• No results found

Vardagskunskaper hj

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vardagskunskaper hj"

Copied!
64
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

s

1^1 . /^- /

£/AfcÄWi ^J

e

,

«Sf

<

Kommentarmaterial

hj

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

/

KiV 14000 000158503

Vardagskunskaper och

vardagsfärdigheter

Ett kommentarmaterial om konsumentfrågor

f^EBO*

u 2:

Iml

PEDAGOGISKA BIBLIöi^KET

Utbildningsförlaget Stockholm

(4)

Förord

Läroplanen för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) består av en allmän del och av kommentarmaterial.

Den allmänna delen innehåller mål och riktlinjer för verksamheten samt föreskrifter i form av timplaner och kursplaner. Kommentar­

materialen innehåller däremot inga bindande regler. Avsikten är att de skall

• belysa aktuella frågor såväl av övergripande karaktär som i anslutning till enskilda ämnen och kurser

• diskutera alternativa metoder att lösa förekommande problem och olika sätt att arbeta i den riktning som målen för utbildning­

en anger.

Kommentarmaterialen fastställs av SÖ och skall kompletteras och aktualiseras fortlöpande.

I Mål och riktlinjer i Lvux 82 framhålls att vardagskunskaper och vardagsfardigheter skall spela en stor roll i undervisningen. Bland sådana kunskaper och färdigheter tar läroplanen upp flera ämnes­

områden som brukar gå under benämningen konsumentfrågor.

Syftet med det här kommentarmaterialet är att närmare diskutera vad begreppet konsumentfrågor omfattar och att ge idéer till hur de kan behandlas i undervisningen.

Materialet är i första hand inriktat på undervisningen i grund­

skolekurser, men det innehåller också en del belysande exempel från yrkesutbildningar.

Kommentarmaterialet är utvecklat i samarbete mellan Konsu­

mentverket och SÖ. Huvudansvariga för arbetet har varit Åsa Holmlund och Roger Johansson, Konsumentverket, samt Inger Hellberg och Thorbjörn Levin, SÖ.

Stockholm i februari 1988 ERLAND RINGBORG

Inger Hellberg

(5)

Innehåll

Konsumentfrågor —

ett övergripande kunskapsområde i Lvux 82 6

Vad är konsumentfrågor? 7

Vad säger Mål och riktlinjer om konsumentfrågor? 11

Konsumentfrågor ur olika perspektiv 14

Från barkbröd till materiell välfärd —

några utvecklingslinjer 14

Konsumenterna och marknaden 16

Konsumenterna i underläge 18

Samhällets ansvar för konsumentfrågor 20

Vår konsumtion — vår ensak? 22

Hur kan vi arbeta med konsumentfrågor? 26 Konsumenten och juridiken —

fyra exempel ur vardagslivet 28

Mattan som Emma inte ville ha 29

Bilen som inte tålde regn 35

Torr tvätt efter sex timmar 39

Historien om Knut Karlssons videoköp 44 Attityder och värderingar —

tre exempel ur vardagslivet 48

Mat och potatis 50

Reklam och påverkan 52

Ekonomin i hemmet 58

(6)

Konsumentfrågor — ett övergripande

kunskapsområde i Lvux 82

(7)

Vad är konsumentfrågor?

Begreppet konsumentfrågor väcker säkert vissa associationer hos de flesta, men i allmänhet tänker man kanske inte på att det har en mycket vidsträckt betydelse. Bl a omfattar konsumentfrågor äm­

nesområden som 0 resurshushållning ED boendefrågor EU hushållsekonomi ED jämställdhet

ED reklam och påverkan ED kläder och mode ED mat

ED fritid

CD konsumenträtt

• service i glesbygd.

De olika ämnesområdena rymmer i sin tur många olika aspekter.

1 det följande kommenteras varje område helt kortfattat i syfte att belysa detta.

Resurshushållning. Hur hushållar den enskilde individen på bästa sätt med sina begränsade tillgångar? Hur utnyttjar konsument­

kollektivet de ändliga resurserna på exempelvis råmaterial, frisk luft och rent vatten? Vilka konsekvenser får den enskildes konsum­

tion på världens samlade tillgångar och på miljön?

Boendefrågor handlar om olika boendeformer som eget hus, bostads­

rätt och hyresrätt. Vilka rättigheter och skyldigheter har villa­

ägare, bostadsrättsinnehavare och hyresgäster? Hur är den yttre miljön och de gemensamma utrymmena i ett bostadsområde? Vilka problem möter den som skall sätta bo eller bilda familj?

Hushållsekonomi kan definieras som hushållens utnyttjande av

sina resurser i form av pengar, tid, arbete och kunskap. Det handlar

inte bara om hur stor del av vår disponibla inkomst som används

till bostad, mat och kläder eller om hur man gör en budget och

planerar sina inkomster och utgifter. Hushållsekonomi innefattar

även hur och varför konsumtionen varierar mellan olika grupper

såsom ungdomar, låginkomsttagare och barnfamiljer.

(8)

Jämställdhet handlar om lika villkor för män och kvinnor i samhäl­

let, i arbetslivet och i hemmet. Vem gör vad hemma och på arbets­

platsen och vilken tid tar det? Varför finns det fortfarande typiskt

"kvinnliga" respektive "manliga" sysslor? Förekommer köns- diskriminerande (kränkande) och könsrollsbevarande (schabloni- serande) reklam?

Reklam och påverkan. Vi har vissa grundläggande behov som vi av ren självbevarelsedrift skulle tillfredsställa utan att någon som helst reklam ledde oss till en viss vara. Men nu har vi ett till synes oändligt utbud av sinsemellan utbytbara varor. Producenterna och säljarna har möjlighet att få oss att köpa just deras varor via reklam och påverkan. Får reklam se ut hur som helst? Vad är det för skill­

nad på text- och bildreklam? Vilka säljmetoder används i butiker,

vid postorder- och hemförsäljning? Vad är det för lagar och regler

som gäller?

(9)

Kläder, mode och trender. Det finns idag entydiga regler om märk­

ning av kläder och textil. Vi har rätt att få veta var plaggen är till­

verkade, hur de skall tvättas, om de fargar av sig och/eller krymper.

Det är däremot inte självklart att vi kan påverka varornas kvalitet och utseende eftersom det inte enbart är kundernas efterfrågan på kläder och skor som styr utbudet på marknaden.

Det är svårt att till exempel få en del stora skoproducenter att göra klackar på skor och stövlar så att de håller mer än en kort tid.

De stora producenterna av modekläder har sk trend setters och designers som flera säsonger i förväg bestämmer vad som skall erbjudas kunderna. När vårsäsongens kläder säljs är redan kläder­

na för nästa vårsäsong i stort sett fardigdesignade och det finns litet utrymme att ta till vara konsumenternas reaktioner för att even­

tuellt kunna utveckla och fortsätta tillverka en mycket uppskattad

produkt.

(10)

Mat utgör grunden för vår hälsa. Människors kunskaper om livs­

medlens kvalitet när det gäller näringssammansättning och till­

satser, förvaring och tillagning har på sikt därför stor betydelse för hälsotillståndet. Valet av livsmedel har också stor betydelse för hushållens ekonomi. Varför äter vi vad vi äter? För vilka kon­

sumentgrupper är det speciellt viktigt med innehållsdeklara­

tion? Vad räknas som tillsatser? Har måltidens sociala funktion ändrats?

Fritid. Historiskt sett är fritid ett relativt nytt begrepp. Tidi­

gare var inte arbete och fritid på samma sätt som idag skilda åt och markerade som särskilda sektorer i livet. Utvecklingen har lett till att vi har fått nya behov av att konsumera — kon­

sumtion har blivit en fritidssysselsättning. Hur tillbringas fri­

tiden? Vilken roll spelar massmedia för fritiden? Vad kostar

fritiden?

(11)

Konsumenträtt Lagstiftningen på konsumentområdet är ganska ny. Den första tvingande lagen är från 1971, då hemförsäljnings- lagen kom. Konsumentköplagen kom den 1 januari 1974 och så sent som den 1 juli 1986 fick vi konsumenttjänstlagen. Vi har också en konsumentkreditlag och en konsumentförsäkringslag. Förutom de rena konsumentlagarna finns det många andra lagar, författ­

ningssamlingar, riktlinjer m m som reglerar vår vardag som konsu­

menter. Näringslivet har också upprättat regler och det finns något som kallas god sed på marknaden. Uttalade och outtalade regler på­

verkar alltså våra möjligheter att t ex få rättelse vid reklamationer.

Konsumenter har också skyldigheter, exempelvis undersöknings­

plikt i vissa fall, att följa avtal, att reklamera inom skälig tid och att betala inom avtalad tid.

Service i glesbygd. Under de senaste 30 åren har två av tre dag- ligvarubutiker i Sverige lagts ned. Det har medfört att speciellt hushållen i glesbygder och skärgårdar har fått kännas vid en klar försämring. Om man väger samman den ökade tidsåtgången och transportkostnaden skulle hushållen i glesbygd drabbas av en merkostnad på flera tusentals kronor per år om områdets sista butik tvingades slå igen. Det är heller inte ovanligt att en ned­

läggning av butiken följs av att också skolan, posten, telefon­

hytten och busslinjen läggs ned. De som främst drabbas är de äldre och de hushåll som inte har tillgång till bil. Går det att bryta den

"onda cirkeln'? Ökar köptroheten om lanthandeln utökar sin service med t ex tips och lottförsäljning och genom att fungera som apoteks-, post- och systemombud? Vad betyder det för utveck­

lingen att det byggs allt större butiker i utkanten av våra större tätorter?

Vad säger Mål och riktlinjer om konsumentfrågor?

Här kan det vara dags att avbryta beskrivningen av konsument­

frågor som sådana och föra in diskussionen på Lvux 82. Inlednings­

vis får Mål och riktlinjer bilda utgångspunkt för resonemanget. I ett

senare avsnitt Hur kan vi arbeta med konsumentfrågor (sidan 26)

görs en konkretisering i anslutning till olika ämnen och kursplaner.

(12)

För att svara på rubrikens fråga faller det sig praktiskt att lyfta fram några övergripandepunkter ur diskussionen om konsument­

frågor i det föregående. Sålunda kan man konstatera att konsu­

mentfrågor, om än förenklat, handlar om EU vardagskunskaper och vardagsfardigheter O resursfrågor

O jämställdhet.

Att vara konsument handlar i hög grad om att välja mellan olika alternativ och att kritiskt granska olika budskap. Konsument­

frågor gäller alltså ytterst attityder och värderingar.

Vad säger då Mål och riktlinjer? I avsnittet Ämnesövergripande frågor (3.7) heter det bl a:

Innehållet i de olika kurserna anges i kursplanerna. Det finns emel­

lertid övergripande frågor, som bör belysas i flera ämnen, t ex frågor som har med miljö, hushållning med resurser och överlevnad att göra

Vardagskunskaper och vardagsfardigheter skall spela stor roll i undervisningen. Dit hör kunskaper som rör hushåll, familj, arbets­

liv, miljö, samlevnad, teknik och ekonomi. De studerande bör också vidareutveckla sixi förmåga att som konsumenter kritiskt värdera de budskap de utsätts för.

I ett annat kapitel (3.3) som behandlar attityder, normer och värde­

ringar återfinns en passus om att undervisningen aktivt skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män, något som också ryms inom begreppet konsumentfrågor som de beskrivs här.

Den kunskapssyn som Lvux 82 förespråkar leder också till natur­

liga kopplingar med konsumentfrågor:

Läraren bör utgå från de förväntningar, frågor och problem som

de studerande har med sig från sin vardagserfarenhet. Det är bra

om läraren kan visa att sådana frågor är värdefulla tillgångar i

studiearbetet och startpunkter för sökandet efter djupare kunskap

(avsnitt 3.2).

(13)

Listan över citat ur Mål och riktlinjer behöver inte göras längre, utan sammanfattningsvis kan sägas att kunskap i konsument­

frågor är viktiga i sig men att arbete med dem också har en koppling till allmänna mål och riktlinjer i Lvux 82.

G Undervisningen kan anknytas till de studerandes erfarenheter och vardagsliv. Ett par exempel: Många har studieekonomiska problem och för dem kan hushållsekonomi vara av stor betydelse.

Hur många har dessutom inte råkat ut för en produkt som inte hållit vad säljaren lovat utan att veta vilka rättigheter man har som köpare.

EU Konsumentfrågor ger naturliga möjligheter till ämnessamver­

kan. Det är givetvis lättast att åstadkomma samverkan i kurser med sammanhållna grupper, men om det inte finns sådana grupper kan samverkan över ämnesgränserna ändå vara möjlig. Från sam­

hällskunskapen kan man t ex "lämna över" uppgifter till svenska och matematik även om samma kursdeltagare inte läser de olika ämnena.

EU Arbetet med vardagskunskaper och vardagsfärdigheter un­

derlättar ett undersökande arbetssätt och variation i arbets­

formerna.

O Att arbeta med konsumentfrågor ger handlingsberedskap för

arbetsliv och fritid och möjligheter att påverka och förändra.

(14)

Konsumentfrågor ur olika perspektiv

Sista delen i det här kommentarmaterialet innehåller uppslag till hur man kan arbeta med konsumentfrågor i undervisningen. Följande avsnitt skall närmast ses som en bakgrund till denna "exempel­

samling". Avsnittet behandlar i stora drag

G utvecklingen fram till våra dagars konsumtionssamhälle G samhällets ansvar för konsumentfrågor

• vårt ansvar som konsumenter.

Det bör betonas att framställningen är mycket komprimerad och att urvalet av fakta kan diskuteras. Syftet är dock inte att ge någon full­

ständig historie- eller nulägesbeskrivning utan att belysa några viktiga frågor ur ett konsumentpolitiskt perspektiv.

Från barkbröd till materiell välfärd

— några utvecklingslinjer

Före industrialismens genombrott under 1800-talet var hushållet/

gården basen för det produktiva arbetet och där producerades i stort sett allt vad man behövde för sitt uppehälle. Arbetet var strikt köns­

uppdelat. Män och kvinnor svarade för olika delar av det vi kallar produktion, dvs tillverkning av förnödenheter, redskap m m. Därut­

över svarade kvinnorna för den sociala reproduktionen, den vardag­

liga omsorgen om andra. Barnen deltog tidigt i arbetet på gården och fick på så sätt sin "utbildning" i hushållet. De gamla hade också en viktig roll. I detta samhälle var den sociala kontrollen inbyggd i det dagliga livet och inom dess ramar fostrades barnen i nära kon­

takt med de vuxna. Till bilden av dåtidens Sverige hör också en utbredd fattigdom, sjukdomar och hög barnadödlighet. En stor del av landsortsbefolkningen var fattiga torpare, backstugusittare, drängar, pigor och tjänstehjon.

Efterhand blev penninghushållning vanligare genom att olika

varor började säljas och köpas på lokala marknader. Samtidigt tog

allt fler män och ogifta kvinnor arbete mot lön.

(15)

Under senare delen av 1800-talet påbörjades den industriella revo­

lutionen i Sverige. I början gick utvecklingen relativt långsamt.

Ännu i början på 1900-talet bodde fortfarande ca 70 procent av befolkningen på landsbygden.

Harvning med oxar. Parti från Upplandsslätten. Nordiska museet.

Under den tidiga industrialismen räckte männens löner inte till för att klara familjens uppehälle. Både kvinnor och barn måste ut på arbetsmarknaden. Detta blev också möjligt till följd av bl a effekti­

vare produktionsmetoder och ny teknologi. Fattigdomen började drivas tillbaka och levnadsstandarden steg. Med borgerskapet som förebild utvecklades så småningom idealet att gifta kvinnor skulle sköta hem och barn medan familjen levde på mannens lön. Familjer­

na fick råd att satsa mer på hemmet, t ex bosättnings- och hygien­

produkter. Barnarbetet behövdes inte längre och leken fick större betydelse för barnens utveckling. Familjelivet började allt mer få karaktären av konsumtionsgemenskap.

Den fortsatta utvecklingen innebar att förhållandena mellan barn och vuxna förändrades drastiskt. Båda föräldrarna började i stör­

re utsträckning åter yrkesarbeta, vilket innebar att barn och

ungdomar fick fårre vuxenkontakter inom familje- och släkt-

(16)

kretsen. Deras roll i familjen blev allt mer passiv och de hänvisades till miljöer med enbart jämnåriga. Denna utveckling fortgår ännu idag.

Många ungdomar i dagens samhälle har få naturliga kontakter med släkten och med andra vuxna. Genom att barn och ungdomar ställs utanför det vardagliga arbetet och naturliga vuxenkontakter, där viktiga livsmönster, värderingar och attityder grundläggs, blir deras försvar svagt mot exempelvis de negativa sidorna av det allt bredare kommersiella utbudet inom olika områden.

Den här utvecklingen kan för barnens del lite tillspetsat beskrivas som en utveckling från familjens barn till först samhällets barn, dvs då de professionella fostrarna tog över en större del av barnens fost­

ran, till den nuvarande situationen, där ungdomarna allt mer blivit marknadens barn. Med tanke bland annat på den mediautveckling samhället nu står inför, måste man räkna med att de kommersiella intressenas påverkan på våra barn och ungdomar kommer att öka ytterligare.

Konsumenterna och marknaden

Efter andra världskriget ledde samhällsutvecklingen till att en marknadsexplosion ägde rum. Varusortimentet, antalet produkter, märken etc mångdubblades. Marknadsföringen intensifierades och blev mer sofistikerad samt målgruppsinriktad. Utvecklingen inne­

bar också en ökad koncentration och integration inom produktion, distribution och detaljhandel. Detta har i sin tur inneburit att produktionen av varor ofta sker inom allt större anläggningar allt längre bort från de enskilda konsumenterna. Avståndet mellan köpare och säljare/tillverkare har vuxit samtidigt som det blivit svårare för konsumenterna att överblicka marknaden.

Enligt liberal ekonomisk teori är marknadsekonomin ett decen­

traliserat system med stor frihet för hushåll och företag att besluta

i frågor som gäller produktion, distribution och konsumtion. I ett

sådant system konkurrerar företagen med varandra. Produk-

(17)

tionens inriktning och storlek bestäms av konsumenternas efter­

frågan och företagens utbud.

Marknadsekonomin fungerar enligt idealen på så sätt att produk­

tionen visserligen startas av företagen, men konsumenternas val avgör sedan utbudets innehåll och sammansättning. Hur systemet fungerar bestäms bl a av konsumenternas överblick över utbudet på marknaden, deras möjligheter att bedöma de olika produkterna och värdera dem inbördes och slutligen deras förmåga att handla ratio­

nellt på grundval av dessa kunskaper. En fungerande konkurrens mellan företagen måste dessutom råda på marknaden.

I verkligheten fungerar emellertid inte marknadsekonomin på det­

ta sätt. Konsumenterna är sällan tillräckligt informerade om mark­

nadens utbud och handlar därför inte alltid rationellt. Företagens marknadsföringsåtgärder påverkar också konsumenterna. En allt mer påträngande och i vissa fall otillbörlig och oetisk marknads­

föring förekommer. Företagen kan inte heller tillgodose alla behov som konsumenterna har. Via marknaden kan enbart de behov fyllas som representerar köpkraft. Denna köpkraft är inte jämnt fördelad i samhället och därigenom kommer produktionens inriktning också delvis att avspegla de inkomstskillnader som finns.

Konkurrensen fungerar dessutom inte alltid tillfredsställande.

Några få företag kan dominera marknaden och mindre företag kan få svårt att hävda sig.

Trots detta har marknadsekonomin visat sig vara ett effektivt system för att producera och tillhandahålla varor och tjänster.

Som system kan den ge effektiv användning av samhällets resurser genom prispress, teknisk utveckling m m. En förutsättning är dock att de problem marknadsekonomin medför för konsumenterna kan lösas.

Konsumentkooperationen har tillkommit som ett alternativ och komplement till andra typer av företag. Den bygger på att konsu­

menter slår sig samman för att lösa egna konsumtionsbehov.

Konsumentkooperationen verkar inom ramen för den svenska marknadsekonomin men anser att marknaden, med sin uppdelning i köpare och säljare, inte alltid ger konsumenten tillräckligt in­

flytande över priser och varuutbud. Konsumentkooperationen har

(18)

också i vissa fall kunnat fungera som prisbildare och marknads- sanerare.

På senare tid har delar av konsumentkooperationen mött problem av främst två slag. För det första har föreningarnas överskott mins­

kat så att flertalet Konsum-medlemmar idag inte får någon åter­

bäring. För det andra är andelen unga medlemmar låg. Avgörande för konsumentkooperationens framtid är om framtidens konsumen­

ter kommer att anse att kooperationen behövs för att trygga konsu­

menternas intressen.

Utöver de stora konsumentkooperationerna växer nu också andra typer av konsumentkooperativ fram. Exempel på detta är föräldra- kooperativa daghem, elev- och personalägda kafeterior och sam­

bruksföreningar. Den etablerade kooperationen försöker stödja den­

na utveckling.

Konsumenterna i underläge

En central fråga när man diskuterar konsumenternas ställning är hur företagens åtgärder påverkar konsumentens möjligheter att handla förnuftigt. Handeln rationaliserar butiksstrukturen, sparar kostnader och sänker priser, men samtidigt kanske hus­

hållens transportarbete till och från affärerna ökar. Reklamen kan bidra till att öka företagens omsättning av en produkt, vilket kan ha till följd att priserna kan sänkas. Samtidigt kan reklamen försvåra hushållens möjligheter att fatta rationella ekonomiska beslut.

I samspelet på marknaden befinner sig hushållen generellt sett i underläge i förhållande till företagen. Hushållens arbete är små- skaligt. Det är svårare att rationalisera arbetet i hushållen på sam­

ma sätt som i företagen. Företagens mål är i allmänhet klarare och mer entydiga. Att fördela sin inkomst på ett visst sätt och att välja i utbudet på marknaden utgör de enskilda hushållens handlings­

alternativ för att påverka företagen. På marknaden är det inte varje

individ som har en röst, utan varje krona.

(19)

Företagen har tillgång till flera handlingsalternativ för att påverka hushållen, t ex produktutformning, produktdifferentiering, pris­

sättning, rabatter, service, reklam m m. Företag som är måna om att följa marknadens utveckling har vidare en omfattande kunskap om hushållen, medan dessa i allmänhet vet mycket lite om företagan­

dets villkor. Företagen är i många branscher välorganiserade och de

är professionella i konsten att köpa och sälja. Hushållen blir därför

ofta kunskapsmässigt underlägsna.

(20)

Samhällets ansvar för konsumentfrågor

Många faktorer kan störa samspelet mellan hushåll, företag och offentliga serviceorgan.

I Sverige, och i de flesta länder, ingriper därför offentliga instanser i samspelet mellan producent och konsument, bl a för att åstadkom­

ma en bättre balans mellan parterna. Statsmakterna har sedan 1940-talet vidtagit olika konsumentpolitiska åtgärder för att stär­

ka konsumenternas ställning. Under 1970-talet blev detta särskilt tydligt. Flera lagar till skydd för konsumenterna trädde i kraft, t ex konsumentköplagen och marknadsföringslagen. Vi fick också flera offentliga organ på det konsumentpolitiska området: Konsu­

mentverket, Marknadsdomstolen, Livsmedelsverket, Allmänna reklamationsnämnden, Statens pris- och kartellnämnd m f l .

Konsumentverket (KOV) och konsumentombudsmannen (KO) beva­

kar kontinuerligt tillämpningen av den konsumenträttsliga lag­

stiftningen. Man förhandlar med näringslivet för att bl a nå fram till överenskommelser om bättre villkor för konsumenterna inom olika branscher. KO granskar marknadsrättsliga frågor och avtals­

villkorsfrågor och för talan i marknadsdomstolen (MD).

Konsumentverket har en utbildningsenhet som bl a initierar och stöder arbetet med konsumentfrågor i olika utbildningsformer.

Detta sker exempelvis genom lärarfortbildning, läromedelsproduk­

tion och försöksprojekt. Därutöver ger Konsumentverket ut en hel del faktamaterial och testar olika produkter på marknaden. Konsu­

mentverket har också ansvar för utbildning av och materialservice till de kommunala konsumentverksamheterna. Tidskrifterna Råd och Rön samt Konsumenträtt och ekonomi ges också ut av Konsu­

mentverket.

Konsumenternas möjligheter att få råd och hjälp har ökat genom utbyggnaden av den kommunala konsumentverksamheten. Den 1 januari 1988 hade 265 av landets 284 kommuner sådan verksam­

het. Verksamheten styrs i vissa fall av en konsumentnämnd, där valda politiker ansvarar för kommunens övergripande konsument­

politiska aktiviteter. Inriktning och omfattning varierar beroende

på den lokala politiska viljan.

(21)

Särskilda tjänstemän, konsumentvägledare, stöder konsumenter­

na med bl a förköpsråd och reklamationshantering. De informerar också olika grupper, t ex lärare, studerande, fackföreningar och and­

ra organisationer om konsumentfrågor. Därutöver bevakar de bl a marknaden och utreder varuförsörjningen.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är en fristående myndig­

het som på begäran av enskilda konsumenter prövar tvister mellan köpare och säljare angående varor och tjänster. Ledamöterna repre­

senterar till lika delar konsumenterna och näringslivet. Som opar­

tisk ordförande vid sammanträden fungerar en erfaren jurist med

domar kompetens. Nämndens utslag är endast en rekommendation

till lösning av tvister.

(22)

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är en myndighet med uppgift att klarlägga pris- och konkurrensförhållandena på marknaden och sprida allmän kännedom om dessa. I nära samverkan med SPK arbetar de priskontor som finns vid länsstyrelserna.

Livsmedelsverket (SLV) är en statlig myndighet som lyder under jordbruksdepartementet. Livsmedelsverket

• bevakar konsumenternas intressen på livsmedelsområdet O leder och samordnar livsmedelskontrollen

• undersöker livsmedels sammansättning och näringsvärde

• ger råd och anvisningar i livsmedelsfrågor.

Socialstyrelsen (SoS) ansvarar bl a för kontrollen av läkemedel samt för samhällets information om kost och näring.

Trots ökade insatser från samhällets sida for att stärka konsumen­

ternas ställning på marknaden, kvarstår dock en betydande oba­

lans. Producenterna är fortfarande de starkaste i "samspelet" på marknaden.

Vår konsumtion — vår ensak?

Att vara en kritisk och ansvarstagande konsument innebär natur­

ligtvis många olika saker. Inte bara att man skall göra ett lyckat köp åt sig själv. Det innebär också att man bör tänka på konsekvenserna av ett köp från t ex resurssynpunkt. Hur man tänker sig använda varan, hur länge den bör hålla, hur man skall sköta den osv är vikti­

ga frågor i detta sammanhang. Den kanske viktigaste frågan är — behöver jag köpa?

Varuexplosionen och en marknadsföring som uppmuntrar slit- och

slängtänkandet har inneburit en resursförbrukning som i många

fall är rena slöseriet. Ur global synpunkt har detta medfört att

tillgången på vissa råvaror blivit allt mer knapp. En del råvaror har

också stigit i pris så att de i stort sett är oåtkomliga för de fattigaste

u-länderna. Utvecklingen har också inneburit att klyftan mellan de

(23)

industrialiserade länderna och utvecklingsländerna vuxit bland annat beroende på den ogynnsamma prisutvecklingen på råvaror i förhållande till förädlade produkter.

U-länderna innehar en mycket stor del av världens råvarutillgång­

ar. Ofta är det emellertid stora multinationella företag som exploa­

terar dessa råvarutillgångar, vilket i regel innebär att merparten av vinsterna inte stannar i det enskilda u-landet.

Genom vår efterfrågan på t ex farska grönsaker, frukt och blommor används u-ländernas jord ofta till sådan produktion, i regel under kontroll av multinationella företag. Produktionen av inhemska livs­

medel klarar inte konkurrensen. I-länderna kan alltså genom sin köpkraft "lägga under sig" stora arealer där den inhemska var­

dagsproduktionen inte kan konkurrera.

(24)

Om i-länderna drar ned sin konsumtion skulle det innebära att en större andel av jordens arealer och ändliga resurser kunde användas av u-länderna för att höja den inhemska levnadsstan­

darden. Det handlar om att omfördela resurserna så att de blir jämnare fördelade än idag.

De flesta av oss vet att klyftan mellan i- och u-länder ständigt växer.

Alla är i stort sett överens om att resursförbrukningen i i-länderna är för hög och att den tär på u-ländernas resurser. Vi tycker att det är fel och orättvist. Informationen har alltså gått fram. Varför för­

ändras då ingenting? Varför ändrar vi inte vår konsumtion?

Många som vuxit upp under 1960- och 70-talens "prylraseri" har svårt att bryta sitt konsumtionsmönster. Vi är dåliga exempel för våra barn — vi pläderar för en sak men gör många gånger tvärtom.

Detta, tillsammans med den allt mer sofistikerade marknadsföring­

en, ökar den individuella konsumtionen och leder till att också barn och ungdomar ofta faller in i ett resurskrävande konsumtions­

beteende.

Overforbrug og underforbrug af energi

Energiforbrug i alt pr. indbygger 1980

1

Amerikanere

forbruger lige så meget energi som

2

Europaeere /i 55

Indere [/ mmmm

168

Tanzanianere

168 /

Tanzanianere 7

900

Nepalesere

Kilde. Verdensbanken ' Strahm & Mellemfolkeligl Samvirke

(25)

Den historiska utvecklingen visar att marknadsförarna skickligt utnyttjat vissa brister i de senaste decenniernas samhällsutveck­

ling. De har därigenom fått oss att till väsentlig del bygga vår identi­

tet på konsumtion och ägande. Det räcker inte med att enbart vinna insikt om detta för att åstadkomma en förändring. För att kunna ändra på nuvarande förhållanden måste vi hitta andra värden att bygga vår identitet på.

Men hur skall det gå till? Det är lätt att skjuta problemen ifrån sig.

"Vi ger ju u-hjälp och det blir inte bättre om jag ändrar min konsum­

tion. Vi måste konsumera för att hålla hjulen igång." Det finns många andra argument. Men menar vi allvar med att minska resursslöseriet, då bör vi som konsumenter omsätta våra värde­

ringar i handling.

(26)

Hur kan vi arbeta med konsumentfrågor?

Som påvisades i början av det här materialet framgår det klart av Mål och riktlinjer i Lvux 82 att konsumentfrågor är ett övergripan­

de område som bör belysas i flera ämnen. Därav följer att planering­

en av undervisningen, val av innehåll och arbetsformer inte kan gö­

ras enbart med utgångspunkt i kursplanernas mål och huvud­

moment. Man måste också beakta konsumentfrågor och andra övergripande frågor.

Detta innebär inte någon utökning av kurserna. Det är snarare en fråga om att välja stoff "med konsumentfårgade glasögon" så att konsumentfrågorna naturligt kommer in i olika ämnen. I Mål och riktlinjer sägs bl a:

Lärare och studerande måste söka komma överens om den kärna av kunskaper och färdigheter som är nödvändig för alla att känna till i dagens samhälle och som behövs för yrkesverksamhet och i arbets­

livet samt för fortsatta studier (avsnitt 4.3).

Fördjupningsdelen ger naturligtvis ytterligare möjligheter för kursdeltagarna att arbeta med uppgifter som har anknytning till konsumentfrågor.

Den här delen av kommentarmaterialet innehåller ett antal exem­

pel, valda för att belysa dels olika konsumtionsområden, dels kopp­

lingen mellan konsumentfrågor och olika ämnen och hur de kan be­

handlas i undervisningen.

För att strukturera framställningen har exemplen grupperats en­

ligt följande: de fyra första rymmer främst konsumentjuridiska

aspekter medan de tre sista mera tar upp attityder och värderingar.

(27)

Alla "rättsliga exempel" bygger på autentiska problem som konsu­

mentvägledare mött i sin verksamhet. Tyngdpunkten ligger på att visa vilka kunskaper och färdigheter man behöver som konsument, både för att tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldig­

heter. För att klargöra detta innehåller varje exempel en faktaruta med hänvisningar till bl a aktuella lagar.

De exempel som behandlar attityder och värderingar låter sig inte lösas med hjälp av faktakunskaper på samma sätt som de fyra förs­

ta. Det finns inga entydiga rätt- eller felsvar på de frågor som ställs.

Exempel av den typen är emellertid viktiga att ta upp i en undervis­

ning som syftar till att kursdeltagarna skall bli medvetna konsu­

menter och utveckla sin förmåga att kritiskt granska de budskap de utsätts för.

Kopplingen mellan konsumentfrågor och olika ämnen

Till varje exempel finns förslag till arbetsuppgifter. Uppgifterna är i en del fall uppdelade efter ämne. Anknytningen mellan konsu­

mentfrågor och olika ämnen framhålls särskilt i det första exemplet där arbetsuppgifterna står tillsammans med citat ur kursplanerna.

De arbetsuppgifter som föreslås kan utföras enskilt eller i grupp.

Förutom "vanliga uppgifter" presenteras också ett projektarbete och ett förslag till fördjupning.

Flera av de exempel som beskrivs har använts i undervisningen på

olika komvuxenheter. Förhoppningsvis kan de också ge läsaren

idéer och uppslag för den egna undervisningen.

(28)

Konsumenten och juridiken

— fyra exempel ur vardagslivet

(29)

Mattan som Emma inte ville ha

En konsumentsekreterare berättar:

Emma har en liten sommarstuga med träpanel på väggarna och en sliten korkmatta på golvet. Under korkmattan finns ett bra trägolv som Emma skulle vilja få framtaget. Hon ringer till en golvläggare som kommer ut och tittar på mattan. Golvläggaren vägrar att ta bort mattan, han säger att den innehåller asbest.

Om Emma själv river ut mattan och gör rent trägolvet från klist- ret så åtar sig emellertid golvläggaren att slipa golvet. Rummet där mattan skall bort är 4,55x4,55 m och Emma bedömer att hon inte klarar arbetet själv. Hon accepterar därför golvläg- garens förslag som går ut på att hon skall låta lägga in en ny plastmatta till en kostnad av 2150 kronor. Emma känner sig i alla fall inte riktigt nöjd. Det var ju faktiskt trägolv hon ville ha.

Emma ringer strax efteråt till en annan golvfirma och frågar om de kan hjälpa henne. Firman åtar sig gärna arbetet. De använder an­

siktsmasker när de gör rent och slipar sådana golv.

Ca 24 timmar innan den förste golvläggaren skall komma och lägga in golvet ringer Emma honom och avbeställer arbetet. Golvlägga­

ren beklagar men inget mer blir sagt. Senare ringer han upp Emma och vill ha hennes adress eftersom han skall skicka en räkning på avbeställningen.

Emma betalade räkningen eftersom golvläggaren hotade med att gå till tingsrätten.

När räkningen kom såg den ut så här: RÄKNING ^

TM TILL SKUREN J

/ MATTA /

/2.75b KR 20'/. ji3a'- XESeKOSTf/At> / fToR STV&t/ ftVL 5750

*£$nD 1 T(M 100"~

(30)

Faktaruta

From 1988-01-01 regleras tvister om mindre värden (under halva basbeloppet) av den reformerade rättegångsbalken (den sk småmålslagen upphör). Vissa särregler för mål om mindre värden kommer att finnas i rättegångsbalken, bl a att parter­

na inte behöver ha juridiska ombud och att kostnaderna kan hållas låga. (I januari 1986 var stämningsavgiften 210 kronor.)

Faktaruta

Konsumenttjänstlagen från den 1 juli 1986 reglerar förhållan­

det mellan näringsidkare och privatpersoner. Lagen gäller ar­

bete på lösa saker, arbete på fast egendom samt förvaring av sa­

ker. I lagen står bl a

— att arbetet skall vara fackmässigt utfört

— att företaget skall underrätta kunden om behov av tilläggs­

arbeten föreligger

— att ungefarlig prisuppgift som lämnats inte får överskridas med mer än 15 procent

— att kunden har rätt att få specificerad räkning.

Faktaruta

I prisuppgift till enskild konsument skall alltid moms ingå.

Så här slutade det:

Emma tog kontakt med konsumentvägledaren i sin kommun. Efter några samtal med golvläggaren, vilka dock inte resulterade i någon ändring, fick Emma hjälp att gå vidare med sitt ärende till Allmän­

na reklamationsnämnden. Där prövades ärendet och nämnden kom fram till att Emma borde betala 430 kronor för mattan men inte resekostnader och restid. Golvläggaren accepterade reklamations­

nämndens utslag.

(31)

Några förslag till uppgifter i olika ämnen med utgångs­

punkt i kursplanerna för etapp 1

Matematik

Hur många kvadratmeter är rummet?

Den nya mattan skulle kosta 2150 kronor. Hur stor är kostnaden per kvadratmeter?

Kostnaderna för arbete och material inkluderar moms med 12,87 procent. Hur stor är momsen uttryckt i kronor?

Resekostnaderna inklusive restid är 157,50 kronor. Hur många pro­

cent av räkningens totalbelopp är det?

Ur kursplanen

Problemlösning skall förekom­

ma inom alla huvudmoment.

För att lösa problem av mate­

matisk natur som man möter i vardagslivet måste man vanli­

gen kunna förstå problemet och omsätta det till en mate­

matisk modell som ger en lös­

ningsmetod, klara de numeri­

ska beräkningar som krävs och analysera, värdera och dra slutsatser av resultatet.

För betyget Godkänd krävs att kursdeltagaren

• har deltagit aktivt i ett un­

dersökande arbetssätt, dvs for­

mulerat problem, gett förslag till lösningar, prövat dessa och själv försökt bedöma resultatet O har viss färdighet att göra beräkningar utgående från procentbegreppet i praktiska situationer såsom ekonomiska överväganden vad gäller pri­

ser, rabatt, ränta etc; i procent­

räkning ingår övergång mel­

lan procentform och decimal­

form

EU har färdighet i mätning och beräkning av cirklars, triang­

lars och rektanglars omkrets

och area. . .

(32)

Samhällskunskap

Golvläggaren hotade med att gå till tingsrätten. Ta upp begreppet förenklad rättegång, vad det innebär för den enskilde och vad det kostar.

Vad är moms och hur länge har den funnits? Har andra länder in­

direkta skatter?

När är ett avtal mellan en enskild konsument och en näringsidkare bindande?

Vilket ansvar har en fackman för de uppgifter som lämnas till kunden?

Vart kan Emma vända sig om hon vill ha opartisk sakkunnig hjälp?

Ur kursplanen

Undervisningen skall ge kun­

skaper om de rättigheter och skyldigheter man har som medborgare och stimulera till engagemang i samhällsfrågor och till egna insatser i sam­

hällslivet.

För betyget Godkänd krävs att kursdeltagaren kan utifrån egna erfarenheter samt in­

hämtade kunskaper och färdig­

heter ge egna exempel och till- lämpningar inom några områ­

den som konsumentlagstift­

ning

(33)

Kemi

Vilka ämnen innehåller våra vanligaste lim?

Vad innehåller olika plaster? I vilka sammanhang används plast?

Vad är asbest?

Ur kursplanen

Undervisningen skall ge en ori­

entering om upptäckter och uppfinningar av betydelse för vårt moderna industrisamhälle.

Kursdeltagarna skall genom studierna bli medvetna om hur användningen av kemiska äm­

nen förändrar våra levnadsvill­

kor och vilka risker använd­

ningen kan medföra.

Experimenten skall så nära som möjligt anknyta till förete­

elser i vardagslivet eller natu­

ren.

För betyget Godkänd krävs att kursdeltagarna har någon kän­

nedom om kemins roll i natu­

ren och kan ge exempel på an­

vändningen av kemiska ämnen i vardagslivet och inom indu­

strin.

(34)

Svenska

Skriv en anmälan till ARN.

Ur kursplanen

Undervisningen skall ge delta­

garna sådan språklig säkerhet att de kan nyansera sitt språk och finna tydliga uttryck för tankar, känslor och åsikter.

Deltagarna skall utveckla sin förmåga att använda språket i olika tal- och skrivsituationer och anpassa framställningen efter innehåll, mottagare och syfte.

För betyget Godkänd krävs att

kursdeltagaren kan använda

det svenska språket i tal och

skrift för att kunna tillvarata

sina rättigheter och fullgöra

sina skyldigheter i arbetslivet

och samhället.

(35)

Bilen som inte tålde regn

En konsumentvägledare berättar:

Björn gör lumpen och har två månader kvar innan det blir muck.

Han börjar tänka på att skaffa sig en bil. Björn har fast jobb och kom­

mer att tjäna 110000 kronor om året när han börjar arbeta igen.

Han bor fortfarande hemma och betalar för sig men han kommer ändå att kunna kosta på sig en dyrare bil.

Så hittar han plötsligt drömbilen, bilen som är ett måste — en Ford Mustang av 1970 års modell. Priset är 65 000 kronor. Björn betalar 2 500 i handpenning och undertecknar kontraktet.

Efter leveransen upptäcker Björn och hans far en del väsentliga fel på bilen. Framdäcken är helt utslitna och värst av allt — lacken tål inte vatten. När Björn klagar upplyser säljaren honom om att bilen är ett utställningsexemplar som måste stå i garage. Den tål bara att köras i torrt och vackert väder.

Björn begär nu att köpet skall hävas eftersom han inte har använd­

ning för en bil som inte tål vatten och dessutom har trafiksäkerhets-

(36)

Säljaren erbjuder sig att häva köpet men det kommer att kosta Björn 10 procent av kontantpriset, det vill säga 6500 kronor. Det vägrar Björn gå med på, han erbjuder handpenningen på 2 500 kronor. Kon­

sumentvägledaren tycker att säljaren brustit i sin yrkesutövning genom att sälja en bil med trafiksäkerhetsfel och genom att inte lämna sådan information om varan som är av väsentlig betydelse för Björn. Hon rekommenderar Björn att pröva ärendet i ARN eller direkt i tingsrätten.

Faktaruta

Enligt konsumentköplagen (KKL 8 §) får näringsidkare inte sälja bilar som är trafikfarliga. Det är Bilprovningens regler som utgör riktlinjer för vad som är trafikfarligt.

Om säljaren underlåter att lämna sådan information som skulle ha inverkat på köpet är det detsamma som att varan är felaktig (KKL 7 §).

Så här slutade det:

Björn valde att inte följa konsumentvägledarens råd. För att få köpet hävt och ett snabbt slut på affaren accepterade Björn en kompromisslösning och betalade säljaren 3 500 kronor.

Som framgått hade det emellertid funnits två andra möjligheter att nå en lösning på tvisten: via ARN eller tingsrätten.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prövar kostnadsfritt tvis­

ter mellan näringsidkare och konsument. Det kan dock ta flera månader innan nämnden lämnar ett utlåtande. Nämndens utlåtan­

de är inte en dom utan bara en rekommendation. De flesta säljare följer emellertid nämndens utlåtande.

I tingsrätten får man sitt ärende rättsligt prövat. Prövningen kan sluta med dom eller förlikning. Detta förfarande kostar pengar.

Om det belopp man tvistar om understiger halva basbeloppet (bas-

(37)

beloppet uppräknas årligen av regeringen beroende av inflationen;

1988 utgör det 25 800 kronor) kan man använda sig av vissa särreg­

ler i rättegångsbalken. Då blir förfarandet billigare. Gäller det mer än halva basbeloppet får vinnande part ersättning för ombuds­

arvode.

Några förslag till arbetsuppgifter

Berättelsen om Björns bilköp kan vidareutvecklas på olika sätt.

En utgångspunkt kan vara att först undersöka bilannonser både för nya och begagnade bilar i en tidning och att därefter besöka en bilhall i avsikt att spekulera i ett köp. Det ger ett bra underlag för uppgifter av följande typ.

Svenska

Analysera språket i olika bilannonser vad avser t ex meningsbygg­

nad, positivt laddade ord och facktermer.

Får konsumenterna relevanta fakta eller handlar det mest om livs­

stilar och suggestion?

Jämförs olika märken i annonsen?

Poängteras säkerheten?

Finns det exempel på vilseledande marknadsföring?

Vad framhäver försäljaren vid besöket i bilhallen?

Lägger försäljaren vikt vid statusprylar som tillbehör till bilen?

Hur anpassar försäljaren sitt språk efter kunden?

Vad menas med termer som a) befintligt skick?

b) refinansiering?

c) skälig tid?

d) borgensförbindelse?

Gör ett rollspel som visar hur det kan gå till vid ett bilköp.

(38)

Matematik

Ta reda på avbetalningskostnaderna vid ett bilköp innebärande 11000 kronor i avbetalning på 23 månader med 20 procents ränta (uppläggningskostnad och aviseringsavgifter behöver inte beaktas) a) vid rak ränta

b) vid fallande ränta.

Jämför med exempelvis ett lån på 11000 kronor på fem år med 15 procents ränta.

Räkna på skatteeffekten vid avbetalningsköp på de olika alternati­

ven ovan. Använd den egna kommunens skattetabell.

Vad kostar det att ha en bil? Räkna på milkostnaderna för olika bilar vid olika körsträckor.

Samhällskunskap

Vad säger marknadsföringslagen om vilseledande marknads­

föring?

Vad står det i hemförsäljningslagen om ångervecka?

Vad säger konsumentkreditlagen om avbetalningsköp?

Vad säger konsumenttjänstlagen om priser vid köp av tjänster?

Vad säger konsumentköplagen och köplagen om fel i vara och pro­

duktsäkerhet? Vilken är skillnaden mellan dessa lagar?

Övergripande frågor

Spelar det någon roll för Sveriges ekonomi om du köper en svensk eller en utländsk bil?

Vilka är för- och nackdelarna med privat bilism kontra kollektiv trafik?

Hur påverkar biltrafiken miljön? Vilka kostnader medför miljö­

påverkan för samhället?

Varför tror ni Björn valde att inte strida för sin rätt?

(39)

Ibrr tvätt efter sex timmar

En konsument berättar:

Jag och min man hade bestämt oss för att investera i en torktum- lare; barnen är små och det blir mycket tvätt. Det tar lång tid och är tråkigt att hänga tvätten och våra vänner har sagt att det är så bra med en tumlare.

Vi åkte till en av stadens större vitvarubutiker och köpte en tids­

styrd tumlare som vi blivit rekommenderade. Jag tvättade en ma­

skin kulörtvätt, och när den var klar stoppade jag allt i tumlaren.

Det var behändigt att inte behöva skaka, hänga och släta till. Tid­

uret satte jag på 120 minuter.

Efter de två timmarna var tvätten inte torr, jag satte tumlaren på

120 minuter igen. När jag upprepat denna procedur ytterligare en

gång och tvätten fortfarande inte var torr tröt mitt tålamod. Jag

ringde butiken och blev hänvisad till reparationsverkstaden. Där

svarade de mig att det inte kunde vara något tillverkningsfel på

(40)

tumlaren och om jag ändå ville att de skulle komma hem till mig fick jag betala för det. Garantin gällde bara vid tillverkningsfel.

Nu var jag arg och besviken. När min man kom hem och jag berätta­

de eländet för honom tröstade han mig med "ångerveckan".

Dagen efter bestämde jag mig för att ringa konsumentvägledaren in­

nan jag ringde till butiken. Inte blev jag mycket gladare av det samta­

let men jag fick i alla fall förklaring på varför tvätten inte blev torr och jag fick besked om att ångerveckan inte gäller vid sådana här köp.

För att en torktumlare skall vara effektiv och inte bli för dyr i drift skall centrifugen göra minst 800 varv/minut. Vår tvättmaskin gör bara 300 varv/minut. Nu står jag här med en bra torktumlare och en bra tvättmaskin, men kombinationen är dålig, och jag undrar varför inte säljaren gav mig bättre information vid köpet. Varken min man eller jag hade en aning om det där med varvtalet.

Faktaruta

I hemförsäljningslagen står det om ångerrätt. Lagstadgad rätt att ångra sig har en kund endast vid hem- och telefonförsäljning.

Denna rätt gäller bara inom åtta dagar och om köpesumman är 300 kronor eller mer.

I köplagens 60 § står om öppet köp. Köplagen är dispositiv, dvs inte tvingande, och därför behöver inte säljaren ge kunden öppet köp. Öppet köp skall avtalas mellan kund och säljare vid köpetillfallet och avtalet bör skrivas på kvittot.

Så här slutade det:

Säljaren ville inte ta tillbaka torktumlaren. Han hade sålt en felfri vara och ansåg inte att han skulle ta ansvar för att kvinnan inte skaf­

fat sig tillräcklig information innan hon köpte en så dyr maskin. Nå­

gon skyldighet att återta maskinen förelåg inte i detta fall. För kvin­

nan fanns tre alternativ: att sälja torktumlaren privat, skaffa en ny

tvättmaskin med starkare centrifug eller att bara låta tumlaren stå.

(41)

Några förslag till arbetsuppgifter/arbetsformer

Problemet med torktumlaren griper över ämnesgränserna och kan behandlas ur en rad olika synvinklar. Här följer några förslag till frågor/uppgifter.

Vilka faktakunskaper kan man kräva av konsumenten?

Vilka krav kan konsumenten ställa på försäljarens faktakunskaper och på att få information?

Varför fick inte konsumenten rätt i tvisten?

När gäller ånger veckan?

När har konsumenten rätt till öppet köp?

Vilket moraliskt ansvar har en försäljare?

Beskriv hur en tvättmaskin fungerar rent tekniskt.

Vilka säkerhetsbestämmelser gäller vid installation av torktumlare?

Hur mycket el drar en torktumlare under en timme? Gör en jäm­

förelse med en timmes torktid i torkskåp. (Utgå från information i produktbeskrivningar eller liknande.)

Undersök om det förekommer att i stort sett samma tvättmaskiner respektive torktumlare säljs under olika märkesnamn och till stora prisskillnader?

Gör upp en budget för inköp och drift (inköp, installation, el, vatten, tvättmedel, etc) för tvättmaskin och torktumlare.

* * *

En komvuxenhet i Stockholm har prövat att arbeta med "Torr tvätt efter sex timmar" vid utbildning av hemtjänstpersonal i tema­

kursen bostadsvård. Exemplet bildade underlag för ett projekt kallat "Att vara en medveten och kritisk konsument".

Projektarbetets uppläggning framgår närmare av sammanställ­

ningen på sidan 43.

(42)

Några kommentarer: Arbetet gjordes under en sk projektvecka.

Kursdeltagarna var indelade i grupper, en för varje uppgift under rubriken delmål i översikten. Vad gäller ämnessamverkan kunde sådan inte äga rum i den utsträckning som anges här. Sammanställ­

ningen är alltså något tillrättalagd för att visa på tänkbara vägar.

Däremot hade den aktuella komvuxenheten möjlighet att genom­

föra projektet i sin helhet i samverkan med ämnena psykologi, svenska, konsumentkunskap och social servicekunskap.

IS

Fig .18. Fig. 19.

Tvättlinehållare (fig. 18) äro afsedda att ersätta de hittills för detta ändamål begag­

nade spikarna, som skära sönder tågen, försvåra linornas uppsättning och sällan hålla. Tvättkläderna qvarhållas på tåget med klämmare eller ryttare af den kon­

struktion som fig. 19 utvisar, och hvilka redan sedan några år finnas i handeln.

Ur Illustrerad hushållskalender. Handbok i praktisk hushållning. Agathon

Burmans förlag, Stockholm 1875.

(43)

Att vara en medveten och kritisk konsument — ett projektarbete

Delmål Att studera Arbetsform/ Hjälpmedel Ämne/ämnes­

redovisnings­

Hjälpmedel

samverkan form

Att få ett histo­ Från natura­ Besök på mu­ Tvätt före ma­ Samhällskun­

riskt perspek­ hushållning seum skinerna, Fata­ skap

tiv på konsu­ till penning­ buren 1967 Social service­

mentfrågor hushållning Seder och bruk kunskap

om våren, Li­ Historia ber 1977

Att analysera Behov och re­ Diskussion ut­ Psykologi köpbehov surser hos oli­ ifrån deltagar­

ka konsumen­ nas egna erfa­

ter renheter

Att söka rele­ Konsument- Intervju med Köpråd, Råd Svenska (in­

vant informa­ upplysande in­ konsumentsek­ och Rön tervjuteknik)

tion stitutioner och reterare Samhällskun­

kommunal Rollspel skap

verksamhet

Att värdera, re­ Säljarens infor­ Studier av an­ Dags- och vec­ Psykologi flektera över mation, tek­ nonser, bruks­ kopress, Sagan Svenska säljbudskapet nisk informa­ anvisningar om den fule Samhällskun­

tion, reklam, Manfred (ur skap

marknadsfö­ Sagor för barn

skap

ringslagen över 18 år av

T&ge Danielsson) Wahlström &

Widstrand, 1964

Att köpa mest Butiksformer, Marknadsun­ Annonser, bro­ Samhällskun­

ekonomiskt priser, betal­ dersökning schyrer, mate­ skap ningsformer, Utställning rial från kon­ Matematik,

BNP, konsu­ sumentvägle­ ekonomi

mentprisindex dare

Att vara trygg Avtalslagen, Gruppdiskus­ Material från Svenska (av­

som konsu­ konsumentköp- sioner med ARN och KOV talstexter)

ment lagen, konsu­ tvärgruppsre­ Svenska (for­

menttjänstla­ dovisning om mulär)

gen, allmänna olika lagtexter Social service­

reklamations­ Reklamations­ kunskap

nämnden, anmälan

kunskap hemförsälj-

ningslagen, öp­

pet köp och by­

tesrätt

Att reglera sin Konsument- Intervju med Hushållseko­ Social service­

ekonomi kreditlagen, sekreterare och nomisk rådgiv­ kunskap kreditupplys­ konsumentsek­ ning i socialt Samhällskun­

ningslagen, in- reterare. Drift­ arbete 1984:3, skap kassolagen, so­ budget för en Socialstyrel­ Svenska cialtjänstlagen tvättmaskin sen, Liber Matematik

Hushållsbudget

Diskussion

(44)

Historien om Knut Karlssons videoköp

En lördag var Knut Karlsson och hans vuxne son ute tillsammans.

De hade festat och var inte nyktra. De fick ett infall och gick in i en radio- och TV-affar. Knut förde talan:

— Jag vill köpa två video, en till mig och en till min son, jag betalar på avbetalning.

— Det skall vi ordna, säger säljaren.

(45)

När de bestämt sig för videobandspelare och ville ha kontokredit frågade säljaren:

— Vad har du för årsinkomst?

— Jag vet inte riktigt, jag är sjukpensionär, svarade Knut.

Säljaren uppskattade då Knuts årsinkomst till 70000 kronor och brydde sig aldrig om att ta kreditupplysning. I avtalet stod att Knut skulle betala 235 kronor i 96 månader. Ingen handpenning behöv­

des. Knut undertecknade kreditavtalet varefter han och sonen tog apparaterna med sig och gick. Utan att ha haft ett öre på fickan ägde plötsligt Knut två helt nya videobandspelare som kostade 5395 kronor styck. På måndagen förstod Knut att han inte skulle klara av att betala videobandspelarna. Han kontaktade konsumentvägleda­

ren för att få hjälp att häva köpet. Tillsammans gick de igenom Knuts ekonomiska situation.

Knuts verkliga årsinkomst var sjukpensionen, dvs 31920 kronor.

Hans årshyra var 15 240 kronor och han hade lån i Sparbanken på 20 000 kronor samt kontokortsskulder på 8 000 kronor förutom den nya skulden på videoapparaterna. När Knut har betalt sin hyra har han alltså 16680 kronor kvar till mat, kläder, räntor och amorte­

ringar. Det blir 1390 kronor per månad. Dessa pengar skall räcka till mat, ca 800 kronor i månaden, samt kläder, radio- och TV-licens på ca 200 kronor. Kvar blir 390 kronor till att betala skulderna till banken och de olika kontokortsföretagen. Det går inte ihop.

Det är inte alls självklart att det går att häva ett köp för att en kund är berusad. Kunden är ansvarig för sina handlingar. I det här fallet var säljaren inte heller villig att låta köpet gå tillbaka. Köpeavtalet var redan skickat till finansbolaget. Efter ytterligare kontakter mellan Knut och affaren gick säljaren med på att ta tillbaka en apparat. Konsument vägledaren tog då kontakt med finansbolaget och talade om att Knut var berusad vid köpetillfallet, att säljaren hade överskattat årsinkomsten, att ingen kreditupplysning hade tagits på Knut och att han aldrig skulle kunna komma att betala två video. Finansbolaget, som insåg att de skulle förlora sina pengar, tryckte på säljaren. Affaren tog till slut tillbaka video­

bandspelarna och Knut fick betala en administrativ kostnad på

300 kronor.

(46)

Faktaruta

Konsumentkreditlagen (KKrL) reglerar avbetalningsförhål- landen. Enligt denna har konsumenten alltid rätt att betala en skuld i förtid och alltid rätt att rikta samma krav mot finansiä­

ren som mot säljaren (KKrL 10 §). Säljaren har enligt samma lag skyldighet att lämna information om effektiv ränta, kre­

ditkostnad och kredittid.

När en kund tycker att ett avtal ingåtts på ett oriktigt sätt kan kunden åberopa avtalslagen 36 §. Det skall dock vara mycket speciella omständigheter för att ett avtal skall hävas med hjälp av denna paragraf.

KÖPARE

Säljaren skickar kreditansökan

FINANS­

BOLAGET SALJARE

Finansbolaget skickar pengarna

Fördjupningsuppgift:

Historien om Knut Karlssons videoköp

Historien om Knut Karlsson kan mycket väl tas upp i kursernas grunddel inom olika ämnen. Men den kan också utnyttjas för för­

djupningsuppgifter, antingen inom ett ämne eller ämnesövergri- pande. Sammanställningen i det följande syftar i första hand till att belysa hur ett fördjupningsarbete över ämnesgränserna kan ut­

formas. Den är gjord utifrån kursplanerna på grundskolenivå i

respektive ämne.

References

Related documents

38 Genus är till skillnad från det biologiska könet en social konstruktion som myntades av Yvonne Hirdman som också lanserade begreppen genussystem och genuskontrakt. 39

(15) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen

Börja då arbeta för att din kom- mun eller ditt landskap ska underteckna Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå..

Europaparlamentet poängterar att politiska styrmedel för balans mellan arbetsliv och privatliv, såsom föräldraledighet, bör utformas som individuella, icke överförbara

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en ambitiös översyn av direktiv 2010/41/EU om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som

– räkna ut kostnaderna för narkotikamissbruket, både de direkta kostnaderna (behandling av narkotikaberoende, psykiska problem, depressioner, våldsamt beteende,

Vidare rekommenderar kommittén att EU tillhandahåller ett effektivt skydd mot våld, misshandel och utnyttjande, att man inom politiken för balans mellan arbete och privatliv

Christine Anderson, Vilija Blinkevičiūtė, Annika Bruna, Frances Fitzgerald, Cindy Franssen, Heléne Fritzon, Lina Gálvez Muñoz, Arba Kokalari, Karen Melchior, Andżelika