• No results found

Hur ”språkar” vi i förskolan?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur ”språkar” vi i förskolan?"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur ”språkar”

vi i förskolan?

Förhållningssätt och arbetssätt

 Stöttning

 Produktion

 Rik interaktion

 Återkoppling

 Kontextrika sammanhang

(2)

”Hur språkar vi i förskolan” är framtagen utifrån språknyckeln som är ett övergripande dokument i Botkyrka Kommun.

Dokumentet är tänkt som ett stöd till förskolorna, där ett antal indikatorer tagits fram för ett språkutvecklande arbetssätt.

Ett önskvärt sätt att använda ” Hur språkar vi i förskolan?” är att varje förskola förtydligar dessa indikatorer/områden på ett konkret sätt såsom Hur gör vi detta? På vilket sätt genomför vi detta?

Dessa konkretiseringar kan sedan ligga som underlag för uppföljning och utvärdering i verksamheten i exempelvis kvalitetsdialoger och

kvalitetsredovisningar.

(3)

STÖTTNING

Pedagogerna talar med barnen, inte till barnen

Verksamheten organiseras så att barn och pedagoger vistas i små grupper under delar av dagen både inomhus och utomhus.

Verksamheten organiseras så att observationer och dokumentationer kring nedanstående områden görs kontinuerligt och systematiskt.

Dokumentationerna ligger som underlag för reflektion i arbetslaget för att utveckla den språkliga interaktionen mellan barn och vuxna.

Observationspunkter och möjliga frågeställningar

Pedagogens placering i rummet i relation till barnen

Pedagogens delaktighet i barnens lek

Hur samtalar pedagogen med barnen?

Hur bemöter/utmanar pedagogen barnens idéer och tankar?

Servar pedagogen eller får barnen pröva själva?

Hur ofta organiseras verksamheten i små grupper?

Bjuder miljön in till att gruppera sig i små grupper?

(4)

Tillägnande av språket

Pedagogerna använder ett rikt språk när de samtalar med barnen Varje vardagssituation blir en situation för språkutveckling

Föremål och aktiviteter benämns i ord i stället för bara med ”det” och

”den”

Pedagogerna strävar efter att ligga i den närmaste utvecklingszonen, ” snäppet över”.

PRODUKTION

Språkutrymme

Barnen erbjuds nya upplevelser att samtala om Barn får tala och lyssna mycket

Barnen organiseras i små grupper så att alla barn får möjlighet till att lyssna och få talutrymme.

Sagoläsning och berättande har en stor plats i verksamheten

Alla språkliga aktiviteter har fokus på intressant innehåll och inte på korrekthet

(5)

RIK INTERAKTION Upplevelser

Verksamheten organiseras så att ett tematiskt/projektinriktat arbetssätt möjliggörs. I ett tematiskt/projektinriktat arbetssätt ges barnen möjlighet att sätta in orden i meningsfulla sammanhang och utforska nya begrepp och ord.

Barnen har ofta möjlighet till samtal med varandra i liten grupp

Genom pedagogisk dokumentation följs pedagogerna och barnen åt i sitt utforskande och lärande. Genom dokumentationen blir också den språkliga interaktionen synlig.

Begriplighet

Situationsbundet språk, sätta ord på det som sker här och nu .

Det lilla barnet kommunicerar med hela kroppen och behöver använda alla sinnen för att uttrycka sig.

Bilden som språk

(6)

ÅTERKOPPLING

Barnet möter tankeväckande genuina frågor Barnet ges tillräckligt med tid att formulera sig

Barn får en chans att ”rätta” sig själv genom vuxnas följdfrågor Vuxna omformulerar och utvecklar det barnet säger

KONTEXTRIKA SAMMANHANG

Miljön uppmuntrar användningen av de ”hundra språken” såsom

skapande, dans, digital teknik, musik, konstruktion, naturvetenskap och teater.

Miljön återspeglar barnens kulturella bakgrund

Miljön utformas med en mångfald av material som inbjuder till spännande samtal

Olika böcker har en framträdande plats i alla aktivitetsutrymmen i verksamheten, där boken blir en viktig inspiration till själva aktiviteten.

Språkförståelsen förstärks genom bilder och konkret material

Miljön utformas så att den är tydlig, självinstruerande, tillgänglig för barnen.

Miljön utformas så att barn själva kan organisera sig i smågrupper i olika verkstadsliknande aktivitetsrum.

(7)

Modersmål

Modersmålet är viktigt och används för att bygga broar mellan språken, där flerspråkiga pedagoger ses som en resurs i verksamheten.

Pedagogen har kunskap om barnens bakgrund

Flerspråkiga föräldrar har möjlighet att få information om verksamheten på sitt språk

De flerspråkiga pedagogerna utvecklar material på sitt språk (böcker, spel, sångkort, sagoband, skyltar…)

Det finns böcker på många olika språk på förskolan

Flerspråkig pedagog finns tillgänglig vid föräldrasamtal vid behov Pedagogen har ett språkutvecklingssamtal vid inskolningen, där

språkdomänanalysen* ligger som ett underlag. Språkdomänanalysens syfte är att se var, när och med vem barnet använder sina språk och hur barnets språkanvändning förändras över tid. Analysen kan sedan ligga som underlag för ett gemensamt ansvarstagande mellan förskola och föräldrar, så att barnen utvecklar ett rikt språk på svenska och på sitt modersmål.

* Skolverkets referensmaterial ” Flerspråkighet i förskolan” , sid 85

Vi människor skulle inte kunna använda oss av ord om Vi människor skulle inte kunna använda oss av ord om Vi människor skulle inte kunna använda oss av ord om Vi människor skulle inte kunna använda oss av ord om

vi inte först hade fått använda våra kroppar för att vi inte först hade fått använda våra kroppar för att vi inte först hade fått använda våra kroppar för att vi inte först hade fått använda våra kroppar för att

kommunicera.

kommunicera.

kommunicera.

kommunicera.

(8)

Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA. Besökadress: Munkhättevägen 45, Tumba.

Tel 08-530 610 00 Fax 08-530 614 30 E-post: kommun@botkyrka.se www.botkyrka.se

References

Related documents

Therefore, when there is a C-cap covering the sample surface during annealing, self-diffusion via injected vacancies is suppressed, instead pointing towards Frenkel pair formation

För att analysera de faktiska användningsområdena inom landstingen, i relation till den teori som finns gällande KPPs användningsområden, har vi framställt en tabell som

Vuorinens (2018) studie visar att för ytlig information i kommunikationen mellan vårdnadshavare och yrkesutövare kan skapa oro hos vårdnadshavare. Brist i kommunikationen kan leda

Flera av eleverna anser att det mest effektiva utbytet vid kamratrespons blir om båda parterna ligger på samma nivå eller högre rent kunskapsmässigt och de vill få

Som jag tidigare visade i den här studiens bakgrund finns riktlinjer från läroplanen för förskolan som visar att vi yrkespraktiker i förskolan ”ska medverka till att barn

Flera av mina informanter har erfarenhet av ”informellt familjehemskap” i den egna familjen eller den utökade familjen, men om man ser till det som beskrivs i kapitel 3 om familjer

Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur digitala verktyg används för att främja barns språk och kommunikation. Frågeställningarna som ligger till grund

Keywords: Olof Lagercrantz, Dagens Nyheter, literary criticism, creative criticism, theory of criticism, Dagens Nyheter, literary criticism, creative criticism, theory of criticism,