• No results found

Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra intressenter? Examensarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra intressenter? Examensarbete"

Copied!
108
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Bolagsstyrningsprincip -

Hur ska kakan delas mellan aktieägare

och andra intressenter?

– En komparativ studie om ägarstruktur och styrelsens påverkan

Författare: Chunhua Wang

Linda Johansson

(2)
(3)

Förord

Vi vill tacka vår handledare Andreas Jansson som med stort engagemang har handlett oss genom denna resa och som stöttat oss i både med och motgång.

Vi vill även tacka vår medbedömare Timurs Umans för värdefulla åsikter som framförts tydligt och på ett bra sätt.

Vi vill dessutom passa på att tacka Anna Stafsudd som delat med sig av styrelsedata för svenska börsnoterade företag, vilket sparat oss många timmars arbete.

Till sist vill vi även rikta ett stort tack till de studiekamrater, som ingått i vår seminariegrupp, för den feedback vi fått och den goda stämningen vid seminarietillfällena.

Växjö den 22 maj 2017

(4)

Abstrakt

Examensarbete-Civilekonomprogrammet Författare: Chunhua Wang och Linda Johansson Handledare: Andreas Jansson

Medbedömare: Timurs Umans

Titel: Bolagsstyrningsprincip - Hur ska kakan delas mellan aktieägare och andra

intressenter?

Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde

eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan

ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer.

Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som

använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial.

Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte

(5)

Abstract

Master Thesis in Business Administration Authors: Chunhua Wang and Linda Johansson Advisor: Andreas Jansson

Co-examiner: Timurs Umans

Title: Corporate governance principle - How should the cake be shared between

shareholders and other stakeholders?

Background and problem: Should a company's business be run to maximize

shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China.

Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership

structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments.

Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories

used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013-2015, corporate websites and a composite board material.

Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problematisering __________________________________________________ 2 1.3 Frågeformulering _________________________________________________ 9 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 9 1.5 Disposition ______________________________________________________ 9 2 Metod _____________________________________________________________ 12 2.1 Teoretisk utgångspunkt ___________________________________________ 12 2.2 Forskningsansats _________________________________________________ 13 2.3 Kunskapsteoretisk syn ____________________________________________ 14 3 Litteraturgenomgång ________________________________________________ 15 3.1 Aktieägarteorin __________________________________________________ 15 3.2 Intressentteorin __________________________________________________ 17 3.3 Ägarnas och styrelsens påverkan på beslutsfattandet _____________________ 19

3.3.1 Agentteorin _________________________________________________ 19 3.3.2 Upper echelon teorin __________________________________________ 21

3.4 Institutionell teori ________________________________________________ 21

3.4.1 Regleringar i bolagsstyrning ____________________________________ 23 3.4.2 Kulturer, värderingar och normer _______________________________ 27

3.5 Hypotesgenerering _______________________________________________ 28

(7)

4.5.3 Pålitlighet __________________________________________________ 54 4.5.4 Konfirmering ________________________________________________ 54 5 Empiriskt resultat ___________________________________________________ 55 5.1 Univariat analys _________________________________________________ 55 5.1.1 Beroende variabler ___________________________________________ 56 5.1.2 Oberoende variabler __________________________________________ 56 5.1.3 Kontrollvariabler _____________________________________________ 57 5.2 Bivariat analys __________________________________________________ 58

5.2.1 Korrelationstest för både Sverige och Kina ________________________ 58 5.2.2 Korrelationstester för Sverige respektive Kina ______________________ 59

5.3 Multivariat analys ________________________________________________ 61

5.3.1 Resultat avseende aktieägarvärde ________________________________ 61 5.3.2 Resultat avseende ESG ________________________________________ 64 6 Analys _____________________________________________________________ 68

6.1 Ägarkoncentration _______________________________________________ 68 6.2 Staten som största ägare ___________________________________________ 70 6.3 Institutionella ägare som största ägare ________________________________ 72 6.4 Oberoende styrelseledamöter _______________________________________ 74 6.5 Kvinnliga styrelseledamöter ________________________________________ 76 7 Slutsatser __________________________________________________________ 79 7.1 Slutsatser _______________________________________________________ 79 7.2 Implikationer ___________________________________________________ 81 7.2.1 Teoretiska implikationer _______________________________________ 81 7.2.2 Praktiska implikationer ________________________________________ 82 8 Begränsningar och förslag till framtida forskning _________________________ 84

8.1 Begränsningar ___________________________________________________ 84 8.2 Förslag till framtida forskning ______________________________________ 85

(8)

Tabellförteckning

Tabell 1: Tabellen visar skillnader och likheter mellan den svenska och kinesiska

styrelsen ... 27

Tabell 2: En sambandsöversikt för samtliga hypoteser ... 39

Tabell 3: En sammanfattande tabell med samtliga variabler dess definition samt hur datan är insamlad ... 50

Tabell 4: Deskriptiv statistik... 55

Tabell 5: En gemensam korrelationsmatris för det svenska och kinesiska urvalet ... 58

Tabell 6: Korellationsmatris (Pearson) för Sverige ... 59

Tabell 7: Korrelationsmatris (Pearson) för Kina ... 60

Tabell 8: Regressionsanalyser avseende aktieägarvärde för svenska och kinesiska företag ... 62

Tabell 9: Regressionsanalyser avseende aktieägarvärde för svenska respektive kinesiska urvalet ... 63

Tabell 10: Regressionsanalyser avseende ESG för svenska och kinesiska företag ... 65

(9)

1 Inledning

Kapitlet inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av de två olika principerna för bolagsstyrning som svarar på vem/vilka företaget ska skapa värde för. Detta för att skapa förståelse för den problemdiskussion som följer. Problemdiskussionen handlar om att olika institutionella miljöer kan påverka bolagsstyrningen som i sin tur påverkar aktieägares och styrelseledamöters påverkan på beslutsfattande. Denna del följs av en frågeformulering samt i vilket syfte studien genomförs. Till sist ges en översikt av arbetets disposition.

1.1 Bakgrund

Vad är en lämplig princip för bolagsstyrning, ska verksamheten drivas för att skapa värde för sina aktieägare eller bör bolagen även ta hänsyn till andra intressenter? Det är en fråga som saknar enhetliga svar (Friedman 1970; Freeman 2010/1984). Friedman (1970) menar att ett företags uppgift är att öka vinsten under förutsättningen att lagar och regler följs. Den enda motivationen för beslutsfattare bör vara att kontinuerligt öka aktieägarvärdet. Freeman (2010/1984) anser dock att ett företags uppgift bör vara att skapa värde för alla företags intressenter.

Men vad är då egentligen en princip och vilka är företagets intressenter? En princip är enligt Nationalencyklopedin (u.å.b) något som utgör en grundsten, och ett förhållningssätt för vad som är viktigt. Gällande bolagsstyrning kan valet göras mellan att skapa värde för företagets aktieägare (Friedman 1970) eller att skapa värde för företagets intressenter som enligt Freeman (1984) består av de som på något vis berörs av eller har möjlighet att utöva påverkan på företagets måluppfyllnad. Utifrån denna definition skulle ett bolags intressenter exempelvis kunna bestå av aktieägare, anställda, kunder, långivare, kommunen och staten etc.

(10)

Thomsen & Pedersen 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa & Cooke 2005; Li, Zhang & Foo 2013) och därmed komma fram till hur val av bolagsstyrningsprinciper kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. Varför skiljer sig resultaten åt? I sökandet efter svaret läste författarna ett intressant exempel i boken ”International Business: Competing in the Global Marketplace”. McDonald´s öppnade sin restaurang i Beijing, Kina 1992, inte så långt från Tiananmen Square. Två år senare informerade kommunstyrelsen i Beijing att McDonald´s måste flytta på grund av ett byggprojekt som planerades av utvecklaren Li Ka-shing från Hong Kong. Detta skedde trots att McDonald´s endast utnyttjat två år av sitt 20-åriga hyresavtal. De kinesiska observatörerna ansåg att McDonald´s blev avhyst på grund av att McDonald´s inte hade lika bra ”guanxi” (kontakt) med kommunstyrelsen i Beijing som Li Ka-shing (Hill 2003). Exemplet illustrerar skillnader mellan att göra affärer i västvärlden och Kina. Detta väckte i sin tur författarnas intresse för hur institutionella skillnader kan påverka styrelsers och ägares förutsättningar att fatta beslut gällande val av bolagsstyrningsprincip. Det är därför intressant att lägga till en dimension till denna typ av studie genom att ta hänsyn till länders olika institutionella miljöer i form av lagar, reglering, normer och kultur.

1.2 Problematisering

(11)

Ekonomisk tillväxt är givetvis viktig för ett företags överlevnad, men enligt teoretiker inom intressentteorin bör företagen inte endast fokusera på vinstmaximering för att gynna sina aktieägare utan även fundera på hur företagen skapar värde för samtliga intressenter (Freeman 2010/1984). Det är kanske på grund av de moraliska fundamenten i intressentteorin som denna teori oftast använts som stöd för Corporate Social Responsibility (CSR) (Phillips & Freeman 2008). Denna teori skapar ett sätt för företag att kombinera etik med val av princip (Phillips 2003). Det finns forskare som anser att de företag som anstränger sig för att tillgodose en bredare grupp av intressenter kommer att prestera bättre i längden, eftersom ett förtroende skapas mellan företaget och dess intressenter (Freeman 2010/1984; MacDonald 2009).

Vilken värdegrund ett företag ska styras utifrån kan påverkas av många faktorer såsom företagets ekonomiska ställning, den makroekonomiska situationen i omvärlden, industrier företaget är verksamt i och aktörer som fattar detta beslut. Författarna anser att det är intressant att undersöka hur beslutsfattande aktörer påverkar val av bolagsstyrningsprincip eftersom det är de som bedömer utifrån ett företags inre och yttre situation hur företaget bör styras. Tre aktörer som anses vara viktiga inom bolagsstyrningen är ledningen, ägarna och styrelsen (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Ledningen är enligt agentteoretiker agenter som sköter ett företag på begäran av principaler (aktieägare) (Jensen & Meckling 1976). Vilka personer som får sitta i ledningen bestäms således av aktieägarna. Även om aktieägare oftast inte är engagerade i den dagliga skötseln av ett företags verksamhet kan de genom bolagsstämman eller styrelsen utöva sitt inflytande (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016; Zahra & Pearce 1989; China.org.cn. 2011). Det är därför extra intressant att undersöka hur ägarstruktur/styrelsesammansättning påverkar val av bolagsstyrningsprincip.

(12)

(Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985). Dessutom kan även beslutsfattandet påverkas av en styrelses sammansättning såsom oberoende, de kunskaper och erfarenheter som styrelseledamöter har samt styrelseledamöternas demografiska egenskaper (Fama 1980; Hillman & Dalziel 2003; Hambrick & Mason 1984).

Som nämndes i bakgrunden har forskarna kommit fram till olika resultat angående hur ägarstruktur och styrelsesammansättning påverkar val av bolagsstyrningsprinciper (Lazonick & O ́Sullivan 2000; Thomsen & Pedersen 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa & Cooke 2005; Sundarasen, Tan & Rajangam 2016). Exempelvis menar Lazonick och O ́Sullivan (2000) att institutionellt ägande är en av de bidragande faktorerna för tillkomst av aktieägarvärde i USA. För institutionella ägare är maximering av aktieägarvärde deras huvudintresse och prioritet, något som även Thomsen och Pedersen (2000) har kommit fram till i sin studie. Enligt dem har institutionella ägare traditionellt varit förespråkare för höga utdelningar och låga återinvesteringar, vilket indikerar på deras prioritet för aktieägarorienterat värdeskapande. En annan studie som genomfördes i UK påvisar dock att institutionella investerare gärna ser att företagsledningen satsar mer på CSR-arbete, det vill säga intressentorienterat värdeskapande (Cox, Brammer & Millington 2004). Detta är enligt Graves och Waddock (1994) på grund av investerarens antagande att satsning på CSR i slutändan kan tillföra värde för organisationen.

(13)

förbättrar företags prestation. Bhagat och Black (1999) har dock inte funnit något samband mellan oberoende styrelseledamöter och företagets lönsamhet.

Utifrån ovan nämnda studier har författarna uppmärksammat att studierna är genomförda under olika tidsperioder och i olika länder (Lazonick & O ́Sullivan 2000; Cox, Brammer & Millington 2004; Haniffa och Cooke 2005 & Li, Zhang & Foo 2013). Detta fick författarna att fundera på om tiden och de institutionella skillnaderna i olika länder har gjort att sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprinciper skiljer sig åt. Idén om att institutionella skillnader kan påverka val av bolagsstyrningsprinciper har även stöd från forskarna Meyer och Rowan (1977) som anser att en organisations effektivitet och interna aktiviteter kan påverkas negativt om dess regler är i strid med regler i den institutionella miljö som organisationen befinner sig i. Det innebär att den institutionella miljön är viktig för vilket beslut som beslutsfattarna i ett företag fattar. Denna synpunkt delas även av Scott (2014) som menar att de skillnader i lagar, regler, värderingar, normer och gemensamma uppfattningar som finns i ett land har inverkan på hur enskilda företag i landet interagerar med dess omvärld.

För att eventuella effekter från de institutionella skillnaderna skulle vara så tydliga som möjligt skulle det vara optimalt att jämföra två länder med betydande kontraster. Eftersom den sociala och ekonomiska utvecklingen i olika länder skapar olika förutsättningar för hur företagen utformar sin bolagsstyrningsprincip (Muller & Kolk 2009) vore det önskvärt att jämföra ett utvecklingsland med ett utvecklat land. Dessutom är kulturer också av betydelse för formning av människors beteende, vilket i sin tur påverkar hur företag i olika kulturella miljöer driver sin verksamhet (Meyer & Rowan 1977; Scott 2014).

(14)

Bank 2016). Dessutom är Kina ett land som är präglad av konfucianism där ”guanxi”, det vill säga kontakt eller nätverk, vilket är ett utmärkande drag för hur människor bygger relationer och gör affärer (Douglas 1998). Ett utvecklat land som passade in i detta sammanhang var Sverige vars kultur präglas av kristendomen. Dessutom ligger Sverige i framkant vad gäller hållbart företagande samt att svenska företag har en lång historia av ett aktivt CSR-arbete. År 2007 blev Sverige världens första land att ställa krav på hållbarhetsrapporter från statligt ägda företag (Sweden 2016). Detta gjorde Sverige till ett speciellt intressant val då CSR kan sorteras in som en aktivitet som stärker en av de två bolagsstyrningsprinciper som vi avser att undersöka i detta arbete. Det ligger i författarnas intresse att undersöka om och i så fall hur de institutionella skillnaderna mellan Sverige och Kina avseende lagar, regler, värderingar, normer och kulturer påverkar sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip. Sverige är en utvecklad ekonomi medan Kina är ett utvecklingsland (The World Bank 2016). Länder som befinner sig i olika utvecklingsfaser har olika förutsättningar och deras förhållningssätt till exempelvis CSR är således olika. Många utvecklingsländer står inför en avvägning mellan ekonomisk tillväxt, social utveckling och miljöskydd (Muller & Kolk 2009). Regleringar och tillsyn angående sociala och miljömässiga frågor är generellt striktare i utvecklade länder än i utvecklingsländer (Blowfield & Frynas 2005). När det saknas en stark reglering och tillsyn är företagen mindre benägna att engagera sig i CSR (Campbell 2007). Detta skulle rent teoretiskt kunna leda till att företagen i Kina är mindre benägna att välja en bolagsstyrningsprincip som tar hänsyn till företagets samtliga intressenter genom exempelvis att satsa mer på CSR jämfört med de svenska företagen även om ägarstrukturer och styrelsesammansättningar hade sett likadana ut.

(15)

exempelvis Kina. Skulle detta kunna innebära att samma typ av kontrollägare i Sverige och Kina har olika inflytande gällande val av bolagsstyrningsprinciper? I så fall kan även normer fungera som en moderering av sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip.

Enligt Scott (2014) kan även värderingar ha betydelse i hur människor i olika institutionella miljöer fattar beslut. Kina är världens andra största ekonomi som sedan marknadsreformer 1978 har övergått från att vara en planekonomi till marknadsekonomi och haft en snabb ekonomisk och social tillväxt (The World Bank 2016). Den snabba utvecklingen har även fört med sig vissa utmaningar, såsom bristande social jämlikhet och miljöproblem. Tillsammans med den ekonomiska utvecklingen har det också observerats ett skift från det konfucianska1 föraktet för handel och ekonomisk framgång följt av maoistitsk2 misstanke för pengar till betoning på materiella värden. Den yttre rikedomen har blivit ett sätt för sökande efter status och socialt erkännande (Hinner 2014). Detta sökande efter ekonomisk framgång skulle innebära att beslutsfattare i kinesiska börsnoterade företag prioriterar aktieägarorienterat värdeskapande istället för att ta hänsyn till sociala och miljömässiga frågor. Sverige är däremot ett land där hållbart företagande värdesätts och svenska företag har historiskt sett aktivt engagerat sig i CSR-arbete (Sweden 2016). Rent teoretiskt skulle skillnader i värderingar medföra att ägare/styrelseledamöter i svenska respektive kinesiska börsnoterade företag har olika prioriteter och kan således leda till att sambandet ser olika ut även om det rör sig om samma typ av ägare och liknande styrelsesammansättning.

Ett ytterligare utmärkande drag i kinesisk kultur är ”guanxi”, vilket innebär ”kontakt” eller ”nätverk” på svenska. Den som har ”guanxi” får hjälp eller särbehandling på ett informellt sätt. Guanxi anses vara betydelsefull i det kinesiska samhället och är ett sätt för människor att bygga upp relationer som de sedan kan ha användning av (Douglas 1998). Exempelvis om en företagsledare har bra ”guanxi” med en oberoende styrelseledamot kan det hända att styrelseledamoten röstar på ett förslag som är gynnsamt för företagsledaren, vilket han i annat fall inte skulle ha gjort. ”Guanxi” kan i

1

Konfucianism är ett system av social och etisk filosofi som betonar människors skyldigheter gentemot varandra baserat på deras relationer (Yao 2000).

2

(16)

det avseendet sätta styrelseledamotens oberoende ur spel (Rajagopalan & Zhang 2008). ”Guanxi” brukar kopplas samman med korruption även om den inte nödvändigtvis leder till korruptionen (Douglas 1998). Denna relationsbaserade företagskultur är dock sällsynt i Sverige och enligt Corruptions Perceptions Index (CPI) 2016 rankas Sverige 4 och Kina 79 av de 176 länder som ingår i indexet (Transparency International). Huruvida denna skillnad i företagskultur i praktiken skulle kunna medföra att oberoende styrelseledamöter agerar annorlunda i Sverige jämfört med Kina eller inte är därmed intressant att undersöka.

Som beskrivits ovan råder stora skillnader mellan Sverige och Kina avseende regleringar, värderingar, normer och företagskulturer, vilket gör att företagen i respektive land har olika sätt att interagera med dess omvärld (Scott 2014). Detta har väckt ett stort intresse att undersöka om och i sådana fall på vilket sätt institutionella skillnader kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och företags val av bolagsstyrningsprincip.

Med hjälp av denna komparativa studie ämnar författarna förklara hur ett företags styrningsprincip kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. När studier genomförs i ett enskilt land kan vi exempelvis undersöka om hur andelen oberoende styrelseledamöter påverkar företags val av bolagsstyrningsprincip. Vi kan dock inte förklara varför en hög andel av oberoende styrelseledamöter leder till att olika principer väljs i olika länder, d.v.s. resultaten är motstridiga. Oberoende styrelseledamöter kan exempelvis ha olika betydelser i styrelsens beslutsfattande beroende på om samhället är relationsbaserat eller inte. Att endast undersöka det ytliga fenomenet är därmed inte tillräckligt för en fullständig förståelse av hur ett företags bolagsstyrningsprincip kan påverkas av ägarstruktur och styrelsesammansättning. Eftersom tidigare resultat inom området är motstridiga kan vi genom att under samma tidsperiod ta in ytterligare en dimension, institutionella skillnader, genom att ta reda på om de institutionella skillnaderna har betydelse i företags val av bolagsstyrningsprinciper. Empiriska studier kan således berikas genom vårt tillägg av en jämförande studie mellan Sverige och Kina.

(17)

Inledning Metod Teori Empirisk metod

Empirkt

resultat Analys Slutsatser

Begränsningar & famtida forskning

bakomliggande institutionella miljöer skulle vara svårt att uppnå den avsedda effekten. Exempelvis i ett land där jämlikhet värderas högt kan kvinnor i styrelsen ha en större möjlighet att få sin röst hörd än i ett mansdominerat land. Det räcker således inte endast med kvoteringsregel för att öka kvinnors betydelse i beslutsfattandet i styrelsen. Förutom att se över hur ägarstruktur och styrelsesammansättning är utformade är det således också viktigt att fundera på bakomliggande faktorer som skulle påverka den nuvarande utformningen. Institutionella skillnader är inte bara något som behöver tas hänsyn till i bolagsstyrningssammanhang utan kan även ha betydelse vid internationell handel. Exempelvis i vissa länder är relationer viktiga för att göra affärer och i andra länder är det viktigt att kunna läsa mellan raderna då människor där inte alltid uttrycker direkt vad de menar. Att ha institutionella skillnader i åtanke skulle således skapa bra förutsättningar för en lyckad affär.

1.3 Frågeformulering

Hur påverkar institutionella förhållanden sambandet mellan ägarstruktur/styrelsens sammansättning och val av bolagsstyrningsprincip i svenska och kinesiska börsnoterade företag?

1.4 Syfte

Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsens sammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. På så sätt hoppas vi att vårt resultat kan ge vägledning för beslutsfattare när de fattar beslut gällande val av bolagsstyrningsprinciper.

1.5 Disposition

1. Inledning

(18)

2. Metod

I metodkapitlet redogörs det för den metodologiska ansats som valts för detta arbete där det redogörs för den teoretiska utgångspunkten, forskningsansatsen och kunskapsteoretisk grund.

3. Teori

Detta kapitel inleds med en introduktion av de teorier som understödjer de hypoteser som ligger till grund för resterande delar av arbetet (aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin och upper echelon teorin). I slutet av detta avsnitt återfinns en sammanställning av samtliga hypoteser.

4. Empirisk metod

I kapitlet om empirisk metod presenteras och motiveras det val som gjorts gällande undersökningsdesign, urval, variabler och testmetod. Gällande variablerna finns det under avsnittet operationalisering även en definition till respektive variabel och under avsnittet datainsamling presenteras bland annat hur datan samlats in. Detta kapitel avslutas med ett avsnitt gällande metodkritik.

5. Empiriskt resultat

I detta kapitel presenteras de resultat som genererats med hjälp av univariat, bivariat och multivariat analys där även en interaktionsvariabel använts för att författarna ska kunna fastställa om företags institutionella miljöer kan påverka vilken bolagsstyrningsprincip som förespråkas av exempelvis olika typer av ägare och styrelseledamöter.

6. Analys

I analyskapitlet analyseras de empiriska resultaten med hjälp av de teorier som presenterats i litteraturgenomgången. Analysen följer samma ordning som hypotesnumreringen, det vill säga utifrån de oberoende variablerna.

7. Slutsatser

I kapitlet slutsatser presenteras de slutsatser som genererats utifrån resultaten. Detta för att sedan fastställa vilken betydelse dessa slutsatser har i förhållande till teorin och i praktiken, samt om det finns aktörer som kan dra fördel av dessa.

(19)
(20)
(21)

2 Metod

Forskare står inför en mängd olika metodologiska val för att kunna uppfylla den tänkta studiens syfte. Val av teoretisk utgångspunkt, vilken forskningsansats som lämpar sig för studien samt vilken kunskapsteoretisk syn den grundas på samt val av källor och bedömningen av dess relevans och trovärdighet i sammanhanget. I detta kapitel kommer det redogöras för vilka metodologiska val som gjorts i samband med denna studie.

2.1 Teoretisk utgångspunkt

För att genomföra studien och uppnå dess syfte, att svara för hur institutionella miljöer påverkar ägarnas och styrelsens möjlighet att påverka valet av bolagstyrningsprincip, huruvida ett företag ska drivas utifrån att enbart generera aktieägarvärde eller ta hänsyn till alla företagets intressenter, har hypoteser genererats utifrån redan befintlig teori och tidigare forskning som producerats inom styrelse- och aktieägarforskningen. Detta för att kunna testa om det finns några samband mellan styrelse-/ägarpåverkan och val av bolagsstyrningsprincip för att sedan analysera hur dessa eventuella samband påverkas av de lagar, regler, normer och den kultur som finns i respektive land där de olika bolagen är verksamma. De teorier som denna studie grundas på är aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin, upper echelon teorin samt institutionell teori.

(22)

egenskaper som en diversifierad styrelse kan indikera att fler intressenters intressen skulle kunna beaktas (Bear, Rahman & Post 2010). Den institutionella teorin används för att förklara hur institutionella olikheter kan påverka förutsättningarna för ägare och styrelse att påverka vilken bolagsstyrningsprincip som företaget ska använda sig utav.

2.2 Forskningsansats

För att uppfylla syftet med studien har författarna valt att arbeta utifrån en deduktiv forskningsansats. Vilket enligt Bryman och Bell (2013) innebär att hypoteserna genereras utifrån den forskning som redan finns inom området. Ett val vi medvetet gjort med tanke på att det redan finns en relativt stor andel forskning inom området. Det finns bolagsstyrningsforskning som behandlar frågan om styrelsens påverkan på företags beslut om bolagsstyrningsprincip och likaså den påverkan som bolagets ägare utövar samt hur olika institutionella miljöer kan påverka bolagsstyrning i olika länder. Även om det inte genomförts en studie som har exakt samma syfte som vår, anser vi att den befintliga forskningen kan användas som stöd för de hypoteser som ska ligga till grund för vår undersökning. Författarna är dock medvetna om att teorierna genererades utifrån tidigare forskningar har sina begränsningar. Merparten av teorierna som hypoteserna baserades på kommer från amerikanska forskare såsom aktieägarteorin, intressentteori, agentteori, upper echelon teorin och institutionell teori och dessa teorier är relativt gamla. Även om tiden är ett bevis på teoriernas kvalitet, generaliserbarhet och auktoritet bör de användas och tolkas med försiktighet då saker och ting förändras med tiden. Dessutom genomförs denna studie med hjälp av data från två institutionella miljöer som är skilda från den institutionella miljön där teorierna genererades.

(23)

en induktiv ansats under denna begränsade tid. Utifrån vårt syfte och den tidsram vi har samt den integritet/sekretess som råder på företagsmarknaden anser vi att det lämpar sig bättre att genomföra vår studie utifrån en deduktiv forskningsansats då vi ges möjligheten att hämta vårt empiriska material utifrån olika databaser och företagens årsredovisningar och hemsidor.

2.3 Kunskapsteoretisk syn

Vilken kunskapsteoretisk syn som föreligger kan påverka resultatets karaktär. Eftersom vi eftersträvar att generalisera vårt resultat angående hur de institutionella miljöerna påverkar ägare och styrelsens möjlighet att utöva sitt inflytande vad gäller val av bolagsstyrningsprincip finner vi en positivistisk kunskapsteoretisk syn passande. Detta på grund av att den positivistiska synen ofta associeras med en deduktiv forskningsansats och sökandet efter generella lagbundenheter. Dessutom utgår positivism från ställningstagandet att forskare bör vara objektiva och inte blanda in sådana värderingar som skulle kunna underminera giltigheten i slutsatserna (Bryman & Bell 2013). Detta är uppenbart relevant för vår studie eftersom vi ämnar studera den sociala verkligheten på ett sådant sätt att vi i en så stor utsträckning som möjligt skulle kunna undvika påverkan från våra egna värderingar.

(24)
(25)

3 Litteraturgenomgång

Kapitlet inleds med en kort beskrivning av var och en av de teorier som är aktuella för studien: aktieägarteorin, intressentteorin, agentteorin, upper echelon teorin samt institutionell teori. Därefter följer en presentation och sammanfattning av studiens hypoteser där teorierna utvecklas och appliceras i specifika kontexter.

3.1 Aktieägarteorin

Aktieägarteorin inleder detta kapittel eftersom den ligger till grund för bolagsstyrningsprincipen: aktieägarorienterat värdeskapande. Intressentteorin bygger på Friedmans (1970) åsikt om att ett företag finns för att generera vinster till sina aktieägare. Friedman (1970) uttrycker tydligt att det bara är människor som kan ha skyldighet gentemot varandra vilket därmed innebär att företag inte kan ta något socialt ansvar.

Att företagen bör styras på ett sådant sätt att aktieägarvärde kan skapas har sitt ursprung i USA. Under hela 1900-talet dominerades den amerikanska ekonomin av relativt få företag. På grund av förmågan och kapaciteten som byggdes upp under årtionden hade företagen genererat enorma intäkter. De allokerade intäkterna enligt den så kallade bolagsstyrningsprincipen ”retain och reinvest” ominvesterades i såväl fysiskt kapital som humankapital. Denna princip stötte dock på problem under 1960-talet och 1970-talet på grund av expansion av företagen och förekomsten av nya konkurrenter (Lazonick & O´Sullivan 2000).

(26)

ledarnas prestation, maximering av aktieägarvärde har således blivit deras motto (Jensen & Meckling 1976).

Den agentteoretiska inställningen till bolagsstyrning fick även stöd från en ny typ av ägare, institutionella investerare, vars inflytande hade växt fram i takt med avregleringar på de finansiella marknaderna (Fligstein & Shin 2007). Vad som ligger i de institutionella investerarnas intresse är inte styrning av företag utan snarare minskning av portföljens risk genom diversifiering (Fama 1980). De institutionella ägarnas inflytande ökade ytterligare i och med att hushållens kapital överfördes till aktiemarknaden i form av aktiefonder, pensionsfonder och livsförsäkringsfonder (Fligstein & Shin, 2007). För att anpassa sig till de institutionella ägarna hade de amerikanska företagen bytt arbetsprincipen från ”retain and reinvest” till ”downsize and distribute” (Lazonick & O’Sullivan, 2000). Detta innebar att företagen istället för att återinvestera sina vinster fokuserade på aktieägarvärde i form av aktiekurser och utdelningar (Fligstein & Shin, 2007).

Förutom uppkomsten av agentteorin och de institutionella ägarnas inflytande skapades även en trend där ersättningar till företagsledningen och i synnerhet till VD ökade markant jämfört med övriga anställda. Även incitamentssystemets utformning förändrades, skedde det en ökning av optionsbaserade ersättningsprogram för både VD och den övriga ledningen (Fligstein & Shin, 2007; Lazonick & O’Sullivan, 2000). Enligt agentteoretiker fungerar det optionsbaserade ersättningssystemet som ett komplement till företagskontroll så att företagsledningen har incitament att agera i aktieägarnas intresse (Lazonick & O’Sullivan, 2000). Det kan således konstateras att agentteorin, avregleringar av finansmarknader och framväxt av institutionella ägare har legat grund för ökad aktiemarknadsorienteringen. Denna orientering tillsammans med det aktierelaterade incitamentssystemet har bidragit till fokus på maximering av aktieägarvärde (Lazonick & O ́Sullivan 2000).

(27)

aktieägarvärdesorienterat företag i stor utsträckning ett belöningssystem som är kopplat till det som kan leda till maximering av aktieägarvärdet, exempelvis kan en chefs lön vara knuten till ett aktieoptionsprogram eller aktiekursens utveckling (Rapport 1998). För företag som har maximering av aktieägarvärde som bolagsstyrningsprincip ligger således fokus på att skapa värde för aktieägarna. (Copeland, Koller & Murrin 2000) lyfter fram två åtgärder som kan vidtas för att maximera aktieägarvärdet. Den ena är att omstrukturera företaget för att ta bort det som inte ger något aktieägarvärde och lyfta fram de dolda värdena. Detta tillvägagångssätt kan dock vara smärtsamt då det kan innebära uppsägningar av personal, nedläggning av fabriker, etc. Den andra åtgärden är att styra och mäta det som ger aktieägarvärdet, exempelvis att knyta ledningens ersättning till värdeökningen för aktieägarna. Bierman (2001) anser att värdeökning för aktieägarna kan realiseras bland annat genom att dela ut pengar eller aktier till aktieägarna och återköpa aktier.

Att styra utifrån en aktieägarvärdesorienterad princip har även sin ekonomiska, politiska och moraliska grund. Milton Friedman, förespråkare för aktieägarteorin, argumenterar för att ett företags enda sociala ansvar bör vara att generera vinst under förutsättningen att de följer lagar och regler. Friedman (1970) menar att vinstgenerering är en förutsättning för ett företags överlevnad. I och med att aktieägarna äger företaget bör den enda motivationen för företagsledningen vara att kontinuerligt öka aktieägarvärdet. (Friedman 1970) Friedman menar dock inte att företag aldrig ska engagera sig i att öka den sociala välfärden, utan resonerar kring att den sociala välfärden kan skötas av den fria marknaden utan det mänskliga ingripandet, att styra utifrån aktieägarvärdesorienterad princip kan gynna samhället i stort i slutändan. Att använda företags pengar i syfte att främja det gemensamma bästa i samhället innebär att en del av företags vinster måste spenderas, vilket endast kan ske på bekostnad av aktieägarna. Detta anses vara orättvist eftersom vinster tillhör de som äger företaget, dessutom har företaget redan betalat skatt som kan användas för att finansiera allmännyttan. På detta sätt har företag redan uppfyllt sitt sociala ansvar. (Friedman 1970)

3.2 Intressentteorin

(28)

denna teori. Intressentteorin utgår till skillnad från teorin om aktieägarvärde från att fler intressenters intressen än aktieägarnas behöver beaktas när beslut fattas i ett företag. Denna teori betonar att företagen behöver ha en god och balanserad relation till sina intressenter för att kunna överleva, vilket är ett antagande som härstammar från jämviktsteorin. (Freeman 2010/1984)

Begreppet ”intressent” framträdde först i ett internt memorandum vid Stanford Research Institute (SRI) 1963 (Freeman 2010/1984). Enligt SRIs definition är intressenter grupper som ett företag är beroende av för dess överlevnad, men aktieägare betraktas som den enda viktiga gruppen. Det var Freeman som integrerade intressentkonceptet och omdefinierade intressenter som individer eller organisationer som påverkar eller påverkas av ett företag eller dess verksamhet, exempelvis anställda, fackliga organisationer, staten, finansiärer som aktieägare och långivare, kunder och konkurrenter. På grund av detta ömsesidiga beroendeförhållande mellan företaget och dess intressenter är det av betydelse att finna en balans i dessa relationer. Annars kan det orsaka konflikter mellan intressegrupperna. (Freeman 2010/1984) Exempelvis innebär bolagsstyrningprincipen utifrån teorin om aktieägarvärde att aktieägarnas intressen prioriteras. Detta kan ske i form av omstrukturering av verksamheten samt utdelning av pengar eller aktier till aktieägarna (Copeland, Koller & Murrin 2000; Bierman 2001), vilket kan innebära uppsägning av personal och mindre pengar till investeringar i verksamheten. Detta är något som kan missgynna anställdas intressen.

Att driva ett företag utifrån intressentperspektiv krävs det att chefer bör ha en förståelse för företagets intressenter och en förmåga att identifiera de aktörer som har en stor inverkan på företagets överlevnad (Bhattacharya & Korschun 2008). Att utveckla ömsesidigt fördelaktiga relationer med sina intressenter är förutsättning till ett företags framtida utveckling eftersom intressenter kan tillhandahålla värdefulla resurser för företaget (Choi & Wang; Russo & Fouts 1997). Intressentteori erbjuder därmed ett nytt tankesätt kring organisatoriska ansvarsområden.

(29)

denna bolagsstyrningsprincip är genom CSR-arbetet. Det finns olika definitioner på CSR men enligt Carroll (1979) omfattar CSR de ekonomiska, juridiska, etiska och filantropiska ansvar som organisationer har i samhället. Genom CSR-arbetet kan således en större grupp av intressenternas intressen tillgodoses.

Skillnaden mellan de två presenterade teorierna som ligger till grund för bolagstyrningsprinciperna aktieägarorienterat och intressentorienterat värdeskapande skiljer sig åt på den punkten att Friedman (1970) anser att ett företag finns för att skapa värde för dess ägare medan (Freeman 2010/1984) menar att företaget ansvarar för att skapa värde för fler intressenter än företagets aktieägare. Att styra ett företag utifrån aktieägarteorin innebär att hänsyn inte tas till företagets övriga intressenter medan ett styre utifrån intressentteorin innebär att det värde som skapas ska delas med fler intressenter än aktieägarna. För att tydliggöra att styrelsen och ägarna har makt att påverka i vilken anda ett företags drivs pressenteras i nästföljande avsnitt olika teorier om styrelsens roll och dess möjlighet att påverka beslutsfattandet i ett företag. Avsnittet innehåller även exempel på hur ägarna med hjälp av styrelsen och bolagsstämman kan påverka hur ett företag styrs.

3.3 Ägarnas och styrelsens påverkan på beslutsfattandet

Ägarna kan påverka ett företags beslutsfattande genom att delta vid bolagsstämman samt genom styrelsearbete (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Styrelsen är en viktig aktör i bolagsstyrningssystemet och även en kanal för ett företags aktieägare att påverka verksamheten (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Angående vad en styrelses huvuduppgift är och hur en styrelse bör sammansättas så att beslut kan fattas effektivt finns det många olika teorier som exempelvis agentteorin (Fama & Jensen 1983) resursberoendeteorin (Hillman & Dalziel 2003) upper echelon teorin (Hambrick & Mason 1984) med flera. För detta arbete har agentteorin och upper echelon teorin valts ut eftersom de beskriver hur styrelsens sammansättning gällande oberoende och diversifierade styrelser kan påverka hur beslut fattas och därmed val av bolagsstyrningsprincip.

3.3.1 Agentteorin

(30)

företagsledningen är agenter som driver verksamheten för ägarnas räkning. I och med att ägarna inte är engagerade i den daglig skötsel av företags verksamhet går de miste om en del av företagets insyn och kontroll, vilket kan leda till informationsasymmetri (Fama 1980). Eftersom människor antas vara nyttomaximerande finns det risk för att företagsledningen utnyttjar denna informationsasymmetri till sin fördel på bekostnad av ägarnas intresse (Jensen & Meckling 1976 ). Inom agentteorin ses aktieägaren som en källa till kapital (Fama 1980) som i utbyte bland annat får ta del av den vinst som företaget genererar (Alchian & Demzetz 1972).

Även om ägarna inte är aktiva i den operativa verksamheten har de olika sätt att utöva sitt inflytande på ledningens beslut, ett sätt är voice och exit. Voice innebär att ägare vidtar olika åtgärder (t.ex. deltagande på bolagsstämman och representation i styrelsen) för att påverka företaget medan exit innebär att ägaren säljer av sitt aktieinnehav. Vilken mekanism som används beror på ägarkategorier och syfte med placeringen. Institutionella ägare såsom försäkringsbolag, pensionsfonder och aktiefonder har ett stort intresse gällande hög avkastning. Detta fokus på avkastning innebär en tendens till exitbeteende. Staten, rörelsedrivande företag och intresseorganisationer har även andra intressen i företaget förutom avkastning, vilket gör att de tenderar att använda sig av voice för att utöva sitt inflytande. Huruvida investmentbolagen väljer att använda sig av voice eller exit beror huvudsakligen på deras affärsidéer. Om ett investmentbolag drivs för att förvalta finansiella portföljer är det sannolikt att exit används. Om däremot drivs ett investmentbolag för att utveckla ett företags verksamhet är de mer benägna att använda sig av voice. Dessutom kan även innehavets relativa storlek påverka valet mellan voice och exit. Exempelvis förlitar sig privatpersoner med stora innehav på voice eftersom deras betydande innehav ger dem makt över ledningen. Privatpersoner med små innehav har däremot inte den möjligheten att påverka ledningen och förlitar sig främst på exit. (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985)

(31)

Hillman och Dalziel (2003) beror det på att de objektiva övervakarna gör ett bättre arbete, eftersom de inte själva har en personlig relation till varken ledningen, eller företagets ägare.

3.3.2 Upper echelon teorin

En annan frekvent citerad teori inom bolagsstyrning är upper echelon teorin som tar sin utgångspunkt i att företagets verksamhet främst påverkas av hur ledningen men även styrelsen fattar beslut (Hambrick & Mason 1984). Teorin bygger på idén att befattningshavare fattar beslut utifrån sina egna tolkningar av situationer i enlighet med sina preferenser och fördomar. Dessa beslut är i sin tur beroende av befattningshavarens erfarenheter, värderingar och personlighet. Detta betyder utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv att befattningshavare som är ansvariga för att upprätta bolagsstyrningsprinciper fattar beslut utifrån sina egenskaper. I och med att erfarenheter, värderingar och personlighet är svåra att observera och mäta rekommenderar Hambrick och Mason (1984) att demografiska variabler används som approximationer. De föreslagna demografiska variablerna är ålder, kön, karriärerfarenheter, utbildning, socioekonomisk bakgrund, finansiell position och gruppkaraktäristiska drag. Beroende på vilka demografiska egenskaper som en styrelse har kan således beslutfattandet se olika ut.

Teoretiker inom agentteorin och upper echelon teorin har utifrån olika perspektiv gett förslag på hur en styrelse bör sammansättas och dess betydelse för bolagsstyrning och beslutsfattandet (Fama & Jensen 1983; Hambrick & Mason 1984). Dessa teorier kan således bidra till att förstå hur en styrelses sammansättning kan påverka styrelseledamöternas val av bolagsstyringsprincip. Dessutom har ägarens påverkansmöjlighet tydliggjorts genom att denne exempelvis kan använda sig av exit och voice (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985).

3.4 Institutionell teori

(32)

Institutioner kan enligt Scott (2014) beskrivas som mångsidiga strukturer som är bestående men som påverkas av människor. System såsom regelsystem, normativa system samt kulturella beteendesystem anses av en del socialteoretiker vara betydelsefulla byggstenar gällande institutioner. För att förmå människor att agera på önskvärt vis ställs det krav på institutionens förmåga att stipulera regelverk och kontrollera att dessa efterlevs genom att vedergälla, sanktionera eller bestraffa. Det är dock inte bara domstolar och poliser som verkställer sanktioner utan det är något som även exempelvis det egna samvetet reglerar, eftersom människan generellt sett skäms när denne inte agerar efter de regler som finns i samhället. Människan skapar dessa regelsystem för att fylla det egna behovet. Människan väljer att inte bryta mot de regler som finns för att de skyr sanktioneringar och önskar istället att bli belönade (Scott 2014).

Det finns dock meningsskiljaktigheter mellan olika typer av teoretiker, en annan grupp hävdar att den främsta byggstenen för institutioner är normativa system vilka bygger på normativ reglering i form av normer och värderingar. Normer som är outtalade regler som människor förväntas följa och agera utifrån vilket också fungerar som en instruktion på hur saker bör genomföras, medan värderingar kan beskrivas som uppfattning om vad som exempelvis är ett önskvärt tillvägagångssätt, beteende alternativt resultat. Detta innebär att det normativa systemet förutom att sätta upp mål dessutom frambringar adekvata metoder för måluppfyllnad (Scott 2014).

Det finns ytterligare en grupp teoretiker som lägger tonvikten på den byggsten som avser kulturella beteenden vad gäller institutioner. Kultur är hur människor i ett samhälle lever, vad dessa värdesätter och vilka normer de följer samt saker som människorna som tillhör kulturen skapar (Giddens 1994). Med tanke på att alla människor inte delar samma trosuppfattning finns det många kulturella föreställningarna.

(33)

överens med de regler, normer och kulturella föreställningar som finns i dess omgivning. Legitimitet är alltså en nödvändighet för den sociala existens samt för att skapa trovärdighet för institutionen och dess agerande. (Scott, Ruef, Mendel & Caronna 2000) Exempelvis lyfter Borglund, De Geer och Hallvarsson (2009) fram betydelse av etiska investeringar såsom CSR som ett sätt för företaget att skapa legitimitet.

För att underlätta förståelse för institutionella skillnader mellan Sverige och Kina med utgångspunkt från institutionell teori presenteras nedan en jämförelse mellan de två länderna avseende regleringar, kulturer, värderingar och normer.

3.4.1 Regleringar i bolagsstyrning

Ett företag i Kina kan vara noterat på antingen Shanghai-börsen eller Shenzhen-börsen och det finns tre sorter aktiemarknader: A-aktie marknaden, B-aktiemarknaden och H-aktiemarknaden. A-aktier utfärdas av inhemska företag för inhemska institutioner, organisationer eller privatpersoner. B-aktier är baserade på nominellt värde av den kinesiska valutan Renminbi (RMB) och handlas i utländsk valuta. Denna typ av aktier är till för utländska investerare. H-aktier avser utländska aktier som är registrerade i fastlandet Kina men som är noterade på Hongkong-börsen (Christy 2016). I Sverige finns det enligt Nasdaq (u.å.) förutom Nasdaq OMX Stockholm (stockholmsbörsen) som är en del av Nasdaq Nordic även en annan svensk börs vid namn NGM Equity. Stockholmsbörsen som är den största och mest kända svenska börsen är uppdelade i tre listor small cap för små företag, mid cap för medelstora företag och large cap för stora företag. Avgörande för vilken lista ett börsnoterat företag tillhör på stockholmsbörsen är relaterat till hur stort börsvärde företaget har, detta för att investerarna lättare ska finna de bolag de letar efter.

3.4.1.1 Ägarstruktur

När ägarstrukturen i ett bolag undersökts kartläggs dels ägarkoncentration men även ägaridentitet, det vill säga hur rösträtter och aktier är fördelade bland aktieägarna och vem som äger aktierna (Jansson, Jonnergård & Larsson-Olaison 2013).

(34)

som ytterligare bidrar till en hög ägarkoncentration i Sverige är att det är tillåtet med korsvist ägande3 och pyramidägande4 (Giannetti & Laeven 2009).

De flesta av Sveriges företag kontrolleras idag enligt Högfeldt (2005) samt Giannetti och Laeven (2009) av ett fåtal svenska ägarfamiljer/privatpersoner och professionella förvaltare (institutionella ägare). Medan det i Kina är den kinesiska staten som är den typiska ägaren trots att antalet statsägda aktier har minskat efter reformen 2005, då icke omsättningsbara aktier omvandlades till omsättningsbara (Yu 2013). Förutom staten är privata och institutionella ägare också vanliga storägare i kinesiska börsnoterade bolag. Enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2016) engagerar sig ägare med stort aktieinnehav mer i verksamheten än de äger en mindre andel. Detta engagemang tydliggörs främst genom att dessa storägare tar en plats i företagets styrelse samt att de engagerar sig i valberedningens arbete då de har möjlighet att påverka valet av revisor och styrelse.

Enligt Kim, Ho och St Giles (2003) spelar institutionella investerare en viktig roll i den kinesiska bolagsstyrningen med tanke på dess förmåga att övervaka och kommunicera med företagsledningen. De brukar ha bättre resurser i form av både kapital och välutbildad personal än privatpersoner och har därmed möjlighet att utöva större inflytande på företagsledningen (Kim, Ho & St Giles 2003). De institutionella investerarna som anses viktiga i Kina är fonder, försäkringsbolag, socialförsäkring och mäklarfirmor. Omfattning och storlek av institutionella investerare är dock fortfarande relativt liten i Kina (Yu 2013). Enligt en statistisk årsbok för Shanghai-börsen var uppdelningen av marknadsvärdet för enskilda investerare 23,52%, juridiska personer 61,44% och institutionella investerare 14,65% vid slut av 2014. Anledningen till den höga andelen som erhålls av juridiska personer är att statsägda företag är dominerande på Shanghai-börsen. Vid slutet av andra kvartalet 2015 stod Kinas professionella institutionella investerares innehav för endast 7 % av aktierna på A-aktiemarknaden (Jiang, Qian & Ji 2016).

3

Korsvist ägande uppstår enligt Nationalencyklopedin (u.å.a) när aktiebolag köper aktier i ett annat aktiebolag som redan äger aktier i det köpande bolaget.

4

(35)

3.4.1.2 Bolagsstämman

Bolagstämman är det beslutande organ där aktieägaren har möjlighet att påverka bolagets styrning. Bolagsstämman är den plats där alla svenska aktieägare har rätt att komma till tals oavsett hur stort/litet aktieinnehavet är, i Kina däremot måste aktieägaren/ägarna som vill påverka bolagsstämmans dagordning äga minst tre procent av bolagets aktier. I bolagsstämman sker exempelvis val om vilka som ska sitta i bolagens styrelser. I Sverige till skillnad från Kina är det tillåtet med röstdifferentierade aktier, vilket innebär att aktieägarna har olika många röster per aktier beroende på vilken typ av aktie de innehar, skillnaden får dock högst vara 1:10 (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016). Vid ett företags bolagsstämma i Kina tilldelas ägarna en röst per aktie (China.org.cn. 2011).

3.4.1.3 Styrelsen

I tabell 1 nedan tydliggörs att styrelsesystemen i Sverige och Kina skiljer sig åt, den stora skillnaden är att kinesiska bolag har två styrelser. En huvudstyrelse som har till uppgift att bland annat sköta beslutsfattandet som rör företagets operativa verksamhet, utse samt avsätta företagets ledning, samt ansvara för att bestämma ledningens lön och andra eventuella förmåner, samt bjuda in till bolagsstämmor och bereda dess agenda. Den kinesiska förvaltningsstyrelsen ansvarar för att övervaka att huvudstyrelsen sköter sina åtaganden, och har även befogenhet att kalla till bolagsstämma om huvudstyrelsen underlåtit att fullfölja sin plikt (Kang, Shi & Brown 2008). Det svenska styrelsesystemet består endast av en styrelse vars uppgift är att handla i företaget och aktieägarnas intresse, men har också till uppgift att utse/avsätta Vd:n och dessutom kontrollera att denne fullföljer sina åtaganden. Förutom dessa åtaganden har styrelsen ansvar för att säkra företagets arbete att värdera de eventuella risker verksamheten utsätts för samtidigt som de svarar för att bolaget efterlever de lagar och regler som det svenska samhället kräver. Till sist är det även styrelsens ansvar att se till att all den information som företaget publicerar är rättvisande och att företaget är transparent så att företagets intressenter kan ta del av den information de är berättigade till (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2016).

(36)
(37)

Den svenska styrelsen Den kinesiska huvudstyrelsen

Den kinesiska

förvaltningsstyrelsen

Huvudansvar Handla i företaget och

aktieägarnas intresse. Ta övergripande beslut angående strategier och mål. Utse, kontrollera och avsätta VD. Säkra bolagets arbete kring risk och lag och regelefterlevnad. Ansvarar för transparens och att informationen är rättvisande etc.

Ansvarar för att bjuda in till bolagsstämma samt bereda agendan, fatta beslut gällande

exempelvis aktier stora kapitalsatsningar etc. Huvudstyrelsen ansvarar för att fastställa

ledningens ersättning men även för att utse, avsätta denne om så behövs

Kontrollera styrelsen och ledningen samt kalla till

bolagsstämma om huvudstyrelsen underlåter att göra detta.

Storlek Minst 3 5-19 Minst 3

Mandatperiod 1år 3 år 3 år

Oberoende Majoriteten Minst en tredjedel

Arbetstagarrepresentant 2-3 samt en ersättare för varje ordinarie ledamot.

Inget krav Minst en tredjedel

Tabell 1: Tabellen visar skillnader och likheter mellan den svenska och kinesiska styrelsen

3.4.2 Kulturer, värderingar och normer

(38)

hållbart företagande bland svenska företagen. (Dadfar 2010) Sverige är världens första land att ställa krav på hållbarhetsrapporter från statligt ägda företag (Sweden 2016). Ett utmärkande drag för den kinesiska kulturen som har sitt ursprung i Konfucianismen är ”guanxi”. ”Guanxi” står för personliga kontakter eller relationer och anses vara ett av de viktigaste koncepten i den kinesiska kulturen (Dadfar 2010). Ett annat utmärkande drag är kollektivism som fokuserar på gemensamma, samhälleliga eller nationella intressen i olika typer av politiska, ekonomiska och pedagogiska system. Det kan hävdas att kollektivistiska samhällen betonar vikten av att skapa bra relationer med varandra, det vill säga bra ”guanxi”. Detta reflekteras även i affärssammanhang och en bra relation anses vara en viktig faktor för att göra affärer (Svensson 2010). I vilken utsträckning ett samhälle har individuella eller kollektiva relationer kan mätas med Individualism (IDV)-indexet. Ju högre index ett samhälle har desto mer individualistiskt är samhället. Kina har ett index på 20, vilket är lägre än Sverige som har 71. Det innebär att Sverige inte är ett relationsbaserat samhälle jämfört med Kina.

Ett lands kultur kan även karaktäriseras som maskulin eller feminin. Ett maskulint samhälle betonar bland annat dominans av mannen i samhället och finansiella framgångar medan ett feminint samhälle betonar vikten av jämställdhet i samhället, miljömedvetenhet och balans mellan arbete och fritid. Enligt Hofstede (2001) är Kina ett mer maskulint samhälle än Sverige är.

3.5 Hypotesgenerering

3.5.1 Ägarkoncentration

(39)

Agentteoretikerna Fama och Jensen (1983) förklarar förhållandet mellan aktieägarna som är uppdragsgivare och ledningen som står för företagets drift och därmed uppdragstagare. Styrelsen spelar en viktig roll genom att kontrollera så att ledningen arbetar i enlighet med ägarnas syfte. Enligt (Berle & Means 1991/1932) anses kontrollägaren ha en större möjlighet att själv utöva kontroll genom att ta plats i företagets styrelse för att försäkra sig om att dess investering förvaltas på rätt sätt. Förutom möjligheten att bevaka besitter kontrollägaren även möjligheten att påverka vilka beslut som fattas (Berle & Means 1991/1932, Xu & Wang 1999). Aktieinnehavare med stort innehav ges inte bara större möjlighet att påverka och kontrollera utan de har större andledning att både övervaka och påverka med tanke på att de har mer att förlora (Shleifer & Vishny 1997) och är därmed tveksamma till stora investeringar. Ett exempel på detta är att hög ägarkoncentration är något som enligt Minetti, Murro och Paiella (2015) kan leda till konflikter mellan ägare med stort och litet aktieinnehav och därmed leda till att satsning på CSR minskar eller uteblir.

Zingales (1995) har i sin empiriska studie kommit fram till att det finns ett positivt samband mellan ägarkoncentration och hur företaget presterar, något som även Xu och Wang (1999) bekräftar. Att maximera företagets prestation skulle kunna innebära maximering av aktieägarvärde med tanke på att detta exempelvis skulle kunna generera en större möjlighet till utdelning eller ett högre värde på företagets aktier.

(40)

hand vill maximera sina egna intressen, detta då människor enligt agentteoretiker anses som nyttomaximerande (Fama 1980; Fama & Jensen 1983).

En hög ägarkoncentration innebär att få ägare med stora aktieinnehav har större anledning att aktivt bevaka sina intressen och även större möjlighet att påverka företagsledningen, så att aktieägarvärde kan maximeras. Även om det finns risk för att storägare använder företagets resurser för egna syften skulle de i första hand inte vilja dela företagets resurser med andra intressenter. Vi anser därför att det finns stöd för vår första hypotes:

Hypotes 1a: Det finns ett positivt samband mellan ägarkoncentration och

aktieägarorienterat värdeskapande.

Både Sverige och Kina tillhör länderna som har koncentrerat ägande (Agnblad, Berglöf, Högfeldt & Svancar 2001; Li, Wang & Deng 2008). I Sverige är det främst genom pyramider, korsägande och röstdifferentierade aktier som ägarna behåller sin kontroll men samtidigt får in nytt kapital från allmänheten (Jakobsson & Wiberg 2014). I Sverige kontrolleras stora delar av de företag som är listade på Stockholmsbörsen av utländska institutionella ägare, finansiella företag, icke-finansiella företag och hushållen (SCB 2016). Att storägare deltar aktivt i verksamheten betraktas som något positivt av både aktieägare och allmänheten i stort. Samtidigt förväntas de också ta ansvar genom att behålla sina aktier även i dåliga tider. Denna tro på kontrollägare kan även observeras utifrån hur lagen utformats. Höga krav har ställts av lagstiftarna gällande styrelseledamöters oberoende i förhållande till bolaget jämfört med dess storägare (Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning). I Kina kontrolleras stora delar av företag som är listade på Shanghai-börsen av staten, enskilda investerare och institutionella investerare (Jiang, Qian & Ji 2016). Även om det har skett reformer för att minska statligt ägande och omsätta de icke-omsättningsbara aktierna är statligt ägande fortfarande dominerande (Li, Wang & Deng 2008). På grund av den relationsbaserade kulturen (Rajagopalan & Zhang 2008)finns det en stor risk att representanter för staten har nära relation med VD och därmed fattas inte beslut utifrån aktieägarnas bästa.

(41)

kinesiska aktiemarknaden är att regeringen både direkt och indirekt intervenerar marknaden och försöker att uppnå olika resultat (Leng 2009). Den kinesiska aktiemarknaden var en av de sämst presterade aktiemarknaderna i världen 2016. Detta kan enligt Oliver Rui, en professor på China Europe International Business School, delvis bero på att folk inte förstår mycket om regulatorns politiska riktning (South China Morning Post 2016).

Sammanfattningsvis kan det påstås att ägande med stort röstinnehav i Sverige oftast leder till ett mer aktivt ägarengagemang, vilket kan skapa mer aktieägarvärde. Dessutom är den svenska aktiemarknaden mindre spekulerande jämfört med den kinesiskamarknaden och de svenska investerarna har mer långsiktig syn gällande aktiesparandet, vilket kan innebära att aktiekursen inte påverkas lika negativt som så skulle vara fallet i Kina. Vi antar därför att:

Hypotes 1b: Sambandet är starkare i Sverige.

Ett företags val av bolagsstyrningsprincip påverkas dock inte enbart av ägarkoncentrationen utan kan även påverkas av vilken identitet aktieägaren har eftersom olika typer av ägare kan ha olika syften med sitt ägande. Beroende på ägartyper har de olika preferenser vid beslutsfattande (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985).

3.5.2 Staten som största ägare

Förutom att agentteorin som påverkar förhållandet mellan ledning och aktieägare har företagens engagemang för CSR en koppling till intressentteorin som handlar om att företaget bör ta hänsyn till samtliga av företagets intressenter för att på så vis vinna förtroende (Freeman 2010/1984). Enligt Qi, Wu och Zhang (2000) är statens målsättning inte alltid främst att skapa värde för aktieägarna eftersom de även har ett socialt ansvar, något som även Thomsen och Pedersen (2000) styrker och menar att arbetstillfällen och den sociala välfärden är det som prioriteras högst hos de statliga ägarna och tas därför i beaktande vid beslut av bolagsstyrningsprinciper.

“Det är viktigt att bolag med statligt ägande utifrån sin verksamhet och de marknader de verkar på identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter så att verksamheten bedrivs långsiktigt hållbart från ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.”

(42)

Det är av stor vikt att de företag som har staten som ägare föregår med gott exempel vad gäller hållbarhetsredovisning, detta för att skapa legitimitet för den offentliga

förvaltningen (Näringsdepartementet 2017). Denna legitimitet skapar i sin tur

trovärdighet för staten (Scott, Ruef, Mendel & Caronna 2000), vilket kan bidra till att statens popularitet ökar hos allmänheten. Samtidigt kan staten genom att föregå med gott exempel även främja hållbarhetsredovisning för företag som inte är statsägda. Marquis och Qian (2014) hävdar utifrån ett institutionellt perspektiv att signaler från staten rörande CSR-frågor påverkar hur företagen prioriterar CSR. I Kina och andra övergångsekonomier är statligt ägande något som har en stor effekt på företags beteende och prestation (Tian & Lau 2001; Fan, Lau & Wu 2002).

Sverige är världens första land att ställa krav på hållbarhetsredovisning från statligt ägda företag (Sweden 2016). Även om Kina är en övergångsekonomi där ekonomisk utveckling är betydelsefull för samhällsutveckling har staten vidtagit åtgärder för att motverka den negativa påverkan på miljön som orsakas av den snabba ekonomiska utvecklingen. Exempelvis framgår det av “Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2007” att Sverige och Kina samarbetar kring hållbarhetsfrågor gällande statligt ägande. I samband med detta samarbete har Kina arbetat fram en policy gällande hållbarhetsfrågor som de kinesiska företagen med statligt ägande förväntas följa (Näringsdepartementet 2007). Med hjälp av resonemanget ovan antar vi att:

Hypotes 2a: Det finns ett positivt samband mellan staten som största ägare och

intressentorienterat värdeskapande.

References

Related documents

Flickorna i undersökningen såg ämnet som ett tillfälle att lära sig mer kring vad god hälsa innebar, även om det inte var så för alla flickor.. Det viktiga med ämnet,

Dock tycks denna närhet vara av stor betydelse i sökandet efter artister och för att skapa relationer till strategiska aktörer inom media som inte skulle kunna uppnås om

Revisorernas relation och förtroende för klienten verkade vara av betydelse för deras sätt att resonera kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag, eftersom en

Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.. Syfte: Syftet

Vid början av 1990-talet uppstod en politisk och nationalekonomisk enighet om att ”den tredje vägen” (och den förda finanspolitiken) hade bidragit till 1980- talets

Wohnerf/Gårdsgata/Gångfarsområde ursprungligen togs fram för att utöka möjligheterna till lek och samvaro i bostadsområden och dessa gator är byggda med syftet att regleras

Ber¨akna v¨antev¨ardet och variansen f¨or summan av tio oberoende stokastiska variabler, som alla ¨ar likformigt f¨ordelade i intervallet (1,

Linköping University Medical Dissertations