Budget 2018 – 2021

(1)

Budget 2018–2021

Beslutad av kommunfullmäktige 2017-11-23

(2)

Innehållsförteckning

Del 1. Politisk inledning ...4

Politiska prioriteringar och satsningar de närmaste åren ... 4

Del 2. Styrning i Marks kommun ...8

Inledande anvisning till nämnder och styrelser ... 8

Styrsystem ... 10

Vision och mål ... 10

God ekonomisk hushållning ... 10

Del 3. Omvärld ... 11

Omvärldsförändringar ... 11

Ekonomiska trender ... 11

Gemensamma punkter i nämndernas analyser ... 12

Befolkningsutveckling ... 13

Del 4. Budgetens förutsättningar ... 14

Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet ... 14

Skatter och utjämning ... 14

Upplåningsramar ... 14

Kort- respektive långfristig likviditet ... 15

Nämndernas verksamhet ... 15

Resursfördelning utifrån resurs- och demografimodell ... 15

Ramjusteringar som följd av ändrade redovisningsprinciper ... 15

Skattetillskott till VA-verksamheten ... 15

Finansförvaltning ... 16

Intern ränta ... 16

Preliminärt PO-pålägg ... 16

Spinnerskankoncernen ... 16

Avkastningskrav ... 16

Soliditetskrav ... 16

Balanslikviditet ... 16

Upplånings- och borgensramar (inklusive kommunen) ... 16

Borgensavgift ... 17

Del 5. Uppdrag till nämnder och styrelser ... 18

Del 6. Resursfördelning driftbudget, investerings- och exploateringsplaner ... 26

Resursfördelning ... 26

Driftbudget ... 28

Investeringsplan ... 29

Exploateringsplan ... 31

Del 7. Ekonomisammandrag per bolag ... 41

Spinnerskankoncernen ... 41

Spinnerskan i Mark AB ... 41

Marks Bostads AB ... 42

(3)

Mark Kraftvärme AB ... 43

Del 8. Finansiella rapporter för kommunen ... 44

Resultatbudget ... 44

Kassaflödesbudget ... 45

Balansbudget ... 46

Del 9. Finansiella rapporter för kommunkoncernen ... 47

Bilaga 1 Sammanställning driftbidrag ... 48

Bilaga 2 Detaljerad investeringsplan ... 49

(4)

Del 1. Politisk inledning

Politiska prioriteringar och satsningar de närmaste åren

Efterfrågan på mark

Marks kommun befinner sig i en expansiv fas med ökande befolkningstillväxt. Under 2017 har kommunfullmäktige antagit en ny översiktsplan. Målet för kommunen är tydligt att det ska vara satsningar för hela kommunen. Det ska finnas möjlighet att bo och flytta till alla delar i kommunen. Behovet av detaljplaner är stort. Den påbörjade FÖP, Fördjupade Översiktsplan för Mark Nordväst ska färdigställas med tyngdpunkt på tätorterna. Parallellt med detta sker planarbete i Horred och Kinna, Skene och Örby. Att tillgodose efterfrågan på mark som kan bebyggas med

verksamhet och bostäder är prioriterat. Kommunen behöver förvärva mark, både för byggnation och markbyten.

För att kunna arbeta ännu mer med planarbete tillförs Plan och Byggnadsnämnden 1 mkr extra under 2018 och 2019.

Väg 156 och 41

Båda dessa vägar är mycket viktiga för kommunen. Det gäller för arbetspendling och näringslivets behov av transporter. Det är positivt att båda vägarna finns med i Regional infrastrukturplan Västra Götaland 2018–2029. I kommunens remissvar framhålls att det är av största vikt att planerade åtgärder i såväl nuvarande plan som i förslaget till ny plan verkställs. Mark förutsätter att en åtgärdsvalsstudie på hela väg 156 inleds under 2018. Mark lyfter även fram att namngivna objekt för väg 41 realiseras enligt framlagd plan. Om det underlättar kan kommunen, liksom många andra kommuner, pröva behovet av delfinansiering för att påskynda arbetet.

Bostadsbyggande i hela Mark

Marks Bostads AB ska bygga minst 45 lägenheter i genomsnitt per år under perioden 2017–2020 och därefter i genomsnitt minst 60 lägenheter per år. Minst en tredjedel skall byggas utanför centralorten.

Attraktivt att bo,besöka och driva företag i Mark (service)

Med fler invånare ökar behovet av olika slag av service. Det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet. Vi ser att en stor andel av nya invånare i Mark är barnfamiljer med barn som snart eller redan har börjat i förskola och skola. För familjer som flyttar till Mark är skolan viktig. Då behöver det finnas skolor på många platser i kommunen och vara attraktivt att arbeta som lärare i Mark. Eleverna ska utbildas i bra undervisningslokaler av goda pedagoger.

För att tillförsäkra barn med särskilda behov en bra fysisk och psykosocial undervisningsmiljö ges barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utreda undervisningsmiljöer som ger särskild lugn och trygghet i undervisningen.

Basketgymnasiet RIG är en icke lagstadgad verksamhet. Målet för verksamheten är att den ska bära sina egna kostnader.

Genom att avgiftsfri kulturskola införts har intresset ökat påtagligt, och många nya elever har tillkommit i verksamheten. Kulturskolan ska även vara avgiftsfri för åldersgruppen 0–6 år boende i Marks kommun, och avgiftsfri instrumenthyra.

(5)

Att kunna simma är oerhört viktigt ur folkhälsoperspektiv. Det har kunnat konstateras att antalet platser i simskolorna har minskat kraftigt. Därför tillförs kultur- och fritidsnämnden 650 000 kr för att öka antalet platser i simskolorna.

Kultur- och fritidsnämnden tillförs även 300 000 kr för reparations- och

underhållsbidrag, 500 000 kr för en årsarbetare inom kulturskolan, 200 000 kr för införandet av MU-avtal samt 250 000 kr för personalförstärkning inom

kommunikation.

Kommunfullmäktige beslutar när det är strategiska frågor. Ibland är det svårt att avgöra om lokalförändringar inom barn- och utbildningsnämnden (BUN) är en strategisk fråga. I dessa situationer skall frågan lyftas till kommunstyrelsen som får bedöma om förändringar kan beslutas av BUN eller ska beslutas av

kommunfullmäktige.

Tillsammans med näringslivet skapas goda förutsättningar att starta nya företag.

Miljönämnden skall utreda konsekvenserna av att införa den så kallade Rättviksmodellen. Kommunen avser att utreda möjligheter att ändra rutin för fakturering. Det är viktigt att det finns bra möjligheter att växa som företag.

Kommunstyrelsen skall tillsammans med näringslivsrådet utarbeta tydliga mål för verksamheten. Mark ska vara en kommun med mycket bra villkor för

näringsverksamhet.

En växande bransch är besöksnäringen. Kommunstyrelsen får uppdraget att utveckla arbetet med turism och besöksnäring tillsammans med företagen.

Vi ska ställa högre krav på klimatsmart byggande, där också krav på konstnärliga inslag ska kunna få plats. Vid upphandling av entreprenörer är det prioriterat att ställa höga krav på kvalitet, säkerhet, bra arbetsmiljö och bra materialval. Någon eller flera byggnader ska byggas i trä. I förfrågningsunderlag skall krävas att vald entreprenör tar fullt ansvar för hela projektet som omfattas i förfrågningsunderlaget.

Det innebär bl.a. att få led med underentreprenörer ska eftersträvas. Upphandlingar ska utformas så att många företag, små och stora, lokala och globala företag ges goda och meningsfulla möjligheter att lämna anbud vid upphandlingar.

Under budgetperioden ökar behovet av trygghetsboende och av platser inom vård- och omsorgsboende för äldre. Det behövs även ett boende för äldre med

funktionsnedsättning.

Stödet till personer som har behov av LSS och daglig verksamhet behöver stärkas.

Ett ökande problem för kommunerna är de ökade kostnader för SFB

(socialförsäkringsbalk tidigare benämnt LASS) som Försäkringskassans tolkning av lagstiftningen medför. Många brukare som tidigare har fått stöd av

Försäkringskassan får nu avslag. Eftersom omsorgsbehovet kvarstår får detta tillgodoses av kommunen. Socialnämnden tillförs 6,5 mnkr för klara ökade behov.

Fler tjänster i Mark ska digitaliseras

Arbetet med digitalisering behöver intensifieras och leda till att fler tjänster digitaliseras. Många uppgifter kan automatiseras för att minska behovet av arbetsinsatser. En förutsättning för detta är att fibernätet byggs ut och byggs samman.

Som alla kommuner har Mark stora mängder information och registeruppgifter som är kritiska ur säkerhetssynpunkt. Det behövs en ansvarig för arbetet med

informationssäkerhet för att klara lagstiftning och säkerställa att ingen obehörig får tillgång till uppgifter.

(6)

Mark ska genomföra stora investeringar som ger nya möjligheter

Behovet av investeringar i nya lokaler, främst inom förskolan och grundskolan, är mycket stort. Nya lokaler ska hålla hög kvalitet och ge bra arbetsmiljö.

Kommunstyrelsen ska i aprilrapporten redovisa en långsiktig prioritering av planerade investeringar, med möjlig byggstart och kalkylerade utgifter för investering och driftskostnader.

Den nya Lyckeskolan ska byggas under budgetperioden. I Skene ska en ny låg och mellanstadieskola projekteras och byggas på Ängahagen. För att inte försena processen bör den nya låg och mellanstadieskolan projekteras parallellt med

Lyckeskolan. I Skene behövs även nya förskolor och Ängskolan behöver byggas om till en modern skola med bra arbetsmiljö för elever och personal. I Ubbhult behöver en ny skola byggas och i Hyssna måste skolan byggas till för att klara att ta emot fler elever när samhället växer. I Fritsla behövs nya lokaler för förskolan. För alla byggprojekt gäller att lokalerna ska klara att ta emot fler barn och elever än vad som behövs idag för att rusta för morgondagen.

Andra stora investeringar är ett nytt stall för ridhuset i Bosgården, Örby, samt om och tillbyggnad av idrottshallen i Horred. Till idrottshallen i Horred har kommunen beviljats bidrag hos Varbergs Sparbanksstiftelse på 5 mnkr. Bidraget förutsätter att tillbyggnation är klar senast 2019. Därför måste projektering starta snarast efter fullmäktiges beslut. I investeringsplanen finns upptaget 100 mnkr för satsningar i Kaskad.

För att höja trafiksäkerheten byggs nya gång- och cykelvägar samt andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I den antagna planen för gång-, cykel- och mopedvägar (GCM) finns en prioritering av de behov som finns.

I samband byggandet av överföringsledningen mellan Hyssna och Sätila byggs en gång och cykelväg mellan orterna.

En del av investeringarna är underhållsåtgärder. Det gäller underhåll av byggnader, gator och vägar mm. Underhållsbehovet är stort. Det gäller även enkla åtgärder, t.ex. målning av väggar, byte av persienner, lagning av trasig utrustning.

Det behövs även investeringar i vatten och avloppsnätet. Under perioden kommer den stora satsningen på överföringsledning från Skene till Hyssna, Sätila och Ubbhult att bli färdig. När den är färdig kan nya bostäder byggas i området.

Ekologisk, social och ekonomisk, hållbarhet i Mark

Genom antagandet av Agenda 2030 har alla världens länder för första gången enats om en global agenda för hållbar utveckling. Målet är att till år 2030 genomföra en samhällsförändring som leder till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling som skyddar vår planet, utrotar fattigdom och genererar en god välfärd för alla människor. Agendan ska vägleda de beslut som länderna fattar, med hänsyn tagen till den nationella kapaciteten och utvecklingsnivån, och innebära en

ambitionshöjning i arbetet med hållbar utveckling i alla länder. Kommunstyrelsen uppdras att lämna förslag till hur detta arbete ska synliggöras och till vilka områden som berör kommunens verksamhet. Förslaget lämnas senast 2018-06-30 till

fullmäktige för beslut. Beslutet ligger till grund för arbetet med Agenda 2030 i budgeten 2019–2022.

Kommunstyrelsen har ansvar för det strategiska miljöarbetet. För att komma framåt i frågan tillförs kommunstyrelsen från 2018 och framåt en ramhöjning om 600 000 kr för inrättande av en tjänst som miljöstrateg.

För att klara service med hög kvalitet är kommunens anställda oumbärliga. Därför är

(7)

präglats av höga sjukskrivningstal och stor personalomsättning. Detta leder till förlorad kompetens och erfarenhet. Det är prioriterat att minska både

sjukskrivningstalen och personalomsättningen. För att behålla anställda med

erfarenhet måste medarbetarna känna att man uppskattas och att lönen motsvarar den erfarenhet och kompetens man har.

För att göra kommunens friskvårdsbidrag attraktivare har beloppet höjts och kravet på delfinansiering tagits bort. För att göra anställdas möjlighet till företagshälsovård likvärdig, kommer kostnaden för detta belasta kommunstyrelsen i stället för

nämnderna.

Marks kommun har en god ekonomi. Den har byggts upp under många år. När behovet av investeringar är stort ökar behovet av något större överskott. På så sätt minskar behovet av extern upplåning så mycket att det inte påverkar kommande generationer negativt. Det är därför ett prioriterat mål att bevara en god ekonomi så att inte framtida generationer får betala notan för satsningarna som görs idag. I takt med att de stora investeringarna startar kommer de finansiella målen att behöva förändras.

(8)

Del 2. Styrning i Marks kommun

Inledande anvisning till nämnder och styrelser

Kommunfullmäktiges styrning

Budgeten är det övergripande dokument som anger kommunfullmäktiges inriktning och viktigaste prioriteringar för de närmaste fyra åren. Andra styrdokument som kommunfullmäktige har antagit, såsom policys och planer, ger stöd i hur arbetet ska bedrivas.

Verksamheterna ska planeras med ”Vision och mål för Marks kommun” som utgångspunkt. Det är medborgarnas behov som är vägledande men alltid utifrån gällande lagstiftning och ekonomiska förutsättningar.

Nämnders och styrelsers planering

Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget samt ”Marks kommuns vision och mål” ansvarar varje nämnd och styrelse för att utarbeta och besluta om en nämnd-/affärsplan. Varje nämnd och styrelse ska sätta mål för den egna

verksamheten utifrån Vision och mål för Marks kommun inom de grunduppdrag de tilldelats i reglementen eller ägardirektiv och bolagsordningar. Genom att

kommunfullmäktige fastställer uppdrag och budgetramar/avkastningskrav för de närmaste två åren får nämnder och styrelser möjlighet att planera sin verksamhet mer långsiktigt.

Utifrån nämnd-/affärsplanen ska förvaltningen/bolaget arbeta fram en

verksamhetsplan som beskriver hur man ska arbeta för att uppnå de politiska målen.

Nämnders och styrelsers uppföljning och rapportering

Varje nämnd och styrelse ska följa upp den egna verksamheten. Det innebär att förutom att följa upp grunduppdragen även fastställa och följa upp mål med indikatorer (mått för bedömning av måluppfyllelse) för att kunna värdera

verksamhetens måluppfyllelse. Nämnder och styrelser ska också fastställa följetal för att kunna följa verksamhetens utveckling.

Intern kontroll

Varje nämnd och styrelse ska ha god intern kontroll över den egna verksamheten.

Uppföljning och analys av verksamhetens resultat ska rapporteras till

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige utifrån risk och väsentlighet. Det innebär att det i första hand är särskilt viktiga resultat, utvecklingsområden och händelser som ska rapporteras.

Nämnder och styrelser ska under 2018 kontrollera och återrapportera följande kommungemensamma risker:

(9)

Process Risk

Förtroendevalda Risk att felaktigt arvode betalas ut.

Personal Risk att åtgärder inte vidtas vid korttidssjukfrånvaro Ekonomi Risk att utbetalning sker till fel mottagare

Risk att kommunen betalar anställdas privata kostnader Administration Risk att beslut fattas utan rätt delegation

Jämställd budget

Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering,

genomförande och uppföljning av verksamhet. Syftet är att motverka ojämlikhet och diskriminering på grund av kön i verksamheterna. Kommunens resurser ska fördelas rättvist mellan kvinnor och män.

Nämnder och styrelser ska beakta jämställdhetsperspektivet i planering,

genomförande och uppföljning. Nämnder och styrelser uppmanas också att, när så är möjligt, redovisa och analysera indikatorer och följetal könsuppdelat.

(10)

Styrsystem

Kommunfullmäktige har beslutat om ett styrsystem för kommunens verksamheter och de kommunala bolagen.

Styrsystemet;

• Fastställer grundprinciperna för styrning av verksamheten

• Skapar ordning och reda i beslutsprocesserna

• Definierar roller och ansvar

• Tydliggör sambandet mellan finansiella mål och verksamhetsmål.

Dokumentet ”Styrsystem för Marks kommun” finns att läsa på www.mark.se

Vision och mål

Kommunfullmäktige har beslutat om vision och mål som pekar ut färdriktningen, vart vi strävar, och som berör alla som bor och verkar i kommunen. För att jobba mot visionen har kommunfullmäktige pekat ut fyra strategiska områden och ett antal kommungemensamma mål där hållbar utveckling är utgångspunkten.

Förutsättningar för måluppfyllelse är hållbar personalförsörjning och god ekonomisk hushållning.

Dokumentet ”Vision och mål 2015–2018” finns att läsa på www.mark.se

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens verksamhet ska bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Verksamheten ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att begränsa kommande generationers möjligheter till utveckling.

God ekonomisk hushållning i Marks kommun innebär;

• positiva ekonomiska resultat

• investeringar med egna medel

• oförändrad skattesats

• effektivt resursutnyttjande

• god förvaltning av kommunens egendom

Dokumentet ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv”

finns att läsa på www.mark.se

(11)

Del 3. Omvärld

Omvärldsförändringar

Marks kommun är en tillväxtkommun som ligger i bästa läge med stora möjligheter att skapa en positiv utveckling för hållbar tillväxt. Här finns bra kommunal service såsom skolor och äldreomsorg. Det finns många olika alternativ till boende, arbete, studier, fritid och gott om möjligheter till rekreation. I Mark finns ett diversifierat näringsliv.

Mark hamnar på 19:e plats av landets 290 kommuner i Tillväxtverket/Svenskt

Näringslivs rangordning av sårbara kommuner. Ju högre rang desto större sårbarhet.

Marks kommun är dessutom en av fem västsvenska kommuner bland de 20 främsta – och tillsammans med Ulricehamn den enda Sjuhäradskommunen. Mark präglas bland annat av låg arbetslöshet och ett starkt och diversifierat lokalt näringsliv.

Dessutom är kommunen attraktiv att bo i med pendlingsavstånd till flera städer, vilket gynnar skatteunderlaget.

Tidningen Fokus rankar landets kommuner utifrån här är det bäst att bo. Med hänsyn tagit till bostadspriser hamnar Marks kommun på plats 30 av 290. Mark får goda resultat i samtliga ingående index.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i Kommunernas kvalitet i korthet (KKIK) goda resultat för Mark som exempelvis elevers resultat i årskurs 8, andel behöriga till gymnasiet och andel som fullföljer gymnasieutbildning och hög andel ekologiska livsmedel.

Ekonomiska trender

Stark ekonomi ger fortsatt ökat skatteunderlag

Den svenska ekonomin har haft en stark utveckling under första halvåret. Främsta orsaken är de växande investeringarna i att bygga bostäder visar Sveriges

kommuner och landstings (SKL) senaste skatteunderlagsprognos.

SKL:s tredje skatteunderlagsprognos för året pekar på en något starkare ekonomi än väntat. Ekonomin i Sverige beräknas dock försvagas något under resterande del av året. BNP-ökningen förväntas att landa på 3,1 procent för år 2017 och 2,1 procent för nästa år. SKL bedömer att skatteunderlaget ökar med över 4 procent både i år och nästa år.

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi till följd av de kraftigt expansiva byggnadsinvesteringarna innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget växer i relativt snabb takt. Bedömningen är att arbetslösheten minskar ytterligare under året till cirka 6,5 procent, men att löneutvecklingen kommer att vara fortsatt dämpad.

Skatteunderlaget försvagas framöver

Konsumentprisindex (KPI) har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Den fortsatt svaga

prisökningstakten gör att SKL bedömer att Riksbanken dröjer med att höja styrräntan till hösten 2018.

(12)

SKL beräknar att ekonomin stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts att konjunkturläget normaliseras och därmed utvecklas BNP och sysselsättning svagare än normalt.

BNP beräknas öka med 1,4 procent samtidigt som antalet arbetade timmar

avstannar. Skatteunderlagets utveckling förväntas att försvagas och landa på cirka 3,5 procent. Situationen för kommunsektorns kommer att bli särskilt utmanande med allt fler yngre och äldre i befolkningen. Färre i arbetsför ålder kommer att behöva försörja allt fler, samtidigt som behoven av skola, vård och omsorg fortsätter att växa i snabb takt.

SKL kommer att presentera höstens ekonomirapport 17:e oktober. Rapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.

Gemensamma punkter i nämndernas analyser

Inför varje ny budget gör alla nämnder och styrelser en omvärldsspaning där de tar fram viktiga händelser eller utmaningar som påverkar deras verksamhet. Det kan exempelvis handla om nya trender, behov eller lagstiftning. Några utmaningar, eller trender, har flera av nämnderna identifierat som särskilt aktuella under de

kommande åren.

 Behov av, och svårighet, att rekrytera. Brist på personal inom flera yrkeskategorier.

 Digitalisering.

 Att ordna ett bra mottagande för nyanlända.

 En ökad psykisk ohälsa och en ökad ojämlikhet i hälsa.

 Ökade krav från medborgare på tillgänghet i kommunens tjänster, exempelvis e-tjänster.

 Befolkningsökning i Västsverige och med det stora infrastrukturprojekt.

 Ny dataskyddsförordning.

 Behov av nya lokaler.

(13)

Befolkningsutveckling

Antalet invånare i kommunen har sedan 2013 ökat med knappt 500 personer.

Ökningen kan härledas till ett positivt flyttningsnetto, fler inflyttare än utflyttare.

Inflyttningen kommer i första hand från kommuner i Västra Götaland, från övriga Sverige men även från utlandet. Kommunen har ett negativt födelsenetto vilket innebär att det avlider fler personer än som föds.

Marks kommun hade 2016-12-31, 34 218 invånare med en svag övervikt av antalet män. Jämför man den procentuella åldersfördelningen i Mark med motsvarande fördelning i riket ser man att de generellt ligger på samma nivå. Det finns ett par skillnader. I åldersgruppen 19–39 år har Mark en lite lägre nivå jämfört med riket och i åldersgruppen 65–74 år är andelen något högre än i riket.

Prognos för befolkningsutvecklingen är den sammanlagda effekten av födda, döda, inflyttade och utflyttade. Utvecklingen i åldersgrupperna 0–18 år samt 80 år och äldre är särskilt viktig vid planeringen av kommunens verksamheter.

Alla prognoser har en viss grad av osäkerhet inbyggd. Förändringar av folkmängd totalt och i olika åldersklasser kan därför bli annorlunda än vad som antagits. Denna prognos bygger på en framskrivning av befolkningen ett år i taget med befolkningen 2016-12-31 som utgångspunkt. Antalet döda och födda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika

fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Antalet inflyttare och utflyttare grundas på utfallet för perioden 2014–2016.

Befolkningen i prognosen är endast folkbokförda i Marks kommun. Det innebär exempelvis att asylsökande och tillståndssökande som bor i kommunen inte finns med i underlaget. Folkbokföring sker när uppehållstillstånd beviljats.

Ålder Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Förändring 2016–2021

2016 2017 2018 2019 2020 2021

0 346 359 366 371 375 377 31

1–5 1 838 1 860 1 903 1 927 1 959 1 980 142

6–12 2 998 2 989 2 992 2 993 2 956 2 940 -58

13–15 1 214 1 236 1 260 1 266 1 307 1 364 150

16–18 1 219 1 219 1 209 1 253 1 274 1 298 79

19–64 18 942 19 031 19 062 19 158 19 249 19 279 337 65–74 4 258 4 278 4 314 4 272 4 241 4 204 -54 75–79 1 315 1 376 1 475 1 552 1 669 1 823 508

80–84 1 005 1 009 1 013 1 051 1 072 1 088 83

85–89 665 705 693 696 677 679 14

90-w 418 398 418 420 438 437 19

Summa 34 218 34 459 34 707 34 960 35 217 35 474 1 256

(14)

Del 4. Budgetens förutsättningar

Finansiering av kommunens och kommunkoncernens verksamhet

Skatter och utjämning

Kommunens verksamhet finansieras till största del av intäkter från kommunalskatten och det nationella utjämningssystemet.

Kommunens utdebitering 2017 är 21,21 kronor per skattekrona (21,21 procent).

Budgeten för 2018 – 2021 bygger på oförändrad utdebitering.

Prognostiserade intäkter från skatter och utjämning (redovisas i resultatbudgeten i Del 7) baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos 2017-08-17 med tillägg för den del av statsbidraget ”välfärdsmiljarderna” som baseras på

flyktingvariabler. Prognosen för den delen av välfärdsmiljarderna uppgår till 13 mnkr 2018, 9 mnkr 2019 och 5 mnkr 2020, från och med 2021 är statsbidraget generellt och ingår i SKLs prognos i sin helhet.

Skatteprognosen bygger på samma princip som föregående års budget när det gäller antaganden om befolkningsutvecklingen i Marks kommun. Befolkningen 1 november 2017, som ligger till grund för intäkterna 2018, antas vara samma som året innan (34 116 invånare). Därefter antas att befolkningen ökar med 0,1 procent 2018–19 (34 personer) och 0,2 procent (68 personer) årligen följande år.

Upplåningsramar

Det totala upplåningsbehovet för kommunkoncernen redovisas nedan. Under avsnittet ägarstyrning av de kommunala bolagen redovisas upplåningsbehovet per bolag.

Miljoner kr (mnkr) 2018 2019 2020 2021

Spinnerskankoncernen 1 422 1 572 1 682 1 712

Leasingram 25 25 25 25

Checkräkningskredit 100 100 100 100

Disponeras av kommunstyrelsen för kommunens och koncernens finansieringsbehov

53 53 43 63

Låneram för Marks kommun 300 400

Summa 1 600 1 750 2 150 2 300

(15)

Kort- respektive långfristig likviditet

Enligt Marks kommuns finanspolicy, antagen 2017-06-15 § 88, ska fördelningen mellan kort- respektive långfristig likviditet fastställas i samband med budgeten.

Utifrån prognoser för 2017 samt budgeterat kassaflöde 2018–2021 bestäms fördelningen av likviditeten enligt tabellen nedan.

Miljoner kr (mnkr) 2018 2019 2020 2021

Kortfristig likviditet 235 100 100 100

Långfristig likviditet 125 0 0 0

Nämndernas verksamhet

Resursfördelning utifrån resurs- och demografimodell

Vid budgetberedningens budgetjustering under sensommaren sker en uppdatering av volymer utifrån senast kända befolkningsprognos som tas fram under maj månad 2017 (för barn- och utbildningsnämnden samt äldreomsorgsnämnden), tillägg eller avdrag av ramen sker utifrån volymförändringar. Tillägget eller avdraget sker utifrån förändringen mellan årets befolkningsprognos och motsvarande prognos ett år tidigare. Utöver demografiska förändringar görs också en justering av

socialnämndens ram med anledning av förändrat behov inom LSS-verksamheten. För att möta ökade kapitalkostnader hos teknik- och servicenämnden görs från och med 2018 en resurstilldelning för denna ökning. Förändringarna presenteras under resursfördelning i del 6. I årets budgetprocess har ingen resursfördelning skett till barn- och utbildningsnämnden baserat på antal köpta gymnasieplatser såsom gjorts tidigare år.

Ramjusteringar som följd av ändrade redovisningsprinciper

I samband med övergång till komponentredovisning 2016 blev en av

konsekvenserna att större delen av budget för underhåll flyttades från drift till investering för teknik- och servicenämnden. I årets budgetarbete har nivån på kvarvarande budget för underhåll i driften stämts av. Avstämningen resulterade i att driftbudgeten för underhåll hos teknik- och servicenämnden ökats med 3 mnkr

årligen. I samband med övergång till komponentredovisning ändrades inte de interna priserna och därmed inte köpande nämnders ramar utan övergången påverkade enbart teknik- och servicenämndens budget. Detta med anledning av att hela det interna köp- och säljsystemet var under översyn. Nu är denna översyn avslutad varför ramväxlingen fullföljs på så sett att köpande nämnders ramar minskar med runt 25 mnkr per år vilket teknik- och servicenämnden genom de internfinansierade verksamheterna ger tillbaka i form av sänkta debiteringar.

Skattetillskott till VA-verksamheten

Med anledning av byggnation av en VA-överföringsledning mellan Skene skog och Hägnen uppstår behov av ett skattetillskott till VA-verksamheten. VA-verksamheten har dels inbetalda abonnentintäkter från tidigare år samt ett skattetillskott från 2010 och 2013 i sin balansräkning. Budget 2018–2021 bygger på att dessa nämnda medel förbrukas först och att VA-verksamheten därefter tillförs skattemedel för att täcka underskott. Med detta tillvägagångssätt blir budgeterat skattetillskott för

budgetperioden; 1,1 mnkr för 2019, 5,3 mnkr för 2020 och 3,5 mnkr för 2021.

(16)

Finansförvaltning

Budgeten för de gemensamma verksamhetsposterna innehåller pensionskostnader, förändring av semesterlöneskuld, återförda kapitalkostnader, skattefinansiering av VA-verksamheten samt kommunreserven och andra kommunövergripande poster.

Förändringarna presenteras under drift- respektive resultatbudgeten.

Intern ränta

Intern räntan har i innevarande budgetprocess ändrats från 2,9 procent till 1,75 procent, i enlighet med SKL:s föreslagna ränta, vilket fått konsekvenser i form av ramväxlingar mellan nämnder och finansförvaltningen.

Preliminärt PO-pålägg

PO-pålägget för kommuner beräknas av SKL preliminärt till 39,20 procent av lönesumman 2018, vilket är 0,87 procentenheter högre än 2017.

Spinnerskankoncernen

Kommunfullmäktiges styrning av bolagen skiljer sig i grunden inte från styrningen av nämnderna. De ekonomiska styrinstrumenten mot bolagen är avkastningskrav, soliditet, upplåningsramar och ränta på skuldebrev mellan moderbolag och kommun.

Avkastningskrav

Avkastningskravet för Marks Bostads AB ställs som direktavkastning på totalt kapital om 4 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod.

Avkastningskravet på övriga bolag avser avkastningen på eget kapital (resultatet före skatt under året i procent av eget kapital). Kravet på Mark Kraftvärme AB uppgår till 3 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod. För närvarande ställs inga avkastningskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.

Soliditetskrav

Kommunens bolag ska arbeta långsiktigt för att stärka sin ekonomi i syfte att minska kommunens risktagande som ägare. Ett sätt att mäta den långsiktiga ekonomiska styrkan är via soliditeten (företagets betalningsförmåga på lång sikt). Soliditeten beräknas som eget kapital inklusive 72 procent av obeskattade reserver i procent av bolagets totala tillgångar. Soliditetskravet för Mark Kraftvärme AB är 20 procent.

Soliditetskravet för Marks Bostads AB är lägst 15 procent. För närvarande ställs inga soliditetskrav på Spinnerskan i Mark AB eller på Marks Fastighets AB.

Balanslikviditet

För budgetperioden 2018–2021 ställs inget krav på balanslikviditeten.

Upplånings- och borgensramar (inklusive kommunen)

Kommunens kreditvärdighet utnyttjas för att sänka kommunkoncernens samlade finansiella kostnader genom att kommunen tecknar borgen för bolagens upplåning.

Den totala borgensramen för kommunens helägda bolag fastställs för 2018 till 1 422 mnkr. Marks kommun går därigenom i borgen för bolagens låneförpliktelser som för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 422 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens ursprungliga lånebelopp.

(17)

Ramen 2018 fördelas enligt följande:

Spinnerskan i Mark AB 205 mnkr Marks Bostads AB 947 mnkr Mark Kraftvärme AB 260 mnkr Marks Fastighets AB 10 mnkr

Borgensavgift

I kommunens finanspolicy regleras borgen till kommunens helägda bolag. Utlåning till och borgen för verksamheter som bedrivs i konkurrens omfattas av EU:s

statsstödsregler. För att åstadkomma konkurrensneutrala villkor ska bolagen erlägga ett marginalpåslag vid upplåning från kommunen eller en borgensavgift då

kommunen går i borgen. Kommunens marginalpåslag och borgensavgifter ska vara transparenta och baseras på marknadsmässiga villkor. Enligt kommunens finansiella riktlinjer har kommunens ekonomichef delegation att besluta om borgensavgiften.

Sveriges Kommuner och Landsting, SABO samt Kommuninvest har gemensamt tagit fram en modell för hur en marknadsmässig avgift kan fastställas. Denna modell förutsätter att affärsbankerna lämnar offerter på lån till de kommunala bolagen utan att kommunen ställer borgen för dessa lån. I dagsläget är intresset från

affärsbankerna att lämna offerter utan att kommunen går i borgen mycket litet.

I avvaktan på hur praxis utvecklas, det vill säga hur denna modell ska tillämpas i praktiken, föreslås för perioden 2018–2021 oförändrade borgensavgifter enligt nedan:

Borgensavgifter (uttryckt i procent på utnyttjad borgen):

Marks Bostads AB 0,3 procent Marks Fastighets AB 0,5 procent Mark Kraftvärme AB 0,5 procent

(18)

Del 5. Uppdrag till nämnder och styrelser

Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ansvara för samt leda och samordna dessa områden.

Styrning och ledning

Kommunstyrelsen har ansvar för

• kommunens ekonomiska ställning

• uppsikt över nämnders och styrelsers arbete

• frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare

• kommunens centrala informations- och kommunikationsverksamhet samt kommungemensamma IT-system

• övergripande säkerhetsfrågor

• det civila försvaret inom kommunen Kommunstyrelsen ska leda och samordna

• planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet

• kommunens finansiella utveckling

• kommunikation och IT

• medborgar- och brukarinflytande

• kvalitets- och verksamhetsutveckling

• samspel mellan politik och förvaltning

• reformering av det kommunala regelbeståndet

• effektivisering av administrationen Övergripande utvecklingsfrågor

Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör Marks kommuns övergripande och långsiktiga utveckling samt ekonomiska ställning.

Kommunstyrelsen har ansvar för

• exploateringsverksamheten och översiktsplanering

• näringslivsfrågor

• övergripande frågor om besöksnäringen

• kommunens arbete med etableringsinsatser för nyanlända invandrare

• arbetsmarknadsfrågor

Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens arbete med övergripande samhällsutveckling såsom

• välfärdsfrågor

• utbildningsfrågor

• infrastrukturfrågor

• planering och användningen av mark och vatten

• mark- och bostadspolitik

• kommunal demokrati

• regionala och internationella frågor

• övergripande miljövårdsfrågor

(19)

Barn- och utbildningsnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till barn- och utbildningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Förskola

Barn- och utbildningsnämnden ska

• tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1–5 år.

• ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan.

Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska

• bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder 6–16 år, i enlighet med skollag och läroplan.

• bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar.

• bedriva fritidshemmen, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska

• erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan.

• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.

• nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning.

Vuxenutbildning

Barn- och utbildningsnämnden ska

• bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan.

• bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens.

• prioritera de som fått minst utbildning.

Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling.

Krisledningsnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till krisledningsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Krisledning

Krisledningsnämnden har till uppgift att

• utöva den ledningsfunktion som enligt lag är kommunens uppgift vid extraordinära händelser i fredstid.

(20)

Kultur- och fritidsnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Kultur för barn och unga Kultur- och fritidsnämnden ska

• bedriva kulturskola där barn och unga genom kontinuerlig undervisning ges möjlighet till aktivt utövande i olika kulturella uttrycksformer.

• Kulturskolan ska erbjuda eleverna en bred och gränsöverskridande verksamhet för att möta deras kreativitet.

• främja utvecklingen av barns och ungas kreativitet och bidra till ett ökat intresse för olika kulturella uttrycksformer.

• organisera kulturverksamhet som barn och unga, i grupp eller individuellt, kan delta i på sin fritid.

• samverka med skolan och bidra till utveckling av de kulturella inslagen i skolans verksamhet.

Kultur och fritid

Kultur- och fritidsnämnden ska

• bedriva kultur- och fritidsverksamhet som bidrar till ökad livskvalitet och som utvecklar kreativitet, integration och samhällsengagemang.

• bedriva verksamheten Rydals museum.

• bedriva verksamheten Kaskad inklusive simundervisning.

• ansvara för kommunens konsumentrådgivning.

• bedriva stöd till föreningar.

Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare och ge upphov till en aktiv och meningsfylld fritid.

Ungdomar ska ges inflytande och deras initiativ ska tas till vara och stödjas.

Bibliotek

• bedriva biblioteksverksamhet, med särskild inriktning på barn och unga.

• biblioteket ska förmedla litteratur, främja läsning och vara ett stöd för olika former av utbildning.

• biblioteket ska bidra till informationsförmedling och informationsvärdering till enskilda och grupper i olika delar av samhället, samt arbeta med

utställningar och programverksamhet.

Folkhälsa

• vara ansvarig och samordna kommunens folkhälsoarbete.

Inriktningen ska vara att möjliggöra goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa,

att äldre personer har god hälsa långt in i ålderdomen, att förebyggande åtgärder riktas till definierade riskgrupper, att tillgängligheten beaktas i all samhällsplanering.

(21)

Miljönämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till miljönämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Livsmedelstillsyn Miljönämnden ska

• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom livsmedelsområdet.

• ansvara för rådgivning inom livsmedelsområdet.

• utgöra kommunens expertorgan i dricksvattenfrågor.

Tillsynsarbetet ska säkerställa att maten som tillverkas, bereds och saluhålls i kommunen är säker och att redligheten i handeln är god.

Miljötillsyn Miljönämnden ska

• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom miljöskyddsområdet.

• ansvara för rådgivning inom miljöskyddsområdet.

• utgöra kommunens expertorgan i miljöfrågor som inte rör

myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.

Tillsynen syftar till att begränsa miljöpåverkan på luft, mark och vatten från företag och hushåll samt minska risken för störningar för omgivningen i form av buller och lukt. Tillsynsarbetet ska i första hand förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.

Hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp Miljönämnden ska

• fullgöra kommunens myndighetsutövning avseende prövning och tillsyn inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.

• ansvara för rådgivning inom hälsoskyddsområdet och enskilda avlopp.

• utgöra kommunens expertorgan i hälsoskyddsfrågor som inte rör myndighetsutövning, exempelvis avseende bygglov, strandskydd samt detalj- och översiktsplaner.

Tillsynsarbetet syftar till att förebygga negativa konsekvenser för miljö och hälsa.

Naturvård

Miljönämnden ska

• utgöra lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken när det gäller naturvårdsfrågor (exklusive strandskydd).

• utgöra kommunens expertorgan i naturvårdsfrågor som inte rör myndighetsutövning.

• samordna kommunens naturvårdsarbete och initiera/föreslå

naturvårdsåtgärder som främjar biologisk mångfald och allmänhetens naturupplevelser.

Tillsynen syftar till att bevara den biologiska mångfalden.

(22)

Plan- och byggnadsnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till plan- och byggnadsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Bygglov och detaljplaner Plan- och byggnadsnämnden ska

• ansvara för kommunens arbetsuppgifter vad gäller detaljplanläggning

bygglovsprövning, strandskyddsdispenser, baskartproduktion,

uppgiftslämnande enligt lagen om lägenhetsregister.

• utöva aktiv tillsyn för att säkerställa att krav utifrån plan- och bygglagen uppfylls.

• säkerställa att bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde bevaras.

• ansvara för energiplanering och energirådgivning.

• ansvara för geotekniska utredningar av områden med risk för skred och naturolyckor.

Socialnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Stöd till personer med funktionsnedsättning Socialnämnden ska

• ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring.

• med verksamheten enligt LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

• Stödet ska utgå ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor.

• med verksamhet enligt SoL främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Insatserna ska inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå.

Individ- och familjeomsorg Socialnämnden ska

• ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap.

• Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskapsbaserat arbetssätt.

• ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt

(23)

Teknik- och servicenämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till teknik- och servicenämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Vatten- och avloppsförsörjning Teknik- och servicenämnden ska

• tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten

• ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras.

• ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem.

Avfallshantering

Teknik- och servicenämnden ska

• tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till

materialåtervinning ökar.

Gator, vägar och parker Teknik- och servicenämnden ska

• tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning.

• där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt gatubelysning.

Internservice

Teknik- och servicenämnden ska

• ansvara för service inom kommunens egen organisation.

Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.

Valnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till valnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Val

Valnämnden ska, vid allmänna val, delegatsval till EU-parlamentet samt eventuella folkomröstningar

• genomföra rättssäkra val för i första hand kommunens röstberättigade invånare, men även för andra röstberättigade personer som inte bor i kommunen.

• utse och utbilda röstmottagare.

• se till att det finns vallokaler.

• tillhandahålla valmaterial.

(24)

Äldreomsorgsnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till äldreomsorgsnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Vård och omsorg om äldre Äldreomsorgsnämnden ska

• ge äldre personer, som bor eller vistas i kommunen, det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring för att tillförsäkra dem en skälig

levnadsnivå.

• erbjuda vård- och omsorgsboende då behovet av omsorg och vård inte kan tillgodoses i den ordinarie bostaden.

• erbjuda korttidsboende.

• ansvara för kommunens färdtjänst.

Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett tryggt och självständigt liv.

Kommunal hälso- och sjukvård Äldreomsorgsnämnden ska

• ge hälso- och sjukvårdsinsatser till personer, oavsett ålder, som har behov av sjukvård i hemmet, bor i kommunens vård- och omsorgsboende samt under vistelse på daglig verksamhet.

Överförmyndarnämnden

Kommunfullmäktige uppdrar till överförmyndarnämnden att bedriva och ansvara för dessa områden.

Överförmyndarverksamhet Överförmyndarnämnden ska

• utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning.

• utreda nya anmälningar om behov av god man och förvaltare samt ta fram förslag på lämpliga ställföreträdare.

Spinnerskan i Mark AB

Samordning av verksamheten i kommunens helägda bolag Spinnerskan i Mark AB ska

• samordna verksamheterna i de kommunala bolagen och verka för

koncernnytta för hela kommunen genom att tillsammans med kommunen söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intressen.

(25)

Marks Bostads AB

Bostadsförsörjning Marks Bostads AB ska

• i allmännyttigt syfte och genom rationell fastighetsförvaltning, svara för god försörjning av bostäder i kommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- och miljömässiga principer och i enlighet med kommunens övergripande mål om hållbar utveckling.

Marks Fastighets AB

Lokalförsörjning för industri- och serviceföretag Marks Fastighets AB ska

• tillgodose näringslivets lokalbehov och därigenom främja förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

Mark Kraftvärme AB

Produktion och försäljning av värme, ånga och el Mark Kraftvärme AB ska

• tillgodose anslutna fastigheters behov av värme för uppvärmning och av varmvatten på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt bra sätt.

• verka för att fjärrvärmenätet byggs ut i kommunen så att fler kan få tillgång till fjärrvärme under förutsättning att det är långsiktigt hållbart.

Förvaltning och utveckling av stadsnät för fiberkommunikation Mark Kraftvärme AB ska

• utveckla och förvalta kommunens stadsnät för elektronisk fiberkommunikation.

(26)

Del 6. Resursfördelning driftbudget, investerings- och exploateringsplaner

Resursfördelning

Nedan beskrivs förändringar i driftbudgeten jämfört med budget 2017–2020.

Kommunfullmäktiges ramar för åren 2018–2020 är oförändrade. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Kommunstyrelsens ram sänks med 1,2 mnkr årligen till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende komponentredovisning.

Genom politisk prioritering ökas ramarna med 0,6 mnkr årligen för att finansiera en miljöstrateg. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Barn- och utbildningsnämndens ramar sänks med 16,7 mnkr 2018, 17,3 mnkr 2019, 17,4 mnkr 2020 till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende komponentredovisning. Ram för 2021 läggs till genom att 2020 räknas upp med en procent. Ramarna ökas samtidigt med anledning av

demografimodellen med 11,7 mnkr 2018, 26,3 mnkr 2019, 43,5 mnkr 2020 och ytterligare 5,3 mnkr 2021. Nämndens ramar är även ökade med anledning av politisk prioritering med 10 mnkr för 2020 och ytterligare 10 mnkr för 2021.

Kultur- och fritidsnämndens ramar ökas med 0,8 mnkr årligen med anledning av att budget för Familjecentrum Prisman flyttas från gemensamma verksamheter.

Ramarna ökas med 0,7 mnkr genom en politisk prioritering som syftar till att öka antalet platser i simskolorna. De ökas även med 0,3 mnkr för att öka reparations- och underhållsbidrag. Kultur- och fritidsnämnden tillförs även 0,5 mnkr för att finansiera en årsarbetare inom kulturskolan, 0,2 mnkr för införandet av MU-avtalet samt 0,3 mnkr för personalförstärkning inom kommunikation. Ramarna sänks till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden

avseende komponentredovisning med 4,3 mnkr 2018, 4,5 mnkr 2019 och 2020. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Miljönämndens ramar sänks med 0,1 mnkr årligen med anledning av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende

komponentredovisning. De ökas samtidigt med 0,1 mnkr årligen efter politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Plan- och byggnadsnämndens ramar sänks med 0,1 mnkr årligen till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende

komponentredovisning. De ökas samtidigt med 1 mnkr 2018 och 2019 med anledning av politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Socialnämndens ramar sänks med 1,6 mnkr årligen till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende komponentredovisning.

Ramarna sänks även med anledning av demografimodellen med 5,5 mnkr 2018, 7,9 mnkr 2019, 8,9 mnkr 2020. Ramarna ökas med 6,5 mnkr årligen till följd av politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en

(27)

Teknik- och servicenämndens ramar ökas med anledning av resursfördelningsmodell för kapitalkostnader med 1,0 mnkr 2018, 2,4 mnkr 2019, 3,5 mnkr 2020 och

ytterligare 1,1 mnkr 2021. Nämndens ramar ökar även till följd av ramväxlingar hänförliga till sänkt intern ränta och justering av underhållsbudget (3,0 mnkr/år) med 21,6 mnkr 2018, 22,5 mnkr 2019 och 22,6 mnkr 2020. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Valnämndens ram ökas med 0,1 mnkr valåren 2018 och 2019 efter politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Äldreomsorgsnämndens ramar sänks med 0,8 mnkr årligen till följd av sänkt intern ränta och ramväxling med teknik- och servicenämnden avseende

komponentredovisning. Demografimodellen gör att ramarna justeras med -0,3 mnkr 2018, 1,1 mnkr 2019, 1,4 mnkr 2020 och ytterligare 3,4 mnkr 2021. Ramarna ökas med 2 mnkr årligen från och med 2018, ytterligare 1 mnkr från 2019 mnkr och ytterligare 3 mnkr från 2020 efter politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Överförmyndarnämndens ramar ökas med 0,2 mnkr per år till följd av politisk prioritering. Ram för 2021 läggs till genom att ram för 2020 räknas upp med en procent.

Samtliga sänkningar av ramar till följd av sänkt intern ränta och komponentredovisning kommer neutraliseras genom att debitering från teknik- och

servicenämnden och påförd ränta från finansförvaltningen blir lika mycket lägre. En avstämning av de ekonomiska effekterna kommer att ske under 2018.

(28)

Driftbudget

Belopp i miljoner kronor (mnkr)

Budget Budget Planerings-

ram Planerings- ram

2018 2019 2020 2021

Fullmäktige, partistöd och revision 4,9 5,1 4,9 5,0

Kommunstyrelsen 157,8 157,7 159,2 160,7

Barn- och utbildningsnämnden 796,3 818,8 838,7 861,9

Kultur- och fritidsnämnden 73,1 73,6 74,3 75,0

Miljönämnden 7,5 7,5 7,6 7,7

Plan- och byggnadsnämnden 11,3 11,4 10,5 10,6

Socialnämnden 345,9 359,7 375,8 384,3

Äldreomsorgsnämnden 463,6 477,7 492,1 500,2

Teknik- och servicenämnden 48,5 50,2 51,7 53,4

Valnämnden 1,1 1,1 0,1 0,1

Överförmyndarnämnden 2,8 2,8 2,8 2,9

Summa nämnder 1 912,8 1 965,6 2 017,7 2 061,8

Gemensamma verksamheter 47,5 50,4 50,9 51,2

VA-verksamheten,

skattefinansiering 0,0 1,1 5,3 3,5

GCM-väg Ubbhult 0,0 3,0 0,0 0,0

Återföring av kapitalkostnader -80,9 -88,9 -106,2 -121,6

Rivning Lyckeskolan 5,0 15,0 0,0 0,0

Tillfällig skola 10,0 10,0 10,0 0,0

Kommunreserven 16,0 8,0 8,0 8,0

Gemensamma kostnader/intäkter -2,4 -1,4 -32,0 -58,9 Nettokostnader före

avskrivningar 1 910,4 1 964,2 1 985,7 2 002,9

Avskrivningar 60,0 65,0 75,0 84,0

VERKSAMHETENS

NETTOKOSTNADER 1 970,4 2 029,2 2 060,7 2 086,9

(29)

Investeringsplan

Marks kommun arbetar med investeringar utifrån EIRA-modellen som är ett sätt att kategorisera investeringarna efter investeringens syfte. Nedan presenteras

investeringsplanerna på en övergripande nivå medan en mer detaljerad investeringsplan på projektnivå presenteras i bilaga till budgetdokumentet.

Skattefinansierade investeringar

Färdigställande år

Ram miljoner kr Projekt-

total Ram

2018 Ram

2019 Ram

2020 Ram 2021

Expansionsinvestering 702,8 18,0 78,8 284,0 169,0

varav pågående/tidigare beslutade projekt 45,0 18,0 63,0 19,0 19,0

varav nya projekt/ram 657,8 0,0 15,8 265,0 150,0

Imageinvesteringar 8,0 0,5 0,5 0,7 2,7

varav nya projekt 2,0 0,0 0,0 0,0 2,0

Reinvesteringar 26,3 60,3 53,7 50,6 50,6

Anpassningsinvesteringar 126,3 7,1 26,1 10,1 8,3

varav pågående tidigare beslutade projekt 16,3 7,1 16,1 10,1 8,3

Sa: skattefinansierade investeringar 863,4 85,9 159,1 345,4 230,5

Taxefinansierade investeringar

Färdigställande år

Ram miljoner kr Projekt-

total Ram

2018 Ram

2019 Ram

2020 Ram 2021

Expansionsinvestering 371,5 73,3 86,1 70,7 0,0

varav pågående tidigare beslutade projekt 319,6 67,2 70,6 42,0 0,0

Reinvesteringar 114,1 42,2 25,4 25,4 7,0

Sa: taxefinansierade investeringar 485,6 115,5 111,4 96,1 7,0 Summa investeringar Marks kommun 1 348,9 201,4 270,5 441,5 237,5

(30)

Total investeringsram

Enligt Marks kommuns styrsystem beslutar kommunfullmäktige om

investeringsramar per nämnd, och för teknik- och servicenämnden även delramar.

Enskilda investeringsprojekt som överstiger 125 basbelopp (cirka 5,6 mnkr) fastställs av kommunfullmäktige.

Den totala investeringsramen är, som framgår av ovanstående tabeller, 201,4 mnkr för 2018, 270,5 mnkr för 2019, 441,5 mnkr för 2020 samt 237,5 mnkr för 2021.

Utöver den ovan redovisade investeringsvolymen disponerar kommunstyrelsen (20 mnkr per år) på samma sätt som tidigare år, medel att fördela till förändrade investeringsbehov under året.

Per nämnd fördelar sig investeringsbudgeten enligt följande:

Kommunstyrelsen 10 mnkr årlig ram

Barn- och utbildningsnämnden 6 mnkr årlig ram Kultur- och fritidsnämnden 2,0 mnkr årlig ram Socialnämnden 1,3 mnkr årlig ram

Äldreomsorgsnämnden 1,7 mnkr årlig ram

För teknik- och servicenämnden summeras ramarna till 180,4 mnkr för 2018, 249,5 mnkr för 2019, 420,5 mnkr för 2020 och 216,6 mnkr för 2021. I dessa ramar ingår hela den taxefinansierade verksamheten.

(31)

Exploateringsplan

I exploateringsbudgeten redovisas nedlagda utgifter och inkomster till och med 2016, samt förväntade från och med 2017. Nedanstående redovisning är exklusive VA.

Bostadsområden

Tabellen nedan visar värden av pågående exploateringsprojekt.

Redovisat Kommande utgifter/inkomster

Belopp i miljoner kr (mnkr) t.o.m. Prognos Efter Projekt- 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2021 resultat Pruhultsvägen

0 tomter kvar att sälja

Utgifter -6,4 0 0 0 0 0 0 -6,4

Inkomster 1,9 0,6 0 0 0 0 0 2,5

Summa utgifter - inkomster -4,5 0,6 0 0 0 0 0 -3,9

Nedskrivning 3,9 0 0 0 0 0 0 3,9

Aktuellt värde -0,6 0,6 0 0 0 0 0 0

Kinnaström 4 och 5

Tomt reserverad för flerbostadshus

Utgifter -3,4 -2 -0,6 0 0 0 0,9 -5,1

Inkomster 0 0 7,5 0 0 0 4,3 11,8

Summa utgifter-inkomster -3,4 -2 6,9 0 0 0 5,2 6,7

Nedskrivning 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktuellt värde -3,4 -2 6,9 0 0 0 5,2 6,7

Mor Kerstins Höjd

Markanvisningsområde

Utgifter -0,1 -0,6 0 0 0 -6 -1 -7,7

Inkomster 0 0 0 0 0 0 10,5 10,5

Summa utgifter-inkomster -0,1 -0,6 0 0 0 -6 9,5 2,8

Aktuellt värde -0,1 -0,6 0 0 0 -6 9,5 2,8

(32)

Belopp i miljoner kr (mnkr) t.o.m. Prognos Efter Projekt- 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2021 resultat

Kinna 24:121 Gökgatan

Markanvisningsområde BR

Utgifter 0 -0,1 0 0 0 0 -0,1

Inkomster 0 0 2 0 0 0 0 2

Summa utgifter - inkomster 0 -0,1 2 0 0 0 0 1,9

Uppskrivning/avslut m vinst 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktuellt värde 0 -0,1 2 0 0 0 0 1,9

Kinna 24:63

Markanvisningsområde MBAB HR

Utgifter 0 0 0 0 -0,1 0 0 -0,1

Inkomster 0 0 0 0 1,2 0 0 1,2

Summa utgifter - inkomster 0 0 0 0 1,1 0 0 1,1

Uppskrivning/avslut m vinst 0 0 0 0 0 0 0 0

Aktuellt värde 0 0 0 0 1,1 0 0 1,1

Haby I

Utgifter -1,6 0 0 0 0 0 0 -1,6

Inkomster 1,5 0 0 0 0 0 1,9 3,4

Summa utgifter - inkomster -0,1 0 0 0 0 0 1,9 1,8

Aktuellt värde -0,1 0 0 0 0 0 1,9 1,8

Ängahagen, Skene

Utgifter -2,8 0 0 0 0 0 0 -2,8

Inkomster 2,4 0,3 0,6 0,6 0 0 3,9

Summa utgifter - inkomster -0,4 0,3 0,6 0,6 0 0 0 1,1

Nedskrivning 0,3 0 0 0 0 0 0 0,3

Aktuellt värde -0,1 0,3 0,6 0,6 0 0 0 1,4

(33)

Ängahagen II Marks Bostad AB

Markanvisningsområde HR

Utgifter -0,1 0 0 0 0 0 0 -0,1

Inkomst 0 0 3,4 0 0 0 0 3,4

Summa utgifter - inkomster -0,1 0 3,4 0 0 0 0 3,3

Aktuellt värde -0,1 0 3,4 0 0 0 0 3,3

Ängahagen III - Obos

Markanvisningsområde BR

Utgifter -0,1 0 0 0 0 0 0 -0,1

Inkomst 0 0 0 9,5 0 0 0 9,5

Summa utgifter - inkomster -0,1 0 0 9,5 0 0 0 9,4

Aktuellt värde -0,1 0 0 9,5 0 0 0 9,4

Fritsla 2:90 Etapp 2 Markanvisningsområde MBAB HR

Utgifter 0 -0,1 0 0 0 0 0 -0,1

Inkomster 0 2,2 0 0 0 0 0 2,2

Summa utgifter-inkomster 0 2,1 0 0 0 0 0 2,1

Aktuellt värde 0 2,1 0 0 0 0 0 2,1

Övre Krok, Örby

Omvandlingsområde/privat a exploatörer

Utgifter -8,1 0 0 0 0 0 0 -8,1

Inkomster 2,9 0 0 0 0 0 0 2,9

Summa utgifter - inkomster -5,2 0 0 0 0 0 0 -5,2

Nedskrivning 5,2 0 0 0 0 0 0 5,2

Aktuellt värde 0 0 0 0 0 0 0 0

(34)

Sandells väg, Horred 6:10 5 tomter

Utgifter -1,5 0 0 0 0 0 0 -1,5

Inkomster 0,8 0,2 0 0 0 0 1,1 2,1

Summa utgifter - inkomster -0,7 0,2 0 0 0 0 1,1 0,6

Nedskrivning 0,6 0 0 0 0 0 0 0,6

Aktuellt värde -0,1 0,2 0 0 0 0 1,1 1,2

Stommen Horred 9:7 MBAB Marksanvisningsområde HR

Utgifter 0 -1,2 0 0 0 0 0 -1,2

Inkomster 0 0 0 0,9 0 0 0 0,9

Summa utgifter - inkomster 0 -1,2 0 0,9 0 0 0 -0,3

Aktuellt värde 0 -1,2 0 0,9 0 0 0 -0,3

Horred 6:10 Roasjö

Trä/MBAB

Marksanvisningsområde HR

Utgifter 0 -0,1 0 0 0 0 -0,1

Inkomster 0 0,9 0 0 0 0,9 1,8

Summa utgifter - inkomster 0 0,8 0 0 0 0 0,9 1,7

Aktuellt värde 0 0,8 0 0 0 0 0,9 1,7

Fotskäl Sörvilg 1:19 MBAB Markanvisningsområde HR

Utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0

Inkomster 0 0 0,4 0 0 0 0 0,4

Summa utgifter - inkomster 0 0 0,4 0 0 0 0 0,4

Aktuellt värde 0 0 0,4 0 0 0 0 0,4