Innehållsförteckning 1

(1)

(2)

Innehållsförteckning

1 Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle ... 3

2

Verksamhet ... 4

2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 4

2.2 Uppföljning av samarbete mellan nämnderna ... 9

2.3 Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige ... 9

3

Personal ... 10

3.1 Analys av personalförhållanden ... 10

3.2 Pedagogisk personal ... 10

3.3 Medarbetarundersökning 2021 ... 11

4 Ekonomi ... 16

4.1 Driftredovisning... 16

4.2 Investeringsredovisning ... 21

(3)

1 Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle

Alla, elever och medarbetare har påverkats av pandemin under läsåret. Eleverna i

gymnasieskolan och högstadiet, som haft distansundervisning, har påverkats i särskild grad och det finns inslag i undervisningen som har varit svårare att genomföra. Nationellt lyfts begreppet utbildningsskuld och det innebär per definition "Barn och elever som på grund av omständigheter utifrån Covid-19 inte fått den undervisning de har rätt till och därigenom inte ges möjlighet att utveckla den kunskap och/eller de förmågor som de behöver för att nå utbildningens mål". Enligt definitionen har grundskolan och gymnasieskolan ingen

utbildningsskuld då all undervisning bedrivits enligt läsårsplaneringen. Däremot har antalet elever som varit frånvarande från undervisningen i grundskolan varit högre än normalt samtidigt som fler elever har en högre procentuell frånvaro. Pandemin har även lett till högre sjukfrånvaro bland personalen, vilket har inneburit att medarbetare har fått vikariera för kollegor och behövt klara uppdragen med färre medarbetare. Höstens och vårens

kunskapsresultat har påverkats negativt av att enheterna inte kunnat arbeta enligt den organisation som rektorerna lagt på grund av den höga sjukfrånvaron. Det innebär att kontinuitet i undervisningen inte har kunnat hållas. Därmed finns risk för en eftersläpande kunskapsskuld hos alla våra elever.

Regeringen har tillfört extra medel som ska användas för att ge elever ökad undervisningstid för att så långt som möjligt undvika att deras kunskapsutveckling påverkas negativt. Arbete pågår med att planera in och genomföra förstärkande insatser under resterande vårtermin.

Under påsklovet genomfördes lovskola på fyra av våra fem högstadieskolor för totalt 68 elever och på gymnasieskolan för 48 elever. Planering av sommarskola samt insatser för kommande läsår pågår.

Elevernas och personalens datorer har tillsammans med skolans digitala lösningar och lärarnas kompetens och flexibilitet varit en förutsättning för att kunna genomföra distansundervisning.

Utmaningar under våren har varit krånglande datorer, problem med nätverk och svårighet att supportera på distans. Kompetensmässigt har många elever och lärare tagit stora steg för att kunna nyttja den digitala tekniken på ett delvis nytt sätt, kunskaper som de kommer att ha nytta av även då distansundervisningen är över.

För att säkra nyttjandet av digitaliseringens möjligheter med eller utan distansundervisning måste supporten av och tillgången till elevverktyg stärkas, samt att pedagoger måste få förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens ytterligare.

Vissa enheter har drabbats hårt av pandemin, och stora delar av personalgrupper har varit frånvarande samtidigt. Hittills i år har beslut fattats om att stänga tre förskolor. Omsorg har erbjudits för de barn som har haft behov av särskilt stöd eller vars vårdnadshavare deltar i samhällsviktig erfarenhet. Vårdnadshavare som inte har erbjudits omsorg har haft möjlighet att söka ersättning för förlorad arbetsinkomst från Försäkringskassan. Avgift har heller inte tagits ut för de barn som inte erbjudits omsorg vid stängning.

(4)

2 Verksamhet

2.1 Uppföljning av grunduppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls

Förskola X

Grundskola, grundsärskola och fritidshem X

Gymnasieskola/gymnasiesärskola X

Vuxenutbildning X

Arbetsmarknadsenhet X

Nämnden baserar bedömningen om uppfyllt grunduppdrag för läsår 2020/21 på nedan redovisade prognoser och utfall för respektive verksamhet. Där ingen prognos kunnat göras, på grund av avsaknad data, har en tom fyrkant valts som markör.

Förskola

Följetal förskola Godkänd

nivå Utfall 2020 Utfall 2021 Bedömning 2021 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel

barn (%) 60-100 60

Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats

på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde 0-31 12 Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare,

kommunal regi, antal 4-5,5 4,5 4,9

Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Följetalet redovisas i årsrapport.

Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde

Följetalet redovisas i årsrapport.

Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare, kommunal regi, antal

Inskrivna barn per årsarbetare har ökat i kommunens förskolor från 4,5 barn per heltidstjänst till 4,9 vilket innebär att personaltätheten har minskat något. I jämförelse med rikssnitt på 5,2 ligger antalet barn per anställd fortfarande lägre. Skillnaden mellan kommunens förskolor var från 3,4 till 6,4 barn per årsanställd.

Diagrammet visar personaltäthet, antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunens förskolor i jämförelse med kommungrupp Liknande kommuner, förskola, Mark sedan 2003. I Kolada används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra.

För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat för året, och de 25% bästa resultaten får grön färg. I nedan diagram visar de tre senaste åren grönt vilket innebär att snittet på personaltätheten i förskolorna varit bland de bästa i landet. Lägst antal barn per årsarbetare hade Arjeplog med 4,0 och högst hade Bjurholm med 6,7.

(5)

Bedömning

Bedömningen är att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad baserat på följetalets utfall samt tidigare års resultat.

Grundskola, grundsärskola och fritidshem

Följetal grundskola Godkänd

nivå Utfall 2020 Utfall 2021 Bedömning 2021 Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat

alla delprov, matematik, andel % 65-100 -

Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat

alla delprov, svenska, andel % 75-100 -

Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen, andel (%) 75-100 70,8 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen, kommunala skolor, andel (%) 75-100 70,1

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram,

kommunala skolor, andel (%) 80-100 78,9

För grundskolans grunduppdrag finns från och med Nämndplan 2021-2022 två nya följetal som båda följer upp nationella ämnesprov för åk 3. Data i Kolada visar på andel (%) av eleverna i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik samt för ämnet svenska. På grund av Covid-19 genomfördes inga ämnesprov för åk 3 under läsåret 2019/20 varför inga uppgifter finns för det läsåret.

För innevarande läsår är provperiod planerad mellan vecka 11-20 och resultaten av de följs upp i delårsrapporten. I nedan diagram finns tidigare års resultat för 2010-2019 som en bakgrund till de nya följetalen.

Nationellt ämnesprov Åk 3, Matematik

Diagrammet nedan visar Marks kommuns resultat för 2010-2019 åk 3, Matematik i jämförelse med kommungrupp Liknande kommuner, grundskola samt Rikssnitt kommunala skolor.

Eleverna i åk 3 2018/19, som blev röda i Kolada, går nu i åk 5.

(6)

Nationellt ämnesprov Åk 3, Svenska

Diagrammet nedan visar Marks kommuns resultat för 2010-2019 åk 3, Svenska i jämförelse med kommungrupp Liknande kommuner, grundskola samt Rikssnitt kommunala skolor.

Eleverna i åk 3 2018/19, som blev röda i Kolada, går nu i åk 5.

Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen, andel %

Prognos för läsåret blir röd, det vill säga att nivån för godkänd nivå inte kommer uppnås.

Prognosen baseras på elevernas höstterminsbetyg, ht20 som visar att andelen elever som uppnådde A-E i alla ämnen var 65% vilket är 10 procentenheter under lägsta godkända nivå (75-100) i grunduppdraget. Skillnaden mellan skolorna i andel elever som uppnådde betyget A-E i alla ämnen var från 22,7% till 82,7%. Denna elevkull genomförde nationellt ämnesprov i åk 3 med resultat i nivå med rikssnitt (läsår 2017/18 i ovan tabeller).

Elever i åk 9 som uppnått A-E i alla ämnen, andel %

Prognosen baseras på elevernas terminsbetyg, ht20 som visar att andelen elever som uppnådde A-E i alla ämnen, var 60,9% vilket är 14,1 procentenheter under lägsta godkända nivå (75-100) i grunduppdraget. Skillnaden mellan skolor var från 38,9% till 92%. Denna elevkull genomförde nationellt ämnesprov i åk 3 med resultat över snitt för jämförbara kommuner (läsår 2014/15 i ovan tabeller).

(7)

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, andel %

Prognosen baseras på elevernas höstterminsbetyg, ht20 som visar att andelen elever som då var behöriga till gymnasieskolan var 73,9% vilket är 6,1 procentenheter under lägsta

godkända nivå (80-100) i grunduppdraget. Skillnaden i andel behöriga elever till yrkesprogram mellan skolor var från 61,1% till 94%.

Antal elever som var obehöriga till ett gymnasieprogram genom höstterminsbetyget, ht20 var totalt 99 elever. Antalet elever som varit frånvarande från undervisningen i grundskolan har varit högre än normalt och fler elever har en högre procentuell frånvaro, dessutom har

undervisningen till stor del bedrivits på distans. Därmed finns det risk för att antalet obehöriga elever till gymnasieskolan stiger under vårterminen.

Bedömning

Bedömning är att grunduppdraget delvis kommer att uppfyllas baserat på ovan prognos av grundskoleelevernas höstterminsbetyg, ht20.

Under hösten 2020 identifierades att en hög andel elever riskerade att inte nå kunskapskraven trots de insatser som genomförts. Under vårterminen finns en fortsatt, samt ökad risk att en större andel elever inte kommer nå kunskapskraven. Förutom att det finns en risk att fler elever inte blir behöriga till gymnasiet så finns det även en risk att det genomsnittliga meritvärdet sjunker när färre elever når de högre betygsstegen.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Följetal gymnasieskola Godkänd

nivå Utfall 2020 Utfall 2021 Bedömning 2021

Gymnasiefrekvens (%) 92-100 94,1 95,3

Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala

skolor, andel (%) 65-100 72,3

Gymnasiefrekvens (%)

Andelen folkbokförda elever i ålder 16-18 år som var inskrivna i en gymnasieskola har ökat de senaste två åren och når detta läsår den högsta andelen på 20 år, 95,3%. Som lägst har andelen varit 92,5%. Att kommunen har en hög gymnasiefrekvens är mycket positivt då en gymnasieutbildning är en vattendelare på arbetsmarknaden. Här fyller skolornas studie- och yrkesvägledare en stor roll. För de ungdomar som inte är inskrivna i någon gymnasieskola ansvar Kommunens Aktivitetsansvar (KAA) som från och med 1/1 2020 tillhör Arbetsmarknad

& Integration.

Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%)

Prognos för andel elever med gymnasieexamen förväntas vara inom godkänd nivå baserat på verksamhetens examensprognos under vårterminen.

(8)

Bedömning

Bedömning är därmed att grunduppdraget för gymnasieskolan kommer att uppfyllas i hög grad.

Vuxenutbildning

Följetal vuxenutbildning och SFI Godkänd nivå

Utfall 2020 (kalenderå

r 2019)

Utfall 2021 (kalenderå

r 2020) Bedömning 2021 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i

grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs 70-100 81,6 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i

gymnasial vuxenutbildning som slutför kurs 70-100 74,9 Elever på SFI som klarat minst två kurser, av

nybörjare två år tidigare, andel (%) 40-100 36

Vuxenutbildningen redovisar på helår och definitiva resultat redovisas i delårsrapporten.

Bedömning

Bedömning är att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad baserat på tidigare års resultat och justeringar inom SFI.

Arbetsmarknadsenhet

Följetal arbetsmarknadsenhet Godkänd

nivå Utfall 2020 Utfall 2021 Bedömning 2021 Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej

återfanns i gymnasieskolan på hösten, hemkommun,

andel (%) 0-2,5 1,8 1,2

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt

bistånd, andel (%) 0-29 32,0

Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat

arbeta, andel (%) 20-100 22 26

Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat

studera, andel (%) 10-100 2 5

Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten, hemkommun, andel (%)

Andel elever har fortsatt minska sedan högsta noteringen på 3,0% år 2017 och är nu nere på 1,2%. Det motsvarar fem elever av elevkullen som avslutade åk 9 vt19 och inte fanns

inskriven i en gymnasieskola följande höst. Det är en mycket positiv utveckling som också har ett samband med att gymnasiefrekvensen ökar.

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) Följetalet redovisas i delårsrapport.

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%)

Andelen har ökat sedan 2017 från 13% till nuvarande 26%. Det är en mycket glädjande utveckling av hur många som lyckas nå egenförsörjning. Under 2021 har så stor andel som totalt 26 procent av inskrivna deltagare avslutats från arbetsmarknadsverksamheten för att man lyckats nå egenförsörjning genom arbete. Detta innebär att det har skett en fördubbling av resultatet jämfört med 2017. Avslut på grund av arbete sker endast om personen får arbete på 100% eller om personen arbetar deltid och inte längre uppbär ekonomiskt bistånd.

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat studera,

(9)

andel (%)

Den nedåtgående trenden från 2017 som för kalenderår 2019 gav ett resultat om 2%, vände 2020 uppåt till 5%, vilket är en positiv utveckling och ett resultat utifrån den nya

arbetsmarknadsenhetens arbete. Godkänd nivå för grunduppdraget är ännu inte uppnått och arbetet för att motivera fler till studier kommer att fortsätta.

Bedömning

Bedömning är att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad baserat på följetalens utfall.

2.2 Uppföljning av samarbete mellan nämnderna

Aktuella samarbeten med andra

nämnder Genomförande Resultat

Barn- och utbildningsförvaltningen och teknik och serviceförvaltningen kring ändamålsenliga lokaler och lokalförändringar

Genomför regelbundna möten varje månad med uppföljning av aktuella lokalfrågor, ansvariga lokalfrågor TSF, enhetschef lokaler,

verksamhetschefer, förvaltningschef, ekonomer

Ändamålsenliga och flexibla lokaler, lärmiljöer och högre resursnytta och resursanvändning.

Barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen kring befolkningsprognos och samhällsplaneringsfrågor

Genomför regelbundna möten ca en gång per månad, förvaltningschefer, enhetschef lokaler, berörda

verksamhetschefer.

Ge god planering för investeringar och framförhållning i

verksamhetsplanering.

Barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen kring skolbibliotek, fritidsfrågor och lokalfrågor

Genomför regelbundna möten ca en gång per månad kring samarbete kring lokaler och verksamhet för elever, förvaltningschefer, enhetschef lokaler och verksamhetschefer

Ökad kvalitet i skolbibliotek som resurs i skolan, förbättrad lärmiljö, ökad kvalitet och utbud för ungdomars fritid och aktiviteter.

Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kring Barn och unga.

Regelbundna möten i forumet SSPF för att samverka kring elever

tillsammans med även KFF och polis.

BUF och SF tillsammans med primärvård samverkar i

närvårdsamverkan och bildar ny Barn och unga-grupp med regelbundna möten.

Ökad måluppfyllelse och motverkad psykisk ohälsa. Bättre samordnat stöd från socialförvaltningens funktioner och skolornas elevhälsa till barn och unga.

Arbetsmarknadsenheten tillsammans med försörjningsstöd inom

socialförvaltningen

AME och försörjningsstöd i dialog och samarbete med regelbundna möten.

Ökad samsyn för att arbeta med de som står långt ifrån

arbetsmarknaden och för att på så sätt få in dem i arbetslivet och därmed också minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd.

2.3 Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige

Uppdrag Startdatum Status Kommentar

Se över rutinerna kring lönebidrag till

föreningar samt ta fram riktlinjer 2020-02-27

Avslutad Återrapporterat 18 dec 2020. Dnr KS 2018-224 805.

(10)

3 Personal

3.1 Analys av personalförhållanden

Rapporterade värden avser perioden första mars föregående år t o m sista februari innevarande år.

Personalföljetal 2019 2020 2021

Sjukfrånvaro 5,4 5,3 6,8

Personalomsättning 10,2 12,1 8,6

Personalomsättning chefer 19,3 12,0 11,1

Analys

Sjukfrånvaro ökade under mätperioden med 1,5 procentenheter till 6,8%. Snittet för samtliga i kommunen var 8,1% vilket innebar att BUF låg 1,3 procentenheter lägre.

Personalomsättningen minskade med 3,5 procentenhet till 8,6% och är den lägsta

personalomsättningen bland kommunens förvaltningar samt den lägsta noterade andelen sedan 2016. I jämförelse med kommunsnitt på 12,1% så är andelen för mätperioden inom BUF 3,5 procentenheter lägre.

Personalomsättning chefer har fortsatt minska och var för mätperioden 11,1% vilket var den lägsta andelen bland kommunens förvaltningar och näst lägsta andelen sen 2016.

Kommunsnitt för perioden var 13,1% vilket är två procentenheter högre än BUFs andel.

Samtliga verksamheter vittnar om en ökad arbetsbörda, en större arbetsbelastning för medarbetarna och en negativt påverkad arbetsmiljö. Oron har varit stor på arbetsplatserna.

Pandemin har också lett till högre sjukfrånvaro bland personalen vilket har inneburit att medarbetare har fått vikariera för kollegor, ta ansvar för större grupper av barn och elever, och klara uppdragen med färre medarbetare.

Cheferna inom organisationen har dragit ett tungt lass under pandemin för att säkerställa att verksamheten ska fungera under rådande situation och med de utmaningar som finns. Viktiga framgångsfaktorer för att vända negativa skolresultat är långsiktighet, fokus och systematik, vilket är svårt att vidmakthålla om verksamheten har hög personalomsättning men framför allt vid många rektorsbyten. Därför har det varit ett mycket viktigt steg att minska personal- och chefsomsättningen och att arbeta för att få en stabilitet och god behörighet i både personal- och chefsfunktioner. Det är mycket glädjande att se den positiva utvecklingen där

omsättningen av personal och chefer fortsätter att minska och att behörigheten bland våra lärare och pedagoger förbättrats markant, men det är viktigt att se att upplevelsen av förutsättningar för sina uppdrag för både medarbetare och chefer behöver förbättras för att över tid kunna hålla en stabil organisation.

3.2 Pedagogisk personal

Skolverkets personalstatistik visar mycket positiva siffror för flera av våra verksamheter gällande pedagogisk personals behörigheter och legitimation vilket är glädjande. Arbetet med kompetensförsörjning är viktigt för att säkerställa att rätt kompetens finns i förvaltningens verksamheter och är en grundförutsättning för att kunna nå de mål som är lagstadgade. Det framtida rekryteringsbehovet kommer fortsatt vara stort utifrån antagande om förväntade pensionsavgångar.

Förskolan har ökat sin andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation från 48%

till 52% vilket kan jämföras med rikssnitt på 44%. Snittet i Marks kommunala förskolor ligger därmed åtta procentenheter högre än riket. Skillnaderna mellan förskolorna går från 19,3% till

(11)

81,7%.

Till läsåret har även grundskolan ökat sitt snitt för andel lärare med legitimation och

behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen. Snittet gick från 66,6% föregående läsår till 70,4% nuvarande läsår vilket är en ökning med 3,8 procentenheter. Det innebär att snittet för Marks kommunala grundskolor nu, ligger i nivå med rikssnitt på 70,9%. Skillnaderna mellan skolorna var från 46,4% till 78,7%.

Även snittet för lärare med behörighet för fritidshemmet, heltidstjänster ökar i kommunen.

Föregående läsår var andelen 16,7% vilket var 21,5 procentenheter under rikssnitt. Vid

mätdatum (15/10) detta läsår hade andelen ökat med hela 20,3 procentenheter till 37% vilket fortfarande är under rikssnitt, som steg till 43,9%, men ett stort steg i rätt riktning eftersom rekrytering av behörig personal till fritidshemmen är en av förvaltningens stora utmaningar inom kompetensförsörjning. Skolverket redovisar nyckeltalet på kommunnivå, ej på

enhetsnivå.

Marks Gymnasieskolas snitt för anställda med lärarlegitimation och behörighet steg med 1,7 procentenheter till 73,3% vilket i jämförelse med rikssnitt är 9,1 procentenheter under rikssnitt på 82,4%.

Snittet på gymnasiesärskolan minskade med 0,4 procentenheter till 53,4%, vilket fortfarande är över rikssnitt på 18,9%. Det betyder att andel anställda med legitimation och behörighet i ämnen var 34,5 procentenheter över snittet i riket.

Grundsärskolans resultat har ännu inte redovisats av Skolverket.

Redovisas därför i delårsrapport.

Även vuxenutbildningen ökar sina andelar. Andel lärare på SFI med lärarlegitimation steg från 45,3% till 50% vilket är i nivå med rikssnitt. För vuxenutbildningens grundläggande personal steg andelen från 68,5% till 92,4% vilket är 14,3 procentenheter över rikssnitt på 78,1%.

Även andel lärare på gymnasial vuxenutbildning med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne steg från 91,0% till 93,8%. Vilket var 21,6 procentenheter över rikssnitt.

3.3 Medarbetarundersökning 2021

Webropol har under februari och mars 2021 genomfört en medarbetarundersökning på uppdrag av Marks kommun.

Syftet med undersökningen är att få en nulägesbeskrivning av den upplevda fysiska och psykiska arbetssituationen. Enkäten innehåller frågor om organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö (OSAi), samt SKR:s frågor om hållbart medarbetarengagemang (HME).

Totalt svarade 1030st medarbetare inom BUF vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80%.

Varje chef har fått svarsunderlag för sin verksamhet som används som underlag och verktyg i förbättringsarbetet för respektive verksamhet och enhet.

I enheten "BUF ledning" ingår samtliga chefer inklusive rektorer. I "SoU" (Stöd och Utveckling) ingår all elevhälsa samt elevhälsans centrala stödfunktioner. I "KoU" (Kvalitet och utveckling) ingår huvudmannens kvalitetsfunktioner samt förvaltningens administration.

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSAi)

OSAi är uppbyggt av åtta frågor och färgsätts röd, gul eller grön. Det finns nio delindex som består av en eller flera underliggandefrågor och värdet beräknas som ett medelvärde av dessa.

Indexrutorna får färgerna grön, gul och röd beroende av vilka gränser som är satta för resultatet.

(12)

Gällande index för Kommunikation, vilken är röd, så följer BUF snittet för kommunen och som baseras på tre underliggande frågor. Lika gäller för index Risker i arbetet. Här skiljer sig dock verksamheterna mer åt beroende på typ av verksamhet som bedrivs men lägst medelvärde finns för påståendet "Jag har ett arbete som är fritt från störande ljud".

Lägst index inom BUF har Balans med 3,1 vilket kan jämföras med kommunsnitt på 3,3.

Skillnaden mellan verksamheternas index går från 2,9 till 3,7. Index baseras på sex underliggande frågor och nedan lyfter vi fram tre.

" Jag känner att jag kan koppla av från arbetet när jag är sjuk"

BUF total - 42% instämmer inte (1-2) - 33% instämmer (4-5), skapar medelvärde 2,8 vilket är det lägsta värdet inom Balans med 0,4 under kommunsnitt och därmed störst differens mot kommunsnitt.

Förskola = 35% instämmer inte - 38% instämmer F-6 = 45% instämmer inte - 31% instämmer 7-9 = 57% instämmer inte - 19% instämmer

GrSär+GySär = 33% instämmer inte - 44% instämmer Gy+Vux = 53% instämmer inte - 27% instämmer Arb.m & Int = 15% instämmer inte - 69% instämmer SoU = 17% instämmer inte - 56% instämmer

KoU = 33% instämmer inte - 33% instämmer BUF Led. = 47% instämmer inte - 27% instämmer

"Jag har ork kvar för att göra andra saker efter arbetsdagens slut"

BUF total - 29% instämmer inte (1-2) - 39% instämmer (4-5), vilket skapar medelvärde 3,1 och är 0,2 under kommunsnitt.

Förskola = 35% instämmer inte - 33% instämmer F-6 = 35% instämmer inte - 34% instämmer 7-9 = 25% instämmer inte - 33% instämmer

GrSär-+GySär = 22% instämmer inte - 44% instämmer Gy+Vux = 20% instämmer inte - 53% instämmer Arb.m & Int = 7% instämmer inte - 47% instämmer SoU = 5% instämmer inte - 81% instämmer KoU = 15% instämmer inte - 46% instämmer BUF Led. = 25% instämmer inte - 42% instämmer

(13)

"Jag känner att jag kan koppla av från arbetet på fritiden"

BUF total - 26% instämmer inte (1-2) - 49% instämmer (4-5), vilket skapar medelvärde 3,3 vilket är 0,3 under kommunsnitt.

Förskola = 25% instämmer inte - 49% instämmer F-6 = 30% instämmer inte - 44% instämmer 7-9 = 29% instämmer inte - 43% instämmer

GrSär-+GySär = 22% instämmer inte - 58% instämmer Gy+Vux = 24% instämmer inte - 53% instämmer

Arb.m & Int = 27% instämmer inte - 53% instämmer SoU = 5% instämmer inte - 81% instämmer

KoU = 15% instämmer inte - 62% instämmer

BUF Led. = 37% instämmer inte - 42% instämmer

Index Handlingsutrymme är gult och ligger lägre än kommunsnitt med 3,6 mot kommunsnitt 3,7. Skillnaden inom BUF och mellan verksamheterna var på 3,4 - 4,0. Index baseras på nio underliggande frågor och nedan lyfter vi fram fyra.

" Det finns tillräckligt med resurser för att jag ska kunna utföra ett bra arbete"

BUF total - 31% som inte instämmer (1-2) och 37% som instämmer (4-5), vilket skapar medelvärde 3,1 vilket är 0,3 under kommunsnitt och därmed störst differens mot

kommunsnitt.

Förskola = 28% instämmer inte - 36% instämmer F-6 = 42% instämmer inte - 25% instämmer 7-9 = 39% instämmer inte - 23% instämmer

GrSär-+GySär = 25% instämmer inte - 36% instämmer Gy+Vux = 15% instämmer inte - 61% instämmer Arb.m & Int = 13% instämmer inte - 67% instämmer SoU = 10% instämmer inte - 71% instämmer

"Det finns tillräckligt med tid för att jag ska kunna utföra mina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid"

BUF total - 31% instämmer inte (1-2) och 37% instämmer (4-5), vilket skapar medelvärdet 3,1 vilket är 0,2 under kommunsnitt.

Förskola = 36% instämmer inte - 30% instämmer F-6 = 32% instämmer inte - 32% instämmer 7-9 = 39% instämmer inte - 33% instämmer

GrSär+GySär = 25% instämmer inte - 42% instämmer Gy+Vux = 19% instämmer inte - 52% instämmer Arb.m & Int = 20% instämmer inte - 53% instämmer SoU = 5% instämmer inte - 67% instämmer

"Jag har en rimlig arbetsbelastning"

BUF total - 24% instämmer inte (1-2) och 44% instämmer (4-5), vilket skapar ett medelvärde som är 0,2 under kommunsnitt.

Förskola = 21% instämmer inte - 42% instämmer F-6 = 29% instämmer inte - 38% instämmer 7-9 = 25% instämmer inte - 47% instämmer

GrSär+GySär = 11% instämmer inte - 50% instämmer Gy+Vux = 19% instämmer inte - 50% instämmer Arb.m & Int = 14% instämmer inte - 50% instämmer SoU = 5% instämmer inte - 67% instämmer

(14)

"Jag kan ofta bestämma arbetstakten"

BUF total - 32% instämmer inte (1-2) och 38% instämmer (4-5) vilket skapar ett medelvärde på 3,1 vilket är 0,2 under kommunsnitt. Vilket är den högsta andelen negativa svar bland de nio underfrågorna som skapar index för Handlingsutrymme.

Förskola = 40% instämmer inte - 26% instämmer F-6 = 38% instämmer inte - 33% instämmer 7-9 = 30% instämmer inte - 41% instämmer

GrSär+GySär = 36% instämmer inte - 17% instämmer Gy+Vux = 20% instämmer inte - 52% instämmer Arb.m & Int = 14% instämmer inte - 71% instämmer SoU = 0% instämmer inte - 86% instämmer

Låga index på Balans och Handlingsutrymme kan indikera på att personalen upplever hög arbetsbelastning och låg egenkontroll, vilket har identifierats hos rektorerna i pågående utvecklingsarbete. Vad som påverkar känslan av stress brukar förklaras med Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodell. Den beskriver de yttre krav man har i förhållande till den kontroll (handlingsutrymme) man upplever över situationen samt det stöd man kan få.

Vårt fortsatta utvecklingsarbetet handlar om att skapa en arbetsplats som erbjuder en bättre balans mellan krav och kontroll där våra medarbetare upplever en hanterbar nivå, där det finns goda möjligheter att påverka sin arbetssituation, ha strukturella förutsättningar för att ta det ansvar som respektive uppdrag har och där det finns ett bra stöd i organisationen.

Hållbart Medarbetarengagemang (HME)

HME-frågorna är framtagna av SKR (Sveriges Kommuner Regioner) och mäter medarbetarnas medarbetarengagemang. HME är uppbyggt av nio frågor som är indelade i tre frågeområden;

Motivation, Ledarskap och Styrning. Varje index består av tre underfrågor och indexvärdet beräknas som ett medelvärde av dessa tre frågor. HME och indexrutorna får färgerna grön, gul och röd beroende resultatet. För en detaljerad beskrivning av de teorier som ligger till grund för HME-modellen finns rapporten ”Bra arbetsgivare skapar bra verksamhet”, som finns att ladda ner från SKR:s webbutik.

(15)

För redovisade grupper i Medarbetarundersökningen har sju av nio ett grönt HME från 75,4 - 82,4 och två gul HME på 71,3-71,5. Sammantaget ger det BUF ett grönt HME på 78,3.

Samtliga verksamheter har grönt index på Motivation. Inom Styrning har fem av nio grönt index - fyra är gula. Inom Ledarskap har sju av nio grönt index medan två har gult. Ingen har rött.

I Kolada finns HME redovisat för ett antal kommuner och i jämförelse med deras tidigare resultat ser vi att årets HME för BUF ligger i nivå samt något över deras resultat på Motivation, vilket är positivt. Medarbetarundersökningen är ett viktigt underlag att följa upp och lyssna in medarbetarnas upplevelse av den egna verksamheten samt dess ledning och styrning. Enkäten fungerar även som en viktig koppling mellan ekonomi och verksamhetsresultat då

medarbetarna är vår viktigaste resurs, och i årets undersökning ges ett kvitto på att det finns ett starkt engagemang bland våra medarbetare. Kvalificerade och engagerade medarbetare är avgörande för att nå de ökade kunskapsresultat hos barn och elever som vi eftersträvar.

(16)

4 Ekonomi

Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av utfallet till och med april 2021.

4.1 Driftredovisning

Driftredovisning (belopp i mnkr) Utfall

2020 Utfall 30/4 2020

Utfall 30/4 2021

Prognos

2021 Budget

2021 Budget- avvikelse

Intäkter 151,4 45,5 50,6 150,0 137,0 13,0

Personalkostnader -640,9 -209,8 -216,7 -668,0 -655,0 -13,0

Övriga kostnader -398,6 -132,2 -126,6 -405,5 -401,3 -4,2

Nettokostnader -888,1 -296,5 -292,7 -923,5 -919,3 -4,2

Fördelning på huvudverksamhet, netto

Förskola och pedagogisk omsorg -182,6 -61,0 -55,6 -184,7 -189,7 5,0 varav: egen regi fsk och ped omsorg -163,0 -54,3 -48,7 -163,4 -168,4 5,0 varav: köpta/sålda platser fsk och ped

omsorg -19,6 -6,7 -6,9 -21,3 -21,3 0,0

Fritidshem -44,4 -14,7 -16,2 -47,6 -49,6 2,0

varav: egen regi fritidshem -41,8 -13,8 -15,2 -44,6 -47,1 2,5

varav: köpta/sålda platser fritidshem -2,6 -0,9 -1,0 -3,0 -2,5 -0,5

Grund- och gymnasiesärskola -30,7 -10,6 -10,6 -33,5 -32,0 -1,5

varav: egen regi särskola -26,8 -9,3 -8,8 -28,9 -28,9 0,0

varav: köpta/sålda platser särskola -3,9 -1,3 -1,8 -4,6 -3,1 -1,5

Grundskola -376,6 -127,2 -126,0 -387,0 -376,8 -10,2

varav: egen regi grundskola -351,8 -118,8 -117,5 -362,0 -352,8 -9,2

varav köpta/sålda platser grundskola -24,8 -8,4 -8,5 -25,0 -24,0 -1,0

Gymnasieskola -148,1 -50,8 -48,7 -154,3 -152,8 -1,5

varav: egen regi gymnasieskola -102 -34,5 -33,2 -105,3 -104,8 -0,5

varav: köpta/sålda platser gymnasieskola -46,1 -16,3 -15,5 -49 -48,0 -1,0

Vuxenutbildning -15,2 -4,8 -5,7 -17,0 -14,5 -2,5

Förvaltningsgemensamt -67,0 -21,9 -24,6 -74,5 -80,0 5,5

IT-lärverktyg -16,8 -3,0 -1,7 -12,6 -12,6 0,0

Arbetsmarknad och integration -6,7 -2,5 -3,6 -12,3 -11,3 -1,0

Nettokostnader -888,1 -296,5 -292,7 -923,5 -919,3 -4,2

*2021 har Barn- och utbildningsförvaltningens ram reviderats med 1 mnkr för tillkommande lokalkostnader för Horredshallen.

Analys av driftredovisning

Nämndens totala nettokostnader bedöms stämma med tilldelad budgetram under förutsättning att en ramjustering görs motsvarande de tillkommande lokalkostnaderna för Lyckeskolan med 4,2 mnkr.

År 2021 är, liksom föregående år, speciellt. Varken kostnader eller intäkter följer tidigare trender. När och hur samhället kommer återgå till ett normal-läge är svårt att förutspå. Vad som säkert går att se är att pandemin påverkar ekonomin i hög grad och gör nettokostnaderna betydligt lägre för barn- och utbildningsnämnden.

Den pågående pandemin gör prognoserna mer osäkra. Några av de poster som påverkas är att

(17)

omsorgsintäkterna minskar för barn som hålls hemma, kostnad för resor och

personalutbildning är lägre liksom studieresor och utvecklingskostnader. Behov av vikarier minskar då många barn är frånvarande, sjuklönekostnaderna är ca 1,2 mnkr/20 procent högre än ett vanligt år. Ersättning från Försäkringskassan kommer ske för perioden januari till juni år 2021 enligt senaste beskedet. Detta bidrag har för januari-april varit 2,4 mnkr, vilket alltså överstiger den ökade kostnaden för sjuklön. Andra förändringar som påverkar ekonomin är att många högstadie- och gymnasie-elever har distansundervisning vilket gett minskat behov av städ och skolmåltider. På längre sikt kommer den ökade arbetslösheten påverka uppdraget för den nystartade enheten Arbetsmarknad och integration.

Barn- och utbildningsnämndens totala kostnader är ca 1 000 mnkr, ca 86 procent av

kostnaderna täcks av medel tilldelade av Kommunfullmäktige via budgetram. Resterande del av kostnaderna täcks av statsbidrag/bidrag (9 procent) och övriga intäkter (5,0 procent) t ex sålda utbildningsplatser och omsorgsintäkter.

Följande bidrag är de som är mest osäkra och påverkar ekonomin mycket just nu:

* Etableringsschablonen från Migrationsverket. Vid uppstarten av Arbetsmarknadsenheten la Kommunfullmäktige med etableringsschablonen som en av förutsättningarna i budgeten. Då beräknades schablonen ge 19 mnkr i intäkter. Under år 2020 blev den totala intäkten 11,4 mnkr och för första tertialet 2021 är intäkten 2,2 mnkr. Schablonen ska gå till kostnader för flyktingmottagning inom arbetsmarknadsenheten, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och socialförvaltning. Dessa verksamheter påverkas mycket av den minskade intäkten.

* Statsbidrag för mindre barngrupper inom förskolan. Det är ett stort statsbidrag om minst 10,7 mnkr. Under pandemin medför statsbidraget inte tillkommande kostnader i samma utsträckning utan ger istället överskott inom förskolan. Statsbidraget har funnits sedan 2016 men kommer att tas bort inför år 2022, vad och om det kommer något istället finns inte information kring ännu på Skolverkets hemsida.

* Bidrag för att täcka sjuklönekostnader från Försäkringskassan som startade april 2020 och är beslutat att betalas ut till juni 2021.

* Statsbidrag för likvärdig skola är det största bidraget med ca 22,5 mnkr. Under pågående pandemi finns osäkerhet kring hur vissa delar av statsbidraget kommer kunna användas.

I jämförelse med samma period 2020 är kostnaden för personal 2,5 procent högre exkl.

arbetsmarknadsenheten. Utöver den årliga lönerevisionen har personalkostnaderna minskat inom vissa verksamheter till exempel förskolan, medan den har ökat mer än 2,5 procent inom andra, t.ex. grundskolan.

Skolmiljarden

Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Bidraget betalas ut till kommunen som ett generellt statsbidrag och barn- och utbildningsnämnden förväntar sig att få ta del av bidraget och har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan med åtgärder i linje med bidraget.

Förskola

Driftredovisning kommentar

Periodens nettokostnader inom förskola är 5,4 mnkr/9 procent lägre än samma period förra året. Minskningen av nettot beror på att intäkterna är 4,5 mnkr högre medan kostnaderna har minskat med 0,9 mnkr/1 procent. Prognosen för året är att förskoleverksamheten kommer att rymmas inom tilldelad ram och visa ett överskott med 5,0 mnkr. Pandemi och statsbidrag kan göra att överskottet kommer öka.

Pandemin påverkar förskolans ekonomi med lägre personalkostnader vid sjukfrånvaro samt högre bidragsintäkter från Försäkringskassan. Trots att sjukfrånvaron ökat är kostnaden för timanställd personal över 30 procent lägre än tidigare år. Anledningar kan vara att barn samtidigt är frånvarande och att det är svårt att få tag på vikarier samt att man försöker begränsa antalet personer på avdelningar för att minska smittspridning.

(18)

Förskolorna har under vårterminen statsbidrag för mindre barngrupper om 10,7 mnkr. Under höstterminen 2020 gjorde pandemin att de flesta förskolor begränsades i vad man kunde göra med statsbidraget samt att det var hög frånvaro både bland barn och personal. Förskolorna valde då att skjuta statsbidraget till vårterminen 2021 i hopp om att situationen skulle se bättre ut. Det gör att intäkterna för statsbidrag är särskilt höga under detta halvår.

Ansökningar om statsbidrag för höstterminen är inskickade, men besked väntas inte förrän i juni/juli. Årsprognosen för förskolorna är därför osäker, fram tills besked finns från Skolverket.

Det stora överskott som beräknas inom förskolan beror på dessa särskilda tillfälligheter som pandemin medför inkl. bidraget för mindre barngrupper.

Statsbidraget för mindre barngrupper kommer att upphöra och går inte att ansöka efter år 2021.

Fritidshem

Nettokostnaderna för verksamheten fritidshem beräknas bli i 2,0 mnkr lägre än tilldelad budgetram. Omsorgsbehovet i fritidshem har fortsatt minska under årets första tertial. I jämförelse med samma period 2020 ses en nedgång i antalet barn i fritidsverksamhet med 6,2 procent (98 barn).

Året med pandemi har medfört lägre kostnader men nu börjar nivån återgå till en normal ökning över tid. En preliminär minskad pandemisk påverkan på verksamheten kan ses, och lönekostnaderna ökar i jämförelse med 2020.

Grund- och gymnasiesärskola

Kostnaderna för särskola i egen regi är högre än budget under vårterminen och tillsammans med att elever och behov ökar i lägre åldrar, prognostiseras ett underskott för verksamheten.

Särskoleverksamhetens kostnader kan vara svåra att anpassa och underskottet ses inte kunna rymmas inom budget under 2021.

Grundsärskolan har mött, och möter under året, stora förändringar inom sin verksamhet genom både fler elever och elever med större stöd- och omsorgsbehov. Framförallt under höstterminen prognostiseras tillkommande personalkostnader i lägre åldrar.

Grundskola

Prognosen för grundskolan är att kostnaderna kommer överstiga budget med 10,2 mnkr. Det prognostiserade underskottet i grundskolans verksamhet härrör till största del kostnader i egen verksamhet, men också till viss del i köpta platser för tilläggsbelopp. Övriga kostnader i verksamheten stämmer väl överens med budget, undantaget tillkommande kostnader för lokaler vid Lyckeskolan om 4,2 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har begärt utökad ram för dessa kostnader.

Verksamheten för grundskola, och grundskolans enheter, kommer behöva anpassa och effektivisera under hela 2021 för att lyckas nå så nära en ekonomi i balans som möjligt.

Flertalet enheter visar underskott, men trenden inom grundskola är ändå positiv då

underskotten minskar i jämförelse med tidigare år. Anpassningar för att nå en budget i balans genomförs främst inom planering av personalresurser. En viss risk för utebliven effekt av anpassning kan finnas, då nya och ökande behov ses.

De totala nettokostnaderna för grundskolan tillsammans med fritidshemmen i egen regi har inte ökat i jämförelse med första tertialet 2020. Kostnadsökningen kan konstateras lägre i jämförelse med flera år bakåt.

Det finns fleråriga statsbidrag i verksamheten som genererar intäkter, samtidigt som motsvarande kostnader ses främst för personal. Det finns en svårighet att särskilja av

(19)

statsbidrag finansierad verksamhet och verksamhet finansierad av egen ram. Intäkter och kostnader är periodiserade utefter varje bidrags krav och utformning.

Antalet elever i egen regi är oförändrat jämfört med april 2020. Antalet köpta platser har ökat med 11 platser till totalt 325 elever.

Gymnasieskola

Periodens nettokostnader för gymnasieskola har minskat med 2,1 mnkr/4 procent jämfört med samma period förra året. Intäkterna har minskat med 0,5 mnkr/7 procent då bidraget från Skolverket samt antalet sålda platser är lägre. Övriga kostnader har minskat med 2,8 mnkr/5 procent. De minskade kostnaderna beror på färre köpta utbildningsplatser, lägre kostnader för måltider, lärverktyg, studieresor och skolskjuts.

Utöver den effektivisering som varje verksamhet blivit tilldelade i budget 2021 har

gymnasieverksamheten fått ett besparingskrav på 5 mnkr. Anpassningar är planerade men det är för tidigt på året för att kunna avgöra om åtgärderna kommer ge tillräcklig ekonomisk effekt. Den beräknade helårsprognosen är ett underskott om 1,5 mnkr. Antagningar inför höstterminen kommer vara avgörande för årets ekonomiska resultat. Prognosen för elevernas gymnasieval ser ut att öka kostnaderna för köpta platser och skulle kunna förvärra resultatet.

Vuxenutbildningen

Periodens personal- och övriga kostnader för verksamheten vuxenutbildning har minskat med 0,2 mnkr/3 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har intäkter från

Migrationsverket, etableringsschablonen för nyanlända, minskat med 1,1 mnkr/49 procent. Det gör att nettokostnaderna ligger 0,9 mnkr/18 procent högre än föregående år.

Prognosen befaras bli ett underskott om 2,5 mnkr. Avvikelsen år 2020 var underskott 1.0 mnkr. Personalkostnaderna ligger högt jämfört med årets avsatta budget samtidigt som intäkterna väntas bli lägre än budgeterat.

Arbetsmarknad och integration

Periodens nettoutfall på 3,7 mnkr är 32 procent av årets budgeterade medel och ligger 0,1 mnkr/1 procent lägre än periodens riktvärde på 33 procent. Intäkterna ligger 1,3 mnkr lägre än riktvärdet, främst kopplat till schablonersättningar från Migrationsverket och försäljning av tjänster på Naturvårdslaget. Personalkostnaderna ligger också 1,3 mnkr lägre än riktvärdet främst till följd av vakanta tjänster under perioden samt säsongs-anställningar som inte påbörjats ännu. I övrigt lågt utfall på lönebidrag till föreningar.

Arbetsmarknad och integration förväntas på totalen lämna ett underskott om 1 mnkr, främst till följd av lägre schablonersättningar från Migrationsverket.

Årets utfall på enheten beräknas bli 4,4 mnkr högre än under 2020 om man bortser från stödet till initiala kostnader från kommunstyrelsen på 1,3 mnkr under 2020, som var enhetens uppstartsår. Det högre utfallet kan främst kopplas till högre personalkostnader under 2021, då fler tjänster varit tillsatta redan vid årets start i år, medan tillsättningen av dessa tjänster skedde successivt under 2020. Årets utfall prognostiseras även inkludera en utökning av Naturvårdslagets verksamhet, som på totalen beräknar nyttja hela årets budget, medan 2020 genererade ett överskott om 0,6 mnkr till följd av färre antal bidragsanställningar.

Förvaltningsgemensamt Driftredovisning kommentar

Här återfinns redovisning för nämnd, ledning, administration och förvaltningsövergripande

(20)

kostnader till exempel gemensamma IT-system. Jämfört med samma tertial föregående år är kostnaderna 2,7 mnkr/12 procent högre.

Under denna rubrik finns också nämndens buffert, som än så länge ligger orörd.

Specifikation av statsbidrag Statsbidrag

Statsbidrag (mnkr) Utfall 2020 Utfall 30/4

2021 Prognos 2021 Budget 2021

Karriärtjänster 4,9 1,6 4,9 4,9

Lärarlönelyft 9,4 3,1 9,4 9,4

Bidrag från AF 2,9 1,1 2,8 2,8

Läxhjälp 0,7 0,4 1,2 0,7

Skapande skola, kulturrådet 0,5 0,0 0,5 0,5

Likvärdig skola 15,7 4,7 22,5 22,5

Lärarlyft 0,1 0,0 0,1 0,1

Läslyftet 0,3 0,0 0,3 0,3

Gymnasial lärlingsutbildning 5,0 1,2 5,0 5,0

Främja lärling 0,0 0,0 0,0 0,0

Introduktionsprogram 0,7 0,1 0,7 0,7

Lågstadiesatsningen 3,4 0,0 0,0 0,0

Mindre barngrupper förskolan 9,0 7,1 10,0 10,0

Maxtaxa 8,0 2,7 8,0 8

Migrationsverket 11,0 2,8 8,0 13,0

Behörighetsgiv utb yrkeslärare 0,2 0,1 0,2 0,2

Bidrag från VGR 1,8 0,0 1,8 1,8

Riksidrottsförbundet 0,9 0,3 0,9 0,9

Samverkan för bästa skola 0,5 0,5 0,0 0,0

Ersättning för sjuklönekostn pga

Covid 9,3 2,6 3,4 0,0

Nattomsorg 0,4 0,1 0,4 0,4

Specialpedagog 2,7 0,4 0,8 0,8

Lärarassistent 1,6 0,4 1,2 1,2

Övriga statsbidrag 2,0 2,0 2,0 2,0

Summa 91,0 31,2 84,1 85,2

Kommentar statsbidrag

Barn- och utbildningsnämnden söker ca 40 olika bidrag, de största är

• Statsbidrag i förskolan: bidrag för mindre barngrupp, lärarlönelyft, maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder

• Statsbidrag i fritidshem: maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder

• Statsbidrag i grundskolan: likvärdig skola, lärarlönelyft, lärarlyft, karriärtjänster, ersättning för läxhjälp, ersättning från Migrationsverket

• Statsbidrag i gymnasieskolan: lärarlönelyft, ersättning från Migrationsverket, lärling

• Statsbidrag i vuxenutbildningen: ersättning från Migrationsverket

• Arbetsmarknad och Integration: ersättning från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

(21)

Bidragen förändras varje år, där nya kommer till, andra avslutas och förutsättningarna

förändras. Det gör att prognoserna för kommande år blir osäkra. För de statsbidrag där annan information inte finns, har antagandet gjorts att statsbidragen ligger kvar på samma nivå som för år 2020. För att behålla rätten till flera statsbidrag måste verksamheten ligga kvar på en viss nivå eller utvecklas.

Utveckling och finansiering på längre sikt

Att årets prognos innehåller särskilda händelser utifrån påverkan från pandemin är mycket viktigt att notera inför arbetet med ekonomin kommande år. De ekonomiska effekterna av pandemin har framför allt inneburit extra bidrag och lägre personalkostnader men också lägre kostnader för till exempel måltider. Att beräkna när och på vilket sätt verksamheten kommer att återgå till det normala är mycket svårt. Att nettokostnaderna kommer att öka och

successivt återgå till det utgångsläget som var före pandemin är viktigt att planera för.

Före pandemin beräknades barn- och utbildningsnämndens kostnader överstiga tilldelad ram och anpassningsplanering var nödvändig för att hantera denna obalans. Det arbetet behöver fortsätta inför kommande år, där vi förhoppningsvis har återgått till ett läge som mer liknar det normala.

Grundskolan behöver förstärkas med resurser. De flesta skolenheter har inte, trots

anpassningsplaner, kunnat hålla sin verksamhet inom tilldelad ram år 2020. Vid nationella jämförelser är resurserna till grundskolan i Mark avsevärt lägre än jämförbara kommuner och riket. Det är en stor utmaning för nämnd och förvaltning att tillföra resurser till grundskolan samtidigt som stabiliteten i övriga huvudverksamheters ekonomiska balans ska behållas.

Därtill kommer utmaningen att förstärka och utveckla verksamheten för att uppnå beslutade mål avseende exempelvis elevers resultat. Efter pandemin har dessutom en kunskapsskuld utökats inom grund- och gymnasieskola som kommer ta flera år att hämta upp. En

förstärkning är nödvändig inom grundskolans tidiga åldrar samtidigt behöver elevernas resultat i högstadiet förbättras efter perioder av distansundervisning.

Förvaltningen har identifierat områden som ger behov av tillförda resurser för att nämndens verksamhet enligt reglementet ska kunna utföras utan att anpassningar måste ske inom annan befintlig verksamhet.

• Lokaler - kommande år finns flera om-/ till- och nybyggnationer planerade. Det

kommer medföra hyreskostnadsökningar och kapitalkostnadsökningar för investeringar.

Ett ramtillskott är nödvändigt för att finansiera tillkommande lokalkostnader.

• Arbetsmarknadsenheten kan vänta ett fortsatt ökat behov att tillgodose. Under mars 2021 rapporterade Marks kommun en total arbetslöshet på 5,7 procent (öppet

arbetslösa). Det är en ökning jämfört med samma tidpunkt i fjol (+0,9 %). Den största ökningen har skett bland unga och bland utlandsfödda.

• Minskad etableringsersättning från Migrationsverket från 19 mnkr till ca 6 mnkr innebär svårigheter att bibehålla befintlig verksamhet inom berörda verksamheter;

arbetsmarknadsenheten, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

4.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning

Investeringsprojekt Budget 2021 Utfall 30/4 2021 Prognos 2021 Budgetavvikelse 2021

Förskola 2 000 10 2 000 0

Grund- och

grundsärskola 22 500 734 22 500 0

Gymnasie- och gymnasiesärskola,

vuxenutbildning 1 000 168 1 000 0

Övergripande inkl.

elevhälsa 500 60 500 0

(22)

Investeringsprojekt Budget 2021 Utfall 30/4 2021 Prognos 2021 Budgetavvikelse 2021

Summa 26 000 972 26 000 0

Analys

Analys investeringsredovisning

Investeringsramen är förhöjd 2021 i samband med ny- och ombyggnationer. När i tid en investering i samband med byggnation kan ske är ibland oviss. Störst investeringar sker i grundskolans verksamhet. Investeringar vid Lyckeskolan sker under våren 2021, och för tillkommande kapitalkostnader har nämnden begärt ersättning.

(23)