• No results found

IKT-användning bland lärare på gymnasiet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "IKT-användning bland lärare på gymnasiet"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

IKT-användning bland lärare

på gymnasiet

- En studie av hur ett kollegium i en mellanstor

svensk stad använder sig av IKT i

undervisningen samt deras syn på dess

inverkan på elevernas lärande.

Författare: Markus Tångring Handledare: Ingebord

Moqvist-Lindberg

(2)

Abstrakt

ICT is a part of our everyday experience where ever we are, at home, at work and also at school. ICT-equipment for millions of kronor is handed out to our pupils every year. It has become a huge part of the Swedish education system and it is up to us teachers to incorporate it in the education. This is done in different kind of levels which the

theoretical framework of the SAMR-model describes very well. My interest has been to see how the use of ICT-equipment is incorporated in the education at a school where a 1-to-1 project has been running for half a decade now. I am looking at which level of the SAMR-model the teachers are operating most of the time and if they are content with what they do with the ICT-equipment within their education.

What I found was that most teachers are operating at the lower levels of the SAMR-model but they are quite content with that. Many of the teachers believe that ICT in education is beneficial for learning and almost everyone wants more education within the field of ICT, especially female language teachers.

Nyckelord

ICT, SAMR, PTCK, 1:1, ICT in education, Teachers usage of ICT.

Tack

(3)

Innehåll

1. Inledning ______________________________________________________ 1 -1.1 Bakgrund ___________________________________________________ 1 -1.2 Syfte och frågeställningar ______________________________________ 2 -1.3 Avgränsningar _______________________________________________ 2 -1.4 Disposition __________________________________________________ 2 -2. Tidigare forskning ______________________________________________ 3 -2.1 IKT i undervisningen __________________________________________ 3 -2.2 Lärandeprocesser _____________________________________________ 6 -2.2.1 Klassisk betingning ________________________________________ 6 -2.2.2 Kognitivt lärande _________________________________________ 7 -2.2.3 Verksamhetsteori _________________________________________ 7 -2.3 SAMRmodellen _____________________________________________ 8 -2.4 PTCKmodellen ______________________________________________ 9 -2.5 IKT ur ett genusperspektiv _____________________________________ 9 -3. Metod ________________________________________________________ 10 -3.1 Metodval __________________________________________________ 10 -3.2 Kvalitativa undersökningsmetoder ______________________________ 10 -3.2.1 Urval __________________________________________________ 11 -3.3 Semistrukturerade intervjuer __________________________________ 12 -3.4 Indikatorer _________________________________________________ 13 -3.5 Reabilitet och validitet ________________________________________ 14 -3.6 Induktiv teori _______________________________________________ 15 -3.7 Objektivitet ________________________________________________ 15 -3.8 Bearbetning ________________________________________________ 15 -3.9 Etik _______________________________________________________ 17 -4. Resultat och Analys ____________________________________________ 18

-4.2 Analys av fråga 6 – Hur ofta använder du och dina elever IKT-utrustning i undervisningen. __________________________________________________ 18 -4.3 Analys av fråga 11 – Påståenden angående IKT i undervisningen ______ 20 -4.4 Analys av fråga 9 – Hur du och dina elever vanligtvis använder IKT i

(4)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Utbildning och undervisning har alltid legat mig nära och då jag 2002 började undervisa på gymnasiet ställdes jag inför det fakto att dessa elever nu hade var sin bärbar dator tillhands, något som skiljde sig en hel del från min egen skolgång på 80-talet då datorerna var väl inlåsta i ett källarrum och tillgängliga bara för ett fåtal elever.

Sedan dess har digitaliseringen i skolan gått med en rasande fart. I skolverkets rapport om IT-användning och IT-kompetens i skolan från 2013 framgår det att så gott som alla elever har tillgång till en dator på gymnasiet vilket placerar oss i topp internationellt gällande datortäthet i skolan. En annan rapport från regeringskansliet visar dock att svenska elever trots detta inte placerar sig bättre än andra länder med något mindre datortäthet gällande användningen.

Under de första åren reflekterade varken jag eller mina kollegor över de pedagogiska möjligheter dessa portabla skrivmaskiner hade utan vi fokuserade mer på hur dessa skulle avskärmas från alla distraktioner eleverna nu utsattes för. Internet, spel och sociala medier var problematiska distraktioner som eleverna skulle avskärmas ifrån i största möjliga mån. Efter några år skrotades projektet på den skolan och i samma veva bytte jag arbetsplats.

När skolnämnden för den nya arbetsplatsen, 2009 beslöt att starta ett 1-till-1 projekt på sina gymnasieskolor var farhågorna de samma som jag haft på min tidigare arbetsplats. Mången miljon tillsköts projektet i form av materiella resurser men liksom på min första arbetsplats var det klent med resurser, i form av tid och utbildning, för den pedagogiska personalen att utveckla sin undervisning och sina kunskaper att hantera Informations- och Kommunikationsutrustning, framöver benämnt IKT-utrustning.

Jag har, tillsammans med skolans bibliotekarie, i denna organisation fått ett ansvar för att se till att IKT-utrustningen för både elever och lärare fungerar men även ett uppdrag att försöka utveckla undervisningen med hjälp av IKT-utrustning. Därför är en

(5)

inte bara för denna organisation utan även för andra organisationer som står inför att använda IKT-utrustning i sin undervisning.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med min undersökning blir således att belysa vad den pedagogiska personalen anser om att använda IKT-utrustning i sin undervisning, hur vanligt det är samt om det finns diskrepanser mellan ålder och kön samt deras inställning till lärande med hjälp av IKT-utrustning. Vidare är det av intresse att undersöka och sammanställa den

pedagogiska forskning som finns kring IKT i undervisningen och elevens lärande. Mina frågeställningar:

 Hur används IKT-utrustning i undervisningen?

 Anser den pedagogiska personalen att IKT-utrustning främjar elevens lärande?

1.3 Avgränsningar

Jag har valt att endast titta på pedagogisk anställd personal vid en gymnasieskola i en svensk mellanstor kommun under 2014.

1.4 Disposition

(6)

2. Tidigare forskning

I denna del kommer jag att presentera forskning och undersökningar om IKT i

undervisning, lärandeprocesser samt andra artiklar som är relevanta för förståelse och för diskussionsunderlag.

2.1 IKT i undervisningen

Jan Hylén(2011) ställer i sin bok Digitalisering av skolan frågan varför man ska ha datorer i skolan. Han presenterar sedan följande fyra huvudsakliga argument för detta:

1. Förse samhället med IT-kunniga samhällsmedborgare. 2. Likvärdighet genom att minska de digitala klyftorna. 3. Höja effektiviteten i lärandet

4. Höja kvaliteten i lärandet

I analysen av den första punkten menar Hylén dock att det ännu inte finns nog varken med erfarenheter eller med långsiktiga beräkningar för att argumentet skulle vara hållbart.

Även skolverket har digital kompetens som en av sina åtta nyckelkompetenser som anses vara av vikt för att en person ska få ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. (Eriksson 2016)

På den andra punkten som handlar om likvärdighet har argumenten ändrat karaktär då den tekniska utvecklingen gjort både datorer och telefoner samt tillgången till Internet mer tillgänglig samt billigare. Från att ha handlat om tillgången till tidigare nämnda tekniker så handlar det numer i allt större utstäckning om att skillnaden i användandet skiljer skolorna åt. Många elever tillhandahålls med IKT-utrustning via skolor antingen via lån med möjlighet till utköp eller som gåvor men skillnaden är fortfarande stor i hur lärarna använder sig av utrustningen. (Hylén 2011)

I Erikssons rapport (2016) framgår att många lärare anser sig ha en god IT-kompetens men att de även har ett omfattande behov av kompetensutveckling inom området. Detta speglas genom att IKT i undervisningen inte ökat på gymnasiet i den omfattning

(7)

mer på bredbandsutbyggnad, utveckling av läroplanerna samt digitala prov och

läromedel. Vidare är behovet av kompetensutveckling stort ur en rättviseaspekt då IKT i undervisningen ger nya perspektiv på lärarrollen samt skapar nya arbetssätt. (Eriksson 2016)

Den tredje punkten Hylén lyfter, gällande effektivitet, är av komplex karaktär då man behöver reda ut vad som menas med ”effektivare”. En aspekt är att lokaler och personal kan användas på ett mer kostnadseffektivt sätt genom att eleverna har större tillgång till sina lärare via social medier eller att lokaler används för andra delar än undervisning. Från ett individperspektiv kan betydelsen vara att man lär sig mer, eller fortare eller når en djupare förståelse. Det är just den individuella betydelsen som från och med 90-talet kommit att vara den mest använda aspekten och därmed övergått i den sista punkten som handlar om att höja kvaliteten på undervisningen. (Hylén 2011)

Även Puenteduras menar att syftet med användning av IKT i skolan och då särskilt i 1-till-1 lösningar är att eleverna ska lära djupare och inte snabbare. För att uppnå djupare lärande menar Puenteduras att lärarna tillsammans med eleverna måste använda sig av en rad olika digitala verktyg på ett strukturerat sätt så att de kan används tillsammans för nya uppgifter. Genom samverkan mellan kunskap, pedagogik och teknik, PTCK-modellen (kapitel 2.4), som presenterades av Mishra & Koehler (2006), menar

Puenteduras att den största potentialen för pedagogen finns att finna det nya lärandet. (Pedagog Malmö, 2011).

John Hattie (2013) presenterar en metastudie där han redogör för 138 faktorer som kan påverka inlärningen. Han har delat in dem i fyra olika grupper med ett värde mellan -0,2 och 1,2.

 Motsatta effekter (-0,2 till 0): Negativ utveckling.

 Utvecklingseffekter (0 till 0,15): Ett resultat av att eleven blir äldre, helt naturlig utveckling.

 Lärareffekter (0,2 till 0,5): Effekter som fås av att ha en lärare.

 Önskade effekter (0,4 till 1,2): De effekter som gör att lärandet ökar på ett önskvärt sätt.

(8)

Datorstödd undervisning får i denna studie ett värde på 0,37. Hattie menar själv att det mycket väl kan finnas positiva effekter men att datorer i undervisningen inte i sig själv förbättrar den nämnvärt. I en analys av sin egna metaanalys kommer Hattie fram till att datorer används effektivast när:

 det finns mångsidiga undervisningsstrategier

 det finns förberedande övning i användandet av datorn som ett utbildningsverktyg

 det finns flera tillfällen för inlärning

 eleverna och inte läraren kontrollerar lärandet

 man arbetar parvis och har en ömsesidig inlärning

 eleverna får återmatning

Webbaserad inlärning får ett så lågt värde som 0,18 men Hattie säger själv att resultaten hade stora variationer och menar på att området är nytt varför förhoppningen är att potentialen kommer att öka när erfarenheten bland lärarkåren ökar.

En faktor som har hög effekt är interaktiva videometoder som får en påverkansgrad om 0,52. Hattie påpekar att effekten blir bättre om metoden används som komplement istället för substitut.

Audio och visuella metoder såsom TV, film, videos och diabilder (Power Point) har endast en påverkansgrad om 0,22.

Den påverkansfaktor som har störst effekt i Hatties studie är elevernas förväntningar. Han menar att det således är av största vikt att ge eleverna en tydlig bild av hur de presterar samt återkoppla hur de kan utvecklas mot lärandemålen är av största vikt. Det är då särskilt viktigt att läraren vet var de befinner sig samt var de förväntas befinna sig för att lärare så tydligt som möjligt ska kunna vägleda dem framåt.

Simuleringar med hjälp av datorprogram har en påverkansgrad om 0,33. De har en högre påverkansgrad vid inlärning av vetenskaplig fakta, förståelse för vetenskapliga processer samt vid tillämpningar av de kunskaperna på vardagliga fenomen.

(9)

Säljö styrker denna teori då även han menar att lärandet sker i samspel mellan individen och dennes omvärld samt att kommunikationen däremellan är en väldigt viktig del av inlärningen (Säljö 2013).

Diaz menar att det ligger mycket sanning bakom dessa teorier samt att man med dagens teknik ges stora möjligheter att applicera ett nygammalt pedagogiskt tankesätt på lärarens undervisning. Det nya skulle i detta fall vara möjligheterna att använda sociala medier samt nya kommunikationskanaler såsom bland annat Skype, Facebook , Twitter och Youtube (Diaz 2013).

Skolverket skriver en rapport från 2009, Utvecklingsbehov avseende IT-användningen

inom skolan, att det inte finns någon heltäckande undersökning som ser till hur

ITK-användandet ser ut på våra skolor. De rapporterar dock att en stor del av lärarna använder IT i sin vardag men då främst för att sköta administrativa sysslor och mer sällan för pedagogiska behov. Dock uppger så många som 70 % av lärarna att de upplever ITK-utrustning som ett betydelsefullt verktyg i undervisningen. Lärarna ser enligt rapporten även större möjligheter att anpassa och få en mer flexibel undervisning vid användandet av IKT-utrusning (Skolverket 2009).

I en senare rapport från skolverket från 2013, IT-användning och IT-kompetens i skolan, framkommer att en så stor andel som 73 % av alla lärare i grundkola och gymnasium känner att de inte har tillräckligt stor tillgång till pedagogiskt IT-stöd. IT-kompetensen på gymnasieskolorna har dock ökat något mellan de två undersökningarna. Men fortfarande uppger 20 % av lärarna att de inte har eller bara har mindre bra IT-kompetens (Skolverket 2013).

2.2 Lärandeprocesser

Mads Hermansen(2000) har i sin bok Lärandets universum sammanställt en rad lärandeteorier varav jag ämnar att presentera några här nedan.

2.2.1 Klassisk betingning

(10)

Han menar även att detta är vanligt förekommande även i moderna

examinationssituationer då läraren har utvecklat en rad satser för att länka samman begrepp och genom att dra i den ena änden så utlöses den förväntade reaktionen. Trots att det är ett vanligt sätt till inlärning så är det mekaniskt, enkelriktat och utan

reflektioner.

2.2.2 Kognitivt lärande

Psykiska processer som omfattar perception, tänkande och lärande benämns som kognitiva. Trots att Jean Piagets teori oftast betecknas som genetiskt epistemologisk väljer Hermansern att klassificera den som kognitiv. Piaget delar upp

utvecklingsprocessen i fyra olika steg men i en sammanslagning med Jerome Bruners teori presenterar han tre stadier av den kognitiva utvecklingen på följande vis:

- Konkret tänkande (knutet till motoriska aktiviteter) - Ikoniskt tänkande (knutet till bildskapande)

- Symboliskt tänkande (knutet till abstrakta tecken)

Denna typ av inlärning menar Hermansen har ett meta-förhållningssätt i antingen stadie- eller kunskapsteori. Vidare har den klara drag av växelverkan och ömsesidig korrigering samt egentliga dialektiska processer avseende ackommodation.

2.2.3 Verksamhetsteori

Hermansen redogör för Vygotskijs och Leontievs syn på förhållandet mellan lärande och utveckling där de ställs emot varandra i frågan huruvida den ena beror på den andra eller tvärt om. Han menar att lärandet sätts igång av yttre eller inre faktorer och som på så sätt resulterar i utveckling men att när det väl är gjort så interagerar dessa två med varandra så att de befruktar varandra. Lärandet har här en dialektisk förståelse och kan även ha en reflektion över lärandet och dess process.

(11)

Grönlund, Andersson och Wiklund (2014) har i en rapport sammanställt resultaten från Unos uno projektets arbete mellan 2011 och 2013. Studien visar på några intressanta faktorer gällande resultaten i olika skolors IKT-användning. Bland annat är det de skolor där eleverna jobbar mer i grupp och mindre enskilt med IKT som lyckas bäst. Vidare är resultaten sämre i de skolor där läraren i större omfattning bedriver

katederundervisning.

Fleischer (2013) påpekar i sin avhandling att 1-till-1 i sig inte är en lösning för kunskapsbildning utan trycker istället på vikten av pedagogik i samverkan med IKT-utrustning för att nå längre gällande kunskapsmål och resultat. Han anser att det är svårt att påvisa att kunskapens kvalitet har förbättrats ur ett generellt perspektiv utan det är i särskilda fall, på vissa skolor under vissa förutsättningar som positiva resultat kunnat påvisas men som tidigare sagts, inte i tillräcklig omfattning för att kunna göra

generaliseringar.

2.3 SAMR-modellen

SAMR-modellen är framtagen av Ruben R. Puentudura i syfte att beskriva olika nivåer av IKT-användning i undervisningen.

Akronymen står enligt Olsson (2013) för:

 Substitution/ersättning – IKT-utrustningen används som ersättning för befintliga verktyg utan någon funktionell förbättring.

 Augmentation/förbättring – IKT-utrustningen används traditionellt men med förbättrad funktionalitet.

 Modification/förändring – ITK-utrustningen används och förändrar arbetsuppgifterna för eleverna.

 Redefinition/omdefiniering – IKT-utrustningen används och möjliggör arbetsuppgifter som tidigare inte var möjliga att skapa.

Modellen är enkel att förstå och tydlig i sin utformning varför jag presenterar den trots att den inte är vetenskapligt prövad och att det finns kritik både kring modellen samt skaparen, Ruben Puenteduras pedagogiska bakgrund och dignitet inom

(12)

SAMR-modellen är alltså ingen vetenskaplig metod utan snarare ett verktyg för reflektion kring IKT-relaterade uppgifter. Det kan också fungera som en guide för hur man kan utveckla nya uppgifter med hjälp av IKT (Pedagog Malmö, 2011).

Olsson menar att det finns en överhängande risk med IKT och att man istället för omdefiniering av uppgifter förenklar dem och på så sätt berövar eleverna möjlighet till lärande (Olsson, 2013).

2.4 PTCK-modellen

PTCK-modellen är en modell framtagen av Punya Mishra och Matthew J. Koehler och som utgår från PCK-modellen som använts sedan mitten av 80-talet. PCK-modellen betonar att stora synergieffekter uppstår då personer med både ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper använder sig av dessa då de lär ut. Vad de gjort är att de tillfört ytterligate en aspekt, Tekniken. Förutom att ha goda kunskaper inom sitt

undervisningsfält och inom det pedagogiska fältet så behöver läraren även ha en god kunskap inom teknikområdet. Läraren behöver vara bekant med en rad olika tekniska verktyg samt ha en god kännedom om hur dessa fungerar. Dessa tre aspekter bör enligt artikelförfattarna inte separeras utan det är när dessa tre aspekter samverkar som riktigt goda förutsättningar för lärande finns (Mishra & Koehler 2006).

2.5 IKT ur ett genusperspektiv

(13)

3. Metod

I detta avsnitt redovisar jag för hur jag har kommit fram till mitt resultat med hjälp av den typ av undersökning jag valt, hur datainsamlingen gått till, hur urvalet sett ut, hur bearbetningen av insamlat material gått till, samt några forskningsetiska principer undersökningen har tagit hänsyn till.

Då många samhällsvetenskapliga undersökningar är svåra eller i stort sätt omöjliga att replikera är det av yttersta vikt att beskriva och redogöra för tillvägagångssättet (Bryman 2009).

3.1 Metodval

Jag har valt att använda mig av en kvantitativ studie som jag valt att komplettera med ett antal strukturerade intervjuer. Nedan redogör jag först för metoder för kvantitativa studier sedan fortsätter jag med metoder för kvalitativa undersökningar.

3.2 Kvalitativa undersökningsmetoder

Bryman anger följande tre huvudsakliga anledningar till att använda kvantitativa undersökningar.

1. Man kan med gällande variabler beskriva små skillnader mellan människor. 2. Det är ett verktyg för att se dessa skillnader eller korrelationer.

3. Mätningen är en grund för mer exakta beräkningar.

Likaså påpekar Bryman att återupprepningsbarheten, även om tidsaspekten inte kan frånses, är hög i kvantitativa studier (Bryman, 2009).

Enlig Dahmström kan en statistisk ha följande syften:

 Beskrivande/deskriptiv – man vill spegla opinionen inom ett område eller ämne eller göra en marknadsundersökning eller en kvalitetskontroll. Ofta ta man endast ett urval av den population man öskar undersöka. Vanligas är att man någon form av post-enkät snarare än intervjuer, även om det förekommer.

 Förklarande/utredande – man önskar få reda på sambandet mellan ett antal variabler, om förändring av ett värde påverkar en annan variabels värde samt i vilken

(14)

i en kontrollgrupp blir undersökningen av en annan karaktär som Dahmström benämner survey.

 Framåtblickande – man önskar se hur variabler troligtvis kommer att utvecklas. Ju längre bort i tiden en prognos, eller prediktion, ligger desto fler variabler finns det som kommer att påverka utfallet varför kriteriet att prognos och utfall korrelerar inte alltid är överensstämmande (Dahmström, 1996).

3.2.1 Urval

Min urvalsgrupp består av lärare på en gymnasieskola i en mellanstor svensk skola som för ungefär fem år sedan införde IKT-utrustning till varje elev, en så kallad 1-till-1 skola. Målsättningen var att 75% av lärarkåren skulle besvara enkäten. Då enkäten gjordes tillgänglig under senvåren valde jag att via mail informera lärarna på skolan. I mailet fanns även en länk till undersökningen. Strax innan terminsslut hade endast ett tiotal lärare besvarat enkäten varför jag nu muntligen informerade personalgruppen vid ett möte strax innan sommarlovet. Jag valde att låta undersökningen ligga uppe på it’s learning över sommaren. Det var dock först efter påstötningar under hösten som jag slutligen vid höstlovet hade ett tillräckligt stort antal svaranden för att nå en acceptabel svarsfrekvens på 65 procent.

Mangione har enligt Bryman (2009) katigoriserat svarsprocenten enligt följnade: Över 85 % - utmärkt

70 – 85 % - bra

60 – 70 % - acceptabelt 50 – 60 % - knappt godkänt under 50 % - oacceptabelt

Fördelarna med enkäter jämfört med strukturerade intervjuer är enlig Bryman (2009) att enkäterna är billigare och snabbare att administrera. De kan även anpassas till

respondentens behov bättre då de själva avgör när det passar dem att svara. Den sista fördelen är dock att enkäter inte medför någon intervjuaraffekt, då ingen intervjuare är närvarande och kan påverka respondenten.

Det finns en rad nackdelar där större bortfall är en av de väsentligaste.

(15)

information samt att man inte kan hjälpa respondenten om denne har funderingar kring frågorna i enkäten.

Beroende på urvalsgruppens slumpning och omfattning av populationen kan man i mer eller mindre mån generalisera utifrån de resultat man fått. Man måste således vara försiktig med att generalisera om man har för lågt antal deltagare eller om man begränsar sig snävt geografiskt eller organisatoriskt (Bryman 2009).

Risken med att göra enkäten på vår lärplattform är att endast de som är förtrogna och vana att använda lärplattformen kommer att svara på undersökningen. Vidare kommer kanske svaren av den anledningen att vara mer positiva då dessa användare redan är förtrogna med tekniken.

Med 26 svar och således en svarsfrekvens på 65% så har jag nått en acceptabel nivå. Inte riktigt så bra som jag initialt hoppades på men ändå acceptabelt.

Nu i efterhand ser jag att jag även skulle delat ut undersökningen i pappersform för att få med de lärare som kanske inte alls använder sig av it’s learning.

3.3 Semi-strukturerade intervjuer

Bryman beskriver den semistrukturerade intervjuen som en flexibel och responsiv intervjumetod där en lista, som han benämner intervjuguide, av förberedda frågor eller teman finns att följa. Han menar dock att det inte är av absolut vikt att frågorna kommer i exakt samma ordning eller att det inte kan förekomma fler eller förtydligande frågor. Viktigas enligt Bryman är att den intervjuade får fram sin bild av hur denne upplever sin värld. Dock är det av vikt att skapa en viss ordning samt att formulera frågorna så att de underlättar svar på de frågeställningar som undersökningen önskar besvara. Han

refererar även till Kvale som gjort en lista med ett antal kriterier som främjar en

framgångsrik intervju och menar på att man bör följa i så stor utsträckning som möjligt.

Kvales lista över krav på intervjuaren som ska: - vara insatt i intervjuns fokus

- vara strukturerad genom att beskriva syfte, inleder och avslutar intervjun - ställa enkla, korta och begripliga frågor på ett tydligt sätt

(16)

- vara uppmärskam på det som sägs och visa empati - reagera på det som är viktigt för intervjupersonen - veta vad denne vill få ut av intervjun

- våga ifrågasätta om intervjuspersonen är inkonsekvent eller motsägelsefull - komma ihåg det som sagts tidigare under intervjun

- klargöra och utveckla det som sägs

Vidare menar Bryman att intervjuaren inte bör säga vare sig för mycket eller för lite samt klargöra vad undersökningen handlar om och vara tydlig med att svaren kommer att behandlas konfidentiellt.

Bryman menar även att det är viktigt att spela in hela intervjuerna så att intervjuaren kan återgå till materialet i lugn och ro för att kunna analysera och reflektera över det som sagts. Han menar att anteckningar dels inte är tillräckliga då dessa inte nyanserar det som sägs samt att intervjuaren kan fokusera mer på själva respondenten, vad denne säger samt hur denne reagerar. Dock påpekar Bryman att anteckningar kan vara

nödvändiga under långa intervjuer så intervjuaren behöver minnas vad som sagts och se om respondenten är konsekvent i sina svar. Vidare är det av vikt att snarast efter

intervjun transkribera sina intervjuer. Man ska heller inte vara rädd för att börja analysera så snart som möjligt då transkriberingen kan generera en stor textmassa och därmed kännas oöverstiglig.

3.4 Indikatorer

För att kunna ange ett mått på ett visst begrepp anser Bryman (2009) att det är

nödvändigt att en eller flera indikatorer för just det begreppet. Detta kan uppnås genom en rad tekniker såsom att ha en rad frågor som en del av ett strukturerat intervjuschema, eller användning av offentlig statistik samt innehållsanalys av innehållet i massmedia. Han definierar indikatorn som följande:

”En indikator är således något som tänks ut eller som redan är för handen och används som om det var ett mått på begreppet” (s. 83)

(17)

sig av fler indikatorer gör att man oftast kan göra mer subtila distinktioner (Bryman, 2009).

De indikatorer jag använt mig av, för att undersöka attityden till IKT bland lärarna, är följande påståenden:

 Jag skulle vilja använda IKT oftare i undervisningen.

 Jag skulle vilja få mer utbildning om IKT i undervisningen.

 Jag tror att IKT i undervisningen främjar inlärningen.

Detta för att se dels om mina kollegor anser att IKT kan tillföra något till undervisningen eller om det är något ont måste, och dels för att om man anser IKT vara något positivt utreda huruvida ett

fortbildningsbehov föreligger eller inte.

Vidare använder jag mig av SAMR-modellen för att försöka få en bild av på vilket sätt mina kollegor använder sig av IKT i undervisningen.

3.5 Reabilitet och validitet

För att uppnå en hög reabilitet, eller grad av tillförlitlighet, bör man minska

slumpvariationerna i så stor utsträckning som möjligt. Således bör replikationer av undersökningar ge samma eller väldigt liknande resultat.

Dahmström (1996) beskriver begreppet validitet som hög då man med observationer och frågor mäter det man vill mäta. Hon anser även att variabler som ålder, kön och vikt är enklare definiera varför dessa ofta tenderar att ha högre validitet än attitydvariabler (Dahmström, 1996).

Bryman har bland annat följande distinktioner av validitetsbegreppet:

 Ytvaliditet – Vid utveckling av nya begrepp behöver måttet kunna spegla innehållet i det aktuella begreppet.

 Samtidig validitet – Man använder sig av relevanta kriterier som man vet är olika beroende på situation.

(18)

3.6 Induktiv teori

Bryman påvisar ytterligare ett angreppssätt för samhällsvetenskapliga undersökningar, den Induktiva teorin. Till skillnad från den deduktiva teorin där man ställer upp teorier och hypoteser i förväg och sedan försöker styrka eller falsifiera dessa för att stärka befintliga eller uppsatta teorier så vänder man på det hela och gör först sina

undersökningar, observationer och utifrån de resultat man får sätter man sedan upp teorier. Han menar dock att det även inom denna variant av angreppssätt så behövs en viss form av deduktion då de framkomna teorierna kommer att behöva stärkas.

Processen blir således iterativ (Bryman, 2009).

3.7 Objektivitet

Tilltron till vetenskapen vilar på grunden att den är objektiv, eller som Föllesdal et al (1995) uttrycker det, en hög grad av objektivitet är nödvändigt för god vetenskap. De menar att objektivitet är en egenskap hos en framställning snarare än de metoder som används varför de föreslår följande definition som de dock anser behöver ytterligare förbättring:

En framställning är objektiv om och endast om de uppfattningar och attityder den skapar hos mottagaren inte skulle förändras om man hade haft fullständig kännedom om saken, med alla upplysningar och alla alternativa hypoteser. (s.414)

De menar att ovanstående inte kan uppfyllas men det möjliggör följande test: Finns det upplysningar/data, eller hypoteser som

underbyggs väl av dessa data, som inte tagits med, men som om de hade tagits med, skulle ha förändrat

mottagarens uppfattningar eller attityder? (s.415)

Är svaret nej är framställningen objektiv, är svaret ja är framställningen inte objektiv. Föllesdal et al menar att definitionen och testet inte kräver att en framställning ska vara fullständig utan istället är urvalet man gör av yttersta vikt (Föllesdal, Walloe, & Elster, 1995).

3.8 Bearbetning

(19)

Hermeneutik = studiet av vad förståelse är, och hur vi bör gå till väga för att uppnå förståelse.

Vidare menar de att det trots allt inte skiljer så mycket på den hermeneutisk och

hypotetisk-deduktiv metod då båda tenderar att först skaffa sig en överblick av den man vill studera eller förstå och sedan pendla mellan att ställa upp hypoteser och se hur väl de överensstämmer och sedan förändra hypoteserna för att se om de nya hypoteserna överensstämmer bättre eller inte. Rörelsen fram och tillbaka mellan källmaterialet, de föreställningar man har samt de uppsatta hypoteserna kallas ”den hermeneutiska

cirkeln”. Likheterna med naturvetenskapens ”forskningsspiral” är slående varför det inte behöver finnas någon motsättning mellan de olika metoderna.

Det finns enlig Föllesdal et al tre stadier det hermeneutiska arbetet: förståelse,

utläggning och användning. I det första stadiet försöker vi förstå vad vi observerar, detta görs genom tolkningar av vad vi upplever och förfiningar eller förändringar av våra uppsatta hypoteser. I det andra stadiet försöker vi uttrycka vad vi förstått av det första stadiet för våra mottagare. I det sista stadiet försöker vi att nyttja vår nyvunna kunskap till förändring och förbättring (Föllesdal, Walloe, & Elster, 1995).

Min utgångspunkt är således att jag med hjälp av en enkätundersökning försöker observera och förstå hur mina kollegor använder IKT använder i undervisningen samt deras attityd och inställning till hur IKT kan hjälpa dem med deras uppdrag. Vidare vill jag få deras syn på hur IKT påverkar elevernas lärande. För att få en så tydlig bild av just denna del har jag valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer.

Jag har valt att sammanställa all kvantitativ data i matrisform för att få en bild av:

 Vilken attityd lärarna har till IKT i undervisningen.

 Vilken nivå i SAMR-modellen de verkar på.

 Hur förtrogna de är med att använda IKT i undervisningen.

De svårigheter jag stött på är att få en tillräckligt stor del av personalen att svara på min enkätundersökning. Det kan i och för sig bero på att den gjordes digitalt på vår

(20)

3.9 Etik

Jag har utgått från Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som är framtagna av Vetenskapsrådet

(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). De bygger på följande fyra grundkrav:

 Informationskravet innebär att deltagarna ska informeras om vilka villkor som gäller för undersökningen. Jag valde att dels göra så e-postledes, muntligen samt i början på enkäten.

 Samtyckeskravet innebär att jag har inhämta undersökningsdeltagarnas samtycke till att delta i undersökningen. Jag har även rektors samtycke till att undersöka lärarna på skolan.

 Konfidentialitetskravet innebär att alla i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Den undersökning som genomförts finns lagrat på it’s learning och endast kontohavaren (jag) har tillgång till undersökningens data. Vidare har skolans namn och plats inte nämnts.

(21)

4. Resultat och Analys

I denna del visas resultatet av den enkätundersökning som gjorts. Av totalt 40 stycken tillfrågade respondenter har 26 stycken svarat. Som tidigare nämnt så är validiteten inte så hög vid en svarsprocent på 65 % men dock acceptabel. Då antal svarande inte är så stor har jag valt att presentera svaren med antal svar per fråga istället för procentuellt. Detta för att ge en så tydlig bild som möjligt. Vidare redogör jag för de

semistrukturerade intervjuer jag genomfört

Jag har valt ut några frågor som är av intresse för organisationen och valt att presentera dem på följande sätt:

Först visar jag resultatet för en fråga därefter visar jag resultatet utifrån kön, ålder och ämne. Ämnena har jag delat in i:

 Naturvetenskap (Matematik, Fysik, Biologi, Kemi etc.)

 Språk (Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska, Tyska, Franks)

 Humaniora (Samhällsvetenskap, Historia, Religion etc.)

Jag har valt att visa fråga 9 sist då denna innehåller en hel del om vilka verktyg lärarna använder sig av i sin undervisning och även i viss mån hur de använder sig av dessa verktyg.

4.2 Analys av fråga 6 – Hur ofta använder du och dina elever

IKT-utrustning i undervisningen.

6. Hur ofta använder du och dina elever

IKT-utrustning i undervisningen? Antal

Varje lektion 6

Flertalet av lektionerna 9

Ungefär hälften av lektionerna 4 Mer sällan än hälften av lektionerna 6

Aldrig 1

Totalt 26

(22)

6. Hur ofta använder du och dina elever IKT-utrustning i undervisningen? Svarsalternativ fördelat på kön Varje lektion Flertalet av lektionerna Ungefär hälften av lektionerna Mer sällan än hälften av

lektionerna Aldrig Totalt

Män 0 4 3 3 1 11

Kvinnor 6 5 1 3 0 15

Totalt 6 9 4 6 1 26

När jag granskar hur användandet ser ut mellan könen ser man tydligt att kvinnorna är mer benägna att använda sig av IKT i undervisningen än männen. Det kan relateras till den artikel av Wendy Faulkner 2003 i boken Vem tillhör tekniken, där Faulkner menar att kvinnor är mer benägna att hitta praktisk användning av ny teknik medan männen är mer intresserade av hur den fungerar och vilken ny teknik som behöver utvecklas för att lösa nya problem. (Berner Boel)

6. Hur ofta använder du och dina elever IKT-utrustning i undervisningen? Svarsalternativ fördelat på ålder Varje lektion Flertalet av lektionerna Ungefär hälften av lektionerna Mer sällan än hälften av

lektionerna Aldrig Totalt

25-34 2 0 0 2 1 5

35-44 0 5 0 1 0 6

45-55 2 3 3 0 0 8

>55 1 1 1 3 0 6

Totalt 5 9 4 6 1 25

Vid jämförandet av IKT i undervisningen och ålder har jag svårt att se några tydliga samband. Möjligtvis kan man ana en trend att de allra äldsta använder IKT något mer sällan. Tydligt är dock att de flesta i åldrarna 35-55 använder det relativt ofta.

6. Hur ofta använder du och dina elever IKT-utrustning i undervisningen? Svarsalternativ fördelat på ämne Varje lektion Flertalet av lektionerna Ungefär hälften av lektionerna Mer sällan än hälften av

lektionerna Aldrig Totalt

Naturvetenskap 0 2 0 1 1 4

Språk 4 7 2 1 0 14

Humaniora 2 1 1 0 0 4

Totalt 6 9 3 4 1 22

(23)

applikationer för exempelvis textproduktion, glosträning samt ljudfiler som man kan lyssna på och träna uttal med.

Könsfördelning för de olika ämnesområdena i antal

Kön Naturvetenskap Språk Humaniora Totalt

Män 4 5 3 12

Kvinnor 2 9 2 13

Totalt 6 14 5 15

Om jag ska summera denna fråga så är den mest frekventa IKT-användaren en kvinnlig språklärare i åldersspannet 45 till 55 år.

4.3 Analys av fråga 11 – Påståenden angående IKT i

undervisningen

11. Nedan följer några påståenden angående IKT i undervisningen.

Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Avstår att svara Totalt

11a. Jag skulle vilja få mer

utbildning om IKT i undervisningen.

10 14 2 0 0 26

I ovanstående tabell ser man tydligt att många lärare är intresserade av att använda IKT i undervisningen i större omfattning än vad de idag gör. Många känner dessutom ett behov av att få mer utbildning i och hur man kan använda IKT i undervisningen.

11a. Jag skulle vilja använda IKT oftare i undervisningen. Svarsalternativ fördelat på kön Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Män 0 7 4 0 11 Kvinnor 5 7 2 1 15 Totalt 5 14 6 1 26

(24)

11a. Jag skulle vilja använda IKT oftare i undervisningen. Svarsalternativ fördelat på ålder Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt 25-34 1 3 1 1 6 35-44 1 4 0 1 6 45-55 2 5 1 0 8 >55 1 2 3 0 6 Totalt 5 14 5 2 26

Även när det gäller användandet av IKT i undervisning i förhållande till ålder ser man att det är en större andel i spannet 35-55 år som skulle vilja använda IKT i större utsträckning än vad de idag gör.

11a. Jag skulle vilja använda IKT oftare i

undervisningen. Svarsalternativ fördelat på ålder Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Naturvetenskap 0 3 1 0 4 Språk 2 7 4 1 14 Humaniora 1 2 1 0 4 Totalt 3 12 6 1 22

Då språklärarna är en stor grupp som redan använder sig av IKT i undervisningen är andelen som inte vill använda IKT oftare i undervisningen relativt liten mot den andel som ändå skulle vilja öka användningen av IKT i undervisningen.

11b. Jag skulle vilja få mer utbildning om IKT i undervisningen.

Svarsalternativ fördelat på kön Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Män 1 8 2 0 11 Kvinnor 9 6 0 0 15 Totalt 10 14 2 0 26

(25)

Återigen är det intressant då det är de som använder IKT i undervisningen oftast och även är den grupp som skulle vilja använda IKT i undervisningen oftare.

11b. Jag skulle vilja få mer utbildning om IKT i undervisningen.

Svarsalternativ fördelat på ålder Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt 25-34 1 5 0 6 35-44 3 3 0 0 6 45-55 3 4 1 0 8 >55 2 3 1 0 6 Totalt 9 14 2 1 26

I ovanstående tabell finna inga tydliga drag av att någon åldersgrupp känner ett större behov av utbildning mer än någon annan grupp. Om man ska vara modig kanske man kan se en tendens att den yngsta delen av lärarna känner ett något mindre behov av vidareutbildning.

11b. Jag skulle vilja få mer utbildning om IKT i undervisningen.

Svarsalternativ fördelat på ämne Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Naturvetenskap 0 4 0 0 4 Språk 6 8 0 0 14 Humaniora 1 1 2 0 4 7 13 2 0 22

I den sista matrisen syns det med tydlighet att språklärarna önskar att få mer utbildning om hur man kan använda IKT i undervisningen.

(26)

11c. Jag tror att IKT främjar undervisningen Svarsalternativ fördelat på kön Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Män 2 7 2 0 11 Kvinnor 7 7 1 0 15 Totalt 9 14 3 0 26

Ovan utläser jag att de flesta lärare oavsett kön anser att IKT främjar

undervisningen. Möjligtvis vågar jag säga att kvinnorna är mer övertygade än männen, men marginalen är så liten att jag inte vågar dra några generella slutsatser.

11c. Jag tror att IKT främjar undervisningen

Svarsalternativ fördelat på ålder Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt 25-34 3 2 1 0 6 35-44 3 2 1 0 6 45-55 3 5 0 0 8 >55 1 3 2 0 6 Totalt 10 12 4 0 26

Av ovanstående matris ser jag inga tydliga skillnader i åldrarna 25-55. Däremot tenderar svarsgruppen över 55 år att vara mindre benägen att tro att IKT främjar undervisningen.

11c. Jag tror att IKT främjar undervisningen

Svarsalternativ fördelat på ämne Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Totalt Naturvetenskap 2 1 1 0 4 Språk 6 8 0 0 14 Humaniora 3 0 1 0 4 11 9 2 0 22

(27)

4.4 Analys av fråga 9 – Hur du och dina elever vanligtvis

använder IKT i undervisningen

9. Ge max TVÅ exempel på hur du och dina elever vanligtvis använder er av IKT i undervisningen.

Har jag valt att redovisa svaren samt försökt kategorisera dem enligt SAMR-modellens olika nivåer.

SAMR-nivå Användningsområde

Substitution  Hämta dokument, se film, läsa på de hänvisade länkarna som jag lagt ut på It´s learning.

 Översättning av ord/texter

 Glosträning

Augmentation  Skriver arbeten och uppgifter i word.

 Söker fakta och tränar källkritik.

 Lyssnar på ljudfiler som ligger på Dropbox, Använder Lexin istället för lexikon.

 Det vanligaste samt att de använder sig av datorerna för att sammanställa och presentera sin information.

 Ordövningar, Grammatikövningar

 Simuleringar och mätvärdesinsamling

 Textproduktion

 Informationssökning och presentationer.

 Jobba med grammatikövningar/översättningar/anteckna samt titta, lyssna på Youtube och TED-talks.

Modification  Elever tittar på kort genomgång av avsnitt, gärna i förväg (flippat klassrum).

 Nyhets- eller faktasökning för realia i språkundervisning

 Faktainsamling för diskussionsunderlag.

 Flippad undervisning.

 Använder webbplatsen http://rechneronline.de/function-graphs/ för att rita upp grafer.

 Genomgång och återkoppling av uppgifter

(28)

Många av de svar jag fått på frågan hur läraren och eleverna vanligtvis använder sig av IKT i undervisningen (fråga 9) indikerar att många befinner sig på de tre första stegen, ersättning och förbättring samt modifikation. Exempel som ”sökning på Internet och ordbehandling” samt ”presentationer via kanon” är enlig SAMR-modellen tydliga ersättnings- och förbättringsuppgifter. Det finns dock enstaka lärare som anammar och utforskar de möjligheter IKT-utrustningen ger och som ligger på de högre stegen, förändring och omdefinering till exempel genom att skapa filmer som publiceras på Youtube och genom att flippa klassrummet. I efterhand ser jag att jag även skulle ha ställt en fråga om hur utfallet av användningen av IKT i undervisningen hade haft. Jag blir mer och mer nyfiken på vilken inverkan IKT-utrusningens olika typer av

(29)

4.5 Analys av intervjuer

De personer som intervjuades har arbetat som lärare i mellan 8 och 40 år. Några har således alltid verkat i en varsamhet där IKT har varit en del medan några har sett hela processen med att implementera IKT i undervisningen. Vanligt är också att man använder IKT i sin undervisning dagligdags i någon form. Det vanligaste är informationssök och textproduktion men även Youtube och användningen av en

lärplattform sker i stor utstäckning. Några av de intervjuade har även arbetat med flippat klassrum och tycker att det är ett bra sätt att väcka intresse och här menar en av

respondenterna att filmen som media är enklare och mer tillgänglig samt även roligare för eleverna. Förhoppningen här är att yttre faktorer, som en film, en text eller en uppgift, ska stimmulera inre faktorer som åstadkommer lärande, insikt och utveckling.

Vidare anser alla att en varierad undervisning, där IKT är en del av undervisningen, gynnar elevernas lärande. Alla är samstämmiga med att IKT ska vara ett stöd för eleverna inlärning, om inte direkt så åtminstone för det livslånga lärandet. Även lärplattformen som finns tillgänglig via iPads, datorer och telefoner anses gynna elevernas möjligheter att arbeta med sina uppgifter från valfri ort och valfri tidpunkt. Den ger även enligt några respondenter en god möjlighet till feed forward, eller formativ bedömning, som enligt Hattie är en påverkansfaktor med stor effekt på elevernas lärande.

(30)

4.6 Avslutande analys

Om man sammanfattar ovanstående ser man att det är kvinnliga språklärare som är mest intresserade av att använda, lära sig mer om och utveckla nya sätt att arbeta med IKT i undervisningen på den undersökta skolan. Det finns en tendens och en tes jag skulle vilja framlägga och den är att:

Ju mer man arbetar med IKT i undervisningen desto mer är man benägen att utveckla sin undervisning med hjälp av IKT.

Av resultaten att döma råder en viss frustration hos den pedagogiska personalen på skolan då många vill använda IKT i undervisningen samt få mer utbildning inom området. Likaså anser många av lärarna i undersökningen, trots resultaten i Hatties studie, att IKT främjar undervisningen. Det kanske är så att fältet fortfarande är ungt, varför rätt pedagogik ännu inte vuxit sig stark hos utbildningskårens trotjänare. Frågan om vilken som sedan är den rätta pedagogiken är sedan upp till andra att svara på. SAMR-modellen får sin beskärda kritik. Det har en god grund då det i denna studie visat sig att många lärare anser sig ha för dåliga IKT-kunskaper. Med detta i åtanke är det lätt att kasta sig ut i diverse IKT-projekt som tar mycket tid och som kanske inte ger det pedagogiska resultat men önskat sig. Även den tid det tar för pedagogen att sätta sig in i en ny applikation samt att utveckla tillämpningar och användningsområden för denna i sin undervisning gör att många kanske avstår eller gör något förenklat vilket ger en negativ effekt såsom Olsson påtalar i sin nätartikel publicerad på Pedagog Malmös webbsida.

(31)

5. Slutsatser

I min undersökning har jag kommit fram till följande:

 Den största delen av den pedagogiska personalen vid denna skola arbetar till största delen med IKT-utrustning på de lägre nivåerna i SAMR-modellen, alltså ersättning och förbättring.

 Det finns en väldigt stor önskan hos den pedagogiska personalen att lära sig mer om IKT i undervisningen generellt men den grupp som är mest benägen att utveckla och utöka sin användning av IKT i undervisningen är kvinnliga språklärare.

 Alla som intervjuats är överens om att IKT är ett pedagogiskt hjälpmedel som främjar elevernas lärande. Om inte direkt så på sikt för det livslånga lärandet.

(32)

Referenser

Internetkällor

Eriksson Lars, 2016, Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet

och resultat i utbildningen ISBN 978-91-87541-50-6

https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

[acc:2016-06-27]

Grönlund Åke, Andesson Annika, Wiklund Mathilda, 2014, Unos uno årsrapport 2013, http://skl.se/download/18.492990951464200d7148530b/1402989559322/Unos_uno_ars rapport_2013_SKL.pdf [acc:2015-10-29]

Mishra & Koehler, 2006, Technological Pedagogical Content Knowledge: A

Framework for Teacher Knowledge, Teachers College Record – Colombia Uneversity, 2006,

http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.91.7990&rep=rep1&type=pd f&a=bi&pagenumber=1&w=100 [acc:2016-05-01]

Per-Daniel Olsson, 2013, Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget,

http://skollyftet.se/2013/02/22/digitala-verktyg-samr-och-det-saknade-steget/ [acc: 2015-03-07]

Charlotte Christoffersen, 2011, Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare,

Pedagog Malmö,

http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/ [acc: 2016-05-01]

Sara Arildsson, 2013, Puentedura – förändrad undervisning, en-till-en, och SAMR-modellen,

Pedagog Malmö,

http://pedagog.malmo.se/artiklar/puentedura-samr/ [acc:2016-05-01]

Skolverket, 2009, Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan,

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2244 [acc:2015-03-07]

Skolverket, 2013, It-användning och it-kompetens i skolan,

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3005 [acc:2015-03-07]

Håkan Fleischer, 2013, En elev – en dator,

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:663330/FULLTEXT01.pdf [acc: 2015-05-01]

Litteratur

(33)

Byrman Alan, 2009, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, ISBN:978-91-47-06402-1

Dahmström Karin, 1996, Från datainsamling till rapport: att göra en statistiks

undersökning, Studentlitteratur, ISBN: 91-44-00111-8

Diaz Patricia, 2013, Webben i undervisningen – digitala verktyg och sociala medier för

lärande, Studentlitteratur, ISBN: 978-91-44-07798-7

Föllesdal Dagfinn, Wallö, Lars, Elster Jon, 1995, Argumentationsteori språk och

vetenskapsfilosofi, Thales, ISBN: 91-87172-69-0

Hattie John, 2013, Synligt lärande för lärare, Natur & Kultur, ISBN:978-91-27-13467-6

(34)

Bilaga

Frågeformulär

Detta är en undersökning som görs av Markus Tångring i samband med en C-uppsats i pedagogik vid Linneuniversitetet. Jag ämnar undersöka vilken attityd samt hur man på XXX-skolan använder sig av IT i undervisningen och försöka jämföra om användandet skiljer sig åt beroende på kön, ålder eller undervisningsämne.

Denna undersöknings resultat kommer att behandlas konfidentiellt. Fråga 1 Kön ⃝ Man ⃝ Kvinna Fråga 2 Ålder ⃝ <25 ⃝ 25-34 ⃝ 35-44 ⃝ 45-55 ⃝ >55 Fråga 3

Vilket program undervisar du i huvudsak på?

⃝ Handelsprogrammet ⃝ Vård- och Omsorgsprogrammet ⃝ Ekonomiska programmet

⃝ Ekonomiska programmet ⃝ Samhällsvetenskapliga programmet ⃝ Teknikprogrammet

⃝ Naturvetenskapliga programmet ⃝ Barn- och Fritidsprogrammet Fråga 4

Vilka ämnen undervisar du i? Fråga 5

Vilken IKT-utrustning har de elever du undervisar tillgång till? ⃝ Stationära datorer ⃝ Läsplattor

⃝ Smartphones ⃝ Inget av ovanstående Fråga 6

Hur ofta använder du och dina elever IKT-utrustning i undervisningen?  Varje lektion

 Övervägande del av lektionerna  Ungefär hälften av lektionerna  Mer sällan än häften av lektionerna  Aldrig

Fråga 7

I vilka ämnen använder du och dina elever i IKT-utrsutning i undervisningen? Fråga 8

Vilka TRE program/webbplatser använder du och dina elever främst av i undervisningen?

Fråga 9

Ge max TVÅ exempel på hur du och dina elever vanligtvis använder er av IKT i undervisningen.

Fråga 10

Hur skulle du vilja använda IKT i undervisningen? Frågan 11

Nedan följer några påståenden ingående IKT i undervisningen. a. Jag skulle vilja använda

(35)

IKT oftare i undervisningen.

med med inte med med svara

b. Jag skulle vilja få mer utbildning om IKT i undervisningen. Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Avstår att svara

c. Jag tror att IKT i undervisningen främjar inlärningen. Håller fullständigt med Håller delvis med Håller delvis inte med Håller inte alls med Avstår att svara

Semistrukturerade frågor

1. Hur länge har du arbetat som lärare.

2. I vilken omfattning arbetar du med IKT i din undervisning?

3. Hur arbetar du med IKT i din undervisning?

4. På vilket sätt anser du att IKT främjar elevernas inlärning?

5. På vilket sätt anser du att IKT förhindrar elevernas inlärning?

References

Related documents

Den här tryggheten i att använda sig av IKT i undervisningen, som lärarna har på den här skolan även om inte alla har utbildning inom IKT, tror vi bottnar i det stöd som finns

Föregående fråga visade att alla elever på skolan i Sverige hade fått eller fått låna en bärbar dator från sin skola och en stor del av eleverna ansåg även att de borde få

Utgående från genomförda LCA-er och med fokus på belastningen i materialdelen av byggskedet (A1-A3) så är en grundläggande uppgift att bestämma ett nyckeltal för minskad

Integrering av resultaten i en Träningsplanering för Specialidrotten Träningsplaneringen för Peter är gjord utifrån de tester som genomfördes efter säsongen 2009-2010 (se tabell

 Teknik som inte fungerar (gäller främst den kommunala skolan). Pedagogerna ger uttryck för sin frustration: ”Man blir galen om man inte kommer ut på nätet”, ”Man

Holgersson och Seigerroth (2010:15) lyfter att det finns andra anledningar också till varför vissa inte uppskattar en-till-en, exempelvis kan det vara att det går åt mycket tid

Min uppfattning är att nämnden har en stor tilltro till tekniska lösningar och de risker som politikerna tar upp och åberopar som argument för eller emot central..

Denna skola tolkar vi, vad Andy Hargreaves kallar för den samarbetande kulturen där lärare kommunicerar med varandra kring både sin egen och kollegornas undervisning vilket leder