Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Den sista utvägen
Unga vuxna med suicidalitet
Författare
Handledare
Josefin Gustafsson
Nathalie Godman
Louise Thorén
Examinator
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp
Barbro Wadensten
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Runtom i världen är det cirka 800 000 personer som begår självmord varje år.
Årligen i Sverige, är det cirka 1800 personer under 19 år som någon gång har försökt ta sitt liv och en tredjedel av alla unga vuxna har haft självmordstankar. Av dessa unga vuxna lyckas 40-50 stycken ta sitt liv. Suicid har under de senaste 15 åren minskat men dock inte bland unga vuxna. Självmordsförsök och självmordstankar går att förebygga.
Syfte: Syftet var att undersöka unga vuxnas upplevelser av omvårdnad vid suicidtankar och
efter suicidförsök samt deras känslor runt detta.
Metod: Deskriptiv design med litteraturstudie som metod användes. Litteraturstudien
baserades på 11 vetenskapliga, kvalitativa originalartiklar. Artiklarna granskades enligt SBU:s (2014), granskningsmall för patientupplevelser. Vid analys av inkluderade artiklar tillämpades innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016).
Resultat: Bemötandet från vårdpersonalen hade stor betydelse för unga vuxna. Unga vuxna
hade en längtan av att bli sedda och respekterade, det skapade trygghet för dem, speciellt när de fick en god relation med personalen. Resultatet visade att majoriteten av unga vuxna upplevde god omvårdnad vid sin suicidalitet. Resterande unga vuxna upplevde en känsla av att bli nedvärderade, speciellt inom den somatiska vården. De flesta unga vuxna är nöjda med sin vård och är beredda på att blicka framåt i livet samt att börja leva.
Slutsats: Vårdpersonalen bör utbilda sig mer inom psykisk ohälsa. Det är viktigt att unga
vuxna blir sedda och förstådda i sin suicidalitet och att deras känslor blir uppmärksammade. Om individerna får denna bekräftelse kommer unga vuxna troligtvis kunna se en större mening med livet. Det krävs mer forskning på hur unga vuxna upplever omvårdnaden vid suicidalitet.
ABSTRACT
Background: All around the world, around 800 000 individuales succeed with suicide every
year. Every year in Sweden, it is 1800 persons under 19 years old try to take their life and a third of all young adults have had suicidal thoughts. Of these young adults there are 40-50 persons who succeed to take their life. Suicide has under the past 15 years reduced but not with young adults. Suicide attempt and suicide ideation can be prevented.
Aim: The aim was to describe young adults experiences of nursing care in suicide ideation
and after suicide attempt and their feelings around it.
Method: Descriptive design with litterature study was chosen. The litterature study was based
on 11 scientific, qualitative original articles. The quality of the articles were examined by SBU:s (2014), reviewed tampled for patients´ experiences. The analysis of the included articles, where content analysis by Forsberg and Wengström (2016), was elected.
Result: The reception from nursing staff meant a lot to young adults. Young adults had the
desire to be seen and respected, that created safety for them, especially when they had a good relationship with the staff. The result showed that the majority of young adults experienced good nursing in their suicidality. Remaining young adults experienced a feeling of being undervalued, especially in somatic care. Most young adults are satisfied with their care and are prepared to look forward to life as well as to start living.
Conclusion: Healthcare professionals should be more trained in mental health. It is important
that young adults are seen and understood in their suicidality and that their feelings are
brought to attention. If individuals get this attention, young adults will probably be able to see a bigger meaning in life. More research is required on how young adults experiences nursing in suicidality.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 1
Förekomsten av suicid ... 1
Psykisk ohälsa ... 2
Omvårdnad vid suicidalitet ... 2
Prevention vid suicidalitet ... 3
Teoretisk referensram ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 METOD ... 6 Design ... 6 Sökstrategi ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
Bearbetning och analys ... 8
Kvalitetsanalys ... 8
Resultatanalys ... 8
Forskningsetiska överväganden... 9
RESULTAT ... 10
Den psykiska ohälsan och dess känslor ... 10
Känslan av att vara otrygg eller trygg ... 10
Känslan av att vara suicidal ... 11
Kan någon se min mentala kamp? ... 12
Isolerad ... 13
Känslan av att vara instängd och ensam ... 13
Varför blev livet såhär? ... 14
Den sista utvägen ... 14
1
BAKGRUND
Förekomsten av suicid
Suicid har under de senaste 15 åren minskat (Karolinska institutet, 2015), dock inte bland unga vuxna (Bazrafshan, Sharif, Molazem & Mani, 2016a; Karolinska institutet, 2015). Den vanligaste dödsorsaken bland psykiatrins patienter är suicid, trots den kunskap som
personalen besitter inom detta område (Allgulander, 2014). Suicid är ett folkhälsoproblem som går att förebygga (Folkhälsomyndigheten, 2018a). Självmordsförsök och
självmordstankar är vanligt i Sverige. Årligen är det cirka 1800 personer under 19 år som någon gång har försökt ta sitt liv och en tredjedel av alla unga vuxna har haft
självmordstankar (Medibas, 2013). Av dessa unga vuxna fulländar 40-50 stycken sitt
självmord (Karolinska institutet, 2015). I världen är suicid den tredje ledande dödsorsaken hos personer under 25 år (Orri, Paduanello, Lachal, Falissard, Sibeoni & Revah-Levy, 2014). I världen är det cirka 800 000 personer som begår självmord varje år (Folkhälsomyndigheten, 2018a; Littlewood, Gooding, Kyle, Pratt & Peters, 2016; Sukhawaha, Arunpongpaisal & Rungreangkulkij, 2016). I en studie som gjordes i USA (Czyz, Berona & King, 2014) var syftet att identifiera ungdomar med hög risk för självmordsbeteende samt förebygga dödsfall associerat till självmord. Förebyggande arbete mot självmordsförsök anses vara en
folkhälsoprioritering. Det är dock en utmaning att identifiera unga vuxna som riskerar att utföra självmord, speciellt unga vuxna med hög risk. De menar att det idag saknas
riskbedömningsinstrument som bidrar till att unga vuxna förhindras att dö i förtid på grund av självmord. Först behövs mer forskning kring ungdomars självmordsbeteende innan dessa riskbedömningsinstrument kan utvecklas (Czyz et al., 2014).
Kopplingen mellan psykisk ohälsa och självmord är väl vedertagen i höginkomstländer. Tidigare forskningsresultat har visat att det finns ett signifikant samband mellan psykisk ohälsa och suicid. Riskfaktorer för självmord är depression samt långvarig användning av alkohol. Självmord kan ske impulsivt, speciellt i krissituationer såsom ekonomiska,
relationella och vid andra sjukdomstillstånd. Självmord är vanligare bland utsatta grupper på grund av deras upplevelse av diskriminering. Dessa utsatta grupper kan vara flyktingar, homosexuella och individer som inte associerar sig själva som ett kön (World Health
2 med suicid i unga år (Folkhälsomyndigheten, 2018a). Det finns en psykologisk teori som menar på att suicidala beteenden uppkommer när en individ inte längre känner någon glädje för livet och nått en punkt där individerna tar till självskadebeteende för att få dö (Czyz et al., 2014).
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och sjukdom kan leda till att individen blir sårbar. Sårbarheten kan påverka förmågan att hantera svåra situationer, vilket i sin tur kan leda till negativ stress. Svårigheter i livet och negativ stress kan göra att individen får svårt att sköta arbete, hem och ekonomi, detta kan påverka självkänslan. Individen kan även känna sig misslyckad och orkeslös. Vid psykisk ohälsa är det viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv, där både individen och dennes närstående står i fokus (Skärsäter, 2014). En närstående kan vara vem som helst i personens liv, allt ifrån en medlem i familjen till vännen, grannen eller någon annan i
personens sociala liv (Benzein, Hagberg & Saveman, 2014).
Orsakerna till varför unga vuxna inte vill leva, kan vara på grund av egen psykisk ohälsa eller hos någon eller båda föräldrarna (Medibas, 2013). En tidigare diagnos av psykisk ohälsa är något som mer än 90 % av alla unga vuxna med suicidalitet har (Allgulander, 2014). Depression är en anledning till att en person försöker begå självmord eller har begått
självmord (Folkhälsomyndigheten, 2018b; Sellin, Asp, Wallsten & Wiklund-Gustin, 2017). Depression är en form av psykisk ohälsa och kan medföra en obalans mellan aktivitet och vila. Följderna är trefaldiga, nämligen kroppsliga påfrestningar, skaderisker samt sociala följder. Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och ett flertal faktorer kan påverka uppkomsten. Vissa kan komma ur sin depression men depressioner kan även vara långvariga, vid svåra fall kan den vara så pass svår att personen väljer att avsluta sitt liv (Allgulander, 2014).
Omvårdnad vid suicidalitet
Autonomi är viktigt inom vården och innebär att individer har möjlighet och förmåga att själva styra och bestämma över sina liv. Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att ta hänsyn till individernas autonomi. I vissa fall får vården begränsa autonomin för en persons bästa, detta kallas paternalism. Vården får hindra en person från att begå självmord.
3 En viktig del i omvårdnaden av suicidala individer är att ge en omsorgsfull och säker vård. Patienten ska få vara sig själv, visas respekt och mötas av vårdpersonal som lyssnar. För att ge en helhetsbild över livssituationen, behöver patientens behov vara i fokus för god omvårdnad. Den kunskap som sjuksköterskan bör besitta ska fungera som ett skydd för patienten, så att denne inte skadar sig själv samt känner sig trygg och säker. Detta är viktigt för att
suicidaliteten ska kunna hanteras av individen samt att sjuksköterskan aktivt ska lyssna och skapa en relation byggd på förtroende (Sjöström, 2010). I en studie (Heyland, Delaney & Shattell, 2018) gällande suicidalitet uppgav personal på akutmottagning, att suicidala patienter inte var deras ansvar. Det ansågs att individer med psykisk ohälsa slösade deras tid.
Specialiserad personal inom området psykisk ohälsa ansågs ha det ansvaret.
När en individ ställs inför livsomvälvande händelser kan vårdpersonal hjälpa patienter att hitta strategier för att hantera det som upplevs svårt. Vårdpersonalen kan även ge stöttning, att vända negativa tankar till positiva samt hjälpa individen att se svåra situationer från nya perspektiv (Berglund, Åström & Lindgren, 2016; Sellin et al., 2017). Vårdpersonalen ska finnas till hands och lyssna samt se tecken på självmordsbeteende (Berglund et al., 2016). Självmordsbeteende kan yttra sig på flera olika sätt hos unga vuxna. Vissa har passiva självmordstankar medans det för andra kan gå snabbt utför, där valet att begå självmord är mer impulsivt (Läkartidningen, 2018). Något som blivit vanligare vid suicidtankar är konstant observation av personer med suicidalitet, där det krävs att personalen håller sig nära patienten (Berglund et al., 2016; Sellin et al., 2017). Hos unga vuxna kan ett suicidalt beteende visa sig genom aggressivitet och impulsivitet. Något som kan förekomma hos unga vuxna är att jämnåriga kan ta efter ett självmordsbeteende (Allgulander, 2014).
Prevention vid suicidalitet
Det finns i dagsläget ingen vedertagen strategi som kan förhindra att suicidalitet i samhället upphör. Självmordsförebyggande arbete är komplext och en förutsättning för framgång är att flera instanser, som exempelvis hälso- och sjukvård, näringsliv, lagar, politiker och medier, samarbetar. Ingen ensam strategi kan göra inverkan på problemet suicidalitet och det krävs då omfattande ansträngningar för förbättring. På grund av bristande kunskap så har inte
4 suicidalitet öppet. Det är endast ett fåtal länder som arbetar med förebyggande av självmord som en hälsoprioritering och de rapporter som kommit in med nationell strategi omfattar endast 38 länder, Sverige är ett av dem (WHO, 2018).
Suicidalitet medför kostnader för samhället som i sin tur bidrar till att samhällets resurser tas i anspråk. Kostnaderna för Sverige delas in i direkta och indirekta kostnader. Vidare
presenteras siffror för Sverige år 2014. Samhällets uppskattade direkta kostnader omfattar medicinska insatser, ambulans i form av transporter, räddningstjänst och polis i form av utryckningar, samt rättsmedicinska undersökningar och egendomsskador, se tabell 1. Samhällets indirekta kostnader innebär att individer som begår självmord påverkar
arbetskraften i form av produktionsbortfall. Dessa kostnader uppskattas till 4,4-9 miljarder kronor (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap [MSB], 2015).
Tabell 1. Direkta samhällskostnader för Sverige, 2014 (MSB, 2015).
Medicinska insatser 4,5–11,1 miljoner kronor Ambulanstransporter 3,2 miljoner kronor Räddningstjänst och polis 3,2–4,9 miljoner kronor Rättsmedicinska insatser 29,6-30,5 miljoner kronor Egendomsskador 5-10 miljoner kronor
Totalt 45,5-59,7 miljoner kronor
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen för denna studie är Joyce Travelbees teori som bygger på omvårdnadens mellanmänskliga aspekter (i Kirkevold, 2000). Travelbee var verksam som sjuksköterska inom psykiatrin i mitten av 1900-talet (i Rich, 2003). Sympati anses vara viktig i omvårdnaden. Om personalen inte har fått eller har blivit nekade sympati tidigare så kan sympatin till patienterna med psykisk ohälsa brista (Travelbee, 1964). Omvårdnad bör ses som sjuksköterskeprofessionens hjärta (i Rich, 2003).
5 lidande, men varje individs erfarenhet är unik. Lidandet som människorna upplever är något som alla någon gång kommer att erfara, lidande och innebörden av det. Det finns flera stadier av lidande, från övergående fysiskt emotionell, själsligt obehag till ett extremt lidande. Stadierna delas upp i förtvivlad uppgivenhet som sedan kan övergå i terminal fas av apati och likgiltighet. Som sjuksköterska är det viktigt att ge omedelbara insatser om en individ hamnat i den terminala fasen, då den är svår att vända. Det är viktigt att agera innan individen kommit så långt i de lidande faserna. Sjuksköterskan bör se individen och inte tolka denne utifrån liknande patienter som sjuksköterskan haft. På så sätt kommer även patienten se
sjuksköterskan som en individ och inte som en roll (i Kirkevold, 2000).
Problemformulering
Årligen i Sverige är det cirka 1800 unga vuxna som någon gång har försökt ta sitt liv
(Medibas, 2013) och 40-50 stycken lyckas (Karolinska institutet, 2015). Runtom i världen är det cirka 800 000 personer som begår självmord varje år (Folkhälsomyndigheten, 2018a). Personal på akutmottagning uppger att suicidala patienter inte var deras ansvar, samt att de slösade deras tid (Heyland et al., 2018). Självmordstankar och självmordsförsök är ett stort folkhälsoproblem runtom i världen (Folkhälsomyndigheten, 2018b). Den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna har ökat enligt Socialstyrelsen (2017a). Många av dessa personer har fått diagnosen depression och olika ångestsyndrom. I en rapport från Socialstyrelsen (2017a) framgår det att psykisk ohälsa kommer att öka en tid framöver, då nya sjukdomsfall med psykisk ohälsa blir mer långvariga. Något som konstaterats är att personer som drabbats av psykisk ohälsa riskerar långa sjukdomsförlopp samt att risken för suicidförsök och suicid över tid ökar. Socialstyrelsen (2017a) är angelägna om att utvecklingen ska gå framåt och att en ökad kunskap kan hjälpa hälso- och sjukvården. Det blir då lättare att möta behoven som krävs vid psykisk ohälsa bland unga vuxna (Socialstyrelsen, 2017a). I nuläget finns ingen aktuell sammanfattning på unga vuxnas upplevelser av omvårdnad vid suicidalitet. Unga vuxnas upplevelser och tankar bör uppmärksammas för en bättre förståelse och för att minimera självmordsförsöken.
Syfte
6
METOD
Design
Deskriptiv design med litteraturstudie som metod användes. Enligt Forsberg och Wengström (2016), används deskriptiv design till kvalitativa studier för att fånga individernas tankar, känslor och upplevelser.
Sökstrategi
Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Dessa innefattade
omvårdnad och vetenskapliga tidskriftsartiklar. CINAHL innehöll engelska abstrakt samt var specialiserade på forskning inom omvårdnad. PsycINFO innehöll psykologisk forskning och var en internationell databas (Forsberg & Wengström, 2016). Sökningarna gjordes i
databaserna med syftet att få fram relevanta artiklar. Sökord som användes vid sökningarna var suicide, attempt, experience, qualitative, nurse, suffer, patient, thoughts och adolescent. Olika kombinationer användes samt att vissa ord trunkerades för att få ett bredare urval av artiklar. Filter som valdes i PubMed var att artiklarna skulle vara publicerade senaste tio åren. I CINAHL och PsycINFO valdes filter peer reviewed och artiklarna skulle vara publicerade mellan 2008-2018 och i vissa av sökningarna lades ålder 13-17 år till på studiedeltagarna, se tabell 2. För att få fram all forskning relaterat till syftet togs det hjälp av en bibliotekarie som var expert på databaserna som användes.
För att identifiera artiklar som svarade mot syftet granskades de sökta artiklarnas titlar. Det var 109 titlar som stämde överens mot syftet. Abstrakten i dessa lästes och då exkluderades 46 artiklar, då artikeln antingen var kvantitativ eller att studiedeltagarna inte uppfyllde vald ålder. Av resterande 63 artiklar som svarade mot syftet lästes dessa i sin helhet. Totalt 48 artiklar exkluderades efter läsning, då de inte svarade mot syftet eller inte stämde överens med kriterierna för studien. De 15 artiklar som svarade mot syftet samt uppfyllde
7
Tabell 2. Sökning för litteraturstudie.
Datum Databas Sökord Filter Träffar Utvalda artiklar efter titel Utvalda artiklar efter abstract Valda artiklar efter artikel-nummer 5/9 2018
PubMed Suicide attempt* adolescent qualitative 10 år 71 15 9 5, 6, 9 5/9 2018 PsycINFO Suicid* attempt* in adolescent* experience* nurs* 10 år, peer reviewed 38 8 1 0 5/9 2018 PsycINFO Suicid* attempt* experience* nurs* 10 år, peer reviewed 111 26 7 7, 8 12/9 2018
CINAHL Nursing care suicid* 10 år, ålder 13-18, peer reviewed 54 10 7 2 12/9 2018
8
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna som granskades för studien var artiklar publicerade senaste 10 åren, originalartiklar på svenska eller engelska. Artiklarna skulle vara tillgängliga genom Uppsala universitets bibliotekstjänster samt att deltagarna skulle uppfylla ålder, 11-29. Då studiens syfte var att beskriva patienternas upplevelser valdes kvalitativa artiklar. Artiklar med låg kvalité
exkluderas. Om etiskt godkännande saknades eller om författarna inte gjort noggranna etiska överväganden exkluderades även dessa. Artiklar där ålder på deltagarna inte kunde utläsas exkluderades.
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU] (2014). Denna granskningsmall valdes då den inriktade sig på patientupplevelser. Granskningsmallen innefattade fem kategorier, syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Det finns ett antal frågor kopplade till varje kategori. Frågorna besvarades med ja, nej, oklart eller ej tillämplig för relevans, se bilaga 1, (SBU, 2014). I formuläret utformades ett poängsystem, där svar ja gav ett poäng, svar nej noll, oklart noll och ej
tillämpligt fick noll poäng. Det var sammanlagt 21 frågor, vilket gav en totalpoäng på 21. För att definiera kvaliteten på artiklarna blev dessa uppdelade i låg, 0-9, medel, 10-14 respektive hög kvalité, 15-21 poäng.
Resultatanalys
Artiklarna som valdes ut fick ett nummer och en färg, detta för att hålla isär artiklarna och enkelt kunna gå tillbaka. Resultatdelen lästes i sin helhet upprepade gånger tills upplevd förståelse för materialet skapades. Detta görs för att få en god förståelse av innehållet
(Forsberg & Wengström, 2016). För att kunna analysera resultatet av artiklarna, identifierades meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna som svarade mot syftet markerades i texten och fördes över till post-it lappar. Dessa meningsbärande enheter kondenserades och samlades sedan ihop i koder, se figur 1. Kondensering är en process där materialet förkortas för att bevara innehållet och kodning är en metod för att få en möjlighet att se innehållet på ett nytt sätt (Forsberg & Wengström, 2016). Koder med gemensamt innehåll delades in i
9 resultat enskilt i enlighet med artikelns nummer och färg. Därefter placerades, mening för mening, innehållet i vardera artikel till lämplig huvudkategori med tillhörande
underkategorier. Samtlig text som placerades till vald underkategori vävdes samman och ett slutgiltigt resultat tog form.
Figur 1. Exempel på meningsbärande enhet, kondensering och kod
Figur 2. Exempel på huvudkategori, underkategori och kod Forskningsetiska överväganden
Artiklarna skulle vara godkända enligt etisk kommitté eller att noggranna etiska överväganden från författarna hade gjorts. Samtliga artiklar som valdes ut presenterades utan förutfattade meningar samt att innehållet inte förvrängdes vid översättning som Forsberg och Wengström (2016) förespråkar. Alla artiklar som valdes kommer att redovisas och plagiat kommer inte att förekomma.
Varför blev livet så här?
Den sista utvägen
Glada att slippa mig Impulsiv handling
Behovet av
hjälp
Behövde hjälp, klarade det inte själv Önskan att avsluta smärtan och
lidandet genom död
Önskan att inte vilja leva
Inte vilja leva
Beslutet att be om hjälp var svårt att ta
Svårt att be om hjälp
10 Varför blev livet såhär? Den sista utvägen Behovet av hjälp Känslan av hopp Isolerad Känslan av att vara instängd och ensam
RESULTAT
Resultatet baseras på 11 vetenskapliga originalartiklar som är kvalitativa. Vidare presenteras dessa i tre huvudkategorier och sju underkategorier, se figur 3. Resultatet beskriver unga vuxnas upplevelser och tankar av omvårdnaden vid suicidalitet samt deras känslor av att vara suicidal. Resultatet skildrar både positiva och negativa upplevelser av unga vuxnas vård under samtliga kategorier.
Figur 3. Resultatets huvudkategorier och underkategorier Den psykiska ohälsan och dess känslor
Känslan av att vara otrygg eller trygg
Unga vuxna upplevde att personalen bestämde hur de skulle övervakas. Detta skapade en känsla av hot, då individerna kände sig tvingade mot sin vilja (Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2018). En ung vuxen upplevde att personalen på akutmottagningen var offensiva och nedvärderande (Vatne & Nåden, 2018). Negativa uppfattningar om att bli inlagd på psykiatrin skapade rädsla och upplevdes som läskigt (Hausmann-Stabile, Gulbas & Zayas, 2017; Holliday & Vandermause, 2015). Unga vuxna upplevde rädsla för den stigmatiseringen som är associerad till sjukhusvistelse. Individerna var rädda att de var märkta för livet och ansåg själva att psykiatrin var för mentalsjuka personer (Hausmann-Stabile et al., 2017; Zayas, Gulbas, Fedoravicius & Cabassa, 2010). En individ upplevde stor rädsla och uttryckte att hen var rädd för att dö men samtidigt rädd för att leva (Bergmans, Langley, Links & Lavery, 2009). Unga vuxna uttryckte deras rädsla av att förlora kontrollen, detta genererade i
11 irritation och aggression (Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2018). Individerna ansåg det även som personligt att prata om sin suicidalitet (Vatne & Nåden, 2014).
“Jag skulle ha slutat efter första gången som jag gjorde det. Jag ville inte gå igenom det jag hade gått igenom. Som att gå till sjukhuset. För att det är för mentalsjuka människor, jag kände mig typ skamsen.” (Zayas et al., 2010, s 1777)
En individ kände sig förnedrad och gillade inte personalen, förutom en i personalen som såg dem som jämlika (Vatne & Nåden, 2018). Unga vuxna förstod att det var okej att vara ledsen (Hausmann-Stabile et al., 2017; Vatne & Nåden, 2018) samt att de inte var dem enda som går igenom suicidalitet (Hausmann-Stabile et al., 2017). Unga vuxna hade överenskommelser med någon i personalen, som innebar att individerna skulle berätta om något tyngde dem och inte göra som vanligt när de mådde dåligt. Detta var positivt och i vissa fall livsavgörande då unga vuxna fick snabbare hjälp när de berättade om suicidtankarna eller om rösterna i huvudet började störa dem (Vatne & Nåden, 2018). Sjuksköterskorna berättade för sina patienter att de kunde ringa närsomhelst, istället för att spendera natten med att oroa sig. En ung vuxen uttryckte, att om hen sa att det var bråttom så kom personalen direkt för att hjälpa till (Montreuil, Butler, Stachura & Pugnaire-Gros, 2015). En ung vuxen beskrev att han inte kunde ljuga när personalen frågade direkta frågor angående hans suicidala planer. Han kunde då bli tvingad till inläggning på psykiatrin vilket för honom var hemskt. En hemsk situation som återigen aktiverade lidandet. Överenskommelsen var dock positiv och en bra metod då han ville att personalen skulle lita på honom och han kände sig trygg (Vatne & Nåden, 2018).
Känslan av att vara suicidal
Unga vuxna upplevde att personalen bara var intresserade av det fysiska måendet och inte det psykiska måendet (Holliday & Vandermause, 2015). Individernas egna förväntningar om vården vid suicidalitet uppnåddes inte på akutmottagning, då den upplevda känslan var att fokus var på medicinskt intagna (Hausmann-Stabile et al., 2017). Unga vuxna upplevde att sjuksköterskan inte frågade om deras nuvarande mentala tillstånd och inte heller om suicidförsöken. En ung vuxen ville inte berätta om sina suicidala tankar för hon trodde hon skulle se svag ut då. En annan ung vuxen som tagit en överdos uppgav att personalen bara hade kontrollerat hennes hjärta och sagt att allt var bra (Holliday & Vandermause, 2015). Negativa upplevelser av vården var något som unga vuxna upplevde. Anledningen till dessa negativa upplevelser var att individerna hade egna förväntningar om vården och
12 personalen först tog sig tid att sitta ner och prata efter hennes andra suicidförsök. Hon ansåg hennes åsikter som viktiga och betydelsefulla (Holliday & Vandermause, 2015). För vissa blev den negativa upplevelsen en anledning till att inte försöka begå självmord igen. För andra så var den negativa upplevelsen en anledning till att ta till mer extrema åtgärder för att lyckas med självmordet nästa gång (Hausmann-Stabile et al., 2017).
“Jag vill inte vara här. Jag tänker inte försöka igen, men nästa gång, kommer jag förmodligen göra det värre.” (Hausmann-Stabile et al., 2017, s 169)
Unga vuxna använde självskadebeteende såsom att skära sig (Zayas et al., 2010) och deras tankar till att begå självmord kom redan i yngre uppväxtår (Vatne & Nåden, 2014). Beslutet att vilja begå självmord kom av individernas depression, men även upplevelsen av att höra röster vilket skapade en strid i deras hjärna. Unga vuxna kände en bristande kontroll över sina tankar och känslor, att något hemskt hände i hjärnan (Holliday & Vandermause, 2015; Vatne & Nåden, 2014). En ung vuxen kom till insikt med sitt välmående och att hon var osäker på sina känslor vid samtal med psykolog och vissa upplevde svårigheter med att kontrollera sina tankar och känslor (Latakiene & Skruibis, 2015). Det uppskattades att sjuksköterskan var närvarande närsomhelst på dygnet individen behövde hjälp (Montreuil et al., 2015).
Kan någon se min mentala kamp?
Något som unga vuxna saknade från den psykiatriska vården var att inte bli tillfrågad om den emotionella smärtan och att personalen inte såg den mentala kampen (Holliday &
Vandermause, 2015; Vatne & Nåden, 2016). Två unga vuxna kände sig personligt förnedrade då personalen gav intrycket av en stackars dig-attityd. Individerna upplevde besvikelse efter att ha mött personal som ansågs ha bristfällig kunskap. Unga vuxna blev frustrerade då deras information inte verkade vara så viktig (Vatne & Nåden, 2014) och upplevde även bristande information från personalen. Unga vuxna hade en känsla av utanförskap i sin vård, även en känsla av att inte ha blivit inkluderad. Personalen agerade utan individernas vetskap då de inte berättade vad som hände samt att individerna inte kände sig förstådda (Hausmann-Stabile et al., 2017; Latakiene & Skruibis, 2015; Vatne & Nåden, 2018). Unga vuxna uttryckte en längtan efter en dialog och ett begär att bli bemötta med förtroende (Vatne & Nåden, 2014).
13 unga vuxna sedan kände sig stressade kunde detta hjälpa för att lindra oron och må bättre (Montreuil et al., 2015), då stress var en utlösande faktor (Bazrafshan, Sharif, Molazem & Mani, 2016b; Montreuil et al., 2015).
“När jag kände för att skada mig själv, rådde sjuksköterskan mig till att stanna i vardagsrummet och att göra mina händer upptagna, att spela kort.” (Montreuil et al.,
2015, s 856)
Isolerad
Känslan av att vara instängd och ensam
Unga vuxna kände en stor ångest över att bli inlagda på psykiatrisk avdelning (Hausmann-Stabile et al., 2017; Vatne & Nåden, 2016). En ung vuxen upplevde det som att bli skickad till ett mentalsjukhus medan en annan upplevde det som ett fängelse. Upplevelsen av att dela sin ångest med andra fick dem att känna emotionell lättnad, vilket förbättrade deras känsla av att känna tillhörighet och lindra deras känsla av isolering och ensamhet (Hausmann-Stabile et al., 2017). Något som kändes förnedrande var upplevelsen av att bli tvingad och kontrollerad. En individ upplevde att personalen hittade på ursäkter som ledde konversationen i en annan riktning, för att han inte skulle gå därifrån (Vatne & Nåden, 2014). Målet för unga vuxna var att bli utskriven och när målet inte uppnåddes lärde de sig att dölja sina känslor och sitt beteende för att möta kriterierna för att få åka hem (Hausmann-Stabile et al., 2017).
En ung vuxen berättade att personalen ville att hon skulle berätta när tankarna på suicid uppkom, hon försökte dölja det men personalen såg att något inte stämde, att hon isolerade sig själv (Latakiene & Skruibis, 2015). Något som var utmärkande för unga vuxna var känslan av ensamhet och längtan efter att bli bekräftade i sitt lidande och sin förtvivlan. När individerna upplevde att någon lyssnade på dem, minskades känslan av ensamhet samt när de märkte att någon brydde sig (Holliday & Vandermause, 2015; Vatne & Nåden, 2014). Detta visade sig vara en viktig komponent för individerna i deras återhämtningsperiod (Holliday &
14
Varför blev livet såhär?
Den sista utvägen
Svårigheter i livet fick unga vuxna att känna sig överkörda och upplevde att det bara fanns två alternativ, att inte göra någonting eller ta till extrema handlingar såsom självmord (Holliday & Vandermause, 2015; Latakiene & Skruibis, 2015). Individerna önskade att avsluta deras psykiska smärta och lidande genom att dö, då de kände sig deprimerade, ledsna, ensamma och ovärdiga. Individerna använde då olika sätt för att uttrycka sina avsikter (Holliday &
Vandermause, 2015; Latakiene & Skruibis, 2015; Zayas et al., 2010). En ung vuxen beskrev att avsikten med självmordsförsöken var att få dö, få lidandet och den psykiska smärtan att sluta, döden skulle bli en flyktväg. Unga vuxna kämpade med att våga berätta för andra om deras lidande, då unga vuxna ropade på hjälp genom sina suicidförsök (Holliday &
Vandermause, 2015).
“Jag ville inte leva längre. Ingen värderade mig. Då jag kände att hela världen hatade mig, ingen älskade mig, så varför är jag i den här världen?” (Zayas et al.,
2010, s 1776)
Unga vuxna kände sig förvirrade över anledningen till försöket. Till en början handlade det om att få dö men under samtal med personalen växte en osäkerhet fram över deras
suicidförsök. För vissa var det en impulsiv handling och självmordsförsöket var inte planerat (Bergmans et al., 2009; Holliday & Vandermause, 2015). För unga vuxna var försöket en vändpunkt eller ett genombrott. Försöket speglade sig i en vilja att fly från den psykiska smärta de bar på (Bergmans et al., 2009).
“Jag vill till en plats där inget spelar någon roll. Jag vill bara iväg. Det var då jag
bestämde mig för att ta tabletterna. Så många känslor som rusar genom kroppen så du inte vet vad du ska göra. Ditt sinne är inte klart nog för att tänka verklighet, det var så det var med mig. Mitt sinne tänkte inte verklighet… det var då jag tänkte att alla skulle vara gladare utan mig.” (Holliday & Vandermause, 2015, s 169)
Behovet av hjälp
15 planer vid direkta frågor trots att behovet av hjälp var tydligt. Möjligheten till att lyckas komma ifrån sin suicidalitet krävde hjälp, vilket individerna till slut insåg (Holliday &
Vandermause, 2015). För att inte behöva vara en individ med hög risk för suicidalitet så krävs det flera år med återhämtning. Det var viktigt för unga vuxna att känna tillförlit till personalen för att kunna ta sig upp till ytan igen och påbörja återhämtningsprocessen (Bergmans et al., 2009; Holliday & Vandermause, 2015). Unga vuxna längtade efter mer tid till konversationer med personal, då det var positivt med direkta frågor som rörde deras suicidalitet (Holliday & Vandermause, 2015; Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2016).
“Och du känner dig förrådd för att ingen hjälper dig. Ingen ser de små tecken du ger
ut… Jag drunknar. Snälla någon hjälp mig.” (Holliday & Vandermause, 2015, s 170)
Närstående var viktiga för unga vuxna då de hjälpte dem söka hjälp när ett avvikande
beteende upptäcktes, såsom självskada (Hausmann-Stabile et al., 2017; Vatne & Nåden, 2016; Zayas et al., 2010). Individer som tidigare fått hjälp hade på eget initiativ sökt sig till
sjukvården igen (Hausmann-Stabile et al., 2017). Något som gav unga vuxna gott
självförtroende var delaktighet i sin egen vård och känslan av ett ansvar över sina egna liv (Vatne & Nåden, 2016).
Unga vuxna tyckte det var viktigt att sjuksköterskan var varm och trevlig, pratade, lyssnade och förstod. Individerna såg det som hjälpsam omvårdnad samt att de fick känna sig förstådda och bekräftade. Sjuksköterskan tog den lilla extra tiden och lyssnade och lärde känna
individerna, det uppskattades av dem och var en viktig komponent i omvårdnaden. Det var viktigt för dem att få stöd från personalen samt att personalen var konsekventa (Bergmans et al., 2009; Montreuil et al., 2015; Vatne & Nåden, 2014). En ung vuxen tyckte det var positivt när personalen lät henne ta sin tid och inte stressade henne till att dela med sig av sina tankar och känslor (Vatne & Nåden, 2014). Något annat som var positivt var när sjuksköterskan såg till varje individs egna behov och hittade kreativa sätt för att få individanpassad vård.
16 informerade sjuksköterskan föräldrarna, då hon inte var bekväm med att berätta allting själv (Montreuil et al., 2015).
Känslan av hopp
Unga vuxna dolde sin känsla av hopplöshet, det beskrevs som att bära en mask för att dölja sina känslor (Holliday & Vandermause, 2015). Individerna upplevde ingen förändring i livet efter självmordsförsöket (Vatne & Nåden, 2018). Dock upplevde en ung vuxen förändring då hon uttryckte att hon kände sig kvävd innan men efter suicidförsöket kände hon sig fri (Yang, 2012). Två unga vuxna beskrev mötet med sjuksköterskan som bra, de fick en varm känsla. Dessa unga vuxna upplevde att sjuksköterskan brydde sig och behandlade dem med förståelse och god omvårdnad vid inläggning på psykiatrisk avdelning (Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2018). Det som gav individerna insikt i livet var att lära sig att det fanns fler alternativ än självmord och lära sig att känslorna var en del av den mänskliga upplevelsen. Den
uppmärksamhet som gavs angående deras psykiska ohälsa var en nyckelpunkt. Då individerna kunde relatera till personen de var, när deras symtom blev identifierade (Bergmans et al., 2009).
Något som unga vuxna hade gemensamt var att de egentligen ville leva, ville ta hand om sig själva och älska sig själva. Individerna blev inspirerade till att fortsätta framåt i livet efter suicidförsöket och upplevde psykisk frihet (Vatne & Nåden, 2016; Yang, 2012). En individ kämpade med hoppet att vilja leva och tog små steg för återhämtning och uttryckte det som att bära en tung ryggsäck med böcker och sedan ta ut en bok i taget tills den gick att bära
(Bergmans et al., 2009). Hitta balansen mellan sina egna behov och det ansvar unga vuxna var tvungna att ta, var en utmaning (Vatne & Nåden, 2016). Dock var den fria viljan och chansen att tänka själva något som individerna uppskattade i sin vård (Hausmann-Stabile et al., 2017). Kommunikationen förbättrades med hjälp av personalen då det hjälpte att prata om sina mörka tankar (Bergmans et al., 2009; Hausmann-Stabile et al., 2017). Kommunikationen hjälpte individerna att möta bryt- och vändpunkter vilket ökade medvetenheten kring deras psykiska ohälsa (Bergmans et al., 2009).
“Jag är som en målarbok, svarta och vita sidor men varje dag fyller jag i en bild till eller en bit av en bild med färger.” (Bergmans et al., 2009, s 123)
17 förhoppning för unga vuxna (Vatne & Nåden, 2018; Zayas et al., 2010). Individerna beskrev interaktionen med personalen som hjälp till att hitta alternativ, vilket ökade deras förmåga att öva på kontrollen gällande deras suicidalitet. Efter självmordsförsöket var möten med
sjukvården något som gav struktur till det dagliga livet och stärkte unga vuxna att gå framåt. En av individerna fann hopp från personalen då hon insåg att hon själv kunde påverka sitt liv. Unga vuxna beskrev vikten av deras eget kroppsspråk, då personalen var observanta på avvikande beteende. De behövde bli förstådda i sitt lidande och behövde personal som lyssnade och som hjälpte dem hitta mening i livet. Sjuksköterskan tog kontroll över situationen berättar en ung vuxen. När ett avvikande beteende uppkom tog sjuksköterskan med honom för att prata om det. Upplevelsen var väldigt positiv då han kände sig som en hel person i sitt lidande samt att han blev sedd och fick hopp (Vatne & Nåden, 2018).
DISKUSSION
Bemötandet från vårdpersonal har stor betydelse för unga vuxna då individerna vill känna att de blir lyssnade på och förstådda. Unga vuxna hade en längtan av att bli sedda och
respekterade, det skapade trygghet för dem speciellt när de fick en god relation med
personalen. För att unga vuxna skulle få hopp i livet var upplevelsen av kontrollen över egna tankar och känslor viktig. Resultatet visar att majoriteten av unga vuxna upplevde god
omvårdnad vid sina suicidtankar och efter sina suicidförsök. Resterande unga vuxna upplevde en känsla av att bli nedvärderade av viss vårdpersonal, speciellt inom den somatiska vården. Individerna har fått lära sig hantera och kontrollera sina känslor och fått bra verktyg från psykiatrisk personal. De flesta unga vuxna var nöjda med sin vård och är beredda på att blicka framåt i livet samt att börja leva.
Resultatdiskussion
18 tvingade mot sin vilja och inte bli inkluderade i sin vård (Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2018). Ett sätt att få en individ att känna trygghet kan vara att sjuksköterskan strävar efter en jämlik relation (i Kirkevold, 2000). Tillitsfulla relationer är emellanåt helt avgörande för att vårdåtgärderna ska bli lyckade. SBU (2017) beskriver att tillit kan ses som en
upplevelse. Andras godhet, ärlighet och skicklighet skapar ett förtroende. Om en person upplever tillit kan det leda till att maktförhållanden förflyttas till en person eller ett system (SBU, 2017). Individer som har utfört ett självmordsförsök, behöver känna sig skyddade och säkra i omgivningen (Socialstyrelsen, 2017b). För goda förutsättningar och tillit är det viktigt att kontinuiteten inom vården är hög (SBU, 2017; Socialstyrelsen, 2017b). Det har visat sig att unga vuxna försöker begå självmord som ett sätt att kommunicera och vill få kontroll över sina liv samt bli sedda (Sukhawaha et al., 2016). Tillit och att bli sedd av personalen är viktigt för individerna, då processen att återhämta sig pågår under lång tid (Bergmans et al., 2009; Holliday & Vandermause, 2015). Vid känsla av tillit är det troligare att unga vuxna vågar öppna upp sig. Då får personalen en chans att verkligen gå till botten med individernas bakomliggande orsaker, varför unga vuxna drabbats av suicidalitet från början.
Unga vuxna beskriver att personalen fokuserar mer på deras fysiska mående än deras psykiska mående (Holliday & Vandermause, 2015). De vill bli lyssnade på och vill att deras tankar ska vara viktiga. Unga vuxna beskriver en bristande kontroll över sina tankar och känslor
(Holliday & Vandermause, 2015; Vatne & Nåden, 2014). Inom den psykiatriska vården är det viktigt att försöka förstå hur stort lidande den enskilda individen har. Det är viktigt att skapa en kontakt för att få en uppfattning om suicidtankarna och möjligheten för att bli en verklig handling (Socialstyrelsen, 2017b; Sukhawaha et al., 2016). Individer som har genomgått ett suicidförsök behöver en korrekt bedömning och utredning. En snabb och strukturerad uppföljning är viktigt och bör fokusera på individens egen upplevelse av problemen
(Socialstyrelsen, 2017b). Vi anser att unga vuxna med suicidalitet ska bli tagna på allvar och bli erbjudna vård som innefattar samtal och uppföljning. Detta för att individerna inte ska falla tillbaka i deras mörka tankar. Enligt Holliday och Vandermause (2015) samt Vatne och
19 vuxna vill bli bemötta med respekt och förtroende samt ha regelbundna samtal med psykolog (Vatne & Nåden, 2014). Unga vuxna upplevde känslor av att vara ensam och isolerad. De ville inte bli inlagda på psykiatrisk klinik, då individerna anser sig inte passa in där. För att få åka hem gömde unga vuxna deras känslor och beteenden för att personalen skulle tro att de hade förbättrat sitt psykiska mående (Hausmann-Stabile et al., 2017). Vi tror att
stigmatiseringen runt suicidalitet och den psykiatriska vården hämmar unga vuxna att söka hjälp. Unga vuxna verkar anse stigmatiseringen som väldigt jobbig och att individerna då isolerar sig i sina hem istället. Det kan då vara en risk, att individernas möjlighet till
professionell hjälp minskas. För att minska stigmatiseringen kan det vara bra att unga vuxna tidigt får information om psykisk ohälsa, exempelvis från sjukvården. Unga vuxna behöver få veta att alla någon gång känner sig ledsna, nedstämda eller utanför. De ska inte behöva vara rädda för att prata om sina känslor och tankar, då det finns hjälp att tillgodose.
Unga vuxna som var suicidala beskrev sinnesstämningar som deprimerad, ensam, ledsen och ovärdig. Självmord sågs som enda sättet att bli kvitt den psykiska smärtan (Bergmans et al., 2009; Holliday & Vandermause, 2015; Latakiene & Skruibis, 2015; Zayas et al., 2010). Suicid går att förebygga med kunskap och utbildning till personal inom vården
20 personalen, när deras önskan var att få hjälp (Bazrafshan et al., 2016b; Vatne & Nåden, 2018). Vi anser att sympati är viktigt vid omvårdnad, för att individerna ska känna sig trygga och respekterade. Travelbee (1964) ansåg att viss sympati var bra för personerna, då dessa behövde någon att lita på och känna att någon lyssnade. Sympati är värme och vänlighet, ett uttryck av medkänsla och visar på god kvalité på vården.
Då unga vuxna upplevde hopplöshet och kände sig misslyckade, behövdes hjälp med att hitta hopp och mening i livet. Efter suicidförsöket behövde individerna bli bemötta med förståelse och god omvårdnad, detta gav dem hopp att vilja fortsätta leva (Sun et al., 2014; Vatne & Nåden, 2014; Vatne & Nåden, 2018). Det är viktigt att individerna känner sig accepterade av andra, vilket kan hjälpa dem att till slut acceptera sig själva (Sun et al., 2014). Få psykisk frihet var en känsla som uppskattades och den kom av att sjuksköterskan fanns där och gav en varm och trygg känsla (Vatne & Nåden, 2016; Yang, 2012). Har en individ försökt begå självmord krävs det hjälp för att ta sig ur en sådan svår situation som personen har hamnat i (Medibas, 2013). Individerna behöver känna att någon lyssnar på och förstår dem, detta hjälper i återhämtningsprocessen och får individerna att känna hopp för livet igen (Bergmans et al., 2009). När unga vuxna kände att personalen brydde sig skapades ett hopp för dem, att allting kommer ordna sig (Vatne & Nåden, 2018; Zayas et al., 2010). När sjuksköterskan tog sig extra tid för individerna uppskattades, känslan av att bli lyssnad på infann sig (Bergmans et al., 2009; Montreuil et al., 2015; Vatne & Nåden 2014). Sjukvården har en viktig roll i omvårdnaden för personer med risk för suicid. En grund för sjukvården är att förtydliga vikten av omvårdnaden och den empatiska attityden gentemot individer som är suicidala (Sun et al., 2014). Enligt Travelbee (1964) är det viktigt att vårdpersonalen är empatisk, lyssnar och förstår hur patienten mår. Travelbee upptäckte att viss personal som var för sympatiska inte kunde möta individens behov, då personalen var för upptagna med att ta hand om sina egna. Personalen blev helt enkelt för involverade i personen och använde dennes känslor som en förlängning till sina egna känslor.
Folkhälsomyndigheten (2016) uppger att ett flertal av befolkningen har återkommande psykiska besvär. Främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i Sverige är ett viktigt uppdrag som Folkhälsomyndigheten arbetar med. De har en önskan att bygga upp, utveckla och samordna det nationella arbetet. Målet är att ingen ska behöva begå självmord och det krävs då suicidförebyggande insatser. Folkhälsomyndigheten arbetar med att förebygga suicid genom att ta fram fördjupad kunskap inom området och olika typer av insatser
21 bedömning och hantering av suicidalitet krävs för bättre vård (WHO, 2018). Självmord går att förebygga med aktuella insatser, en förstärkning behöver dock göras och insatserna bör vara evidensbaserade för optimerad vård (Folkhälsomyndigheten, 2016; WHO, 2018). Genom att tidigt identifiera ett suicidalt beteende hos unga vuxna och behandla detta på lämpligt sätt så kan självmord minskas i vuxen ålder (Läkartidningen, 2018; WHO, 2018).
Folkhälsomyndigheten (2016) har ett stort ansvar som innebär att följa upp och analysera utvecklingen inom området samt sprida kunskap för att främja och förebygga psykisk ohälsa. Deras viktigaste målgrupp är barn och unga (Folkhälsomyndigheten, 2016). Suicid är allas ansvar, samhället borde skapa och upprätthålla en skyddande och vänlig miljö för individer som återhämtar sig från ett suicidförsök. Sjukvården behöver ytterligare sträva efter
identifiering av faktorer som kan underlätta läkningsprocessen men även kunna identifiera faktorer som hämmar (Sun et al., 2014).
Metoddiskussion
Granskningsmallen som valdes var SBU:s kvalitativa granskningsmall (SBU, 2014). Då detta är ett frågeformulär gjordes ett poängsystem för bedömning av kvaliteten på valda artiklar. Kvalitetsgranskningsmallen poängsattes och till en början fick samtliga artiklar hög kvalité, då artiklarna fick poäng för nej och oklart, vilket inte var optimalt. Kvalitetsgranskningen bedömdes då som icke trovärdig och ett nytt poängsystem formades genom att alternativ ja var enda alternativet som fick poäng. När artiklarna sedan kvalitetsgranskades med det nya poängsystemet upplevdes bedömd kvalité mer korrekt. Av de 11 utvalda artiklarna var tre av dem utförda av samma författare, detta kan ses som en svaghet då resultatets trovärdighet kan bli låg. Det är en styrka då alla tre artiklarna fick hög kvalité och beskrev unga vuxnas
upplevda omvårdnad efter suicidförsök. Dessa artiklar valdes på grund av den höga kvaliteten. Det blev en styrka att exkludera de artiklar som saknade kontext eller etiskt
godkännande då resultatet anses vara trovärdigt. Vid forskning som involverar människor ska forskarna informera deltagarna om studien och vad deras medverkan innebär (Codex, 2018). I vissa valda artiklar stod det inte tydligt i texten att de hade etiskt godkännande. Sökning i tidsskriften gjordes då för att hitta publikationsregler och fann att artiklarna måste ha etisk godkännande för publicering.
22 Detta blev en styrka då syftet var att belysa unga vuxnas upplevelser. Svagheten med att välja det filtret var att alla artiklar med den åldern inte kom upp i sökningarna eller att åldern i artiklarna var blandade och inte kunde utläsas. Då ålder inte kunde utläsas kan det ses som en svaghet i resultatet, då vissa unga vuxnas tankar och upplevelser inte gick att få med. Ett annat inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara skrivna på antingen svenska eller engelska då inget annat språk behärskades. Svagheten blev att det finns mer forskning på annat språk men att dessa artiklar exkluderades.
Engelskt lexikon användes för att inte förvränga innehållet. Google översätt användes för att hitta innebörden av ett ord i de fall som ordet inte fanns att översätta, då översattes hela meningen. Innehållsanalysen som användes utvecklades för mer förståelse genom att varje artikel fick ett nummer och en färg. Detta sågs som en styrka, då det har varit lätt att gå tillbaka i texten för att inte missa någonting. Det blev en styrka att hjälp togs av bibliotekarie, då det upptäcktes att samtliga artiklar för syftet redan hade valts ut. Svaghet med
litteratursökningen var att det gjordes ungefär likadana sökningar i databaserna. Då det kom upp artiklar som redan hade valts ut var det inte optimalt. Det fanns inga artiklar från Sverige att tillgodose då ingen forskning har gjorts inom området senaste tio åren. Detta är en svaghet då resultatets överförbarhet till svensk sjukvård inte går att applicera fullt ut. Trots avsaknad av forskning gjord i Sverige är resultatet trovärdigt, då samtliga artiklar har beskrivit upplevd omvårdnad på liknande sätt. Detta är en styrka då det till viss del kan tillämpas och ge goda förutsättningar inom svensk sjukvård. Det är dock viktigt att ha kulturella och etniska aspekter i åtanke, då riktlinjerna för omvårdnad ser olika ut i olika delar av världen.
Slutsats
24
REFERENSLISTA
* Artiklar som är inkluderade i resultatet
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Azizpour, M., Taghizadeh, Z., Mohammadi, N. & Vedadhir, A. (2017). Fear of stigma: The lived experiences of Iranian women after suicide attempt. Perspectives in Psychiatrics Care,
54(2), 293-299. doi: 10.1111/ppc.12237
Bazrafshan, M.R., Sharif, F., Molazem, Z. & Mani, A. (2016a). The effect of paternal addiction on adolescent suicide attempts: A qualitative study. International Journal of High
Risk Behaviors & Addiction, 5(3), 1-5. doi: 10.5812/ijhrba.22588
*Bazrafshan, M.R., Sharif, F., Molazem, Z. & Mani, A. (2016b). Exploring the risk factors contributing to suicide attempt among adolescents: A qualitative study. Iranian Journal of
Nursing and Midwifery Research, 21(1), 93-99. doi: 10.4103/1735-9066.174747.
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B.I. (2014). Familj och sociala relationer. I F, Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (2:3. uppl., s. 69-88). Lund: Studentlitteratur.
Berglund, S., Åström, S. & Lindgren, B.M. (2016). Patients’ experiences after attempted suicide: A literature review. Issues in Mental Health Nursing, 37(10), 715-726. doi: 10.1080/01612840.2016.1192706
*Bergmans, Y., Langley, J., Links, P. & Lavery, J.V. (2009). The perspectives of young adults on recovery from repeated suicide-related behavior. Hogrefe Publishing, 30(3), 120-127. doi: 10.1027/0227-5910.30.3.120
Chi, M-T., Long, A., Jeang, S-R., Ku, Y-C., Lu, T. & Sun, F-K. (2013). Healing and recovering after a suicide attempt: a grounded theory study. Journal of Clinical Nursing,
25 Codex. (2018). Forskning som involverar människan. Uppsala. Hämtad 24 maj, 2018 från www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Czyz, K.E., Berona, J. & King, A.C. (2014). A prospective examination of the interpersonal-psychological theory of suicidal behavior among psychiatric adolescent inpatients. Suicide
and Life-Threatening Behavior, 45(2), 243-259. doi: 10.1111/sltb.12125
Folkhälsomyndigheten. (2016). Psykisk hälsa och suicidprevention. Stockholm. Hämtad 2 oktober, 2018 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/
Folkhälsomyndigheten. (2018a). Dödlighet i suicid (självmord). Stockholm. Hämtad 23 maj, 2018 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Begreppen suicid och självmord. Stockholm. Hämtad 4 september, 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/om-oss/begrepp/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
*Hausmann-Stabile, C., Gulbas, L. & Zayas, L.H. (2017). Treatment narratives of suicidal Latina teens. Archives of Suicide Research, 22(1), 165-172. doi:
10.1080/13811118.2017.1304305
Heyland, M., Delaney, K.R. & Shattell, M. (2018). Steps to achieve universal suicide
screening in emergency departments - A call to action. Journal of Psychosocial Nursing, doi: 10.3928/02793695-20180503-03
*Holliday, C. & Vandermause, R. (2015). Teen experiences following a suicide attempt.
Archives of Psychiatric Nursing, 29(3), 168-173. doi: 10.1016/j.apnu.2015.02.001
26 Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
*Latakiene, J. & Skruibis, P. (2015). Attempted suicide: Qualitative study of adolescent females´ lived experience. International Journal of Psychology, 17, 79-96. doi: 10.7220/2345-024X.17.5
Läkartidningen. (2018). Självmordsbeteende i unga år kvarstår oftast i vuxen ålder.
Läkartidningen. Hämtad 18 september, 2018, från http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2018/04/Sjalvmordsbeteende-i-unga-ar-kvarstar-ofta-i-vuxen-alder/
Littlewood, D.L., Gooding, P., Kyle, S.D., Pratt, D. & Peters, S. (2016). Understanding the role of sleep in suicide risk: Qualitative interview study. BMJ Open, 6(8), 1-9. doi:
10.1136/bmjopen-2016-012113
Medibas. (2013). Självmordsförsök bland barn och ungdomar, till föräldrar. Stockholm. Hämtad 23 maj, 2018 från
https://medibas.se/handboken/kliniska- kapitel/barnpsykiatri/patientinformation/diverse/sjalvmordsforsok-bland-barn-och-ungdomar-till-foraldrar/
*Montreuil, M., Butler, K.J.D., Stachura, M. & Pugnaire Gros, C. (2015). Exploring helpful nursing care in pediatric mental health settings: The perceptions of children with suicide risk factors and their parents. Issues in Mental Health Nursing, 36(11), 849-859. doi:
10.3109/01612840.2015.1075235
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). Samhällsekonomiska konsekvenser av
fullbordade suicid. Hämtad 6 september, 2018 från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27977.pdf
Orri, M., Paduanello, M., Lachal, J., Falissard, B., Sibeoni. & Revah-Levy, A. (2014). Qualitative approach to attempted suicide by adolescents and young adults: The (neglected) role of revenge. PLoS one, 9(5), 1-8. doi: 10.1371/journal.pone.0096716
27 10.1016/j.japna.2003.10.003
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Johanneshov: MTM.
Sellin, L., Asp, M., Wallsten, T. & Wiklund-Gustin, L. (2017). Reconnecting with oneself while struggling between life and death: The phenomenon of recovery as experienced by persons at risk of suicide. Journal of Mental Health Nursing, 26(2), 200-207. doi:
10.1111/inm.12249
Sjöström, N. (2010). Suicid. I I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på
grundläggande nivå (s. 213-227) Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A K, Edberg & H, Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder: hälsa och ohälsa (2:2. uppl., s. 611-642). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2017a). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Socialstyrelsen. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf
Socialstyrelsen. (2017b). Suicid. Socialstyrelsen. Hämtad 2 oktober, 2018 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. (2014). Mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik - Patientupplevelser. Hämtad 5 september, 2018
från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. (2017). Tillit är grunden för
vårdens och omsorgens insatser. Hämtad 16 oktober, 2018 från
28 Sukhawaha, S., Arunpongpaisal, S. & Rungreangkulkij. (2016). Attempted suicide triggers in thai adolescent perspectives. Archives of Psychiatric Nursing, 30(3), 334-341. doi:
10.1016/j.apnu.2015.12.005
Sun, F-K., Long, A., Tsao, L-I. & Huang, H-M. (2014). The healing process following a suicide attempt: Context and intervening conditions. Archives of Psychiatric Nursing. 28(1), 55-61. doi: 10.1016/j.apnu.2013.10.004
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s kod för sjuksköterskor. Hämtad 8 november, 2018 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Travelbee, J. (1963). What do we mean by rapport? The American Journal of Nursing, 63(2), 70-72. doi: 10.2307/3452595
Travelbee, J. (1964). What’s wrong with sympathy? The American Journal of Nursing, 64(1), 68-71. doi: 10.2307/3452776
Valach, L., Michel, K. & Young, R. (2016). Suicide as a distorted goal - directed process: wanting to die, killing, and being killed. The Journal of Nervous and Mental Disease 204(11), 812-819. doi: 10.1097/NMD.0000000000000528
Vatne, M. & Nåden, D. (2011). Finally, it became too much - experiences and reflections in the aftermath of attempted suicide. Scandinavian Journal of Caring Siences, 26(2), 304-312. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00934.x
*Vatne, M. & Nåden, D. (2014). Patients’ experiences in the aftermath of suicidal crises.
Nursing Ethics, 21(2), 163-175. doi: 10.1177/0969733013493218
*Vatne, M. & Nåden, D. (2016). Crucial resources to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients. Nursing Ethics, 23(3), 294-307. doi:
29 *Vatne, M. & Nåden, D. (2018). Experiences that inspire hope: Perspectives of suicidal patients. Nursing Ethics, 25(4), 444-457. doi: 10.1177/0969733016658794
World Health Organization. (2018). Suicide. Hämtad 6 september, 2018 från http://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/suicide
*Yang, S. (2012). A life history of a Korean adolescent girl who attempted suicide. Death
Studies, 36(3), 253-269. doi: 10.1080/07481187.2011.553338
*Zayas, L., Gulbas, L.E., Fedoravicius, N. & Cabassa, L.J. (2010). Patterns of distress, precipitating events, and reflections on suicide attempts by young Latinas. Social Science &
30
Tabell 3. Översikt av artiklar
Författare, År, Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Bazrafshan, Sharif, Molazem & Mani
2016 Iran
Exploring the risk factors contributing to suicide attempt among adolescents: A qualitative study
Syftet var att undersöka
riskfaktorer relaterat till självmordsförsök hos tonåringar
Kvalitativ metod som analys för djupare och bredare förståelse samt semistrukturerade intervjuer. 14 deltagare i åldern 12-19, 6 män och 8 kvinnor Deltagarna upplevde en stor stress i sitt liv, detta relaterades till känslan av höga krav på sig själva.
Deltagarna upplevde bristande stöd, speciellt från psykiatrin samt den stigmatiseringen som är kopplad till
psykiatrin var bidragande till deras självmordsförsök
Hög
Bergmans, Langley, Link & Lavery
2009 Kanada The perspectives of young adults on recovery from repeated suicide-related behavior
Syftet var att förstå övergången till ett säkrare beteende och föreslå kliniska förslag till suicidala tonåringar
Kvalitativa intervjuer samt möjlighet till komplettering med kvantitativ deskriptivt frågeformulär eller ytterligare en intervju.
31 16 deltagare i åldern
18-25, 14 kvinnor och 2 män
valen och känslorna samt att de lärde sig att kontrollera dessa. Vården blev
identifierade som viktiga för stöd och utbildning
Hausmann-Stabile, Gulbas & Zayas
2017 USA
Treatment narratives of suicidal Latina teens
Syftet var att förstå tonåringars upplevelse av vård vid suicidalitet Tvärsnittsstudie med kvalitativa intervjuer. 68 kvinnliga deltagare i åldern 11-19 Akutmottagning och sluten vård
uppfattades som mer negativt än den polikliniska vården, då de kände att de inte fick hjälp med sin suicidalitet. De som fann den psykiatriska vården hjälpsam beskrev att personalen
kommunicerade och tillät dem att träna på
32 deras ångest samt att
förbättra relationen med familjen Holliday & Vandermause 2015 USA Teen experiences following a suicide attempt
Syftet var att åstadkomma en omfattande tolkning av tonåringars upplevelser efter suicidförsök Deskriptiv tvärsnittsdesign med kvalitativa intervjuer. 6 deltagare i åldern 15-19, 5 kvinnor och 1 man Deltagarna markerade deras rop på hjälp genom självmordsförsök. Det var viktigt för deltagarna att sjuksköterskan skulle hjälpa dem att hitta skyddsfaktorer efter deras suicidförsök
Hög
Latakiene & Skruibis 2015 Litauen Attempted suicide: qualitative study of adolescent females’ lived experience
Syftet var att beskriva unga kvinnors livserfarenheter av självmordsförsök Fenomenologisk analys, semistrukturerade intervjuer. 3 kvinnliga deltagare i åldern 13-17 Deltagarna upplevde en bristande information från sjukvården. De hade även svårt att förstå och kontrollera sina tankar och känslor samt upplevelsen av
33 bristande värme och
stöd från personalen Montreuil, Butler,
Stachura & Pugnaire Gros 2015 Kanada Exploring helpful nursing care in pediatric mental health settings: The perceptions of children with suicide risk factors and their parents
Syftet var att utforska barns och deras föräldrars uppfattning av självmordsrelaterade riskfaktorer inom barnhälsa Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade individuella intervjuer. 5 deltagare i åldern 11-14, 1 pojke och 4 flickor
Både barn och
föräldrar identifierade vården som hjälpsam då personalen pratade och lyssnade, lärde känna dem och centrerade vården efter deras behov. Deltagarna såg det som hjälpsamt när sjuksköterskan delade med sig av sin
kunskap
Hög
Vatne & Nåden 2014 Norge
Patients’ experiences in the aftermath of
suicidal crises
Syftet var att utforska upplevelsen av att vara suicidal och dessa individers möte med sjukvården Kvalitativa sökintervjuer med hermeneutisk analysmetod. 10 deltagare, 4 kvinnor och 6 män Deltagarna upplevde besvikelse efter att ha mött personal med otillräcklig kunskap och även besvikelse då de kände att deras
34 tankar inte ansågs
vara viktiga. Deltagarna hade en längtan att få prata med någon och hade episoder då de kände sig bekräftade Vatne & Nåden
2016 Norge
Crucial resources to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients
Syftet var att få en djupare förståelse av suicidala personers upplevelser som var inlagda på psykiatrisk klinik efter suicidförsök Semi strukturerade intervjuer med hermeneutisk analysmetod. 10 deltagare, 6 män och 4 kvinnor
Det var viktigt för deltagarna att det fanns någon som brydde sig och att de uppskattade
dialogerna med vårdpersonalen, det var avgörande för deras fortsatta liv. De tyckte det var jobbigt att bli inlagd i den slutna vården, men önskade mer tid för samtal
35 Vatne & Nåden
2018 Norge Experiences that inspire hope: Perspectives of suicidal patients
Syftet var att utveckla kunskap om vad som kan underlätta
suicidalt lidande efter att ha överlevt Kvalitativa intervjuer med hermeneutisk analysmetod. 10 deltagare, 4 kvinnor och 6 män Deltagarna beskrev att personalen
lyssnade och försökte hitta en mening, både via deltagarens ord men även genom kroppsspråket. De kände ett ökat hopp när de blev förstådda då vissa upplevde att personalen inte tog deras behov på allvar
Hög Yang 2012 Sydkorea A life history of a Korean adolescent girl who attempted suicide
Syftet var att analysera en sydkorenask
tonårstjej och hennes upplevelser av självmordsförsök, varför och vad hon lärt sig av den upplevelsen En metod som inriktar sig på livserfarenheter användes Deltagaren kände en stor psykologisk frihet och viljan att blicka framåt i livet infann sig. Detta hjälpte henne att få en bättre relation med sina närstående
36 Zayas, Gulbas, Fedoravicius & Cabassa 2010 USA Patterns of distress, precipitating events, and reflections on suicide attempts by young Latinas
Syftet var att studera en grupp av unga latinas som har försökt ta livet av sig en eller flera gånger samt deras
upplevelser
Analysen påbörjades med ett frågeformulär och sedan kvalitativa intervjuer. 27 deltog i åldern 11-19
Deltagarna upplevde känslor av att vara deprimerade, ledsna, ensamma, skyldiga och ovärdiga. De kände att de inte kunde anknyta till andra, att de skulle förstå vad de
upplever. Deltagarna kände en stor skuld över sitt suicidförsök och de ångrade det
1. Syfte Ja Nej Oklart Ej tillämpl
Är urvalet relevant?
Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Är kontexten tydligt beskriven? Finns relevant etiskt resonemang?
Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
2. Urval Ja Nej Oklart Ej tillämpl
Bilaga 1
Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik – patientupplevelser
reviderad 2014
SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: År: Artikelnummer:
Total bedömning av studiekvalitet:
Hög Medelhög Låg Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten. • Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
4. Analys Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen? Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
5. Resultat Ja Nej Oklart Ej tillämpl
a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande till
en teoretisk referensram?
e) Genereras hypotes/teori/modell? f) Är resultatet överförbart till ett
liknande sammanhang (kontext)? g) Är resultatet överförbart till ett
annat sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
