• No results found

Jämställdhet på pappret?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Jämställdhet på pappret?"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Jämställdhet på pappret?

En analys av ANC:s, DA:s och EFF:s valmanifest inför de sydafrikanska

lokalvalen 2016.

Sara Taxén Uppsala Universitet Statsvetenskapliga institutionen Kandidatuppsats Höstterminen 2016 Handledare: Johan Matz Sidor: 44

(2)

1

Abstract

The purpose of this study is to examine whether gender equality is a present and important theme in South Africa today. This will be done with the prospect of being able to discuss the country’s future in terms of gender equality, and whether a positive change can affect the general development in a country that is important for the region both economically and in terms of gender equality. The study therefore examines South Africa’s three biggest political parties’ election manifestos for the municipal elections that were held in august 2016 – ANC’s, DA’s and EFF’s - to find out how gender equality is addressed, or not addressed. The study was conducted using quantitative and qualitative content analysis. The results show, from a party political perspective, that the elections were neither gender equal nor was there a present, significant gender equality discourse. Therefore this study concludes that the prospects of South Africa continuing to develop in the area of gender equality are pessimistic in the nearest future, as well as of it initiating a positive change in the countries’ general development - despite a changing political landscape.

Key Words: South Africa, gender equality, development, African National Congress,

(3)

2

Abstrakt

Syftet med denna studie är att undersöka jämställdhetsfrågors aktualitet och betydelse i den sydafrikanska politiken. Detta görs med förhoppningen att kunna säga någonting om landets potentiella jämställdhetsutveckling, och om huruvida en sådan utveckling kan påverka den generella utvecklingen i ett land som är viktigt för regionen både ekonomiskt och inom jämställdhetsområdet. Studien undersöker därför Sydafrikas tre största partiers valmanifest inför de lokala val som hölls i augusti 2016 – ANC:s, DA:s och EFF:s - för att ta reda på hur jämställdhetsfrågor behandlas, alternativt icke behandlas. Undersökningen genomförs med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten påvisar att valet, ur en partipolitisk synvinkel, inte genomsyrades av jämställdhet eller av en jämställdhetsinriktad diskurs. Därför är undersökningen pessimistisk till Sydafrikas vidareutveckling inom jämställdhetsområdet inom den närmaste framtiden, och därmed även till dess positiva inverkan på den generella utvecklingen i landet. Detta trots ett skiftande politiskt landskap.

Nyckelord: Sydafrika, jämställdhet, utveckling, African National Congress, Democratic

(4)

3

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning... 4

1.1. Syfte och frågeställning ... 5

1.2. Disposition ... 6

2. Teori ... 7

2.1. Jämställdhet och ekonomisk utveckling ... 7

2.2. Jämställdhet och politik ... 9

2.3. Jämställdhet och intersektionalitet ... 11

2.4. Tidigare forskning ... 12 3. Sydafrika ... 12 3.1. Jämställdhetsutveckling ... 13 3.2. Lokalvalen 2016 ... 15 4. Metod ... 16 4.1. Materialbeskrivning ... 17 4.2. Metodbeskrivning ... 18 4.2.1. Kvantitativ innehållsanalys ... 19 4.2.2. Kvalitativ innehållsanalys ... 22 4.2.3. Definitioner ... 23 4.3. Metodkritik ... 24 5. Analys ... 25

5.1. African National Congress (ANC) ... 25

5.1.1. Språk ... 25

5.1.2. Bilder ... 27

5.1.3. Politiska punkter ... 28

5.1.4. Kontext ... 29

5.2. Democratic Alliance (DA) ... 30

5.2.1. Språk ... 30

5.2.2. Bilder ... 31

5.2.3. Politiska punkter ... 33

5.2.4. Kontext ... 34

5.3. Economic Freedom Fighters (EFF) ... 35

(5)

4

1. Inledning

I en rapport från 2016 meddelar United Nations Development Programme (UNDP) att Afrika söder om Sahara varje år går miste om cirka 800 miljarder kronor i ekonomisk tillväxt på grund av icke-jämställda förhållanden mellan könen.1 Detta sägs i sin tur till stor del ha att göra med

skilt arbetsmarknadsdeltagande och löneskillnader. Att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk utveckling i regionen blir därmed tydligt. Med tanke på sambandets uppenbart stora betydelse blir det intressant att studera på vilka sätt jämställdhetsförhållanden ter sig och hur de förändras i området. Om dessa jämställdhetsförhållanden skulle förbättras avsevärt, skulle då också utvecklingen skynda på i en raskare takt? För att denna eventuella händelsekedja skulle kunna bli till verklighet, skulle jämställdhetsrelaterade frågor behöva vara aktuella och viktiga i dessa samhällen – helst både i politiken och för det civila samhällets. Därför blir det intressant att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsfrågor behandlas, men även på vilket sätt.

Att behandla hela Afrika söder om Sahara är inte möjligt eller genomförbart inom ramen för denna uppsats. Att behandla både det politiska och civilsamhälleliga bedöms också för omfattande, och därför ges det politiska den huvudsakliga uppmärksamheten i uppsatsen - detta då den politiska makten kan anses ha ett mer direkt inflytande i dessa angelägenheter. Uppsatsen kommer således att studera lokala, politiska omständigheter i Sydafrika. Valet av land att studera motiveras på grund av dess stora betydelse för regionen i fråga. Sydafrika är ständigt med i toppstriden om att få benämnas hela Afrikas största ekonomi, men anses också utan samma konkurrens vara hela Afrikas i högst grad industrialiserade land med en sällsynt diversifierad industri.2 Landet är också i framkant gällande jämställdhet. 2008 skrev näst intill

hela Southern African Development Community (SADC) under protokollet “SADC Gender and Development Protocol”, som innehöll flertalet konkreta mål inom områden så som exempelvis rättigheter, styrning, utbildning, arbete, hälsa och könsbaserat våld.3 Ojakorotu och

1 UNDP. Africa Human Development Report 2016: Accelerating gender equality and women’s empowerment in

Africa. 2016, 87. Nedladdning:

http://www.undp.org/content/undp/en/home/librarypage/hdr/2016-africa-human-development-report.html

2 BBC. South Africa regains Africa’s “biggest economy” title from Nigeria. 2016-08-11. http://www.bbc.com/news/world-africa-37045276

3 SADC. SADC Protocol on Gender and Development. 2008, Del 2, 3, 4, 6 och 7.

(6)

5

Selebogo argumenterade i en tidig utvärdering av protokollets verkan för att Sydafrika förbättrats avsevärt på flera av protokollets punkter - främst genom den stora satsning som gjorts på ett jämställt politiskt deltagande.4 2016 placerade sig landet även på en femtondeplats

i World Economic Forum:s Global Gender Gap Report som fjärde afrikanska land efter Rwanda, Burundi och Namibia – dock före länder som Frankrike, Storbritannien och Danmark.5

Med tanke på Sydafrikas inflytelserika maktposition på kontinenten skulle det kunna finnas anledning att tro att även landets syn på och arbete med andra frågor och problemområden skulle vara eller alternativt bli relevant för inte bara dem utan flera av de länder som ingick i UNDP:s alarmerande rapport. Utan att förglömma andra Afrikanska stater i framkant inom jämställdhetsområdet, så som Rwanda som tog en meriterande femte plats i World Economic Forum:s Global Gender Gap Report 2016,6 vill denna uppsats argumentera för att Sydafrika med sin ekonomiska maktställning adderad till sina framgångar inom jämställdhetsområdet innehar en unik kombination av verktyg som gör landet till ett spännande fall att undersöka. Sydafrika skulle alltså kunna anses vara bland de mest sannolika att komma ännu längre inom jämställdhetsområdet och därmed eventuellt även kunna åtnjuta en positiv inverkan på sin egen utveckling. Landet är därtill även bland de mest troliga länder att lyckas sprida ideal till resten av regionen om jämställdhet som kan leda till ökad utveckling.

1.1. Syfte och frågeställning

Hur aktuella och betydande skulle jämställdhetsfrågor kunna anses vara i sydafrikansk politik idag? Ett svar på detta skulle kunna säga mycket om jämställdhetens framtidsutsikter i landet. Om jämställdhetsrelaterade frågor skulle värderas högt politiskt idag, skulle kanske fler viktiga idéer och regler för likställandet av könen implementeras imorgon. Detta är spännande med tanke på att jämställdhetsutveckling sägs vara en faktor, förstås bland flera andra, som kan leda till ökad utveckling. Det är också spännande på grund av att Afrika söder om Sahara sägs missgynnas enormt i sin ekonomiska utveckling varje år på grund av just icke-jämställda

4 Mothepane Yaliwe Petunia Selebogo och Victor Ojakorotu: SADC Gender and Development Protocol: An

Evaluation of Equality, Empowerment and Gender Based Violence in South Africa (2008-2012). 2013, 5180. I:

Gender and Behaviour. Volume 11, No 1, 2013. 5175-5196.

5 World Economic Forum. Global Gender Gap Index 2016. 2016. http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/rankings/

(7)

6

förhållanden mellan könen. Det finns självfallet flera faktorer som kan påverka utveckling, men jämställdhet väljs på grund av denna intressanta slutsats. Sydafrika är i sin tur det kanske mest inflytelserika landet som omfattas i den omnämnda studien Africa Human Development Report 2016, och också i regionen och blir därmed ett spännande fall att titta på. Denna uppsats syftar till att undersöka jämställdhetsfrågors prioriteringsgrad bland Sydafrikas största politiska partier, med en utgångspunkt i meningar kring sambandet mellan jämställdhet och utveckling för att få reda på om detta samband har potential att driva landets generella utveckling framåt, men även influera resten av kontinenten till ökad jämställdhet och eventuell ökad utveckling. För att undersöka frågan närmare kommer dessa frågors utrymme och behandling hos landets politiska partier att analyseras och jämföras. Undersökningen kommer av aktualitetsskäl att koncentreras till de lokala val som ägde rum i augusti 2016, och fokusera på de partipolitiska intentioner i form av valmanifest som kan kopplas till dem. Uppsatsen kommer därför att kunna bidra med en analys av ett någorlunda nytt och outforskat material kopplat till den sydafrikanska kontexten utifrån ett jämställdhetsperspektiv, för att analysera landets utveckling som är betydelsefull för hela regionen. Studien kommer att bidra till att förklara jämställdhetsfrågors politiska förutsättningar i Sydafrika idag, och till diskussionen kring frågornas betydelse för utveckling i stort. Min fråga lyder således som följer:

Hur framställdes jämställdhetsrelaterade frågor av Sydafrikas största politiska partier under lokalvalen 2016?

1.2. Disposition

(8)

7

2. Teori

I detta kapitel behandlas olika teoretiska utgångspunkter och angreppssätt som kommer att återkopplas till under uppsatsens gång. Vidare klargörs och definieras viktiga och i uppsatsen återkommande begrepp.

2.1. Jämställdhet och ekonomisk utveckling

I inledningen diskuterades sambandet mellan jämställdhet och ekonomisk utveckling i Afrika söder om Sahara med hjälp av Africa Human Development Report 2016. Rapporten visar på att ekonomisk utveckling kan hämmas när jämställdhetsförhållanden är undermåliga. Detta samband är centralt för denna studie. När denna uppsats diskuterar dess centrala begrepp ”ekonomisk utveckling” syftas det inte enbart till ekonomisk tillväxt i BNP utan också till den generella mänskliga utvecklingen, snarare mätt i Human Development Index (HDI), som ekonomisk tillväxt kan leda till. HDI mäts i sin tur enligt de tre faktorerna ett långt och hälsosamt liv, kunskap i form av utbildning samt en anständig levnadsstandard.7 När det centrala begreppet ”jämställdhet” (gender equality) diskuteras så görs det i enlighet med UN Women’s definition som lyder som följer:

“Equality between women and men (gender equality): refers to the equal rights, responsibilities and opportunities of women and men and girls and boys. Equality does not mean that women and men will become the same but that women’s and men’s rights, responsibilities and opportunities will not depend on whether they are born male or female. Gender equality implies that the interests, needs and priorities of both women and men are taken into consideration, recognizing the diversity of different groups of women and men. Gender equality is not a women’s issue but should concern and fully engage men as well as women. Equality between women and men is seen both as a human rights issue and as a precondition for, and indicator of, sustainable people-centered development.”8

Det har debatterats flitigt angående vilken riktning sambandet mellan jämställdhet och ekonomisk utveckling kan tyckas ha. Är det jämställdhet som leder till ekonomisk utveckling,

7 UNDP. Human Development Index (HDI). http://hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi 8 Office of the Special Adviser on Gender Issues and Advancement of Women. Concepts and definitions.

(9)

8

eller är det tvärtom den ekonomiska utvecklingen som leder till jämställdhet? I sitt bidrag till Journal of Economic Literature redogör Esther Duflo för debatten och därmed också båda sidors och parters argument.9 Enligt Duflo är sambandets bägge möjliga orsaksriktningar

kausala sådana, men hon drar däremot slutsatsen att båda kan anses något svaga och är därmed enligt henne otillräckliga. Jämställdhet kan alltså enligt denna mening inte anses vara en uttömmande lösning till att åstadkomma ekonomisk utveckling, likväl som att ekonomisk utveckling inte kan anses vara en uttömmande lösning till att uppnå jämställdhet.10 Vad Duflo istället förespråkar för att uppnå målen om jämställdhet mellan könen är återkommande politiska åtgärder och insatser över tid, fördelaktiga för kvinnor och därav också på mäns bekostnad.11

Stephanie Seguino och Maureen Were är av samma åsikt som Duflo angående den uttalade komplexiteten i hur områdena jämställdhet och ekonomisk utveckling förhåller sig till varandra. De poängterar hur mycket det redan forskats kring potentiella anledningar till Afrika söder om Saharas långsamma utveckling, men även att det till synes knappt reflekterats kring utvecklingens koppling till jämställdhet i regionen.12 De diskuterar hur politiska åtgärder och beslut behöver innefatta ett tilltänkt jämställdhetsperspektiv för att nå de nödvändiga och önskade förbättringarna inom området, istället för att utan samma

perspektiv motverka dem. Dessa förbättringar skall sedan i sin tur kunna bidra till en hållbar, ny våg av ekonomisk tillväxt och utveckling i Afrika söder om Sahara. 13 Utvecklas politiska

beslut och åtgärder som snarare är missgynnande för jämställda förhållanden så sägs istället en sjunkande ekonomisk tillväxt och utveckling riskeras.

Dessa teoretiska utgångspunkter kring sambandet mellan jämställdhet och ekonomisk

utveckling bekräftar betydelsen av jämställdhetsmedvetna politiska åtgärder och beslut för att gynna länders utveckling, och mer specifikt också i länderna i Afrika söder om Sahara. Därför blir det i enlighet med frågeställningen relevant att undersöka Sydafrikas förutsättningar för sådana åtgärder och beslut, och det genom valmanifesten tillhörande landets största och mest betydelsefulla partier i samband med lokalvalen 2016.

9 Esther Duflo. Women Empowerment and Economic Development. Journal of Economic Literature 50 no. 4 (2012): 1051-1079. http://dx.doi.org/10.1257/jel.50.4.1051

10 Duflo. Women Empowerment and Economic Development, 1076. 11 Ibid, 1076.

12 Stephanie Seguino och Maureen Were. Gender, Development and Economic Growth in Sub-Saharan Africa, i18. Journal of African Economies, 2014 Vol. 23, AERC Supplement 1, pp. i18–i61.

https://doi.org/10.1093/jae/ejt024

(10)

9

2.2. Jämställdhet och politik

År 1995 vid Förenta Nationernas (FN:s) fjärde kvinnokonferens i Beijing skrev flertalet internationella organisationer och regeringar under en överenskommelse om att börja använda sig av ett nytt slags verktyg att arbeta med för att uppnå gemensamma jämställdhetsmål, och detta verktyg kallades jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming). 14 Jämställdhetsintegrering är ett högaktuellt och välkänt sätt att arbeta med jämställdhetsfrågor på idag. Med jämställdhetsintegrering menas att ett jämställdhetsperspektiv skall beaktas inom alla politiska åtgärder och områden samt på alla politiska nivåer. Begreppet definierades som följer av FN:s Economic and Social Council (ECOSOC) år 1997:

“Mainstreaming a gender perspective is the process of assessing the implications for women and men of any planned action, including legislation, policies or programmes, in all areas and at all levels. It is a strategy for making women's as well as men's concerns and experiences an integral dimension of the design, implementation, monitoring and evaluation of policies and programmes in all political, economic and societal spheres so that women and men benefit equally and inequality is not perpetuated. The ultimate goal is to achieve gender equality.”15

Ett konkret och i hög grad implementerat exempel på jämställdhetsintegrering inom politiken är kvotering - detta då kvotering kan sägas innebära att ett jämställdhetsperspektiv iakttas vid rekrytering till politiska poster. Kvoteringsfrågan har företrädesvis kretsat kring att öka kvinnors politiska representation och deltagande då kvinnor generellt är mer frånvarande i politiken än män. Detta faktum kan förklaras av flera olika orsaker. Många hänvisar till att det

14 Office of the Special Adviser on Gender Issues and Advancement of Women. Gender Mainstreaming: An

Overview. 2002, 1. http://www.un.org/womenwatch/osagi/pdf/e65237.pdf

15 ECOSOC. Gender Mainstreaming. 1997/ 2. I: Report of the Economic and Social Council for 1997, 1997. http://www.un.org/womenwatch/daw/csw/GMS.PDF

Jämställdhet Ekonomisk

(11)

10

finns strukturella barriärer som förhindrar kvinnor att delta i politiken i samma utsträckning, som exempelvis att kvinnors kvalifikationer och erfarenheter nedvärderas gentemot mäns.16

Inom politisk representation går det sedan att urskilja flera olika sorters kvoter, och faktum är att cirka hälften av världens länder redan använder sig av någon form av kvotering till sina respektive parlament.17 Ett exempel på kvotering inom politisk representation är kvotering av platserna i ett parlament eller kvotering av politiskt tillsatta positioner medan ett annat är obligatorisk alternativt frivillig kvotering av politiska partiers kandidatlistor.18 Även intresset för att införa kvotering av kvinnor inom näringslivet ökar i fler och fler länder. Inom näringslivet kan andelen kvinnor i maktpositioner ofta vara ännu lägre än inom det offentliga, och denna sortens kvot handlar således ofta om kvotering till bolagsstyrelser. Kvotering av kvinnor tycks dock inte bara ha förespråkare. Argument om att kvotering är en odemokratisk metod som inte garanterar lika möjligheter för alla är vanligt förekommande. Flertalet av de kvinnliga motståndarna hävdar därtill att de hellre blir bedömda utifrån sina kvalifikationer än utifrån sitt kön.19

Janine Hills beskriver hur kvotering blir mer och mer aktuellt och uppe på agendan i Sydafrika på grund av avsaknaden av frivillig förändring. Den sydafrikanska propositionen vid namn ”The Women Empowerment and Gender Equality Bill” har potential att bli den mest radikala lagstiftningen rörande kvotering i hela världen med ett krav på 50 procents representation av kvinnor i alla organisationers, bolags och regeringsdepartements högsta beslutande organ. Propositionen hann passera den sydafrikanska nationalförsamlingen innan den sändes tillbaka till parlamentet på grund av påstådda brister.20 För närvarande, och eventuellt inte så länge till,

är det enda sydafrikanska partiet som frivilligt använder sig av kvotering det regerande African National Congress (ANC). Kvoterna innebär att 50 procent av partiets kandidater på lokal och nationell nivå, samt dess representanter på lokal och nationell nivå, måste vara kvinnor. Sydafrikas parlament består till 44 procent av kvinnor, vilket gör att landet kvalar in bland de mest toppresterande i världen gällande kvinnors parlamentariska representation.21

16 International IDEA, Stockholm University, Inter-Parliamentary Union. About Quotas, 2015. http://www.quotaproject.org/aboutQuotas.cfm

17 International IDEA, Stockholm University, Inter-Parliamentary Union. About Quotas. 18 Ibid

19 Ibid

20 Janine Hills. Addressing gender quotas in South Africa: Women empowerment and gender equality legislation, 153-155. Deakin Law Report 20 no. 1 (2015): 153-184.

http://dx.doi.org/10.21153/dlr2015vol20no1art498

(12)

11

Dessa fakta är viktiga för undersökningen då partiernas kvinnliga representation i samband med lokalvalen också kan ses som relevant och intressant för att besvara frågeställningen som komplement till vad som uttrycks i valmanifesten.

2.3. Jämställdhet och intersektionalitet

År 1989 myntades begreppet intersektionalitet för första gången av aktivisten Kimberlé Williams Crenshaw. Med en utgångspunkt i ”black feminism”-rörelsen diskuterade och kritiserade hon hur svarta kvinnor inte tillägnades någon vidare uppmärksamhet när rasdiskriminering eller könsdiskriminering kom på tals. Endast de mest priviligierade inom respektive diskriminerad grupp fick enligt Williams Crenshaw agera ansikte utåt och därmed fick exempelvis endast de vita kvinnorna representera den gruppen könsdiskrimerade. Tvärtemot detta endimensionella tankesätt argumenterar hon för att det finns flera diskrimineringsfaktorer som kan intervenera på samma gång, vilket kan leda till att den sammanlagda diskrimineringen av vissa samhällsgrupper underskattas.22 Det är alltså svårt att analysera jämställdhetsförhållanden utan att ta hänsyn till andra faktorer som även de kan verka på ett diskriminerande vis. Sådana skulle exempelvis kunna vara ras, klass, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

I den sydafrikanska diskursen och i det material som använts till denna uppsats benämns Sydafrikas invånare ofta som antingen ”black”, ”coloured”, ”Indian” eller ”white”, och dessa sägs i sin tur vara olika ”races”. På grund av relevansen i att använda samma distinktion som denna diskurs så kommer dessa begrepp att direktöversättas till ”svart”, ”färgad”, ”indisk” och ”vit” vid användning i uppsatsen. Detta görs utan en subjektiv värdering och med reservation för att begreppen kan förväntas ha olika laddning på respektive språk, i respektive kultur samt i respektive diskurs. Därutöver kommer uppsatsen att utgå från ett binärt könssystem, vilket skulle kunna ses som problematiskt. Det är dock fördelaktigt och underlättande för uppsatsens struktur.

(13)

12

2.4. Tidigare forskning

2014 gjorde Helen Johnston en analys av jämställdhetsfrågors betydelse i de nationella val som ägde rum samma år. Detta val är det sista som kan sägas ha haft en liknande partipolitisk sammansättning som lokalvalen 2016, och därför gås bara Johnstons analys igenom.

Angående ett av de partier som även denna studie undersöker, Economic Freedom Fighters (EFF), så benämndes närvaron av starka, kvinnliga ledare som positiv. Valmanifestet bedömdes dock som undermåligt ur detta perspektiv med tanke på de få och problematiska utsagorna som gjorts kring den kvinnliga problematiken. Angående partiet African National Congress (ANC) så berömdes dess kvoteringsregler av Johnston, men hon påpekade också att samma regler inte tycks gälla bland partiets högre politiska poster. ANC Women’s Leauge kritiserades på grund av ett uttalande från året innan, 2013, om att Sydafrika inte tros vara redo för en kvinnlig president. Johnston såg emellertid en djupare förståelse för kvinnofrågor i ANC:s valmanifest än i någon av de andra sydafrikanska partiernas motsvarigheter. Gällande det största oppositionspartiet Democratic Alliance (DA) så fanns även här en viktig närvaro av starka, kvinnliga ledare – till och med en partiledare. Johnston kritiserade dock partiets blundande för kvinnors strukturella utmaningar i och med dess kvoteringsvägran. I DA:s valmanifest ansåg Johnston att kvinnor endast fick utrymme i rollen som offer för könsbaserat våld. Författaren ansåg överlag att det i samband med valen fanns en brist hos alla de stora partierna i att tackla jämställdhetsfrågor på en strukturell nivå, likväl som att se kvinnors problematik som en central del mot att uppnå en groende demokrati. Slutligen betonades vikten av en förenlighet med demokratisk styrning för att uppnå liknande mål. 23

3. Sydafrika

I detta kapitel ges en kortare inblick i den sydafrikanska kontexten för att tillhandahålla läsaren med nödvändig bakgrundsinformation. Detta sker dels i form av en beskrivning av den jämställdhetsutveckling som skett och sker i Sydafrika, samt dels i form av en beskrivning av de lokalval som denna uppsats kommer att undersöka.

(14)

13

3.1. Jämställdhetsutveckling

Somliga hävdar att dagens rådande könsmaktsordning där mannen är överordnad kvinnan ursprungligen härstammar från Europa och väst, varifrån den togs medtill och projicerades på kolonierna. Oyeronke Oyewomi diskuterar i sin bok ”Invention of Women: Making An African Sense Of Western Gender Discourses” hur flera samhällen i Afrika, tvärtom mot västvärlden, inte nödvändigtvis sett människokroppen som biologiskt könad och därmed inte heller konstruerat genus på samma sätt genom att tilldela dessa kön separata sociala statusar. Hon argumenterar för att projicerandet av detta skett i samband med kolonialismen men att det även sker i samband med spridningen av den så kallade vita feminismen.24

Under kolonialtiden och apartheidregimen urskildes ras som den mest distinkta diskrimineringsfaktorn i Sydafrika där ”vita” rangordnades högst medan ”svarta” rangordnades lägst. Däremellan återfanns ”indier” och ”färgade”. Apartheidregimen må ha fallit år 1994, men rasmotsättningar, orättvisor och obalans drabbar många sydafrikaner än idag. Enligt Kimberlé Williams Crenshaws teori om intersektionalitet och sambandet ras och kön borde svarta kvinnor ha drabbats och drabbas fortfarande hårdast. I detta konkreta fall vore alltså de svartamännen de mest priviligierade inom den diskriminerade gruppen ”svarta” och borde därför också vara de som tillägnas mest uppmärksamhet. De ”svarta” kvinnorna däremot, som inte bara diskrimeras på grund av ras utan också på grund av kön, borde i högre utsträckning än männen hamna i skymundan. Baserat på endast dessa två diskrimineringsfaktorer borde alltså de ”svarta” kvinnorna kunna ses som Sydafrikas allra lägst värderade samhällsgrupp.

När Nelson Mandela till slut efter frihetskampens seger fick öppna parlamentet som ledare för sitt ANC år 1994 sade han själv att:

“It is vitally important that all structures of Government, including the President himself, should understand this fully that freedom cannot be achieved unless the women have been emancipated from all forms of oppression.”

(15)

14

Tjugo år senare, 2016, placerade sig Sydafrika som tidigare nämnt på en kvalificerad femtondeplats i World Economic Forum:s Global Gender Gap Report.25 Indexet mäter gapet

mellan kvinnor och män i området ekonomiskt deltagande och ekonomiska möjligheter, området förvärvande av utbildning, området hälsa och överlevnad samt i området politisk makt.26 Idag råder det dock delade meningar om huruvida ANC faktiskt fortfarande är det parti som representerar den kamp, de uttalanden och de drömmar som Mandela stod för.

Under ANC:s långa sejour vid makten har flera viktiga institutioner instiftats för främjandet av jämställdhet i landet. Dessa har bland annat innefattat departementet ”Ministry for Women in the Presidency” (även kallat Department of Women in the Presidency) instiftat 2014 efter dess föregångare från 2009, ”Ministry of Women, Children and People with Disabilities” (DWCPD).27 Än tidigare hette motsvarigheten “The Office on the Status of Women” (OSW). Därtill har kommittén Joint Monitoring Committee on the Quality of Life and Status of Women (JMC) en viktig roll i parlamentet, likväl som den självständiga kommissionen Commission for Gender Equality (CGE) är av stor betydelse. Kvinnorörelser och organisationer räknas även de ofta in i det större jämställdhetsmaskineriet.28

African Development Bank diskuterar i en rapport hur ANC kom att ärva ett land fullt av diskriminering av och utmaningar för framförallt svarta kvinnor. Trots att det numera går att urskilja en tydlig och klar linje i både Sydafrikas konstitution och i Sydafrikas lagar som tar ställning för och möjliggör en väg mot jämställdhet och kvinnors frigörelse går det knappt att notera någon märkbar skillnad i kvinnors liv i verkligheten.29 Kvinnor i Sydafrika fortsätter att

bli diskriminerade och förtryckta. Kvinnors politiska representation och deltagande samt kvinnors tillgång till utbildning lyfts sedan fram som de områden där Sydafrika hitintills lyckats allra bäst med att minska klyftan mellan könen, medan områden så som hälsa och arbetslöshet fortfarande tycks lämna mycket kvar att önska.30 De ovan nämnda institutioner som inrättats

25 World Economic Forum. Global Gender Gap Index 2016. 2016. http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/rankings/

26 World Economic Forum. Measuring the global gender gap. http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/measuring-the-global-gender-gap/

27 South African Government. Women’s Month 2016.

http://www.gov.za/speeches/womens-month-2016-4-dec-2015-1510

28 African Development Bank: African Development Fund. South Africa: The National Gender Machinery,

Gender Mainstreaming and the Fight against Gender Based Violence. 2009, 14.

http://www.afdb.org/fileadmin/uploads/afdb/Documents/Project-and-Operations/South%20Africa%20-%20The%20National%20Gender%20Machinery%20Gender%20Mainstreaming.pdf

29 African Development Bank: African Development Fund. South Africa: The National Gender Machinery,

Gender Mainstreaming and the Fight against Gender Based Violence. 2009, 2-3.

(16)

15

sedan 1994 sägs även lida brist på tillräckliga finansiella resurser, tillräcklig politisk auktoritet och makt samt tillräckligt kvalificerad personal och har därmed svårigheter att kunna verka på de sätt som intentionen var att de skulle från början.31

3.2. Lokalvalen 2016

Håller en hegemoni på att brytas? De lokala val som hölls i landet i augusti 2016 skvallrar om att så må vara fallet och dessa resultat ådrog sig både uppmärksamhet och förvåning. ANC som styrt landet sedan apartheid-regimens fall år 1994 presterade sitt sämsta resultat på 22 år. De förlorade kontrollen över flertalet av sina allra största och viktigaste traditionellt lojala politiska säten så som Johannesburg, Pretoria och Nelson Mandela Bay till det huvudsakliga oppositionella partiet DA men även delvis till det relativt nygrundade partiet EFF.32 ANC kan beskrivas vara ett socialistiskt och traditionellt ”svart” parti, DA kan snarare beskrivas vara ett liberalt, traditionellt ”vitt” parti medan EFF är ett utbrutet parti ur ANC som kan beskrivas som populistiskt och med socialistiskt revolutionära idéer. Det politiska missnöjet var av betydande storlek inför valet och det spekuleras nu i huruvida dessa två oppositionella partiers framfart kommer att fortskrida även fram till de nationella valen år 2019. Det enorma missnöjet handlade i stor utsträckning om den bristfälliga ekonomiska frigörelsen som möjliggörs för landets invånare samt om president Jacob G Zumas styre och presidentskap med dennes åtskilliga skandaler i ryggen. I samband med dessa val handlade skandalerna främst om korruption då Zumas relationer med affärsfamiljen Gupta livligt diskuterades, likväl som lyxrenoveringen av ett hus i Nkandla tillhörande Zumas familj som genomfördes med hjälp av en enorm summa skattepengar.

Relaterat till jämställdhet så går det att konstatera att alla dessa tre partier leddes av män i samband med valen - ANC leddes av Jacob G Zuma, DA leddes av Mmusi Maimane och EFF leddes av Julius Malema. Den föreslagna politiska representationen som partierna lade fram till kommunerna inför valen innehöll också en låg andel kvinnor. Helen Zille var dock DA:s ledare i åtta år, fram till 2015. Hon byttes då ut mot den nuvarande partiledaren Mmusi Maimane, förmodligen i partiets strävande mot att vinna fler röster och kommuner i de viktiga lokalvalen 2016. En vit kvinna byttes alltså ut mot en svart man. Huruvida detta partiledarbyte var kopplat

31 Ibid 14-15.

(17)

16

till hudfärg, kön, bäggedera eller rent av något helt annat är svårt att avgöra, men skiftet var i varje fall ett nederlag för kvinnors politiska representation i Sydafrika.

Valen kom att genomsyras av en delvis jämställdhetsinriktad diskurs på grund av aktivism och skandaler. Vid resultatceremonin som ägde rum i Pretoria utförde kvinnliga representanter från EFF en tyst protest när Zuma befann sig vid talarstolen. De höll upp skyltar med budskapen ”I am 1 in 3”, ”10 yrs later” ”Khanga” och ”Remember Khwezi” – alla för att uppmärksamma president Zumas våldtäktsrättegång som ägde rum för precis tio år sedan. 33 ”Khwezi” kom kvinnan som anklagade Zuma att kallas i media. Denna händelse i samband med valen rev åter upp debatten om Zumas förhållningssätt till jämställdhet. Anknytningar till jämställdhet återkom också i tal nära i tid till valen. I ett budgettal av DA:s Nomsa Marchesi från den 11:e maj 2016 kritiserar hon arbetsuppgifterna samt inaktiviteten hos Department of Women in the Presidency. Hon menar att departementet inte bara är underfinansierat, utan också att de finansiella resurser som finns att tillgå fördelas på ett skevt sätt. Commission for Gender Equality menar Marchesi också lider av underfinansiering. Slutligen belyser hon att den strategiska plan mot könsbaserat våld som utlovats och förväntats inte lagts fram.34 I ett tal från samma dag följer DA:s Denise Robinson i samma spår men tar även upp problematiken kring omskärelse av flickor, HBTQ-frågor samt så kritiserar hon African National Congress Women’s League (ANCWL) för att ofta ta president Zumas parti framför kvinnors.35 Samma

Robinson radade sedan efter valen upp flertalet konkreta punkter hon ansedde behövde tas itu med för att främja jämställdheten i landet.36

4. Metod

I detta kapitel beskrivs både det material och den metod som kommer att användas i undersökningen. Frågeställningen operationaliseras genom en analys av tre partiers respektive valmanifest.

33 Ra'eesa Pather. Jacob Zuma and his sexism - as laid out in the president's own words. Mail & Guardian. 2016-08-09. http://mg.co.za/article/2016-08-09-jacob-zuma-and-his-sexism-as-laid-out-in-the-presidents-own-words 34 Nomsa Marchesi. The ANC governs like women’s lives don’t matter. 2016-05-11.

https://www.da.org.za/2016/05/the-anc-governs-like-womens-lives-dont-matter/

35 Denise Robinson. The ANC perpetuates injustices against women in South Africa. 2016-05-11. https://www.da.org.za/2016/05/the-anc-perpetuates-injustices-against-women-in-south-africa/ 36 Denise Robinson. Women have to be united to move SA forward. 2016-08-26.

(18)

17

4.1. Materialbeskrivning

Det material som kommer att användas och undersökas i denna studie är valmanifest inför lokalvalen 2016 tillhörande Sydafrikas tre största politiska partier. I storleksordning från det senaste nationella valet år 2014 är dessa African National Congress (ANC) med 62,15 % av de totala rösterna, Democratic Alliance (DA) med 22,23 % av de totala rösterna samt Economic Freedom Fighters (EFF) med 6,35 % av de totala rösterna.37 Valet av politiska partier motiveras delvis av storleksordningen. Efter EFF följer nästa parti, Inkatha Freedom Party (IFP), på 2,40 % av rösterna - tätt följt av ytterligare nio partier som även de innehar mandat i parlamentet.38 En analys av alla dessa vore tyvärr för omfattande för denna studie. Dessa partier skulle kunna sägas vara Sydafrikas mest inflytelserika, och därför blir också deras syn på jämställdhet relevant. Valet av politiska partier har dock också att göra med deras betydelse och resultat i lokalvalen 2016 där ANC, DA och EFF av olika anledningar var de partier som ådrog sig allra flest rubriker, enligt tidigare diskussion.

Valmanifesten har valts till huvudsakligt material då de skulle kunna påstås vara det medium där ett politiskt parti på bästa möjliga sätt har chansen att klart och tydligt tillkännage sina intentioner och målsättningar inför en eventuell mandatperiod. Materialet har en tydlig aktualitets- och framtidsaspekt samt en tydligare koppling till just detta val och svarar därför bättre till studiens frågeställning än vad respektive partis partiprogram skulle göra. I mån av tid skulle också diverse debatter, tal och diskurser kring valet kunnat undersökas på ett systematiskt sätt, men av anledningen att valmanifesten ansågs som de mest omfattande och innehållsrika föll valet på dem. Det går at tillägga att dessa valmanifest till sin natur är skrivna på ett kort oh koncist sätt, vilket då i vissa fall även kan medföra att innehållsliga fynd återges relativt korthugget.

Enligt Sydafrikas konstitution är kommunernas syfte att tillhandahålla ett demokratiskt och ansvarigt styre för kommuner, att trygga tillhandahållandet av grundläggande tjänster till kommuner på ett hållbart sätt, att verka för social och ekonomisk utveckling, att verka för säkra och hälsosamma levnadsförhållanden samt att uppmuntra samhällen och organisationer att engagera sig i lokala frågor. Detta måste kommunerna sträva efter – både ekonomiskt och

37 Electoral Commission of South Africa. 2014 National and Provincial Elections: Results. 2014-10-05. http://www.elections.org.za/resultsNPE2014/

(19)

18

administrativt.39 I och med att kommuner ska verka för både social och ekonomisk utveckling

samt säkra och hälsosamma levnadsförhållanden går det att argumentera för att jämställdhetsfrågor är relevanta inte bara i nationella utan också i lokala val i Sydafrika. Även därigenom motiveras valet av dessa valmanifest.

4.2. Metodbeskrivning

Denna undersökning kommer med hjälp av innehållsanalytisk metod att undersöka huruvida valmanifesten kan anses vara jämställdhetsmedvetna eller inte. I sin analys av 2014 års val koncentrerade Helen Johnston sig på partiernas uttalanden i respektive valmanifest, samt partiernas bakgrund och dess sammansättningar. Likväl som Johnston vill denna studie se till det relativt självklara: den större kontexten och vad som faktiskt uttalas alternativt icke uttalas i valmanifesten, men därutöver även till språket och bilderna som används. Detta för att få en bredare uppfattning om jämställdhetsmedvetenheten, då dessa parametrar skulle kunna avslöja mer underliggande sanningar om inställningar och värderingar kopplade till kön från partiernas sida. Icke att förglömma appliceras sedan dessa idéer på ett nytt val – lokalvalen 2016.

Tidigare forskning har diskuterat och framhållit att språk och samhälle på ett klart och tydligt sätt hänger ihop. Den än mer specifika diskussionen om vad vårt språk har för betydelse för jämställdheten började relativt tidigt, där Robin Lankoff och Dale Spender gjorde viktiga bidrag med sina ”Language and Woman’s Place”40 respektive ”Man Made Language”41. Vårt språk

sägs vara en bidragande faktor till vårt samhälles rådande könshierarkier. 2002 skrev också Karin Milles ett intressant bidrag angående det könsneutrala språket. Ett språk som inte är könsneutralt kan exempelvis använda språket för att underordna kvinnor, eller alternativt exkludera dem genom avsaknaden av könsneutrala ord, ändelser eller yrkesbeteckningar i språkets struktur. Det könsneutrala språk går att återfinna i många texter, då det snarare ämnar att inte göra någon skillnad mellan könen. Milles diskuterar dock hur ett könsneutralt språk också kan anses vara könsblint om inte kön talas om överhuvudtaget. Denna sorts blinda språk

39 South African Government. Constitution of the Republic of South Africa, 1996 - Chapter 7: Local Government. http://www.gov.za/documents/constitution-republic-south-africa-1996-chapter-7-local-government

(20)

19

skulle i sådana fall snarare bidra till att återskapa hierarkier kopplade till kön än till det könsneutrala språkets egentliga syfte - att riva ned dem.42

Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing var kvinnor och media ett av de diskuterade områdena. Där sattes bland annat ett mål om att medlemsländerna skulle verka för ett balanserat och icke-stereotypiskt porträtterande av kvinnor i media.43 Det bedömdes alltså viktigt att kvinnor är rättvist representerade inom media, men också på vilket sätt de framställs. Då bilder i allra hösta grad kan sägas vara en sorts media är detta högst relevant för undersökningen och motiverar varför det är viktigt att studera valmanifestens bilder och vad de kan tänkas sända ut för signaler till väljaren. Vilka är representerade, i vilka sammanhang och hur framställs de? Bilder har alltså liksom språk en potential att kunna berätta en annan historia än den som uttrycks explicit i vallöften.

Därför kommer valmanifesten att analyseras genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalytisk metod där språket, bilderna och de huvudsakliga politiska punkterna får betydelse. Inspiration tas av Bergström och Boréus och studien både mäter och tolkar sammanhang noggrant. 44 Målet är att granska framställningen och värderingen av kön och jämställdhet i valmanifesten, likväl som att undersöka jämställdhetsfrågors faktiska aktualitet och betydelse i valet och därmed för framtiden.

4.2.1. Kvantitativ innehållsanalys

Den kvantitativa delen av undersökningen kommer att bestå av räknandet av ord, bilder samt politiska områden förekommande i valmanifesten.45 Resultaten är nödvändiga som grund till den efterföljande kvalitativa innehållsanalysen. Det kvantitativa är emellertid också viktigt och hjälpsam i sig självt då det också möjliggör en direkt jämförelse mellan kvinnligt och manligt i termer av hur många ord eller bilder som anspelar på respektive kön. Det kommer också vara behjälpligt i att bestämma hur många relevanta politiska områden för kvinnor som innefattas i varje valmanifest, vilket kommer att definieras senare. Denna mätning gör det också enkelt att

42 Karin Milles. Könsneutralitet eller könsblindhet? En studie av två broschyrer från Socialstyrelsen. I Svenskans

beskrivning, Marketta Sundman & Anne-Marie Londen (red.), 189-199. Åbo: Åbo Universitet, 2002.

43 UN WOMEN. The United Nations Fourth World Conference on Women. http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/media.htm

44 Bergström och Boréus (red.). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. 2012, 50-52.

(21)

20

göra jämförelser mellan de undersökta partierna. Den kvantitativa innehållsanalysen svarar på frågorna: hur många gånger förekommer könsmarkerade ord och bilder och hur ofta jämfört med ord eller bilder kopplade till det andra könet? Därutöver: hur ofta förekommer könsmarkerade ord och bilder samt de för kvinnor viktiga politiska områdena hos ett parti i jämförelse med de andra partierna?

Denna uppsats utgår från att det finns en könsmaktsordning i samhället där mannen är överordnad kvinnan och att en manlig norm därmed råder. En klar närvaro av manligt markerade ord eller bilder kan därför tänkas tyda på precis detta. En klar närvaro av kvinnligt markerade ord och bilder kan däremot antingen tänkas tyda på att kvinnors perspektiv särskilt uppmärksammas eller att resterande delar av texten eller bilderna indirekt refererar till normen – män.

4.2.1.1. Språk

För att räkna på de respektive könens språkliga förekomst så kommer orden ”she”, ”her”, ”hers”, ”woman” och ”women”, respektive ”he”, ”him”, ”his”, ”man” och ”men” att omfattas. Detta då undersökningen behöver begränsas och koncentreras, och dessa verkar mer sannolika att förekomma än andra könsmarkerade personbenämningar. Efter att sådana hittats går det senare i den kvalitativa analysen att undersöka hur de respektive könen behandlas. Därtill kommer de för jämställdheten relevanta och uttrycken ”gender” samt ”sexism”/”sexist” att eftersökas för att se om en sådan diskussion finns närvarande, och dess eventuella innehåll analyseras i den kvalitativa analysen. Slutligen kommer även personnamn att behandlas, och i den kvalitativa analysen bedöms framställningen av sådana personer.

(22)

21

den frekvent förekommande 40–60-procentsgränsen som ofta används relaterat till kön och representation.

4.2.1.2. Bilder

Valmanifestens bilder kommer också att granskas och sedan kategoriseras som ”kvinnliga”, ”manliga” eller ”övriga”. Kategorin ”kvinnliga bilder” kommer att innefatta bilder som visar en majoritet av kvinnor, en kvinna som tydligt är i centrum av bilden eller bilder som föreställer ett kvinnodominerat yrke där kvinnorna i sig inte nödvändigtvis behöver vara i förgrunden. Kategorin ”manliga bilder” kommer på samma sätt att innefatta bilder som visar en majoritet av män, en man som tydligt är i centrum av bilden eller bilder som föreställer ett mansdominerat yrke där männen i sig inte nödvändigtvis behöver vara i förgrunden. Till kategorin ”övriga bilder” kommer bilder som saknar ovanstående kännetecken att räknas, samt bilder föreställande större folkmassor. Syftet med denna del av granskningen är att undersöka om det finns någon märkbar skillnad mellan antalet ”kvinnliga” och antalet ”manliga” bilder och därmed ifall något kön porträtteras som norm, alternativt verkar prioriteras som väljare. Ramarna för denna bedömning gör ett försök till att utgå ifrån ”common sense” som metod i uppgiften att bedöma om en bild består av kvinnlig, manlig eller neutral representation. Inga djupgående analyser görs i och med att de allra flesta bilder är väldigt lättbedömda enligt majoritetsprincipen eller enligt vem som tydligt är aktiv eller står i centrum av bilden. En bild som anses svår att bedöma enligt kriterierna blir hellre klassad som ”övrig”. Om över 60 procent av de sammanlagda bilderna kategoriseras som antingen ”kvinnliga” eller ”manliga” kommer den sidan att anses vara dominerande.

4.2.1.3. Politiska punkter

(23)

22

ett av de största hoten mot kvinnor.46 Ett annat område skulle kunna tänkas vara utbildning, där

unga flickor i högre grad riskerar att gå miste om värdefulla kunskaper än unga pojkar - detta trots att större insatser för flickors utbildning redan genomförts.47 Arbete är även det ett viktigt

område för kvinnor - detta då kvinnor är överrepresenterade inom den strukturella arbetslösheten som råder i landet. De förväntas fortfarande i första hand ansvara för hushållets reproduktiva snarare än produktiva arbete och saknar många av de färdigheter men också många av de möjligheter som sydafrikanska män besitter.48 Hälsa bör slutligen nämnas med tanke på den HIV/AIDS-problematik sydafrikanska kvinnor drabbas av i hög utsträckning, samt på grund av deras bristande tillgång till reproduktiv hälsa.49 Denna del av undersökningen syftar till att granska hur många av dessa fem politiska områden som förekommer som huvudsakliga punkter i respektive partis valmanifest, och därmed att börja svara på huruvida dessa partier har för avsikt att driva en politik som kommer att gynna landets kvinnor under en eventuell mandatperiod.

4.2.2. Kvalitativ innehållsanalys

Den kvalitativa delen av undersökningen50 syftar till att bygga vidare på resultaten från den kvantitativa delen och är den som spelar en avgörande roll. Att tillämpa ett tillvägagångssätt där sammanhang och värdering får högst betydelse kan anses vara absolut nödvändigt för att kunna dra riktiga slutsatser om det kvantitativa resultatet. Syftet med den kvalitativa innehållsanalysen kan alltså sägas vara att öka undersökningens validitet.

Den kvalitativa utredningen kring de könsmarkerade och jämställdhetsrelevanta orden kommer att bestå i att klarlägga i vilka sorters sammanhang de förekommer och på vilka sätt de behandlas. På så sätt framkommer inte bara att olika könsmarkerade och jämställdhetsrelevanta ord förekommer i valmanifesten, utan också hur de framställs och värderas i dem. Den kvalitativa utredningen kring personnamnen kommer att bestå i att granska vilka personer det talas om, i vilka roller de talas om och hur dessa personer talas om i valmanifesten. På så vis

46 Ojakorotu och Selebogo. SADC Gender and Development Protocol: An Evaluation of Equality, Empowerment

and Gender Based Violence in South Africa (2008-2012), 5180-5181

47 Janine Hills. Addressing gender quotas in South Africa: Women empowerment and gender equality legislation. Deakin Law Report 20 no. 1 (2015): 153-184. http://dx.doi.org/10.21153/dlr2015vol20no1art498 48 Hills. Addressing gender quotas in South Africa: Women empowerment and gender equality legislation, 160. 49 Ojakorotu och Selebogo. SADC Gender and Development Protocol: An Evaluation of Equality, Empowerment

and Gender Based Violence in South Africa (2008-2012), 5194-5195.

(24)

23

går det att dra mer välgrundade slutsatser angående valmanifestens språkbruk och angående vilka personer som kan anses vara eller ha varit viktiga för ett parti.

Den kvalitativa utredningen av bilderna kommer sedan att kretsa kring att klarlägga på vilka sätt och i vilka roller kvinnor respektive män förekommer eller alternativt inteförekommer på bilder i valmanifesten. På så sätt redovisas inte bara kvinnlig respektive manlig representation, utan även bildernas bakomliggande normer och värden i hur kvinnor och män framställs. Slutligen kommer den kvalitativa utredningen av de huvudsakliga politiska punkterna bestå i att undersöka huruvida ett kvinnoperspektiv beaktas inom de fem områden som tidigare i uppsatsen ansetts vara viktigast för sydafrikanska kvinnor, alternativt inom något annat område. På så vis går det att diskutera huruvida partiernas politik direkt eller snarare indirekt syftar till att driva en politik som gynnar landets kvinnor. Att direkt syfta till detta definieras som att ett valmanifest antingen innehåller jämställdhet som en huvudsaklig politisk punkt, alternativt diskuterar det kvinnliga perspektivet i samband med en majoritet av de resterande fyra tidigare utvalda områdena. Att indirekt syfta till detta definieras som att ett valmanifest innehåller flertalet av de relevanta politiska områdena som huvudsakliga punkter utan att iaktta ett kvinnoperspektiv i samband med dem.

4.2.3. Definitioner

Språklig jämställdhetsmedvetenhet i valmanifesten kommer som definition att kräva en avsaknad av könsmarkerade ord som tydligt bekräftar en rådande manlig norm, samt en balans mellan nämnda kvinnliga och nämnda manliga personnamn. Att föra jämställdhetsrelevanta diskussioner genom användningen av uttrycken ”gender” eller ”sexism” kan därutöver höja en bedömning kring den språkliga medvetenheten.

(25)

24

perspektivet i samband med en majoritet av de resterande fyra tidigare viktiga politiska områdena utbildning, arbete, hälsa och säkerhet.

För att ett valmanifest skall anses vara fullständigt jämställdhetsmedvetet behöver det uppfylla kriterierna för medvetenhet i en majoritet av de tre ovanstående delområdena språk, bild och huvudsakliga politiska punkter.

4.3. Metodkritik

Ett tydligt problem med innehållsanalys som metod är dess oförmåga att mäta det osynliga i en text - vad som inte nämns kan anses vara precis lika viktigt som vad som faktiskt nämns, sägs och diskuteras. Detta kan ha okända, bakomliggande orsaker så som att någonting anses underförstått, oviktigt eller självklart i en viss kontext.51 Denna uppsats kringgår dock en sådan problematik genom att analysera både förekomsten och avsaknaden av flertalet faktorer. Angående denna undersöknings validitet kan den uppfattas som relativt god. En analys av partiernas valmanifest må avslöja hur de har framställt jämställdhetsfrågor i lokalvalen och må därmed också besvara frågeställningen. I en mer omfattande undersökning hade emellertid även debatter, tal och kampanjfilmer inför valen kunnat granskas. Vad denna analys däremot kanske inte nödvändigtvis lyckas med att avslöja är någon slags definitiv sanning om dessa partiers syn på jämställdhetsrelaterade frågor. Ord, intentioner och målsättningar är som bekant inte alltid nödvändigtvis lika med faktiska handlingar, utfall och resultat. Sådana skillnader kan vara markanta hos politiska partier av olika anledningar. Därför avser även uppsatsen att i samband med resultaten från undersökningen föra en diskussion om relevanta faktum, händelser och diskurser som framkommit i samband med valen. Diskussionen kommer att föras i jakten på eventuella paradoxer hos partierna inom jämställdhetsområdet för att tillhandahålla mer kontext till uppsatsens slutsatser.

Den kvantitativa delen av innehållsanalysen har i sig självt en låg validitet och därmed svårigheter att besvara de frågor som ställts. Den svarar dock på andra, redan diskuterade, intressanta och nödvändiga delfrågor på vägen och är därför relevant. Kompletterat av den kvalitativa delen blir den sammantagna validiteten god. Beträffande reliabiliteten är den god hos de räknade orden och de politiska områden som mätts på grund av dess tydligt förmedlade

(26)

25

och enkelt mätbara typ av information. Kvantifieringen och kategoriseringen av bilderna innehåller dock en hel del tolkning där vissa bilder faller i gränslandet mellan de bedömningsfaktorer som satts upp. Reliabiliteten för bildkategoriseringen, liksom för hela den kvalitativa innehållsanalysen, skulle alltså kunna svikta något då de delarna till skillnad från övriga består av en subjektiv tolkning av information.

5. Analys

I detta kapitel genomförs uppsatsens egen undersökning. ANC, DA och EFF behandlas separat där respektive partis resultat redovisas tillsammans med tillhörande kommentarer och diskussioner.

5.1. African National Congress (ANC)

Resultaten gällande ANC har sammanställts i tabell 1 under bilaga 1.

5.1.1. Språk

Angående det språkliga innehållet så förekommer ordet ”woman”/”women” elva gånger i ANC:s valmanifest52 – ordet återfinns i ett antal olika sammanhang, tillika på valmanifestets första textsida i ett kort hälsning från Zuma. Där star följande:

”Fellow South Africans, the 2016 local government elections take place in the year that marks the 60th Anniversary of the women’s march to the Union Buildings in 1956. We remember and celebrate the invaluable contribution of these heroines to the struggle. The liberation struggle and women’s struggles cannot be separated. We thus continue with our programmes of advancing women in all sectors of society.”53

52 African National Congress. 2016 Local Government Elections Manifesto: Together Advancing People’s Power

in every Community: Local government is in your hands. 2016. Nedladdning:

http://www.anc.org.za/content/2016-local-government-manifesto

53 African National Congress. 2016 Local Government Elections Manifesto: Together Advancing People’s Power

(27)

26

Detta är ett ordentligt ställningstagande och en markering från partiets håll i frågan. Exakt vilka dessa program för att lyfta kvinnor i samhällets alla sektorer är och hur de är utformade framgår dock inte i valmanifestet. Någon vidare konkret återkoppling till detta uttalande görs alltså inte. Valmanifestet behandlar generellt inte kvinnors strukturella utmaningar i samhället i speciellt hög utsträckning. Kvinnor nämns sedan till exempel också när elektricitet diskuteras då kvinnors börda i vedhämtning sägs avta i följd med att ANC tillgodoser hushåll med el. Angående vattentillgång och kvinnors roll säger ANC såhär:

“Our people, including rural communities, have access to clean and potable water. (…)Women in many informal settlements in cities and towns do not have to ask their neighbours for water. Far fewer rural women have to travel far distances to reach wells, dams and rivers to fetch water for their households.”54

Detta gynnar förstås dessa kvinnor, men denna skeva arbetsuppdelning ifrågasätts inte. Kvinnor nämns också i samband med deltagandet i ett specifikt jobbprogram där kvinnors och ungas deltagande skall ha ökat. För att bekämpa brott i samhället består en av punkterna av att jobba med alla sektorer för att bekämpa våld riktat mot kvinnor och barn. Ordet ”women” närvarar också en gång i uttrycket ”men and women”. Ordet ”man”/”men” förekommer inte. Varken orden ”she”/”her”/”hers” eller ”he”/”him”/”his” förekommer heller. Uttrycket ”gender” nämns inte i valmanifesten, men ”sexism”/”sexist” förekommer en gång uttryckt:

”The ANC reaffirms its commitment to building a non-racial, non-sexist, united, democratic and prosperous society.”55

Denna vision innehåller ett flertal punkter som partiet inte kan tyckas ha uppnått hitintills under sin tid vid makten. Visionen om ett samhälle fritt från sexism är dock god och uttalad. Hur detta skall gå till framgår dock inte. Inga namngivna kvinnor finns med i texten – däremot namnges en man, nämligen partiledaren Jacob G Zuma.

54 Ibid, 8.

(28)

27

ANC:s valmanifests språkbruk refererar återkommande till kvinnor och uppmärksammar därigenom flera av kvinnors samhälleliga utmaningar. Det skulle emellertid också gå att istället tänka sig att en manlig norm råder i de betydligt fler sammanhang där kvinnor inte nämns. Partiet säger sig också vara nöjda med en förenklad vattenhämningsprocess för kvinnor och att de strävar efter ett samhälle fritt från sexism vilket förstås är att föra jämställdhetsrelevanta diskussioner, även om fler utvecklingar kring kvinnors strukturella utmaningar i samhället hade kunnat vara önskvärt. Någon vidare skillnad mellan antalet namngivna kvinnor och män går inte att utröna, då att en enstaka gång nämna sin partiledares namn inte kan tyckas vara speciellt uppseendeväckande. Det faktum att partiledaren är just en man är en annan fråga. Valmanifestet kan alltså tyckas vara språkligt medvetet beträffande jämställdhet, även om det lämnar mer att önska.

5.1.2. Bilder

(29)

28

Exempelbilder från ANC:s valmanifest.56

5.1.3. Politiska punkter

De huvudsakliga politiska punkter som ANC tar upp i valmanifestet handlar bland annat om att tillhandahålla grundläggande tjänster. Här diskuteras huvudsakligen elektricitet, infrastruktur, sanitet och faktureringssystem. Kommuners kapacitet samt egna möjlighet att tillhandahålla tjänster behandlas också. En annan viktig punkt som tas upp är folkligt deltagande och ansvarsutkrävande, där nämnda element innefattar att kommunens ledamöter behöver skriva på ett servicekontrakt, att feedback och återkoppling mellan ledamöterna och samhället bör ske och att det bör finnas ett samarbete mellan kommuner och samhällsorganisationer. När lokalekonomi och skapandet av arbetstillfällen diskuteras handlar det om vetenskap och teknologi, ett specifikt jobbprogram, produktivitet och information, infrastruktur och anläggning, kommunalt landägande, sport och rekreation samt att ägna speciellt fokus åt ungdomar. För att förhindra bedrägeri och korruption i kommuner behandlas strategier för anti-korruption samt strategier för mobilisering av samhället. Säkerhet finns med som punkt där gatubelysning, våld mot kvinnor och barn, domstolar, droger och säkerhetsforum tas upp. Angående utbildning diskuteras bibliotek, kommunalt ägande av utbildningsfaciliteter samt utveckling under den tidiga barndomen. Hälsorelaterade frågor begränsas till infrastruktur på hälsoområdet samt förebyggandet av sjukdomar som tuberkulos och HIV/AIDS. ANC behandlar också klimatförändringar och lägger vikt vid forskning på området, innovativ teknologi och energi samt katastrofrisker. Slutligen pratas det om social sammanhållning och

(30)

29

nationsbyggande i form av att kunna möta olika socio-ekonomiska behov samt att kunna tillvarata olika sorters kulturella och religiösa aktiviteter och platser.

ANC anger inte alltså jämställdhet som huvudsaklig punkt i sitt valmanifest. Sett till de fyra resterande politiska områden som tidigare i uppsatsen bestämdes vara allra viktigast och allra mest relevanta för sydafrikanska kvinnor – utbildning, arbete, hälsa samt säkerhet – så finns alla dessa med som huvudsakliga punkter i ANC:s valmanifest. Utbildning diskuteras, men utan att referera till flickors lägre tillgång till den. Skapandet av arbetstillfällen tas också upp, där det anknyts till ett jobbprogram initierat av partiet och kvinnors deltagande i detta. Under området hälsa diskuteras HIV/AIDS-frågor. Våld mot kvinnor (och barn) diskuteras i avsnittet rörande säkerhet. Sett till ANC:s huvudsakliga politiska punkter i sitt valmanifest kan det ses som en besvikelse att jämställdhet inte dyker upp som en sådan - manifestets inledning inbjuder till det. Dock refereras det i en majoritet av de fyra resterande relevanta områdena till kvinnor och därför kan kvinnofrågor och kvinnliga väljare antas ha någorlunda prioritet med hänsyn till vad som går att utläsa ur valmanifestet. ANC kan alltså tros haft för avsikt att driva en politik som kommer att gynna landets kvinnor under en eventuell mandatperiod, och detta på ett direkt sätt. De strukturella perspektivet saknas dock fortfarande. Kompositionen av huvudsakliga politiska områden i valmanifestet kan alltså anses vara relativt jämställdhetsmedveten.

5.1.4. Kontext

(31)

30

som varit speciellt nedlåtande mot kvinnor.57 Andra partier har heller inte varit sena med att

kritisera ANC för deras prestation inom jämställdhetsområdet. Huruvida detta gjorts av genuinitet eller för att samla politiska poäng är emellertid oklart. I ett antal tal i anslutning till valen har speciellt DA kritiserat ANC väldigt starkt inom området. Vissa kontextuella faktorer talar alltså i mångt och mycket emot resultatet från undersökningen. Det går förstås inte att förbise att ANC gjorde bra ifrån sig i termer av undersökningsfaktorerna (i varje fall i jämförelse med resterande partier), men sett till en helhet går det eventuellt att ifrågasätta om ANC med sin nuvarande politiska ledning samt med sin nuvarande politik har kvar sin tidigare gnista och sitt tidigare stora engagemang i jämställdhetsfrågor. Sett till partiets tidigare agenda och insatser inom området är manifestet relativt förutsägbart gällande kvinnofrågor och påvisar egentligen ingenting överraskande eller nytt, och bör därför inte heller tyda på att några betydande och nödvändiga förändringar kommer att ske inom kort.

Mycket av den kritik som riktats mot regeringen i dessa frågor har handlat om finansieringen av de för kvinnofrågor viktigaste statliga institutionerna. Den otillräckliga finansieringen skulle kunna bero på en generell politisk ovilja, men den skulle även kunna bero på korruption. Det skulle också kunna röra sig om en kombination av båda. Hur skulle jämställdhetsläget se ut om detta hinder för ekonomisk utveckling och kanske även för dessa institutioner försvann? Skulle exempelvis ett skifte i ANC:s ledning kunna utgöra en mer positiv förändring för jämställdhetsläget i Sydafrika än ett faktiskt regeringsskifte?

5.2. Democratic Alliance (DA)

Resultaten gällande DA har sammanställts i tabell 2 under bilaga 1.

5.2.1. Språk

I DA:s valmanifest58 förekommer ordet ”woman”/”women” noll gånger. Ordet ”man”/”men” förekommer en gång, uttryckt i texten som ”man-made”. Orden ”she”/”her”/”hers” respektive

57 Ra'eesa Pather. Jacob Zuma and his sexism - as laid out in the president's own words. Mail & Guardian. 2016-08-09. http://mg.co.za/article/2016-08-09-jacob-zuma-and-his-sexism-as-laid-out-in-the-presidents-own-words 58 Democratic Alliance. Change that Moves South Africa Forward Again: the DA’s 2016 Local Government

Elections Manifesto. 2016. Nedladdning:

(32)

31

”he”/”him”/”his” förekommer inte, likväl som uttrycken ”gender” samt ”sexism”/”sexist”. En namngiven kvinna förekommer i texten i egenskap av Kapstadens borgmästare Patricia de Lille. Därutöver namnges två män, nämligen partiledaren Mmusi Maimane samt Kapstadens transportansvarige i egenskap av Brett Herron. Det finns alltså ytterst få exempel att analysera, och därför blir kanske avsaknaden en fråga i sig. Det går att konstatera att DA har använt sig av ett könsneutralt språk i sitt valmanifest, med undantag för den enstaka gång uttrycket ”man-made” används. ”Man-”man-made” refererar här inte direkt till ”man” och kan därför förbises i detta sammanhang. Ord och diskussioner kopplade till jämställdhet och kvinnofrågor utelämnas, vilket kan anses talande men inte unikt. Någon vidare skillnad mellan antalet namngivna kvinnor och män går inte att utröna. Att en enstaka gång, efter att redan ha namngivit en kvinna och en man som endast kort fått uttala sig i egenskap av sina yrkesroller, nämna partiledarens namn kan inte tyckas vara speciellt uppseendeväckande. Det faktum att partiledaren är just en man är en annan fråga. Angående språket går det här att göra en återkoppling till Karin Milles teori om det könsneutrala språket som kanske inte alls behöver vara just könsneutralt utan kanske snarare könsblint. På så sätt bidrar kanske detta sätt att författa ett valmanifest till återskapandet av hierarkier kopplade till kön, snarare än till rivandet av dem med tanke på dess ignorans av rådande könsmaktsstrukturer och en eventuell problematisering av dessa. Det handlar om att inte uppmärksamma de skilda förutsättningar som faktiskt finns och att vara blind inför dem i texten. Valmanifestet kan alltså antingen tyckas vara neutralt och språkligt medvetet eller blint och språkligt omedvetet beträffande jämställdhet, beroende av tolkning.

5.2.2. Bilder

(33)

32

norm råder, alternativt att partiet främst vänder sig till den manlige väljaren. Både kvinnor och män förekommer på bilder föreställande olika sorters yrkesutövning. Dessa bilder påvisar dock i högre grad än ANC:s yrkesrelaterade bilder kvinnor och män i stereotypiskt kvinnliga respektive i stereotypiskt manliga jobb. Det handlar som sagt om kvinnor som trädgårdsarbetare, lågstadielärare och kokerskor samt män som byggnadsarbetare, vägarbetare, tekniker samt anställda i insatsstyrkor – samtidigt som hela valmanifestet fäster stor vikt vid innovation, infrastruktur och teknisk utveckling och därmed befäster männens viktiga roll. Män, till skillnad från kvinnor, förekommer dock även som politiska ledare och i allmänna politiska sammanhang. En man utan annat sammanhang än att rakt upp och ned stå med armarna i kors porträtteras bredvid rubriken ”möjligheter”, och det går inte att undgå att undra på om samma ”möjligheter” finns tillgängliga för kvinnor. Det kan även här tyckas finnas en avsaknad av bilder av kvinnor i det politiska och offentliga rummet – de saknas inte bara som politiska ledare utan även som politiska deltagare. Samma sak gäller kvinnor i vardagliga sammanhang – inga kvinnor med armarna i kors och framtiden till synes full av möjligheter syns till exempel i valmanifestet. Att kvinnor inte endast gestaltas i privata sammanhang kan ses som positivt, men avsaknaden av representation i bilder kopplade till det offentliga rummet talar också här klarspråk. Det är viktigt att kunna få se en beskärd del kompetenta, aktiva och kapabla kvinnor som är med och tycker till, eller själva är i maktpositioner. Valmanifestet kan alltså tyckas vara bildligt omedvetet beträffande jämställdhet.

Exempelbilder från DA:s valmanifest.59

59 Democratic Alliance. Change that Moves South Africa Forward Again: the DA’s 2016 Local Government

References

Related documents

Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i

2 (4) 19 Göteborgs kommun 20 Helsingborgs kommun 21 Huddinge kommun 22 Hultsfreds kommun 23 Hylte kommun 24 Högsby kommun 25 Justitieombudsmannen 26

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Karin Dahlin efter föredragning av förvaltningsrättsfiskalen Amanda Hägglund.

Om regeringen inte anser att kommunerna själva kan anmäla områden utan gör det i strid mot regleringens syfte, så anser Hylte kommun att det är det bättre att länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det vid bedömningen av vilka kommuner som ska ha möjlighet att anmäla områden till Migrationsverket bör tas hänsyn till

Aktuella handlingar för ärende 202000763, Remiss - Ett ändrat förfarande för att anmäla områden som omfattas av begränsningen av rätten till dagersättning vid eget boende

(Undantag finns dock: Tage A urell vill räkna Kinck som »nordisk novellkonsts ypperste».) För svenska läsare är Beyers monografi emellertid inte enbart

För att fortsätta att utveckla demokratin och rösträtten bör vi införa rösträtt från och med det år en person blir myndig och också röstberättigad och inte från och med ens