Uppsala Universitet
Företagsekonomiska Institutionen 2007-05-31
Examensarbete C
Handledare: Finn Wiedersheim-Paul
Falu gruva
- utveckling av en besöksenkät
Sammanfattning
Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet. För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina
enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med
olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var
n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än
Innehållsförteckning
1. Stora Kopparberget/Falu Gruva……….. 5
1.1 Mitt uppdrag………... 5
1.2 Historik……….……….. 5
1.3 Uppsatsens upplägg……… 6
2. Metodböckernas syn på utformning av en besöksundersökning………...…………7
2.1 Intervjuer och enkäter... 7
2.2 Öppna frågor och slutna frågor………... 8
2.3 Frågeordning………... 9
2.4 Svarsalternativ……….9
2.5 Formulering av frågor………10
2.6 Konstruktion av en enkät………...11
3. Tillvägagångssätt………. 11
3.1 Informationsinsamling och tillvägagångssätt………... 11
3.2 Val av litteratur………. 12
3.3 Operationalisering……….………13
3.4 Frågornas utformning………13
3.5 Reliabilitet……….14
3.6 Kort beskrivning av de företag som jag har intervjuat………. 14
3.7 Urval……… 14
3.8 Genomförande av telefonintervjuerna……….. 15
3.9 Databearbetning……… 16
3.10 Kritik mot detta tillvägagångssätt………... 16
4.
Sammanställning av telefonintervjuerna……….. 17 4.1 Användning av enkäter………. 17 4.2 Marknadsundersökningsföretag………18 4.3 Typ av frågor/enkäter………18 4.4 Utformning av enkäter……….. 18 4.5 Enkätens struktur………...194.6 Distribution och urval………... 19
5. Jämförelse mellan telefonintervjuer och metodböcker samt några slutsatser….. 21
…5.1 Användning av enkäter ………... 21
5.2 Typ av frågor/enkäter………21
5.3 Utformning av enkäter……….. 22
5.4 Enkätens struktur……….. 23
5.5 Distribution och urval………... 23
5.6 Särskilt om uppgifter erhållna i telefonintervjuerna- antal olika enkäter och utdelning………. 25
5.7 Särskilt om uppgifter erhållna i telefonintervjuerna- frågor och svar………. 25
6. Utformning av min enkät inför sommarens undersökning………. 26
6.1 Frågeordning………. 26
6.2 Svarsalternativ……….. 27
6.3 Konstruktion av en enkät……….. 27
6.4 Frågor och utdelning av enkäter………... 28
7. Slutsatser……….29
7.1 Tillverkning av en besöksenkät... 29
7.2 Val av frågeordning, svarsalternativ och frågetyp………29
8. Fortsatt forskning……….. 30
9. Källförteckning……….. 32
9.1 Tryckta källor………32
9.2 Telefonintervjuer och företagens hemsidor……….. 32
10. Bilagor………...34
1. Intervjumanual……… 34
1. Stora Kopparberget/Falu Gruva
I detta avsnitt kommer jag att klargöra syftet med min uppsats samt redogöra för den kontakt jag har haft med Stiftelsen Stora Kopparberget. Vidare kommer jag att göra en kort
presentation av Stora kopparberget/Falu gruva och dess historik för att slutligen visa hur uppsatsen är disponerad.
1.1 Mitt uppdrag
Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet. Jag är själv uppvuxen i Falun och har dagligen passerat gruvområdet på väg till och från skolan och har därmed ett självklart intresse av att förkovra mig i något som berör gruvan. När jag kontaktade stiftelsen och blev hänvisad till chefen för besöksservice vid Falu Gruva var man från dennes sida mycket intresserad av att jag fördjupade mig i marknadsföringen av gruvan. Framförallt var stiftelsen angelägen om att erhålla besöksundersökningar.
Anledningen härtill är att de tidigare endast har genomfört en enkätundersökning med tyska turister. Vid de inledande kontakterna önskade man att jag i min undersökning skulle söka för- och nackdelar med såväl intervjuer, traditionella enkäter och webbenkäter. Vid senare samtal har man från stiftelsens sida, efter interna överläggningar, bestämt sig för att
genomföra traditionella enkäter. Detta val är främst betingat av ekonomiska orsaker. Eftersom jag i mina intervjuer frågade företagen på det sätt som stiftelsen först önskade kommer jag att redovisa denna helhet.
1.2 Historik
historiskt intressant och spännande perspektiv.På medeltiden blev kopparn från Falun en angelägenhet för hela landet. 1288 räknas som födelseåret för Stora Kopparbergs Bergslag AB som därmed anses vara världens äldsta aktiebolag. 1600-talet var gruvans storhetstid och då konstaterade de styrande i Stockholm att ”Sverige står och faller med Stora Kopparberget”. Sista salvan sköts i gruvan 1992 efter tusen års verksamhet. Idag är Stora Kopparberget en del av vårt världsarv. Verksamheten vid Stora Kopparberget ägs och drivs sedan 1999 av en stiftelse benämnd Stiftelsen Stora Kopparberget. Stiftelsen har ett självständigt ekonomiskt ansvar och i och med detta har marknadsföringsfrågorna kommit i fokus.
1.3 Uppsatsens upplägg
För att få kunskap om hur jag kan utforma min enkät har jag valt att använda mig av metodböcker och att genomföra telefonintervjuer med turistföretag. Med hjälp av
metodböckerna har jag skaffat mig en teoretisk bas att stå på. Utifrån dessa böcker har jag sedan formulerat frågor till telefonintervjuerna. Härefter har jag jämfört metodböckerna med svaren från turistföretagen.
I uppsatsen kommer jag först att presentera metodböckernas syn på utformning av en
besöksundersökning (avsnitt 2). Därefter följer en förklarande del som belyser hur jag har gått till väga för att samla in information om hur jag på bästa sätt kan genomföra en
besöksundersökning åt Falu gruva (avsnitt 3). I nästa avsnitt redovisas en sammanställning av de telefonintervjuer jag har haft med turistföretagen (avsnitt 4). I avsnitt 5 görs en jämförelse mellan det jag fick fram i telefonintervjuerna och metodböckerna. Ett antal slutsatser kommer även att presenteras. Härefter redogörs för konstruktionen av min enkät, avsnitt 6, och
2. Metodböckernas syn på utformning av en besöksundersökning
I detta avsnitt kommer jag att utifrån metodböckerna inhämta kunskap om dessas syn på hur man utformar en enkät. Jag kommer endast att behandla den teori som är relevant för mitt ändamål.
2.1 Intervjuer och enkäter
Vid besöksundersökningar används främst två olika metoder; intervjuer och enkäter. Nedan följer en sammanställning av de för- och nackdelar som är viktiga för min utredning.
Intervjumetodens fördelar (Hagström 1979 s 49-50):
Intervjuaren kan
- stimulera respondenten till mer utförliga svar, - stimulera respondenten till att besvara fler frågor, - förklara frågorna,
Genom intervjun får intervjuaren upplysningar som inte kommer fram i en enkät. Det kan bland annat gälla sättet att besvara frågorna, den emotionella tonen, olika icke-verbala reaktioner och respondentens ansiktsuttryck.
Intervjumetodens nackdelar
Intervjuareffekten kan förekomma. Denna innebär att resultatet från intervjuerna är beroende av vem som genomför dessa.
Metoden är dyr att genomföra (Ahne 1994 s 51). Tidsåtgången är stor (Hamilton 1995 s 27).
Enkätmetodens fördelar (Hagström 1979 s 50):
Man kan nå ut till många olika personer.
Respondenten kan känna sig mindre hämmad och mera öppenhjärtig när han anonymt fyller i en enkät.
Enkätmetodens nackdelar
Det ställs höga krav på konstruktören att formulera frågor som är tydliga och lätta att förstå (Hamilton 1995 s 28).
Fler nackdelar se intervjumetodens fördelar.
2.2 Öppna frågor och slutna frågor
En enkät/ intervjumanual kan bestå av öppna frågor, slutna frågor eller en kombination av dem båda. En fråga kan även vara en blandning av en sluten och en öppen fråga. Dahmström (2005 s 131) skriver att om man inte med säkerhet kan förutse alla svarsalternativ i en sluten fråga kan man kombinera denna fråga med ett öppet svar på slutet. Nedan följer en
sammanställning av de för- och nackdelar som är viktiga för min utredning.
Fördelar med öppna frågor ( Wärneryd m fl 1990 s 102)
Med hjälp av öppna frågor kan man
- se vad som är viktigt för uppgiftslämnaren, - läsa av styrkan i respondentens känslor.
Nackdelar med öppna frågor ( Wärneryd m fl 1990 s 102)
Det är tidskrävande att bearbeta svaren på de öppna frågorna.
Öppna frågor ställer högre krav på respondentens tid och intresse. Det finns därför en större risk att frågan inte besvaras (Dahmström 2005 s 131).
Fördelar med slutna frågor
Slutna frågor är vanligen både lättare att besvara, lättare att koda och lättare att analysera (Dahmström 2005 s 131).
Nackdelar med slutna frågor ( Wärneryd m fl 1990 s 102)
Slutna frågor kan hämma respondenten eller tvinga honom att använda en främmande eller oacceptabel referensram.
Det ställs höga krav på utformandet av svarsalternativen till de slutna frågorna. De måste vara uttömmande, ömsesidigt uteslutande och överblickbara ( Ahne 1994 s 30). Fler nackdelar se öppna frågors fördelar.
2.3 Frågeordning
Lätta frågor bör placeras före svåra frågor (Hamilton 1995 s 40). Det stärker respondentens självförtroende och får denne att slappna av. Vidare bör man inleda enkäten med icke-hotande frågor och placera de personliga frågorna mot slutet (Wärneryd m fl 1990 s 86). Skälet till denna ordning är att skadan blir minst om respondenten skulle reagera på frågor vid slutet av enkäten. Det finns även en chans att respondenten inte är lika känslig mot slutet av intervjun/enkäten som i början innan kontakten etablerats. Allmänna frågor bör stå före specifika frågor (Hamilton 1995 s 40). Om en specifik fråga ställs först påverkas sedan svaret på den allmänna frågan av vad som tidigare sagts. Denna så kallade tratteknik går ut på att få en allmän attityd innan den begränsas av den referensram som specifika frågor ger (Wärneryd m fl 1990 s 87). Ett annat skäl till denna frågeordning är att respondenten lättare antas kunna besvara mer specifika frågor om han kan sätta in dessa i ett större sammanhang. Enligt Hamilton (1995 s 40) bör frågor i en enkät ställas i följande ordning: Allra först kommer frågor om sådant som respondenten känner till, sedan frågor om vad intervjupersonen varit med om, därefter ställs attitydfrågor och till sist personliga frågor.
2.4 Svarsalternativ
En respondent väljer i högre utsträckning ett svarsalternativ som står i början av en
uppräkning än mot slutet (Wärneryd m fl 1990 s 118-119). Detta kan bero på att respondenten tror att de svar som nämns först är de mest rimliga. Det finns även en tendens att ta ställning så fort ett rimligt alternativ dyker upp. För att minska denna snedvridning av resultatet kan motbalansering användas. Det innebär att svarsalternativen kastas om på till exempel hälften av enkäterna
bortfall och en okänd andel som svarar felaktigt. Mittalternativet ”varken positiv eller negativ” får inte ses som likvärdigt med ”vet ej” –alternativet. Båda dessa alternativ bör finnas med. Om frågorna endast innehåller ja- och nej svar finns en risk att respondenten kan känna sig hänvisad till alltför grova kategorier (Ahne 1994 s 30). Sådana svar ger ofta även torftig information.
Rangordningsfrågor bör inte användas (Dahmström 2005 s 129). Alla respondenter kan eller vill inte rangordna ett stort antal alternativ. Vidare bör fasta svarsalternativ inte ges i onödan (Dahmström 2005 s 133). Det är till exempel olämpligt att använda färdiga åldersintervall som svarsalternativ. Risken är stor att man missbedömt den faktiska åldersfördelningen och att de flesta hamnar i ett enda intervall. I de personliga frågorna bör man specificera
åldersfrågan enligt följande; ”Hur gammal är du?...år” eller ”Vilket år är du född?” En sådan formulering underlättar kodningen eftersom det annars finns en risk att vissa besökare svarar med ålder och andra med födelseår.
2.5 Formulering av frågor
Eftersom stiftelsen slutligt bestämt sig för att man vill ha en enkät koncentrerar jag mig i avsnitt 2.5 och 2.6 på hur en enkät skall utformas och utelämnar utformning av en intervju och webbenkät.
Det är viktigt att konkretisera frågor. Ju mindre som lämnas outsagt i en fråga, desto bättre blir kvaliteten på svaren (Wärneryd m fl 1990 s 70-72). För frågor där det finns stort utrymme för personliga bedömningar blir avvikelserna i svaren alltför stora. Enkätfrågorna bör även vara korta (Wärneryd m fl 1990 s 79-81). På så sätt tvingas konstruktören att tänka klart kring ämnet och att rensa ut allt överflödigt.
även viktigt att klargöra olika begrepp. Vilket svar sökes på frågan ”Vilken är din inkomst?”. Frågar man efter månadslön, timlön eller något annat?
2.6 Konstruktion av en enkät
En enkät ska helst vara luftig. Respondenten uppfattar det då som att den går snabbt att fylla i (Wärneryd m fl 1990 s221-230). Vidare ska anvisningar som måste beaktas vid ifyllandet placeras i själva frågan eller i direkt anslutning till denna. Krångliga hoppinstruktioner bör undvikas i enkäter. Särskilt gäller detta hopp till frågor där ifyllaren sedan ska gå tillbaka i enkäten. Svar på öppna frågor måste ges tillräckligt med utrymme. Ofta är det så att ju fler rader man har desto mer utförliga svar får man (Hamilton 1995 s 41). Slutligen kan frågor med samma svarsalternativ med fördel placeras i en tablå (Dahmström 2005 s 135-136).
3. Tillvägagångssätt
I detta avsnitt kommer jag att förklara hur jag har gått till väga för att samla in information om hur jag på bästa sätt kan genomföra en besöksundersökning åt Falu gruva.
3.1 Informationsinsamling och tillvägagångssätt
Jag har använt mig av såväl primär- som sekundärdata. Den primära datan har jag fått genom telefonintervjuer. Den sekundära datan har jag fått från metodböcker, Internetkällor och en uppsats. Jag har intervjuat sex turistföretag utspridda i landet. Metodböckerna och uppsatsen har jag hittat i LIBRIS.
Med hjälp av metodböckerna har jag skaffat mig en teoretisk bas att stå på. Utifrån dessa böcker har jag sedan formulerat frågor till telefonintervjuer som jag genomfört med
sina besöksundersökningar har en direktkontakt med sina kunder. Jag förmodade att de skulle ge mig information som jag inte kunde läsa mig till i metodböckerna. Om endast metodböcker hade använts tror jag att jag kunde ha missat viktig information. Att genomföra intervjuer hade för mig blivit alltför tidskrävande och kostsamt eftersom jag intervjuade företag utspridda i landet. Jag valde att inte tillverka enkäter eftersom Hagström (1979 s.33) skriver att expertintervjuer bör genomföras muntligt. Anledningen härtill är att frågorna ofta brukar vara svåra att besvara skriftligt på små utrymmen och att frågorna ibland behöver förtydligas.
3.2 Val av litteratur
I den uppsats som jag använde mig av hade författarna, liksom jag, ett uppdrag att tillverka en besöksenkät. Även de använde sig av metodböcker och intervjuer vid framtagandet av sin enkät. En skillnad var dock att de i stället för turistföretag intervjuade
marknadsundersökningsföretag. De flesta metodböcker som jag har använt har varit mycket erkända. Jag syftar då särskilt på Dahmströms bok ”Från datainsamling till rapport” och Wärneryds bok ”Att fråga- om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och
postenkäter”. Dessa böcker används som studielitteratur på ett flertal universitet och de brukar även rekommenderas som metodlitteratur vid uppsatsskrivning. Det är även dessa två böcker som jag har använt mest. Dahmström är statistiker och man kan anta att hon föredrar
kvantitativa metoder. I sin bok behandlar hon endast strukturerade frågeformulär och
3.3 Operationalisering
Utifrån metodböckerna har jag genomfört en operationalisering. Nedan beskriver jag hur aspekter från teorin utformats till frågor i intervjumanualen. I Bilaga 1 finns Intervjumanualen till telefonintervjuerna. När jag läste i metodböckerna fann jag många för- respektive
nackdelar med öppna och slutna frågor och, eftersom jag ville veta vilka för- och nackdelar företagen såg med dessa frågetyper, ställde jag frågor om detta (3a och 3b). I metodböckerna kan man läsa att det är viktigt att konkretisera frågor så mycket som möjligt. Detta görs för att intervjupersonen ska uppfatta frågorna på ett likvärdigt sätt. I intervjun fick företagen därför redogöra för om de alltid hade fått svar på det som de ville ha svar på (7). I litteraturen framhålls vikten av att ha tydliga instruktioner. En fråga i min manual behandlade därför om instruktionerna i företagens enkäter alltid hade varit tillräckligt tydliga (9). Metodböckerna understryker att det är viktigt att inte ha för få eller för många svarsalternativ. Följaktligen frågade jag om företagen någon gång hade haft för få eller för många svarsalternativ (10). Litteraturen presenterar även olika urvalsprinciper och deras för- och nackdelar. Företagens val av urvalsprincip samt för- och nackdelar med denna behandlades i fråga 12, a och b. I metodböckerna finns många för- respektive nackdelar med enkäter och intervjuer beskrivna. En naturlig frågeställning blev därför vilka för- och nackdelar företagen såg med dessa båda tillvägagångssätt.
3.4 Frågornas utformning
I enlighet med vad Wärneryd förespråkar ( m fl 1990 s 86) valde jag att inleda intervjun med icke- hotande frågor och placera de känsliga frågorna sist. I början frågade jag till exempel hur man använder sig av enkäter för att på slutet fråga vilken positiv och negativ kritik man har fått samt vilka åtgärder som har vidtagits. Jag har även använt mig av den så kallade trattekniken. (Wärneryd m fl 1990 s 87). Denna innebär att allmänna frågor bör stå före mer specifika frågor. I manualen tillämpade jag metoden genom att först fråga om man använder sig av enkäter och i sådana fall hur många, för att senare fråga hur enkäten är konstruerad och hur distribution och urval har gått till.
enkäten konstruerar ett antal tvådimensionella frågor eftersom man anser sig ha goda erfarenheter av dessa. En tvådimensionell fråga innebär att man först frågar besökaren t ex vad man tycker om en service eller attraktion och sedan hur viktig denna är för vederbörande.
3.5 Reliabilitet
Jag har valt att använda mig av en standardiserad intervju. En sådan innebär att man till varje intervjuperson ställer samma frågor i samma ordning och under så likartade förhållanden som möjligt. Ett sådant förfarande höjer reliabiliteten och svaren går lättare att jämföra. (Hagström 1979 ev s 25).
3.6 Kort beskrivning av de företag som jag har intervjuat
Nedan följer en kort beskrivning av de sex turistföretag som jag har intervjuat. Som framgår har företagen olika juridisk form. Jag har dock valt att fortsättningsvis kalla dessa enskilt och i grupp för företag. För ytterligare information om företagen hänvisas till respektive företags hemsida, se källförteckningen.
Kolmården ligger utanför Norrköping och är nordens största djurpark. Kolmården är sedan 1997 ett privat företag. Dalhalla är en konsertarena som ligger i ett nedlagt kalkbrott mitt ute i skogen. Arenan ligger utanför Rättvik och är ett privat företag. Skansen ligger i Stockholm och är världens äldsta friluftsmuseum. Skansen är en stiftelse med bidrag från
Kulturdepartementet. Vasamuseet ligger i Stockholm och är ett statligt museum. Dess samlingar består av regalskeppet Vasa och alla de föremål som hittades med skeppet. Uppsala Tourism AB, är ett delägt kommunalt företag, som driver turistbyrå och har till uppgift att utveckla besöksnäringen i Uppsala stad och län. Välkommen till Falun AB driver turistbyrå och har till uppgift att tillsammans med näringen och kommunen utveckla Falun till ett framgångsrikt besöksmål. Välkommen till Falun AB ägs till 49 % av Falu kommun och till 51 % av den ekonomiska föreningen Framtid Falun.
3.7 Urval
företag med stor erfarenhet av besöksundersökningar. Nackdelen med att intervjua dessa stora företag var att jag fick tips och idéer som jag inte kommer att ha tid och möjlighet att
genomföra. Valet av Dalhalla ledde till att det uppstod ett konkurrensförhållande med Falu Gruva och att man därför inte ville svara på alla frågor. Från Välkommen till Falun AB fick jag många utförliga svar. Anledningen härtill är att Falu gruva och Välkommen till Falun till viss del samarbetar. De har bland annat samma vd. Valet av de tre mindre företagen Dalhalla, Uppsala Tourism AB och Välkommen till Falun AB ledde till att jag inte fick lika utförliga svar eftersom de inte har lika stor erfarenhet av besöksundersökningar. Att många privata företag kontaktades innebar kanske att jag inte fick så utförliga svar eftersom de troligtvis inte vill lämna ut information i samma utsträckning som statliga eller kommunala företag.
Min uppdragsgivare ville att jag skulle ha med två företag i Falu gruvas närhet. Därför intervjuade jag Dalhalla som ligger i Rättvik och Välkommen till Falun AB. Jag beslöt att intervjua Uppsala Tourism AB för att kunna jämföra två olika turistbyråer. Vasamuseet kontaktade jag eftersom det, liksom Falu gruva, lockar både historieintresserade personer och barnfamiljer. Även för Skansen och Kolmården är barnfamiljer en stor målgrupp.
3.8 Genomförande av telefonintervjuerna
Arbetet inleddes med att jag ringde de aktuella företagen för att boka in tider för intervjuer. Jag informerade om att det var frivilligt att delta i denna studie. Jag klargjorde även att jag skrev uppsatsen i samarbete med Stiftelsen Stora Kopparberget som har hand om Falu Gruva och att syftet med intervjun var att jag skulle få ett underlag till att utveckla en besöksenkät för detta företag. Vidare sade jag att en uppsats är en offentlig handling och att företagets namn och intervjupersonens namn kommer att finnas med i densamma. Alla personer som tillfrågades valde att ställa upp på en intervju.
3.9 Databearbetning
Alla frågor bearbetades i den ordning de är ställda. Jag behandlade inte alla de svar som innehöll allmän information om utformandet av en enkät. Istället koncentrerade jag mig på de svar som jag ansåg var viktiga vid utformandet och vid utdelningen av en enkät för Falu gruva. Fördelen med denna metod är att jag kan sortera bort överflödig information. Nackdelen är att det blir en subjektiv bedömning av vad som är viktigt.
Utifrån resultaten som framkom i de kvalitativa intervjuerna och med hjälp av metodböcker och en uppsats utarbetades en kvantitativ undersökning i form av en enkät. Hur denna enkät konstruerades framgår av avsnitt 5 och 6 nedan. Enkäten finns i bilaga 2.
Innan jag utformade den slutgiltiga enkäten genomfördes en provundersökning. Ahne (1994, s 32) skriver att man bör ha 5-10 testpersoner. Jag delade ut min enkät till 10 personer. Testet genomfördes vid Falu gruva på samma plats som jag i sommar ska stå och dela ut mina enkäter. Undersökningen genomfördes med en testperson åt gången och jag var närvarande under hela ifyllandet av enkäten. Utifrån testpersonernas frågor och funderingar gjordes några justeringar av enkäten.
3.10 Kritik mot detta tillvägagångssätt
Man kan hävda att antalet kvalitativa intervjuer är förhållandevis få till antalet, men de ger enligt min mening ändå en djupare förståelse jämfört med en kvantitativ enkätundersökning. Detta eftersom giltigheten är större vid kvalitativa än vid kvantitativa metoder ( Kjaer Jensen 1991 s 64)
Vid en enkätundersökning är bortfallet ofta stort. De som svarar är inte alltid en
representativ del av urvalet. Respondenterna blir kanske främst de stora företagen med stor erfarenhet av besöksundersökningar.
Trots att jag hade mejlat mina frågor cirka en vecka i förväg hade inte alla intervjupersoner hunnit läsa in sig på frågorna. Detta bar med sig att jag fick mindre utförliga svar från vissa intervjupersoner.
tillvägagångssättet önskade de även med stor sannolikhet framhålla att deras tillvägagångssätt är det bästa.
4. Sammanställning av telefonintervjuerna
I detta avsnitt kommer jag att göra en sammanställning av de telefonintervjuer som jag har genomfört med turistföretagen.
De uppgifter jag erhållit i intervjuerna grundar sig på uppgifter från år 2006. I det följande använder jag mig av nedanstående förkortningar:
R1= Vasa museet R2= Skansen R3= Kolmården
R4= Välkommen till Falun AB R5= Uppsala Tourism AB R6= Dalhalla
4.1 Användning av enkäter
4.2 Marknadsundersökningsföretag
Alla företag utom R1 och R5 hade år 2006 använt sig av marknadsundersökningsföretag vid framtagandet av en besöksenkät. Det bästa tipset de erhöll var enligt R3 och R6 att ställa samma frågor varje år för att på så sätt kunna jämföra över tiden. R2 fick bra hjälp med att konstruera skalfrågor. R3 ansåg dock att de frågor man erhöll inte alltid var så väl
genomtänkta.
4.3 Typ av frågor/enkäter
Alla företag utom R2 använde sig både av slutna och av öppna frågor. R2 hade endast slutna frågor. R4 och R5 ansåg att fördelen med slutna frågor är att de både går snabbare och är enklare att fylla i. Nackdelen är att det är svårt att urskilja några nyanser. R3 sade att slutna frågor är att föredra om man ska utvärdera många enkäter. Man tillade dock att sådana frågor lätt kan bli ledande.
Alla företag utom R1 och R2 använde sig av tvådimensionella frågor (för förklaring
hänvisas till avsnitt 3.3). Anledningen till att dessa två företag inte använde sådana frågor var att de inte kände till denna frågetyp. R4 och R5 ansåg att dessa frågor tydligt visar vad som är viktigt för besökarna. R3 sade dock att det är svårt att redovisa sådana frågor statistiskt. År 2006 använde endast R6 webbaserade enkäter. R3 håller dock på att utveckla ett sådant program inför sommaren 2007. Man tror att besökare blir mer benägna att svara om de får göra det hemma i lugn och ro. Vidare sade man att det är ett snabbt och enkelt sätt att besvara en enkät och att det är en fördel att företaget får statistiken direkt. En nackdel är att alla inte har tillgång till Internet och att resultatet därför inte blir representativt.
4.4 Utformning av enkäter
Respondenterna har haft stor nytta av sina enkäter. R1 nämnde till exempel att de nu tidigt kan upptäcka nyheter i resemönstret. R2 och R4 sade att de har fått bättre överblick på vilken publik de har. R3 och R5 klargjorde att de har fått in många synpunkter på vad de är bra respektive mindre bra på.
fick svaret ”ja sol”. R2 ställde en fråga om vilka evenemang de intervjuade skulle kunna tänka sig att besöka. Det visade sig att dessa hade svårt att veta vad som räknades som ett
evenemang. R4 framförde att de på frågan hur intervjupersonerna hade fått information inför besöket fick intressanta och oväntade svar. De flesta hade fått information på turistrådet i utlandet eller på turistbyrån. Mot förmodan hade få personer sökt information på Internet.
4.5 Enkätens struktur
Tre av respondenterna ansåg att instruktionerna i deras enkäter alltid har varit tillräckligt tydliga (R2, R4 och R5). R4 framförde, att om oklarheter funnits, så har intervjupersonen förklarat. R1 menade att ordningen på deras frågor inte alltid har varit bra.
Tre av respondenterna hävdade att de aldrig hade haft för få eller för många svarsalternativ (R2, R4 och R6). R1 berättade att de på frågan ”Vem är du här med?”, hade för många
svarsalternativ. Några av alternativen var: på kryssning, i grupp och med min man. Problemet var att samma person kunde falla inom alla dessa alternativ.
4.6 Distribution och Urval
R5 och R6 delade ut enkäter under hela sommaren. R3 och R4 klarade av sina intervjuer under juni och juli. Vid högsäsong höll R1 sina intervjuer under fem dagar i juli och vid låg-eller mellansäsong även då under fem dagar. R2 genomförde sina undersökningar under veckorna 16, 26 och 36. Varje undersökningsperiod varade i sju dagar.
R5 delade ut enkäter till alla norrmän. De fick in mellan 60-100 stycken. R6 lämnade ut flygblad med information om hemsidan på webben där enkäten finns. Man delade ut detta till alla besökare efter alla konserter. 60 000 flygblad distribuerades och man fick in 5000 svar. R4 hade som mål att intervjua 150 personer ur respektive målgrupp. Man hade tre
målgrupper; svenskar, skandinaver och besökare från övriga världen. Inom dessa försökte man även blanda olika åldersgrupper och kön. R4 uppgav att nackdelen med denna
med denna metod är att man har många entréer och utgångar och att man av ekonomiska skäl endast kan stå vid huvudentrén respektive huvudutgången. R2 hade som ambition att
genomföra 2000 intervjuer under 21 dagar. R1 stod vid ingången och delade ut flygblad till vissa besökare med information om att man skulle vilja intervjua dessa personer efter besöket. Under högsäsong delade man ut flygblad till var 60: e besökare och under lågsäsong till var 20: e besökare. En nackdel med denna metod är att det inte alltid var den person som
tillfrågats, utan i stället till exempel någon anhörig, som sedan kommer och vill bli intervjuad. Intervjuaren skriver därför numera upp ett signalement på den tillfrågade. R1 hade som mål att göra 500 intervjuer på fem dagar under högsäsong.
Tre av företagen hade inte tidigare baserat sitt urval på andra grunder än vad som redovisats (R2, R3 och R4). R5 hade tidigare delat ut enkäter till var 10:e besökare. R6 lämnade tidigare ut flygblad endast efter vissa konserter. De fick då inte in tillräckligt många svar. R1
genomförde under sommaren 2006 utöver den ovan beskrivna metoden en undersökning då man stod vid utgången och intervjuade, utan att i förväg ha informerat om detta. Nackdelen med detta var att få hade tid att stanna för en intervju. De företag som 2006 genomförde intervjuer har aldrig tidigare använt sig av enkäter (R1-R4). R5 har tidigare använt sig av intervjuer och tycker att de är att föredra.
4.7 Utvärdering, resultat och åtgärder
Tre av företagen nämnde högt nöjdkundindex på frågan om vilken positiv respons de har fått från sina besökare (R2, R3 och R4). R2 sade även att personalens bemötande fått positiv kritik. Klagomålen har handlat om för få toaletter (R1 och R5), för lite information och dålig skyltning, (R1, R2, R3 och R4) för få sittplatser (R1), dålig belysning (R1), otrevligt
kundbemötande (R4) och för få parkeringsplatser (R5).
5. Jämförelse mellan telefonintervjuer och metodböcker samt några
slutsatser
I detta avsnitt kommer jag dels att jämföra det jag fick fram i telefonintervjuerna med det som står i metodböckerna dels att kommentera det som enbart framkom i telefonintervjuerna. Jag kommer även att dra slutsatser av denna information inför utformningen av min enkät.
5.1 Användning av enkäter
Jag konstaterar att de flesta företag genomför intervjuer med en enkät som grund (R1-R4). R4 säger dock att det har varit svårt att få besökare att ställa upp på en intervju. De företag som använder sig av intervjuer har aldrig tidigare nyttjat enkäter. Ett av företagen som 2006 använde sig av enkäter har tidigare nyttjat intervjuer och detta företag drog slutsatsen att intervjuer var att föredra (R5). Ett företag använder webbaserade enkäter och är nöjt med
detta (R6). I metodböckerna fanns det många fördelar både med intervjuer och med enkäter. Jag ser fler fördelar med intervjuer än med enkäter. Jag tänker främst på att intervjuaren kan stimulera respondenten till mer utförliga svar och förklara frågorna (Hagström 1979 s 49-50). En nackdel med intervjun är att vissa besökare inte önskar ställa upp på en intervju. I en sådan situation är sannolikt en enkät att föredra. Min uppdragsgivare har, som ovan angivits, dock begränsade resurser och företaget har i dagsläget inte råd att genomföra intervjuer eller utveckla system för webbaserade enkäter. De vill därför att jag utarbetar en enkät som man kan dela ut. Dock anser jag att en väl underbyggd och omsorgsfullt utarbetad enkät kan ligga intervjun nära vad avser tillförlitlighet.
5.2 Typ av frågor/enkäter
är att de både går snabbare och är enklare att fylla i (R4 och R5). R3 sade att slutna frågor är att föredra om man ska utvärdera många enkäter. Andersson & Johansson (2005 s 28) skriver att de hade för många öppna frågor i sin enkät och att de tog lång tid att sammanställa. De hade sammanlagt fyra stycken öppna frågor. Dahmström ( 2005 s 131) skriver att slutna frågor vanligen både är lättare att besvara, lättare att koda och lättare att analysera. R4 och R5 konstaterar att nackdelen med slutna frågor är att det är svårt att urskilja några nyanser. Wärneryd skriver (m fl 1990 s 102) att man med hjälp av öppna frågor kan se vad som är viktigt för uppgiftslämnaren och se styrkan i respondentens känslor. En respondent säger att slutna frågor lätt kan bli ledande (R3). Wärneryd (m fl 1990 s 102) hävdar att slutna frågor kan hämma respondenten eller tvinga honom att använda en främmande eller oacceptabel referensram.
Efter ovanstående jämförelse har jag uppfattningen att det är nödvändigt för mig att använda en blandning av öppna och slutna frågor om jag ska kunna genomföra och utvärdera
undersökningen konstruktivt samt få tydliga och nyanserade svar. Eftersom öppna frågor tar längre tid att analysera kommer jag dock endast att använda ett fåtal sådana frågor.
5.3 Utformning av enkäter
R1 berättade att besökarna inte alltid svarar på frågor om ålder och utbildningsnivå. I
metodböckerna står det att personliga frågor bör placeras mot slutet av intervjun (Wärneryd m fl 1990 s 86). På detta sätt blir skadan minst om uppgiftslämnaren skulle reagera mot dessa frågor. Det finns även en chans att respondenten inte är lika känslig mot slutet av
intervjun/enkäten.
R2 ställde en fråga om vilka evenemang intervjupersonerna skulle kunna tänka sig att besöka. Det visade sig att besökarna hade svårt att veta vad som räknades som ett evenemang. Andersson & Johansson (2005 s 27) skriver att de ställde en fråga om aktiviteterna i
fråga, desto bättre blir kvaliteten på svaren. För frågor där det finns stort utrymme för personliga bedömningar blir avvikelserna i svaren alltför stora.
Eftersom det finns en chans att respondenten inte är lika känslig mot slutet av enkäten kommer jag att placera personliga frågor sist. Jag ämnar inte ställa någon fråga om
utbildningsnivå. Vidare ska jag förklara viktiga begrepp, förkortningar, främmande ord eller fackuttryck. Slutligen kommer jag konkretisera mina frågor så mycket som möjligt.
5.4 Enkätens struktur
R1 berättar att de på frågan ”Vem är du här med?”, hade för många svarsalternativ. Några av alternativen var: på kryssning, i grupp och med min man. Problemet var att samma person kunde falla inom alla dessa svarsalternativ. Ahne (1994 s 30) skriver att det ställs höga krav på utformandet av svarsalternativen till de slutna frågorna. De måste vara uttömmande, ömsesidigt uteslutande och överblickbara. Dahmström (2005 s 131) menar att om man inte med säkerhet kan förutse alla svarsalternativ i en sluten fråga kan man kombinera denna fråga med ett öppet svar på slutet.
Jag kommer att se till att mina svarsalternativ är tydliga, fullständiga och lätta att särskilja. Om jag känner att jag inte kan förutse alla svarsalternativ ämnar jag kombinera frågan med ett öppet svarsalternativ.
5.5 Distribution och Urval
R6 gjorde inget urval utan använde sig i stället av en totalundersökning som innebär att alla besökare erhåller en enkät (Ahne 1994 s 24-29). De lämnade ut flygblad med information om hemsidan på webben där enkäten finns. De delade ut denna till alla besökare efter alla
vilket land någon kommer respektive hur gammal personen är. Även R2 och R3 använde sig av kvoturval. De hade som mål att genomföra 1000 respektive 2000 intervjuer med
urskiljning mellan svenska och utländska besökare. R1 står vid ingången och delar ut flygblad till vissa besökare med information om att man skulle vilja intervjua dessa personer efter besöket. Under högsäsong distribuerades flygblad till var 60: e besökare och under lågsäsong till var 20: e besökare. Man hade som mål att genomföra 500 intervjuer under högsäsong. Detta är ett sannolikhetsurval (Ahne 1994 s 26). Med ett sådant menas att chansen att komma med i urvalet kan beräknas för varje individ i hela populationen. Det finns flera olika typer av sannolikhetsurval. Ovanstående metod är ett systematiskt urval. Vid denna form dras utifrån en förteckning av populationen var n:te person.
De företag som gör intervjuer genomför 450-2000 stycken sådana. Företag som delade ut enkäter fick in 60-100 svar medan webbaserade enkäter gav 5000 svar. Andersson &
Johansson (2005 s 25) skriver att de samlade in 200 enkäter. De menar att detta var ett för litet antal eftersom vissa delgrupper fick för få representanter. Vidare skriver de att Mikael
Jansson som är VD på marknadsundersökningsföretaget NU-gruppen rekommenderade att man skulle samla in 300-800 enkäter. Andersson & Johansson anser att ett sådant antal skulle ge ett mer representativt urval.
Jag anser att det inte är ett alternativ för mig att göra en totalundersökning. Eftersom jag är ensam skribent hinner jag inte dela ut enkäter till alla besökare. Jag har heller ingen möjlighet att analysera ett sådant omfattande material. En webbundersökning är som ovan angivits inget alternativ för Falu Gruva. Till följd av att det är svårt att se från vilket land en besökare kommer ska jag i enkäten endast skilja på svenska och utländska turister. Jag har valt att inte använda mig av kvoturval. Denna metod känns inte tillförlitlig eftersom det är intervjuarens omdöme som styr vem som får en enkät. Jag tycker att ett systematiskt urval där var n:te person får en enkät är en metod att föredra. Fördelen med denna är att chansen att komma med i urvalet kan beräknas för varje individ i hela populationen. Det var även Falu gruvas önskemål att använda denna typ av urval. Eftersom Andersson & Johansson (2005 s 25) tyckte att 200 enkäter var för få och eftersom Mikael Jansson som är VD på
5.6 Särskilt om uppgifter erhållna i telefonintervjuerna – antal olika enkäter och
utdelning
Hälften av respondenterna använder endast en enkät under hela året och undersöker alla sina målgrupper med densamma (R3, R5 och R6). R1 nyttjar två olika enkäter, en under
högsäsong och en annan under låg- eller mellansäsong. R2 brukar två olika enkäter, en för intervju vid ingången och en för intervju vid utgången. R4 har en enkät för intervjuer vid sina turistmål och en för intervjuer i centrum.
R5 och R6 delade ut enkäter under hela sommaren. R3 och R4 klarade av sina intervjuer under juni och juli. Vid högsäsong har R1 sina intervjuer under fem dagar i juli och vid låg-eller mellansäsong även då under fem dagar. R2 genomför sina undersökningar under veckorna 16, 26 och 36. Varje undersökningsperiod varar i sju dagar.
Jag kommer att utgå från sommarturisterna när jag tillverkar min enkät. Om Falu gruva i framtiden även vill använda denna enkät under annan del av säsongen får man göra vissa justeringar. Utdelning av enkäter kommer att ske under veckorna 26-33. Under dessa veckor har Falu gruva flest besökare. Jag kommer endast att vara på plats under vardagar eftersom det är då Falu gruva har flest besökare.
5.7 Särskilt om uppgifter erhållna i telefonintervjuerna - frågor och svar
Alla företag utom två har 2006 tagit hjälp av ett marknadsundersökningsföretag vid
framtagandet av en enkät. De bästa tipsen man har fått från dessa företag är att ställa samma frågor varje år så att man kan jämföra över tiden (R3 och R6).
Alla företag utom R1 och R2 använder sig av tvådimensionella frågor (förklaring se avsnitt 3.3). R4 och R5 anser att dessa frågor tydligt visar vad som är viktigt för besökarna. R3 säger dock att det är svårt att redovisa sådana frågor statistiskt.
R4 framförde att de på frågan om hur besökarna hade fått information inför besöket fick intressanta och oväntade svar. De flesta hade fått information på turistrådet i utlandet eller på turistbyrån. Mot förmodan hade mycket få personer sökt information på Internet.
Jag kommer att utforma min enkät så att Falu gruva kan använda den i flera år. Eftersom tvådimensionella frågor tydligt visar vad som är viktigt för besökaren ämnar jag att använda mig av sådana. Min uppdragsgivare har dessutom goda erfarenheter av dessa frågor. På grund av att dessa är svåra att redovisa statistiskt kommer jag dock att hålla nere antalet. Till följd av att R4 fick oväntade svar på frågan om hur besökarna hade fått information inför besöket kommer även jag att ställa denna fråga. Jag tänker även ställa frågor om vad besökarna tycker om personalens bemötande och vad som var bäst respektive sämst med besöket.
6. Utformning av min enkät inför sommarens undersökning
På grundval av de slutsatser som angivits i föregående avsnitt kommer jag att konstruera en enkät vilken läggs till denna uppsats som bilaga 2. Jag kommer att kommentera enkäten i detta avsnitt i den mån detta inte framgår av föregående avsnitt.
6.1 Frågeordning
Jag har använt mig av den så kallade trattekniken. De allmänna frågorna kommer först och därefter ställs de mer specifika. Ett exempel på det föregående är att jag i fråga 7 undrar vilket helhetsomdöme besökaren skulle ge personalen på gruvområdet för att senare i fråga 8 mer specifikt fråga hur personalen vid de olika attraktionerna har bemött besökaren. Jag valde denna teknik eftersom den förespråkas av bland annat Wärneryd (1990 s 87) och Dahmström (2005 s135). Vidare konstruerade jag enkäten enligt Hamiltons modell (1995 s 40). Först frågar jag om saker som besökaren känner till (se fråga 1, i följande referenser har jag utelämnat ordet fråga), sedan om sådant som besökaren har varit med om (2), därefter ställer jag attitydfrågor (3 och 5-17), för att slutligen ställa de mer personliga frågorna (18-23). Exempel på det ovanstående är att jag i fråga 1 undrar vad besökaren har planerat att göra på gruvområdet innan denne kom hit och att jag i fråga 2 tar reda på vad besökaren har tänkt att ta del av på gruvområdet och vad denne redan har besökt. Jag valde Hamiltons modell
6.2 Svarsalternativ
Eftersom ifyllaren enligt Wärneryd (m fl 1990 s 118-119) ofta väljer ett svarsalternativ som står i början av en uppräkning har jag i vissa frågor valt att göra en motbalansering på hälften av enkäterna (1, 2 och 4). Ett exempel på en fråga där jag har använt denna teknik är fråga 4 där jag önskar få reda på var besökaren har fått information om gruvområdet.
Jag har använt både kryssalternativet ”vet ej” och ett mittalternativ, till exempel ”varken bra eller dåligt”. Anledningen härtill är att dessa alternativ enligt Dahmström (2005, s 132) och Wärneryd (m fl 1990 s 108) inte bör likställas. Jag har även ofta nyttjat ett alternativ för de som inte har någon erfarenhet av det som efterfrågas (5,6,8 och 9). Ett exempel på
ovanstående är att jag på frågan ”Hur tycker du att vägbeskrivningen i Falun till Gruvområdet har fungerat?”, har med alternativet ”Har ej använt mig av vägbeskrivning”(6). Vidare har jag aldrig enbart använt mig av alternativen ”bra” respektive ”dålig”. Om detta görs finns enligt Ahne (1994 s 30) och Wärneryd (m fl 1990 s 104) en risk att ifyllaren blir hänvisad till alltför grova kategorier. Jag har därför alltid haft med alternativen ”mycket bra” och ”mycket dålig”. På frågor där jag inte med säkerhet har kunnat förutse alla olika kryssalternativ har jag använt alternativet ”annat” (1, 4 och 21).
Jag använde inte färdiga intervall vid ifyllandet av ålder. Anledningen härtill är att det finns en stor risk att man missbedömt den faktiska åldersfördelningen och att de flesta besökare hamnar i ett enda intervall (Dahmström 2005 s 133). I bakgrundsfrågorna formulerade jag åldersfrågan enligt följande: ”ålder________år”(18). Denna specificering underlättar kodningen eftersom det annars finns en risk att vissa besökare svarar med ålder och andra med födelseår (Dahmström 2005 s 133).
6.3 Konstruktion av en enkät
Två öppna frågor finns givna i enkäten (14 och 15). I dessa undrade jag vad besökarna tyckte var bäst respektive sämst i samband med besöket på gruvområdet. Jag använde öppna frågor eftersom svaren här kan skilja sig mycket mellan besökare. Det är viktigt att svaren till de öppna frågorna ges tillräckligt med utrymme (Hamilton 1995 s 41). Ju fler rader man har desto mer utförliga svar erhålles. Jag lämnade tre rader till respektive fråga för ifyllaren. Frågor med samma svarsalternativ har jag såsom Dahmström förespråkar (2005 s 135-136) placerat i en tablå (2, 5 och 8). Enligt Wärneryd (m fl 1990 224) har många svårt för att fylla i tablåer med flera dimensioner. Jag har i mina frågor därför endast använt mig av en
dimension. Ett exempel på det föregående är att jag i fråga 5 önskar svar på hur informationen har fungerat på de olika informationsställena.
6.4 Frågor och utdelning av enkäter
En intervjuperson hade fått oväntade och intressanta svar på frågan om hur
informationsinsamlingen hade gått till och rekommenderade mig därför att ställa denna fråga (R4). Jag hade dock även tänkt ställa denna fråga eftersom det är av stor vikt att få denna information. Två frågor konstruerades om detta. Först undrade jag allmänt om var man har skaffat information inför besöket sedan ställde jag en mer specifik fråga om hur informationen har fungerat på de olika ställena (4 och 5).
Vidare formulerade jag två frågeställningar om gruvområdets anpassning till barnfamiljer. Först undrade jag om besökarna tyckte att gruvområdet var anpassat för barnfamiljer, sedan valde jag att ställa en tvådimensionell fråga som innebar ett önskemål om svar på hur viktigt detta var för dem (10 och 11).
Eftersom besökare enligt R1 och R2 ofta har bråttom när de lämnar en turistanläggning kommer jag att dela ut min enkät inne på gruvområdet. Jag avser att placera mig på den plattform där man kommer upp ur gruvan. Denna plats valde jag eftersom det är viktigt att Falu gruva får synpunkter på gruvområdets huvudattraktion, den guidade turen i gruvan (3) Till följd av att besökare vid detta tillfälle troligtvis inte ännu har hunnit besöka alla
7. Slutsatser
I detta avsnitt kommer jag att sammanfatta de slutsatser som jag kom fram till i avsnitt 5 samt presentera de slutsatser som jag har dragit utifrån metodböckernas syn på frågeordning och svarsalternativ.
7.1 Tillverkning av en besöksenkät
Under skrivandets gång har jag insett att det inte är okomplicerat att tillverka en enkät. I metodböckerna finns många åsikter som ibland är motstridiga. De företag som jag har intervjuat har inte heller haft särskilt stor erfarenhet av och vetskap om hur man utformar en enkät. Behovet av bra besöksenkäter är utan tvekan stort. De synpunkter som jag tycker är extra viktiga inför utformningen av en enkät kommer jag att presentera nedan.
7.2 Val av frågeordning, svarsalternativ och frågetyp
I enkäten har jag placerat de personliga frågorna sist eftersom det enligt Wärneryd (m fl 1990 s 87) och Dahmström (2005 s 135) finns en chans att respondenten inte är lika känslig mot slutet av ifyllandet. Vidare har jag använt mig av den så kallade trattekniken. Jag började med de allmänna frågorna och ställde sedan mer specifika. Anledningen till denna ordning är att svaren på de allmänna frågorna påverkas om en specifik fråga ställs först. Jag valde denna teknik eftersom den förespråkas av bland annat Wärneryd (1990 s 87) och Dahmström (2005 s135).
Jag har uppfattningen att det är nödvändigt för mig att använda en blandning av öppna och slutna frågor. Fördelen med slutna frågor är att de vanligen går både går lättare att besvara, lättare att koda och lättare att analysera (Dahmström 2005 s 131). Fördelen med öppna frågor är enligt Dahmström (2005 s 131) och R4 och R5 att det går att utläsa nyanser. Eftersom öppna frågor enligt Wärneryd (m fl 1990 s 102) tar längre tid att analysera har jag dock valt att endast använda två sådana frågor.
8. Fortsatt forskning
Forskningen om marknadsundersökningar bedömer jag vara relativt väl utvecklad. Den främsta anledningen härtill är att det är utomordentligt viktigt för företagen att få fram vad konsumenterna anser om deras produkter. Detta är i de flesta fallen ett måste för företagens överlevnad. Forskningen på olika nivåer och i olika organisationer och företag lägger grunderna och marknadsundersökningsföretagens praktiska arbete kompletterar dessa. Marknadsundersökningens metoder kan givetvis alltid fördjupas och förfinas. De måste dessutom alltid anpassas till den nya tekniken. Det som jag därför särskilt vill peka på som ett intressant område för ytterligare forskning är möjligheten att utföra intervjuer och enkäter via webben, mobil och övrig ny teknik. Om jag applicerar detta på min enkät så skulle det
Sammanfattning
Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet. För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina
enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med
olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var
n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än
9. Källförteckning
9.1 Tryckta källor
Ahne, K. & Ringenson, O F., 1994, En liten bok om marknadsundersökningar. Värmeverksföreningen.
Andersson, A. & Johansson, M., 2005, Undersökningsmetoder för ökad validitet och
reliabilitet till låga kostnader: en studie i samarbete med Nolia AB. Luleås tekniska
universitet
Dahmström, K., 2005, Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. 3 uppl, Studentlitteratur, Lund.
Eriksson, L & Wiedersheim-Paul, F., 1999, Att utreda, forska och rapportera. 6 uppl, Liber, Malmö.
Hagström, B., 1979, Frågeteknik i utredningsarbete. Bokförlaget Dialog, Lund.
Hamilton, J., 1995, Vad du behöver veta om marknadsundersökningar. 2 uppl, ESOMAR, Amsterdam.
Kjaer Jensen, M., 1991, Kvalitativa metoder- för samhälls-och beteendevetare. 2 uppl, Socialforskningsinstitutet, Köpenhamn.
Wärneryd, B. m fl, 1990, Att fråga- om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och
postenkäter. 5 uppl, SCB förlag, Stockholm.
9.2 Telefonintervjuer och företagens hemsidor
R3: Lindvall, L., marknadschef vid Kolmårdens djurpark Norrköping, 2007-02-09 http://www.kolmarden.com/bazment.aspx?page_id=13, 21 feb 2007
R2: Martinsson, H., marknadsförare vid Skansen Stockholm, 2007-02-01 http://www.skansen.se/pages/?ID=381, 21 feb 2007
R:6 Sand, Jill., marknadsansvarig vid Dalhalla Rättvik, 2007-01-31 http://www.dalhalla.se/, 21 feb 2007
R5: Zetterberg Blom, B., marknadschef privatturism vid Uppsala tourism Uppsala, 2007-02-06
http://www.uppland.nu/DynPage.aspx?id=2577, 21 feb 2007
R:4 Kvarnström, H., turistchef vid Välkommen till Falun Falun, 2007-02-28 http://www2.tellus.no/tellus/db.dll?co=SE&sp=SE&dv_Header &
Bilaga 1
INTERVJUMANUAL
Dessa frågor avser år 2006.
Användning av enkäter
1. Använder ni er av enkäter?
Om ja:
a) Hur använder ni er av enkäter?
b) Vilka av era målgrupper undersöker ni i år med hjälp av enkäter ? c) Hur många olika enkäter använder ni just nu?
Marknadsundersökningsföretag
2 Har ni i år använt er av ett marknadsundersökningsföretag?
Om ja:
a) Fick ni några bra tips? b) Fick ni några dåliga tips?
Typ av frågor/enkäter
3. Använder ni er av slutna eller av öppna frågor? a) Vilka fördelar ser du med denna typ av frågor? b) Vilka nackdelar ser du?
4. Använder ni er av, eller har ni använt er av tvådimensionella frågor?(Tvådimensionella frågor innebär att man först frågar besökarna vad de tycker om en service/attraktion och sedan frågar man hur viktigt denna är för dem?)
Om nej:
a) Varför inte?
Om ja:
5. Använder ni er av eller har ni använt er av webbaserade enkäter?
Om nej:
a) Varför inte?
Om ja:
b) Vilka fördelar ser du med detta? c) Vilka nackdelar ser du?
d) Vilken svarsfrekvens har ni fått?
e) Hur informerar ni besökarna om dessa enkäter?
Utformningen av enkäterna
6. Vilka framgångar har ni haft med era enkäter? a) Vilka misslyckanden har ni haft med era enkäter?
7. Har ni alltid fått svar på det ni ville ha svar på?
Om nej:
a) På vilken fråga? b) Vilket svar fick ni?
8. Har ni fått några oväntade och intressanta svar?
Om ja:
a) På vilken fråga? b) Vilket svar fick ni?
Enkätens struktur
9. Har instruktionerna i era enkäter alltid varit tillräckligt tydliga?
Om nej:
a) Vad var det som var otydligt?
10. Har ni någon gång haft för få/för många svarsalternativ?
Om ja:
a) På vilken fråga?
Distribution och Urval
11. När under året delar ni ut enkäter? a) Hur många enkäter delar ni ut? b) Hur många enkäter får ni in?
12. Hur gör ni ert urval?
a) Vilka fördelar ser du med denna typ av urvalsprincip? b) Vilka nackdelar ser du?
13. Har ni gjort ert urval på andra sätt tidigare?
Om ja:
a) Hur har ni tidigare gjort ert urval?
b) Vilket sätt att göra ett urval har varit bäst? Varför? c) Vilket sätt har varit mindre bra? Varför?
14. Hur delar ni ut enkäter?
a) Vilka fördelar ser du med detta tillvägagångssätt? b) Vilka nackdelar ser du?
15. Har ni delat ut enkäter på andra sätt tidigare?
Om ja:
a) Hur har ni tidigare delat ut enkäter?
b) Vilket sätt att dela ut enkäter har varit bäst? Varför? c) Vilket sätt har varit mindre bra? Varför?
16. Hur samlar ni in enkäter?
a) Vilka fördelar ser du med detta tillvägagångssätt? b) Vilka nackdelar ser du?
17. Har ni samlat in enkäter på andra sätt tidigare?
Om ja:
a) Hur har ni tidigare samlat in enkäter?
b) Vilket sätt att samla in enkäter har varit bäst? Varför? c) Vilket sätt har varit mindre bra? Varför?
18. Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med enkäter och intervjuer?
Utvärdering, resultat och åtgärder
20. Har svaren i enkäterna lett till några förändringar?
Om ja:
a) Vilka förändringar?
Bilaga 2
BESÖKSENKÄT
Hej!Jag heter Victoria Sörsten och jag läser Internationella ekonomprogrammet vid universitetet i Uppsala. I samband med mitt kandidatarbete i företagsekonomi har jag utarbetat denna besöksenkät för Gruvområdet. Detta har skett i samarbete med Stiftelsen Stora Kopparberget som kommer att använda resultaten för sin vidareutveckling.
Besöket på gruvområdet
1. Vad planerade Du att besöka på gruvområdet innan Du kom hit?
Gruvan Hospitalmuseet Caféet
Gruvmueet Rödfärgsverket Promenera runt Stora Stöten
Visitors center Annat________________________________________________
2. Vad har Du redan besökt och vad har Du tänkt att besöka på gruvområdet?
Har besökt Ska besöka
- Gruvan - Gruvmuseet - Visitors center - Hospitalmuseet - Rödfärgsverket - Caféet
- Promenera runt Stora Stöten - _______________________
3.Vad tyckte Du om den guidade turen i gruvan?
Mycket Bra Varken bra Dålig Mycket Vet ej bra eller dålig dålig
Information
I följande fråga kan fler än ett svarsalternativ kryssas i.
4. Var fick Du information om gruvområdet?
På Kopparbergets hemsida I broschyrer Resehandbok
På turistbyrån i Falun På Internet (annan hemsida) Radio/TV
Via telefon I tidningar Vänner/släkt
Vet ej Annat__________________________________
5. Hur har informationen fungerat… Mycket Bra Varken Dåligt Mycket Vet ej Har ej använt
bra bra eller dåligt mig av
dåligt detta/denna - på Kopparbergets hemsida? - på turistbyrån i Falun? - via telefon? - i broschyrer? - på gruvområdet?
6. Hur Tycker Du att vägbeskrivningen i Falun till Gruvområdet har fungerat? Mycket Bra Varken bra Dålig Mycket Vet ej Har ej använt mig av bra eller dålig dålig vägbeskrivning
Personalen på gruvområdet
7. Vilket helhetsomdöme skulle Du vilja ge personalen på gruvområdet? Mycket Bra Varken bra Dåligt Mycket Vet ej
8. Vad är Ditt omdöme om den
personal Du kom i kontakt med … Mycket Bra Varken Dåligt Mycket Vet ej Hade ingen
bra bra eller dåligt sådan kontakt dåligt - via telefon? - i biljettkassan? - i butiken? - i gruvmuseet? - i caféet?
- på den guidade turen?
Fråga 9-11 gäller endast om Du har barn med Dig. Övriga gå direkt till fråga 12.
Barnanpassning
9. Hur väl tycker Du att personalen har bemött barnen?
Mycket Bra Varken bra Dåligt Mycket Vet ej Hade ingen sådan bra eller dåligt dåligt kontakt
10. Hur väl tycker Du att gruvområdet är anpassat för barnfamiljer? Mycket Bra Varken bra Dåligt Mycket Vet ej bra eller dåligt dåligt
11. Hur viktigt är det för Dig att gruvområdet är anpassat till barnfamiljer? Mycket Viktigt Varken viktigt Oviktigt Mycket Vet ej viktigt eller oviktigt oviktigt
Dina kommentarer
12. Vad anser Du om priset i förhållande till vad du fick ut av besöket? Mycket Billigt Varken billigt Dyrt Mycket Vet ej billigt eller dyrt dyrt
13. När Du tänker på besöket, vilket helhetsomdöme skulle Du vilja ge gruvområdet? Mycket Bra Varken bra Dåligt Mycket Vet ej
14. Vad tycker Du har varit bäst i samband med besöket på gruvområdet?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
15. Vad tycker Du har varit sämst i samband med besöket?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Dina framtida avsikter
16. Kommer Du att besöka gruvområdet igen?
Definitivt Troligen Vet ej Troligen Definitivt inte inte
17. Skulle Du kunna tänka dig att rekommendera andra att besöka gruvområdet? Definitivt Troligen Vet ej Troligen Definitivt
inte inte
Bakgrundsfrågor
Till slut vill vi gärna ha lite information om Dig. 18. Ålder _____ år
19. Man Kvinna
20. Hemort______________________________________________
I följande fråga kan fler än ett svarsalternativ kryssas i.
21. Vilka är Du här med?
Är här ensam Med andra släktingar Arbetskamrater
Min familj Vänner Annat___________________________
22. Antal medhavda barn_______stycken
23. Barnens ålder__________________________år
Nu är Du klar! Tack för hjälpen!
