UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska Institutionen -‐ Handelsrätt
Varannan damernas
SAMMANFATTNING
Jämställdhetsdebatten i Sverige präglas allt oftare av frågan kring den skeva könsfördelningen mellan styrelseledamöterna i de börsnoterade aktiebolagen. Diskussionen kring börsbolagens styrelsesammansättningar mynnade under 2006 ut i ett lagförslag från Justitiedepartementet som innebar att 40 procent av platserna i styrelsen skulle vigas åt kvinnor. En lagstadgad könskvotering av detta slag finns sedan några år tillbaka i Norge vilket inneburit att det idag är möjligt att se vilka konsekvenser lagstiftningen fått för bolagen och näringslivet. Kravet på en ökad andel kvinnor har infriats, men istället har lagstiftningen fått oanade konsekvenser i form av att till exempel en del bolag valt att byta aktiebolagsform för att inte omfattas av lagen.
FÖRKORTNINGSLISTA
ABL – Aktiebolagslag (2005:551)
AS – Aksjeselskap (norskt privat aktiebolag)
ASA – Allment aksjeselskap (norskt publikt aktiebolag) DiskrL – Diskrimineringslag (2008:567)
Ds – Departementsserien Fp – Folkpartiet
Kap – Kapitel
Koden – Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet – Kollegiet för bolagsstyrning
LRA – Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Prop – Proposition
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING...5
1.1. Bakgrund och problemformulering...5
1.2. Syfte...6
1.3. Avgränsning ...6
1.4. Metod...7
2. DISKUSSIONEN OM JÄMSTÄLLDHET OCH KVOTERING ...8
2.1. Vad innebär jämställdhet? ...8
2.2. Kvotering...8
2.2.1. Könskvotering...9
3. KVINNOR I SVENSKA BOLAGSSTYRELSER... 10
3.1. Få kvinnor i bolagsstyrelser ... 10
3.2. Rekrytering av kvinnor i svenska bolagsstyrelser ... 10
3.3. Kvinnorepresentation i svenska bolagsstyrelser... 10
3.3.1. Andel män och kvinnor i av staten helägda bolag samt börsnoterade bolag ... 11
4. AKTIEBOLAGET, AKTIEÄGARNA OCH STYRELSEN... 12
4.1. Aktiebolaget enligt aktiebolagslagen ... 12
4.1.1. Aktiebolagets bildande och grundläggande organisation... 12
4.1.2. Aktieägarna och bolagsstämman... 13
4.1.3. Bolagsstyrelsen... 14
4.1.4. Styrelsens sammansättning ... 14
4.1.5. Styrelseledamoten... 15
4.2. Aktieägarens rätt att förfoga över sin egendom enligt regeringsformen ... 15
4.3. Svensk kod för bolagsstyrning... 16
4.3.1 Bolagsstämma och styrelse enligt Koden... 16
5. EN SVENSK LAGSTIFTNING OCH DET NORSKA EXEMPLET ... 17
5.1. Det svenska lagförslaget om könskvotering i bolagsstyrelser ... 17
5.1.1. Vilka förhoppningar och risker finns med lagstadgad könskvotering? ... 18
5.2. Norsk lagstiftning om könskvotering i bolagsstyrelser ... 19
5.2.1. Erfarenheter från norsk lagstadgad könskvotering ... 19
6. SLUTSATS... 21
6.1. Generella slutsatser... 21
6.2. Aktiebolagsrättsliga konsekvenser för aktieägarna... 21
6.3. Påverkan på aktieägarnas rätt till sin egendom enligt regeringsformen ... 22
6.4. Möjlighet att uppnå jämställdhet genom Svensk kod för bolagsstyrning... 23
6.5. Avslutande diskussion... 23
1. INLEDNING
1.1. Bakgrund och problemformulering
Genom historien har olika frågor kring kvinnors rättigheter kämpats fram till erkända samhällsproblem vilket inneburit att mycket även åtgärdats. Kvinnor har bland annat erkänts rätten till att äga, rösta och utbilda sig.1 Dessa rättigheter anses idag självklara
för kvinnor men har i många fall tvingats fram genom lagstiftning och stark politisk opinionsbildning. Trots denna positiva utveckling finns det fortfarande kvar tydliga uppdelningar mellan män och kvinnor. Skillnaderna märks tydligt på arbetsmarknaden, bland annat inom olika yrkesgrupper, branscher och genom alla nivåer.2 Uppdelningen
kännetecknas till exempel av att det finns en hög andel kvinnor inom vårdyrken eller hög andel män inom byggsektorn. Kvinnor representerar även en högre andel av de som utför obetalda arbeten och kan ofta få lägre betalt än män för förvärvsarbeten.3 Inom
den privata sektorn och de stora organisationerna innehas dessutom de ledande positionerna i de flesta fall av män.4
Eftersom diskussionen kring förhållandet mellan kvinnor och män i arbetslivet ständigt är aktuell kommer ofta även debatten om aktiebolagens styrelsesammansättning på tal då de börsnoterade bolagen årligen utser sina styrelsemedlemmar.5 Då andelen män i
dessa bolagsstyrelser är klart övervägande i jämförelse med antalet kvinnor aktualiseras ofta frågan om lagstadgad kvotering borde införas eller inte. Detta skulle innebära att man reserverar ett antal eller en andel platser i styrelsen åt vardera könen.6 En
lagstiftning med krav på styrelsesammansättningen skulle alltså kunna innebära ett viktigt steg på vägen mot att åstadkomma en jämnare fördelning av makt och inflytande mellan män och kvinnor. Sverige skulle inte vara det första landet i Europa som inför en sådan lagstiftning. Norge, Spanien och nu senast Frankrike har alla infört lagar som tvingar de börsnoterade bolagen att undanta minst 40 procent av styrelsens platser till kvinnor.7 Utgångspunkten för ett aktiebolag är dock att det är ägarna som ska utöva den
innersta interna beslutanderätten i bolaget. Det finns därför regler i aktiebolagslagen (ABL) och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som syftar till att garantera aktieägarnas rätt att utöva inflytande i centrala frågor och själva utse styrelsen.8 I
regeringsformen (RF) finns även stadgat att ägare ska ha rätt till skydd mot rådighetsinskränkningar från staten i sin egendom. En lagstadgad kvotering skulle därför innebära att man frångår aktieägarnas rätt att själva bestämma styrelsens sammansättning enligt ABL samt eventuellt även skyddet av att råda över sin egendom enligt grundlagen.
Ofta glömmer man att det redan finns flera regler i vårt samhälle för vilka grupper som ska representeras och rekryteras i olika sammanhang.9 Det finns till exempel redan idag
ett lagstadgat undantag från aktieägarnas rätt enligt reglerna i ABL, nämligen lagen om 1 SOU 1994:3. s 12. 2 SOU 2003:16. s 9. 3 SOU 1994:3. s 13. 4 SOU 2003:16. s 9. 5 Affärsvärlden.se (2011-‐09-‐08) 6 NE.se (2011-‐12-‐08) 7 Dn.se (2011-‐09-‐08)
8 Hemström, C. (2010) Bolagens rättsliga ställning. Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och
aktiebolag. s 95 f.
styrelserepresentation för de privatanställda (LRA) från 1987. Syftet med denna lag är att öka de anställdas insyn i och inflytande på företagets verksamhet genom att ge dem rätt till plats i styrelsen som arbetstagarledamöter. Att kalla detta för lagstadgad kvotering är inte allmänt vedertaget, även om man utifrån definitionen antagligen skulle kunna göra det.10
För de svenska börsnoterade bolagen finns idag ingen lagstiftning som reglerar fördelningen mellan kvinnor och män i styrelsen. De statliga bolagens styrelser följer däremot statliga policys som säger att de statligt ägda bolagens styrelser ska vara ett föredöme för de övriga publika och privata bolagen i jämställdhetsarbetet. I statens ägarpolicy står det angivet att styrelsens sammansättning ska vara i balans då det gäller styrelsemedlemmarnas kön, erfarenheter, bakgrund och kompetens. För att denna balans ska vara möjlig finns målsättningen att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara kvinnor, vilket är samma utgångspunkt som det lagförslag på könskvotering som presenterades år 2006 av den socialdemokratiska regeringen.11 Den dåvarande vice
statsministern Margareta Winberg satte fart på debatten kring en lagstadgad kvotering under början på 2000-‐talet då hon ansåg att kvinnoandelen i bolagens styrelser var för låg om den var under 25 procent. År 2005 valde dåvarande jämställdhetsminister Jens Orback att, trots protester från näringslivet, tillsätta en statlig utredning med uppdrag att utforma ett förslag på lagstiftning om könskvotering i statliga och börsnoterade bolag.12 Den borgerliga regeringen ratade lagförslaget om kvotering då de tillträdde
hösten 2006, men har lovat att de ska arbeta för att det svenska samhället ska bli mer jämställt. Den nuvarande regeringen anser att det är viktigt att andelen kvinnor på chefspositioner och i styrelser ökar även i de privata bolagen, inte minst för att få ökad tillväxt och främja Sveriges utveckling. Integrations-‐ och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (Fp) är dock inte beredd att införa en lagstiftning om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser då hon anser att styrelsens sammansättning inte är en fråga för lagstiftaren utan en fråga för ägarna själva.13
1.2. Syfte
Syftet med denna uppsats är att ur ett rättsligt perspektiv utreda och analysera bakgrunden till och följder av en lagstiftning om könskvotering till bolagsstyrelser. Framställningen kommer därvid innehålla en beskrivning av innehållet i det svenska lagförslaget om könskvotering, en redogörelse för den motsvarande norska lagstiftningen samt kort även beröra nu gällande lagstiftning i Sverige som begränsar aktieägarnas rätt (LRA). Syftet är vidare att belysa och analysera vad en eventuell kvotering skulle få för konsekvenser för aktieägarna, särskilt i ett aktiebolagsrättsligt perspektiv. Vidare kommer jag även diskutera huruvida kvotering är ett ändamålsenligt sätt för att öka kvinnors representation på ledande positioner i samhället.
1.3. Avgränsning
Framställningen kommer endast att behandla börsnoterade aktiebolag och statliga aktiebolag med undantag för kommunala aktiebolag. Statliga aktiebolag kommer ej djupgående behandlas utan endast nämnas i samband med att en jämförelse genomförs
10 Dahlerup, D. & Freidenvall, L. (2008) Kvotering. s 11.
11 Regeringskansliet. (2011) Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande. s 9. 12 Dahlerup, D. & Freidenvall, L. (2008) Kvotering. s 79.
13 Riksdagens protokoll 2008/09:121. Svar av Nyamko Sabuni på interpellation 2008/09:500 om
med de börsnoterade aktiebolagen. Kommunala aktiebolag utelämnas helt för att avgränsa uppsatsens omfattning. Styrelsesuppleanter och arbetstagarrepresentanter kommer inte heller att djupgående behandlas.
Flertalet länder i världen har infört någon form av lagstadgad kvotering. Framställningen avgränsas dock endast med en komparativ studie av norsk lagstiftning. Detta eftersom Norge har liknande aktiebolagsrättslig lagstiftning och socioekonomiska förutsättningar som Sverige, vilket medför att det är ett lämpligt land att göra jämförelser med.
1.4. Metod
2. DISKUSSIONEN OM JÄMSTÄLLDHET OCH KVOTERING
2.1. Vad innebär jämställdhet?Jämställdhet syftar till förhållandet mellan kvinnor och män i samhället. Det innebär att män och kvinnor ska ha samma möjlighet till att påverka sina egna liv men även kunna påverka samhället. För att detta ska vara möjligt krävs lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för både män och kvinnor inom alla områden i livet. Det finns både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt på jämställdhet. Att kvinnor och män är jämnt fördelade inom alla områden i samhället såsom utbildning, yrken och maktpositioner innebär en kvantitativ jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskap, erfarenheter och värderingar tas tillvara och ges möjlighet att berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.14
I diskussionen om jämställdhet talas ibland om tre olika sorters jämställdhetspolitik. Den del som kom först är lagstiftningen mot diskriminering där många lagar infördes under 60-‐ och 70-‐talet. Genom lagstiftningen har många olika former av diskriminering i samhället kunnat förhindras. Det finns dock en begränsning med lagstiftningen, vilket visas av att det till exempel fortfarande finns en bestående löneskillnad på arbetsmarknaden. Då det är dyrt för den enskilde att driva ett diskrimineringsmål kom en ny sorts jämställdhetspolitik att skapas, nämligen aktiva åtgärder för jämställdhet. Det kan även kallas positiv särbehandling och innebär att personer som är underrepresenterade får förtur framför andra sökande vid till exempel beslut om anställning. Kvotering är en del av detta begrepp, men det finns även många andra delar. Dessa typer av åtgärder har hela tiden haft stöd i antidiskrimineringslagstiftningen.15 I
EU:s jämställdhetsdirektiv från 1976 sägs det till exempel att principen om likabehandling på arbetsmarknaden inte ska hindra åtgärder som främjar lika möjligheter för kvinnor och män.16 Den sista formen av jämställdhetspolitik brukar
kallas jämställdhetsintegrering och tillkom på 1990-‐talet. Det innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas i hela verksamheten, i alla processer och i hela samhället. Om denna sista del är framgångsrik tros behovet av att lagstifta om jämn fördelning mellan kvinnor och män minska.17
2.2. Kvotering
Kvotering börjar bli ett allt vanligare fenomen inom både politik och näringsliv världen över. I omkring 40 länder har en eller annan form av kvotering redan skrivits in i konstitutioner eller vallagar.18 Kvotering diskuteras många gånger i samband med att
man talar om hur sakta andelen kvinnor ökar på olika ledarpositioner i samhället. Efter att FN antagit ”Platform for Action” under den fjärde kvinnokonferensen år 1995 har deras rekommendation om mer aktiva instrument för att nå en jämlik representation i politiken gett legitimitet till att införa kvotering. Enligt den amerikanske forskaren Pippa Norris, professor i statskunskap vid John F Kennedy School of Government vid Harvard-‐ universitetet, beräkningar kommer dock inte kvinnorepresentationen att vara jämställd förrän om ungefär 100 år, alltså cirka år 2100, om den nuvarande takten fortsätter.19
14 SCB. (2010) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. s 2.
15 DiskrL 2 kap 2 §, förbud om diskriminering hindrar inte särbehandling i vissa angivna fall. 16 Dahlerup, D. & Freidenvall, L. (2008) Kvotering. s 12 f.
Kvotering används i olika grad i olika delar i samhället men är främst ett redskap inom politiken och utbildningssystemet vilket innebär att begreppet kan definieras på olika sätt. Kvotering kan dock sägas vara en målinriktad rekrytering i syfte att på ett snabbt sätt rätta till oönskade skevheter i samhället. Det betyder att någon form av kvot framläggs, som till exempel att minst 40 procent av bolagsstyrelsens medlemmar ska vara av vardera kön. Kvotering innebär därmed ett bindande krav på en användning av ett bestämt antal eller bestämd procentsats här och nu.20
2.2.1. Könskvotering
Könskvotering kan enklast förklaras genom ett exempel vid en rekrytering till en enskild tjänst eller position där två kandidater med olika kön ställs mot varandra. I detta fall innebär könskvoteringen att om de två kandidaterna bedöms som likvärdiga kommer den som representerar den kandidat från det underrepresenterade könet att väljas.21
Könskvotering anses därmed ofta vara den mest kontroversiella formen av kvotering, men kan även vara könsneutralt utformad. Detta innebär en minimi-‐ och maximikvot för de båda könen, alltså till exempel att 40-‐60 procent av vardera kön ska representeras.
Det finns både förespråkare och motståndare till könskvotering. De positiva konsekvenser som brukar anföras är att det innebär ett snabbt sätt att rätta till en skev fördelning mellan kvinnor och män i samhället. Negativa konsekvenser kan istället vara att kvotering kan leda till en lägre kompetens i gruppen. Motståndarna menar att det är kompetens som ska spela roll och inte kön. Kvotering kan därmed anses vara en form av omvänd diskriminering eftersom det innebär att principen om lika rättigheter vid lika meriter rubbas.22 Hur man ser på ett problem får konsekvenser för vilken lösning som är
mest passande. Vissa anser att problemet kring att kvinnor är underrepresenterade i styrelser härstammar från att det inte finns tillräckligt med kvalificerade kvinnor att tillgå. Om detta anses som ett problem kan detta troligen lösas genom olika former av kompetenshöjande åtgärder. Om detta inte anses vara fallet utan att det istället är så att kvinnor systematiskt diskrimineras och medvetet eller omedvetet väljs bort i olika urvalsprocesser är antagligen kvotering en legitim lösning. De som talar om att kön har betydelse menar att eftersom kvinnor utgör hälften av befolkningen på jorden ska de även representeras i alla delar och på alla beslutsnivåer i samhället. Det finns även resonemang som säger att kvinnor har kvaliteter och erfarenheter som berikar samhället och främjar demokratiseringsprocessen. Vid diskussionen kring kvotering måste man ställa sig frågan om kvinnor skiljer sig från män på så sätt att de har egna intressen, villkor eller erfarenheter? Om man anser att så inte är fallet finns kanske ingen anledning att fundera över kvotering eftersom personens kön då inte spelar någon roll.23
20 Dahlerup, D. & Freidenvall, L. (2008) Kvotering. s 10. 21 A a. s 17.
3. KVINNOR I SVENSKA BOLAGSSTYRELSER
3.1. Få kvinnor i bolagsstyrelserFör att kunna lösa frågan om den ojämna fördelningen mellan män och kvinnor i det svenska arbetslivet och bolagens styrelser är en av de första viktiga frågeställningarna att undersöka varför det egentligen är så få kvinnor i styrelserna samt hur stort underskottet av kvinnor är? När man finner svaret på frågan är det lättare att finna den mest lämpliga lösningen på problemet.
3.2. Rekrytering av kvinnor i svenska bolagsstyrelser
Det finns olika teorier kring orsaken till att kvinnor är underrepresenterade på de ledande positionerna i arbetslivet. En av de vanligare förklaringarna till problemet är den teori som utgår från att en människa kommer att välja den person som liknar han/henne själv mest. Detta innebär att den manliga dominansen i bolagens styrelser beror på att det i många fall är män som sköter rekryteringen och att de då väljer att utse andra män till styrelseledamöter framför kvinnor. Detta har sin förklaring i att det många gånger är lättare att se kompetens bland de människor som tillhör samma grupp som en själv. Omedvetet eller medvetet väljer man ofta den som har likartade kunskaper, värderingar, personlighet eller livsstil som en själv.24
En av de främsta anledningarna till att rekrytera fler kvinnor till ledningen i bolag är att man anses få den bästa sammansättningen av människor då både män och kvinnors kompetens tillvaratas. För bolagens del är det viktigast att beakta vilka ekonomiska effekter en mer jämn styrelsesammansättning skulle kunna innebära för bolaget. Enligt Daniel Stattin, professor i civilrätt/associationsrätt vid Uppsala Universitet, finns det två huvudsakliga argument för att andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser borde öka. Det första argumentet är att börsbolagen har en viktig roll inom samhällsekonomin och att dess styrelseledamöter och företagsledare därmed har ett inflytande som ger skäl för en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Det andra argumentet är att det enligt olika undersökningar25 finns ett samband mellan finansiella
resultat och en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga styrelseledamöter. Detta samband kan bland annat förklaras genom att fler kvinnor tillför ny kunskap, erfarenheter och tankesätt till bolagets ledning. För arbetet i en styrelse krävs att ledamöterna är kompetenta och framför allt att styrelseledamöternas kompetens kompletterar varandra.26
3.3. Kvinnorepresentation i svenska bolagsstyrelser
För de svenska börsnoterade bolagen finns idag ingen lagstiftning som säger att en styrelse ska ha en viss fördelning mellan kvinnor och män. För de statliga bolagens styrelser finns däremot statliga policys som bland annat anger att de statligt ägda bolagens styrelser ska vara ett föredöme för de övriga publika och privata bolagen i arbetet med att uppnå jämställdhet. Regeringen anser det vara sin uppgift att tillvarata den erfarenhet och kompetens som kvinnor har genom att öka kvinnorepresentationen på de ledande ställningarna i bolagen. Staten ska som ägare vara ett föredöme för andra
24 Svensk handel. Kvinnor och karriär. En studie om kvinnors ledarskap med särskilt fokus på handelsektorn.
s 9.
genom att se till att jämn fördelning mellan kvinnor och män råder i bolagens styrelser.27 Detta innebär att kvinnorepresentationen i dagsläget ser lite olika ut
beroende på om man tittar på ett statligt helägt bolag eller icke-‐statligt börsnoterat bolag.
3.3.1. Andel män och kvinnor i av staten helägda bolag samt börsnoterade bolag
Jämställdheten inom de statliga bolagsstyrelserna har utvecklats markant under de senaste åren. Regeringens policys och strategiska beslut har resulterat i att styrelsesammansättningen i de statliga bolagen har nått 51 procent kvinnor och 49 procent män under år 2010.28
Figur 1.
Källa: SCB (2010, 2008, 2006 & 2003) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet samt Fristedt, D. & Sundqvist, S-‐I. (2009-‐2010) Styrelser och revisorer i Sveriges Börsföretag s 91.
De senaste åren har inneburit en svag uppgång av andelen kvinnor i börsbolagens
styrelser. År 2009–2010 var dock andelen kvinnor ändå fortfarande så låg som 20
procent av styrelseledamöterna, till skillnad mot andelen män på 80 procent. Däremot har andelen kvinnliga styrelseledamöter mellan 2003 och 2009 ökat från 15 till 20 procent, vilket i sig ger en procentuell ökning om 33 procent och ändå får anses som en ganska god utveckling.29
27 Regeringskansliet. (2011) Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande. s 8 f. 28 SCB. (2010) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. s 91.
29 A a. s 94. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Andel kvi nnor /män År
Styrelsesammansättning i statliga och börsnoterade bolag
Kvinnor (statligliga bolag) Män (statligliga bolag) Kvinnor (börsnoterade bolag)
4. AKTIEBOLAGET, AKTIEÄGARNA OCH STYRELSEN
4.1. Aktiebolaget enligt aktiebolagslagenAssociations-‐ eller bolagsrätten sägs vila på tre olika grunder, nämligen att det ska vara möjligt att bedriva näringsverksamhet, möjligt att attrahera kapital samt att det ska bidra till en ökad omsättning av varor och tjänster. Den grundläggande idén med att starta associationsformen aktiebolag är att det ska generera vinst som sedan fördelas mellan ägarna av bolaget.30 De principer som anses som grundläggande inom
aktiebolagsrätten är att alla de aktier som finns i ett bolag ska ha lika rätt, 4 kap 1 § ABL, samt att aktierna i bolaget ska vara fria för aktieägaren att överlåta och för andra att förvärva.
Aktiebolag är antingen klassade som privata eller publika, 1 kap 2 § ABL. För publika aktiebolag finns vissa särregler i ABL, där kraven är högre än dem på de privata bolagen. Vid kapitalanskaffningen får ett publikt bolag å andra sidan sprida sina aktier till allmänheten vilket är förbjudet för privata bolag enligt 1 kap 7 § ABL. Många publika bolag, dock inte alla, är även aktiemarknadsbolag eller börsnoterade bolag. För att klassas som ett aktiemarknadsbolag krävs att bolagets aktier är föremål för försäljning på en börs eller auktoriserad marknadsplats.31 Innan ett aktiebolag får påbörja sin
verksamhet finns i ABL krav på ett innehav av aktiekapital av viss storlek. För privata aktiebolag gäller enligt 1 kap 5 § ABL att aktiekapitalet i bolaget ska uppgå till minst 50 000 kr och för publika bolag gäller att aktiekapitalet ska uppgå till 500 000 kr, 1 kap 14 § ABL. Kravet på aktiekapital beror på att det anses vara stommen i det kapital som ska finnas i ett aktiebolag för att dess fordringsägare ska skyddas. Fordringsägarna är viktiga att skydda på grund av att delägarna i ett aktiebolag personligen inte svarar för bolagets förpliktelser och därmed alltså inte har något personligt betalningsansvar (undantag finns i 25 kap 19 § ABL) vid kapitalbrist i bolaget, 1 kap 3 § ABL.
4.1.1. Aktiebolagets bildande och grundläggande organisation
Ett aktiebolag bildas genom att en grupp människor, de så kallade stiftarna, går samman och gör upp ett förslag till den stiftelseurkund som bland annat anger hur mycket varje aktie ska kosta men även den bolagsordning som kommer att styra verksamheten i bolaget. För att bolaget ska anses bildat ska, förutom det som ytterligare anges i 2 kap 3 § ABL -‐ för publikt bolag även 2 kap 28 § ABL, stiftelseurkunden undertecknas av samtliga stiftare samt anmälan för registrering av bolaget till Bolagsverket. Stiftarna kan sedan välja att vända sig till en större krets människor och bjuda in dem till att teckna aktier i bolaget.32 Ett aktiebolag ägs därmed av en eller flera delägare. Hur stor andel
varje person äger bestäms av en fastställd minsta enhet, aktien. En större andel av företaget innebär att delägaren innehar ett större antal aktier. Varje aktie motsvarar alltså en bestämd kvot av bolaget och dess aktiekapital.33 I aktiebolaget finns ett bestämt
antal aktier vilket innebär att aktieägarna kan variera i antal beroende på hur stort antal aktier varje person äger. Om bolaget till exempel har 10 aktier innebär det att antalet aktieägare kan variera från 1 till 10 personer. I ett aktiebolag är därmed inte antalet
30 Hemström, C. (2009) Bolagens rättsliga ställning. Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och
aktiebolag. s 149.
31 Skog, R. & Fäger C. (2007) Aktiebolagslagen. s 14 samt 7 kap 61 § och 8 kap 51 § ABL 32 Rodhe, K. (1995) Inledning till associationsrätten. s 13 och 2 kap 3 § ABL.
delägare fördefinierat utan det är antalet aktier.34
Den lagstiftning med de grundregler som gäller för ett aktiebolags organisation är som tidigare nämnts ABL. Förutom lagstiftningen är aktiebolagets bolagsordning, enligt 3 kap ABL, även viktig för bolaget. Bolagsordningen innehåller nämligen de regler som ska gälla för verksamheten i bolaget och innebär därmed en möjlighet för bolaget att individuellt anpassa regleringen för bolagsorganens beslutsfattande inom aktiebolaget.35 ABL sätter ramen för hur ett aktiebolag ska skötas och resterande frågor
regleras i bolagsordning och aktieägaravtal i vilka aktieägarna drar upp linjerna för bolaget och dess organisation. Till skillnad från de små aktiebolagen kan ägarkretsen vara spridd i de större bolagen vilket leder till att ägarna kommer längre från ledningen av bolaget.36 Aktieägarna överför därför sin kontroll över bolagets resurser i form av
egendom och kapital till företagets ledning och styrelse. Detta innebär att styrelsen har fått rollen som övervakare av dessa resurser då det i de flesta fall skulle vara en omöjlighet för aktieägarnas del. Eftersom aktieägarna släppt så mycket av kontrollen över sin egendom är det viktigt för dem att de personer som utses till styrelseledamöter så långt som möjligt representerar dem själva. På grund av detta är det vanligt att rekrytera styrelseledamöter bland de aktieägare som innehar ett betydande ägande i bolaget.37
4.1.2. Aktieägarna och bolagsstämman
I förarbeten till ABL framkommer vikten av att aktieägarna i bolaget ska vara aktiva. Detta motiveras för det första av att aktieägarna sägs svara för näringslivets försörjning av riskkapital. Det motiveras även av att aktieägare bidrar till förnyelse och effektivitet i de enskilda företagen samt näringslivet genom att sälja och köpa aktier och utöva sitt inflytande på bolagsstämman. Om aktieägarna är aktiva på bolagsstämman kommer en väl avvägd maktbalans främjas mellan bolagets ledning, styrelse och ägare.38 När det
gäller lagstiftningen kring ägarrollen är 7 kap i ABL av särskilt intresse, då det innehåller de regler om bolagsstämman som tillkommit i syfte att skydda aktieägarna och deras rätt att delta i bolagets beslutsfattande. Det ska dock sägas att dessa skyddsregler kan frångås vid samtliga aktieägares samtycke.39 Aktieägarna har vid den lagstadgade
bolagsstämman rätten att besluta i bolagets angelägenheter, 7 kap 1 § ABL, vilket innebär att bolagsstämman är det högsta beslutande organet inom bolaget. Varje fråga som inte uttryckligen exklusivt faller under något av de andra bolagsorganen är därför möjligt för bolagsstämman att besluta om. Bolagsstämman har därmed en uttalad överordnad ställning gentemot styrelse och VD i bolaget.40
Genom sina aktier får aktieägarna rätt att rösta på bolagsstämman och därmed utse och avsätta styrelsens medlemmar, 8 kap 8 § ABL. Enligt lagtexten får det dock i bolagsordningen föreskrivas att annan än bolagsstämman utser styrelsemedlemmarna. Detta innebär att en föreskrift i bolagsordningen kan innebära att ett bolag frivilligt väljer att till exempel representant för kommun eller anställda får en plats i styrelsen.41
34 Rodhe, K. (1995) Inledning till associationsrätten. s 11 f.
35 Stattin, D. (2008) Bolagsorgan och bolagsstyrning. En lärbok. s 26. 36 A a. s 35.
37 Ds 2006:11 s 61.
38 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) s 9.
39 Kedner, G. (1995) Aktiebolagslagen med kommentarer. s 107 40 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) s 9.
Bolagsstämman ska enligt lag hållas vid minst ett tillfälle per år och kallas därför även årsstämma.42 Då styrelseledamöterna ska utses gäller att den person som fått flest
röster är den som ska anses som vald. Stämmomajoriteten har därmed ett väsenligt inflytande över de styrelseledamöter som väljs på bolagsstämman. Undantag från majoritetskravet kan göras i bolagsordningen, det finns dock ingen möjlighet till att då höja det antal röster som krävs för ett giltigt val, 7 kap. 41 § ABL.
4.1.3. Bolagsstyrelsen
Reglerna kring bolagets styrelse återfinns i huvudsak i 8 kap ABL. Styrelsens uppgifter anges närmare i kapitlets 4 §. Kortfattat kan det dock sägas att styrelsen ska svara för bolagets organisation, bedöma dess ekonomiska situation samt förvalta bolagets angelägenheter.43 I de stora börsnoterade aktiebolagen anses styrelsen vara det
viktigaste bolagsorganet och består till stor del av personer som inte är anställda i bolaget, med undantag för VD. En styrelseledamot ska ha den kompetens som krävs för att kunna besluta i bolagets olika ärenden. Styrelseledamoten ska alltså ha kunskap om själva bolaget och dess bransch samt bolagets förutsättningar, finanser, bolagsstyrning och regler för verksamheten.44 För börsnoterade bolag finns även ett krav på att
majoriteten av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och minst två av styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till ägare som direkt eller indirekt kontrollerar minst 10 procent av aktierna eller rösterna på bolagsstämman.45 Detta krav på oberoende har tillkommit för att det anses vara det
bästa sättet för att tillvarata aktieägarnas intressen.46
4.1.4. Styrelsens sammansättning
Antalet styrelseledamöter i ett aktiebolag ska anges i bolagsordningen.47 En grundregel
för publika bolag är dock att styrelsen ska bestå av minst tre styrelseledamöter, varav en av dem ska utses till ordförande. Ordförandens uppgift är att leda arbetet i styrelsen samt se till att styrelsen fullgör sina förpliktelser och uppgifter vad som stadgas i lag. Det får även utses suppleanter för styrelseledamöterna, om styrelsen är färre än tre ledamöter ska minst en suppleant väljas, 8 kap 3 § ABL. Endast en av de styrelseledamöter som valts av stämman får arbeta i bolagets ledning. Denna plats upptas i de flesta fall av bolagets VD, men det kan även vara så att ingen från bolagets ledning deltar i styrelsen.48 I 8 kap. 43-‐44 §§ ABL anges att bolaget till Bolagsverket ska
anmäla för registrering i aktiebolagsregistret både de personer som utsetts till styrelseledamöter men även om nån förändring sker genom att till exempel styrelseledamot avgår i förtid. En förändring i styrelsens sammansättning har nämligen endast rättslig verkan först då det registrerats hos Bolagsverket, 8 kap 44 § ABL.
Styrelsen behöver inte enbart bestå av ledamöter valda av bolagsstämman, utan kan även ha arbetstagarrepresentanter. Enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda (LRA) har nämligen representanter för anställda rätt att delta i bolagsstyrelsen. Arbetstagarrepresentanterna utses inte av aktieägarna på
42 af Sandeberg, C. (2007) Aktiebolagsrätten. s 75. 43 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) s 10.
44 Stattin, D. (2008) Bolagsorgan och bolagsstyrning. En lärbok. s 51 f. 45 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) punkt 4.4.
46 Stattin, D. (2008) Bolagsorgan och bolagsstyrning. En lärbok. s 54. 47 3 kap 1 § ABL.
bolagsstämman, utan av den lokala arbetstagarorganisation som bolaget är bundna till genom kollektivavtal. Arbetstagarledamöternas uppgifter, rättigheter och skyldigheter skiljer sig inte från de ordinarie styrelsemedlemmarnas, vilket innebär att vid en omröstning i ett ärende där en viss andel av styrelsen ska delta, ska arbetstagarrepresentanterna räknas med.49 Lagstiftningen om arbetstagarrep-‐
resentanter har tillkommit för att öka de anställdas insyn och inflytande i företagets verksamhet. Genom att anställda deltar i styrelsearbetet kan demokratin i bolagen öka.50
4.1.5. Styrelseledamoten
En styrelseledamots uppdrag gäller fram till nästkommande bolagsstämma, alltså under ett år. Det får dock i bolagsordningen anges att längre tid ska gälla, men styrelse-‐ uppdraget kan ändå som längst löpa under fyra år, 8 kap 13 § ABL. Det finns inget tvång för en styrelseledamot att fullfölja uppdraget, utan han eller hon kan skiljas från det i förtid genom att själv eller genom personen som utsett styrelseledamoten anmäler det till styrelsen, 8 kap 14 § ABL.
Styrelseledamöter har endast ett förtroendeuppdrag vilket innebär att de i civilrättslig mening inte kan anses som arbetstagare. Arbetet och uppgifterna som tillkommer en styrelseledamot kan dock ändå många gånger likna de i ett sedvanligt anställningsförhållande. Det är även ganska vanligt att det ingår ledamöter i styrelsen som även är anställda i bolaget, som till exempel VD eller arbetstagarrepresentanter. Då inget anställningsförhållande föreligger finns därmed inte heller några uttryckliga krav på kompetens uppställda för att kunna utses till styrelseledamot. Till skillnad från en arbetssökande, kan en styrelsekandidat inte hävda företräde till uppdraget på grund av sina meriter. Bolagsstämman är helt fri att välja den minst lämpade kandidaten till styrelseledamot även om andra kandidater har mer gedigna meriter.51
4.2. Aktieägarens rätt att förfoga över sin egendom enligt regeringsformen I samband med att Europakonventionen upptogs i svensk lagstiftning 1995 ansågs det av betydelse att skriva in ett starkare skydd för egendomsrätten i grundlagen än det som tidigare var fallet. Det förstärka skyddet innebar att den enskildes rätt till sin egendom inte kunde inskränkas under samma förhållanden som tidigare. Innan ändringen gällde rätten till ersättning endast ingrepp genom expropriation och liknande. Tillägget innebar därför att den enskildes rättigheter även skulle beaktas vid begränsningar av enskilds möjlighet att nyttja sin egendom. Skyddet för den enskildes rätt till sin egendom är alltså numera grundlagsstadgat och återfinns i 2 kap 15 § RF. Enligt denna paragraf ska ingen medborgare tvingas till att avstå från sin egendom till det allmänna eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad dock med undantag om det kan anses tillgodose angelägna allmänna intressen. Sker detta har ägaren rätt till ersättning för förlusten. Skyddet för egendomsrätten gäller både fast och lös egendom.52
Genom att äga aktier så äger man också en del av ett bolag, varför man kan argumentera för att även grundlagen ska skydda den egendomen.
49 Stattin, D. (2008) Bolagsorgan och bolagsstyrning. En lärbok. s 58. 50 Prop. 1975/76:166 s 84.
4.3. Svensk kod för bolagsstyrning
Det som ska anses som god bolagsstyrning regleras i så kallade koder istället för lagstiftning. Med god bolagsstyrning menas att aktieägarna ska kunna vara säkra på att bolaget sköts på ett så effektivt sätt som möjligt.53 Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)
har utvecklats av Förtroendekommissonen, som under 2002 tillsattes av regeringen med uppdraget att stärka allmänhetens förtroende för det svenska näringslivet.54 Koden
fungerar idag som en del av näringslivets självreglering och förvaltas av Kollegiet för bolagsstyrning (Kollegiet).55 Tanken med Koden är att främja en positiv utveckling av
bolagsstyrningen i svenska börsbolag i syftet att stärka förtroendet för dem hos både befintliga och potentiella investerare. Investerarnas förtroende anses vara grunden för näringslivets riskkapitalförsörjning då det är avgörande för om en investering i bolagen kommer att ske eller inte. Koden riktar sig därför till svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. De börsnoterade bolagen åtar sig även att följa koden genom att det knutits ett avtal om det till inregistreringsavtalet på Stockholmsbörsen. Koden innebär som sagt ingen tvingande reglering utan fungerar som ett komplement till lagstiftning och andra regler. Detta innebär alltså att ett bolag kan välja att frångå kodens regler, men då krävs dock en motivering. Koden följer nämligen den så kallade följ-‐eller-‐förklara-‐principen (comply or explain), vilket innebär att det bolag som inte följer koden ska ge en giltig förklaring till varför.56 Detta ger
bolagen en möjlighet att själva ta ställning till den lösning ett bolag valt, vilket är viktigt enligt Kollegiet då de anser att självreglering i de flesta fall är bättre än lagstiftning.57
4.3.1 Bolagsstämma och styrelse enligt Koden
I Koden finns, som tidigare nämnts, regler som rör bolagsstämman, styrelsen och dess sammansättning. Bolagsstämman ska genomföras så att aktieägarna ges möjlighet att utöva sina rättigheter på ett välinformerat och aktivt sätt. Aktieägarna ska även kunna fatta ett väl underbyggt beslut vid valet av styrelse då det ska ske på ett strukturerat och bekant sätt samt vara styrt av dem själva.58 För att detta ska vara möjligt ska
bolagsstämman tillsätta en valberedning med minst tre ledamöter, med uppgiften att tillvarata samtliga aktieägares intressen och lämna förslag på styrelseledamöter till bolagsstämman inför valet av styrelse.59 På bolagsstämman ska valberedningen sedan
motivera de val av styrelseordförande och styrelseledamöter som gjorts. Den styrelse som utses har till uppgift att beakta alla aktieägares samt bolagets intressen i arbetet med att förvalta bolagets angelägenheter. För att kunna göra detta med integritet och effektivitet är styrelsesammansättningen och dess storlek viktig.60 Sammansättningen
ska därför vara ändamålsenlig i förhållande till bolagets utvecklingsskede, verksamhet och övriga förhållanden samt präglas av en bredd och mångsidighet. Styrelseledamöterna ska därmed inneha den kompetens, erfarenhet och ha den bakgrund som krävs för arbetet i bolagets styrelse. Det är även viktigt att en jämn könsfördelning eftersträvas bland styrelsens medlemmar.61
53 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) s 3. 54 Regeringen.se (2011-‐12-‐27)
55 af Sandeberg, C. (2007) Aktiebolagsrätten. s 74.
56 Stattin, D. (2008) Bolagsorgan och bolagsstyrning. En lärbok. s 36 f. 57 Svensk kod för bolagsstyrning (2010) s 3.
58 A a. punkt 1 & 2. 59 A a. punkt 2.1, 2.2 & 2.3. 60 A a. punkt 3.
