektiv och ökad kunskap. Tydligt utvecklingsperspektiv. Möjlighet att sätta mål för landskapskvalitet.

• Användbarhet – stor och bred

• Delaktighet och samverkan – processen var

viktigast! Nu kan produkten göra skillnad som

neutralt dialogunderlag för samverkan

(8)

Fokusgruppsintervju Västmanland

RESULTAT

• Skala och detaljeringsgrad – nyttan av regionala kommunöverskridande skalan kontra önskemål om kommunal mer detaljerad skala. En utmaning.

• Koppling till grön infrastruktur – samband kan ses mellan vissa landskapstyper och

värdetrakter/värdekärnor.

(9)

Dokumentgranskning

DOKUMENT SOM GRANSKATS

• Regionala transportplaner

• Konsekvensbeskrivningar av ovanstående

• Översiktsplaner, kommunomfattande, inkl. MKB

(10)

Dokumentgranskning

Urval av granskningsaspekter Hänvisningar till resp. ILKA/LKA

Utvecklat ILKA/LKA för egna behov

Sektorsövergripande analyser/landskapsbegrepp

Analyser i landskapsskala

Mål samt konsekvenser för landskapet som helhet

Utvecklingsaspekter av landskapet, känslighet,

potential Deltagande

(11)

Dokumentgranskning

RESULTAT LÄNSTRANSPORTPLANER

• Inget genomslag av ILKA/LKA i planerna.

• I konsekvensbedömningarna skjuts landskap till senare planeringsskede. Fåtal undantag som främst rör ekologi.

• Trafikverkets nationella underlag och metoder används delvis, t.ex. miljöbedömningsgrunder.

• Regionala kartor finns (t.ex. socioekonomi, jord-

och skogsbruksklassificering) som öppnar

(12)

Dokumentgranskning

RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER

• Generellt litet genomslag av ILKA/LKA

• I majoriteten är landskapet något som ska skyddas från den exploatering som ÖP inriktas på

• Sektorsuppdelningen är tydlig – kulturmiljö, naturmiljö, landskapsbild – få helhetsgrepp

• Känslighet som skyddsområden från sektorsunderlag

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Västmanland Skåne

HÄNVISNING

Hänvisar Hänvisar inte

(13)

Dokumentgranskning

RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER, forts.

• Analyser i landskapsskala ovanliga – särskilt för ekologi

• Kulturmiljö hanteras oftare som helhetsfråga i landskap/miljöer

• Landskapsförvaltning nämns nästan aldrig som mellankommunal fråga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Västmanland Skåne

HÄNVISNING

(14)

Dokumentgranskning

RESULTAT ÖVERSIKTSPLANER, forts.

• 75 % har formulerat mål för landskap som helhet, dock ofta vaga.

• Några kommuner har funnit ILKA/LKA användbart och gjort någon form av liknande analys i lokal skala

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Västmanland Skåne

EGEN ILKA/LKA

Egen ILKA/LKA Har inte 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Västmanland Skåne

LANDSKAPSMÅL

Har mål Inte mål

(15)

Slutsatser och rekommendationer

• Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar

• Utveckla samverkan mellan regional och kommunal planering

• Se över hur landskapsperspektivet säkras i lagstiftning, direktiv och instruktioner

• Målgruppsanpassa informationen om ILKA för ökad kännedom och förbättrad användning

• Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskapsunderlaget

• Säkra att kunskapen är tillgänglig

(16)

Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar

”Landskapsanalysen kan t.ex. vara användbar för att sätta in grön

infrastruktur och ekosystemtjänster, turism- och landsbygdsutveckling, klimatanpassning, trafikinfrastruktur samt bostads- och

bebyggelseutveckling i ett sammanhang.”

”Inom vattenfrågor finns det mycket dialog och motstående intressen och där kan en helhetsbild av landskapet hjälpa till att få en kunskapsbas.”

(17)

Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar

”... friluftsliv och tillgång till rekreationsområden. Det kan också finnas intressanta kopplingar till arbetet med ekologisk kompensation och

miljöbedömning/mkb”

”... få in jordbruksmarken i den kommunala planeringen.”

”... omvärldskontakter och nätverksbygge.”

(18)

Skräddarsy innehåll för att möta vår tids utmaningar

Utvärderingen visar att ILKA:n har potential att nyttjas mer än vad den

gör. Frågorna kretsar kring vems ansvar, samt komplettera innehållet med vad och hur?

(19)

Fråga:

Om vi ska möta vår tids utmaningar, vilka analyser behövs då i regional skala?

Som har nytta med det integrerade landskaps- och kompetensperspektiv som ILKA erbjuder?

Skräddarsy innehåll för att möta vår tids

utmaningar

(20)

”...framgå av regionplanen bl.a. hur hänsyn tagits till och hur planen samordnats med andra nationella, regionala och kommunala planer och program.”

– En ny regional planering” (Prop. 2017/18:266)

Utveckla samverkan mellan regional och kommunal planering

Ambitioner kring landskapsfrågor på regional nivå får få/små uttryck i den kommunala planeringen.

(21)

Fråga:

Har ILKA en möjlighet att vara en arena för samplaneringen på regional/kommunal nivå?

Utveckla samverkan mellan regional och

kommunal planering

(22)

Utvärderingen visar att den sektoriella syn som präglar dagens lagstiftning är ett stort hinder i implementeringen av en samlad kunskap om landskapets funktionalitet och helhetsvärden.

Se över hur landskapsperspektivet säkras i lagstiftning, direktiv och instruktioner

Lagstiftningen har inte ändrats efter ratificeringen av landskapskonventionen enligt regeringsbeslut. Implementeringen ska istället ske genom tillämpning och tolkning av lagar.

Vägledningar, direktiv och instruktioner är i olika grad färgade av landskaps- konventionens ambitioner – generellt saknas ofta landskapsperspektivet.

(23)

Fråga:

Upplever ni att vägledningar och instruktioner brister? Att förändringar skulle kunna stärka landskapsfrågorna? Exempel?

Se över hur landskapsperspektivet säkras i

lagstiftning, direktiv och instruktioner

(24)

Flera önskade att de lätt kunde anpassa materialet för olika sammanhang.

En kortversion att sticka till någon, en film eller en karttjänst som t.ex.

”Story Maps”. Något enkelt som förklara varför vi ska jobba med det här.

– Från fokusgruppsintervju

Målgruppsanpassa informationen om ILKA för ökad kännedom och förbättrad användning

Ett underlag som har ambitionen att vara en arena där många aktörer kan mötas har också̊ en bred målgrupp. Hur möter man allas behov?

(25)

Fråga:

Finns det goda exempel här i rummet på att ta fram material till många olika målgrupper?

Målgruppsanpassa informationen om ILKA för

ökad kännedom och förbättrad användning

(26)

En utpekad förvaltning av såväl metodiken som kunskapsunderlagen är nödvändig. Idag har olika regioner ojämlika kunskapsunderlag om

landskapet.

”Finns det inte i GIS, så finns det inte!”

– Från samverkanssamtalen

Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskaps-

underlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig

(27)

Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskaps- underlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig

Sektoriella ansvar möter ILKA:ns integrerade metodik och kunskapsunderlag.

Vem bör då förvalta ILKA-metodiken och ILKA-produkterna?

Kännedomen om ILKA är än så länge i hög grad personberoende. Avsaknad av direktiv, instruktioner, vägledningar bidrar inte till att minska

personberoendet.

Behov och möjligheter av aktörsmedverkan/brukardialog ökar när landskapsskalan rör sig från regionalt till lokalt.

(28)

Fråga:

Vilken myndighet/aktör har strukturer och användarplattformar för att förvalta och tillgängliggöra kunskapsunderlag av typen ILKA?

Kvalitetssäkra metodik och förvalta kunskaps-

underlaget. Säkra att kunskapen är tillgänglig

(29)

References

Related documents

• Skoldatateken vänder sig till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller koncentrations-

Det finns en uppfattning om att samverkan eventuellt inte blir bättre av att fler aktörer får mandat att styra och fatta beslut i den fysiska planeringen Om en eventuell

Handläggare i ordinarie verksamhet som inte har denna värdegrund och syn på bemötande riskerar att inte se till individens bästa utan till vad deras

Åtgärder vilka skulle kunna införas i Stockholm med Köpenhamn som inspiration innefattar att göra plats för cykeln i gaturummet genom bekostnad på bilens, att samtliga

Utifrån det aktuella forskningsläget står det klart att det finns behov av djupare studier av de hinder (barriärer) som finns för att hantera implementering

Totalentreprenaden innefattar breddning av väg till 2+1 väg, samt byggande av gång- och cykelväg inklusive bro mellan Tösse och södra infarten till Åmål. Framtidens klimatkrav

folkbiblioteket, Annelie Henriksson, samt tre representanter från två av Kirunas skolor: Runa Tiala, lärare på Högalidskolan; Åsa Rasmussen, skolbiblioteksassistent på

I denna studie kan dock inget sådant samband påvisas, då inga statistiskt signifikanta medelvärdesskillnader finns i utbildningskapital mellan de olika