Kandidatuppsats
Hälsopedagogiskt program 180 hp
Främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar med övervikt.
– En intervjustudie om hur aktivitetsledare inom
kommunala hälsoprojekt arbetar med motivation och självförtroende.
Pedagogik 15 hp
Halmstad 2020-06-04
Camilla Lindeborg, Matilda Strandh och Joanna
Författare: Camilla Lindeborg Matilda Strandh Joanna Taavela
Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 15 hp
Stad och datum: Halmstad 2020-06-04 Främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar med övervikt.
– En intervjustudie om hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt arbetar med motivation och självförtroende.
Sammanfattning
Övervikt har ökat världen över och anses vara ett hot mot folkhälsan som kan leda till långvarig sjuklighet och psykisk ohälsa. Rekommendationerna för barn och unga är 60 minuter per dag och fokus bör ligga på fysiska aktiviteter som upplevs meningsfulla. För att lyckas främja fysisk aktivitet och motverka övervikt är det viktigt att kombinera pedagogiskt stöd med fysisk aktivitet. Studien syftade till att belysa hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt, arbetar med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt.
Studiens teoretiska inriktning är en kombination av hälsa och pedagogik bestående av salutogenes, känsla av sammanhang, physical literacy och pedagogiskt ledarskap. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk med deskriptiv design, där kvalitativt material insamlats genom sex intervjuer med aktivitetsledare för barn och ungdomar med övervikt. Empirin har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier: Meningsfulla aktiviteter - aktivitetsledarna uttryckte att fokus på tävlingsmomenten skulle frångås i största möjliga utsträckning och Pedagogiskt ledarskap - aktivitetsledarna framhävde vikten av att uppmärksamma alla deltagare och anpassa aktiviteter efter individuell rörelseförmåga. Resultatet tydde på att anpassade
aktiviteter för målgruppen, tillsammans med meningsfullhet, glädje samt att aktivitetsledarna har ett genuint intresse för ungdomarna är avgörande. Slutsatsen kan eventuellt vara att alla människor är olika och det finns inte en specifik regel för hur varje individ ska bemötas. En förutsättning för ett bra pedagogiskt ledarskap är att vara lyhörd, visa intresse och vara omtänksam.
Titel Främja fysisk aktivitet bland barn och ungdomar med övervikt.
– En intervjustudie om hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt arbetar med motivation och självförtroende.
Författare Camilla Lindeborg Matilda Strandh Joanna Taavela
Akademi Akademin för Hälsa och välfärd
Handledare Krister Hertting Lars Kristén
Examinator Linn Håman
Tid 2020-06-04
Sidantal 46
Nyckelord Fysisk aktivitet, hälsa, pedagogik, physical literacy och övervikt.
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till aktivitetsledarna, inom kommunala hälsoprojekt, som medverkat, delat med sig av strategier, erfarenheter, upplevelser så att vi kunnat utföra benämnd studie. Samt ett stort tack till Krister Hertting och Lars Kristén som handlett oss genom arbetet och bollat idéer och förslag. Vi hoppas att denna studie kan komma att bistå med ökad förståelse gällande bemötande i relation till barn/ungdomar och fysisk aktivitet.
Samt intressant läsning för dig som finner ämnet lockande och betydelsefullt.
Författarnas bidrag.
Arbetsuppgift Procent utfört av
Camilla/ Matilda/ Joanna Planering av studien 33/33/33
Litteratursökning 33/33/33
Datainsamling 33/33/33
Analys 33/33/33
Skrivande 33/33/33
Layout och formalia 33/33/33
Title Promote physical activity among children and adolescents with obesity.
- An interview study on how leaders in municipal health projects work with motivation and self-confidence.
Author Camilla Lindeborg
Matilda Strandh Joanna Taavela
Department School of health and welfare
Supervisor Krister Hertting Lars Kristén
Examiner Linn Håman
Period 2020-06-04
Pages 46
Key words Health, overweight, pedagogy, physical activity and physical literacy.
Abstract
Obesity has increased worldwide and is considered a threat against the public health. It can cause diseases and mental illness in the long term. Sixty minutes of daily physical activity is recommended, preferably one that’s perceived as meaningful for the child. In order to
promote physical activity and counteract obesity, it’s essential to combine pedagogic support together with physical activity. The study's purpose is to highlight how leaders in municipal health projects work to promote physical activity for obese children. The theoretical
orientation of the study is a combination of health and pedagogy consisting of salutogenesis, sense of coherence, physical literacy and pedagogic leadership. The science theoretical orientation is social constructivist with descriptive design. Qualitative material has been collected through six interviews with leaders for children with obesity. The interviews has been analyzed through a qualitative content analysis which resulted in two main categories:
Meaningful activity - the leaders expressed that the feeling of competition should be shifted as far as possible. Instead they highlighted the importance of pedagogic leadership and to notice all participants and adjust the activity to every individual’s capacity. The result indicated that adjusted activity for the target group, together with meaningfulness, joy and genuine interest from the leaders are crucial for the children. The conclusion may be that there’s no specific rule for how each individual should be treated. A prerequisite for a great pedagogic leadership is to be responsive, show interest and be caring.
Innehållsförteckning
Introduktion 6
Syfte och frågeställningar 7
Bakgrund och tidigare forskning 7
Perspektiv på fysisk aktivitet i relation till barn och ungdomar med övervikt 8
Pedagogiskt ledarskap för barn och ungdomar 9
Fysisk aktivitet efter skoltid för barn och ungdomar 10
Sammanfattning av forskningsläget 12
Teoretisk referensram 12
Salutogenes 12
Känsla av sammanhang 13
Physical literacy 13
Pedagogiskt ledarskap 14
Metod 15
Vetenskapliga utgångspunkter 15
Design 15
Urval 16
Datainsamling 16
Databearbetning och analys 18
Resultat 21
Pedagogiskt ledarskap 21
Meningsfulla aktiviteter 23
Diskussion 26
Metoddiskussion 26
Resultatdiskussion 29
Pedagogiskt ledarskap 29
Meningsfulla aktiviteter 31
Slutsatser och implikationer 33
Referenser 35
Bilagor 39
Introduktion
Fysisk inaktivitet påverkar hälsan negativt och kan leda till både övervikt och annan form av ohälsa (Mehta & Singh, 2017). Övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och kan påverka människors beteende socialt och begränsa människan fysiskt och resultera i tidig död (Mehta & Singh, 2017). Gällande barn och övervikt redogör Pop (2014) att den egna upplevelsen av övervikt för ett barn är att likställa med en funktionsnedsättning. Vidare beskriver författaren att det sällan är den fysiska aspekten som har mest negativ inverkan, utan den psykiska. Förekomsten av övervikt bland barn och ungdomar ökar i hela Europa, enligt Ana-Maria och Ion-Sebastian (2018) som vidare belyser att orsaken till detta är brist på fysisk aktivitet i kombination med ohälsosamma matvanor. Fetma i Sverige har ökat i alla åldrar, men för barn och
ungdomar i åldern 11-15 år specifikt, oberoende kön, har 13% respektive 17% övervikt eller fetma (Folkhälsomyndigheten, 2019). Fysisk aktivitet gynnar både fysisk hälsa och psykiskt välmående hos personer med övervikt, enligt Ana-Maria och Ion-Sebastian (2018). Dessutom menar Pihlblad (2017) att barn och ungdomar rör på sig för lite och att vissa är helt stillasittande på fritiden. Författaren beskriver även att det är ett samhällsproblem och en utmaning att få barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva.
Utmaningen är inte bara mer resurser för att öka barn och ungas rörelseaktivitet utan också hur ledare ska få denna målgrupp att bli fysiskt aktiva, menar Pihlblad (2017) och Sandberg (2018).
Annesi (2019) beskriver att tydliga fysiska och psykiska framsteg finns hos barn som engagerar sig i aktiviteter utanför skolschemat. I hälsoprojekt efter skoltid i relation till fysisk aktivitet ska enligt Fröberg (2018), aktivitetsledare finnas till hands för deltagarna och bistå med tid för reflektion, aktivt lyssnande, frågor om deltagarnas
intresse/ointresse, tron till deras egen förmåga och hälsofrämjande strategier. Detta icke- direktiva sätt menar Fröberg (2018), är ett tillvägagångssätt som hjälper deltagarna att förstå och öka medvetenheten kring sig själva samtidigt som det ger ökat stöd i förändringsprocessen. Därför bör även aktivitetsledarens roll och tillvägagångssätt studeras i arbete med barn och ungdomar med övervikt, menar Stewart och Webster (2018). Begreppet pedagogiskt ledarskap benämns som önskvärt ledarskap i
organisationer där lärande är ett medel och en process, snarare än ett mål (Svedberg, 2019). Vidare berättar författaren att ledaren kan beskrivas som en förebild som delar med sig av sina erfarenheter, kunskaper, lärdomar och som lyssnar, frågar samt engagerar sig. Hedenborg och Norberg (2018) beskriver att det är aktivitetsledarnas uppgift att barns träning och aktivitet upplevs rolig och betydelsefull. Fokus bör ligga i den fysiska aktiviteten och inte på resultatet, menar författarna. Vidare att varje barn bör få beröm utifrån sina individuella resultat och inte i jämförelse med andra barns. Fokus bör specifikt ligga vid att lyfta fram att barn och ungdomar med viktproblematik behöver anpassning och stöd för att öka sin fysiska aktivitet, anser Sandberg (2018).
Pop (2014) menar att barn som upplever låg självkänsla och brist på självförtroende behöver anpassad kommunikation och motivation från aktivitetsledare för att kunna genomföra en förändringsprocess och bli mer fysiskt aktiv. Författaren understryker det komplexa i att motivera barn och unga med övervikt till ökad fysisk aktivitet.
Möjligheten för barn och ungdomar med övervikt att få röra sig fysiskt med kompetensstöd i olika miljöer sägs gynna hela den individuella utvecklingen.
Regeringskansliet (2019) bekräftar att Sveriges riksdag beslutade att införa FN:s barnkonvention som svensk lag från och med den 1 januari år 2020. Därav kan
främjandet av barn och ungdomars hälsa anses mer uppmärksammat och därmed även ledarskap i relation till detta. Enligt barnkonventionen artikel 15, har alla barn rätt till föreningsfrihet och fredliga sammankomster, vilket innebär att det ska råda jämlikhet för alla barn att delta i fysiska aktiviteter (refererat i Unicef, 2020). Även artikel 3 och 24 innefattar konventionsstaternas erkännande av barns rätt till bästa möjliga hälsa och att barnets bästa alltid ska beaktas i alla beslut. Därför finns ett intresse att undersöka hur aktivitetsledare i olika hälsoprojekt efter skoltid, innefattande barn med övervikt, arbetar för att främja barn och ungas hälsa. Studien undersöker pedagogiskt ledarskap och specifika tillvägagångssätt som aktivitetsledare använder. Vi har valt att rikta in oss på kommunala hälsoprojekt eftersom detta ämne är relativt outforskat och begränsat.
Syfte och frågeställningar
Studien syftade till att belysa hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt, arbetar med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt.
1. Hur använder aktivitetsledarna sitt ledarskap för att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt?
2. Hur arbetar aktivitetsledarna med självförtroende och motivation rörande fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt?
Bakgrund och tidigare forskning
Förekomsten av övervikt har ökat världen över och ses som ett allvarligt hot mot folkhälsan i form av långvarig sjuklighet, tidig dödlighet och ökad risk för depression och ångest (Bigum-Sundar, Løndal, Lagerløv, Galvin, Helseth, Sundar & Glavin, 2018).
Vidare beskrivs det att fysisk aktivitet kan användas som ett verktyg vid behandling av övervikt, för att öka de positiva hälsoeffekterna. Enligt Colpan, Eray, Eren och Vural (2018) kan barn och ungdomar med övervikt utveckla psykiska problem såsom kroppslig osäkerhet, låg självkänsla och depression. Sambandet mellan känslor, psykisk- och fysisk problematik har stor inverkan och kan i vissa fall leda till uttryck som ätstörningar, anorexia nervosa, bulimi samt emotionell tröstätning. Mikaelsson,
Rutberg, Lindqvist och Michaelsson (2019) framför dessutom att konsekvenserna av fysisk inaktivitet är en av de högst rankade dödsorsakerna i världen. Hälsofördelarna med att vara fysiskt aktiv ger goda effekter på kondition och ämnesomsättning samt minskad risk för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och osteoporos.
Perspektiv på fysisk aktivitet i relation till barn och ungdomar med övervikt
En studie i Västra Götalandsregionen 2008 skickade ut frågeformulär till barn och unga angående kostvanor och fysisk aktivitet relaterat till övervikt (Winkvist, Hultén, Kim, Johansson, Torén, Brisman & Forslund, 2016). Resultatet från undersökningen visade att folkhälsoåtgärder behöver vidtas genom att förbättra näringsintag, men framförallt genom att öka förekomsten av fysisk aktivitet för att minska riskerna för övervikt och kardiovaskulära risker (Winkvist m.fl., 2016).
Rekommendationerna för barn och unga i åldern 6-17 år gällande fysisk aktivitet är minst 60 minuter per dag (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016) (YFA). Dessa rekommendationer lyfter även Mikaelsson m.fl., (2019) fram. Personer med nedsatt funktionsförmåga eller sjukdomstillstånd som inte kan uppnå rekommendationerna bör dock aktivera sig i största möjliga mån eller utgå från personens individuella ordination från läkare eller dylikt (Berg m.fl., 2017). Vidare redovisas i YFA (2016) att fokus bör ligga på att hitta aktiviteter som är roliga och betydelsefulla för barnen och ungdomarna.
Ett grundmotiv för detta är att upplevelsen av den fysiska aktiviteten ska vara
inspirerande och rolig oavsett ålder eller nivå på aktiviteten. Dessutom skrivs det vidare att fysisk aktivitet främjar självförtroendet, välbefinnandet och hälsan generellt.
Mikaelsson m. fl., (2019) menar att det verkar finnas en positiv korrelation mellan känsla av välbefinnande och fysisk aktivitet. Barn och ungdomar som utför fysisk aktivitet i lagom dos är de som har mest gynnsam hälsa och känsla av välbefinnande (Hertting & Kostenius, 2012).
Barn med övervikt har rapporterat negativa upplevelser i relation till erfarenheter av fysisk aktivitet (Stewart & Webster, 2018). Dessa negativa erfarenheter innefattar mobbning och pinsamhetskänslor som senare sammankopplats med fysiska aktiviteter allmänt och möjligheten att delta tillsammans med andra individer. De tre
fokusområdena i undersökningen delades in i tre olika nivåer, (1) miljö såsom
olämpliga pedagogiska lär tillfällen och organisering av aktiviteter, (2) mobbning, både fysisk, verbal mobbning och social utestängning och sist (3) individens känsla, såsom brist på motivation, negativ kroppsbild, brist på tilltro till sin egen förmåga och låg självkänsla. Artikeln lyfter fram behovet av att pedagoger som arbetar med barn behöver ta itu med dessa hinder för att optimera aktiviteterna och sedermera barnens erfarenheter gällande fysisk aktivitet.
Physical literacy, rörelseförståelse är en relativt ny teori inom idrott och hälsa. Flertalet forskare världen över driver projekt och studier för att se över teorins grundliga syfte
och vad ett rikt physical literacy kan bidra med (Basoglu, 2018). Grunden i teorin är att ett rikt rörelseförråd berikar och påverkar individen till att vilja utöva fysisk aktivitet vidare. Dessutom belyser Basoglu (2018) hur teorin bör vara ledande och en inspiration för den samhälleliga synen på hur ledare ska arbeta med fysisk aktivitet för barn och unga. Även Stewart och Webster (2018) skriver vidare att det övergripande målet med fysisk utbildning bör vara att sträva efter physical literacy. Physical literacy innebär förmågan att röra sig fysiskt med kompetens och självförtroende i olika miljöer som gynnar personens utveckling och bidrar med en allmän trygghetskänsla. Författarna menar att begreppet Physical literacy är centralt för att synen på fysisk aktivitet ska tolkas och behandlas på rätt sätt, allt för att kunna anpassa barn och ungdomars behov.
Författarna skriver vidare att fysiska aktiviteter ger god inverkan i barn och ungas liv.
Physical literacy är en global angelägenhet enligt Basoglu (2018) som fördjupat sig i ämnet physical literacy. Globala forskare och experter understryker behovet av att utöka kunskapen om och användandet av physical literacy. Begreppet måste börja anammas i högre grad med dess fördelar: Ju fler rörelser individen behärskar desto roligare och enklare blir det att röra på sig menar Basoglu (2018).
En tidigare studie utförd i Sverige av Skär och Prellwitz (2008), framför att studier gällande deltagande i fysiska lekaktiviteter för barn med övervikt är ovanliga jämfört med studier som berör medicinska konsekvenser av övervikt. Författarna menar att barnets miljö och det upplevda deltagandet för fysisk aktivitet påverkar barnets hälsotillstånd. Simeonsdotter Svensson (2009) publicerade år 2009 en studie om huruvida barn i en grupp som upplevde liknande händelser men hanterade dessa på olika sätt. Författaren poängterar vikten av att se och förstå barns reaktioner och agerande, och att detta kan anses viktigt i allt fokusarbete med barn och ohälsa. Det är viktigt att ha i åtanke att alla barn hanterar och reagerar olikt i samma händelser.
Eftersom alla människor har olika tidigare erfarenheter samt personligheter.
Pedagogiskt ledarskap för barn och ungdomar
Det är svårt att ge generella råd till aktivitetsledare inom fysisk aktivitet skriver Hedenborg och Nordberg (2018) i Barnkonventionen och föreningsidrotten, eftersom idrottsgrenar skiljer sig åt med ideal, förutsättningar och traditioner. Författarna menar att det är svårt att ge specifika rekommendationer då alla fysiska aktiviteter utspelar sig olika och kräver olika metoder beroende på situation. Allmänna rekommendationer finns och det är att idrott ska vara roligt, främjande för gemenskap och samtidigt lära sig nya fysiska aktiviteter. Vidare beskrivs det positiva med att ledaren uppmuntrar,
engagerar sig och stödjer barnen i deras utföranden. Dessutom bör ledaren bedöma och coacha varje barn individuellt och inte i förhållande till andra barn. En ledare för fysisk aktivitet bör alltså uppmuntra och stödja varje barn utifrån deras egna förutsättningar och rimlig möjlighet till utveckling, eftersom varje individ är unik menar Hedenborg och Norberg (2018).
Om ledare för fysisk aktivitet lyckas skapa en trygg och inkluderande miljö som kan stödja gruppens självförtroende och motivation gällande fysisk aktivitet, har ledarna kommit en god bit på vägen (Stewart & Webster, 2018). De menar att detta kan ske på olika vis såsom att ledarna kan upprätthålla och hantera positivt beteende, identifiera regler och förväntningar som är inriktade på hur barnen kan känna sig i den kontext de befinner sig i. Vidare beskriver författarna att uppmärksamma barns beteende, förstärka och belöna gott beteende samt att barn uppmuntrar och ger varandra komplimanger för att stärka varandra är betydelsefullt. Både barn och vuxna/ledare som visar personliga sidor såsom empati, sympati och tolerans anses också gynnsamt för främjandet av fysisk aktivitet menar författarna vidare. Sociala beteenden såsom att lyssna och hjälpa
varandra är önskvärda. Dessa strategier menar författarna främjar positiva interaktioner mellan barnen och deras kamrater. Dessutom bildas en positiv miljö för både barn och aktivitetsledare som deltar i själva momentet av den fysiska aktiviteten enligt Stewart och Webster (2018).
Begreppet pedagogiskt ledarskap är ett önskvärt förhållningssätt för ett ledarskap i sammanhang där lärande är ett medel och ett verktyg snarare än ett mål (Svedberg, 2019). Ledaren beskrivs som en förebild som delar med sig av sina erfarenheter, kunskaper och lärdomar. Ledaren ska samverka med människorna de leder i en nära relation. Det är viktigt att ledaren som tillämpar pedagogiskt ledarskap lyssnar, frågar, engagerar sig, följer upp, återkopplar, ställer krav och uttalar de förväntningar som ställs. Vidare skrivs det att pedagogiskt ledarskap ska skapa förutsättningar för barns lärande oavsett kontext. En bra ledare analyserar sambandet mellan olika metoder, barns lärande och skolans eller organisationens framgång. Det pedagogiska ledarskapet är flerfaldigt och kan vara en chef, rektor, projektledare, en individer som leder en grupp, individer som har det största ansvaret men gör inte allt på egenhand utan ser till att det blir gjort i samarbete med andra (Svedberg, 2019).
Fysisk aktivitet efter skoltid för barn och ungdomar
Annesi (2019) beskriver att tydliga fysiska och psykiska framsteg och utvecklingsfaser finns hos barn som engagerar sig i aktiviteter utanför skolschemat. Exempel är att humöret stabiliseras och att tilltron till deras egen förmåga stärks. Genom väl anpassade aktiviteter för barn och unga i åldrarna 8-14 år kan deltagarnas tilltro till sin egna förmåga öka avsevärt (Wickman, Nordlund & Holm, 2018). Barn som anses särskilt utsatta i samhället främjas specifikt i och med aktiviteter som är framtagna med tanke på varje unik situation och för att möjliggöra en positiv påverkan på barnens upplevda känsla och hälsa (Gu, Chen, Jackson & Zhang, 2018). Vidare hävdar författarna att viss forskning visar att motivation hos barn gällande fysisk aktivitet ökar vid målinriktade aktiviteter, detta är dock en åsikt som ifrågasätts av många.
I en studie som Castelli, Centeio, Beighle, Carson och Nicksic (2014) redovisar var syftet att skapa ett projekt för ett betydande efterskol-program för fysisk aktivitet.
Vidare beskrivs att författarna år 2010 inledde arbetet med att insamla flertalet artiklar
från olika databaser för att klargöra hur samhälleliga insatser såg ut sett till fysisk aktivitet. Det övergripande syftet med denna studie var att erbjuda barnanpassade aktiviteter i olika former, som sedermera skulle leda till ett gemensamt ökat physical literacy berättar författarna. Studiens slutgiltiga resultat visade att kontinuerlig påminnelse gällande fysisk aktivitet, tillsammans med familjens engagemang, var komponenter för ökat physical literacy för barn. Vidare styrker Castelli m.fl., (2014) deras slutsatser med statistik gällande att enbart 6% av barn i USA deltar i fysiska aktiviteter utöver det som sker i skolan. En studie som skrevs av Jun, Shoham, Tesdahl och Gesell (2015) undersökte fysisk aktivitet hos 81 barn, varav 21% var överviktiga och 23% hade fetma. Studien var en interventionsstudie följt av ett så kallat efterskol- program med läxhjälp, mellanmål och lektid för olika fysiska aktiviteter. Vidare skriver författarna att nätverks-interventioner inte tidigare har använts inom fetma relaterade insatser därav motivationen till studiens syfte. Studien använde sig av ett bälte runt midjan som mätte den fysiska intensiteten under aktiv rörelse för att kunna se barnens fysiska aktivitet (Jun, Shoham, Tesdahl & Gesell, 2015).
Hur den fysiska aktiviteten ser ut efter skolan för barn och ungdomar generellt i Sverige är något som Lundvall och Sundblad (2016) undersökt. Författarna menar att ungdomar i 15 årsåldern tenderar att hoppa av på grund av olika anledningar till exempel tidsbrist.
Det kan handla om andra prioriteringar, att de inte platsar i gruppen, annat socialt umgänge, identitetskris eller känslor att inte vara tillräckliga. Ungas fysiska
aktivitetsnivå har gynnande effekter på hälsa, men det krävs att unga får stöd att hitta en balans i att kombinera stillasittande med meningsfulla aktiviteter (Lundvall & Sundblad, 2016). En interventionsstudie om fysisk aktivitet i koppling till barn och unga i
Göteborgsområdet, med fokus på empowerment och möjlighet till förändring och på så vis skapandet av motivation och tilltro på sin egna förmåga presenteras av Fröberg (2018). Avhandlingen lägger vikt på empowerment som mål och process eftersom de fysiska aktiviteterna bygger på att främja självkontroll, självkänsla, kunskap och självförtroende. Interventionsstudien hade ett samarbete med en skola men själva aktiviteterna utfördes efter skoltid som kallades för “Hur ska man agera?”. Där kombinerades hälsocoachning, interventions sessioner och via sociala medier. Syftet med denna kombination var att aktivitetsledare skulle kunna delge
kommunikationsverktyg och främja reflektion, tilltro till sin egna förmåga samt hälsofrämjande strategier. Kommunikationsverktygen som aktivitetsledarna använde var: Aktivt lyssnande, frågor om deltagarnas intressen, förtydligande/parafrasering vid behov och en reflekterande sammanfattning. Detta icke-direktiva sätt menar Fröberg (2018) är ett tillvägagångssätt som främjar deltagarnas förståelse och medvetenhet kring sig själva. Samtidigt som de erbjuds stöd i processen eftersom de ska genomföra fysisk aktivitet och planera sin målsättning. Projektet innefattar till stor del hur aktivitetsledare arbetar med kommunikation, reflekterande frågor, skapandet av en trygg och deltagande miljö. Detta syftar till att tillföra utveckling och reflektion av deltagarnas upplevelser och hälsa.
Sammanfattning av forskningsläget
Sammanfattningsvis visar forskning att övervikt och fetma är ett växande
folkhälsoproblem (Bigum-Sundar m.fl., 2018). Flera forskare använder sig av begreppet physical literacy inom idrott och hälsa (Basoglu, 2018), eftersom begreppet kan bidra till förbättrad hälsa och personlig utveckling (Stewart & Webster, 2018). Studier om övervikt som berör den medicinska aspekten är vanligt förekommande (Skär &
Prellwitz, 2008), författarna lyfter dock fram att barnens upplevda miljö och omgivning påverkar hälsan. Därför är det viktigt att studera ytterligare faktorer som påverkar barns hälsa. Stewart och Webster (2018) framför att ledare för fysiska aktiviteter bör skapa en trygg och inkluderande miljö för gruppen. Pedagogiskt ledarskap sägs handla om allt som har med verksamheter eller organisationer att göra (Svedberg, 2019). Detta begrepp är förenat med lärande, skapa förutsättningar, processer, mål och resultat. Vidare
framförs att fysisk aktivitet utanför skoltid möjliggör för en positiv utveckling rörande individers självkänsla, upplevd delaktighet och hälsa (Wickman, Nordlund & Holm, 2018).
Utifrån databaser såsom Academic Search Elite, One search och Google scholar finns det begränsat med svenska vetenskapliga studier gällande studiens ämne. De studier som finns är medicinska kliniska studier gällande kardiovaskulära konsekvenser av övervikt. Studier gällande barn och ungdomar i skolan i koppling till fysisk aktivitet är vanligt förekommande utifrån dessa databaser. Dessutom läggs fokus på hur ledare för barn och unga arbetar i föreningsidrott och i skolor generellt, men inte inriktade mot aktivitetsprojekt för barn med övervikt. En del internationella studier lyfter fram vikten av interventioner av fysisk aktivitet utanför skolan och hur ledare arbetar med
självkänsla och motivation hos barn. Några studier undersöker fysisk aktivitet hos barn och unga med övervikt, men inte med den pedagogiska betydelsen. Därav grundar sig relevansen att undersöka hur ledare arbetar med barn och ungdomar med övervikt för att främja fysisk aktivitet utanför skolan i samverkan med kommunala hälsoprojekt.
Teoretisk referensram
I detta avsnitt kommer valda teoretiska begrepp att presenteras. Salutogenes, känsla av sammanhang och physical literacy.
Salutogenes
I Eriksson och Winroth (2015) beskrivs begreppen hälsa och hälsofrämjande ur ett salutogent perspektiv och som centralt i hälsopedagogiskt arbete. Författarna beskriver att det går bryta ned begreppet hälsa i två olika kategorier: Orsak till sjukdom och skapandet av hälsa. Eriksson och Winroth (2015) redogör senare att båda delarna av begreppet behövs, men att fokus på sjukdom aldrig kan leda människor till bättre hälsa.
För granskandet av det empiriska materialet kommer salutogenes vara det övergripande begreppet. För att klargöra begreppet salutogenes beskrivs ett antal grundidéer:
· Hälsa som resurs för det dagliga livet
· Någonting som omfattar hela befolkningen
· Skapande av hälsa är fokus
· En kombination av metoder och tillvägagångssätt
· Att involvera de som berörs av diverse åtgärder
· Sjukvårdens del i att skapa förutsättningar för upprätthållandet av hälsa Eriksson och Winroth (2015).
Övergripande talas det om att ett resursorienterat perspektiv på hälsa är främjande (Eriksson, 2015). Begreppet salutogenes definieras som att hälsa är en process och en resurs för dagligt liv framför författaren. Främjandet av hälsa benämns alltså som den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över hälsans
bestämningsfaktorer och förbättra sin hälsa genom att leva ett aktivt och produktivt liv (Eriksson, 2015).
Känsla av sammanhang
Känsla av sammanhang, KASAM myntades av Aaron Antonovsky. KASAM har sin utgångspunkt i det salutogena förhållningssättet och att inte se diagnostiserad sjukdom som direkt ohälsa (Antonovsky, 2005). Känsla av sammanhang är begreppets kärna och består av tre olika delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Balansen mellan dessa kommer direkt påverka hur människan hanterar svåra situationer.
Antonovsky (2005) beskriver att begriplighet är den del som avgör graden av yttre och inre stimuli. Det är viktigt att en individ förstår händelser som sker i olika sammanhang på ett reflekterande vis. Definitionen av hanterbarhet likställs med resurser till ens förfogande för att klara de livskrav som ställs (Antonovsky, 2005). Dessa resurser kan vara en tillgång som individen själv styr eller som betydelsefulla människor i ens närhet styr över, framför författaren. En hög känsla av hanterbarhet kan hjälpa individen att hantera motgångar och bli mer motståndskraftiga emot ohälsa (Antonovsky, 2005). Den tredje och sista komponenten i begreppet KASAM är meningsfullhet. Denna benämner författaren som motivations-komponenten. Om individen känner att livet har en
betydelsefull och känslomässig innebörd kan individen klara av de krav som ställs på en (Antonovsky, 2005). Meningsfullhet är det som talar om huruvida en individ känner att det är värt att anstränga sig oavsett prövning beskriver författaren vidare.
Physical literacy
Begreppet physical literacy definierades under 80-talet av den brittiske forskaren Margaret Whitehead (2010) som började studera begreppets innebörd och potentiella positiva inverkan. Hon insåg tidigt under hennes forskning att det fanns tecken på att
rörelserikedom hade stor effekt på individer. I Jurbala (2015) presenteras en fördjupning av begreppet som sammantaget betyder rörelserikedom/rörelseförståelse, fysisk
kunnighet/rikedom och möjlighet att utföra olika rörelser. Begreppet menar att det blir roligare och enklare att vara fysiskt aktiv ju mer rörelser och fysiska aktiviteter
individen behärskar. Ett exempel: Om person X har testat på olika fysiska rörelser och aktiviteter under sin skolgång, anses det inte lika främmande att fortsätta med detta eller att anamma fysiska aktivitet vidare i livet (Jurbala, 2015). Har individen ett utforskat och rikt rörelseförråd blir fysisk aktivitet och hälsosamma val mer naturliga berättar författaren. Vidare framförs att den samhälleliga kännedomen om begreppet länge existerat, men att begreppet sällan använts rätt eller inte alls använts (Jurbala, 2015).
Physical literacy förklaras vidare med betydelsen av delbegreppen:
· Motivation
· Fysisk kompetens
· Kunskap/förståelse
· Självförtroende (Jurbala, 2015).
Motivation i physical literacy kan beskrivas som att individen vet hur individen utför rörelsen och känner motivation att testa och i framtiden vidare fortsätta utföra fysiska rörelser. Den fysiska kompetensen i physical literacy innebär att en individ besitter kunskap gällande hur en fysisk aktivitet ska utföras. En individ kan bygga upp sin kompetens från att kunna ett antal få rörelser, till att bygga vidare och lära sig ytterligare rörelser (Jurbala, 2015). Vidare framförs det att individen får en bred kunskap,
förståelse och därmed blir fysisk aktivitet någonting som denne bär med sig naturligt.
Individen får således kunskap och förståelse för att hen har en grundlig rörelseförståelse och känsla för fysiska aktiviteter. Självförtroendeaspekten är resultatet av ett rikt
rörelseförråd (Jurbala, 2015). Ett rikt physical literacy för med sig gott självförtroende och låg rädsla. Det motsatta för med sig osäkerhet och ett eventuellt motstånd till att prova främmande rörelser berättar författaren.
Pedagogiskt ledarskap
Begreppet pedagogiskt ledarskap handlar om att tyda mål och beskriva aktiviteter för önskvärd måluppfyllelse och ökad möjlighet till lärande och utveckling för varje individ (Svedberg, 2019). Detta innebär att en ledare bör besitta kunskap och kompetens för att kunna tolka och situationsanpassa uppdraget samt förmåga att leda och styra
lärprocesser. Vidare framför Svedberg (2019) att viktiga komponenter i ett pedagogiskt ledarskap är att skapa förståelse för de individer samverkan sker med, besitter social kompetens, är trygg som ledare och ställer höga men rimliga krav, skapar utrymme för delaktighet samt är lyhörd och engagerad. Det pedagogiska ledarskapet ska skapa förutsättningar för människors lärande oavsett sammanhang och dessutom analysera sambandet mellan metoder, individers lärande och skolans eller organisationens framgång för att vara en bra ledare. Det pedagogiska ledarskapet är flerfaldigt och kan vara chefer, rektorer, projektledare, individer som leder en grupp, individer som har
huvudansvaret men inte gör allt på egen hand utan ser till att uppdraget blir utfört i samarbete med andra (Svedberg, 2019).
Jensen (2011) menar att ett pedagogiskt ledarskap kräver välutvecklad
relationskompetens och konstant fokus på att skapa en miljö där barn har möjligheter till lärande och utveckling. En sådan miljö skapas då barnen lär sig koncentration och att vara lugna i stressiga situationer med flertal krav och prövningar. Det handlar om att förhålla sig till hela barnet, barnet kommer med sin aktuella dagsform, sitt upplevda liv och sina erfarenheter av lärande och relationer (Jensen, 2011). Med detta sagt menar författaren att det är ytterst nödvändigt att ledaren funderar på hur denne ska bemöta barnet på ett så lämpligt sätt som möjligt för att gynna barnet.
Metod
Vetenskapliga utgångspunkter
Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt utgår från en socialkonstruktivistisk ansats.
Denna kunskapsteori menar att verkligheten inte är objektiv utan är socialt konstruerad som bidrar till nya kunskaper, lärdomar och erfarenheter. Socialkonstuktivism handlar om att fråga hur kunskapen kommit till eller producerats snarare än att fundera om den är sann eller giltig (Wenneberg, 2011). Orsaken till val av teori är att studiens författare utfört intervjuer där intervjupersonerna beskrivit tankar, metoder och förhållningssätt för barn och ungdomar med övervikt inom kommunala hälsoprojekt efter skoltid.
Genom att utföra intervjuer med en kvalitativ inriktning innebär att samla in kunskap om sociala förhållanden, känslor och upplevelser (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015).
Detta kan exempelvis utföras genom att forskare samlar in data genom intervjuer där ny kunskap om fenomen kan tas fram. Det handlar om att tolka och beskriva upplevelser av ett visst fenomen (Henricson & Billhult, 2017).
Design
Studiens design är en kvalitativ deskriptiv design eftersom denna design är kvalificerad när forskare vill beskriva någonting med hjälp av exempelvis intervjuer, där
intervjupersonerna beskriver eller uttrycker något, utan att gå in på djupet men håller sig nära empirin (Neergaard, Olesen, Andersen & Sondergaard, 2009). Vidare är en
kvalitativ deskriptiv design lämplig när uppfattningar och olika perspektiv från
människor ska identifieras i en studie (Neergaard m. fl. 2009). Studiens design ämnade att belysa hur aktivitetsledare för fysisk aktivitet arbetar och förhåller sig till barn och ungdomar med övervikt. Dessutom hur aktivitetsledarna i olika situationer beskriver känslor och pedagogiska verktyg för främjandet av barn och ungas hälsa. Via
semistrukturerade intervjuer insamlades aktivitetsledarnas tankar och erfarenheter rörande studiens belysta ämne inom kommunala hälsoprojekt efter skoltid.
Urval
Urvalet av intervjupersoner var ett ändamålsenligt urval som innebär enligt Denscombe (2018) att intervjupersonerna medvetet valdes ut i förväntan att de kunde bidra med viktig och värdefull information. Inklusionskriterierna för att få delta i studien var att intervjupersonerna har arbetat med barn och ungdomar med övervikt i relation till fysisk aktivitet efter skoltid. Exklusionskriterierna var att intervjupersonerna inte fick delta om de arbetade med barn under skoltid där fysisk aktivitet ingick i skolans läroplan.
Totalt kontaktades 32 stycken personer där sex personer, varav fyra kvinnor och två män deltog i studien under semistrukturerade intervjuer. Dessa sex personer har arbetat med barn och ungdomar med övervikt i relation till fysisk aktivitet efter skoltid och kunde uppfylla studiens kriterier. Resterande personer som kontaktades deltog inte i studien på grund av: uteblivet svar, arbetade på en skola, arbetade inte i hälsoprojektet med barnen utan satt i antingen regionsnämnden eller kommunnämnden. Åldern i urvalet var mellan 31-51 år. Tabellen (se bilaga 4) beskriver vilken befattning
intervjupersonerna hade i relation till deras arbete. Samtliga intervjupersoner har varit aktivitetsledare, projektledare eller enbart aktivitetsledare, ledare för fysiska aktiviteter inom kommunala hälsoprojekt för barn och ungdomar med övervikt. Barnen och ungdomarna var mellan 9-18 år, som aktivitetsledarna/projektledarna arbetade med.
Datainsamling
Tillvägagångssättet för att nå ut till samtliga intervjupersoner var att skicka mail till olika kommuner där vi efterfrågade personer som har arbetat med barn och ungdomar i relation till fysisk aktivitet och övervikt efter skoltid. Dessutom fanns privata kontakter i koppling till personer som har arbetat med barn och ungdomar med övervikt som även kontaktades. Dessa personer fick ta del av studiens informationsbrev (se bilaga 1). I informationsbrevet fanns omfattande information avseende studiens syfte där deltagarna fick en inblick i vad denna uppsats ska handla om.
Studien samlade in data genom semistrukturerade intervjuer utförda på sex personer.
Detta är enligt Denscombe (2018) en intervjuform där forskaren utgår från en
intervjuguide som redan är utformad där specifika frågor ställs. Forskaren kan dessutom vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd och följdfrågor framför författaren.
Semistrukturerade intervjuer med öppna frågor är tillämpbara som datainsamlingsmetod i en kvalitativ deskriptiv design (Neergaard, Olesen, Andersen & Sondergaard, 2009).
Intervjuerna ägde rum under en utspridd tidsram. Intervjun med intervjuperson 1 ägde rum i april 2019 och resterande intervjuer i juni och juli samma år. Som forskare är det av betydelse att inte intervjua fler än fyra intervjupersoner per dag då det krävs mycket koncentration och lyhördhet för att kunna utföra intervjuer (Eriksson-Zetterquist &
Ahrne, 2015).
Inför en intervju bör forskaren informera intervjupersonen om frivillighetsaspekten sett till deltagandet samt garantera anonymitet (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Före inspelningarna av intervjuerna fick varje deltagare information om intervjuns planerade upplägg, tidsaspekt och temat på intervjufrågorna. I intervjun med den första personen deltog alla studiens skribenter. Intervjuguide 1 användes vid detta intervjutillfälle (se bilaga 2). Under första intervjun ställde en utav oss frågorna och förde samtalet medan resterande två förde anteckningar och ställde följdfrågor. Intervjun spelades in på ljudfil. Denna intervju ägde rum i intervjupersonens hem där dennes barn fanns i huset, dock inte i samma rum. Resterande fem intervjuer genomfördes i ett senare skede och delades upp på följande vis: Intervjupersonerna 2-6 intervjuades enskilt av enbart en skribent, under dessa intervjuer användes intervjuguide 2 (se bilaga 2). Även dessa intervjuer spelades in som ljudfiler på en telefon för att sedermera transkriberas. Den andra intervjupersonen intervjuades på ett bibliotek, på en öppen yta, där det vid tillfället ej vistades andra personer. Miljön bedömdes lugn och lämplig.
Intervjupersonerna 3-6 intervjuades i personernas hemmamiljö utan andra personers närvaro. Miljön kan ha en påverkan i hur intervjun utvecklas och intervjupersoner kan undermedvetet vilja framstå på ett visst sätt i sin hemmamiljö och kanske på ett annat sätt i sin arbetsmiljö (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Under intervjuer är det viktigt att visa sig intresserad och engagerad i intervjupersonen framför Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2015). Under samtliga intervjuer fick intervjupersonerna prata till punkt, även om de kom in på saker som inte hörde till intervjun eller uppsatsens område. Vi ledde i dessa fall samtalet tillbaka till intervjufrågorna. Samtliga intervjuer genomfördes med en gemensam regel: Ingen av ossfick avbryta intervjupersonerna.
Detta för att inte påverka den som talade med våra personliga åsikter, då detta eventuellt kunde påverka intervjupersonen. Vi ville inte påverka deras tankar och åsikter då
resultatet till studien kunde gått miste om värdefull information. Intervjupersonen fick däremot bekräftelse genom att vi som ledde intervjun, upprepade och bekräftade det intervjupersonen sagt. Detta för att eventuellt kunna inspirera intervjupersonerna till att berätta mer om samtalsämnet.
Intervjuguide
Studien innefattar två olika semistrukturerade intervjuguider på grund av att
insamlandet av material skedde vid två separata tillfällen och för att det krävdes viss anpassning för att på bästa möjliga sätt samla in värdefullt material. Tanken var att utföra en fallstudie tillsammans med intervjuperson 1 i dennes kommunala hälsoprojekt.
Detta blev inte fallet och studien fick ändra inriktning, därav är enbart intervjuguide 1 använd för denna person. Resterande intervjupersoner intervjuades vid ett senare tillfälle och intervjuguide 2 tillämpades efter små justeringar (se bilaga 2). Frågorna till intervjuguidernautformades med grund i studiens syfte och valda teorier, eftersom det var förutbestämt att studien skulle studera barn och ungdomar med övervikt i relation till fysisk aktivitet. Teorin som låg i bakgrunden var salutogenes, detta kan möjligen utläsas av intervjuguiderna. Frågorna var öppna för främjandet av att intervjupersonerna skulle kunna tala fritt om tankar och upplevelser. Exempel på frågor var: Hur tror du att
en ledare/fler ledare främjar motivation hos en grupp med barn som har låg aktiv fysisk erfarenhet? Hur arbetar ni pedagogiskt för att främja den fysiska aktiviteten och
självförtroendet? Tillämpningen av öppna frågor syftade till att få sanningsenliga svar från intervjupersonerna, större utrymme för bredare och subjektiva svar, enligt
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015). Båda intervjuguiderna innehåller tio frågor.
Frågorna valdes ut med motiv att vara breda och passande för alla intervjupersoners arbete på individuell arena, nuvarande roller och tidigare erfarenheter (se bilaga 2).
Databearbetning och analys
Arbetsgången och studiens fokus har pendlat mellan förankring till teori och empiri, detta benämns som abduktion enligt Thurén (2007). Abduktion är en blandning av induktion och deduktion som anses passande i studier där empirin tolkas, men som samtidigt struktureras upp med stöd i olika teoretiska utgångspunkter (Thurén, 2007).
Studien benämns abduktiv baseras på att utförandet av intervjuerna och utformningen av intervjuguiderna delvis inspirerades av ett salutogent perspektiv. Efter analysen av empirin tillkom teorierna samt begreppen KASAM, physical literacy och pedagogiskt ledarskap för att tolka och diskutera resultatet. Analysen av transkriberingen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys (se tabell 2). Denna form av innehållsanalys används för att tolka texter som uppkommit med hjälp av intervjuer, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). I en kvalitativ innehållsanalys ligger fokus på att tolka och bearbeta insamlat material från exempelvis intervjuer som ska leda till kunskap om vilka likheter, skillnader och mönster som förmedlas inom en vetenskaplig kontext. Det empiriska materialet i forskningsprocessen ska sorteras, reduceras och argumenteras, vilket slutligen skapar en samhällsvetenskaplig analys (Rennstam & Wästerfors, 2015).
Ljudfilerna från intervjuerna har transkriberats till empiriskt material i textform.
Transkriberingarna utfördes ordagrant och inga ord uteslöts. Samtlig transkriberad text lades i ett lösenordskyddat dokument. Därefter bearbetades texterna noggrant för att inte gå miste om betydelsefullt material. Tillsammans urskilde vi tankar, upplevelser och erfarenheter under databearbetningen av det insamlade materialet för att få en struktur på underliggande meningar i empirin. Det är viktigt att skribenterna i en studie gör en gemensam tolkning av materialet då tolkningar är subjektiva (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Att analysera innebär att kategorisera och sortera empirin i olika kategorier och koda manifest-innehållet.
Tabell 1. Utdrag från kvalitativ innehållsanalys Meningsbärande
enheter
Kondenserade enheter
Koder Underkategorier Huvudkategorier
IP1 - kommer dem inte så ringer jag denne och sms:ar och frågar hur det är idag vi saknar dig, det tror jag är nyckeln till att alla stannar kvar.
Barn och
ungdomar behöver motiveras för att delta, det är avgörande för att dem stannar kvar.
Personligt kontakt och uppmuntran är avgörande för att komma på aktiviteterna.
Att motivera och uppmuntra.
Pedagogiskt ledarskap
IP5- Vi främjar den fysiska aktiviteten och självförtroende samt självkänsla
genom att lyssna på barnen genom att erbjuda ett utbud av aktiviteter, genom att få prova på olika, genom att det är kravlöst och utmana på en rimlig nivå.
Aktivitetsledare skapar
meningsfullhet genom att utmana barnen och ungdomarna på en rimlig nivå för individen och genom att ha ett utbud av flertal aktiviteter.
Meningsfullhet och utmaningar på en anpassad nivå gör aktiviteterna roligare.
Att skapa
förutsättningar för ökat
självförtroende till fysisk aktivitet
Meningsfulla aktiviteter
Analysen i studien utfördes utefter fem steg där materialet analyserades kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Steg ett syftade till att identifiera utsagor från transkriberingen för att hitta en grund i analysen. De meningsbärande enheterna valdes ut utefter studiens syfte och forskningsfrågor (Graneheim, Lindgren & Lundman 2017).
Steg två innebar att de meningsbärande enheterna kortades ned till en lättförståelig text.
Genom att korta ned texten från meningsbärande enhet till en kondenserad enhet görs innehållet i texten mer tydlig om vad intervjupersonen säger. Inget av det väsentliga i meningen får uteslutas (Graneheim, Lindgren & Lundman 2017). Steg tre innefattar kodning av empirin. Kodningen avser att ytterligare korta ned texten utan att ta bort den underliggande meningen i tolkningen. Kodningen gör det lättare att kategorisera den underliggande meningen med egna tolkningar i analysen (Graneheim, Lindgren &
Lundman 2017). Det fördes en diskussion kring vad den kondenserade enheten innebar i verbform. Detta för att gemensamt komma fram till en kortare kodning av den
kondenserade enheten. Steg fyra och fem syftade till att skapa huvudkategorier och underkategorier. Först skapades huvudkategorier på de koder som framkom. Kodningen granskades för att se vilket specifikt ämne som framkom i ett bredare perspektiv.
Koderna passade in på flertalet underkategorier, vi beslutade vilken kodning som passade till vilka huvudkategorier. Utifrån detta ansågs det att underkategorier var relevanta till kategorierna då många utsagor syftade till liknande fenomen.
Underkategorier ska vara liknande eller innebära likvärdig mening för vidare koppling till samma kategori (Graneheim, Lindgren & Lundman 2017).
Analysen skapade två huvudkategorier, pedagogiskt ledarskap och meningsfulla aktiviteter. Vidare konstruerades fyra underkategorier: Att motivera och uppmuntra, genuint intresserade ledare, rörelseglädje och att skapa förutsättningar för ökat självförtroende till fysisk aktivitet, vilket kan ses i resultatet (se tabell 1 och tabell 2).
Etiska överväganden
Vi har utgått från de fyra forskningsetiska principerna som enligt Vetenskapsrådet (2017) är: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Benämnd studie upplyste intervjudeltagarna om studiens syfte innan intervjuerna genomfördes. Redan under urvalet när intervjupersonerna fick mail om studiens syfte var informationsbrevet bifogat (se bilaga 1). En intervjuperson kontaktade oss och önskade att bli intervjuad, denne blev då informerad om vad som stod i
informationsbrevet och ett muntligt samtycke skedde på plats.
Samtliga intervjupersoner informerades muntligt om de fyra etiska principerna och deras rättigheter före inledandet av intervjuerna. Detta i enighet med de fyra grund- etiska kraven. Följande information framlades på plats innan intervjuerna på börjades.
Informationsbrevet (se bilaga 1) blev tilldelat intervjupersonerna, vilket uppfyller informationskravet. Informationskravet innebär att som forskare vara skyldig att informera alla intervjupersoner i studien vad syftet med forskningen är och
övergripande hur processen kommer att se ut (Vetenskapsrådet, 2017). Information om att samtligt empiriskt material från intervjupersonerna, i samband med studien, sparades på lösenordskyddad dator och telefon. Ljudfilerna kommer att raderas när
transkriberingen är avklarad. All information som kommer att kunna avslöja
intervjupersonernas identitet skyddas. I och med detta uppfylldes konfidentialitetskravet eftersom det enbart är vi som tar del av den insamlade datan och empirin
(Vetenskapsrådet, 2017). I övrigt meddelades följande information: Att samtligt insamlat empiriskt material enbart kommer att användas för studiens ändamål, därmed uppfylldes nyttjandekravet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär nyttjandekravet att allt insamlat material får och ska enbart användas i studiens avsikt. Samtliga
intervjupersoner fick information om att all medverkan i studien kunde avslutas när som helst och att medverkan var helt frivillig, ingen orsak behövde nämnas. Dessutom framfördes vikten och kravet av muntligt samtycke från alla intervjupersoner, detta uppfyller samtyckeskravet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) innebär samtyckeskravet att de som deltar i forskning har rätt att när som helst avbryta deltagandet och har full rätt att bestämma över sitt deltagande i forskningen.
Resultat
Studiens kvalitativa innehållsanalys resulterade i kategorier som svarade på studiens syfte och frågeställningar om hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt, arbetar med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt. Hur
aktivitetsledarna använder sitt ledarskap för att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt och hur aktivitetsledarna arbetar med självförtroende och motivation rörande fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt. De två huvudkategorierna: pedagogiskt ledarskap och meningsfulla aktiviteter, förtydligades med hjälp av underkategorier (se tabell 2).
Tabell 2. Resultatets huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategorier Underkategorier
Pedagogiskt ledarskap Att motivera och uppmuntra
Genuint intresserade ledare
Meningsfulla aktiviteter Rörelseglädje
Att skapa förutsättningar för ökat självförtroende till fysisk aktivitet
Pedagogiskt ledarskap
Denna huvudkategori handlar om hur aktivitetsledare inom kommunala hälsoprojekt, arbetar med att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt.
Aktivitetsledarna beskrev att det är viktigt att föregå som gott exempel för barn och unga och att ledare för fysisk aktivitet generellt, bör vara intresserade och engagerade och se varje barn som unikt med individuella förutsättningar.
Att motivera och uppmuntra
Aktivitetsledarna framförde att det är svårt att få med sig ungdomarna och att många av dem inte mår bra på grund av olika anledningar. Ibland händer det att barnen och ungdomarna inte dyker upp på de fysiska aktiviteterna, då är det viktigt att
aktivitetsledarna arbetar för att inte förlora deras totala engagemang. Slutar någon att dyka upp på aktiviteterna brukar aktivitetsledarna höra av sig genom att antingen ringa eller sms:a för att få en återkoppling om varför de inte kommer och även själva få en möjlighet att berätta för barnen att de saknar dem. Barn och ungdomar kan motiveras av att aktivitetsledarna visar omsorg och berättar att de är saknade om de inte dykt upp.
Detta tillvägagångssätt menar aktivitetsledaren är nyckeln till att deltagarna stannar kvar och att barnen och ungdomarna blir sedda och hörda även om de inte är på plats.
Kommer de inte så ringer jag och sms:ar och frågar hur det är
idag vi saknar dig, det tror jag är nyckeln till att alla stannar kvar. - IP1
Vid eventuell frånvaro är det viktigt att fråga deltagaren om det finns önskemål om ändring, byte av grupp eller aktivitet. Ett exempel på hur aktivitetsledare arbetade när ett barn var omotiverat, var att aktivitetsledaren gav förslag om att hen (barnet) skulle agera ledare för en yngre barngrupp. Aktivitetsledaren menar att detta indirekt bidrog till fysisk aktivitet och deltagande då barnet/ungdomen även fick ta ansvar för andra och inte bara för sig själv. Att få utvecklas och föra vidare sin kunskap till andra barn och ungdomar, som kanske är yngre eller precis börjat i gruppen.
Jag skulle gärna vilja ha dig då du är så himla bra som ledare till dem små barnen, då får jag henne som ledare och så får hon träna och växa och känna sig duktig. - IP1
Aktivitetsledarna berättade att motivation är komplext för att de som aktivitetsledare och stöttepelare verkligen vill att barnen i fråga ska må bra. Att barnen ska få känna de positiva effekterna av att röra och aktivera sig. Aktivitetsledarna menade att det finns vissa risker med att vilja för mycket och kanske agera för påstridigt, även om det är i all välmening. Att det är bättre att själva försöka framstå som goda exempel och
förhoppningsvis överföra det på barnen. Aktivitetsledarna ser samtliga barn och ungdomar i gruppen och tror att det gynnar deras vilja att delta och utföra fysisk aktivitet.
Allt handlar om att vara ett bra exempel själv och att se hela gruppen. -IP3
Genuint intresserade ledare
Aktivitetsledarna berättade att det måste finnas genuint intresserade ledare för barn och ungdomar med övervikt. Att aktivitetsledare bör kunna ge barnen positiv energi och visa att de stöttar genuint. En aktivitetsledare berättade om ett exempel innefattande sin arbetskollega. Denne aktivitetsledare, hade dessvärre personliga skäl till att inte
helhjärtat orka stötta och genuint finnas där för barnen. Så hen fick istället utföra andra arbetsuppgifter för att dennes ledarskap inte fungerade just då. Aktivitetsledarna ansåg att ett genuint intresse, att vara engagerad och inspirerad, var lösningen på att få barnen att vilja mer. De menade att ett genuint bemötande krävs för att kunna uppmuntra barn och ungdomar till ett fysiskt aktivt liv. Att aktivitetsledarna måste bry sig om barn och ungdomar och vilja utvecklas själva för att kunna leda dem på bästa sätt.
Få fram rörelseglädje hos dem genom att vara lyhörda för vad de vill prova för aktivitet och låta dem få testa på och hitta sin grej. Men jag tror att genuint intresserade och inspirerande ledare som är lyhörda. - IP6
Aktivitetsledarna anser även att det är av stor vikt att se, höra och bekräfta alla individer i gruppen och att inkludera barn och ungdomar med övervikt. Även påminna en extra gång inför aktiviteter där fysisk aktivitet ingår. Aktivitetsledarna menade att barn och
unga med övervikt behöver aktivitetsledare som är naturligt lyhörda och bryr sig om att förbereda dem inför aktiviteter. Detta medför att barnen och ungdomarna med högre sannolikhet kommer delta under fysiska aktiviteter, till skillnad från om
aktivitetsledarna inte förberett dem och berättat mer ingående vad för aktiviteter om kommer utföras under ett aktivitetstillfälle. Detta eftersom barnen och ungdomarna kan känna sig trygga om de får förberedas mentalt.
Med våra överviktiga elever så har vi alltid som mål att hålla koll och bjuda in dem lite extra till aktiviteter. - IP3
Aktivitetsledarna anser att det är av stor vikt att de genuint engagerar sig i barnen och ungdomar med övervikt. Det krävs att ledarna har insikt och förståelse för att många barn med framförallt övervikt och låg aktiv vana, har en längre startsträcka och är i behov av mer stöd generellt. De anser att en aktivitetsledare som inte har rätt intresse för barnen i fråga, kan halka efter i både graden av omsorg och engagemang. Detta anser aktivitetsledarna är en grundlig egenskap en aktivitetsledare bör besitta för att barnen och ungdomarna ska känna sig trygga att utföra fysisk aktivitet och växa i sig själva. Aktivitetsledarna för barn och ungdomar med övervikt, menar att de måste lägga extra krut på att få alla barn och återkoppla och höra av sig vid eventuell frånvaro. Detta för att öka chanserna att främja fysisk aktivitet för barn och ungdomar med övervikt samt att det sker en god kommunikation mellan deltagare och ledare.
Vi visar att vi saknar dem och att vi vill att de ska vara med.
Ändrar och peppar för att de ska komma tillbaka ifall de har frånvaro.
Man måste förstå att många har en längre startsträcka och behöver stöd. - IP4 Inom olika kommunala projekt tar aktivitetsledarna tillvara på barnens intresse och stöttar när det behövs, vilket kräver engagerade och intresserade aktivitetsledare. Vidare krävs engagemang för barnen och ungdomarnas familjer, utöver den fysiska aktiviteten.
Det kan handla om att en förälder är orolig över deras barn eller att barnet kanske blivit utsatt för mobbning på grund av övervikt eller i relation till fysiska aktiviteter. Generellt krävs anpassat bemötande och hantering av dessa frågor. Aktivitetsledarna menade även att det är viktigt att kunna stödja familjer eftersom de också behöver känna sig trygga.
Detta kan i sin tur smitta av sig på barnet och bidra med en helhetsinsats. Genom att generellt lyfta inslag som barnen upplever roliga och meningsfulla i fysiska aktiviteter, får barnet och ungdomen att vilja mer.
Genom att lyssna på barnen och ta tillvara på deras intressen
och genom att finnas där //...// peppa och stödja både barnet och familjen. - IP5
Meningsfulla aktiviteter
Denna huvudkategori handlar om hur flera aktivitetsledare inom kommunala
hälsoprojekt, arbetar med självförtroende och motivation rörande fysisk aktivitet för
barn och ungdomar med övervikt. Hur de bemöter olika problem som kan uppstå i arbetet med att främja en känsla av meningsfullhet i relation till fysiska aktiviteter för målgruppen. Det benämns viktigt att barn och ungdomar känner gemenskap för
möjligheten till en känsla av meningsfullhet. Det beskrivs centralt att hitta meningsfull fritid för ökat självförtroende och glädje.
Rörelseglädje
Aktivitetsledarna arbetar med barn och ungdomar med övervikt genom att frångå tävlingsinriktade moment, detta för att lägga tonvikten på glädjen i aktiviteterna som främjar möjligheten till en känsla av meningsfullhet. Det är av värde att barn och ungdomar ska känna sig trygga i rörelser och få självförtroende i att utföra dem.
Aktiviteter som en eller flertalet inte klarar att utföra, kan hämma möjligheten till en känsla av meningsfullhet och rasera glädjen. Aktivitetsledarna menar att fokus bör vara att skapa möjligheter för barn och ungdomar att lyckas med de aktiviteter de utför, det vill säga: Meningsfulla aktiviteter som kan komma att upplevas roliga.
Vi försöker prata med barnen på barns vis eller så //...//. Vi försöker peppa och uppmuntra. Att inte lägga så stor vikt vid tävlingsmomenten. - IP3
Det är ofta tävlingsmoment som kan få barn och unga att inte vilja röra på sig då de misstänker att de kommer misslyckas med utövandet, detta oavsett ålder menar aktivitetsledarna. Därför anses det viktigt att fokusera på att ha roligt och att upptäcka nya aktiviteter. Träning eller fysisk aktivitet bör inte vara tävlingsinriktat, utan
rörelseglädje och uppmärksamhet för vad individerna vill prova, är kärnan och
drivkraften. Aktivitetsledarna menar att det bör läggas mer tankeverksamhet på vad som kan fungera för barn och unga som de är i kontakt med. Detta för att inbjuda till nya passande aktiviteter där individer kan vidga sina vyer ytterligare och få insikt i vilka aktiviteter de tycker är roliga, anser aktivitetsledarna.
//...// Framförallt ser vi till att ha det kul och vi är lyhörda för deras önskemål om aktivitet och kan lägga upp planering efter vad de vill prova för sporter eller aktiviteter. För oss är det viktigt att de får känna sig delaktiga och får själva känna att det är meningsfullt. - IP6
Aktivitetsledarna anser att familjen har stor betydelse i barn och ungdomars aktiva liv.
Att vårdnadshavare kan vara med och engagera sig i de fysiska aktiviteterna. Tid som familjer får tillsammans har oftast positiv inverkan och kan eventuellt öka livskvalitén.
Poängen anses vara att familjens engagemang och att barnet kan känna sig trygg i sin fysiska aktivitet tillsammans med familjen, ökar självförtroendet och glädjen. Barn och unga som får utföra fysisk aktivitet tillsammans med sin familj kan känna trygghet i högre grad och i och med detta, mer ledigt få öva på sina fysiska förmågor, anser aktivitetsledare göra aktiviteter roliga.
//..// Här ska vårdnadshavare vara delaktiga i aktiviteterna och det gör att familjerna får den här tiden tillsammans.
De rör sig och har kul vilket tydligt ökar gemenskapen och livskvalitén.
Förhoppningen är just att de ska få in fysisk aktivitet och rörelse naturligt och göra det tillsammans som familj. -IP5
Att skapa förutsättningar för ökat självförtroende till fysisk aktivitet
Svårighetsgraden i de fysiska aktiviteterna bestäms utifrån barnen och ungdomarna, aktivitetsledarna anser att de måste utgå och arbeta från alla barns individuella förmågor när det gäller aktiviteter. Detta för att kunna ge möjlighet till utveckling, självkänsla och trygghet i relation till fysisk aktivitet. Barn som de mött speglade ofta att de var trygga och att det rådde en öppenhet kring att alla hade individuell förmåga. Detta på grund av att aktivitetsledarna kunde se barnens individuella utveckling och resultat, och
därigenom kunna stötta gruppen att bli ytterligare trygga i sina rörelser. Eftersom aktivitetsledarna ser barnen utifrån deras individuella nivå kan de anpassa sitt
engagerade ledarskap och se vad barnen och ungdomarna klarar att utföra och utmanas i.
Vi pushade aldrig någon och lade aldrig ribban för högt, utan jag tror att barnen var trygga med att det här är på min nivå och då kan man lätt se en utvecklingsresa. - IP2
Den fysiska aktiviteten främjas genom att aktivitetsledarna lyssnar på individerna som deltar under aktivitetstillfällena, de frågar vad barnen vill utföra för aktiviteter och skapar ett utbud av olika aktiviteter anpassat efter de som deltar. Detta skapar
förutsättningar att skapa självförtroende hos barnen och ungdomarna i att få testa olika aktiviteter. Att få göra detta kravlöst bidrar till ökad kunskap inom specifika rörelser, menar aktivitetsledarna. Vikten av att utmana på en lagom nivå, tar också plats i samtalet kring hur meningsfulla aktiviteter skapas. Aktivitetsledarna menade att det är viktigt att inte i för stor grad styra barnet/ungdomen, utan att anpassa aktiviteter genom lyhördhet och delaktighet. Genom detta skapas förutsättningar för att barnen och ungdomarna ska kunna utvecklas och bli självsäkra i relation till fysisk aktivitet, menade aktivitetsledarna.
Vi främjar den fysiska aktiviteten och självförtroende samt självkänsla genom att lyssna på barnet/ungdomen, genom att erbjuda ett stort utbud av aktiviteter, genom att få prova på olika, genom att det är kravlöst, genom att utmana på en rimlig nivå. -IP5
Det grundläggande målet är att aktivera barn och ungdomar och på så vis öka deras självförtroende, menar aktivitetsledarna. Den direkta aktiviteten är sekundär men glädjen de har med varandra, väger tungt sett till ökningen av självförtroende.
Aktivitetsledarna menade att det avgörande för att skapa förutsättningar för
