Elevers uppfattningar om hälsa i ämnet idrott och hälsa
Students experiences of health in Physical Education
David Fernros
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Ämne: Idrottsvetenskap C/ Lärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Examensarbete 15 hp Handledare: Owe Stråhlman
Examinator: Stefan Wagnsson Datum: 2014-04-14
Abstract
The purpose of this study is to investigate how students perceive and relate to health in physical education. How the students perceive the concept of health? How the students feel that they are working with health education? What the students perceive that they have learned in during education?
The study has a qualitative approach and the results are based on six interviews with students in the eighth grade. Four of whom exercise regularly in their spare time, and the rest do not.
All interviews were conducted at the students´ school, and conversations were recorded using a mobile phone and then analyzed.
Survey results show that the students primarily relate health as a balance between diet and exercise. Health is taught through theoretical lessons, which many students experienced as monotonous. It also emerged that students have difficulties seeing what they have learned about health in education. All the students agree that good health is important for a good life in the future.
The analysis of the results linked to the theoretical starting point KASAM. The analysis shows that the students in this study have a good sense of context.
Keywords: Health, Health Education, KASAM, Students
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur elever relaterar till och upplever hälsa i ämnet idrott och hälsa. Hur uppfattar eleverna begreppet hälsa? Hur upplever eleverna att de arbetar med hälsa i undervisningen? Vad upplever eleverna att de har lärt sig om hälsa i
undervisningen?
Undersökningen har en kvalitativ ansats och resultaten baseras på sex intervjuer som gjorts med elever i årskurs åtta. Varav fyra motionerar regelbundet på fritiden, och resterande inte.
Samtliga intervjuer genomfördes på elevernas skola, samtalen spelades in med hjälp av mobiltelefon för att sedan analyseras.
Undersökningens resultat visar att eleverna främst ser hälsa som en balans mellan kost och motion. Hälsa i undervisningen bedrivs genom teoretiska lektioner vilket många elever
upplevde som enformigt. Det framkom även att eleverna har svårt att se vad de har lärt sig om hälsa i undervisningen. Samtliga elever är överrens om att en god hälsa är viktig för att erhålla en bra tillvaro i framtiden.
Analysen av resultaten kopplas till den teoretiska utgångspunkten KASAM. I analysen visar det sig att eleverna i denna studie har en god känsla av sammanhang.
Nyckelord: Hälsa, elever, idrott och hälsa, undervisning, KASAM
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 3
1.3 Frågeställningar ... 3
2. Litteraturgenomgång ... 4
2.1 Utgångspunkter om hälsa ... 4
2.2 Teoretisk ansats ... 7
2.3 Hälsa i undervisningen ... 9
2.3.1 Hälsa i ämnet idrott och hälsa- en tillbakablick ... 9
2.3.2 Idrott och hälsa- läget idag ... 11
2.4 Styrdokument ... 12
2.4.1 Lgr 11 Riktlinjer i läroplanen ... 13
2.4.2 Lgr 11 riktlinjer för ämnet idrott och hälsa ... 13
2.5 Tidigare forskning ... 14
2.6 Sammanfattning ... 16
3. Metod ... 17
3.1 Val av metod ... 17
3.2 Urval ... 17
3.3 Intervjuguide ... 18
3.4 Genomförande ... 19
3.5 Databearbetning ... 19
3.6 Validitet och reliabilitet ... 20
3.7 Etiska överväganden ... 20
4. Resultat ... 22
5. Diskussion ... 27
1
1. Inledning
Hälsa som begrepp används i många sammanhang, och berör alla människor. De flesta är nog överens om att en god hälsa på ett eller annat sätt är avgörande för hur människor upplever tillvaron. Vad begreppet hälsa innebär är dock långt ifrån självklart. Det råder en stor
fokuseringen på hälsa och livsstilsfrågor i dagens samhälle, och så även i skolämnet idrott och hälsa (Ohlsson, 2011).
Hälsotrenden i dagens samhälle handlar om ”att må riktigt bra” snarare än ”att inte må dåligt”.
Människor måste ta ansvar för sin egen hälsa och livsstil, söka kunskap om vad som bidrar till ökad hälsa och bättre välbefinnande. Samtidigt marknadsförs produkter och tjänster via tidskrifter och tv-medier som erbjuder bantningskurer, hälsokostprodukter, träningsredskap, skönhetsoperationer med mera (Svensson & Hallberg, 2010). Detta ställer höga krav, främst på ungdomar, att leva upp till diverse ideal, främst kropprelaterade.
Barn och ungdomar i Sverige har generellt en god hälsa jämfört med barn i många andra länder. De uppger att de mår bra, både fysiskt och psykiskt. Men samtidigt är det så många som 10-20 procent av dem som uppger att de har olika psykosomatiska symptom eller sociala problem (Höjer, 2008). Livsstilen där våra värderingar, livsåskådningar och relationer till andra människor ingår, har stor betydelse för människors psykiska och fysiska hälsa. I Sverige kan cirka hälften av all ohälsa kopplas till människors livsstil. En del av det som påverkar vår livsstil, till exempel våra motionsvanor, styrs av oss själva och kallas därför livsstilsfaktorer.
Därför är det viktigt att utbilda, stötta och vägleda den som vill förändra sin livsstil till det bättre (Ohlson, 2011). En god hälsa är en förutsättning för ett bra liv och eftersom hälsa till stor del grundläggs i ungdomsåren är det viktigt att jobba med dessa frågor, framför allt inom skolan. Mår man dåligt psykiskt, fysiskt eller har sociala problem är det svårt att fokusera på familj, arbete och vänner (Svensson & Hallberg, 2010).
Hälsofrämjande arbete har länge setts som en uppgift för samhället att skapa möjlighet till god hälsa hos dess invånare. I mitten av 1700-talet ansågs svenska barns och ungdomars hälsa vara så dålig att man i en kunglig skrivelse rekommenderades skolan att ha rörelse inlagt mellan de stillasittande lästimmarna (Annerstedt, 1990). I mitten av 1800-talet var debatten kring barn och ungdomars hälsoläge fortfarande fokuserad på behovet av hälsoförbättring. Då ansåg läkare att mer kroppsrörelse och en mer näringstät kost i skolan skulle öka hälsan.
Andra läkare under samma tidpunkt ansåg att ökade skoltimmar var det som behövdes för en ökad hälsa (Annerstedt, 1990).
2
I Lpo94 (Skolverket 1994) blev betoningen på hälsa allt viktigare, vilket ledde till att högre krav ställdes på lärarna att diskutera hälsofrågor med eleverna. Hälsa och livsstil har sedan dess fått ännu mer utrymme i den senaste läroplanen (Skolverket 2011). Syftet med ämnet idrott och hälsa är enligt Skolverket (2011) att ge eleverna möjlighet att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet där eleven lär sig att ta hand om sin hälsa och kan påverkan sin hälsa genom hela livet. Men, vilken hälsa som avses eller hur hälsa skall förmedlas i ämnet tydliggörs inte.
Ett sätt att se på hälsa ur samhällelig synvinkel är att man ska skapa möjligheter för kroppen och själens funktioner och aktiviteter. Ansvaret för att arbeta med den synen på hälsa och även andra delar av detta stora begrepp har historiskt legat på gymnastikämnet i skolan, det vill säga det som idag utgör ämnet idrott och hälsa. (Annerstedt, 2001a).
Inom min utbildning till lärare i idrott och hälsa har jag har tidigare utfört en studie om hur lärare uppfattar och undervisar om hälsa. Därför finner jag det intressant att i denna studie undersöka hur elever uppfattar begreppet hälsa. Som blivande lärare i idrott och hälsa tillhör arbetet att tolka kursplanen och bedriva en undervisning där hälsa har en viktig utgångspunkt.
Hälsa är ett vitt begrepp och att få ta del av elevers tankar om hälsa i ämnet idrott och hälsa är en unik möjlighet som jag och förhoppningsvis även andra idrottslärare kan dra nytta av i framtiden.
3
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att:
Beskriva hur elever på högstadiet uppfattar och relaterar till begreppet hälsa, samt studera deras erfarenheter av hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningar i denna studie:
Hur uppfattar eleverna begreppet hälsa?
Hur upplever eleverna att de arbetar med hälsa i undervisningen?
Vad upplever eleverna att de har lärt sig om hälsa i undervisningen?
4
2. Litteraturgenomgång
Syftet med denna del i studien är att förankra forskningsproblemet i ett vetenskapligt sammanhang. Litteraturgenomgången består av tre delar. I den första, Utgångspunkter om hälsa, beskrivs några vanligt förekommande definitioner av begreppet hälsa, samt studiens teoretiska ansats KASAM. Den andra, Hälsa i undervisningen, behandlar undervisningen i ämnet samt styrdokument. Till sist presenteras tidigare forskning om hälsa kopplat till skolvärlden, under rubriken Tidigare forskning.
2.1 Utgångspunkter om hälsa
Hälsobegreppet har historiskt sett sina rötter i religiösa, filosofiska och etiska tankesätt, medan nutidens hälsobegrepp har en starkare anknytning till den medicinska vetenskapen.
Kroppslig hälsa har en framträdande roll i den medicinska traditionen, där sjukvård och idrott har ett fokus på kroppsliga prestationer och funktioner (Rydqvist & Winroth, 2002). Rydqvist och Winroth (2002) beskriver vidare att begrepp som samlevnadssjukdomar, tillitsbrist eller existentiella frågor utgör grunden för stora delar av dagens hälsoproblem. Där med har filosofiska, religiösa och etiska tankesätt fått en allt mer framträdande roll i samhället. Vi kan konstatera att frågor som har med relationer, livsåskådning och meningsfrågor att göra har fått en mer framträdande roll i debatten. Den kroppsliga dimensionen av hälsa måste således kompletteras med en psykologisk, social och existentiell dimension (Rydqvist & Winroth, 2002).
Medin och Alexandersson (2000) har i en litteraturgenomgång analyserat 92 artiklar, böcker och rapporter om hälsa. Det framkom att de flesta refererade teorier handlar om hur hälsa uppnås, inte vad hälsa egentligen är. Vidare delar de in begreppet hälsa i två inriktningar, en biomedicinsk och en humanistisk. Den biomedicinska inriktningen ordnas in i två
undergrupper, medan den humanistiska inriktningen inordnas i sju undergrupper, där bland annat en holistisk och salutogen ansats återfinns. Inom den biomedicinska inriktningen fokuserar man på kroppens delar och dess organ. Detta synsätt tar sin utgångspunkt i att hälsa är frånvaro av sjukdom.
Inom den humanistiska inriktningen ser man till helheten genom att även inkludera andra faktorer än kroppen, exempelvis sociala, kulturella och ekonomiska. Det finns flera underkategorier i den humanistiska inriktningen där det gemensamma är att människan uppfattas som aktiv och skapande. De humanistiska teorierna söker svar på olika frågor, där några ämnar undersöka vad hälsa är, medan andra söker svar på frågan hur hälsa uppnås.
5
Hälsa är alltså något mer än frånvaro av sjukdom. Även om man är sjuk kroppsligt, kan man enligt det humanistiska synsättet uppleva hälsa. Den salutogena ansatsen, som fått stort utrymme i diskussioner kring hälsa i Sverige, går att hänföra till den humanistiska
inriktningen, och där man framför allt fokuserar på hur man kan uppnå hälsa, inte vad hälsa är (Medin & Alexandersson, 2000).
Kostenius och Lindqvist (2006) definierar begreppet hälsa på följande sätt:
Hälsa är ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, Vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv (Kostenius & Lindqvist, 2006, s.34).
Denna definition av hälsa innefattar alltså såväl fysiska, psykiska, emotionella, sociala som andliga dimensioner. Begreppet hälsa får härvid en vid definition som ger utrymme för ett stort urval av hälsoarbete. Denna definition går även att koppla till Antonovskys
resursbegrepp. Kostenius och Lindqvist (2006) förklarar definitionen enligt följande:
Fysisk hälsa: Kroppens funktioner
Psykisk hälsa: Kognitiva förmågan
Emotionell hälsa: Förmågan att uppleva glädje, sorg, rädsla och vrede. Samt uttrycka dessa.
Social hälsa: Kunna skapa och upprätthålla relationer till andra människor
Andlig hälsa: Principer för beteende samt olika sätt att uppnå sinnesfrid och ro i själen Efter andra världskriget bildades WHO (världsorganisationen). Denna organisation vill ge begreppet hälsa en mer positiv innebörd, och 1946 enades man om denna definition:
Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och kan icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet (Gustafsson, 2009 s.27).
Definitionen trädde i kraft 1948 och är fortfarande den enda officiellt erkända definition som råder internationellt. WHO ville markera att hälsa är något mer än bara ”frånvaro av
sjukdom”. Samt att hälsa inte enbart handlar om kroppen, den fysiska hälsan. WHO menar att även den psykiska hälsan är lika viktig (Gustafsson, 2009).
WHO:s hälsobegrepp har dock kritiserats för att vara utopisk och opraktiskt, framför allt vad gäller kravet på fullständigt välbefinnande (Medin & Alexandersson, 2000). Quennerstedt
6
(2006) menar att själva definitionen kan ifrågasättas och anser att den istället kan ses som en utgångspunkt för ett globalt hälsoarbete. Medin och Alexandersson (2000) beskriver att själva definitionen från början utgjorde en vision av hälsa skriven i en målparagraf, vilket kan förklara dess utopiska karaktär.
Vid en konferens i Ottawa 1986 fastslog WHO en något förnyad definition på hälsa, hälsa ses här som ett medel för att uppnå andra mål, definitionen är:
Hälsa ses som en resurs i vardagen, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som betonar sociala och individuella resurser såväl som fysisk förmåga (Medin & Alexandersson, 2000, s. 66).
Definitionen har förändrats från att vara ett mål till att vara en resurs i det dagliga livet. Hälsa är en resurs som man erövrar genom att kontrollera eller bemästra sin livssituation. Individen ska ges möjlighet att kontrollera och bemästra sin situation, möjlighet att ta makten över sitt liv. En annan central punkt av WHO:s definition är att hälsa ses som en grundläggande mänsklig rättighet, alla människor bör ha tillgång till basala resurser för hälsa (Medin &
Alexandersson, 2000).
Även Rydqvist och Winroth (2002) definierar hälsa ur ett vidare perspektiv:
Hälsa är att må bra- och att kunna ha tillräckligt med resurser för att klara dagens krav- och för att kunna förverkliga sina mål (Rydqvist & Winroth, 2002, s.27).
De ser hälsa som ett egenvärde, men även att hälsa kan utgöra en resurs för att klara vardagen.
Man ser till vilken hälsostatus som en individ har och hur den kan bevaras eller ändras under tid (Winroth & Rydqvist, 2002).
I hälsofrågor kan man ha två utgångspunkter, ohälsa och hälsa. Utgår man från Antonovskys (1991) salutogena perspektiv (KASAM) bygger det på kunskap om hälsa och friskfaktorer.
Man utgår från ett hälsofrämjande perspektiv där man ser till hela individens sammanhang.
Utgår man från det patogena perspektivet, är det kunskap om sjukdomar och dess orsaker som kommer i fokus. Man fokuserar på individens symtom och den sjuka delen, där man arbetar botande och förebyggande.
Det är Antonovskys hälsoperspektiv som är utgångspunkten fortsättningsvis i denna studie.
7
2.2 Teoretisk ansats
Aron Antonovsky har forskat om vad som bevarar hälsan. Han har sökt svaret på varför somliga människor är friskare än andra. Antonovsky anser att individens tänkande och inställning till livet har en avgörande betydelse för förmågan att bevara hälsa (Almvärn &
Fäldt, 2001).
Aron Antonovsky förespråkar den salutogena hälsan, där man tittar på vad det är som främjar en god hälsa. Där ligger vikten på friskfaktorer, som i sin tur fungerar som
sjukdomsförebyggande och medverkar till individers förbättrade hälsa (Korp, 2004). Ett salutogent perspektiv handlar inte om hur vida man har hälsa eller inte, utan om vad som utvecklar hälsa, eller om vad som förhindrar hälsoutvecklingen. Salutogen hälsoutveckling riktar sig alltså till alla människor frisk som sjuk. Vilket innebär att alla individer kan utveckla sin hälsa, och alla aspekter av individen kan komma ifråga, inte bara sjukdomar
(Quennerstedt, 2006).
Kontrasten till Antonovskys tankar kring salutogenes är hans tankar om patogenes, som till skillnad mot salutogenes fokuserar på ohälsa, sjukdom och riskfaktorer. Dessa två perspektiv kan ses som komplement till varandra och vara en aktiv process. Där salutogenes ses som hälsa och patogenes som ohälsa. Individer kan röra sig mellan dessa två poler vid olika tillfällen i livet. Frågorna som bör ställas då är varför man för sig mot antingen hälsopolen eller ohälsopolen? Hur gör man för att bevara den situationen eller ändra den? Här utestängs det som är friskt eller sjukt, man ser till vilken hälsostatus som en individ har och hur den kan bevaras eller förändras under tid (Winroth, Rydqvist, 2008).
Det har även riktats kritiska tankar kring ett salutogent perspektiv. Det finns en oro att titta enbart på hälsobringande faktorer. Tanken är inte att utesluta ett patogent perspektiv och se till sjukdomar. Skillnaden ska vara att man inte ser det sjuka som något onormalt utan se det som ett hinder för hälsoutveckling och fokusera på hur man kan göra för att uppleva hälsa oberoende situation som individen befinner sig i (Quennerstedt, 2006).
Antonovsky (1991) talar om ett salutogent och ett patogent perspektiv på hälsa. Det patogena synsättet förknippas som avvikande från det normala, det vill säga personer som är sjuka. Det salutogena synsättet handlar om vad som utvecklar hälsa eller vad som förhindrar
hälsoutveckling. I det salutogena arbetet fokuseras mer på friskfaktorer än riskfaktorer.
Skolmiljön kan då bli en läkande miljö, där barn och ungdomar får möjlighet att bli
8
bekräftade. Men det krävs att skolledning och pedagoger engagerar sig och förstår hur viktig deras hälsoskapande roll är psykosocialt för barn och ungdomar (Läkartidningen, 2012).
KASAM är ett mänskligt värde som bidrar till att hälsa kan behållas eller förbättras. Genom att arbeta med salutogenes bidrar det till att individers KASAM bevaras eller blir starkare, om deras upplevelse av KASAM är låg (Hansson, 2004). Winroth och Rydqvist (2008) beskriver för att kunna uppleva KASAM behövs det ett jämviktstillstånd mellan de tre delarna
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa tre delar innebär:
Begriplighet: Förståelse och förmåga att bedöma verkligheten
Meningsfullhet: Delaktighet, känslan av att kunna påverka och motivation
Hanterbarhet: Förmåga att möta olika krav, strategier och metoder
Som utgångspunkt för alla människor kan KASAM användas som en tidsaxel (se figur 1).
Begriplighet innebär i vilken grad man upplever information och intryck i tillvaron som begripliga strukturerade och förutsägbara. Begriplighet ses med utgång i det historiska.
Hanterbarhet handlar om att känna att det finns potential att handla utifrån de krav som ställs på en, hanterbarhet ses i nuet. Meningsfullhet är känslo- och motivationsmässigt kopplat till individen. Vilket är något man upplever om det känns som de utmaningar man möter i vardagen är värda att engagera sig i. Upplevs meningsfullhet skaffar sig individen kunskaper och möjligheter till att lösa det den behöver lösa. Meningsfullhet ligger därför i ett framtida perspektiv (Hansson, 2004).
Historia NU Framtid
Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
Figur1: KASAM som en tidsaxel (Hansson, 2004, s.128).
9
Av de tre delbegreppen i KASAM menar Antonovsky att meningsfullhet är den viktigaste, om individen upplever en stark meningsfullhet och motivation kommer hon skaffa sig både kunskap och resurser att lösa sin situation (Kostenius & Lindqvist, 2006). Antonovskys forskning har bidragit till förståelsen av att människans hälsa inte enbart handlar om kropp och själ och den närmsta livsmiljön. Även samhällets uppbyggnad och hur individen lyckas leva sitt liv i samhället har en avgörande betydelse för hälsan (Kostenius & Lindqvist, 2006).
KASAM hjälper människan att hitta rätta vägar och skapar ordning i en tillvaro som kan vara kaotisk. Det hjälper individer att lösa problem och genomför möjlighet till meningsskapandet i olika situationer, vilket kan vara tänkvärt viktigt för dennes hälsa. KASAM utvecklas som en process av erfarenheter genom hela livet. Den största delen sker under uppväxtåren och ungdomen. Skolan har därför en stor och viktig roll i elevernas hälsoutveckling och
utvecklandet av deras KASAM. Enligt Antonovskys tankar om KASAM, kan alla människor omfattas av hälsoperspektivet, oavsett om man är frisk eller sjuk. Att lägga an perspektivet i skolans värld är angeläget då det arbetas med stora grupper och där alla individers behov ser olika ut (Quennerstedt, 2007).
2.3 Hälsa i undervisningen
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa har ett brett spektrum att tillgodose sina elever. Skapa rörelse glädje, fysisk aktivitet, skapa möjlighet till att främja en god hälsa och mycket mer.
Skolans idrottsundervisning har under sin tid som undervisningsämne alltid på ett eller annat sätt haft målsättningen att bidra till att stärka elevernas hälsa (Sandahl, 2005).
2.3.1 Hälsa i ämnet idrott och hälsa- en tillbakablick
I början av 1900-talet präglas ämnet av gymnastik, och även ämnets hälsoperspektiv i
styrdokumenten var starkt influerat av Linggymnastiken. Ämnets perspektiv var hälsofostran, vilket handlar om en kroppslig och moralisk disciplinering, en allsidig kroppsutveckling samt att ge en god kroppshållning. Eleverna skulle utveckla kraft, hälsa och levnadsglädje, genom Linggymnastikens övningar (Quennerstedt, 2006).
Annerstedt (1991) har sammanfattat utvecklingen från 1830 fram till idag i from av sju faser.
Från den första fasen. Etableringsfasen fram till den nuvarande så kallad hälsofasen.
Etableringsfasen 1830-1860: År 1830 startades den första gymnastiklärarutbildningen och försök till obligatorisk undervisning i ämnet provades. Resurser och kunskaper var
begränsade under denna period. Under denna tid var det Per Henrik Ling, fader till den
10
svenska Linggymnastiken som stod för tankarna gällande undervisningen. Behandlande gymnastik för den egna kroppen samt militäriskgymnastik var dominerande under denna period (Annerstedt, 1991).
Militära fasen 1860-1890: Skolgymnastiken förknippades under denna period först och främst med soldatträning. Undervisningen var inriktad på pojkarna och flickorna var satt åt sidan. Skolgårdarna och klassrummen var platsen för gymnastikämnet. Intresse och
engagemang för pedagogiskgymnastik började ta form. Ämnet trädde i kraft både i folk och realskolan lärarna organiserade deras kår fackligt. Linggymnastiken och dess dagövningar där allt skulle följas till punkt och pricka, fick allt mer motstånd av den naturliga gymnastiken under denna period.
Stabiliseringsfasen 1890-1912: Ämnets legitimitet särks och ämnet började få en stabilitet.
Resurserna i ämnet förbättrades. Lek fanns nu befäst i ämnet och de militäriska inslagen minskade. Flickornas deltagande på gymnastiken ökade och fler kvinnliga gymnastiklärare utbildades.
Brytningsfasen 1912-1950: Ämnet genomgår stora förändringar, Linggymnastiken får ge vika även om den i stora drag finns kvar i undervisningen. År 1919 byter ämnet namn från
gymnastik till gymnastik med lek och idrott. Från ett ämne som bara utgått från gymnastik till ett ämne där omfattningen blir större och aktivitetsutbudet breddas.
Fysiologiska fasen 1950-1970: Lärarnas uppgift var att få eleverna till att förbättra deras kondition, övningar blev dominerande i ämnet. Även infördes friare former av undervisning, där färdighets övningar inte längre behövdes utföras till yttersta perfektion. Synen på
individen och dess utveckling för rörelseglädje ökade. Eleverna fick större inflytande i form av de skulle uppleva rörelseglädje, utforma egna aktiviteter samt leda varandra.
Osäkerhetsfasen 1970-1994: Ämnet byter namn från gymnastik med lek och idrott till idrott.
Idrottsämnets målsättning blir då väldigt bred och osäkerheten vad ämnet skall syfta till blir stor hos lärarna. Ämnet ska täcka in elevernas psykiska, fysiska, sociala och estetisks
utveckling. För ökad jämställdhet hos könen infördes samundervisning för flickor och pojkar.
Hälsofasen 1991- . Idrottsämnet går igenom ytterligare ett namnbyte från idrott till idrott och hälsa. Hälsoperspektivet blir tydligt och kursplanen framhäver ett holistiskt synsätt på hälsa.
Hur hälsa ska arbetas med ges det inga tydliga riktlinjer om, men det skall ändå ge elever medvetenhet om den egna livsstilensbetydelse för hälsan.
11
Namnbytet från idrott till idrott och hälsa visar en tydlig förskjutning mot hälsa. Hälsa blir det som genomsyrar kursplanen i ämnet och idrottslärarna får ett tydligt ansvar att skapa
förståelse för hälsans betydelse. Hur hälsa ska arbetas med i undervisningen ges det inga tydliga riktlinjer med, men det skall ändå ge eleverna medvetenhet om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnets frihet ökar medan antal timmar minskar. Den lokala friheten har nu ökat gällande innehåll, arbetssätt och timmar i ämnet. Variationen kan vara stor skillnad från skola till skola.
Quennerstedt och Sundberg (2003) har i en studie som omfattade 30 grundskolor analyserat lokala dokument i ämnet med fokus på hälsa, samt hur lärandet om hälsa sker i
undervisningssituationer. I studien framgår det att idrott och hälsa är ett ämne där eleverna får lära sig en mängd olika saker, allt från lekar till orientering och friidrott. Det handlar främst om att tillägna sig en stor bredd av rörelse och idrottsfärdigheter. Detta ska sedan leda till att eleverna skapar ett intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Vidare beskriver Quennerstedt och Sundberg (2003) att de lokala
styrdokumenten betonar hälsa främst utifrån ett nyttofokus, där eleverna ska få förståelse för sambandet mellan kost, motion, vila och kroppens välbefinnande främst utifrån fysiologiska förklaringar. Det är ett individuellt perspektiv på hälsa som framträder i de analyserande texterna med fokus på människokroppen. Det är alltså den kroppsliga fysiska ansträngningen som är central i ämnet och som anses vara positiv för hälsan.
2.3.2 Idrott och hälsa- läget idag
Ämnet idrott och hälsa riktas allt mer idag mot att få eleverna att sträva efter ett
välbefinnande, genom att utveckla intresse för fysisk aktivitet samt en hälsosam livsstil.
Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom livet. De ska även genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla goda levnadsvanor samt få kunskap om hur fysiska och psykiska välbefinnande förhåller sig till fysisk aktivitet. Ämnets syfte handlar framförallt om att
eleverna ska utveckla en god kroppsuppfattning (Skolverket, 2011a). Hälsa har därmed fått ett tydligare fokus, vilket märks i revideringarna av kursplanerna genom åren. Hälsoperspektivet framstår tydligt beskrivet i dagens kursplan, men enligt Skolinspektionens (2010) flygande tillsyn framkommer det att hälsa berördes endast 12 gånger av de 800 noteringar som Skolinspektionen gjorde. Skolinspektionens forskning visar att majoriteten av lärarna tolkar hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv. Enligt lärarna leder fysisk aktivitet till god hälsa och undervisningen utformas för att eleverna ska vara aktiva och röra på sig. Detta är enligt
12
Skolinspektionen (2010) ett snävare perspektiv på hälsa än det som centrala innehållet i kursplanen talar om.
Kommentarmaterial (Skolverket 2011b) om kursplanen för årskurs sju-nio belyser att skolans hälsouppdrag är extra tydligt i kursplanen och har fått en starkare betoning på den fysiska aspekten på hälsa. De psykiska och sociala aspekterna på hälsa finns kvar som delar i ett helhetsperspektiv på hälsa. Trots att hälsoperspektivet tydligt finns inskrivet i kursplanen så visar en rapport från Skolinspektionen (2010) att det sällan förekommer i undervisningen. Det framkom att bollspel var ett dominerande inslaget i undervisningen. Lärare och elever
förknippar således fortfarande ämnet med det praktiska trots att kursplanen tydligt betonar hälsoperspektivet. Många lärare upplever även att det är svårt att omsätta hälsoperspektivet i praktiken (Skolinspektionen, 2010).
Thedin Jakobsson (2004) beskriver att hälsa ofta ses som något läraren undervisar om genom teoretisk och muntlig kunskap t.ex. genom att läsa om kondition. Idrott ses som praktisk kunskap genom att t.ex. hoppa eller springa. Det är inte en självklarhet att ämnet ses betraktas ur ett helhetsperspektiv. Hälsa är något som ämnet skall ge eleverna kunskap och erfarenheter om. Det finns dock inga riktlinjer hur det ska göras. Vissa lärare ser en uppdelning av ämnet idrott och hälsa till dess namn, där hälsoundervisning är en del och idrottsundervisningen är en annan. Andra lärare ser idrott och fysisk aktivitet som hälsa eller att det leder till hälsa (Thedin Jakobsson, 2004).
Resultaten från min tidigare studie (Fernros, 2015) visade på att lärarna upplevde att kursplanen inte gav någon tydlig bild av vad hälsa i ämnet ska behandla, samt hur
undervisningen bör bedrivas. Där med eftersöker lärarna en gemensam definition av vad hälsa ska behandla inom ämnet. Lärarnas syfte var att skapa ett livslångt hälsotänk hos eleverna.
Samtliga lärare var överens om att ämnet idrott och hälsa måste få mer tid till förfogande för att de ska kunna ge eleverna en mer fördjupad undervisning om hälsa.
2.4 Styrdokument
Verksamheten i skolan bestäms av olika styrdokument som till stor del behandlar de grundläggande värderingar som ska prägla skolan och det pedagogiska arbetssättet (Höjer, 2008). I kursplanen Lgr11 (Skolverket, 2011a) för idrott och hälsa anges att syftet med ämnet är att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Vidare står det att läsa att ämnet ska väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa
13
förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. Lgr 11 är det styrdokument som lärare i grundskolan nu följer. Övergripande mål och riktlinjer finns tydligt uppställda för att utveckla elevers kompetenser. Elevers tankar om hälsa undersöks i denna studie, därmed är det relevant att belysa vad som står i Lgr 11 som ligger till grund för att eleverna ska utveckla kunskaper om sin egen hälsa.
2.4.1 Lgr 11 Riktlinjer i läroplanen
Alla som arbetar i skolan ska utgå från skolans styrdokument. Inledningsvis i läroplanens första del skrivs det att skolan vilar på demokratisk grund samt att skolan ska arbeta för att gynna alla elevers utveckling och lärande samt ge möjligheten till ett livslångt lärande. I inledningen står följande: ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgång i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap” (Skolverket 2011a, s.8).
I läroplanens andra del- övergripande mål och riktlinjer under rubriken kunskaper står följande: ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället” (Skolverket 2011a, s. 14).
Med läroplanens fokus på livslångt lärande som utgångspunkt går det att motivera ett arbete med målsättning att etablera fysisk aktivitet hos eleverna. Dessutom är ämnet idrott och hälsa det ämne i skolan som tydligast har uppdraget att arbeta med hälsa.
2.4.2 Lgr 11 riktlinjer för ämnet idrott och hälsa
I kursplanen för idrott och hälsa står det inledningsvis följande:
Fysiska aktiviteter och hälsosam livsstil är grundläggande för människors
välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket 2011a, s. 51).
Om, genom och i är tre viktiga dimensioner som definierar undervisningen som en bildande verksamhet (Annerstedt, 2007). Om- dimensionen handlar om att man kan inhämta olika fysiska aktiviteter och sätta det i ett sammanhang. Elever får ökad kunskap och lär sig att studera aktiviteterna samt uppskatta det. Genom- dimensionen handlar om att bilda eleverna genom det fysiska, där de fysiska aktiviteterna används som ett redskap. I- dimensionen
14
handlar om kunskaper som kan nås genom att elever deltar i fysiska aktiviteterna. Förståelsen om hur och varför man utför olika aktiviteter är viktigt för eleverna. De får då lättare att planera och praktiskt genomföra aktiviteter och lär sig även att värdera aktiviteten utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
I syftet för ämnet betonas följande: ”Eleverna ska också ge möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet” (Skolverket 2011b, s. 51).
Ämnet ska sammanfattningsvis ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att
”värdera idrott och fysisk aktivitet utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil”
(Skolverket 2011b, s. 52).
Under det centrala innehållet i kursplanen finns det en underrubrik med titel hälsa och livsstil, där elever i årskurs 7-9 bland annat ska ges förutsättningar till kunskap om olika definitioner av hälsa, och få möjlighet till erfarenheter kring samband mellan rörelse, kost och hälsa.
(Skolverket, 2011b).
I kunskapskravet för betyg E i slutet av årskurs 9 framgår följande kriterier:
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan (Skolverket, 2011b, s. 55).
Det sätt på vilket samband tas upp i förhållande till hälsa i kursplanen för idrott och hälsa ger begreppet hälsa en mångfasetterad innebörd. Hälsa är enligt detta sätt att resonera flera dimensioner av fysiskt välmående. Livsstil, rörelse och kost är begrepp som lyfts fram som faktorer som ska ingå i de hälsobegrepp som skolan förmedlar. Eleverna ska även ges kunskaper då det gäller olika fysiska aktiviteter och hur dessa påverkar och har möjlighet att utveckla hälsa.
2.5 Tidigare forskning
Det framkommer i folkhälsorapporten (2012) att ungdomar idag mår allt sämre psykiskt, vilket tyder på att det är viktigt att skolan tar ett hälsoansvar. I skollagen (2010:800) nämns bland annat att skolans uppdrag är att barn och ungdomar ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska även bidra med till att barn och ungdomar främjas i sin personliga utveckling och därmed möjliggörs att barn och ungdomar skapar kompetenser för ett gott framtida liv. Utbildning och goda skolprestationer främjar utveckling av kompetenser, vilket i
15
sig är hälsobringande. Elever som känner sig delaktiga i sin utbildning och får
utbildningsinsatsen satt i ett begripligt sammanhang, har lättare att inhämta kunskap och förstå sin del i skolarbetet. Att sätta skolarbetet i ett sammanhang gör att elever har större chans att hantera sin vardag på ett konstruktivt sätt (Läkartidningen, 2012).
Hälsa och lärandet är två sidor av samma mynt, de förutsätter varandra. En väl fungerande klassrumsmiljö med bra undervisning och engagerad lärare är en viktig hälsofrämjande faktor.
Lärande hämmas å andra sidan lätt om en elev inte mår bra (Gustafsson, 2009). I tidigare studier som har utförts inom detta område kring hälsoundervisning och dess betydelse för elevers lärande och välmående, visar tydligt är att fysik aktivitet har en positiv inverkan på elevers skolprestationer, samt att fysisk aktivitet kan förbättra elevers psykiska hälsa och självkänsla (Chomitz, Slining, McGowan, Mitchell, Dawson & Hacker, 2009).
Ämnet idrott och hälsa beskrivs ofta som att ha en avgörande roll för att utbilda unga
människor till att bli självständigt fysiskt aktiva genom livet. Att utöva fysisk aktivitet kan ses som ett önskvärt hälsobeteende och som lämpligt förmedlar till att främja en sund livsstil hos ungdomar. Skolan har en avgörande del i att belysa olika hälsoaspekter och förbereda
ungdomar till en livslång positiv syn på en hälsosam livsstil. Genom ämnet idrott och hälsa kan elever upprätta goda vanor kring hälsa samt erfarenheter och förutsättningar som har möjlighet att följa med in i vuxenlivet (Hanaa & Abdulraheem, 2012).
Att ge elever möjlighet till att få ge sina tankar kring hälsa är en viktig del samt att de får uttrycka vad de anser vara viktiga delar att arbeta med kring hälsa i skolan. En studie som gjorts på detta område, gällande hälsoundervisning och vad den skall innehålla, visar tydligt att eleverna vill arbeta mer i dialog med lärarna. De vill ha elevinflytande och känna
delaktighet i hälsoarbetet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att ta egna beslut om kring vad som rör deras hälsa samt få vara med att delta aktivt i hälsoarbetet (Nilsson, 2002).
I en studie tittar man på elevers matkonsumtion under en lunchservering och då kommit fram till att mönster som utvecklas i unga år även följer med in i vuxenlivet. Forskarna vill trycka på vikten av att arbeta hälsofrämjande redan i tidiga åldrar för att ge elever en god grund att stå på (Bloom-Hoffman, Kelleher, Power & Leff, 2003). Att förstå betydelsen av begreppen idrott och hälsa samt vilka effekter ämnet har för hälsa är ett budskap ämnet eftersöker.
Ämnet beskrivs som att ha en avgörande roll för att utbilda unga människor till att bli självständigt fysiskt aktiva genom livet.
16
2.6 Sammanfattning
Denna studies syfte är att beskriva hur elever uppfattar begreppet hälsa samt deras
erfarenheter av hälsobegreppet i undervisningen. Den tidigare forskningen kommer fram till att mönster som utvecklas i unga år följer med in i vuxenlivet, samt att det är viktigt att eleverna får känna sig delaktiga i sin utbildning. Fysisk aktivitet kan förbättra elevernas psykiska hälsa och eleverna kan genom ämnet idrott och hälsa upprätta goda vanor kring hälsa. Hälsa är ett vitt begrepp och det saknas fortfarande mer forskning och förståelse för hur eleverna själva ser på hälsobegreppet, då en större tonvikt idag läggs på hälsa i ämnet idrott och hälsa.
17
3. Metod
I detta avsnitt presenteras val av undersökningsmetod, hur undersökningen genomfördes och hur allt material bearbetats. Validitet och reliabilitet behandlas samt diskussioner kring vilka strategier som valts att arbeta med kommer att redovisas.
3.1 Val av metod
Patel och Davidson (2011) menar att det finns olika sätt att samla information för att få undersökningens frågeställningar besvarade. Val av metod beror på vad som verkar ge bäst svar på studiens frågeställning i förhållande till tid och de medel som står till förfogande.
Den använda forskningsmetoden i denna studie är intervjumetod med textanalys. En intervju kan betraktas som ett samtal mellan två personer som har en viss uppbyggnad och som har ett grundläggande syfte. I intervjusituationen är det forskaren som leder samtalet och lyssnar lyhört på respondenten och styr samtalet utifrån syftet (Kvale & Brinkmann, 2009). Vid samtal finns möjligheten att lära känna människors livsvärld. Det finns då möjlighet till att få kunskap om deras inställningar, uppfattningar, erfarenheter och den värld som de lever i.
Forskningsintervjun har ett unikt sätt att komma åt individers levda vardagsvärld (Kvale &
Brinkmann, 2009), där syftet är att skaffa en djupare kunskap än den generella kunskap som ofta erhålls vid användandet av numeriska metoder (Patel & Davidson, 2011). Där av lämpar sig intervjuer som datainsamlingsmetod i denna studie. Det som ses som en gemensam nämnare hos intervjumetoderna är att de syftar till förståelsen av människors tillvaro och deras föreställningar av sig själva.
Metoder med ideografiska egenskaper riktar sitt intresse mot det individuella, unika, särskiljande och eventuellt avvikande (Hassmén & Hassmén, 2008). Denna studie har hermeneutiska drag där tolkningen av eleverna och deras livsvärld spelar stor betydelse och där avsikten är att försöka förklara fenomen som framträder i intervjuerna (Hassmén &
Hassmén, 2008). Arbetssättet i intervjuerna är induktiv, vilket innebär att det inte finns några rätta svar på frågorna utan syftet är att undersöka vad respondenten tycker och anser kring det som frågas. Utifrån respondentens svar utvecklas intervjusamtalet vidare (Patel & Davidson, 2011).
3.2 Urval
Vilka individer som ska medverka i en undersökning beror i första hand på hur problemet i studien är formulerat (Patel & Davidson, 2011). Eftersom denna studie syftar till att
18
undersöka elevers tankar om hälsa i ämnet idrott och hälsa, handlar urvalet om att söka
tillgängliga deltagare inom skolan. Avgränsningen är satt till högstadiet av bekvämlighetsskäl, då kontakten med denna institution varit tät under denna period. Urvalet är
tillgänglighetsurval, där idrottsläraren valde ut sex elever slumpmässigt. Det är ett enkelt, effektivt och ekonomiskt sätt att snabbt få deltagare till en studie (Hassmén & Hassmén, 2008). Tidsbegränsningen och tillgänglighet var avgörande faktorer för valet utav elever.
Studien bygger på sex stycken intervjuer med elever på en högstadieskola om deras uppfattningar kring den egna hälsa och hur hälsa finns med i ämnet idrott och hälsa.
Könsfördelningen var sex flickor samtliga tillhörande årskurs åtta. Urvalet kom att vara sex flickor, då inga pojkar fann intresse av att delta i studien.
3.3 Intervjuguide
Under intervjutillfällena har det funnits en intervjuguide att utgå ifrån som en utgångspunkt för att ge möjlighet att ställa frågorna i rätt ordning och se till att intervjuerna har rätt fokus, utifrån vad som är viktigt i studien (Hassmén & Hassmén, 2008). Intervjuguiden utgår ifrån uppsatsen syfte samt dess frågeställningar, där dessa frågor omformulerats och minskats ner för att passa in i intervjuerna (se bilaga 1). Intervjuguiden strukturerar upp intervjuerna, där frågeområdena är förutbestämda och där respondenternas svar påverkar följdfrågorna. Det intressanta är att få fram hur elever upplever och ser på hälsa. I intervjuguiden finns
förutbestämda frågor, men beroende på vad respondenten svarar finns det möjlighet till nya frågor som kan komma upp under intervjutillfället. Denna flexibilitet vid forskningsintervjuer ökar möjligheter för att få djupare svar än vid numerisk forskning (Hassmén & Hassmén, 2008).
Kvale och Brinkmann (2009) rekommenderar att i intervjuer med elever anpassa frågorna efter ålder, då det är viktigt att inte ställa för långa eller krångliga frågor. Intervjuguiden var utformad på så sätt att informationen kring intervjun gjordes i flera steg. Inspiration hämtades från Patel och Davidsson (2003) som menar att det är viktigt att klargöra syftet med
intervjuerna samt berätta hur värdefull information respondenterna bidrar med till studien, stärks respondenternas medverkan och tillförlit i och under intervjutillfällena. Det var även viktigt att visa respekt för respondenterna och skapa trygghet. Som intervjuare kan en bra kontakt skapas genom att lyssna uppmärksamt, visa intresse, förståelse och respekt.
Intervjuguiden fungerade som en mall och fanns som ett stöd för att få med det som behövdes för att täcka studiens syfte (Kvale & Brinkmann, 2009).
19
3.4 Genomförande
Den första kontakten togs via e-post till rektorn på den utvalda skolan. I mejlet framgick en bakgrund till undersökningen, syftet, en presentation av mig själv och förfrågan om möjlighet att intervjua några elever på skolan. Jag fick svaret att det gick bra och att jag var välkommen att kontakta idrottslärarna på skolan för att få tag på elever till intervjuundersökningen.
Jag tog sedan kontakt med idrottslärarna på skolan och frågade om det fanns möjlighet att intervjua några elever på skolan. Den ena idrottsläraren svarade och ansåg att det inte skulle vara några problem. Jag lämnade då information om att min önskan var att få intervjua tre pojkar och tre flickor. I slutändan var det dock endast sex flickor som fanns tillgängliga för studien. Jag angav även att intervjuerna var konfidentiella och att deltagandet var frivilligt.
Intervjutillfällena skedde enskilt med varje elev i ett rum i anslutning till idrottshallen där vi kunde sitta ner ostörda. Intervjuernas längd varierade mellan14- 20 minuter. Med
respondenternas tillåtelse spelades intervjuerna in på en mobiltelefon. Inför varje intervju informerades respondenterna om de forskningsetiska principer som berörde dem och dessutom informerades respondenterna om att deltagandet var frivilligt och att behandlades konfidentiellt enligt Vetenskapliga rådets (2011) riktlinjer.
3.5 Databearbetning
När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant för hand på en dator. En grundregel är att alltid ange i sin studie på vilket sätt utskrifterna har gjorts, då det inte finns någon
standardregel att följa. För att kunna göra en så detaljerad utskrift som möjligt har ”pauser”,
”skratt”, ”mm” och ”tystnad” tagits med i studiens utskrifter (Kvale & Brinkmann, 2009).
De sex intervjuerna läste igenom ett flertal gånger för att kunna skapa en helhetsbild utav det insamlade intervju materialet. Sedan plockades det ut nyckelord i varje intervju, som sedan kodades till meningsbärande enheter. Därefter jämfördes dessa meningsbärande enheter med varandra, och strukturerades efter likheter och skillnader i preliminära kategorier som sedan utmynnade i färdiga kategorier. Alla intervjuer analyserades var och en för sig, där varje intervju genererade några preliminära kategorier. Dessa preliminära kategorier jämfördes sedan med varandra i innehåll och karaktär innan det gick att fastställa permanenta kategorier, som sedan bildade huvudrubriker i studiens resultatdel. Databearbetning och dataanalys skedde i växelverkan, där det handlade om att lägga märke till mönster, teman och skapa begripliga sammanhang (Hassmén & Hassmén, 2008).
20
3.6 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet används i termer om tillförlitlighet och handlar om hur vida ett resultat kan reproduceras vid andra tillfällen och av andra forskare (Kvale & Brinkmann, 2009). Inom numerisk forskningsintervjun används ofta orden tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet när man talar om reliabilitet. Inom forskningsintervjun talar man om extern reliabilitet när en ursprunglig undersökning kan upprepas med exakt samma forskningsprocedur av flera forskare (Hassmén & Hassmén, 2008). Inom kvalitativ forskning förekommer gester och rörelser i intervjuerna, till skillnad mot mätningar och siffror i numerisk forskning. Detta innebär att det inom intervjuforskningen är forskarens tolkningar och reflektioner som kan påverka reliabiliteten (Hassmén & Hassmén, 2008). Vid transkriberingen skrevs intervjuerna ut ordagrant. I intervjuanalysen ges en återspegling av det som kommit fram utifrån
intervjuerna, detta ökade studiens reliabilitet.
Validitet handlar om att hur vida undersökningen undersöker vad den syftar till att undersöka.
Att validera innebär även att forskaren har en kritisk syn att analysera forskningsresultatens trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet genom hela forskningsprocessen (Kvale &
Brinkmann, 2009). Vid intervjutillfällena har fokus legat på att inte ställa för ledande frågor, försöka vara neutral och vara uppmuntrande till respondenten. Detta för att validiteten ska bli så hög som möjligt. Under en forskningsintervju är det svårt att validera om en intervjuperson talar sanningen om ett specifikt tema. Dock kan uttalanden beskriva sanningen om personens uppfattning om sig själv. Forskningsintervjun har där med en unik förmåga att spegla och undersöka den sociala verkligheten i all dess sammansatthet (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.7 Etiska överväganden
Innan ett forskningsprojekt påbörjas måste man som forskare se över de etiska aspekterna. För att skydda undersöksdeltagare har en del riktlinjer skapats. Vetenskapsrådet (2011) har fyra krav som finns till för att skydda undersökningsdeltagaren, informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Hassmén & Hassmén, 2008).
Informerat samtycke innebär att man informerar undersökningspersonerna om syftet med undersökningen, samt att delgetagandet i forskningsprojektet är frivilligt och kan avbrytas när som helst (Kvale & Brinkmann, 2009). Innan intervjuerna började fick respondenterna ta del av undersökningens övergripande syfte. De fick själva bestämma om de ville delta i
undersökningen via den inbjudan de tagit del av via mail. De påpekades även att deras personliga utsagor skulle behandlas konfidentiellt i undersökningen samt att de fick ta del av
21
den färdiga uppsatsen efter färdigställandet. I det inspelade materialet finns inga uppgifter om respondenterna som kan kopplas till deras identitet. Min transkribering är inte märkt med namn utan efter en slumpad nummerföljd (A1 – A6). Materialet som samlats in kommer användas för den aktuella undersökningen och inte i något vidare syfte utan respondenternas tillåtelse.
22
4. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultaten av elevintervjuerna och den information som framkommit presenteras i löpnade text och citat.
Innan jag redovisar mitt resultat så kommer jag göra en kort presentation av eleverna som deltagit i denna intervjustudie. Detta för att ge en bättre bild av vem som säger vad i den löpande texten.
Elev A- Flicka. Inriktning idrott och hälsa i årkurs 8. Motionera regelbundet på fritiden.
Elev B- Flicka. Inriktning idrott och hälsa i årskurs 8. Motionerar regelbundet på fritiden.
Elev C- Flicka. Inriktning idrott och hälsa i årskurs 8. Motionerar regelbundet på fritiden
Elev D- Flicka. Inriktning idrott och hälsa i årskurs 8. Motionerar regelbundet på fritiden.
Elev E- Flicka. Inriktning media i årskurs 8. Motionerar inte regelbundet Elev F- Flicka. Inriktning media i årskurs 8. Motionerar inte regelbundet
4.1 Sammanställning av intervjuerna
4.1.1 Hur uppfattar eleverna begreppet hälsa?
I syfte att besvara frågeställningen hur begreppet hälsa uppfattas, fick eleverna frågan
”Beskriv vad hälsa är för dig”. Samtliga elever ansåg att röra på sig och att äta nyttigt var viktiga komponenter för hälsan. Elev C som är fysiskt aktiv på sin fritid uttryckte att hälsa framför allt handlar om kost och motion:
Man ska äta nyttigt och sen ska man röra på sig (Elev C)
Även elev E som inte motionerade regelbundet framhöll att kost och motion är viktiga faktorer för en bra hälsa:
Hälsa är väl viktigt- Jag menar, man vill ju leva länge. Hälsa det är väl maten och träna, må bra helt enkelt (Elev E)
23
Elev A som motionerar regelbundet betonade att kost och motion var viktigt, samt framhöll även att sömnen var en viktig faktor för hälsan:
Ja, det är väl när man äter bra sover bra och tränar bra. Allt hör ihop på något vis (Elev A)
När eleverna beskriver vilka faktorer som påverkar deras hälsa, så ger samtliga en bild av att kost och motion hade den största påverkan på hälsan. Någon elev ansåg även att stöttning hemifrån var en viktig faktor för hälsan. En annan menade att få vara ute och få frisk luft påverkade dennes hälsa. Hon beskrev det så här:
Jag mår mycket sämre om jag är inne hela tiden, Då blir jag trött illamående så jag måste gå ut. Så jag mår bra av att vara ute. Måste få frisk luft annars mår jag illa och blir trött (Elev D)
Det sociala samspelt med vänner och familj var en annan faktor som framkom. Elev E beskrev att familj och vänner var två viktiga komponenter till en god hälsa.
Om man tänker i största allmänhet vad som får en att må bra så är det familj och vänner och sådant runt omkring (Elev E)
Även Elev A beskrev att god hälsa handlade om att ha bra vänner omkring sig. Samt att dåliga vänner kan leda till att en god hälsa försämras.
Att man har det bra runt omkring sig. Alltså om man har bra hälsa, kanske man har dåliga kompisar och så, då kanske man inte känner sig så bra ändå (Elev A)
Elevernas perspektiv på hälsa innefattade främst en kombination av kost, motion och sömn.
När det handlade om kosten var det viktigt att äta nyttigt, inte för mycket godis eller
skräpmat. Eleverna tyckte att god hälsa var när man åt bra och motionerade. Ohälsa upplevde de som motsatsen, att äta för mycket godis och skräpmat och därtill även vara för stilla sittande. Några elever framhåller även att begreppet hälsa handlar om att ha bra vänner och familj omkring sig.
4.1.2 Hur upplever eleverna att de arbetar med hälsa i undervisningen?
Eleverna fick frågan ”Berätta hur du uppfattar hälsa i undervisningen?”, samtliga elever utom en menade att det är teorilektioner som främst förknippas med hälsa i ämnets undervisning.
24
Det är då läraren aktivt bedriver undervisning om hälsa. En elev uppfattade hälsa i undervisningen som så här:
Ibland har vi teori och det är väl mest då vi går in på det mer (Elev B) En annan elev D upplevde följande:
Vi brukar kolla på filmer ibland och så pratar dom mycket om kost och träning (Elev D)
Samtliga elever beskriver att begreppen idrott och hälsa hör ihop. Eleverna anser att idrott handlar om att röra på sig medan hälsa handlar om kost och sömn. Men att begreppen går in i varandra. Elev C uttrycker det så här:
Alltså de hör ihop men idrott då liksom rör man på sig. Och hälsa det är hur man ska äta för att kunna idrotta (Elev C)
En annan elev ansåg följande:
Ja det är väl hur man äter och tränar. De går in i varandra (Elev B)
Eleverna fick frågan ”hur finns hälsobegreppet med i undervisningen”, denna fråga har eleverna svårt att besvara. Samtliga elever beskriver dock att läraren pratar om hälsa separat från den ”vanliga” idrottslektionen. Eleverna ansåg trots detta att begreppet hälsa och idrott hör samman i undervisningen. Eleverna berättar även att kunskap om kosten främst bedrivs inom ämnet hem-och konsumentkunskap. En elev beskrev följande:
Någon gång ibland på idrotten så har man typ hälsateori eller vad man säger. Men sen på hemkunskapen också lär man sig mycket om kosten, vad man ska äta och inte äta och så. Sen på idrotten lär man sig hur mycket man ska röra på sig (Elev D) Samtliga elever tyckte att det var tydligt när det var idrott och när det var hälsa i
undervisningen. De hade svårare att beskriva om hälsa ingick även när det var ”idrott” på schemat. En elev beskrev det så här:
Hälsa talas det inte så mycket om då, det är mest när vi har teori tror jag (Elev B) Elevernas tankar om den framtida undervisningen om hälsa, ter sig lite olika. En elev vill ha kortare teoripass om hälsa, för att det upplevs vara svårt att sitta och lyssna allt för länge.
25
Även två andra elever framhåller att de önskar mindre teori och prov i undervisningen. En annan elev vill ha mer information om hälsa. Hon beskrev följande:
Jag vill lära mig mer om hälsan, hur man ska äta eller att må bra i stort (Elev C) Elev D ansåg även att undervisningen i stort behövde ett tydligare syfte, vilket beskrevs så här:
Lite mer på idrott att man gör något vettigt typ eller vad man säger, att man inte bara säger nu gör vi de här. Men så att man inte bara slänger iväg tiden på massa grejer som ingen gör typ (Elev D)
Majoriteten av eleverna upplever att undervisningen om hälsa främst bedrivs genom teorilektioner. Där får eleverna kunskap om kost och motion. I vissa fall bedrivs
undervisningen via filmer. Samtliga elever beskriver att begreppen kost och hälsa har ett samband i undervisningen. Samt att idrott handlar om att röra på sig, medan hälsa främst handlar om kost och sömn. Inom ämnet hem och konsumentkunskap bedrivs större delen av undervisning om kost. Eleverna framhåller även att lärarna ofta separera undervisningen om hälsa från den ”vanliga” idrottsundervisningen.
4.1.3 Vad upplever eleverna att de har lärt sig om hälsa i undervisningen?
Eleverna berättar om skilda lärdomar de har lärt sig om hälsa, i ämnet idrott och hälsa. En elev nämner att kosten betydelse för hälsa är något att lägga på minnet. Hon beskriver det så här:
Ja det är väl mat och sådan där. Att man har lärt sig att det där kanske inte var så nyttigt som man trodde, och det där kanske var nyttigare än man trodde typ. Det är väl mest sådant som man har lärt sig (Elev D)
Elev A beskrev tydligt hur kunskapen om hälsa kan användas i framtiden:
Ja de har berättat om en pall med tre grejer, där varje stolsben är olika saker. En är sömn en träning, kost. Om en går sönder så fungerar det inte att sitta på den. Det är så man kan tänka (Elev A)
Elev E beskrev att en lärdom från undervisningen var att hälsa var viktigt, för att må bra med sig själv. Utifrån förhållande till sin nuvarande hälsostatus, kunde hälsan förbättras genom att träna och äta bättre:
26
Hälsa är väl viktig, men jag är inte så duktig själv på att träna och så där. Men jag försöker i alla fall äta bättre och bättre. Försöker äta nyttigare i alla fall och vara ute lite mer än jag vart förut. Men jag har inte kommit igång att träna, men jag tycker ändå det är viktigt med hälsa att man ska ha bra hälsa må bra med sig själv, det är viktigt (Elev E)
Eleverna har svårt att ge utförliga beskrivningar om vad de har lärt sig om hälsa, och kan få nytta av i framtiden. Det framkommer dock att samtliga elever är väl införstådda med att bra kost och motion är viktiga bitar för att må bra i framtiden. Elev D som motionerar regelbundet beskrev att hon lärde sig tidigt att idrott och motion är viktigt för att en god hälsa:
Det med idrott har men väl vetat att man ska röra på sig så det har ju jag blivit lärd hela livet (Elev D)
Även elev C som motionerar regelbundet och elev F som inte motionerar regelbundet, beskriver att kost och motion har stor betydelse för att må bra i ett framtida perspektiv:
Jag mår bra när jag tränar, jag får energi och så (Elev C)
Just det här med att äta rätt tror jag är väldigt viktigt även om man inte tränar, så äter man rätt så håller man sig nog i bra form ändå i framtiden (Elev F)
Avslutningsvis framkommer det att eleverna anser att de kan vara med och påverka undervisningen, samt att de i stort är nöjda med ämnets upplägg. Samtliga elever ansåg att motion av något slag bör ingå i en hälsosam livsstil i framtiden. En elev påpekar att det inte behöver vara hård träning, utan lagom och att kosten är viktig. Det beskrivs så här:
Man tränar eller rör på sig man behöver inte träna stenhårt. Men i alla fall att man mår bra själv och inte bara äter onyttigheter. Att man försöker tänka lite på hur man äter och vad man gör. Inte bara sitta inne och dega hela dagarna, Om det är fint gå ut och gå, om man inte vill gå till gymmet eller göra något annat (Elev E)
Samtliga elever framhäver att kost och motion var viktiga komponeter, att ta till sig från undervisningen om hälsa, för att nå en god hälsa i framtiden. I övrig är elevernas upplevelser om vad de har lärt sig om hälsa i undervisningen varierad. En elev framhöll att denne tagit till sig ett tydligt exempel från hälsoundervisningen, där kost, sömn och motion har ett samband.
Likt en stol med tre ben, där samtliga komponeter krävdes för att upprätthålla en god hälsa i framtiden.
27
5. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever och relaterar till
hälsobegreppet, men även att studera erfarenheter av hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa.
Mina resultat visar att eleverna hade olika syn på hälsobegreppet och förväntningar på ämnet och dess innehåll. Det framkom även att samtliga elever till stora delar har en positiv
inställning till ämnet och anser att en god hälsa är viktigt för att må bra.
Den första forskningsfrågan i denna studies syfte är: Hur uppfattar eleverna begreppet hälsa?
Det som framkom i resultatdelen var att rörelse och kost, var de komponenter som eleverna främst förknippade med begreppet hälsa. Men även vänner och familj förknippade några elever med begreppet hälsa. Hälsa och ohälsa sågs som varandras motpoler. Samtliga eleverna var eniga om att om inte motion och bra kost upprättades, så upplevde de ohälsa.
Tittar man på hur elever ser på hälsa och vad de skall ha kunskap i inom detta område enligt Skolverkets (2011b) kunskapskrav E i årskurs nio, går att läsa följande: Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan (Skolverket, 2011b, s. 55). Syftet med denna studie var inte att undersöka elevernas kunskapsnivå, dock är det intressant att jämföra hur väl elevernas tankar och upplevelser om hälsa stämmer överens med ämnets mål. För eleverna var det viktigt att veta hur man skulle sköta sin kost och motion samt att familj och vänner i tillvaron även kan påverka hälsan. Eleverna ansåg att det var viktigt att sträva efter en
fungerande vardag mellan dessa faktorer. På så sätt har eleverna i denna studie visat att de kan föra ett resonemang om hur aktiviteter, kost och andra faktorer påverkar hälsan.
WHO:s (1948) grunddefinition stämmer till en viss del in på hur eleverna beskriver hälsa.
Dock lyfter inte eleverna fram den psykiska hälsan lika tydligt som WHO. Även Kostenius och Lindqvist (2006) beskriver en bred syn på hälsa och anger det så här: Hälsa är ett
jämviktstillstånd av fysiska, psykiska, emotionellt, sociala och andligt välmående, Vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv. (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 34). Även denna syn är bredare än elevernas egen syn på deras hälsa som framkom i resultatdelen. Där eleverna främst kopplar en hälsosam livsstil till fysisk aktivitet och kost.
Medin och Alexandersson (2000) beskriver ett sammansatt begrepp på hälsa, där flera delar är beroende utav varandra. Ett humanistiskt synsätt där hälsa ses som en helhet genom att även inkludera andra faktorer än kroppen, exempelvis sociala, kulturella och ekonomiska. Detta
28
synsätt på hälsa kan jämföras med elevernas tankar och upplevelser av deras egen hälsa.
Eleverna beskrev att hälsa är uppbyggt av olika delar framföra allt kost, motion och familj.
För att uppnå hälsa krävs det alltså en balans mellan hälsans olika byggstenar. En balans och ett samband mellan olika faktorer är även vad KASAM begreppet bygger på (Antonovsky, 1991). Elevernas KASAM kan tolkas som god, eftersom de ger uttryck för att flera faktorer erfordras för att uppnå en god hälsa i tillvaron.
Den andra forskningsfrågan som behandlar: Hur upplever eleverna att de arbetar med hälsa i undervisningen? Sandahl (2005) beskriver att skolans idrottsundervisning alltid på ett eller annat sätt haft målsättningen att bidra till att stärka elevernas hälsa. Annerstedt (1991) har sammanfattat ämnets utveckling från 1830 fram till idag i from av sju faser och kallar den nuvarande hälsofasen. Trots detta verkar det fortfarande vara otydligt kring vad inom hälsoområdet som skall läras ut till eleverna. I resultatet framkommer det att de sex elever som intervjuats upplever att ämnet idrott och hälsa tar upp hälsobegreppet samt att begreppen idrott och hälsa har ett samband. I kategorin: ”hälsa om teori” i resultatdelen framgår att läraren sällan pratar om hälsa inom den ”vanliga praktiska” idrottsundervisningen, utan behandlas oftast under teorilektioner. Detta leder till att eleverna förknippar hälsa som något man främst lär sig om utanför idrottshallen. Eleverna har där med svårt att ge några djupare beskrivningar om andra faktorer som kan påverka hälsan. Det tycks främst vara kost och motion som behandlas inom ämnet när det gäller hälsa, och det är kan bero på olika orsaker.
Det är mycket upp till idrottsläraren att styra upp hur och när hälsa skall belysas i
undervisningen. Även traditioner i ämnet kan ha betydelse och kan påverkan att eleverna främst kopplar hälsa till teori, och något man inte kan eller bör bedriva i en idrottshall.
Eleverna i denna studie upplevde i stort att ämnets undervisning var bra och att läraren tar upp det som är viktigt. Några elever ansåg att det var för mycket prov och teori inom
hälsoundervisningen. Tidigare forskning visar på att det är viktigt arbeta med elevinflytande när det gäller hälsofrågor i ämnet idrott och hälsa (Nilsson, 2003). Eleverna i denna studie ansåg att de hade möjlighet att vara med och bestämma och var i stora delar nöjda med undervisningens upplägg. Eleverna hade dock svårt att beskriva hur hälsobegreppet
genomsyras i ämnets undervisning. Ämnet har under lång tid setts som praktiskt uppbyggt av olika aktiviteter och genom att delta på dessa och att vara fysiskt aktiv får eleverna hälsa (Gustavsson, 2002). Att ämnet länge vilat på denna grund, gör det svårt för eleverna att se hälsans betydelse i ämnet. Här kan lärarna bli tydligare med att belysa hälsans betydelse i
