• No results found

3D, klimatet och kommunen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "3D, klimatet och kommunen"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

3D, klimatet och kommunen

Användningen av visualisering i klimatanpassningsarbetet

3D, the climate and the municipality

The use of visualization in climate change adaptation

Emma Björk

Fakultet: Hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsprogram: Riskhantering i Samhället Examensarbete Masternivå, 30 hp

Handledare: Lars Nyberg Examinator: Magnus Johansson Datum: 2016-06-08

(2)

Sammanfattning

Europeiska kommissionen fastslår att även med lyckade åtgärder för att stoppa utsläppen av växthusgaser kommer klimatförändringarna att öka under lång tid. Sveriges arbete har utretts i en klimat- och sårbarhetsutredning, men arbetet med åtgärderna går långsamt. En del av ansvaret för klimatanpassningen ligger på kommunalnivå i och med kommunernas planmonopol och självstyre. Ett sätt att presentera och kommunicera klimatförändringarna är via bilder. Denna uppsats undersöker om eller hur 3D påverkar kommunikation och förståelse för klimatanpassning på kommunalnivå. Och hur 3D- modeller kan fungera som ett stöd och underlag för klimatanpassning. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som genomförts genom intervjuer med Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Stockholm, Statens Geotekniska Institut och The Interactive Institute. Informanterna har fått ge sin bild av användningen av 3D och klimatanpassning med fokus på kommunalverksamhet. Det materialet analyserades sedan i en innehållsanalys. Det framkom funderingar på om 3D är en generationsfråga där allmänheten i framtiden kommer kräva visualisering i 3D för att kunna förstå vad det är som visas. Det lyftes också farhågor om att 3D kan bli för verkligt och att den tolkning som behövs för att förstå vad datat betyder uteblir. Det är inte om kartorna är 2D eller 3D som gör att klimatanpassningen går långsamt bland Sveriges kommuner, men bilder av något slag tros underlätta förståelse. Kommunerna som jobbat med 3D ser ändrade arbetssätt där datat följer med i processen tydligare än tidigare vilket kan vara en fördel och ge bättre riskförståelse. Dialog med allmänheten tros också förbättras genom verktygen som kommer med 3D-modellerna om 3D dessutom kan ge en snabbare kontaktväg mellan kommun och allmänhet kan det vara en fördel.

(3)

Summary

The European Commission states that climate change will increase over time, even with successful actions to stop greenhouse gas emissions, Sweden's work has been investigated in the Climate and vulnerability report and recent studies shows that Sweden's work with the issue is going slow. One way to present and communicate climate change is through visualization. The purposes of this paper is to examine the use of geographic data in 3D as a tool in the adaptation process and how it affects communication and understanding in the municipalities (the responsibility for climate adaptation lies at the municipal level) and between municipalities and agencies. The thesis is a qualitative case study, carried out through interviews with Botkyrka Municipality, Gothenburg City, County Administrative Board of Stockholm, Swedish Geotechnical Institute and The Interactive Institute. The views - about the use of 3D and climate adaptation with a focus on municipal operations expressed in the interviews - was analysed using content analysis. Thoughts emerged during the study about whether 3D is a generation issue with increased public demand in the future. The study also raised concerns about 3D representation being too realistic and that the interpretation needed to understand what the data means will be absent. Pictures of any kind is believed to facilitate understanding but the choice of 2D or 3D maps does not have a large impact on the speed of climate adaptation among Sweden's municipalities.

Municipalities who worked with 3D can see that 3D has an effect on the their process and data is used more than before, which can be an advantage and provide better understanding of risk. Dialogue with the public is also believed to improve with the tools that come with 3D models and 3D could preferred if it would provide a faster point of contact between the municipality and the public.

(4)

Förord

Stort tack till min handledare Lars Nyberg. Ett speciellt tack till Botkyrka kommun och kollegor där för uppslag, tips och stöd. Det gäller i allra högsta grad också informanterna som ställde upp trots upptagna scheman och med entusiasm berättade om sina erfarenheter.

Till Jon Jonsson Sandström för stavning- och grammatikhjälp.

Tack till Matilda, Stefan, Per, Andreas och Kari.

Det var ett helt entourage av folk, men det är alltid roligare att göra saker tillsammans.

Ni har varit mina ess i rockärmen.

Emma Björk

Stockholm, 12 Maj 2016

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1 GEOGRAFISK INFORMATION OCH VISUALISERING 3

1.2 PROBLEMBESKRIVNING 5

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 6

1.4 AVGRÄNSNINGAR 6

2. TEORIBILDNING 7

2.1 RISK OCH RISKHANTERING 7

2.2 RISKFÖRSTÅELSE OCH RISKKOMMUNIKATION 8

2.3 KLIMATANPASSNING 9

2.4 TEORETISK ANALYSRAM 10

3. METOD OCH MATERIAL 12

3.1 FALLSTUDIE 12

3.2 LITTERATURGENOMGÅNG 12

3.3 INTERVJUSTUDIE 12

3.4 ANALYSMETOD 14

3.5 ETISKA ASPEKTER 14

4. RESULTAT 15

4.1 VARFÖR 15

4.2 VAD 16

4.3 FÖR VEM 17

4.4 NÄR 18

4.5 HUR 19

4.6 ANALYS 20

5. DISKUSSION 24

5.1 RESULTAT 24

5.2 METOD 27

5.3 SLUTSATS 28

5.4 FORTSATT FORSKNING 28

REFERENSER 30

ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR 34

FIGURFÖRTECKNING

FIGUR 1TILL HÖGER EN SKÄRMAVBILDNING FRÅN GÖTEBORGS STADS WEBBVERKTYG MED ÖVERSVÄMNINGS LAGRET ”DAGENS EXTREMA(GÖTEBORGS STAD 2015) OCH TILL VÄNSTER EXEMPEL PÅ TOUCHBORD.

FIGUR 2TVÅ EXEMPEL PÅ VR TILL VÄNSTER, BILDEN TILL HÖGER VISAR AR VIA EN MOBIL

FIGUR 3VERKTYG FÖR KLIMATANPASSNING FRÅN EU(ROTH &THÖRN 2015)

FIGUR 4RAMVERKET FÖR RISKVISUALISERING MODIFIERAT FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET OCH 3D-VERKTYG (Eppler & Aeschimann 2009)

TABELL

TABELL 1EXEMPEL FRÅN KATEGORISERING UTIFRÅN RAMVERKET FÖR RISKVISUALISERING

BILAGOR

BILAGA 1INTERVJUGUIDE KOMMUN

BILAGA 2INTERVJUGUIDE MYNDIGHETER/FÖRETAG

(6)

1 1. INLEDNING

Intergovermental Panel on Climate Change (IPCC) konstaterar att mänsklig påverkan på klimatet är ett faktum och att samhället nu måste identifiera risker och anpassa sig till ett förändrat klimat (Field et al. 2014). Europeiska kommissionen fastslår att även med lyckade åtgärder för att stoppa utsläppen av växthusgaser, som påverkar klimatet, kommer klimatförändringarna att öka under lång tid på grund av den fördröjning som kommer med nuvarande och tidigare utsläpp av växthusgaser (European commission 2013a; Field et al. 2014). I EU finns därför ett uttalat mål att medlemsländerna genom olika typer av åtgärder ska anpassa sig till ett förändrat klimat (European commission 2013a). Sveriges arbete med klimatanpassning har utretts i Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 (SOU 2007:60). Kunskaperna om konsekvenserna av klimatförändringarna, även om osäkerheten är stor, ansågs 2007 vara så pålitliga att det fanns anledning att vidta åtgärder för att anpassa Sverige till klimatförändringarna.

Översvämningar, ras, skred, erosion, värmeböljor och skyfall identifieras som risker som kommer med det förändrade klimatet och även om utredningen uttrycker att det också finns fördelar för Sverige bör åtgärder tas för att minska konsekvenserna av de identifierade riskerna (SOU 2007:60). Klimat- och sårbarhetsutredningen utvärderades kontrollstation SMHI i en rapport kallad. Det konstaterades att arbetet gått framåt men att det fortfarande finns mycket att göra (Andersson et al. 2015) för att klimatanpassa Sverige. Kontrollstationen ger flera förslag på åtgärder, däribland förbättringar av geografisk data från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Lantmäteriet och Statens geotekniska institut (SGI) (Andersson et al. 2015). I det kommittédirektiv som görs på uppdrag av regeringen lyfts ansvarsfördelningen i klimatanpassningsarbetet (Dir 2015:115). Det kommunala planmonopolet, som innebär att kommunerna har rätt att bestämma hur marken ska användas (SFS 2010:900) samt det kommunala självstyret (SFS 1974:152) som betyder att kommunerna har stor handlingsfrihet i lokala frågor, innebär att mycket av ansvaret för anpassningsarbetet som klimatförändringarna för med sig ligger på kommunerna (SOU 2007:60). Enligt det förslag som ligger, som presenteras i början av 2017, får kommunerna också en central roll i klimatanpassningsarbetet (Dir 2015:115).

För kommunerna kan klimatanpassningsarbetet handla om att få in klimatriskerna i planarbetet, att anpassa kommunen till ett förändrat klimat för att hantera mer och intensivare nederbörd, högre temperaturer och värmeböljor samt ändrade havsnivåer (Sveriges Kommuner och Landsting 2011). Exempel på åtgärder kan vara att skapa mer grönytor för att ge svalka vid värmeböljor och för att fånga upp vatten vid skyfall, att på platser där ras, erosioner och skredrisker finns vidta åtgärder, att valla in, att inte tillåta byggnation eller sätta krav för att infrastruktur ska klara ett förändrat klimat. Det kan också handla om att identifiera riskgrupper, information om vilka hus som ligger på låga nivåer, bygga bort sårbarhet i riskutsatta områden, samt att undvika sådana områden helt eller att anpassa eller skydda befintlig bebyggelse (Sveriges Kommuner och Landsting 2011).

Kunskapen om vad som kommer hända är god och underlag finns hos myndigheter och länsstyrelse men det är fortfarande trögt i att få in frågorna i kommunen (Andersson et al. 2015). Ett av problemen är att få de modeller som gjorts på nationell och regional

(7)

2

nivå att nå ner till kommunerna och att göra dem begripliga och integrerar dem i det kommunala beslutsunderlaget (Andersson et al. 2015). Det kan handla om att göra myndigheters geografiska data enklare för kommunerna att komma åt och applicera på lokal nivå (Andersson et al. 2015). Ett annat problem är skillnaden i den långsiktiga och kortsiktiga planeringen i kommunen, där de kortsiktiga och extraordinära händelserna kan fångas upp i en klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys (Sonnek et al. 2011). Det långsiktiga arbetet, på 20-50 år kan integreras i risk- och sårbarhetsanalysen (Sonnek et al. 2011) eller hanteras i en separat i en översiktig klimat och sårbarhetsanalys (Thörn et al. 2010), men informationen måste vidare till de funktioner i kommunen som jobbar mera långsiktigt med översikt- och detaljplaner (Sonnek et al. 2011). Fokus i planprocessen blir då på nybyggnation och inte sällan får riskerna förknippade med klimatförändringar stå tillbaka när de vägs mot andra samhällsintressen (Andersson et al. 2015).

Det finns kognitiva fördelar med att använda bilder av olika slag då människan har en fallenhet för att ta in bearbeta och analysera visuella intryck (Tversky 2005). En lyckad visualisering kan förbättra förståelsen och därigenom beslutsfattandet (Orland et al.

2001). Det hänger ihop med design och utformning. Tittaren ska i många fall intuitivt kunna förstå informationen. Heer et al. (2010) beskriver att målet är att utnyttja människans system för att upptäcka mönster och trender i data. Tufte (1983) beskriver att bra visualisering är enkel design av komplexa data. Olika sätt att presentera information genom visualisering är diagram, bilder, eller kartor (Charrière et al. 2012) och numera förknippas visualisering också med digitala animeringar och interaktiva modeller. Att använda kartor för att visualisera statistik eller information är inte något nytt. Bland de första att utnyttja kartor för att presentera statisk var Charles Minard som gjorde det på 1700-talet (Tufte 1983).

Ett sätt att presentera och kommunicera riskerna är då genom att placera ut information på en karta. Khan (2012) beskriver ett geografiskt perspektiv kan ha tekniska och ekonomiska fördelar i riskhantering. Kartan kan också hjälpa till att identifiera sårbarheter (Khan 2012). Att kunna fånga upp samhällets dynamiska förändringar görs bland annat för översvämningskartering i syfte att använda som underlag för riskhantering, men underlaget är sällan anpassat för riskkommunikation (Charrière et al.

2012). Det finns praktiska exempel på när kartor används för att kommunicera med allmänheten för att visa framkomlighet eller tillgång till samhällsfunktioner så som el eller telefon (Cutter 2003) Kartorna används också som beslutsunderlag både lokalt för att göra en risk bedömning och för att se större system så som nätverksanalyser för transport eller vattenförsörjning (Cutter 2003) Att presentera data visuellt ger enligt Preston et al (2011) två potentiella fördelar utifrån ett sårbarhetsperspektiv dels att det kan fungera som ett verktyg för fysisk planering och dels att det kan vara ett kommunikationsmedel för att underlätta förståelse för den lokala påverkan av klimatförändringar. Information och mönster görs tydligare och komplexa system kan uppenbara sig (Preston et al. 2011). Kartor kan användas för att öka förståelsen och ge ett ovanifrånperspektiv på samhällsplaneringen. Förenta nationerna (FN) gav 2015 ut rapporten Global assessment report on disaster risk reduction (UNISDR 2015a).

Förutom att summera huvuddragen av klimatriskerna och presentera rapporten resultatet genom kartor, länkar till filmer och foton finns en interaktiv del i rapporten som presenterar data genom en applikation som går att ladda ner till mobil eller surfplatta.

(8)

3

Kartor används både för att bedöma risker och för att jämföra mellan länder. Genom att identifiera sårbarheten för ett område kan också åtgärder vidtas och utvecklingen av området kan anpassas för ett förändrat klimat (Roth & Thörn 2015). Ytterligare ett steg i försöken med att öka förståelsen för konsekvenserna vid olika klimatrelaterade risker har varit att göra modellerna i tre dimensioner (3D) eller som en virtuell verklighet.

Flera kommuner använder idag kartor som planeringsverktyg och har då ofta med översvämningar (Roth & Thörn 2015). Några kommuner har också för vissa områden tagit fram 3D-modeller där till exempel översvämningar simuleras på olika sätt (Sveriges Kommuner och Landsting 2015). Lantmäteriet har på uppdrag av regeringen tagit fram en utredning av en nationell plan för kart-och bildinformation i 3D (Lantmäteriet 2014). Utredningen visade att data i 3D skulle vara till stor nytta och leda till besparingar inom flera olika delar av samhället (Lantmäteriet 2014). Lantmäteriet (2014) ser övergången till 3D som en långsiktig process som skulle kunna vara på plats först om 20 år med bland annat fastighetsregister. De delar som berör och kan vara till nytta i klimatanpassningsarbete som en modell med höjdvärde kan dock vara på plats om 5 år (Lantmäteriet 2014).

1.1 GEOGRAFISK INFORMATION OCH VISUALISERING

Uppsatsen är en fallstudie som undersöker 3D-modeller som kommunikationsverktyg för klimatanpassning i kommunal verksamhet. För att förstå hur kommunerna jobbar idag med kartor och vilka olika typer av teknik som står till kommunernas förfogande följer här en beskrivning av verktyg för 3D-visualisering samt en inledning om kommunalt arbete med geografiska data.

Kommunerna har ofta någon eller några personer som jobbar med geografiska data, beroende på storlek på kommunen (Carlsson-Kanyama et al. 2009). Prioriteringarna varierar vad gäller hur avancerade system kommunen har (Carlsson-Kanyama et al.

2009). När det gäller geografisk information finns det enbart lagkrav på kommunen att göra inmätningar i fält och upprätthålla kartor för underlag till bygglov genom till exempel nybyggnadskartor och detaljplankartor (SFS 2010:900). Utöver kravet finns det kommuner som väljer att använda geografisk information, eller som det också kallas geodata, för att stödja annan verksamhet. Det gäller ofta tekniska- eller samhällsbyggnadsförvaltningar med gatu-, park- eller vatten- och avloppsenheter. Men det kan också vara utbildningsförvaltningar med skolvalsprocesser eller kommunledningsförvaltning för att presentera valresultat (Carlsson-Kanyama et al.

2009; Botkyrka kommun 2016). Ur klimatanpassningssynpunkt kan flera förvaltningar vara av intresse även om anpassningsfrågorna traditionellt hamnat på samhällsbyggnads- eller kommunledningsförvaltning. Det har också gjorts försök med ett geografiskt stöd i vård och omsorgsförvaltningen för att identifiera riskgrupper vid värmeböljor (Carlsson-Kanyama et al. 2011).

3D är en modell som upplevs ha längd, bredd och djup (Nationalencyklopedin 2016).

3D är som stereo för synen. Användaren får tillgång till ytterligare en dimension liknande det som hände när ljudanläggningar utvecklades från mono till stereo. I 3D- modellen går det också lägga in data, utöver bakgrundsdata, som skredrisker, punkter med information, simulerade översvämningsnivåer eller ytor med information om solinstrålning. 3D-modellen kan den användas för att skriva ut en fysisk modell, visa i

(9)

4

en webbläsare som i figur 1 eller som ett interaktivt bord så kallat touchbord som också syns i figur 1.

3D kan utgöra grunden i en virtuell verklighet eller virtual reality (VR). Det görs genom glasögon och ofta med en spelkontroll som styrs av den som har glasögonen (se figur 2). VR ger upplevelsen av att befinna sig i modellen ofta med hjälp av någon form av hjälm eller visir. Det går att gå runt i modellen och användaren får upplevelsen av att vara inne i modellen. Det finns också olika nivåer i hur avancerade VR-glasögonen är.

Augmented reality (AR) eller förstärkt verklighet fungerar på liknande sätt men med hjälp av en smart mobiltelefon eller med hjälp av VR-glasögon. Användaren kan sikta mot ett objekt och få fram information på skärmen. Det kan vara punkter med länkar till filer med information, ritningar som blir på skärmen eller infrastruktur som finns under mark.

Studier av visualisering och förståelse kring 3D som visualiseringsverktyg studeras även inom andra vetenskapliga områden. Ett sådant exempel är inom medicin. En studie visade att medicinstudenter som fick tillgång till 3D-visualiseringar av människokroppen fick bättre förståelse och hjälpte dem att förstå proportioner av och

Figur 1 Två exempel på VR till vänster, bilden till höger visar AR via en mobil.

Figur 1 Till vänster en skärmavbildning från Göteborgs stads webbverktyg med översvämnings lagret "Dagens extrema"(Göteborgs stad 2015) och till höger exempel på touchbord.

(10)

5

förhållanden mellan organ i människokroppen bättre (Silén et al. 2008). En annan studie som undersökte kartor, med både studenter som studerat kartografi och studenter utan kartografisk utbildning. Studien jämförde 2D- och 3D-kartor och den visade att försöksgruppen föredrog 3D-kartorna utifrån både estetik och förståelse (Popelka &

Brychtova 2013). De fanns heller ingen signifikant skillnad på svaren hos kartografer och icke-kartografer (Popelka & Brychtova 2013).

1.2 PROBLEMBESKRIVNING

Det varierar hur långt kommunerna kommit i att inkorporera klimatanpassningen i planeringsprocessen, men kommunernas tröghet beskrivs som ett problem för Sveriges klimatanpassning (Roth & Thörn 2015; Sveriges Kommuner och Landsting 2011;

Andersson et al. 2015). Kommuner bör ta ökad hänsyn till klimatförändringar (SOU 2007:60) och inkorporera klimatanpassningen i planeringsprocessen. Anpassningen har gjorts i olika grad i olika kommuner och generellt har de kommuner med påtagligare risker kommit längre i arbetet med att klimatanpassa (Roth & Thörn 2015).

Att kunna presentera och få en förståelse för problemen är grundläggande för att sedan kunna ta beslut om åtgärder (Sonnek et al. 2011) och visuellt stöd kan vara ett sätt att presentera hur klimatrelaterade riskerna påverkar lokalt. Genom en fallstudie kan geodata i 3D som verktyg undersökas. Khan (2012) beskriver att det finns risk att det uppstår glapp i riskkartläggningen och att det samt landskapets dynamik och ständiga förändring skapar sårbarhet i samhället. För kommunerna handlar det om hur de ska få med alla kända risker som kommer med klimatförändringarna och hur data och information ska göras tillgänglig och begriplig i planering av verksamhet och infrastruktur (Sonnek et al. 2011). I och med att teknikutvecklingen går fort, blir billigare och tillgängligare kan fler kommuner förväntas börja använda sig av 3D vilket också gör tekniken intressant att undersöka. Kommunerna tillämpar här teknik som är ny inom kommunal verksamhet.

För att hantera riskerna med ett förändrat klimat på lokalnivå måste tjänstemän och politiker på kommunerna förstå riskerna och hur de påverkar lokalt. Ett sätt att få en förståelse är att använda geografiska data för att kommunicera riskerna. Geografiska data fungerar i det här fallet som ett kommunikationsmedel för riskerna i arbetet mot en klimatanpassning. Fischhoff (2011) beskriver tre mål med riskkommunikation: dela information, ändra åsikter och ändra beteende. Det finns också skillnad i strategisk och oavsiktlig riskkommunikation (Olofsson & Öhman 2009). Strategisk riskkommunikation har till syfte att upplys om risker, ofta direkt från myndigheter. Den oavsiktliga riskkommunikationen har i ett annat huvudsakliga syfte än att upplysa om en risk (Olofsson & Öhman 2009). I kommunala sammanhang bör riskkommunikationen ske strategiskt.

När geografiska informations system (GIS) används för att visualisera risker trycker Cutter (2003) på vikten av användarvänlighet, enkelhet och det ska vara lätta att tolka.

Visualiseringen och kartan blir en kommunikationsväg. Cutter (2003) pekar också på att olika yrkesroller ställer olika frågor när de arbetar med GIS-data: ingenjören ser till tolkning och osäkerhet i data medan riskhanteraren ställer frågor om vilka data som behövs för analys och hur data ska användas i organisationen. Det gör att det krävs att

(11)

6

beslutsstödet är transparent och att det trots olika bakomliggande yrkesroller finns ett samförstånd om vad som visualiseras i datat och hur data visualiseras (Cutter 2003). Att kunna applicera vetenskaplig information, om till exempel klimatförändringar, i en 3D- närmiljö med hjälp av GIS och simulerade modeller där användaren känner igen sig tros förstärka kommunikationen och öka allmänhetens engagemang (Moser & Boykoff 2013). Det har också gjorts försök att visualisera och simulera verkligheten i en spelmiljö. Det tros kunna bland annat hjälpa till att samla kunskap, upptäcka kunskapsluckor och ge en miljö att experimentera i (Orland et al. 2001).

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med uppsatsen är att undersöka användningen av geografisk data i 3D som ett verktyg i klimatanpassningsprocessen och hur det påverkar kommunikation och förståelse i kommunerna och mellan kommun och myndigheter samt hur klimatrelaterade risker uppfattas när de presenteras visuellt med hjälp av underlag i en 3D-modell.

Detta syfte har konkretiserats genom följande frågeställningar:

• Upplevs användningen av geodata i 3D öka förståelsen för och

kommunikationen om klimatförändringarna, sårbarheter och effekter av riskreducerande åtgärder på lokalnivå?

• Vad uppfattas som eventuella fördelar och nackdelar med 3D-visualisering, virtual reality eller augmented reality som verktyg?

• Skiljer sig uppfattningar om värdet av geodata i 3D mellan myndigheter som leverantör och kommuner som användare?

1.4 AVGRÄNSNINGAR

Avgränsningen gjordes genom att begränsa undersökningen till hur 3D-tekniken används som klimatanpassningsverktyg samt hur tekniken används i kommunala tillämpningar i Sverige. 3D som verktyg för övriga tillämpningar i kommunen berörs inte. Det kommunala perspektivet representeras av två kommuner. Kringliggande organisationer representeras av en regional myndighet, en statlig myndighet och ett forskningsinstitut. Studien omfattade bara två kommuner vilket var möjligt inom den avgränsade tidsperioden för att även hinna få perspektiv från de som jobbar nära den kommunala sektorn. Detta är också anledningen till att endast en länsstyrelse är inkluderad.

Uppsatsen koncentrerar sig på mänskliga och samhälleliga sårbarheter och till de mera långsiktiga åtgärderna och anpassningarna. Natur och ekosystem som också påverkas vid klimatförändringar berördes inte i uppsatsen och heller inte de åtgärder som kommunen behöver genomföra för att minska utsläppen av växthusgaser.

(12)

7 2. TEORIBILDNING

Fokus för uppsatsen är 3D modeller som kommunikationsverktyg för klimatanpassning och utifrån det beskrivs i detta kapitel några begrepp och teorier som ligger till grund för den vidare analysen. Begreppen är risk och riskhantering, riskförståelse, riskkommunikation samt klimatanpassning. Efter det kommer en presentation av den teoretisk analysramen.

2.1 RISK OCH RISKHANTERING

Risk beskrivs som något som ligger i framtiden, en möjlig utveckling och innehåller därför också ett visst mått av osäkerhet (Olofsson & Öhman 2009). Inom till exempel finansområdet kan osäkerheten vara förknippad med positiva möjligheter och fördelar (Olofsson & Öhman 2009) medan osäkerheten i klimatanpassningssammanhang beskrivs som en negativ påverkan. FN definierar risk som sannolikheten för att konsekvenserna av en händelse leder till att människor omkommer, fastigheter förstörs, skador på miljö, ekonomin drabbas och människor försörjning rubbas (UNISDR 2015a). Risker som är förknippade med klimatförändring likt naturkatastrofer karaktäriseras av att de har en geografisk utbredning och påverkar en fysisk plats, det vill säga det går att kartera riskerna och se hur de påverkar lokalt (Cutter 2003). Risk, inom samhällelig riskhantering, är hotet som finns innan det eventuellt utvecklas till en händelse (Breakwell 2007). När risken transformerar och utvecklas till en händelse och blir verkligt förvandlas det från en risk till händelse eller katastrof (Breakwell 2007).

Risk kan vidare beskrivas som kombinationen av sårbarhet och fara, där de möts uppstår risken, utfallet beror på hur styrkan av de olika faktorerna (Wisner et al. 2004).

Wisner et al. (2004) förklarar sårbarhet genom hur väl en person eller grupp kan förutse, hantera, och återhämta sig från en händelse. Hur allvarlig händelsen blir beror i sin tur på sårbarheten och exponeringen när händelsen inträffar.

En vidare utveckling av risk är engelskans hazardscape som innebär en helhetssyn av riskhantering inom ett definierat område (Khan 2012). Det inkluderar aspekter som fara för mänskligt liv och skador på ekosystem men kan också inkludera riskmedvetenhet, förståelse, erfarenhet eller hantering och kan även ta upp de socioekonomiska aspekterna av risk och riskhantering (Khan 2012). Khan (2012) konstaterar att en av anledningarna till en misslyckad riskhantering är glapp i den lokala riskkartläggningen.

Khan (2012) menar vidare att landskapets utsatthet för risker påverkas av platsen i sig, platsens naturliga egenskaper och egenskaper som är konstruerade av människan.

Landskapet påverkar således platsens utsatthet för risker. Ett exempel är lågt liggande områden som är extra utsatta vid skyfall.

Riskhantering innebär att riskerna inventeras och analyseras för att på bästa sätt reduceras. Begreppet riskhantering har utvecklats inom samhällelig riskhantering till att även inkludera styrning och ledning (Olofsson & Öhman 2009). Ofta tas någon form av ramverk till hjälp för att fånga upp alla aspekter, likt ramverket MOVE. De delar som finns med är omgivningen och den exponering som landskapets utformning för med sig, samhällets sårbarheter och brist på resiliens, risken i sig, hur samhället styrs och är organiserat samt anpassningsåtgärder (Birkmann et al. 2013). Birkmann et al. (2013) påpekar också vikten av kommunikation mellan alla parter inblandade i riskhanteringsarbetet.

(13)

8

2.2 RISKFÖRSTÅELSE OCH RISKKOMMUNIKATION

Riskförståelse inkluderar alla aspekter av risker som tidigare nämnt som sårbarhet, exponering och faran i sig. I Sendai framework for disaster risk reduction (UNISDR 2015b) beskrivs hur det arbetet ska göras på olika nivåer, från nationell lokal nivå till regionell och global nivå. Där är förståelse första prioritet, sedan en fungerande styrning som hanterar risken, investeringar för att göra samhället resilient och till slut tillrättalägga för en beredskap som när det händer något snabbt kan agera och skapa förutsättningar för återhämtning (UNISDR 2015b). Förståelsen för riskerna ligger också till grund för de beslut som tas för att anpassa. I kommunala sammanhang skulle det kunna översättas till att kommunicera risker, skapa förståelse för problemen och låta den förståelsen ligga till grund för beslut. I riskförståelse ingår både individens känslor och medvetna processer och den sociala och kulturella kontexten som påverkar hur risker uppfattas och hur individen hanterar den. Individens riskförståelse påverkas av omgivningen i stort, andra människor och egna uppfattningar (Olofsson & Öhman 2009). Riskförståelse bör skiljas från begreppet riskperception. Om riskförståelse ligger till grund för de beslut som individen tar och förståelsen påverkas av den nära omgivningen och värderingarna individen har, kan riskperception sägas vara den kunskap om riskerna som individen får från samhället (Olofsson & Öhman 2009).

Hur risk upplevs beror enligt Breakwell (2007) på om risken är känd eller observerbar i kombination med om risken är kontrollerbar. Är det vardagliga händelser som upplevs som kontrollerbara upplevs riskerna som mindre, som till exempel att dricka alkohol eller åka skidor, medan sällanhändelser som kärnkraftsolyckor ses som skrämmande.

Hur risken ska kommuniceras hänger på hur den upplevs. Olika risker bör kommuniceras på olika sätt. Hur risk uppfattas och kommuniceras beror också på osäkerheten runt risken. Även om det idag finns säkrare prognoser har klimatförändringar länge varit förknippade med osäkerhet (Pidgeon & Fischhoff 2011).

Människor känner en distans till frågan och att det bara kommer påverka andra, långt bort (Pidgeon & Fischhoff 2011). Andra uppfattningar om klimatfrågan är förknippade med frustration och ilska över att inget händer. Genom en respektfull kommunikation, stöd och verktyg för att personer ska hitta sätt att agera kan människor få en känsla av personlig kontroll (Pidgeon & Fischhoff 2011). Vidare beskriver Pidgeon & Fischhoff (2011) att sociala processer som kan påverka hur vi ser på risker, som exempelvis samråd där allmänhet och experter kan mötas, skapar förtroende och kan leda till förståelsen för frågan ökar.

Charrière et al. (2012) beskriver att risk kan kommuniceras muntligt, genom text eller visuellt. Målen med kommunikationen går igen i det Breakwell (2007) beskriver att riskkommunikation numera ses som en dynamisk process, den ska alltså inte bara förmedla en risk och övertyga om den utan det ska också i processen finnas en öppen kommunikation mellan deltagarna. I denna uppsats kan deltagarna översättas till allmänhet, myndighet och experter. Riskkommunicera involverar mycket känslor och rädsla är ofta förknippat med den osäkerhet som är associerad med risker (Breakwell 2007). Breakwell (2007) påpekar att riskkommunikation som spelar på rädsla och riktar sig till allmänheten lätt kan nå fel målgrupp eller kan misstolkas och sprida rädsla för fel sak. Slutsatsen är att manipulera känslor som rädsla för att förmedla en risk kräver stor

(14)

9

aktsamhet och förståelse för både den lokala riskförståelsen och väl genomtänkt planering (Breakwell 2007).

2.3 KLIMATANPASSNING

Klimatanpassning beskrivs som att minska och hantera risker förknippade med ett förändrat klimat (Turnbull et al. 2013). Turnbull et al. (2013) beskriver vidare hur människor alltid anpassat sig till ett förändrat klimat men att definitionen av klimatanpassning också kan fokusera på de förändringar av medeltemperatur och extremväderfenomen som är förknippade med ett förändrat klimat. Klimatanpassning är förknippat med ett visst mått av osäkerhet (Pidgeon & Fischhoff 2011).

Klimatmodellerna bygger på ett sannolikt scenario för ett inträffat klimat och modellerna behöver därför kontinuerligt utvärderas (Pidgeon & Fischhoff 2011).

Birkmann (2013) beskriver anpassning som ett sätt att förbättra resiliensen. Det ger två komponenter till resiliens: hantera och anpassa. Hanteringsdelen inträffar under och efter en händelse. Denna uppsats fokuserar på anpassningsdelen vilket är den förebyggande delen i arbete med att bygga resiliens för ett förändrat klimat. Anpassning hänger också ihop med sårbarheten och den är föränderlig (Birkmann et al. 2013).

Ändringarna kan bero på en händelse eller också på den naturliga förändring som finns i samhället och som kan ändra förhållandena (Birkmann et al. 2013). Det är en dynamisk process och eftersom prognoserna om klimatförändringarna justeras allt eftersom forskningen utvecklas måste anpassningsarbetet då revideras och arbetet läggas upp i feedback-looper. Anpassning handlar om att på lång sikt kunna lära, experimentera och förändra för att motverka risk och sårbarhet (Birkmann et al. 2013). Lyckad lokal anpassning reducerar sårbarhet och ökar resiliens för klimatförändringar, men anpassning kan också innebära att fokus skiftar från värsta/sannolikt scenario till den önskvärda utvecklingen (Moser & Boykoff 2013). Då lämnar samhället också den reaktiva ansatsen och skiftar till en positivare syn, som ger mer utrymme för kreativitet och minskar riskerna för att uppgiften blir överväldigande (Moser & Boykoff 2013).

Europeiska kommissionen har tagit fram ett verktyg för klimatanpassning som bygger på 6 steg (Roth & Thörn 2015) som visas exempel på i figur 3. En annan version av verktyget visar på en cirkel där det är samma steg men processen itererar (CLIMATE- ADAPT 2015). Verktyget är gemensamt för alla EU-länder och Sverige har antagit verktyget som en nationell policy för sitt anpassningsarbete (European commission 2013b). Miljöforskningsinstitutet IVL:s (Roth & Thörn 2015) rapport om kommunrankning av klimatanpassningen bygger på verktyget, vilken uppmuntrar kommuner att också jobba utefter verktygets principer.

Figur 3 Verktyg för klimatanpassning från EU (Roth & Thörn 2015)

(15)

10 2.4 TEORETISK ANALYSRAM

En vidare utveckling av användningen av visualisering har gjorts genom ett ramverk.

Ramverk har utvecklats för finansiella risker för att utvärdera hur visualisering av riskkommunikationen fungerar (Eppler & Aeschimann 2009). Förutom att användas för att utvärdera kostnader, likt att visualisera risker i en budget (Rempel 2014) har ramverket också tillämpats för att bedöma kommunikation av översvämningsrisker (Charrière et al. 2012). Ramverket är ett försök att strukturera och belysa hur visualisering kan användas som en katalysator för beslut och beskrivs som ett stöd för verksamheten och underlag för beslut (Eppler & Aeschimann 2009). Detta för att tillämpa visualisering på rätt sätt, välja rätt sorts visualisering och fånga upp alla aspekter. Ramverket lyfter fram fem centrala frågor: varför, vad, för vem, när och hur.

Ramverkets struktur går att se i figur 4. Elementen till varje fråga är anpassade i viss mån utifrån tematiken i denna uppsats, för att passa en kommunal kontext samt 3D- teknik som beskriv i kapitel 1.1 om Geografisk information och visualisering. Varför syftar till hur visualiseringen ska användas, vad syftet är, om det ska led till förbättring eller identifiering. Innehållet för visualiseringen identifieras under Vad, där kan det vara orsaker till risker eller en riskkartläggning som ska göras. I För vem pekas målgruppen ut. I vilka situationer eller vilka forum som informationen ska visas fångas upp i När medans Hur pekar på vilket format visualiseringen bör ha, själva presentations tekniken.

Under metoddelen i kapitel 3.4 beskrivs hur ramverket används i analysen.

(16)

11

Figur 4 Ramverket för riskvisualisering modifierat för kommunal verksamhet och 3D-verktyg (Eppler &

Aeschimann 2009)

SYFTE ramverk bedömning förbättring identifiering

VARFÖR

VAD

VEM FÖR NÄR

HUR

INNEHÅLL riskkartläggning orsaker

individuella risker

MÅLGRUPP allmänhet tjänstemän kommun riskhanterare SITUATIONER

möten rapport webbkarta touchbord presentation workshop FORMAT touchbord karta 3D-modell AR

VR

RAMVERK FÖR RISKVISUALISERING

(17)

12 3. METOD OCH MATERIAL

Uppsatsens ansats är kvalitativ och metoden som använts är en studie med intervjuer som sedan analyserats. Detta kapitel beskriver metoderna.

3.1 FALLSTUDIE

Denna uppsats är en fallstudie av kommunernas arbete med klimatanpassning, där 3D är ett verktyg. Fallstudiemetodiken är lämplig eftersom uppsatsen undersöker en specifik företeelse (Merriam 1994). I detta fall utgörs företeelsen av kommunernas arbete med klimatanpassning och om och hur 3D-modeller kommunicerar de risker som är sammankopplade med ett förändrat klimat. 3D blir en faktor som kan påverka arbetet med klimatanpassning. Tekniken är på frammarsch genom både myndigheters och kommuners arbete och ett tvärsnitt av kommuner och myndigheter som använder 3D eller levererar data får representera situationen just nu, att det är ett aktuellt händelse är något som är lämpligt som deskriptiv fallstudier enligt Yin (2007). Ambitionen är att ge en indikation om kommunernas användning av 3D som hjälpmedel för klimatanpassning.

3.2 LITTERATURGENOMGÅNG

En genomgång har genomförts av vetenskapliga artiklar och rapporter främst inom geografiska tillämpningar och hur 3D används som ett verktyg för klimatanpassning och kommunikation. Sökningarna har gjorts genom nyckelbegrepp; 3D, spatial analys, climate change, climate analysis, visualisering, visualization samt också risk, riskhantering och riskförståelse. Sökningarna gjordes i Karlstad universitets Oneseach, Google Scholar, samt ISI Web of Science. Utifrån det gjordes ett urval av artiklar utifrån relevans och för att försöka få en bredd. Då många av artiklarna enbart berörde översvämningar gjordes ett urval för att få med även andra klimatrelaterade risker där kartor och geografiska data använts. Litteraturgenomgången presenteras framför allt i beskrivningen av de teorier och begrepp som sedan ligger till grund för analysen av intervjuerna.

3.3 INTERVJUSTUDIE

I enlighet med vad som är brukligt inom kvalitativ forskning har urvalet gjorts avsiktligt och för att få ett så brett spektrum som möjligt av information (Yin 2013). Ansatsen för uppsatsen görs med utgångspunkt i de teorier som finns om visualisering, klimatanpassning och risk och utifrån det anpassade ramverket. Intervjuer föreföll som det mest lämpliga sättet att samla kunskap om visualisering då 3D-tekniken är förhållandevis ny i kommunal verksamhet och bara ett fåtal kommuner använder sig av tekniken. Genom intervjuer gick det att få fram information om hur tekniken används i kommunal verksamhet samt hur kommun och myndigheter ser på tekniken. Det gav också tillfälle att gå djupare in på fördelar och nackdelar. Intervjuerna genomfördes semi-strukturerat, med frågor för att fånga upp frågeställningarna men också utrymme för informanten att ge sina perspektiv inom ämnet. Olika intervjuguider har använts beroende på om informanten jobbat på kommun eller i annan verksamhet.

Informanterna valdes ut för att ge en så bred bild som möjligt av hur tekniken används och för att få ett tvärsnitt av kommun- och myndighetsperspektiv med den kommunala verksamheten som minsta gemensamma nämnare. Intervjuerna fokuserades kring

(18)

13

riskkommunikation, klimatanpassning och visualisering. Intervjuguiderna för både kommun och annan verksamhet går att se bilaga 1 respektive 2. Informanterna valdes utifrån kunskap om klimatanpassning och användning av kartor av olika slag samt GIS- ingenjörer med erfarenhet av framtagande av underlag för klimatanpassning eller klimatrelaterade risker.

Utifrån ett klimatanpassningsperspektiv var därför de kommuner som både ligger långt fram i klimatanpassning och har använt geografisk data i klimatanpassningsarbetet varit intressanta att undersöka. Myndighets- och forskningsperspektivet avgränsats till några aktörer som är nära kopplade till kommunalverksamhet och deras syn på den kommunala tillämpningen av 3D.

Representationen består av en myndighet, en länsstyrelse, en forskare/privat sektor och två kommuner, med det gemensamt att fokus för intervjun är kommunernas situation.

Kommunerna har det gemensamt att de hamnar på topp tre på IVL:s klimatanpassningsindex (Roth & Thörn 2015) av kommuner och att de dokument som finns om klimatanpassning i kommunerna innehåller kartor och modeller för att visualisera effekterna av ett förändrat klimat. De kommunerna har därför varit intressanta utifrån att de aktivt jobbat med både geografisk data och klimatanpassning.

Kommunerna är en storstadskommun, Göteborg, och en kommun som är medelstor kommun, Botkyrka. Länsstyrelsen i Stockholms län valdes utifrån att de representerar myndigheter och att de jobbat ihop med Botkyrka kommun. Statens geotekniska institut (SGI) valdes utifrån att deras uppdrag är att förebygga jordskred, ras och stranderosion och i den rollen fungerar som ett stöd för kommuner. The Interactive Institute Swedish ICT (TII) är ett forskningsinstitut som jobbar med IT och design av olika slag och med att tillämpa forskning i samhället. I denna uppsats har fokus varit den utveckling av 3D och visualisering som TII gjort ihop med bland annat Norrköpings kommun, där TII varit med och drivit på utvecklingen av praktiska användningsområden för ny teknik så som touchbord.

Intervjuerna genomfördes antingen vid fysiskt möte eller per telefon. Detta utifrån informanternas förutsättningar. Intervjun med Göteborgs stad genomfördes vid ett tillfälle med två representanterna för kommunen. Deras inlägg presenteras dock som en källa eftersom de hade möjlighet att komplettera eller korrigera varandra. Övriga informanter intervjuades enskilt. Då tidsåtgång och schema inte alltid tillät ett möte gjordes ändå bedömningen att deras perspektiv var viktigt och att det kunde fångas upp per telefon. Intervjuerna varade mellan 30-60 minuter och de spelades in och transkriberades. Informanternas yrkestitlar är som följer: miljöutredare på Botkyrka kommun (I1), geodatastrateg respektive hydrogeolog på Göteborgs stad (I2), klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen i Stockholm (I3), GIS-arkitekt på SGI (I4) och teknisk projektledare på TII (I5).

Informanterna har valts ut utifrån de roller de har och att de på olika sätt jobbar med både kommunal verksamhet, med geografisk/visuellt stöd och klimatanpassningsfrågan samt representerar sina organisationer. Intresset låg i att undersöka hur tekniken upplevs när den används och enda sättet att få med alla aspekter av upp det fånga upp känslor och reflektioner över hur var genom intervjuer. Informanterna har fångats upp genom en snöbollsprocess där förslag om informanter har kommit från de tidigare intervjuade

(19)

14

informanterna. De har kontakt med eller jobbar i kommuner av olika storlek från storkommunerna till de mellanstora. De har en viss geografisk spridning: Göteborg, Stockholm, Tumba, Linköping och Norrköping.

3.4 ANALYSMETOD

Innehållsanalysen följer den metod som Kvale och Brinkmann (2014) tagit fram för intervjuanalys med fokus på mening. Den består av fem steg; först genomläsning av hela intervjun, andra steget är att plocka ut de meningsenheterna, i det tredje steget tas teman eller koder ut, efter det i fjärde steget ställa frågor utifrån syfte och här har ramverket som beskrivs i kapitel 2.4 fungerat som underlag för frågorna för att fånga upp alla aspekter, i det femte och avslutade steget görs en beskrivning av de centrala koderna (Kvale & Brinkmann 2014). Intervjuerna transkriberades kontinuerligt allt eftersom de utfördes. När alla intervjuer var klara togs meningsenheter ut och kodades för att sedan kopplas ihop med frågorna från ramverket för visualisering av risker som Eppler & Aeschimann (2009) tagit fram och som beskrivs i kapitel 2.4. Elementen i ramverket som beskriver de fem centrala frågorna användes för att underlätta och som ett stöd för att koppla ihop koderna med rätt fråga från ramverket. Ramverket fungerade som frågeunderlag i resultatdelen och de meningsenheterna, beskrivningar från informanterna och kompletterande dokument, utgjorde svaren. Uppdelning i presentationen av analysen är också efter ramverket och ett försök att hitta likheter och skillnader utifrån kodningen. Intervjuerna delas upp på respektive myndighets-, bransch- och kommunnivå när resultatet presenteras. Då det står organisationens namn, Botkyrka, SGI, TII och så vidare avser det informanten från respektive organisation.

3.5 ETISKA ASPEKTER

Uppsatsen har följt de forskningsprinciper som Kvale & Brinkmann (2014) beskriver utifrån informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Alla tillfrågade informanter har blivit upplysta som syftet med uppsatsen, fått information innan om att de spelades in, att de närsomhelst kan avbryta sin medverkan och de har fått tillfälle till att läsa det som skrivits. Vid det tillfälle när något uttalande varit oklart har informanten tillfrågats om ytterligare förklaring eller komplettering. Utöver det har inte namn angetts utan den position som personen innehar då fokus är på personens yrkesroll och inte på personen själv. De konsekvenser som uppsatsen eventuellt kan medföra för informanterna övervägdes, men området som undersökt kan inte anses som känsligt. Informanterna såg fördelar med att ställa upp genom att de får en chans att ge sin syn på tekniken och klimatanpassningsfrågan. Det som skulle kunna dykt upp är om personer anser sig felciterade men genom att låta informanterna läsa uppsatsen gjordes ett försök att fånga upp sådana misstag. Forskarens roll handlar om forskningens oberoende och vetenskaplig kvalitet (Kvale & Brinkmann 2014). Iden till uppsatsen kom till viss del ihop med Botkyrka kommun, men de fanns ingen förväntan av ett visst resultat. Någon finansiär som skulle kunna tänkas påverka resultatet fanns inte heller.

Den vetenskapliga kvalitén eller kontroll och validiteten eftersträvas genom att inspela in intervjuerna för att säkerställa att allt av betydelse kommit med samt en transparens av metoden.

(20)

15 4. RESULTAT

Nedan presenteras resultatet från intervjustudierna med utgångspunkt i ramverket som är beskrivet ovan (kapitel 2.4). Ramverket används som utgångspunkt för att strukturera materialet och få en överblick över likheter och skillnader i hur informanterna ser på 3D visualisering för risker. Det presenteras i nedan och efter det kommer analyskapitlet där koderna jämförs och analyseras också det utifrån ramverket. Kommunerna använder kartor och 3D i olika utsträckning. Botkyrka kommun har använt sig av 3D i analysen av hur klimatförändringarna påverkar och kommer att påverka kommunen lokalt.

Resultatet har presenterats i 2D i kommunens översiktsplan som också finns på den interna webbkartan men riskområdena går då inte se i inzoomat läge. Göteborgs stad ligger långt fram med 3D-visualisering och jobbar aktivt med det som kommunikationsmedel med både fysiska modeller som är utskrivna utifrån 3D modellen till touchbord, som beskrivits tidigare, och VR. Hos Länsstyrelsen i Stockholms län är kartorna informationsbärare och analyserna görs i 3D men presenteras i 2D. SGI är ett stöd för kommunerna i geotekniska frågor och tar fram underlag och förslag till åtgärder och verktyg för att göra analyser, de jobbar både i 3D och 2D. TII är ett forskningsinstitut som jobbar med att testa ny teknik för praktisk tillämpning och jobbar bland annat med touchbord, AR och VR i olika former.

4.1 VARFÖR

Informanten från Botkyrka kommun beskrev det som ”förutsättningarna för att man ska kunna kommunicera klimatfrågorna egentligen är att använda bilder” (I1). I det kommunala planarbetet finns kartorna med som ett stöd i processen. Det förtydligas i det informanten beskrev att ”kartorna ligger hela tiden till grunden1 så för politikerna idag och oss tjänstemän idag så är kartorna helt avgörande” (I1). Syftet med kartorna är, för kommunen, att de ska ligga till grund för beslut. De kartor som tagits fram i kommunens dokument ”Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys” (Thörn et al. 2010) och som finns i kommunens översiktsplan visade bland annat att det i de norra delarna av kommunen finns områden med översvämningsrisk, dålig markstabilitet, förorenad mark och täta jordlager. Därmed hade kommunen ett övertygande argument som låg till grund för beslut för att stoppa en privat aktör från att bygga i kommunen trots att trycket att bygga är stort.

Informanterna från Göteborgs stad resonerade på ett liknande sätt, men syftet där är mera uttalat att kommunicera förändringar i staden, främst nybyggnation. Men översvämningar och klimatåtgärder finns med och stort fokus ligger på kommunikation mot allmänheten. De har jobbat aktivt med 3D, inte bara i analysstadiet utan också i visualiseringsskedet, även om klimatrelaterade risker fortfarande presenteras på 2D- kartor. Det finns tankar om att fånga in idéer från invånarna via 3D- miljöerna. Detta kan till exempel även handla om klimatrelaterade problem som översvämningar.

Representanten för Länsstyrelsen menade att det är en drivkraft att förmedla innehållet i kartorna, det rent ämnesmässiga. Detta i relation till mera tekniska medarbetare som har sin drivkraft i att lagra och organisera den data som finns i till exempel databaser, som är mera av en förvaltande roll. Att ta fram riskkartor som visar översvämningsrisk,

1 för besluten

(21)

16

jordlager och lågpunktskartering har mycket handlat om att sammanställa och visualisera den information som finns. För Länsstyrelsen är 3D i analysfasen avgörande för att få fram underlag, men sedan presenteras resultatet som plankartor i 2D i rapporter och på webben. Det som är avgörande är förståelsen för vad kartan visar.

Syftet är att kartan ska användas, men det är viktigt att kommunicera hur mottagaren ska använda kartan. Poängen är att identifiera risker och sårbarheter. Hur det görs om det är med 2D eller 3D, är sekundärt så länge mottagaren förstår vad det är som förmedlas.

SGI ser 3D som ett sätt att förstå hur markförhållande, placering av byggnader, och risker hänger ihop. Informanten beskrev det som att de kommuner som har riskområden tittar på kartan för att identifiera områdena. Att då presentera data i 3D är ett sätt att förstå vad som finns under marknivån, att ta fram underlag som främst ska hjälpa kommunerna att kunna identifiera riskerna, vidta åtgärder och kommunicera de risker som finns. Hos SGI ligger större fokus på att identifiera riskområde och utreda för åtgärder, än hos informanterna från kommuner och länsstyrelse.

TII syfte var från början att testa tekniken. Genom att överdriva en översvämning av Stockholms slott presenterades effekterna och dramatiken i visualiseringsverktyget.

Efter det har verktyget utvecklats i samarbete med bland annat Norrköpings kommun mot mera realistiska scenarion. De visualiserade staden men sedan gick det vidare och kommunen märkte att det blev bra diskussioner där tekniken fungerade som stöd. Syftet blev då att göra tekniken användbar, ”man slutade prata om tekniken utan det blev ett stöd för diskussionen” (I5). Ytterligare en anledning är att kommunikationen mellan kommun och allmänhet idag går långsamt, både att kommunicera ut och få in synpunkter och återkoppling. Interaktiva verktyg tros kunna vara ett dialogverktyg eller hjälpmedel i den kommunikationen.

4.2 VAD

Det har övervägande varit fokus på översvämningar och i vissa fall också skyfall när det gäller klimatrelaterade risker som informanterna identifierar. I Botkyrka finns planer på att använda tekniken till ytterligare klimatrelaterade risker så som värmeböljor. Det som är tydligt är att de risker som visualiseras, både som plankartor och i 3D är främst för långsiktig planering för nybyggnation. Befintlig bebyggelse har mindre fokus. Kartorna och modellerna ligger till grund för de beslut som görs för att säkra bebyggelse för ett förändrat klimat.

Kartornas syfte är i Botkyrka kommun att användas som underlag för prioriteringar av åtgärder. Problemet är att kommunen vill ha olika typer av information på kartorna, men att det då blir en blandning av olika noggrannhet i datat. Exempelvis kan en höjdmodell med en noggrannhet på 1 decimeter blandas med data med en noggrannhet på 150 meter, vilket skapar problem för användaren. Ett annat problem är att kartorna lätt blir grötiga. Den information som i synnerhet en planhandläggare behöver vid planläggning av ett område är inte bara risker så som ras och översvämning utan också andra bestämmelser från till exempel detaljplaner.

(22)

17

Göteborgs stad har en annan inställning. Det de ser för sig är att i 3D-modellen av staden kunna bygga upp all infrastruktur och därmed kunna göra simuleringar av olika slag för att kunna testa effekterna i staden ”vi ser att vi i framtiden kommer bygga upp ett virtuellt Göteborg som man kan testa i, så att vi inte behöver testa i verkligheten ” (I2). Det gör att de kommer kunna testa olika åtgärder, vare sig det gäller skuggstudier för ett nytt hus, trafikflöden eller effekterna av olika risker så som översvämningsåtgärder. Syftet med 3D-modellen är då att göra den så verklig som möjligt och kunna identifiera eventuellt kommande riskobjekt. Det betyder också att det finns en möjlighet att förutse och hantera en händelse när modellen står som underlag och kan simulera en händelse. På sikt ser Göteborgs stad att visualiseringen blir så bra att de kan bygga upp en modell av staden som går att simulera scenarier i:

”Via parametrarna går det att förändra saker hela tiden så man kan förändra i realtid så man kan se effekterna det är på exploateringstal och liknande så vi kan ändra till exempel höjd på kajkanter och jämföra med vattenstånd.” (I2)

Länsstyrelsen betonar vikten av korrekta tolkningar, ”det2 kräver en förståelse och en kunskap om vad kartan visar och att den ska användas på rätt sätt” (I3). Den som läser kartan måste därför ha både en förståelse för hur analysen görs och hur kartan ska läsas.

Utifrån det diskuterar informanten vidare om säkerhetsmarginaler för översvämningar.

Där påpekar informanten att 3D lätt kan missuppfattas som verkligheten eftersom det ger en illusion av att vara väldigt realistiskt. Det ger utrymme för feltolkningar och skulle kunna bli missvisande.

SGI visar mycket av riskinformationen på karta och det finns ett utarbetat system för hur riskområden ska visas: genom gröna, gula och röda ytor, där de röda ytorna kräver en utredning. Mycket av analyserna görs i 3D och presenteras också som det, men i rapporter och till mindre kommuner används 2D eller 2,5D. 2,5D är en plankarta som redovisas ihop med sektioner. Sektioner är tvärsnitt av ett visst området som visar hur det ser ut på djupet. I detta fall handlar det om att visa förhållandet under mark och olika berg- eller jordlager.

TII har i sitt 3D-verktyg alltid kunnat visa översvämning, inte alltid som en modell från en analys, men genom att lägga en utbredning på markytan på en viss höjdnivå. Skulle en översvämning av en älv simuleras skulle utbredningen alltså inte visas korrekt, men tillräckligt för att ge en uppfattning om lågt liggande områden. Alternativet är att göra en hydrologisk modellering där hänsyn tas till markens och vattnets egenskaper.

Informanten beskrev också att plankartan är abstrakt och inte kräver uppdatering på samma sätt som 3D. 3D är en ögonblicksbild men upplevs som verkligheten, vilket den kräver att den hålls aktuell.

4.3 FÖR VEM

Målgrupperna för kommunerna är politiker, tjänstemän och allmänhet. För Länsstyrelsen och TII och SGI är målgrupperna i första hand kommunernas GIS- ingenjörer, planarkitekter och miljösamordnare. Det återkommer hos alla informanter

2 klimatanpassningskartor

(23)

18

att förståelsen för hur datat ska tolkas är viktig, vare sig det gäller plankartor i 2D eller modeller i 3D.

Botkyrka kommun har en tydlig inriktning mot tjänstemän och politiker, men vid till exempel ökade kostnader för att klimatanpassa vid skredområden, blir det viktigare att rikta informationen mot kommuninvånarna och att kommunicera varför åtgärder vidtas.

Kartorna används av tjänstemän för att förmedla sin kunskap och visualisera riskområden.

Göteborgs stad har beslutsfattare och allmänhet i fokus. De beskriver 3D som ”enklare att visa för allmänheten i den rätta miljön” (I2) eftersom det kan vara svårt att tolka en 2D-plankarta. För att locka andra målgrupper, som ungdomar, tänker de sig att hitta till de plattformar där ungdomarna finns, som i dataspel. Inte bara för att visa vad som kan hända i staden utan också för att interagera och få förslag på klimatanpassningsåtgärder.

Länsstyrelsen lägger vikt vid att tjänstemännen måste ha tillgängligt och tydligt material och fokus för Länsstyrelsen ligger på kommunerna och hur Länsstyrelsen kan stötta kommunernas verksamhet.

Den andra myndigheten, SGI, beskriver att det kan bli lättare för allmänhet och de som ska förstå med 3D, men också att 2D är enklare att hantera.

TII har i sina projekt haft fokus på medborgaren. Det är kommunikationen som är viktig och de ser på 3D som ett ”verktyg att kommunicera och i värsta fall övertyga någon”

(I5). Det är klart fokus på hur 3D kan hjälpa till att förmedla information, ”kartor är ju folk asdåliga på, men 3D kartorna blir mera som en modell” (I5). TII har med sina touchbord sett tendenser ”till att barn och äldre tar till sig det3 väldigt snabbt, de som tar till sig det allra sämst är ingenjörer” (I5). Tekniken blir också ett sätt att mera direkt kommunicera med folk.

Flera av informanterna har påpekat personberoendet som en faktor i både klimatanpassningsarbetet, för att kommunicera riskerna och för att jobba med 3D-data.

Finns det någon som driver frågan lokalt blir det mycket gjort. TII beskriver det som att det krävs en viss entusiastisk nivå för att gå vidare med tekniken och en vision med arbetet.

4.4 NÄR

I Botkyrka kommun har tjänstemännen tillgång till traditionella kartor via både rapporter, webben och via GIS-verktyg, men de 3D analyser som ligger till grund för det datat har kommunen inte tillgång till. Kartorna i riskkartläggningen ligger också tillgängligt för allmänheten via rapporten ”Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys”

(Thörn et al. 2010).

3 tekniken

(24)

19

Göteborgs stad använder aktivt sina 3D modeller och tjänstemännen har tillgång till datat och kan också ändra, allmänheten kan se modellerna på webben och de specialgjorda filmer som visar nuvarande bebyggelse och pågående projekt.

Länsstyrelsen presenterar sina data i rapporter och då bara som 2D plankartor.

Informanten betonar vikten av lättillgängligheten av datat där ”… de som arbetar i projekten måste ha det tillgängligt och tydligt och lättåtkomligt” (I3).

SGI delar vissa data med kommunerna och också verktyg för att jobba med 3D data för att jämföra kostnader för skredförebyggande åtgärder vid projektering.

”Det är väldigt mycket GIS, men det är inte 3D som är grejen egentligen utan det är modellerna som naturligtvis tar hänsyn till 3D data sen presenterar det i ArcScene4 och sen har vi planer på att presentera det i 3D-pdf men det är bara en presentations form då.” (I4)

TII menar att när kommunen mötte allmänheten med ett touchbord ”man fick upp mera konstruktiva frågor och sådant än man skulle fått om man bara ska konstruera ihop den bilden i hjärnan med en 2D bild” (I5), i det fallet hänger det också på att tekniken fungerar som ett verktyg som förstärker ”det blir så oerhört mycket starkare med en guide. Det är som en utställning i allmänhet.” (I5). Det är när tekniken finns i bakgrunden och fungerar som ett kompliment, men en person förklarar och utvecklar det som syns på skärmen. Det ändrar också sätten som kommunen kan kommunicera och få respons.

”Den feedbackloopen är för långsam så vi tänker att man vill ha interaktiva verktyg där… jag ser det som en del i en demokratiseringsprocessen det måste bli mera öppet du måste inte ändra hela samhällets styrelseskick men jag tror man måste tänka mer åt direkt kommunikation med folk.” (I5)

4.5 HUR

Hur kartor tolkas och vana av att läsa kartor tar flera av informanterna upp. Det kräver både förståelse för målgruppen och för underlaget. Detta kan uppnås genom den dynamiska process, där det finns en öppen dialog mellan deltagarna, som Breakwell (2007) tar upp som delar i riskkommunikation. Det handlar både om att förstå vad det är som visas, som noggrannheten av underlaget. På delar av datat i Botkyrka kommun kan det vara en noggrannhet på 50-150 meter vilket gör att det kräver ytterligare undersökningar om något ska göras i området. Ändå kan kartorna ligga till grund för beslut. Botkyrka kommun har löst detta genom att visa kartorna i en större skala när de är i rapport och begränsa inzoomningen när datat visas digitalt. Underlaget ska också presenteras utan att det blir grötigt. Botkyrka kommun: ”Visuellt är det inte så lätt alla gånger så att det blir tydligt, det kan bli grötigt … du ska göra kartan så lättläst som möjligt” (I1). Informanten reflekterar vidare över att det kan skilja sig mellan generationer och att de som tjänstemän inte är representativa med en vana att läsa den abstrakta bild som kartan ger; nästa generation behöver ”dataspelsverkligheten” för att förstå. Hur det då kommuniceras resonerade informanten vidare att…

4 En mjukvara för att jobba med 3D-miljöer på egna datorn.

References

Related documents

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Vatten är en förutsättning för ett hållbart jordbruk inom mål 2 Ingen hunger, för en hållbar energiproduktion inom mål 7 Hållbar energi för alla, och för att uppnå

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

största vikt för både innovation och tillväxt, samt nationell och global hållbar utveckling, där riktade forskningsanslag skulle kunna leda till etablerandet av

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka

Forskning och innovation är avgörande för att uppmärksamma och förstå stora förändringar, liksom för att hitta lösningar för att kunna ställa om till en hållbar utveckling

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Relevans för läraryrket: I denna studie har det visat sig att pedagoger använder tecken tillsammans med små barn i leken för att utveckla barns språk, självförtroende och för