VST- 43761
Väg 227, Odinsvägen, delen Dalarövägen – Centrala torget, Haninge kommun
Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande arbetsplan
2008-03-10
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 3
1 BAKGRUND... 4
2 SYFTE, AVGRÄNSNING OCH METOD... 5
3 SAMRÅD ... 6
4 PLATSFÖRUTSÄTTNINGAR ... 7
4.1 T RAFIK - OCH PLANFÖRHÅLLANDEN ... 7
4.2 B OENDEMILJÖ ... 8
4.3 L ANDSKAPSBILD ... 10
4.4 V ATTEN OCH MARK ... 11
5 NOLLALTERNATIV... 11
6 TEKNISK BESKRIVNING ... 12
7 MILJÖKONSEKVENSER UNDER DRIFTSKEDET OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ... 13
7.1 B OENDEMILJÖ ... 13
7.2 L ANDSKAPSBILD ... 15
7.3 V ATTEN OCH MARK ... 17
8 MILJÖKONSEKVENSER UNDER BYGGSKEDET OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ... 17
9 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING ... 18
10 ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL ... 18
11 MEDVERKANDE... 19
12 KÄLLFÖRTECKNING ... 20
Bilagor
Bilaga 1 – Riktvärden för buller
Bilaga 2 - Bullerutbredningskarta
Sammanfattning
Projektet avser en ombyggnad av väg 227, Odinsvägen, genom Dalarö samhälle i Haninge kommun. Den norra delen av sträckan, från Dalarövägen till torget, ska kompletteras med en gång- och cykelväg. För att gång- och cykelvägen ska få plats på den östra sidan av
Odinsvägen flyttas körbanan aningen västerut. För denna del av sträckan upprättas en arbetsplan. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör arbetsplanen.
Syftet med projektet är främst att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna.
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att redogöra för de konsekvenser för miljön som projektet ger upphov till under bygg- och driftskede.
Projektet väntas medföra att bullernivåerna ökar vid elva hus, samtidigt som de minskar vid fyra hus. Förändringarna är av storleksordningen 1-3 dB, utom vid fastigheten Dalarö 4:14, där den maximala ljudnivån ökar med 5 dB om inga bullerdämpande åtgärder vidtas. För fastigheten 4:14 föreslås en bullerdämpande åtgärd vidtas, t ex en fönsteråtgärd eller en bullerskärm.
Till följd av projektet kommer vägmiljön längs sträckan att få ett upprustat och mer
genomtänkt utseende. Vägen breddas något, men vägens och dess närområdes karaktär väntas i huvudsak bestå.
I samband med bygget kommer befintligt dagvattensystem att ses över och kompletteras med ca 10-12 dagvattenbrunnar. De nya brunnarna utformas så att det är möjligt att placera ut lock över brunnarna vid en eventuell olycka med farligt gods, vilket är en förbättring jämfört med nuläget.
Under byggskedet kan vissa bullerstörningar uppstå till följd av anläggningsarbeten och transporter.
Sammantaget bedöms projektet medföra små konsekvenser för miljön.
1 Bakgrund
Projektet
Odinsvägen (väg 227) löper genom Dalarö samhälle i Haninge kommun (figur 1). Vägen genomgår för närvarande så kallad vägrevision, vilket innebär att samtliga mindre brister på vägsträckan kartläggs och åtgärdas av Vägverket. Vägrevisionen omfattar såväl
trafiktekniska, miljömässiga som estetiska faktorer. För en del av sträckan (den norra delen, från Dalarövägen till torget) behöver åtgärder göras utanför det befintliga vägområdet. För denna del upprättas därför en arbetsplan enligt Väglagen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del i arbetsplanen.
Figur 1. Odinsvägen löper genom Dalarö samhälle i Haninge kommun.
Tidigare gjorda utredningar och beslut
Vägrevisionen inleddes år 2005 med en förstudie som omfattade Odinsvägen från Dalarövägen till Dalarö hamn. De största trafikproblemen på Dalarö bedömdes vara genomfartstrafiken (delvis tung trafik) på Odinsvägen till färjeläget, samt bristen på parkeringsplatser. Man konstaterade också att Odinsvägen har brister i
trafiksäkerhetshänseende, bland annat eftersom gångbanor endast förekommer på delar av sträckan, trots att barn och föräldrar förflyttar sig utmed vägen eftersom skola och förskola finns i centrum. De miljömässiga brister som konstaterades rör bullersituationen,
gestaltningen av vägmiljön samt dagvattensystemets beredskap för olyckor med farligt gods.
I mars 2006 beslutade Vägverket att fortsätta arbetet med vägrevisionen i olika etapper varefter medel finns tillgängliga. Åtgärder i prioritetsgrupp 1 omfattar trafiksäkerhets-, tillgänglighets- och gestaltningsåtgärder på den norra delen av sträckan, dvs den del som omfattas av arbetsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen.
I september 2006 beslutade länsstyrelsen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
2 Syfte, avgränsning och metod
Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen
I en arbetsplan ska det enligt väglagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att beskriva de konsekvenser projektet kommer att få för miljön om det genomförs. Miljökonsekvensbeskrivningen ska också beskriva förslag till åtgärder som bör vidtas under byggnation och driftskede för att minska projektets
konsekvenser för miljön. Dokumentet ska fungera som beslutsunderlag och möjliggöra en samlad bedömning av projektets direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön.
Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen
Odinsvägen mellan Dalaröbron och Dalarö hamn är ca 1,2 km lång (figur 2). Arbetsplanen omfattar den norra delen av sträckan, från Dalaröbron till torget, ca 550 m. För sträckan mellan torget och hamnen behövs ingen arbetsplan utan för den delen görs bygghandlingar.
Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar samma sträckning som arbetsplanen.
Figur 2. Odinsvägen löper från Dalaröbron i norr till hamnen i söder. Miljökonsekvensbeskrivningen tillhör
arbetsplanen som omfattar sträckan från bron till torget, dvs den norra halvan (markerad i bilden).
Enligt Miljöbalken 6 kap 3 § ska en miljökonsekvensbeskrivning omfatta effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. I denna MKB behandlas projektets konsekvenser för människor (bullerstörningar), mark och vatten (dagvattenhantering), landskapsbild samt hushållningsaspekter (rörande byggskedet). Inga skyddsvärda naturmiljöer finns i anslutning till Odinsvägen och vägen bedöms inte vara ett hinder för djurlivet. Några konsekvenser för djur, växter, luft, klimat eller kulturmiljö har inte identifierats.
Miljökvalitetsnormer för luft (enligt miljöbalken 5 kap) kan riskera att överskridas vid mycket stora trafikmängder. I Stockholms län överskrids gällande miljökvalitetsnormer för
kvävedioxid (NO
2) och partiklar (PM10) längs vissa sträckor av de stora trafiklederna (bl a E4) och längs vissa gator i innerstaden. Trafikmängderna vid väg 227 är avsevärt mindre och ingen annan större utsläppskälla finns i närheten. Miljökvalitetsnormer för luft kan därmed rimligen inte komma att beröras av projektet.
Projektet förväntas inte leda till någon strukturell omvandling av områdets bebyggelse eller näringsliv. Inte heller förväntas trafiken förändras på närliggande vägar till följd av projektet.
Därmed väntas inga så kallade indirekta effekter uppstå.
Eftersom projektets miljökonsekvenser är små har inga s k kompensationsåtgärder bedömts vara motiverade. Däremot återfinns förslag till förebyggande åtgärder nedan.
Metod
Bullerberäkningar avseende ekvivalent och maximal ljudnivå har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för buller från vägtrafik.
Konsekvenser har bedömts med utgångspunkt från kunskap om platsens beskaffenhet och den förväntade påverkan som projektet förväntas ge upphov till. Till grund för bedömningen av projektets konsekvenser ligger miljöbalken (SFS 1998:808), de nationella och regionala miljömålen, samt Vägverkets riktvärden för buller (Vägverket publikation 2001:88).
Vid utarbetandet av arbetsplanen har man försökt att spara så mycket som möjligt av den befintliga miljön. Man har strävat efter att minimera intrånget på tomtmark och att göra intrång enbart på ena sidan av vägen. I MKB:n föreslås åtgärder inom de miljöområden där förstudien angav att det finns brister (buller, dagvattenhantering och gestaltning). Särskilda bullerskyddsåtgärder samt en justering av körbanans läge har studerats för att minska bullret vid den fastighet som kommer att få den största bullerökningen till följd av projektet (Dalarö 4:14).
3 Samråd
Ett samrådsmöte genomfördes den 8 maj 2007. De frågor och synpunkter som framfördes vid mötet rörde främst trafiksäkerhetsfrågor, hastigheter, skyltning, övergångsställen samt
framkomlighet och säkerhet för cyklister. Ett par frågor rörde buller, bl a vilka faktorer
bullermodellen tar hänsyn till och om uppmätta bullerdata för infarten till Dalarö har använts i projektet. Bullermätningar har inte genomförts av Vägverket eller kommunen och uppmätta bullerdata har inte använts i projektet.
Inom ramen för samrådet kunde skriftliga synpunkter framföras till Vägverket under perioden 8 – 25 maj. Flera av de som lämnat skriftliga synpunkter uttrycker att de är positiva till att gång- och cykelbanan byggs. Hastigheten upplevs av många som ett problem och en person uttrycker farhågan att hastigheten kommer att öka till följd av att vägen görs bredare. Någon föreslår att trafiken på Odinsvägen övervakas med hastighetskameror och Dalarö
fastighetsägarförening föreslår en hastighetstavla som visar fordonens hastighet. En person framför önskemål om att använda s k tyst asfalt. Fastighetsägaren till Dalarö 4:14 upplever störande vibrationer i fastigheten då tunga fordon passerar. Arbetsgruppen ”Hur skapa en bättre boendemiljö” framför synpunkter om gestaltning och buller som till stor del rör området utanför arbetsplanen. Bland de skriftliga samrådssynpunkterna finns även önskemål om att busshållplatsen vid infarten till Dalarö flyttas från Odinsvägen till andra sidan bron.
I samband med arbetet med MKB:n har information och synpunkter har också inhämtats från Haninge kommun.
Vägverket kommer inte att använda s k tyst asfalt i detta projekt, eftersom metoden
fortfarande är under utveckling och utvärdering. Särskilda bullerdämpande åtgärder har efter samrådet övervägts för fastigheten Dalarö 4:14. För att minska vibrationer är sänkt hastighet den effektivaste åtgärden. I detta fall är sträckan redan 30-skyltad, så då handlar det istället om att åstadkomma en bättre hastighetsefterlevnad. En ny jämnare vägbeläggning kan i bästa fall medföra en viss dämpning. Busshållplatsen vid infarten är säkerställd i gällande detaljplan och planeras inte flyttas.
En samrådsredogörelse kommer att bifogas arbetsplanen.
4 Platsförutsättningar
4.1 Trafik- och planförhållanden
Trafikförhållanden
Odinsvägen trafikeras av 2 960 fordon per dygn (årsdygnstrafik – ÅDT). Siffran baseras på en trafikräkning utförd år 2005, som räknats upp med 1,5 % per år. Av den totala trafiken var ca 6 % tung trafik. Uppmätt medelhastighet var 40-41 km/h. Hastighetsbegränsningen är 30 km/h för större delen av sträckan. Precis efter bron, där mätningen gjordes, är
hastighetsbegränsningen 50 km/h.
Smådalarövägen (väg 567) trafikerades enligt en trafikräkning utförd år 2003 (precis efter
korsningen med Dalarövägen) av 1260 fordon med en medelhastighet om 50-53 km/h (skyltad
hastighet 50 km/h). Andelen tung trafik var ca 7 %.
Dalarövägen (väg 227) trafikerades enligt en trafikräkning utförd år 2005 av ca 3080 fordon med en medelhastighet om 82-85 km/h (skyltad hastighet 70 km/h). Andelen tung trafik var ca 8 %.
Trafikräkningen gjordes vid Sandemar, dvs ett par km från korsningen med Odinsvägen.
Planförhållanden
Dalarö samhälle omfattas av den fördjupande översiktsplanen Kustplan 2002 och omnämns också i Haninge kommuns Översiktsplan 2004. Det aktuella området är detaljplanelagt.
Översiktsplan 2004 behandlar framförallt fastlandsdelen av Haninge kommun. För Dalarö redovisas viss bakgrundsinformation t ex riksintressen och i förslagsdelen finns bl a ett förslag till nytt gång- och cykelstråk längs med Dalarövägen samt ett eventuellt framtida hamnläge. Kommunen genomförde under 2004 en översiktlig studie av alternativa lokaliseringar av ett nytt färjeläge och pekade därefter ut Askfatshamnen som en möjlig lösning, men många inkomna yttranden har visat sig vara emot en lokalisering dit.
Kommunen bedriver också ett arbete kallat Dalarödialogen i syfte att ta ett samlat grepp kring Dalarös utveckling.
I den fördjupade översiktsplanen Kustplan 2002 behandlas Dalarö endast översiktligt, med tanke på de detaljplaner som finns för samhället. I kustplanen anges bland annat att Dalarö är en viktig helhetsmiljö för kulturmiljövården i egenskap av lotssamhälle och
sommarvillasamhälle.
De föreslagna åtgärderna längs Odinsvägen bedöms inte strida emot det som angetts i översiktsplanen eller i Kustplan 2002.
Åtgärderna bedöms inte vara förenliga med den befintliga detaljplanen. Kommunen avser därför ändra detaljplanen så att planerad utformning täcks in på gatumark. Arbetsplanen kan inte fastställas så länge den inte är förenlig med detaljplanen.
Riksintressen
Dalarö samhälle ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården, Dalarö – Jutholmen – Dalarö skans. Dalarös värden som riksintresse utgörs av bebyggelsemönstret och bebyggelse i Dalarö samhälle, med kyrka, tullhus, små bostadshus och andra lämningar från det äldre samhället (1600-tal), samt bebyggelsemönstret och bebyggelse i Dalarö samhälle med societetshus, hotell och sommarvillor som avspeglar den fashionabla sommarorten (sent 1800-tal). Riksintressets värden bedöms inte påverkas vare sig negativt eller positivt av projektet, då det är små förändringar som föreslås och områdets karaktär består.
4.2 Boendemiljö
De befintliga bristerna i trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter kan sägas vara ett problem
som inverkar negativt på boendemiljön. Utöver detta har endast bullersituationen bedömts
som relevant att belysa som en boendemiljöfråga.
Bullerförhållanden
Riktvärden för buller finns i bilaga 1. Detta projekt är inte att betrakta som väsentlig ombyggnad.
Enligt Vägverkets allmänna råd för buller (se bilaga 1) är den långsiktiga målsättningen för befintlig miljö densamma som vid nybyggnad. I befintliga bullerstörda miljöer prioriterar Vägverket dock i första hand bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Målsättningen för dessa boendemiljöer är att åtgärder i första hand ska vidtas för att minska inomhusnivåerna till under 30 dBA ekvivalentnivå respektive 45 dBA maximalnivå. En normal äldre typ av husfasad med tvåglasfönster bedöms minska
bullernivåerna med 25 dBA. Enligt Vägverkets mål för bättre ljudmiljö är inriktningen att eftersträva effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras. Allra först prioriteras därmed de med ljudnivåer mer än 10 dB över riktvärdena inomhus (över 40 ekvivalentnivå respektive 55 dBA maximalnivå).
I förstudien beräknades ljudnivån för fastigheterna längs Odinsvägen. Bullernivåerna låg under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus i befintlig miljö (65 dBA). Norr om torget, dvs på den del av sträckan som arbetsplanen omfattar, var det 8 fastigheter som hade
ekvivalentnivåer mellan 55 och 60 dBA, bl a förskolan.
4.3 Landskapsbild
Den befintliga vägmiljön vid Odinsvägens norra del ger ett ganska slitet och storskaligt intryck (figur 3 och 4). Därefter vidtar en villagata med småskalig landsvägskaraktär (figur 5). Vägen kantas här av villatomter där staket, murar, häckar av varierande ålder och karaktär ramar in vägrummet. Vägbanan saknar här i princip sidoområden .
,
Figur 3. Befintlig vägmiljö vid Odinsvägens norra del, nära Dalaröbron. Vägen har här en relativt storskalig landsvägskaraktär med höga belysningsstolpar.
Figur 4. Befintlig vägmiljö vid Odinsvägens norra del, nära Dalaröbron. Vägen kantas av villor. Vägmiljön är
bitvis sliten
Figur 5. Befintlig vägmiljö längs Odinsvägen, söder om korsningen med Askfatsvägen. Vägen saknar i princip sidoområden.
4.4 Vatten och mark
Vägsträckan mellan torget och bron avvattnas via dagvattenbrunnar och ledningar mot Dalarö kanal i anslutning till bron. Beredskapen för att hantera ett eventuellt utsläpp vid en olycka med farligt gods är bristfällig.
5 Nollalternativ
I en miljökonsekvensbeskrivning ska man också beskriva vad som händer om projektet inte blir av. Detta kallas nollalternativet. I denna MKB avser nollalternativet en beskrivning av hur området utvecklas fram till år 2010 om projektet inte genomförs. Detta år har valts för att det ger en någorlunda överblickbar tidshorisont, samtidigt som det ligger tillräckligt långt fram i tiden för täcka in såväl de konsekvenser som uppstår under bygg- och driftskedet.
Övergångsstället vid skolan förbättras i år (2007) och övriga åtgärder åtgärderna på den norra delen inom ett par års tid.
Om arbetsplanen inte genomförs innebär det att de i vägrevisionen föreslagna åtgärderna för den norra delen av Odinsvägen inte genomförs. Bristerna avseende trafiksäkerhet för
oskyddade trafikanter och de brister som finns avseende gestaltningen av vägområdet kring
infarten till Dalarö består. De störningar som förväntas uppstå i byggskedet uteblir. Några
åtgärder för att förbättra dagvattenhanteringen genomförs inte.
Trafikmängder och bullersituation
Trafikmängderna bedöms fortsätta öka med omkring 1,5 % per år oavsett om
vägombyggnaden blir av eller ej. Trafikmängden på Odinsvägen förväntas därmed uppgå till ca 3 090 fordon/dygn år 2010.
Generellt ger en fördubbling av trafikmängden en ökning av bullernivån med ca 3 dBA. En trafikökning med 1,5 % per år fram till år 2010 ger alltså en mycket marginell förändring av bullersituationen.
Kommunala utvecklingsplaner
Under de senast åren har allt fler bosatt sig permanent i Dalarö och denna utveckling förväntas fortsätta. Fram till år 2010 bedömer kommunen att fler kommer att bosätta sig permanent framförallt i området Schweizerdalen, som ligger längs Dalarövägen, före Odinsvägen och Dalarö samhälle. Barn boende i Schweizerdalen går i förskola och skola i Dalarö samhälle.
I själva Dalarö samhälle är inga större nybyggnationer att vänta, eftersom området redan är ganska tätbebyggt och det dessutom finns begränsningar i områdets VA-försörjning. Att stycka enstaka tomter kan dock bli aktuellt.
Kommunen vill också främja permanentboende på Ornö. Färjan till Ornö går från hamnen i slutet av Odinsvägen. Att flytta färjeläget till den s k Askfatshamnen har diskuterats, men det är inte aktuellt i dagsläget, eftersom det finns delade meningar på orten kring var hamnen bör ligga.
I kommunen pågår den s k Dalarödialogen, där de boende bjuds in att framföra sina synpunkter och idéer rörande Dalarös utveckling. Inom ramen för Dalarödialogen har man utöver hamnen även diskuterat hur äldre ska ges möjlighet att bo kvar på orten, t ex genom att bygga lägenheter.
6 Teknisk beskrivning
Väg 227 (Odinsvägen) från korsningen med Dalarövägen i norr ned till Dalarö hamn i söder genomgår vägrevison. Arbetsplanen omfattar sträckan från Dalarövägen till torget.
Åtgärdsförslagen i arbetsplanen omfattar följande:
• Utbyggnad av gång- och cykelväg med skiljeremsa av gräs och trädplantering på sträckan Dalarövägen – Karlavägen.
• Utbyggnad av gångväg på sträckan Karlavägen – Centrala torget (ICA).
• Breddning av körbanan till 6,5 m.
• Handikappanpassning av befintlig busshållplats.
• Byte av belysning på sträckan Dalarövägen – Karlavägen.
• Upprustade refuger vid korsningen med Dalarövägen.
• Nytt övergångsställe vid Askfatsvägen.
I samband med bygget kommer körbanan att förses med ett nytt slitlager. Belysningen vid korsningen med Dalarövägen fram till Karlavägen kommer att bytas ut och ersättas med samma belysningstyp som finns i de centrala delarna av Dalarö. Dagvattenbrunnar kommer att kompletteras och flyttas.
Bygget medför anläggningsverksamheter i form av schaktning och grävarbeten, asfaltering, trädfällning, ledningsarbeten mm.
Bygget är planerat till slutet av år 2008 eller år 2009 och beräknas ta omkring 4-6 månader att genomföra. När projektet kan genomföras beror på när kommunens reviderade detaljplan kan fastställas, eftersom arbetsplanen inte får strida mot gällande detaljplan.
Befintligt övergångsställe vid skolan kommer att byggas om under 2007 och ingår inte i arbetsplanen.
7 Miljökonsekvenser under driftskedet och förslag till åtgärder
7.1 Boendemiljö
Bullersituationen
Oavsett om planförslaget genomförs eller ej förväntas trafikmängden öka med ca 1,5 % per år. Detta leder till år 2010 till en viss försämring av bullersituationen längs sträckan, enligt vad som redovisats i nollalternativet ovan.
Bullersituationen år 2010 med planförslaget genomfört visas på en bullerutbredningskarta i bilaga 2.
Förslaget till ny vägutformning innebär, jämfört med nollalternativet, att:
• ljudnivån minskar med 1 dBA vid fyra hus där justeringen av vägmitt från husen är relativt stor och avståndet till vägmitt är litet
• ljudnivån ökar med 1-3 dBA vid 9 hus där sidojusteringen av vägmitt mot husen är relativt stor och avståndet till vägmitt är litet
• ekvivalent ljudnivå ökar med 2 dB och maximal ljudnivå med 5 dB vid ett hus; Dalarö 4:14.
Planförslaget ger alltså relativt små förändringar jämfört med nollalternativet. Endast en
fastighet (4:14) får en förändring som är över 3 dB.
Bullerskyddsåtgärd föreslås erbjudas fastigheten 4:14, som annars får en ökning av maxnivån med 5 dB till 75 dB (vån 2). För fastigheten 4:14 har följande åtgärder studerats:
• Fönsteråtgärd. En fönsteråtgärd kan ge en bullerreduktion om ca 5-10 dBA jämfört med ett normalt tvåglasfönster.
• En justering av vägens sträckning, så att intrånget på fastigheten blir ca 0,5 m mindre (max 2 m istället för max 2,5 m). Åtgärden har beräknats ge en reduktion av den maximala bullernivån med 1 dB. Ekvivalentnivån påverkas inte alls. Åtgärden bedöms därmed inte som särskilt effektiv.
• Bullerskärm. Föreslagen lösning är en 0,5 m hög stödmur på vilken man placerar en 1 m hög bullerabsorberande skärm. Denna höjd är tillräcklig för att reducera
bullernivåerna så att riktvärdet 55 dBA klaras på både våning 1 och 2.
Maximalnivåerna blir med denna åtgärd 67 (vån 1) respektive 72 (vån 2) dBA.
Tabell 1. Beräknade bullernivåer vid fastigheten 4:14. Vid beräkningarna har avståndet mellan huset och vägmitt skattats till 3,5 m och huset har uppskattats ligga 1,5 m högre än vägbanan.
Dalarö 4:14 Nollalternativ Utbyggnads- alternativ
Utbyggnads- alternativ med åtgärd i form av skärm
Ekvivalentnivå vån 1 54 55 51
Ekvivalentnivå vån 2 55 57 55
Maximalnivå vån 1 70 72 67
Maximalnivå vån 2 70 75 72
Övriga bostadshus längs sträckan bron – torget får en högst marginell förändring till följd av vägombyggnaden och enligt beräkningarna kommer riktvärdena för befintlig miljö fortsatt att kunna innehållas.
Enligt en uppgift som lämnades av en närboende vid samrådsmötet har antalet fordon sommartid skattats till ca 4000 st per dygn. Om trafikmängden år 2010 sommartid skulle uppgå till 4200 fordon/dygn (siffran har räknats upp med 1,5 % per år) innebär det att den ekvivalenta ljudnivån blir ca 1 dBA högre än vad som redovisas på bullerutbredningskartan i bilaga 2. Den maximala ljudnivån skulle inte påverkas.
I de bullerberäkningar som utförts i arbetsplaneskedet har, förutom trafikbuller från Odinsvägen, även buller från Dalarövägen (140 m från korsningen med Odinsvägen) och Smådalarövägen (200 m från korsningen) beaktats. Anledningen till detta är att dessa
vägavsnitt påverkar planområdets nordligaste del, även om själva bullerkällorna ligger utanför planområdet.
En sänkning av hastigheten till 30 km/h på samtliga ingående vägar har studerats. Hus som
ligger i nära anslutning till vägkorsningen Odinsvägen/Dalarövägen/Smådalarövägen skulle
då få lägre ljudnivåer vid fasader som vetter mot nord och öster. Vid det hus där förändringen
skulle bli som störst, Dalarö 5:28, skulle ekvivalent ljudnivå sjunka med 3 dBA. Förändringen
av den maximala ljudnivån skulle bli försumbar. 100 meter väster om vägkorsningen, och mer, skulle förändringen bli försumbar.
Övriga konsekvenser för boendemiljön
Den nya gångbanan respektive gång- och cykelvägen kan sägas förbättra boendemiljön för Dalaröborna genom att trafiksäkerheten och gestaltningen av vägmiljön förbättras. Ett nytt övergångsställe planeras vid Askfatsvägen. Övergångsstället vid skolan förbättras genom att vägen smalnas av och passagen höjs upp.
För att inrymma den nya gångbanan respektive gång- och cykelvägen behöver viss tomtmark tas i anspråk. Staket, murar, häckar och träd som tas bort kommer att ersättas med likvärdiga i ett justerat läge för tomtgräns. Som mest breddas vägområdet med ca 2 till 2,5 meter.
7.2 Landskapsbild
Från bron till torget planeras körbanans bredd genomgående bli 6,5 meter, dvs något bredare än i dagsläget. Anledningen är att två bussar utan problem ska kunna mötas. Körbanan kommer att inramas av granitkantsten.
Åtgärder genomförs för att förbättra vägmiljöns utformning. För att minska det storskaliga intrycket längs Odinsvägens norra del byts de höga belysningsstolparna av landsvägskaraktär ut mot belysning liknande den som finns på resten av sträckan (den s k Dalarölyktan, se figur 8). Där utrymmet så tillåter, från bron fram t o m Karlavägen, planeras en grön remsa mellan körbanan och gång- och cykelvägen (figur 7). På remsan planteras en trädrad, som gränsar av och ramar in vägrummet. Befintliga träd på denna yta tas bort (figur 4). Dessa träd (yngre lövträd, bl a björk och asp) bedöms inte ha något värde för landskapsbilden eller naturmiljön.
Den nya trädraden planeras löpa förbi korsningen Odinsvägen/Dalarövägen/Smådalarövägen, vilket gör att parkeringsytan invid vägen skärmas av i viss mån.
Refugen vid busshållplatsen nära bron kommer att bytas ut från asfalt och betongkantsten till smågatsten och granitkantsten. Busshållplatsen kommer också att handikappanpassas i enlighet med SL:s riktlinjer.
Den nya gång- och cykelvägen/gångvägen kommer att beläggas med en grusliknande
asfaltsbeläggning kallad Y1. Materialet har valts för att vägrummet ska få ett mer småskaligt utseende.
Från Karlavägen till torget medger utrymmet endast en gångväg, som utformas som en
trottoar (figur 8).
Figur 7. Fotomontage som visar hur den planerade gång- och cykelbanan kommer att se ut. Gång- och
cykelvägen planeras löpa längs Odinsvägens östra sida, från korsningen med Dalarövägen/Smådalarövägen fram till korsningen med Karlavägen.
Figur 8. Fotomontage som visar hur den planerade gångbanan kommer att se ut. Gångbanan planeras löpa längs Odinsvägens östra sida, från korsningen med Karlavägen till Centrala torget.
Fem träd som står i villaträdgårdar nära tomtgräns mot vägen bedöms behöva tas ned. Ett träd
står på fastigheten 4:44 och fyra träd står på eller invid fastigheten 4:31. Träden bedöms ha ett
visst värde för landskapsbilden och kommer att ersättas med nya träd om fastighetsägaren så
önskar. Ett flertal staket, häckar och murar kommer också att behöva tas bort. Dessa kommer också att ersättas med motsvarande i ett nytt justerat läge.
Sammantaget medför åtgärderna att vägmiljön längs Odinsvägen norra del kommer att få ett upprustat och mer genomtänkt utseende. Trots att vägen breddas något väntas det småskaliga intrycket bestå. Vid infarten till Dalarö väntas effekten bli att storskaligheten minskar något.
Förutsatt att växtlighet, staket och murar utmed Odinsvägen ersätts med nya med
motsvarande utseende och karaktär, bedöms konsekvenserna för landskapsbilden totalt sett bli positiva.
7.3 Vatten och mark
I förstudien konstaterades att vid en olycka med farligt gods finns det risk för att omgivande mark och vatten förorenas. I samband med bygget kommer befintligt dagvattensystem att ses över och kompletteras med ca 10-12 dagvattenbrunnar. De nya brunnarna utformas så att det är möjligt att placera ut lock över brunnarna vid en eventuell olycka med farligt gods, för att förhindra att föroreningar når vattendrag.
8 Miljökonsekvenser under byggskedet och förslag till åtgärder
Projektet kommer att generera viss byggtrafik, dels för att forsla bort det överskott av jordmassor som väntas uppstå, dels för att förse projektet med byggmateriel.
Buller kommer att uppstå under byggskedet till följd av verksamheter i form av transporter, schaktning, grävarbeten, asfaltering, trädfällning, ledningsarbeten mm. Bullerriktvärden skall innehållas och några hälsoskadliga bullernivåer för de boende bedöms inte uppstå. För att minimera bullerstörningarna bör inget bullrande arbete utföras på andra tider än vardagar kl 7- 18.
Byggarbeten orsakar också viss damning. Inga särskilda åtgärder har dock bedömts vara motiverade, eftersom projektet är av sådan liten omfattning.
Befintliga träd, häckar, staket och murar ska i största möjliga mån sparas och skyddas från påverkan av gräv- eller anläggningsarbeten under byggskedet. De träd, häckar, staket och murar som inte kan sparas ska ersättas med vegetation och anläggningar av motsvarande utseende och karaktär, för att bibehålla den småskaliga äldre villagatans karaktär.
Om förorenade massor påträffas i samband med bygget skall dessa hanteras och omhändertas
på ett miljöriktigt sätt. Det finns dock inga misstankar om att det skulle finnas föroreningar i
det berörda området.
Material och energi kommer att åtgå i projektet. Detta kan regleras genom att Vägverket ställer krav på entreprenören i byggskedet. Vägverket kan också ställa krav på entreprenörens användande av kemiska produkter samt på omhändertagandet av det bygg- och rivningsavfall som uppstår.
9 Kontroll och uppföljning
Byggskedet
De föreslagna skyddsåtgärderna och kraven i denna MKB skall överföras i Vägverkets kontrakt med entreprenören.
Vid klagomål på bullersituationen under byggtiden kommer bullret att mätas för att kontrollera att gällande riktvärden följs.
Driftskedet
Uppföljning av MKB:n skall göras i driftskedet. En bedömning skall då göras om de konsekvenser som förutsägs i denna MKB överensstämmer med det verkliga utfallet.
Vägverket ansvarar för att en sådan uppföljning genomförs.
10 Överensstämmelse med miljömål
Projektet varken motverkar eller bidrar till att uppfylla de nationella eller regionala
miljömålen i särskilt stor utsträckning. Det miljömål som främst bedöms beröras av projektet är ”God bebyggd miljö” och dess nedan angivna delmål och regionala mål.
Det regionala målet ”Minskat buller”, som har lika lydelse som ett av de nationella delmålen till ”God bebyggd miljö”, anger följande:
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998.
Vägverket preciserar målet för vägtrafiken så här:
Antalet människor som utsätts för vägtrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller inomhus i bostäder ska ha minskat med 5 procent till 2010 jämfört med 1998. Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna prioriteras; de med ljudnivåer mer än 10 dB över riktvärdena inomhus.
10 hus får ökade bullernivåer till följd av projektet. 4 hus får minskade bullernivåer. I MKB:n föreslås att åtgärd vidtas för den fastighet som förväntas få en försämring som överstiger 3 dB till följd av vägombyggnaden.
Ett annat av de nationella delmålen tillhörande ”God bebyggd miljö” lyder:
Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Det finns också ett regionalt mål rörande ”mindre mängd deponerat avfall”.
Projektets genomförande kommer oundvikligen att generera visst bygg- och rivningsavfall.
Avfallet ska tas omhand i enlighet med kretslopps- och hushållningsprincipen (miljöbalken 2 kap 5 §) vilket innebär att man i första hand ska överväga återanvändning, i andra hand återvinning, i tredje hand energiutvinning och i sista hand deponi.
11 Medverkande
Vägverket Region Stockholm
Projektledare Bertil Nilsson
MKB Lars Dahlbom
Konsulter
Uppdragsledare Paul Andersson, MarkTema AB MKB-ansvarig Elin Forsberg, Atrax Energi AB
Fotomontage Mattias Gustafsson (landskapsarkitekt LAR/MSA), Temagruppen
Bullerberäkningar Henrik Naglitsch, ÅF
12 Källförteckning
Skriftliga källor
Bullerskyddsåtgärder – Allmänna råd för Vägverket. Vägverket publikation 2001:88.
Förstudie Väg 227 Jordbro-Dalarö. Delen Dalarövägen/Allmänna bryggan. VST objekt 43761. Vägverket Region Stockholm.
Kustplan. Fördjupning av översiktsplan för kusten och skärgården (antagen maj 2002).
Haninge kommun.
Nationella miljömål och regionala miljömål för Stockholms län.
Stockholms Läns museums hemsida http://www.lansmuseum.a.se/ juni 2007. Värdetext för riksintresseområdet Dalarö - Jutholmen - Dalarö skans.
Vägbullerutredning som underlag till MKB i samband med arbetsplan. Odinsvägen, Dalarö.
ÅF-Ingemansson AB 2007-06-01. PM 33-02616-07060100.
Översiktsplan 2004 (antagen februari 2005). Haninge kommun.
Personliga kontakter
Maria Borup, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen, Haninge kommun.
Bilaga 1 – Riktvärden för buller
Vägverkets allmänna råd för bullerskyddsåtgärder
Generaldirektören har genom beslut den 22 oktober 2001 antagit kapitel 1 (i Vägverkets publikation 2001:88) som allmänna råd
1för Vägverket. Nedan citeras del ett av första kapitlet.
1.1 Riktvärden och åtgärdsprogram
1.1.1 Målsättning vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad
Riktvärdena för bostadsbebyggelse är antagna av riksdagen och således bindande när åtgärder vidtas.
Övriga riktvärden är inte bindande.
Allmänt gäller för samtliga riktvärden nedan att hänsyn skall tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden. Riktvärdena förutsätter vidare beräknade bullernivåer enligt den sk nordiska beräkningsmodellen. Vid bestämning av bullernivåer är beräkning normalt sett mer tillförlitliga än mätningar.
Bostadsbebyggelse (permanent- och fritidshus)
230 dBA ekvivalentnivå inomhus
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
355 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
4Vårdlokaler och undervisningslokaler samt rekreationsytor i tätbebyggelse Utomhus: Riktvärde 55 dBA ekvivalentnivå (vid fasad för lokaler).
Inomhus vårdlokaler: Riktvärde 30 dBA ekvivalentnivå samt 45 dBA maxnivå (får överskridas högst fem gånger per natt (22-06)).
Inomhus undervisningslokaler: Riktvärde 30 dBA ekvivalentnivå.
Arbetslokaler
Utomhus: Riktvärde 65 dBA ekvivalentnivå vid fasad.
Inomhus: Riktvärde 40 dBA ekvivalentnivå.
Friluftsområden
Riktvärde: 40 dBA ekvivalentnivå.
Bostadsområden med låg bakgrundsnivå Riktvärde: 45 dBA ekvivalentnivå.
___________________________________________________________________
1 Allmänna råd är regler som skiljer sig från föreskrifter genom att de inte är bindande. Som allmänna råd räknas t ex sådana regler som skall bidra till att praxis utvecklas i en viss riktning men som inte formellt binder den som råden är riktade till.
2 Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden.
3 Inget mer detaljerat uttalande från statsmakterna. Får enligt överenskommelse mellan trafikverken överskridas högst fem gånger per natt (22-06).
4 Inget mer detaljerat uttalande från statsmakterna. Vägverkets interna rekommendation (efter samråd
med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme.
1.1.1.1 Definitioner
Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning d.v.s. fråga om väsentliga justeringar av vägen i plan eller profil. Även en väsentlig breddning, t ex tillbyggnad av breda vägrenar eller av ytterligare körfält bör i detta fall betraktas som väsentlig ombyggnad. Oftast är det i sådana fall fråga om så omfattande åtgärder att nybyggnadsstandard i huvudsak uppnås. Med andra ord skall flertalet transportpolitiska mål uppfyllas genom ombyggnaden (trafiksäkerhet,
framkomlighet, miljö mm).
Riktade ombyggnadsåtgärder
5som syftar till att uppfylla specifika trafikpolitiska mål är därför normalt inte att betrakta som väsentliga ombyggnader. Det betyder inte att det är uteslutet att bullerskyddsåtgärder kan utföras även vid smärre vägbyggnadsåtgärder. Ett sådant fall kan t ex vara när en farlig svacka fylls upp (riktad trafiksäkerhetsåtgärd) och trafikbullret för en bostadsfastighet ökar väsentligt eller när det av andra skäl är rimligt att åtgärder vidtas.
Bedömningen av frågan om ett vägobjekt utgör en väsentlig ombyggnad eller inte bör göras enhetligt för hela objektet. Om endast en mindre del av ett vägobjekt är att betrakta som väsentlig ombyggnad kan emellertid riktvärden för denna del bedömas separat.
Med rekreationsytor avses t ex parker som ligger inom gångavstånd från bostaden och där man normalt vistas kortare stunder under dagen.
Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet, exempelvis kontor.
Med friluftsområde avses område som är avsatt i översiktsplan för det rörliga friluftslivet där naturupplevelsen är en viktig faktor och där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet
Med bostadsområde med låg bakgrundsnivå avses områden med en bakgrundsnivå som är lika eller lägre än 30 dBA där inga andra störkällor från pågående
markanvändning än boende finns.
1.1.2 Målsättning för befintlig miljö
Den långsiktiga målsättningen för befintlig miljö är densamma som vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad enligt kap 1.1.1.ovan.
Åtgärdsprogrammets första etapp omfattar dock endast befintliga bostadsmiljöer med buller överstigande 65 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå. Även om åtgärderna i första etappen inriktas på att begränsa inomhusnivåerna (d.v.s. normalt fasadåtgärder) bör även om möjligt de långsiktiga målen för utomhusnivåer (för bostadsbebyggelse enligt riksdagsbeslut) uppnås. Det betyder att även uteplatser och balkonger om möjligt bör åtgärdas. Detta utgör dock ett andrahandsmål. Att åtgärda hela utomhusmiljön är ett mål som kommer först därefter.
_________________________
5 exempelvis rekonstruktion, mindre breddning, tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder, utbyggnad av GC-väg
intill befintlig väg
153 71 254 70
155 73 257 76
154 71 255 70
155 72 257 75 155 73
257 75 155 72 257 75
153 71 255 71
155 75 258 77 153 71
255 72 153 71
255 72 154 71
256 73 154 71
256 73 153 71
255 70
154 71 256 73 153 71
256 74
155 74
258 76 155 74
258 76 154 71
256 73 153 71
254 70
157 70 259 73 157 70 259 73
5:76
5:78 5:75
5:73
5:74 4:27
4:6
4:5
4:11
4:14
3:77
4:36 4:35
4:51 4:37
4:43 4:52 4:44
4:32 4:31
5:7 5:69 5:6
5:9 5:5 5:16 5:24 5:3
5:4 5:2
3:79 3:84
3:83 3:78
3:82
3:20
5:14
5:13
5:15
5:28 3:8
3:70
3:21
Geijersvä
gen
Sveavägen
Odinsvägen
Odinsvägen
Baldersvägen
Vasavägen
Karlavägen
REVIDERINGEN AVSER
GRANSKAD AV RITAD KONSTRUERAD AV
DATUM ARBETSNUMMER
ANT REV
RITNINGSNUMMER SKALA
REG SIGN DATUM
HNA LDA .. ..
.. ..
33-02616 A02
2007-06-01
Ingemansson Technology AB Kungsgatan 16, 753 32 UPPSALA Tel: 018-60 17 60 Fax: 018-60 17 65 www.ingemansson.com
Odinsväg, Dalarö
Trafikbullerutredning
Torget - korsning med Dalarövägen Beräknad ljudnivå, 2010
Skala 1:2000
00 10 20 40 60 80
m 60 < <= 65
55 < <= 60 50 < <= 55 45 < <= 50
<= 45
Redovisade numeriska värden avser ekvivalent, och maximal, ljudnivå på fasad för respektive våning (frifältsvärden, dB(A)).
