Malin Svensson
Lisa Johansson
Ökad revisionsreglering
Hur det har påverkat revisionsprofessionen
och revisionskvalitet
Företagsekonomi
C-uppsats
Förord
Vi vill tacka våra intervjuade revisorer som deltagit i vår undersökning. Utan deras hjälp hade uppsatsen inte varit möjlig.
Vi vill också tacka Carin Månsson som hade del i vårt val av uppsatsämne samt bidrog med möjliga respondenter.
Karlstad Maj 2012
Sammanfattning
Revision har historiskt varit ett yrke som präglats av autonomi och förtroende. Detta är ett förhållande som på senare tid har minskat på grund av förändringar och händelser i omvärlden. En konsekvens har varit en ökad reglering i revisorsbranschen både på gott och på ont. Onekligen finns det positiva effekter med ökad reglering men frågan är hur stora de negativa konsekvenserna är. Risken finns att yrket blir alltför standardiserat och att fokus flyttas från praktisk granskning till regelföljning. Revisorerna riskerar att förlora sin autonomi och frågan är vad det får effekt på revisionernas kvalitet. Studiens syfte är att ge kunskap om vilka regleringar som har skett och vad de beror på. Studien ska visa vilka regleringar revisorerna har märkt av och deras personliga tankar och åsikter om orsaker och konsekvenser. Vidare är syftet att undersöka vilka definitioner revisorerna har för revisionskvalitet samt hur de tror ökade regleringar har påverkat kvaliteten. Avslutningsvis ska studien behandla frågan om regleringen inom revision är i behov av ökning, minskning eller anpassning.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 3 SAMMANFATTNING ... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5 1. INLEDNING ... 7 1.1. BAKGRUND ... 7 1.2. PROBLEMDISKUSSION ... 8 1.3. SYFTE ... 9 1.4. AVGRÄNSNING ... 10 1.5. FÖRKORTNINGSLISTA ... 10 2. REFERENSRAM ... 11 2.1. VAD ÄR REVISION? ... 11 2.2. VAD ÄR EN REVISOR? ... 11 2.3. PROFESSION ... 12 Revisorsprofessionen ... 132.4. ÖKAD REGLERING OCH PÅVERKAN PÅ REVISORSPROFESSIONEN ... 14
2.5. ÖKAD REGLERING TILL FÖLJD AV SKANDALER OCH PÅVERKAN ... 15
Det åttonde direktivet ... 17
Sarbanes - Oxely Act ... 18
Svensk kod för bolagsstyrning ... 19
4. EMPIRI ... 31
4.1. HUR REVISORNS ARBETE HAR FÖRÄNDRATS FRÅN FÖRR ... 31
4.2. REGLERINGSÅTGÄRDERS PÅVERKAN PÅ REVISORSPROFESSIONEN ... 34
4.2.1. Reglering till följd av skandaler ... 36
4.2.2. Reglering till följd av finanskrisen... 37
4.2.3. Positiva och negativa effekter av ökad reglering ... 38
4.3. REVISIONSKVALITET ... 40
4.3.1. Regleringens påverkan på revisionskvalitet ... 41
5. ANALYS ... 44
5.1. REGLERINGENS PÅVERKAN PÅ REVISORPROFESSIONEN ... 44
5.2. REGLERINGENS PÅVERKAN PÅ REVISIONSKVALITET ... 46
6. SLUTDISKUSSION ... 48
REFERENSLISTA ... 50
BILAGA ... 54
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Revision och tillförlitligheten den ger är och har varit en viktig del i samhället och näringslivet. Ett företags intressenter, så som kunder, ägare, anställda, leverantörer och även staten, ska känna sig säkra på att de upplysningar som lämnas i årsredovisningen ger en korrekt bild av företagets ekonomiska ställning och förvaltning. Det är revisorns uppgift att granska lämnade upplysningar och bestyrka tillförlitligheten. Intressenterna får genom en väl utförd revision en bekräftelse på att företaget inte anger väsentligt felaktiga ekonomiska uppgifter eller använder sig av metoder i sin förvaltning och verksamhet som bryter mot gällande lagar och regler. Om revison inte utfördes skulle intressenterna vara tvingade att själva granska företaget för att kunna känna tillit. Revisorns uppgift är att försäkra företagets ägare om att verksamheten bedrivs med hänsyn till ägarnas intresse (FAR 2004, Carrington 2010).
Revisionen har sin början i Italien på 1200-talet medan det i Sverige utfördes först på 1600-talet revisionsliknande granskning av hur företag förvaltade. Det var först 1895 kravet på revision infördes i Aktiebolagslagen (ABL). Det kan ses att det finns två utvecklingslinjer inom revisonsregleringens historia. Den första är att ABL har utvecklats genom åren i ett försök att hitta en balans mellan alla de olika behov intressegrupperna har på en revision. Den andra linjen visar branschorganisationernas arbete med att utveckla metoder och yrkesetiska regler. Utvecklingen har bland annat inneburit att dagens revisorer har lämnat metoden att genomföra en fullständig granskning för att istället göra ett urval och granska särskilda områden och transaktioner där det föreligger risk för väsentliga fel (Diamant 2006; Carrington 2010).
1.2. Problemdiskussion
De svenska reglerna som idag finns för revision har under de senaste åren utvecklats och påverkats mycket beroende på ökade krav från EU. EG-rätten har som ett försök till harmonisering mellan medlemsländerna infört två direktiv som behandlar revisorsverksamhet. Det gäller det fjärde direktivet som bland annat anger bestämmelser om revisionsplikt, samt det åttonde bolagsrättsliga direktivet som innehåller olika krav på ägare och styrelseledamöter i revisionsbolag samt ställer nya krav på både yrket och tillsynen (Diamant et al. 2006). EU har också gett ut två rekommendationer vilka är kopplade till det åttonde direktivet. Rekommendationerna berör kvalitetssäkring och revisorns oberoende i revisionsverksamhet. Sverige anpassade sig till det åttonde direktivet genom införandet av revisorslagen (1995:883) i samband med EU medlemskapet 1995. Lagen ger bland annat Revisorsnämnden större ansvar för tillsynen av revisonsverksamheten, disciplinära åtgärder och utvecklandet av god redovisningssed.
Även finanskrisen 2008 har påverkat regleringen inom revisonsbranschen. EU har som motåtgärd under 2010 presenterat en grönbok om revision, vars syfte är att förstärka revisorns opartiskhet, förbättra tillsynen och tydliggöra revisorsrollen (FAR 2012). EU-kommissionen lade i november 2011 fram ett förslag med ändringar till det rådande revisionsdirektivet. De största ändringarna är förbudet mot att revisionsbyråer får sälja konsulttjänster till samma kund som de reviderar samt att reglerna angående byrårotation ska blir strängare. Journalisten Carolina Neurath som skrivit boken HQ välkomnar de nya reglerna och anser att det inte finns någon risk för överreglering. Hon tror instället att ökad reglering är ett bra svar på de kriser som revisorsbranschen gått igenom (Lennartsson 2012) FARs generalsekreterare Dan Brännström ställer sig istället negativ till förslagen från EU och säger att det kommer innebära de största förändringarna som revisorsbranschen gått igenom på hundra år (Bursell 2011).
Reglerna för hur en revisor ska arbeta har på grund av ovan nämnda orsaker ökat, med syftet att täppa till de kryphål som funnits och för att försäkra en revision av god kvalitet. Reglerna och metoderna växte fram till följd av utvecklingen och internationaliseringen, för att säkerställa att revision utförs med konsekventa metoder varje gång, på alla företag.
Den ökade reglering som skett inom revisorsyrket tros ha lett till att fokus hos revisorerna flyttats från att skaffa sig en djupare förståelse för det granskade företaget och verksamheten till att istället fokusera på att uppfylla alla delar av den reglering som finns. Självklart är reglering en nödvändighet för alla yrken och inom revision i synnerhet men kanske har det gått till överdrift och regleringen nu istället motverkar revisorernas möjlighet till egna tankar, analyser och kreativitet. Det är därför viktigt att förstå de effekter ökad reglering kan ha för att kunna införa reglering på ett sätt som uppfyller de önskvärda effekterna.
1.3. Syfte
1.4. Avgränsning
Undersökningen är avgränsad till revisorer med en erfarenhet inom revisorsbranschen på minst 15 år. För att fånga upp de händelser som påverkat revisorsbranschen och för att få en bild av revisorernas uppfattning om tillkomna regleringar till följd av dessa påverkande företeelser. Vi har även en geografisk avgränsning i undersökningen då vi begränsat oss till revisorer i och runt Karlstad, på grund av kostnads-, och tidsaspekter. Den tredje avgränsningen i undersökningen är valet av att intervjua revisorer vid stora byråer, på grund av att vi inte fick tag på några revisorer från mindre byråer i Karlstad.
1.5. Förkortningslista
ABL Aktiebolagsslag (1975:1385)
FAR Föreningen för Auktoriserade Revisorer SRS Svenska Revisorsamfundet
IFAC International Federation of Accountants RS Revisionsstandard i Sverige
ISA International Standards on Auditing SOX Sarbanes- Oxely Act
2. Referensram
2.1. Vad är revision?
Revision är en lagstadgad företeelse för många företag då de har många intressenter som finner det av vikt att den lämnade finansiella informationen är korrekt. Syftet med revision är att granska och säkerställa riktigheten i ett företags finansiella rapporter så som resultat-, och balansräkning samt att granska företagets förvaltning. Revision kan definieras på följande sätt:
”Revision är att med en professionell skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning” (FAR 2004).
Om revisorerna inte fanns i dagens samhälle skulle intressenterna själva vara tvungna att granska riktigheten i företagens finansiella information, då genom en extern kontrollant (FAR 2004).
Det första steget i en revision är att sätta sig in i kundens verksamhet och få en bild av interna och externa förhållanden. Under planeringsstadiet samlar revisorn in en stor mängd information som sedan analyseras utifrån väsentlighet och risk. Revisorn gör sedan en övergripande revisionsplan som anger vad revisionen ska rikta in sig på och hur omfattande den ska bli. När revisionsplanen är klar granskar revisorn valda poster med hjälp av ett granskningsprogram, anpassat efter företaget. Revisorn har ett stort dokumentationskrav på sitt arbete som kan ses som ett bevis på vad revisorn gjort och varför. Dokumentationen ska vara tydlig och omfatta alla moment och bedömningar som revisionen innehåller. Efter utförd granskning ska revisorn avlägga en rapport för sitt arbete. Målet med revisionen är att avge en revisionsberättelse som är slutprodukten av genomförd revision (FAR 2004). Revisorn lämnar sin attest på styrelsen, årsredovisningen och den verkställande direktören genom att granska och därefter lämna en revisionsberättelse som antingen är ren eller oren. Lämnar revisorn en ren revisionsberättelse tillstyrker revisorn att bolagsstämman fastställer balans-, och resultaträkning och beviljar verkställande direktören och styrelsen ansvarsfrihet (Johansson 2005a).
2.2. Vad är en revisor?
sammanhang (ibland felaktigt) och kan beteckna en person som:
Är vald revisor i ett bolag, en förening eller annan sammanslutning
Yrkesmässigt sysslar med revisions- och redovisningsfrågor och närliggande uppgifter” (FAR 2004).
För att tituleras kvalificerad revisor krävs både teoretisk utbildning och praktisk erfarenhet. För godkänd revisor krävs tre års studier (180 högskolepoäng) samt tre års erfarenhet i yrket. För auktoriserad revisor är kravet fyra års studier samt fem års praktisk erfarenhet. För båda titlarna krävs förutom nämnda krav även att revisorsexamen avläggs i form av ett prov. Godkännande och auktorisation beviljas av Revisorsnämnden för fem år i taget (Revisorsnämnden u.å.a). En vald revisor behöver inte vara en fysisk person utan kan också vara ett registrerat revisionsbolag som då utser en ansvarig revisor. Det finns stora krav på revisorns oberoende för att inte äventyra intressenternas företroende för den utförda revisionen. Om det finns risk för att beroende föreligger ska revisorn avstå från uppdraget (FAR 2004). Revisorsyrket ses som en profession då det krävs en akademisk utbildning och revisorn anses vara ett yrke med status i samhället. Nedan följer en genomgång av egenskaperna för en profession och sedan en djupare insikt i just revisorsprofessionen.
2.3. Profession
akademisk utbildning råder monopol på arbetsuppgifterna som utförs i en profession. Det som har fått en profession att utvecklas är att olika aktörer har kommit fram till vad en profession är, hur utbildningen ska utformas och vad som ska innefattas i en professions kunskapsbas. De aktörer som här är aktuella är staten, akademin, studenterna samt professionsutövarna (Fransson & Jonnergård 2009). En utveckling av en profession leder till att arbetsuppgifterna sköts mer effektivt och att yrkesgrupperna blir allt mer specialiserade. En arbetsuppgift eller bedömning anses ge en viss garanti på säkerhet om den utförs av en professionell då branschetik och legitimationer används inom professionen. Den etiska koden är dock inte till för att skapa en säkerhet för klienterna utan ses som en gräns för professionen för att skydda mot att obehöriga får inträde. Som nämnts ovan anses autonomi, självbestämmande, vara ett kriterium som måste vara uppfyllt för att ett yrke ska anses vara en profession (Fransson & Jonnergård 2009). Enligt Fransson (2009) är den person eller verksamhet som själv dikterar villkoren för sina egna regler autonom, de professionella konstruerar därmed själva vilka regler de ska leva efter. Det finns två sätt att se på relationen mellan profession och utbildning, för det första ger utbildningen den kunskap som krävs för att utföra de specifika arbetsuppgifterna. För det andra anses utbildningen ge status till professionen och professionens företrädare. Det finns dock kritik mot att ökad utbildning leder till en kompetent profession. Kritikerna menar att en allt för långtgående professionalisering och därmed akademisering av yrket kan leda till intressekonflikt mellan klienten och de professionella (Fransson 2009).
Revisorsprofessionen
skandalerna de senaste åren har lett till att det tros bli alltmer svårt att avgöra om revisorerna gör »rätt saker« (Öhman 2005). Öhman (2005) menar att det verkar vara viktigare att göra »saker rätt« än att göra »rätt saker«, vilket tros vara på grund av att revisorn i första hand vill skydda sin utsatta position och skapa trygghet.
2.4. Ökad reglering och påverkan på revisorsprofessionen
Det är många aspekter som påverkar hur revisorn sköter sina uppgifter då många lagar och regelverk finns att tillgå. Reglerna förändras i och med att de måste uppdateras då omvärlden förändras och revisorsprofessionen har utvecklats till att bli mycket komplex. Vilket även medför att kraven på revisorerna ökar (Johansson 2005a). De ökade regleringarna som styr redovisningen och revisionen berör givetvis revisorsprofessionen och Johansson (2005a) sammanfattar förändringarna som:
2004 infördes en svensk revisionsstandard (RS)
En internationalisering av nya redovisningsregler för noterade bolag som trädde i kraft 2005
Utgivning av Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005.
Ett bra sätt att illustrera utvecklingsmönstret i den globala revisionen är att fokusera på 3 grupper med stort inflytande på branschen:
1. The International Federation of Accountants, (IFAC)
2. En rad internationella regelsättare, bland annat Världsbanken, Baselkommittén och Europeiska kommissionen
3. De stora internationella revisionsbyråerna, främst the Big Four: PWC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte. En stor majoritet av världens stora företag revideras av någon av the Big Four (Humphrey et al. 2009).
Utöver regler som fastställer hur revisionen ska utföras finns det även yrkesetiska regler, professionens egna regler och särskilda manualer och datorprogram som leder revisorn genom ett uppdrag. Revisorernas sätt att tolka bestämmelserna skiljer sig åt då det finns tolkningsutrymmen. Det är revisorns uppdrag att utforma en balans mellan kundens behov och gällande regler (Johansson 2005a).
Johansson (2005a) ställer sig frågorna ” kommer det nya regelverket för den finansiella rapporteringen och revisionen att leda till effektivare revision och bättre kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen?” samt finns det en risk att revisorerna till följd av allt för komplexa och omfattande regelverk lägger för mycket tid på reglerna istället för att lägga tiden på att bedöma verksamheten och göra en praktisk revision?
De ökade regleringar som skett inom revisorsbranschen kan misstänkas bero på företagsskandaler och vara effekter av finanskrisen och EU. Nedan redogörs för nämnda händelser och påverkan på revisorsbranschens reglering.
2.5. Ökad reglering tillföljd av skandaler och påverkan
Finansiella skandaler har genom historien varit händelser som haft stor inverkan på lagstiftning och de upplysningar som företag är skyldiga att lämna till intressenter och allmänheten. Det är särskilt regleringen angående revisorns oberoende som ökat efter händelserna (Wallerstedt 2009).
konkurs det sjunde största företaget i USA och denna konkurs var den största som ägt rum i landet. Enronskandalen inträffade 2001 men överträffades sedan 2002 av Wordcoms konkurs (Wallerstedt 2009).
I och med konkurserna har revisorerna fått ta stark kritik för sitt bristfälliga arbete vilket har medfört ett behov av ökad reglering och revisonsbranschen har förlorat stor del av sin egenskap som självreglerande verksamhet (Gornik-Tomaszewski & McCarthy 2005).
Revisionsberättelsen är den mest pålitliga källan för ett företags aktieägare och andra intressenter. Men går det egentligen att lita helt på? Svaret är enligt Law (2011) nej. Skandalerna så som Enron och Wordcom har alla föregåtts av rena revisionsberättelser. Frågan är om deras konkurser kunde undvikits om revisorerna rapporterat det rätta ekonomiska läget. Företagens bokslut granskas av revisorer en gång per år men det råder ett oundvikligt gap mellan bokslutsdagen och tidpunkten för undertecknande av revisionsberättelse. Företagsledningen antas föredra minimal fördröjning av revisionsberättelsen och revisorerna förväntas jobba utan dröjsmål. Gapet kallas ”audit report lag” och en grekisk studie visade att det längsta gapet sträckte sig till hela 158 dagar. Undersökningen i artikeln av Law (2011) indikerar att kvartalsbaserade revisionsberättelser bör introduceras för att råda bot på ”audit report lag” (Law 2011).
Ovan nämnda konkursdrabbade företag som fått stor mediauppmärksamhet var belägna i USA samt Europa. Även om USA och EU är olika både kulturellt, historiskt och ekonomiskt har de ändå visat sig vara eniga om nödvändiga nya regler för revisorsyrket (Gornik-Tomaszewski & McCarthy 2005)
I USA infördes som svar på de inträffade företagsskandalerna lagen Sarbanes Oxely – Act (SOX) som bland annat ställer höga krav på företags internkontroll (Hermanson et al 2008).
punkter med kort- och medellångsiktiga mål. Några av de kortsiktiga målen för 2003-2004 var att modernisera det åttonde direktivet, inrätta en kommitté med befogenhet att stifta bindande revisionsregler, stärka tillsynen av revisorerna i medlemsländerna samt att införa krav på att all lagstadgad revision av företag inom EU från och med 2005 ska utgå ifrån ISA. Några av de medellångsiktiga målen var att under åren 2004-2006 förbättra sanktionssystemet och internkontrollen, utveckla upplysningskravet på revisionsbyråerna samt att förstärka revisorernas oberoende och etikkod (Gornik-Tomaszewski & McCarthy 2005).
Några specifika regelförändringar som påverkat revisorsbranschen är EUs åttonde direktiv, ISA, SOX och Svensk kod för bolagsstyrning. Vilka gås igenom i efterföljande stycken.
Det åttonde direktivet
EG publicerade 1984 det åttonde direktivet (Rådets åttonde direktiv 84/253/EEG 1984) som innehöll regler för vilka kvalifikationskrav som skulle ställas på revisorer samt vilka regler som gäller vid tillsättande av revisor eller revisionsbyrå. Direktivet kallas revisorsdirektivet och inför Sveriges inträde i EG tillsattes 1992 en kommitté för att sköta harmoniseringen av de svenska reglerna så att direktivets krav uppfylldes. Bland annat saknades det i Sverige en särskilt revisorsexamen och utbildningskraven för de svenska godkända revisorerna var otillräckliga. För att möta de krav som ställdes i det åttonde direktivet infördes Lag om revisorer (1995:528) som behandlar bland annat auktorisation och godkännande av revisorer. Samtidigt tillsattes Revisorsnämnden för att ta hand om denna auktorisation och godkännande. Lagen om revisorer ersattes sedan under 2001 av en Revisorslag (2001:883) där Sverige som första land införde analysmodellen i sin lagstiftning. Analysmodellen används för att fastställa revisorernas oberoende gentemot det reviderade företaget (Wallerstedt 2009).
(ISA) (Revisorsnämnden u.å.b, Braiotta 2005). Det finns stora likheter mellan det åttonde direktivet och SOX i USA. En skillnad är dock att EUs direktiv kräver byrårotation var sjunde år samt att revisorn tar fullt ansvar för sin revisionsberättelse (Braiotta 2005).
International Standards on Auditing
Tidigare tillämpades i Sverige revisionsregelverket RS som till stor del byggde på International Standards on Auditing (ISA), det internationella regelverk som utgivits av IAASB. Från och med 31 december 2010 har RS ersatts av FAR:s direktöversatta version av ISA. Viss anpassning var dock nödvändig, framförallt gäller det utförande av förvaltningsrevision och utformning av revisionsberättelsen. IAASB, som är en revisionskommitté till den internationella revisorsorganisationen IFAC, strävar efter att deras ISA ska bli allmänt accepterad och användas världen över. ISA anger grundläggande och viktiga tillvägagångssätt och principer som ska tolkas och tillämpas med tillhörande förklaringar och kommentarer. Om en revisor finner det nödvändigt att avvika från ISA för att utföra revisionen på ett mer effektivt sätt är det tillåtet om det anges en bra motivering. I ISA finns till exempel standarder angående planering och utförande av revision, revisionsbevis, dokumentationskrav samt villkor för revisionsuppdrag (FAR 2011).
Sarbanes - Oxely Act
Som en följd av de omfattande skandalerna infördes Sarbanes - Oxely Act (SOX). Lagen påverkar även svenska bolag som är noterade på amerikanska börsen då SOX tillämpas på samtliga börsnoterade företag USA (Wallerstedt 2009).
SOX anger till exempel att ledningen är personligt ansvarig för riktigheten i bokslut och finansiella rapporter samt att dokument och information som kan påverka företagets resultat skall arkiveras. Vid en överträdelse av SOXs bestämmelser är det maximala straffet 10 års fängelse eller ett bötesbelopp på 50 miljoner dollar (Larsson 2005).
och främja tillförlitlig information, för att tillvarata aktieägarnas intressen (Hermanson et al 2008).
Svensk kod för bolagsstyrning
Bolagsskandaler och den ökade internationaliseringen av aktiemarknaden har lett till ökat intresse för corporate governance, som på svenska kallas bolagsstyrning. Syftet med Svensk kod för bolagsstyrning är att ”stärka förtroendet för de svenska börsbolagen genom att främja en positiv utveckling av bolagsstyrningen i dessa bolag.” Koden ska kunna användas av alla börsbolag utan onödig byråkrati och kostnad. Ytterligare ett syfte är att utgöra ett alternativ till lagstiftning och koden riktas mot svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Koden behandlar det beslutsystem som ägarna använder för att styra bolaget, direkt eller indirekt. Koden riktar sig främst till styrelsen i och med att denna fattar de centrala besluten i verksamheten. Bolagen måste inte följa varje regel i koden då den främst är en riktlinje beträffande uppträdandet gentemot ägare, anställda och andra aktörer i verksamheten (Larsson 2005; Svernlöv 2008).
2.6. Ökad reglering till följd av finanskrisen och påverkan
och inte kommit utan förvarning. En annan teori till varför förtroendet för revisorerna minskat är uppfattningen av deras oberoende. Revisorerna har incitament att lämna en ren revisionsberättelse då de är företag med vinstsyfte och deras inkomstkälla är just från de reviderade företagen. En oren revisionsberättelse kan trots att den är befogad innebära en förlorad kund och därmed förlorad inkomst. Det har förekommit många diskussioner angående det faktum att revisionsbyråer tillhandahåller både revisions- samt konsulttjänster till samma kund. Vilket försämrar revisorernas oberoende samt har kapacitet att tysta dem i fråga om en oren revisionsberättelse (Sikka 2009). Revisionsberättelsen är det offentliga bevis på att en revision har utförts och anger om det reviderade företaget har tillförlitliga finansiella rapporter eller ej. Det är dock relativt okänt för allmänheten vad som ligger till grund för utlåtandet och vilka processer som använts för att sätta betyget ren eller oren. Revisionsbyråerna har visat en ökad tendens att bryta vissa regler och hjälpa sina kunder att publicera modifierade rapporter med smickrande resultat. De senaste lättnaderna i revisorernas skadeståndsansvar har hjälpt till att underminera incitamentet att producera välutförda revisioner (Sikka 2009). Ett led i finanskrisens påverkan på revisorsbranschen är behovet av nya metoder och synsätt. Revisorerna har använt sig av metoder framtagna för en industriell värld bestående av konkreta ting som kunde mätas och räknas och vars riktighet sedan kunde kontrolleras med hjälp av fakturor och verifikationer. Denna konkreta värld har ersatts av en tillvaro fylld av komplexitet och variation. Idag är fokus istället på finansiella instrument som derivat vars värde är mycket osäkra och beror på okända framtida händelser. De finansiella instrument spelade stor roll i de många konkurser som skett vilka föregåtts av rena revisioner. Det har påtalats att revisorerna saknar den kompetens som krävs för att utföra oberoende och objektiva revisioner (Sikka 2009). Sikka (2009) menar att revisorsbranschen bör se över sina tekniker för att möta de nya krav som dagens samhälle ställer på revision.
Även om revisorsbranschen kan anses ha gått igenom finanskrisen relativt tyst så innebär det inte att den gått opåverkade genom det hela. Branschen har istället aktiv arbetat med krisen och tagit till åtgärder för att möta svårigheterna. Det handlar om användandet av kommunikationsmodeller och ökat samspel mellan statliga tillsynsmyndigheter och regelsättare. Nämnda åtgärder har vidtagits för att klargöra revisorns roll och skyldigheter samt för att öka branschens beredskap för uppkomsten och konsekvenserna av de ekonomiska upp- och nedgångar som en finanskris innebär (Humphrey et al. 2009).
Under finanskrisen växte efterfrågan och kraven fram på tydligare riktlinjer för hur revisorerna skall hantera värderingen av finansiella instrument och som svar har normgivarna och regelsättarna gett ut nya och uppdaterade standarder i frågan. Humphrey et al. (2009) anser dock att frågan ska ställas om revisionens status och risken att revisorernas professionella bedömningar begränsas av globala regleringar. Draghi citeras i Humphrey et al. (2009) då han säger att många av bristerna i dagens ekonomi beror på luckor i regelverk och att det är nödvändigt att utöka regelverken än mer för att säkerställa tillräcklig öppenhet, konsekventa standarder och säkerhetsmekanismer.
Rapporter visar att revision är något som fungerar bäst när det råder finansiell stabilitet vilket kan medföra att revisionen förlorar sin relevans i svåra tider (Humphrey et al. 2009).
2.7. Revisionskvalitet
Ovan nämnda händelser och regleringar kan antas ha olika effekter på kvaliteten av utförda revisioner. I och med att kvalitet är ett svårdefinierat begrepp så redogörs nedan för definitioner och olika teorier om revisionskvalitet. Sedan behandlas regleringens påverkan på revisionskvaliteten.
(2012) har funnit bevis på att revisionskvaliteten har minskat till följd av ökad reglering i form av nya revisionsstandarder utgivna i USA. Minskningen av kvaliteten beror av att revisorerna har fokuserat mer på regleringarna än på själva revisionen. Fokuseringen på regleringen motiveras av att det är billigare att göra en misslyckad revision i fråga om kvalitet jämte mot att utföra en revision som inte följer reglerna. Kvaliteten anses vara beroende av sannolikheten för och storleken på möjliga påföljder av en misslyckad revision (Smith 2012).
Enligt Francis (2004) innebär hög kvalitet att investerarna har värde av informationen i revisionsberättelsen, och om den inte bringar något värde för investerarna är revisionskvaliteten låg. Francis (2004) definierar revisionskvalitet som ett begrepp eller företeelse som kan variera på en skala mellan låg och hög. Felen som kan leda till låg revisionskvalitet uppstår genom att revisorn inte har följt god redovisningssed eller att revisorn misslyckas med att göra en oren revisionsberättelse när omständigheterna kräver det. Antingen möter revisionen de rättsliga eller yrkesmässiga minimikraven som ställs eller så gör den det inte. Revisionskvalitet kan sägas vara omvänt relaterat till revisionsfel, vilket innebär desto högre antal fel ju lägre revisionskvalitet (Francis 2004).
Kvalitet definieras enligt DeAngelo (1981) av sannolikheten att en revisor både hittar en spricka i klientens redovisningssystem och rapporterar felet. Om revisorn upptäcker felet beror av revisorns tekniska kapacitet, mängden data som granskas och vilka granskningsåtgärder som vidtas. Att revisorn sedan rapporterar felet är ett mått på oberoende från klienten. DeAngelo (1981) menar att kvalitet är beroende av revisionsbyråns storlek eftersom det är svårt och kostsamt att mäta revisionskvalitet bör substitut för kvalitet kontrolleras, vilket byråns storlek kan anses vara. Eftersom de små byråerna har färre klienter behöver de vara mer försiktiga så de inte förlorar klienterna medan revisorerna vid stora byråer inte behöver gå lika varsamt fram. Trots det kan de stora byråernas rykte skadas om revisionen utförs på ett felaktigt sätt och revisionskvaliteten antas öka för att motverka risken (DeAngelo 1981).
påverkas negativt av revisorns ämbetstid och att revisorskvaliteten istället är mindre vid början av en relation med klienten.
Geiger & Raghunandan (2002) mäter kvalitet genom att vid en konkurs betrakta revisorns rapportering inför denna medan Carcello & Nagy (2004) mäter revisionskvaliteten genom att se om revisorsrapporten är vilseledande eller bedräglig.
Enligt Westerdahl (2005) definieras kvalitet av avsaknaden av låg kvalité. Kvalitetsfrågorna berörs mycket av det stilistiska och grafiska och det är viktigt att undvika klichéer i beskrivningar, dåligt språk och att presentationerna görs på ett bra sätt för att uppnå hög kvalitet. Det andra synsättet på kvalitet som Westerdahl (2005) nämner, är hur viktig kompromissen mellan kundens krav och reglerna är för kvalitet. Kunden måste lita på att det som uträttas sker på rätt sätt och att revisorerna kontrollerar det som behövs. Johansson (2005b) menar att den enskilda kvaliteten hos den ansvarige revisorn inte kan ersättas av omfattande regelverk.
2.8. Sammanfattning
3. Metod
3.1. Val av metod
Det finns två olika metodiska angreppssätt att välja på, kvantitativ och kvalitativ. Den största skillnaden är formaliseringen och hur statistik används. I den kvantitativa metoden används siffror vilket inte är fallet i den kvalitativa som istället präglas av större kontroll från forskaren (Holme 1997). Ytterligare en skillnad mellan metoderna är att de kvalitativa insamlingsmetoderna tar mer fokus på den intervjuades ståndpunkter och den kvantitativa på forskarens intressen. Då vi vill studera hur revisorer ser på situationen av ökad reglering passar kvalitativ metod bäst eftersom den är lämplig vid belysning av den enskildes situation på djupet och studie av sociala samband (Dahmström 2011). Den form av kvalitativ undersökning som har valts att använda är besöksintervjuer. Fördelar och nackdelar med metoden diskuteras nedan. Kvalitativa metoder ger en helhetsbild som möjliggör förståelse och visar på totalsituationen. Eftersom metoden ger en bättre kontakt med de undersökta enheterna som agerar mer öppet uppnås en bättre uppfattning om åsikter och erfarenheter inom ämnet (Holme 1997). Christensen (2010) skriver att den kvalitativa metoden syftar till att upptäcka och belysa de samband som växt fram. Enligt Holme (1997) präglas de kvalitativa metoderna av flexibilitet jämfört med de kvantitativa metoderna som utmärks av struktur. Det första sättet som utmärker flexibiliteten i den kvalitativa metoden är möjlighet att rätta till irrelevanta frågor eller komplettera frågor under tidens gång. Det andra är att frågornas ordningsföljd är flexibel och vissa frågor kan uteslutas. Kvalitativa metoder speglas även av öppenhet och Jacobsen (2002) skriver att metoden passar bra när målet är att vara öppen för oväntade händelser. Det är viktigt att beakta att det kan uppkomma ny kunskap i och med att intervjuerna fortlöper och till följd ändras arbetets upplägg och innehåll (Holme 1997).
3.2. Dataurval
med åtta revisorer. Antalet har valts då det kan anses ge tillräcklig data för att möjliggöra en analys av problemställningen samt är rimligt för tidsramen. Det var också antalet respondenter som lyckades bokas in. Mail har skickats till ett stort antal revisorer i Karlstad, vid både de stora och de mindre byråerna, med förfrågan om deltagande i intervjuer. Resultatet blev dock enbart fem bokade intervjuer vid tre av de stora byråerna. Det geografiska området tvingades då utökas och revisionsbyråer belägna i andra städer runt om i Värmland mailades. Dock utan resultat. Vi bad då en kontakt vid Ernst&Young Karlstad om hjälp. Det resulterade i ytterligare tre namn och telefonnummer till möjliga respondenter vilka sedan bokades för intervjuer. De åtta revisorer som intervjuats är eller har varit anställda vid de fyra största revisionsfirmorna i Sverige1.
När ett begränsat antal enheter undersöks är det viktigt att rätt enheter att undersöka väljs ut. Det finns flera olika kriterier att använda sig av vid sitt urval men det valda i denna uppsats kallas information. Information som urvalskriterie innebär de enheter som kan ge mest och bäst information i den fråga som ska undersökas väljs ut (Jacobsen 2002). Då studien ska undersöka hur regleringen och revisorsbranschen har förändrats drogs slutsatsen att revisorer med lång erfarenhet av yrket var de enheter som skulle ge mest användbar information. Tillvägagångssättet som användes var att skicka mail till de stora revisionsbyråerna i Karlstad och bad om mailadresser till revisorer som arbetat minst 15 år som revisor. 15 år valdes för det ansågs vara den tidsram som fångade upp de faktorer som haft stor påverkan på revisionsregleringen. Faktorerna som åsyftas är EU-medlemskapet, finanskrisen samt vissa stora skandaler. Det faktum att bara kontor i Värmland kontaktades beror på ekonomiska och tidssparande aspekter.
3.3. Genomförande av studien
3.3.1. Besöksintervjuer
Besöksintervjuer kan enligt Dahmström (2011) karaktäriseras som ”en dyrbar metod som ibland är nödvändiga för att få utförliga svar med tillräckligt hög kvalitet”. Undersökningar som grundar sig på intervjuer är flexibla och är därför ett bra alternativ när det gäller insamling av kvalitativa data (Bryman & Bell 2005). Styrkan i den kvalitativa intervjun är att den kan hållas på en vardaglig och personlig nivå (Holme 1997). ”Krångligare frågor” kan även
ställas i och med att det finns en möjlighet att ge en närmare förklaring samt att oklarheter kan redas ut på plats till skillnad från metoden med enkäter. Den intervjuades anonymitetsskydd kan även förstärkas av att intervjuaren förtydligar det på plats (Dahmström 2011). Kvalitativa intervjuer låter den intervjuade röra sig i olika riktningar vilket är viktigt för att förstå vad den intervjuade tycker är relevant (Bryman & Bell 2005; Jacobsen 2002). För att få fram relevant och intressant data är det av vikt att forskaren kan sätta sig in i den intervjuades situation. Intervjuaren måste även vara uppmärksam och öppen för att behålla spontaniteten i intervjun (Holme 1997). En nackdel med besöksintervjuer är att de tar lång tid att utföra då en intervju måste föregås av en kontakt med de som ska intervjuas för att bestämma tid och plats (Jacobsen 2005) Det finns även en risk för en så kallad intervjueffekt, vilken kan ske genom särskilt tonfall och kroppsspråk från intervjuaren. Ytterligare en risk som kan förekomma vid besöksintervjuer är prestigebias genom att den intervjuade känner ett socialt tryck och överskattar och ändrar sina svar på vissa känsliga frågor (Dahmström 2011).
Kvalitativa metoder är mycket beroende av sammanhanget de utförs i, till exempel miljön för intervjun, relationerna samt sinnesstämningar (Jacobsen 2002). Därför valdes att genomföra intervjuerna på respondenternas kontor som kan antas vara en trygg miljö för dem. Tidpunkten för intervjuerna bestämdes av respondenterna själva inom en tidsram av cirka tre veckor. Enligt Jacobsen (2002) bör intervjuerna inte vara längre än en och en halv till två timmar då både respondenterna och intervjuarna blir uttröttade och halvtimmesintervjuer är att anses som för korta för att få fram den information som eftersträvas. Kvale (1997) har påpekats att forskningsintervjuer saknar objektivitet och därför har vi tagit i beaktande att våra erfarenheter och tolkningar kan färga svaren.
3.3.2. Intervjuernas utformning
Intervjufrågorna består av öppna frågor som tillåter att det ställs följdfrågor till respondenterna. Öppna frågor leder till en djup och spontan diskussion där djupare förståelse ges om de intervjuades åsikter och erfarenheter i frågan. (Dahmström 2011). I och med att frågorna inte har några svarsalternativ underlättar det för revisorerna att prata runt ämnet och göra utsvävningar. Intervjuguiden innehåller fjorton frågor som först behandlar den ökade regleringen övergripande för att sedan gå över till definitionen av revisionskvalitet och påverkan av regleringen. När frågorna konstrueras är det viktigt att för varje fråga beakta varför frågan ska vara med och om den ger värdefull information till att besvara den ställda problemformuleringen. I slutet av intervjun kontrollerades även om det var något de ville tillägga när de var mer insatta i ämnet. I flertalet fall hade de synpunkter och kommentarer att tillägga inom ämnet för intervjun.
Ett alternativ till den valda metoden kan vara att intervjufrågorna ställs med slutna frågor genom intervjuer eller enkäter, vilket gör att svaren blir lättare att bearbeta och risken för feltolkningar minskar. Metoden är inte relevant för studiens problemformulering då målet inte är ett generellt svar utan att få fram revisorernas egna erfarenheter och åsikter inom ämnet. Ett annat alternativ som skulle kunnat användas är telefonintervjuer vars största fördelar jämte mot personliga intervjuer är att de tar mindre tid att genomföra och är billigare. Svagheterna med telefonintervjuer överväger dock, vilka kan anses vara att samma kontakt med respondenterna inte uppnås. I och med omöjligheten att uppfatta signaler, tecken eller kroppsrörelser (Bryman & Bell 2005).
intervjun förklarades kortfattat vad uppsatsen ska handla om och vad som ska undersöka, anonymiteten försäkrades även.
Bearbetning av data
Efter varje genomförd intervju transkriberades det insamlande materialet för att försäkra att data som täcker problemformuleringen tillhandahållits. Genom att transkribera uppnåddes en uppfattning om vad som behövde ändras i frågeställningen och frågorna kunde på så sätt förfinas till nästkommande intervju. Efter intervjuerna sammanställdes informationen och svaren kategoriserades utifrån vår problemformulering för att underlätta analys.
3.4. Trovärdighet
Vid flertalet undersökningar påverkas respondenten eller intervjuaren av olika faktorer som sedan ger effekter på resultat. Den som undersöks utsätts under alla undersökningar av stimuli och signaler under förutsättning att studien inte är dold. När respondenten vet om att hen är objekt för en undersökning är det högst troligt att denna agerar på ett annat sätt än normalt. Det ges därför inte en helt tillförlitlig bild av situationen.
Även den som undersöker kan ha effekt på det objekt hen studerar. Tydligast är det i intervjuer då den som intervjuas kan påverkas av hur motparten talar, gestikulerar och klär sig, vilket kallas intervjuareffekten. I observationssituationer finns den liknande observatörseffekten som uppstår när observatören inte lyckas smälta in i den observerade omgivningen. På grund av nämnda påverkande effekter kan det vara önskvärt att utföra dolda undersökningar. Fördelen av tillförlitlighet måste då ställa mot vissa tvivelaktiga etiska aspekter.
”Intervjuareffekten” innebär enligt Christensen (2010) att intervjuaren styr frågorna eller påverkar respondenten genom sitt beteende. Andra felkällor som kan förekomma är att respondenterna missförstår frågan i och med en oklart formulerad fråga, att den intervjuade minns fel eller att intervjuarna analyserar svaren fel. Vi är medvetna om att vissa fel kan förekomma i och med ”intervjueffekten” vilket inte helt kan undvikas.
Vid alla typer av undersökningar råder strävan efter att nå ett resultat med så små och få antal fel som möjligt. Det är därför viktigt att vara så noggrann och uppmärksam som möjligt i sin undersökning. Det är dock ändå oundvikligt att vissa fel smyger sig in (Holme 1997).
Eftersom ett litet antal respondenter nås vid kvalitativ metod får råder ett problem med representativiteten på respondenterna, vilket kan vara ett problem med den externa giltigheten (Jacobsen 2002). På grund av nämnda faktorer kan alltså inga slutsatser dras från en liten population. Christensen (2010) föreslår att det talar om kvalitativ generalisering eftersom studien inte kan presentera några absoluta sanningar eller kvantifieringar av kvalitativa metoder.
4. Empiri
Respondenter: Revisor A: auktoriserad i 21 år Revisor B: auktoriserad i 22 år Revisor C: auktoriserad i 12 år Revisor D: auktoriserad i 25 år Revisor E: auktoriserad i 23 år Revisor F: godkänd i 24 år Revisor G: auktoriserad i 26 år Revisor H: auktoriserad i 25 år4.1. Hur revisorns arbete har förändrats från förr
tidspress som både revisorerna och företagen utsätts för i dagens samhälle, alla måste vara snabba. En annan revisor tog upp skillnaden att revisionen idag måste vara helt klar innan revisionsberättelsen skrivs på medan det tidigare gick att skjuta upp vissa delar som inte var resultatpåverkande. En annan förändring med revisionsberättelsen är att en oren sådan numera tas på större allvar av kreditgivare, exempelvis vid leasing. Revisor F nämnde att miljöaspekter har fått ökat fokus i revisorsbranschen som en effekt av det miljötänk som växt fram under senare tid. Företag med miljöpliktig verksamhet måste numera redogöra för sitt miljöarbete i sin årsredovisning. Företag kan ha stora åtaganden så som att återställa mark och rena luft och vatten för att få producera vissa volymer. Revisorn måste då hela tiden ha miljötänket i bakhuvudet i sitt revisionsarbete då miljöåtaganden ofta innebär stora belopp och risker för kunden. Miljöåtaganden gäller även i lågkonjunktur och kan då innebära stora kostnader i form av miljöinvesteringar för företagen. Revisorn är skyldig att föra diskussion med kunden angående eventuella miljöåtaganden och tillstånd. Om tillstånd finns ska de granskas utifrån hur de påverkar redovisningen och om de medför information som måste delges i årsredovisingen. Flera revisorer menade att det har blivit vanligare att stämma revisorn de senare åren. Vilket troligen är en trend från USA och kan antas bero på att revisorer är skyldiga att ha en försäkring och det finns därmed alltid pengar att hämta där.
Man utgår ifrån väsentlighet och risk, det har alltid varit ledorden. (Revisor B)
Vi koncentrerar oss mycket mer på väsentligheter idag, det har vart ett krav då våra tariffer naturligtvis har gått upp, det skulle bli oerhört dyr för kunden om vi skulle sitta och granska lika mycket som vi gjorde förr. (Revisor A)
Förr starta vi med ett vitt papper och började fundera på vad det är vi behöver titta på. Nu börjar man i princip i en process där man sätter sig och prickar av och kör igenom. (Revisor H) Tidigare var det så att man åkte ut till kunden och sen stod man vid kopieringsmaskinen i en vecka och tog kopior på det mesta men under tiden reviderade man också. Det var en helt annan typ av insats då mot nu. (Revisor G)
branschen, risken med den och sånt. Men nu ska vi dokumentera det. (Revisor E)
Du var i regel mer säker på din sak efter en vecka hos kunden mot efter några dagar tillsammans med checklistor och lite datafiler. (Revisor G)
Miljösidan är något som har dykt upp under en senare period. (Revisor F)
Samtliga av respondenterna var överens om att det har skett en ökad reglering inom branschen. Mycket beroende på händelser de senaste åren men även beroende på den naturliga förändringen i omvärlden. Majoriteten ansåg att arbetet idag är mer formaliserat och dokumentationskravet har ökat något enormt. Dokumentationskravet innebär tydligare riktlinjer för vad revisorerna ska och får göra. Alla revisorerna delade uppfattningen att antalet checklistor i en revision har ökat. Kravet på dokumentation är så högt för att det ska finnas bevis för revisorns arbete och möjlighet att kontrollera arbetet i efterhand. Det ska gå att se vem som har gjort vad och när samt vilka bedömningar som gjorts.
Vi lever ju under de här mer amerikaniserade reglerna vilket innebär att finns det inte dokumenterat finns det inte och det är en jättestor skillnad. (Revisor E)
Vi är trygghetsnarkomaner! Hur mycket jag än har dokumenterat så fattas det alltid något, så tryggheten är falsk. När någon sätter sig och går igenom mina pärmar kommer de alltid hitta något, man går aldrig i mål. (Revisor E)
Den största förändringen som revisorerna nämnt är de ökade oberoendereglerna. Det är numera mycket mer omfattande regler kring vad revisorn får göra för kunden, både vad gäller revision och extrauppdrag. Byråerna testar oberoendet både innan påbörjat uppdrag, löpande och slutligen efter avslutad revision. Förr fick revisorn utföra både årsredovisning och revision för kunden vilket idag inte är tillåtet. I mindre bolag får dock byrån utföra båda tjänsterna, vilket inte är tillåtet i större företag.
Oberoendefrågan har varit på tapeten i 10 års tid och man tittar fortfarande på de här jävsreglerna och allt sånt där och det tycker jag är bra egentligen för revisorn har nog historiskt sett suttit på för många stolar. (Revisor C)
Vilka data som revisorerna ska samla in i sin revision styrs främst genom risk- och väsentlighetbedömning men grundas också i lagar, branschpraxis, god sed och rekommendationer. Mycket av de regleringar som tillkommit härstammar från USA men har spridit sig till Sverige. Det innebär att steget med nya regleringar inte är så stort för de stora internationella byråerna då de redan tidigare använt sig av internationella standarder. Ett försök har även gjorts för att anpassa regleringen till svenska förhållanden.
Det var inte lika stort steg för oss som tillhör en internationell byrå för vi har redan haft de pålagorna. Men för små byråer som är fristående och inte har den supportapparten som vi har så har det varit enorma steg att ta. Vissa har inte orkat ta de stegen så de har problem idag. Så ja det är en ökad reglering så till vida. (Revisor C)
Givetvis försöker Sverige anpassa efter sina behov men vissa stycken kommer man inte undan. Hela tiden försöker man från svensk och EUs sida att begränsa inflytandet från USA men man kan inte släppa det helt och hållet och vissa saker trillar igenom systemet och då blir man påverkad. (Revisor F)
Det är ganska detaljerat beskrivet nu vad vi ska göra egentligen. Genom dels RS, ISA, så ja visst har det skett en ökad reglering. Det måste man väl säga att det gjort, på gott och på ont. (Revisor D)
4.2. Regleringsåtgärders påverkan på revisorsprofessionen
revisionsarbete fokuseras det mycket på att hålla ryggen fri redan från början ifall arbetet skulle bli ifrågasatt. Revisionsbyråernas interngranskning och kvalitetssäkring är en faktor som ökat under åren just på grund av att revisionsuppdrag utsatts för misstro och kritik. Revisorn har tidigare setts som en auktoritet men efter många tvivel på revisorers arbete har denna syn minskat om inte helt försvunnit. Revisorn är idag utbytbar på ett annat sätt än förr då företagen höll sig till sin revisor. Idag baseras valet av revisor på upphandlingar och i slutändan är det priset som avgör. Några av revisorerna uppgav att de anser att yrket har blivit tråkigare, då inte arbetet hos kund men dokumentationen. En av revisorerna sade att vid revision av ett litet bolag så utgör dokumentationsarbetet en större del av tidsåtgången än den praktiska revisionen. Det stora dokumentationskravet kan vara uttröttande för många revisorer och enligt en revisor finns risken att revisorer byter från den granskande rollen till konsultrollen. Samma revisor ställde sig också frågan vad det lockar för människor till revisorsyrket om den kontrollerande delen av yrket överväger den analytiska.
Det som har hänt, eftersom jag kan prata för åtminstone mitten av 70-talet när jag började med det här, det är att alla alltid letar syndabockar… ”Varför har inte revisorn sett något?” Hela samhället är liksom uppbyggt på att hitta någon som gjort fel. (Revisor E)
USA är en pådrivande faktor i det här, stor nation med stort inflytande även på Europa. Och när dom drabbas av någonting då ser man bovar och banditer i allt och då kräver dom regleringar som påverkar Europa och även Sverige. (Revisor F) Kontrollerna utförs oftare nu och kan nästan säga att straffen är mer kännbara nu. Dom var kanske lika kännbara då men de delades inte ut lika ofta förut. Det är någonting man har fokus på som revisor, man vill inte åka fast. (Revisor C)
Har hela tiden det här i bakhuvudet; har jag gjort nog? Det ger en osäkerhet. (Revisor E)
revisor har införts och har sedan blivit allt svårare. Ytterligare en revisor uppmärksammade det faktum att dagens revisionsassistenter skyndar fram och går direkt på examensproven efter de tre respektive fem år som krävs. Revisor C menade att de i många fall ändå inte besitter tillräcklig erfarenhet och egentligen borde vänta ytterligare några år innan godkännande och auktorisation.
4.2.1. Reglering till följd av skandaler
En revisor nämnde att revision är en viktig del av det finansiella systemet, när saker förändras händer det mycket för revisorn. Revisor E berättade att när en av de mest välrenommerade revisionsbyråerna, Andersen, försvann över en natt i och med Enronskandalen blev övriga revisionsbyråer rädda. De skärpte sina interna uppföljningsprogram för att slippa jävsproblematiken och därmed riskera att gå samma öde till mötes. I och med skandalerna kom regelsättarna på att reglerna kanske var luddigt skrivna och att det fanns ett förväntningsgap. De intervjuade revisorerna angav oberoendet som den största effekten på frågan angående regleringar till följd av skandalerna. Det blev av vikt att säkerställa oberoendet för varje kund. Byråerna var tvungen att kolla alla aktier och fonder som revisorerna hade så att de företagen inte reviderades av någon i samma revisionsgrupp. Efter skandalerna så som främst Enron och Wordcom kom snabbt regler kring revisorns oberoende i och med bland annat SOX. Reglerna spred sig relativt fort från USA, det blev allt tydligare gränser för vad revisorerna fick göra. En av revisorerna tog upp att reglerna då främst gällde det enda stora amerikanska bolaget han reviderade medan det nu gäller väldigt många företag. Det är av vikt att revisorn inte har en allt för djupgående roll i det granskade företaget för att undvika situationer så som Enron där revisorn var allt för involverad i företaget och därmed fick en stark kritik vid konkursen. En revisor uttryckte att regleringar kan vara obefogade, det är inte säkert att det är hos revisorn felet ligger. Även om revisorn numera blir utsatt för kritik i många situationer är det inte ofta denna blir prickad.
Det största och värsta som hänt inom vår bransch sådär i nutiden det var väl Enron. Och därefter ökade kraven på dokumentation och checklistor. (Revisor B)
Det kom väldigt tydliga gränser för vad vi fick göra, så om vi hjälpte dem med deklarationen tidigare så kunde vi inte göra det, hjälpte vi dem med årsredovisningen så kunde vi inte göra det. Det blev väldigt tydligt att det bara var revision som vi skulle göra. (Revisor D)
En annan effekt efter skandalerna var det ökade kravet på interna dokumentationsverktyg och kvalitetsgranskning av arbetet inom den egna byrån.
Mycket mer uppskärpt vad vi fick göra och inte göra och även just kontrollen vad vi verkligen gjorde. (Revisor A)
Det interna kvalitetsarbetet tror jag ökade något enormt mycket i de flesta revisionsbyråerna. (Revisor E)
4.2.2. Reglering till följd av finanskrisen
Regelverken har inte förändrats men våra arbetsmetoder har möjligen ändrats lite grann. (Revisor B)
Konjunkturcyklar påverkar givetvis hur vi jobbar. Jobbar vi i en konjunkturcykel där företagen går dåligt, de har likviditetsbekymmer, ju högre krav ställs det på revisorn att följa verksamheten intensivare… När allt går bra behöver man inte bry sig men när något händer då måste man agera. (Revisor F)
Det har vart mycket fokus på fortsatt drift och man såg att det skrevs många revisionsberättelser om det. Bankerna drog åt snarorna lite grann och drog in krediter vilket gjorde att företagen gick i konkurrs bara på grund utav det och det kan vara helt onödigt i vissa fall för hade de bara fått behålla sina krediter över den djupaste svackan hade kunnat övervintra och vänt tillbaka. (Revisor C)
4.2.3. Positiva och negativa effekter av ökad reglering
naggas i kanten av skandaler. Att oberoendet belysts så kraftigt anses som positivt då revisorn i många tidigare fall varit tvivelaktigt oberoende.
Förhoppningsvis leder det till någonting som kan motivera vår existens, annars kan vi lika gärna packa ihop om inte omvärlden har något förtroende för det vi gör. (Revisor C) Regler för att motivera vår existens och höja statusen i vårt arbete. För att omvärlden ska förlita sig på det vi säger och då måste vi också kunna visa att det blir mer reglering och blir svårare att vara revisor. (Revisor C)
bolag tenderar att bli oproportionerligt stor. Dokumentationen ger inget särskilt mervärde för kunden och det är därmed svårt att motivera det högre arvode som dokumentationsarbetet medför. För att ge kunden mervärde ges konkreta förslag till förbättringar i metoder och system istället för att bara peka på fel. Trots att de flesta delar åsikten att det finns negativa effekter förekommer åsikten att de regleringar som finns är befogade.
Tittar man på syftet kan jag inte säga att det är fel. (Revisor B) Det är en svår balansgång mellan revisionsbiten och rådgivningsbiten och det är inte lätt att hålla en rak linje alla gånger. Det är lätt att trampa fel. (Revisor F)
Man tror att med dom här nya regelverken, IFRS, så ska man ska kunna reglera allt men det går inte. (Revisor E)
Kan bli så att regleringar styr upp det lite för mycket så att vi sneglar lite väl mycket på checklistor och annat och så behöver vi inte tänka så mycket själva egentligen utan vi kan bara peka på att det, det och det har vi gjort och prickat av i någon lista. (Revisor D)
Det negativa är ju att det tenderar att bli ganska dyrt med revision särskilt för mindre företag. I Sverige skiljer man inte särskilt mycket på små och stora företag utan det är i princip samma krav som ställs. (Revisor C)
Det finns vissa definitioner på större och mindre bolag med vissa förenklingar men frågan är om det inte borde finnas två aktiebolagslagar till och med. En för så kallade noterade bolag eller större bolag av allmänt intresse och en för småbolag. (Revisor F)
4.3. Revisionskvalitet
gjorde föregående år. En central del för en revision av god kvalitet är att göra en rimlig och grundlig avgränsning för vad som är väsentligt att granska. En annan revisor förstärkte åsikten om att en revision inte behöver vara hundra procent korrekt för att vara av god kvalitet men bokslutet ska inte innehålla så stora fel att en utomstående kreditbedömare skulle gjort en annan bedömning än revisorn. En revision av god kvalitet ska vara korrekt i all väsentlighet. En annan definition av revisionskvalitet är att revisorn utifrån internperspektiv har dokumenterat det som skalls och ur kundperspektiv gjort det som skalls och identifierat rätt och alla risker. En revisor påtalade att kunden inte hjälps av att revisorn granskar fel saker, det gäller att revisorn jobbar effektivt med rätt saker och lyfter fram det som fungerar dåligt och ger förslag på förbättringar för att ge kunden mervärde. Revisionskvalitet kan definieras som att revisorn har gjort en bra riskbedömning och utifrån den gjort en revisionsansats som håller hela vägen. Den röda tråden ska kunna följas och ge ett mervärde för kunden. Mervärde ska uppnås genom att revisionen leder till en diskussion och förslag som gör att kunden kan lägga om rutiner och förbättra internkontrollen. Konsulter kan också användas för att öka kvaliteten på revisionen. En av revisorerna yttrade att uppföljningen är en viktig del för att bibehålla och förbättra kvaliteten, utvärdering av det som gjorts och ser vad som kan förbättras.
En revision av hög kvalitet kan vara att jag har hittat massor av fel men att kunden har rättat dem, slutprodukten blir en årsredovisning som ger en rättvisande bild och jag kan avge en ren revisionsberättelse. Det kan också vara så att kunden inte vill ändra och har en annan uppfattning. Jag tvingas då skriva en oren revisionsberättelse, det kan också vara en revision av hög kvalitet för då har jag gjort mitt jobb, identifierat osäkerheter och upplyst intressenterna. (Revisor C)
4.3.1. Regleringens påverkan på revisionskvalitet
kvalitet. En annan fördel med dagens många dataprogram är att revisorerna kan ta in kundens finansiella rapporter i sitt eget system och därigenom lättare gå igenom större mängd data. Många menade att oberoendereglerna bidragit till en ökning av revisionskvaliteten. En revisor ansåg att revisionskvaliteten definitivt har ökat eftersom regleringen tvingar revisorerna att göra fler saker på ett tydligare sätt. Totalt sett har kvaliteten blivit bättre men det finns en risk att kraven blir för stora och att för mycket tid läggs på checklistor.
Revisionen blir inte bättre av dokumentation, dokumentation ska vara när det är riskfyllt men nu är det dokumentation för allt. (Revisor E)
IT har ju gjort att det är lättare att få in information och det går fortare att få en bra dokumentation. (Revisor H)
Kvaliteten har höjts på bekostnad av kunden, om vi höjer kvaliteten lägger vi ner mer tid och det blir dyrare för kunden. Tyvärr är det så att kunden får betala det här i slutändan. Alla kunder är kanske inte i behov av den kvalitetshöjningen. (Revisor A)
Vi som jobbar i branschen har en önskan av att upprätthålla en hög kvalitet oavsett reglering. Det ligger i det förtroendet du har att vara revisor. Du har ett oberoende och kriterierna hur man ska uppträda. Det har vi nog levt efter, det sitter i ryggmärgen. (Revisor E)
På frågan om regleringen är i behov av ökning eller minskning var de flesta eniga om att den inte behöver ökas ytterligare och en revisor anser att den bör minskas. Det för att regleringen nu är nere på detaljnivå och det tar bort den egna arbetsglädjen. En revisor nämnde att regelsättarna nu hittat en bra nivå där intressenterna har samma syn på regleringsbehovet. Vissa revisorer ansåg att regleringen är på en bra nivå men att det borde anpassas exempelvis genom mindre dokumentationskrav för mindre bolag och att vissa branscher så som IT borde sättas under större krav. En av revisorerna hade åsikten att gränsen för revisionsplikt ska höjas. Revision kommer då bli mera efterfrågestyrt och en utförd revision kommer då troligen innebära en starkare kvalitetsstämpel för de reviderade företagen.
5. Analys
5.1. Regleringens påverkan på revisorsprofessionen
I empiridelen framgår tydligt att de intervjuade revisorerna ansåg att det skett en ökad reglering inom revisorsbranschen och liksom Johansson (2005a) uppger revisorerna att kraven ökat inom yrket. Revisorerna menar att det tidigare fanns ett stort förtroende för revisorn och det utförda arbetet men förtroendet har naggats i kanten vilket medfört en ökad reglering inom branschen. Enligt Sikka (2009) och Wallerstedt (2009) är de största påverkande faktorerna skandaler, finanskrisen och EU-medlemskapet. De två första bekräftas i empirin medan den sistnämnda anges som en mera osäker faktor. Revisorernas åsikt var att inträffade skandaler har haft störst påverkan på revisorsbranschen men de ser även effekter från finanskrisen så som nya metoder och annat fokus på värdering och finansiella instrument vilket är i linje med Sikka (2009). Trots att revisorerna inte nämnde någon specifik påverkan från just EU tar de på andra punkter upp införandet av ISA, ökade oberoende- och utbildningskrav vilket enligt Braiotta (2005) är en del av EUs åttonde direktiv. Revisorerna menade även att regleringen i deras bransch också påverkas av naturliga förändringar i omvärlden, så som att samhällets miljöfokus också spridit sig till revisorns arbete.
Revisorerna uppger lagar, branschpraxis, god sed och rekommendationer som olika typer av regleringar för yrket vilket stämmer överens med teorin (Johansson 2005a). I fråga om Svensk kod för bolagsstyrning sade de intervjuade revisorerna att de inte påverkas nämnvärt. Detta ligger i linje med teorin (Larsson 2005; Svernlöv 2008) som säger att Svensk kod för bolagsstyrning bara tillämpas på börsnoterade bolag vilka till antalet är starkt begränsade i Värmland.
skulden även när de inte gjort något fel. Anonymitetsproblemet ligger i linje med Öhman (2005).
Den generella uppfattningen var att regleringarna medfört både negativa och positiva effekter. Den främsta nackdelen med de ökade reglerna ansåg revisorerna var att det inte görs någon anpassning för de mindre bolagen. Det faktum att samma krav ställs på revision av större som mindre bolag medför att revisionen av de senare blir onödigt omfattande. De mindre kunderna har ofta inte den typen av intressenter som motiverar den stora regleringen och ges därmed inget större mervärde av revisionen. Revisorerna ansåg alla att regleringen behöver anpassas och förenklas för revision av mindre bolag men några har också uppfattningen att regleringen bör skärpas för revision av vissa branscher. Exempelvis IT anges som en bransch som kan vara i behov av större granskning. För att ge kunden mervärde är det speciellt vid revision av mindre bolag av vikt att ge råd och förslag till förbättringar. Det innebär dock en svår balansgång då reglerna kring konsultrollen och revisorsrollen skärpts de senaste åren och det har blivit svårare att kombinera kundens behov och gällande regler som enligt Johansson (2005a) är revisorns uppdrag. Det har blivit allt tydligare vad revisorn får och ska göra som ett led i det oberoendefokus som numera råder. Oberoende är enligt revisorerna och i linje med teorin (Johansson 2005a) ett ledord och av största vikt inom revison. Revisorerna bekräftade teorin (Wallerstedt 2009) att de senare årens skandaler med företag som Enron och Wordcom är en av de starkaste bidragande faktorerna till den ökade regleringen. Regleringen kan dock vara obefogad i vissa fall då regler i samband med skandaler kastas ut på revisorsbranschen även om det inte är just där felet ligger. Undersökningen bekräftade Wallerstedts (2009) mening att det är särskilt reglerna runt revisorns oberoende som förstärkts efter skandalerna och revisorernas delade uppfattning är att det i vissa fall är befogat då revisorn anses ha suttit på för många stolar i företagen. I och med oberoendereglerna förstärks gränsen mellan konsultroll och revisorsroll vilket enligt revisorerna leder till att de mer får funktionen av en kontrollant. Uppfattningen är att reglerna orsakar tråkigare arbetsuppgifter och kan minska revisorsyrkets attraktivitet. Som en positiv effekt av den stärkta gränsen ses det faktum att det medför tydlighet i vad revisorn verkligen skall göra och förväntningsgapet antas minska.
