s
1^1 . /^- /
£/AfcÄWi ^J
e
,«Sf
<Kommentarmaterial
hj
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
/
KiV 14000 000158503
Vardagskunskaper och
vardagsfärdigheter
Ett kommentarmaterial om konsumentfrågor
f^EBO*
u 2:
Iml
PEDAGOGISKA BIBLIöi^KET
Utbildningsförlaget Stockholm
Förord
Läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) består av en allmän del och av kommentarmaterial.
Den allmänna delen innehåller mål och riktlinjer för verksamheten samt föreskrifter i form av timplaner och kursplaner. Kommentar
materialen innehåller däremot inga bindande regler. Avsikten är att de skall
• belysa aktuella frågor såväl av övergripande karaktär som i anslutning till enskilda ämnen och kurser
• diskutera alternativa metoder att lösa förekommande problem och olika sätt att arbeta i den riktning som målen för utbildning
en anger.
Kommentarmaterialen fastställs av SÖ och skall kompletteras och aktualiseras fortlöpande.
I Mål och riktlinjer i Lvux 82 framhålls att vardagskunskaper och vardagsfardigheter skall spela en stor roll i undervisningen. Bland sådana kunskaper och färdigheter tar läroplanen upp flera ämnes
områden som brukar gå under benämningen konsumentfrågor.
Syftet med det här kommentarmaterialet är att närmare diskutera vad begreppet konsumentfrågor omfattar och att ge idéer till hur de kan behandlas i undervisningen.
Materialet är i första hand inriktat på undervisningen i grund
skolekurser, men det innehåller också en del belysande exempel från yrkesutbildningar.
Kommentarmaterialet är utvecklat i samarbete mellan Konsu
mentverket och SÖ. Huvudansvariga för arbetet har varit Åsa Holmlund och Roger Johansson, Konsumentverket, samt Inger Hellberg och Thorbjörn Levin, SÖ.
Stockholm i februari 1988 ERLAND RINGBORG
Inger Hellberg
Innehåll
Konsumentfrågor —
ett övergripande kunskapsområde i Lvux 82 6
Vad är konsumentfrågor? 7
Vad säger Mål och riktlinjer om konsumentfrågor? 11
Konsumentfrågor ur olika perspektiv 14
Från barkbröd till materiell välfärd —
några utvecklingslinjer 14
Konsumenterna och marknaden 16
Konsumenterna i underläge 18
Samhällets ansvar för konsumentfrågor 20
Vår konsumtion — vår ensak? 22
Hur kan vi arbeta med konsumentfrågor? 26 Konsumenten och juridiken —
fyra exempel ur vardagslivet 28
Mattan som Emma inte ville ha 29
Bilen som inte tålde regn 35
Torr tvätt efter sex timmar 39
Historien om Knut Karlssons videoköp 44 Attityder och värderingar —
tre exempel ur vardagslivet 48
Mat och potatis 50
Reklam och påverkan 52
Ekonomin i hemmet 58
Konsumentfrågor — ett övergripande
kunskapsområde i Lvux 82
Vad är konsumentfrågor?
Begreppet konsumentfrågor väcker säkert vissa associationer hos de flesta, men i allmänhet tänker man kanske inte på att det har en mycket vidsträckt betydelse. Bl a omfattar konsumentfrågor äm
nesområden som 0 resurshushållning ED boendefrågor EU hushållsekonomi ED jämställdhet
ED reklam och påverkan ED kläder och mode ED mat
ED fritid
CD konsumenträtt
• service i glesbygd.
De olika ämnesområdena rymmer i sin tur många olika aspekter.
1 det följande kommenteras varje område helt kortfattat i syfte att belysa detta.
Resurshushållning. Hur hushållar den enskilde individen på bästa sätt med sina begränsade tillgångar? Hur utnyttjar konsument
kollektivet de ändliga resurserna på exempelvis råmaterial, frisk luft och rent vatten? Vilka konsekvenser får den enskildes konsum
tion på världens samlade tillgångar och på miljön?
Boendefrågor handlar om olika boendeformer som eget hus, bostads
rätt och hyresrätt. Vilka rättigheter och skyldigheter har villa
ägare, bostadsrättsinnehavare och hyresgäster? Hur är den yttre miljön och de gemensamma utrymmena i ett bostadsområde? Vilka problem möter den som skall sätta bo eller bilda familj?
Hushållsekonomi kan definieras som hushållens utnyttjande av
sina resurser i form av pengar, tid, arbete och kunskap. Det handlar
inte bara om hur stor del av vår disponibla inkomst som används
till bostad, mat och kläder eller om hur man gör en budget och
planerar sina inkomster och utgifter. Hushållsekonomi innefattar
även hur och varför konsumtionen varierar mellan olika grupper
såsom ungdomar, låginkomsttagare och barnfamiljer.
Jämställdhet handlar om lika villkor för män och kvinnor i samhäl
let, i arbetslivet och i hemmet. Vem gör vad hemma och på arbets
platsen och vilken tid tar det? Varför finns det fortfarande typiskt
"kvinnliga" respektive "manliga" sysslor? Förekommer köns- diskriminerande (kränkande) och könsrollsbevarande (schabloni- serande) reklam?
Reklam och påverkan. Vi har vissa grundläggande behov som vi av ren självbevarelsedrift skulle tillfredsställa utan att någon som helst reklam ledde oss till en viss vara. Men nu har vi ett till synes oändligt utbud av sinsemellan utbytbara varor. Producenterna och säljarna har möjlighet att få oss att köpa just deras varor via reklam och påverkan. Får reklam se ut hur som helst? Vad är det för skill
nad på text- och bildreklam? Vilka säljmetoder används i butiker,
vid postorder- och hemförsäljning? Vad är det för lagar och regler
som gäller?
Kläder, mode och trender. Det finns idag entydiga regler om märk
ning av kläder och textil. Vi har rätt att få veta var plaggen är till
verkade, hur de skall tvättas, om de fargar av sig och/eller krymper.
Det är däremot inte självklart att vi kan påverka varornas kvalitet och utseende eftersom det inte enbart är kundernas efterfrågan på kläder och skor som styr utbudet på marknaden.
Det är svårt att till exempel få en del stora skoproducenter att göra klackar på skor och stövlar så att de håller mer än en kort tid.
De stora producenterna av modekläder har sk trend setters och designers som flera säsonger i förväg bestämmer vad som skall erbjudas kunderna. När vårsäsongens kläder säljs är redan kläder
na för nästa vårsäsong i stort sett fardigdesignade och det finns litet utrymme att ta till vara konsumenternas reaktioner för att even
tuellt kunna utveckla och fortsätta tillverka en mycket uppskattad
produkt.
Mat utgör grunden för vår hälsa. Människors kunskaper om livs
medlens kvalitet när det gäller näringssammansättning och till
satser, förvaring och tillagning har på sikt därför stor betydelse för hälsotillståndet. Valet av livsmedel har också stor betydelse för hushållens ekonomi. Varför äter vi vad vi äter? För vilka kon
sumentgrupper är det speciellt viktigt med innehållsdeklara
tion? Vad räknas som tillsatser? Har måltidens sociala funktion ändrats?
Fritid. Historiskt sett är fritid ett relativt nytt begrepp. Tidi
gare var inte arbete och fritid på samma sätt som idag skilda åt och markerade som särskilda sektorer i livet. Utvecklingen har lett till att vi har fått nya behov av att konsumera — kon
sumtion har blivit en fritidssysselsättning. Hur tillbringas fri
tiden? Vilken roll spelar massmedia för fritiden? Vad kostar
fritiden?
Konsumenträtt Lagstiftningen på konsumentområdet är ganska ny. Den första tvingande lagen är från 1971, då hemförsäljnings- lagen kom. Konsumentköplagen kom den 1 januari 1974 och så sent som den 1 juli 1986 fick vi konsumenttjänstlagen. Vi har också en konsumentkreditlag och en konsumentförsäkringslag. Förutom de rena konsumentlagarna finns det många andra lagar, författ
ningssamlingar, riktlinjer m m som reglerar vår vardag som konsu
menter. Näringslivet har också upprättat regler och det finns något som kallas god sed på marknaden. Uttalade och outtalade regler på
verkar alltså våra möjligheter att t ex få rättelse vid reklamationer.
Konsumenter har också skyldigheter, exempelvis undersöknings
plikt i vissa fall, att följa avtal, att reklamera inom skälig tid och att betala inom avtalad tid.
Service i glesbygd. Under de senaste 30 åren har två av tre dag- ligvarubutiker i Sverige lagts ned. Det har medfört att speciellt hushållen i glesbygder och skärgårdar har fått kännas vid en klar försämring. Om man väger samman den ökade tidsåtgången och transportkostnaden skulle hushållen i glesbygd drabbas av en merkostnad på flera tusentals kronor per år om områdets sista butik tvingades slå igen. Det är heller inte ovanligt att en ned
läggning av butiken följs av att också skolan, posten, telefon
hytten och busslinjen läggs ned. De som främst drabbas är de äldre och de hushåll som inte har tillgång till bil. Går det att bryta den
"onda cirkeln'? Ökar köptroheten om lanthandeln utökar sin service med t ex tips och lottförsäljning och genom att fungera som apoteks-, post- och systemombud? Vad betyder det för utveck
lingen att det byggs allt större butiker i utkanten av våra större tätorter?
Vad säger Mål och riktlinjer om konsumentfrågor?
Här kan det vara dags att avbryta beskrivningen av konsument
frågor som sådana och föra in diskussionen på Lvux 82. Inlednings
vis får Mål och riktlinjer bilda utgångspunkt för resonemanget. I ett
senare avsnitt Hur kan vi arbeta med konsumentfrågor (sidan 26)
görs en konkretisering i anslutning till olika ämnen och kursplaner.
För att svara på rubrikens fråga faller det sig praktiskt att lyfta fram några övergripandepunkter ur diskussionen om konsument
frågor i det föregående. Sålunda kan man konstatera att konsu
mentfrågor, om än förenklat, handlar om EU vardagskunskaper och vardagsfardigheter O resursfrågor
O jämställdhet.
Att vara konsument handlar i hög grad om att välja mellan olika alternativ och att kritiskt granska olika budskap. Konsument
frågor gäller alltså ytterst attityder och värderingar.
Vad säger då Mål och riktlinjer? I avsnittet Ämnesövergripande frågor (3.7) heter det bl a:
Innehållet i de olika kurserna anges i kursplanerna. Det finns emel
lertid övergripande frågor, som bör belysas i flera ämnen, t ex frågor som har med miljö, hushållning med resurser och överlevnad att göra
Vardagskunskaper och vardagsfardigheter skall spela stor roll i undervisningen. Dit hör kunskaper som rör hushåll, familj, arbets
liv, miljö, samlevnad, teknik och ekonomi. De studerande bör också vidareutveckla sixi förmåga att som konsumenter kritiskt värdera de budskap de utsätts för.
I ett annat kapitel (3.3) som behandlar attityder, normer och värde
ringar återfinns en passus om att undervisningen aktivt skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, något som också ryms inom begreppet konsumentfrågor som de beskrivs här.
Den kunskapssyn som Lvux 82 förespråkar leder också till natur
liga kopplingar med konsumentfrågor:
Läraren bör utgå från de förväntningar, frågor och problem som
de studerande har med sig från sin vardagserfarenhet. Det är bra
om läraren kan visa att sådana frågor är värdefulla tillgångar i
studiearbetet och startpunkter för sökandet efter djupare kunskap
(avsnitt 3.2).
Listan över citat ur Mål och riktlinjer behöver inte göras längre, utan sammanfattningsvis kan sägas att kunskap i konsument
frågor är viktiga i sig men att arbete med dem också har en koppling till allmänna mål och riktlinjer i Lvux 82.
G Undervisningen kan anknytas till de studerandes erfarenheter och vardagsliv. Ett par exempel: Många har studieekonomiska problem och för dem kan hushållsekonomi vara av stor betydelse.
Hur många har dessutom inte råkat ut för en produkt som inte hållit vad säljaren lovat utan att veta vilka rättigheter man har som köpare.
EU Konsumentfrågor ger naturliga möjligheter till ämnessamver
kan. Det är givetvis lättast att åstadkomma samverkan i kurser med sammanhållna grupper, men om det inte finns sådana grupper kan samverkan över ämnesgränserna ändå vara möjlig. Från sam
hällskunskapen kan man t ex "lämna över" uppgifter till svenska och matematik även om samma kursdeltagare inte läser de olika ämnena.
EU Arbetet med vardagskunskaper och vardagsfärdigheter un
derlättar ett undersökande arbetssätt och variation i arbets
formerna.
O Att arbeta med konsumentfrågor ger handlingsberedskap för
arbetsliv och fritid och möjligheter att påverka och förändra.
Konsumentfrågor ur olika perspektiv
Sista delen i det här kommentarmaterialet innehåller uppslag till hur man kan arbeta med konsumentfrågor i undervisningen. Följande avsnitt skall närmast ses som en bakgrund till denna "exempel
samling". Avsnittet behandlar i stora drag
G utvecklingen fram till våra dagars konsumtionssamhälle G samhällets ansvar för konsumentfrågor
• vårt ansvar som konsumenter.
Det bör betonas att framställningen är mycket komprimerad och att urvalet av fakta kan diskuteras. Syftet är dock inte att ge någon full
ständig historie- eller nulägesbeskrivning utan att belysa några viktiga frågor ur ett konsumentpolitiskt perspektiv.
Från barkbröd till materiell välfärd
— några utvecklingslinjer
Före industrialismens genombrott under 1800-talet var hushållet/
gården basen för det produktiva arbetet och där producerades i stort sett allt vad man behövde för sitt uppehälle. Arbetet var strikt köns
uppdelat. Män och kvinnor svarade för olika delar av det vi kallar produktion, dvs tillverkning av förnödenheter, redskap m m. Därut
över svarade kvinnorna för den sociala reproduktionen, den vardag
liga omsorgen om andra. Barnen deltog tidigt i arbetet på gården och fick på så sätt sin "utbildning" i hushållet. De gamla hade också en viktig roll. I detta samhälle var den sociala kontrollen inbyggd i det dagliga livet och inom dess ramar fostrades barnen i nära kon
takt med de vuxna. Till bilden av dåtidens Sverige hör också en utbredd fattigdom, sjukdomar och hög barnadödlighet. En stor del av landsortsbefolkningen var fattiga torpare, backstugusittare, drängar, pigor och tjänstehjon.
Efterhand blev penninghushållning vanligare genom att olika
varor började säljas och köpas på lokala marknader. Samtidigt tog
allt fler män och ogifta kvinnor arbete mot lön.
Under senare delen av 1800-talet påbörjades den industriella revo
lutionen i Sverige. I början gick utvecklingen relativt långsamt.
Ännu i början på 1900-talet bodde fortfarande ca 70 procent av befolkningen på landsbygden.
Harvning med oxar. Parti från Upplandsslätten. Nordiska museet.
Under den tidiga industrialismen räckte männens löner inte till för att klara familjens uppehälle. Både kvinnor och barn måste ut på arbetsmarknaden. Detta blev också möjligt till följd av bl a effekti
vare produktionsmetoder och ny teknologi. Fattigdomen började drivas tillbaka och levnadsstandarden steg. Med borgerskapet som förebild utvecklades så småningom idealet att gifta kvinnor skulle sköta hem och barn medan familjen levde på mannens lön. Familjer
na fick råd att satsa mer på hemmet, t ex bosättnings- och hygien
produkter. Barnarbetet behövdes inte längre och leken fick större betydelse för barnens utveckling. Familjelivet började allt mer få karaktären av konsumtionsgemenskap.
Den fortsatta utvecklingen innebar att förhållandena mellan barn och vuxna förändrades drastiskt. Båda föräldrarna började i stör
re utsträckning åter yrkesarbeta, vilket innebar att barn och
ungdomar fick fårre vuxenkontakter inom familje- och släkt-
kretsen. Deras roll i familjen blev allt mer passiv och de hänvisades till miljöer med enbart jämnåriga. Denna utveckling fortgår ännu idag.
Många ungdomar i dagens samhälle har få naturliga kontakter med släkten och med andra vuxna. Genom att barn och ungdomar ställs utanför det vardagliga arbetet och naturliga vuxenkontakter, där viktiga livsmönster, värderingar och attityder grundläggs, blir deras försvar svagt mot exempelvis de negativa sidorna av det allt bredare kommersiella utbudet inom olika områden.
Den här utvecklingen kan för barnens del lite tillspetsat beskrivas som en utveckling från familjens barn till först samhällets barn, dvs då de professionella fostrarna tog över en större del av barnens fost
ran, till den nuvarande situationen, där ungdomarna allt mer blivit marknadens barn. Med tanke bland annat på den mediautveckling samhället nu står inför, måste man räkna med att de kommersiella intressenas påverkan på våra barn och ungdomar kommer att öka ytterligare.
Konsumenterna och marknaden
Efter andra världskriget ledde samhällsutvecklingen till att en marknadsexplosion ägde rum. Varusortimentet, antalet produkter, märken etc mångdubblades. Marknadsföringen intensifierades och blev mer sofistikerad samt målgruppsinriktad. Utvecklingen inne
bar också en ökad koncentration och integration inom produktion, distribution och detaljhandel. Detta har i sin tur inneburit att produktionen av varor ofta sker inom allt större anläggningar allt längre bort från de enskilda konsumenterna. Avståndet mellan köpare och säljare/tillverkare har vuxit samtidigt som det blivit svårare för konsumenterna att överblicka marknaden.
Enligt liberal ekonomisk teori är marknadsekonomin ett decen
traliserat system med stor frihet för hushåll och företag att besluta
i frågor som gäller produktion, distribution och konsumtion. I ett
sådant system konkurrerar företagen med varandra. Produk-
tionens inriktning och storlek bestäms av konsumenternas efter
frågan och företagens utbud.
Marknadsekonomin fungerar enligt idealen på så sätt att produk
tionen visserligen startas av företagen, men konsumenternas val avgör sedan utbudets innehåll och sammansättning. Hur systemet fungerar bestäms bl a av konsumenternas överblick över utbudet på marknaden, deras möjligheter att bedöma de olika produkterna och värdera dem inbördes och slutligen deras förmåga att handla ratio
nellt på grundval av dessa kunskaper. En fungerande konkurrens mellan företagen måste dessutom råda på marknaden.
I verkligheten fungerar emellertid inte marknadsekonomin på det
ta sätt. Konsumenterna är sällan tillräckligt informerade om mark
nadens utbud och handlar därför inte alltid rationellt. Företagens marknadsföringsåtgärder påverkar också konsumenterna. En allt mer påträngande och i vissa fall otillbörlig och oetisk marknads
föring förekommer. Företagen kan inte heller tillgodose alla behov som konsumenterna har. Via marknaden kan enbart de behov fyllas som representerar köpkraft. Denna köpkraft är inte jämnt fördelad i samhället och därigenom kommer produktionens inriktning också delvis att avspegla de inkomstskillnader som finns.
Konkurrensen fungerar dessutom inte alltid tillfredsställande.
Några få företag kan dominera marknaden och mindre företag kan få svårt att hävda sig.
Trots detta har marknadsekonomin visat sig vara ett effektivt system för att producera och tillhandahålla varor och tjänster.
Som system kan den ge effektiv användning av samhällets resurser genom prispress, teknisk utveckling m m. En förutsättning är dock att de problem marknadsekonomin medför för konsumenterna kan lösas.
Konsumentkooperationen har tillkommit som ett alternativ och komplement till andra typer av företag. Den bygger på att konsu
menter slår sig samman för att lösa egna konsumtionsbehov.
Konsumentkooperationen verkar inom ramen för den svenska marknadsekonomin men anser att marknaden, med sin uppdelning i köpare och säljare, inte alltid ger konsumenten tillräckligt in
flytande över priser och varuutbud. Konsumentkooperationen har
också i vissa fall kunnat fungera som prisbildare och marknads- sanerare.
På senare tid har delar av konsumentkooperationen mött problem av främst två slag. För det första har föreningarnas överskott mins
kat så att flertalet Konsum-medlemmar idag inte får någon åter
bäring. För det andra är andelen unga medlemmar låg. Avgörande för konsumentkooperationens framtid är om framtidens konsumen
ter kommer att anse att kooperationen behövs för att trygga konsu
menternas intressen.
Utöver de stora konsumentkooperationerna växer nu också andra typer av konsumentkooperativ fram. Exempel på detta är föräldra- kooperativa daghem, elev- och personalägda kafeterior och sam
bruksföreningar. Den etablerade kooperationen försöker stödja den
na utveckling.
Konsumenterna i underläge
En central fråga när man diskuterar konsumenternas ställning är hur företagens åtgärder påverkar konsumentens möjligheter att handla förnuftigt. Handeln rationaliserar butiksstrukturen, sparar kostnader och sänker priser, men samtidigt kanske hus
hållens transportarbete till och från affärerna ökar. Reklamen kan bidra till att öka företagens omsättning av en produkt, vilket kan ha till följd att priserna kan sänkas. Samtidigt kan reklamen försvåra hushållens möjligheter att fatta rationella ekonomiska beslut.
I samspelet på marknaden befinner sig hushållen generellt sett i underläge i förhållande till företagen. Hushållens arbete är små- skaligt. Det är svårare att rationalisera arbetet i hushållen på sam
ma sätt som i företagen. Företagens mål är i allmänhet klarare och mer entydiga. Att fördela sin inkomst på ett visst sätt och att välja i utbudet på marknaden utgör de enskilda hushållens handlings
alternativ för att påverka företagen. På marknaden är det inte varje
individ som har en röst, utan varje krona.
Företagen har tillgång till flera handlingsalternativ för att påverka hushållen, t ex produktutformning, produktdifferentiering, pris
sättning, rabatter, service, reklam m m. Företag som är måna om att följa marknadens utveckling har vidare en omfattande kunskap om hushållen, medan dessa i allmänhet vet mycket lite om företagan
dets villkor. Företagen är i många branscher välorganiserade och de
är professionella i konsten att köpa och sälja. Hushållen blir därför
ofta kunskapsmässigt underlägsna.
Samhällets ansvar för konsumentfrågor
Många faktorer kan störa samspelet mellan hushåll, företag och offentliga serviceorgan.
I Sverige, och i de flesta länder, ingriper därför offentliga instanser i samspelet mellan producent och konsument, bl a för att åstadkom
ma en bättre balans mellan parterna. Statsmakterna har sedan 1940-talet vidtagit olika konsumentpolitiska åtgärder för att stär
ka konsumenternas ställning. Under 1970-talet blev detta särskilt tydligt. Flera lagar till skydd för konsumenterna trädde i kraft, t ex konsumentköplagen och marknadsföringslagen. Vi fick också flera offentliga organ på det konsumentpolitiska området: Konsu
mentverket, Marknadsdomstolen, Livsmedelsverket, Allmänna reklamationsnämnden, Statens pris- och kartellnämnd m f l .
Konsumentverket (KOV) och konsumentombudsmannen (KO) beva
kar kontinuerligt tillämpningen av den konsumenträttsliga lag
stiftningen. Man förhandlar med näringslivet för att bl a nå fram till överenskommelser om bättre villkor för konsumenterna inom olika branscher. KO granskar marknadsrättsliga frågor och avtals
villkorsfrågor och för talan i marknadsdomstolen (MD).
Konsumentverket har en utbildningsenhet som bl a initierar och stöder arbetet med konsumentfrågor i olika utbildningsformer.
Detta sker exempelvis genom lärarfortbildning, läromedelsproduk
tion och försöksprojekt. Därutöver ger Konsumentverket ut en hel del faktamaterial och testar olika produkter på marknaden. Konsu
mentverket har också ansvar för utbildning av och materialservice till de kommunala konsumentverksamheterna. Tidskrifterna Råd och Rön samt Konsumenträtt och ekonomi ges också ut av Konsu
mentverket.
Konsumenternas möjligheter att få råd och hjälp har ökat genom utbyggnaden av den kommunala konsumentverksamheten. Den 1 januari 1988 hade 265 av landets 284 kommuner sådan verksam
het. Verksamheten styrs i vissa fall av en konsumentnämnd, där valda politiker ansvarar för kommunens övergripande konsument
politiska aktiviteter. Inriktning och omfattning varierar beroende
på den lokala politiska viljan.
Särskilda tjänstemän, konsumentvägledare, stöder konsumenter
na med bl a förköpsråd och reklamationshantering. De informerar också olika grupper, t ex lärare, studerande, fackföreningar och and
ra organisationer om konsumentfrågor. Därutöver bevakar de bl a marknaden och utreder varuförsörjningen.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är en fristående myndig
het som på begäran av enskilda konsumenter prövar tvister mellan köpare och säljare angående varor och tjänster. Ledamöterna repre
senterar till lika delar konsumenterna och näringslivet. Som opar
tisk ordförande vid sammanträden fungerar en erfaren jurist med
domar kompetens. Nämndens utslag är endast en rekommendation
till lösning av tvister.
Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är en myndighet med uppgift att klarlägga pris- och konkurrensförhållandena på marknaden och sprida allmän kännedom om dessa. I nära samverkan med SPK arbetar de priskontor som finns vid länsstyrelserna.
Livsmedelsverket (SLV) är en statlig myndighet som lyder under jordbruksdepartementet. Livsmedelsverket
• bevakar konsumenternas intressen på livsmedelsområdet O leder och samordnar livsmedelskontrollen
• undersöker livsmedels sammansättning och näringsvärde
• ger råd och anvisningar i livsmedelsfrågor.
Socialstyrelsen (SoS) ansvarar bl a för kontrollen av läkemedel samt för samhällets information om kost och näring.
Trots ökade insatser från samhällets sida for att stärka konsumen
ternas ställning på marknaden, kvarstår dock en betydande oba
lans. Producenterna är fortfarande de starkaste i "samspelet" på marknaden.
Vår konsumtion — vår ensak?
Att vara en kritisk och ansvarstagande konsument innebär natur
ligtvis många olika saker. Inte bara att man skall göra ett lyckat köp åt sig själv. Det innebär också att man bör tänka på konsekvenserna av ett köp från t ex resurssynpunkt. Hur man tänker sig använda varan, hur länge den bör hålla, hur man skall sköta den osv är vikti
ga frågor i detta sammanhang. Den kanske viktigaste frågan är — behöver jag köpa?
Varuexplosionen och en marknadsföring som uppmuntrar slit- och
slängtänkandet har inneburit en resursförbrukning som i många
fall är rena slöseriet. Ur global synpunkt har detta medfört att
tillgången på vissa råvaror blivit allt mer knapp. En del råvaror har
också stigit i pris så att de i stort sett är oåtkomliga för de fattigaste
u-länderna. Utvecklingen har också inneburit att klyftan mellan de
industrialiserade länderna och utvecklingsländerna vuxit bland annat beroende på den ogynnsamma prisutvecklingen på råvaror i förhållande till förädlade produkter.
U-länderna innehar en mycket stor del av världens råvarutillgång
ar. Ofta är det emellertid stora multinationella företag som exploa
terar dessa råvarutillgångar, vilket i regel innebär att merparten av vinsterna inte stannar i det enskilda u-landet.
Genom vår efterfrågan på t ex farska grönsaker, frukt och blommor används u-ländernas jord ofta till sådan produktion, i regel under kontroll av multinationella företag. Produktionen av inhemska livs
medel klarar inte konkurrensen. I-länderna kan alltså genom sin köpkraft "lägga under sig" stora arealer där den inhemska var
dagsproduktionen inte kan konkurrera.
Om i-länderna drar ned sin konsumtion skulle det innebära att en större andel av jordens arealer och ändliga resurser kunde användas av u-länderna för att höja den inhemska levnadsstan
darden. Det handlar om att omfördela resurserna så att de blir jämnare fördelade än idag.
De flesta av oss vet att klyftan mellan i- och u-länder ständigt växer.
Alla är i stort sett överens om att resursförbrukningen i i-länderna är för hög och att den tär på u-ländernas resurser. Vi tycker att det är fel och orättvist. Informationen har alltså gått fram. Varför för
ändras då ingenting? Varför ändrar vi inte vår konsumtion?
Många som vuxit upp under 1960- och 70-talens "prylraseri" har svårt att bryta sitt konsumtionsmönster. Vi är dåliga exempel för våra barn — vi pläderar för en sak men gör många gånger tvärtom.
Detta, tillsammans med den allt mer sofistikerade marknadsföring
en, ökar den individuella konsumtionen och leder till att också barn och ungdomar ofta faller in i ett resurskrävande konsumtions
beteende.
Overforbrug og underforbrug af energi
Energiforbrug i alt pr. indbygger 1980
1
Amerikanere
forbruger lige så meget energi som
2
Europaeere /i 55
Indere [/ mmmm
168
Tanzanianere
168 /
Tanzanianere 7
900
Nepalesere
Kilde. Verdensbanken ' Strahm & Mellemfolkeligl Samvirke