Integritet inom ramen av LSS 6§
En rättssociologisk studie om anställdas förhållningsätt till funktionshindrades
integritet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för socialt arbete C-uppsats, HT 2010
Handledare: Carl-Johan Wase
Författare: Eriksson, Linus & Fredman, Marléne
MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete
Vi vill inledningsvis tacka alla intervjupersoner för att de ville dela sin verklighetssyn med oss. Vi vill även framföra ett stort tack vår handledare Carl-Johan Wase för sin tid, engagemang och konstruktiva kritik, trots ett stort geografiskt avstånd.
ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs
HANDLEDARE: Carl-Johan Wase
ABSTRAKT:
Uppsatsen huvudsyfte är att belysa tre personals attityder till begreppet integritet inom ramen av LSS 6 §. Uppsatsen vilar på en rättssociologisk ansats. Uppsatsen basers på tre semi - strukturerade kvalitativa intervjuer och resultatet av dem jämfördes med gällande lagstiftning. Uppsatsens slutsats är att dessa tre personal var väl införstådda i betydelsen av LSS 6§. Dessutom visade uppsatsen på att dessa tre personals
förhållningsätt till integritet påverkas hur de arbetar med integriteten hos brukarna.
NYCKELORD: Integritet, LSS 6§, funktionshinder, personal
TITEL: Integritet inom ramen av LSS 6§ - en
rättssociologisk studie om anställdas förhållningssätt till funktionshindrades integritet
FÖRFATTARE: Eriksson, Linus & Fredman, Marléne
DATUM: januari 2011
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte ... 6
1.3 Disposition ... 6
2 Metod ... 6
2.1 Arbetsfördelning... 6
2.2 Insamling av empiriskt material ... 7
2.2.1 Urval ... 7
2.2.2 Genomförda intervjuer ... 7
2.2.3 Analys ... 8
2.3 Metodologiska överväganden ... 8
2.4 Etiska överväganden ... 9
3 Lagstiftning för funktionshindrade ... 10
3.1 FN: standardregler för funktionshindrade. ... 10
3.2 Lagar som påverkar och relaterar till LSS ... 11
3.3 LSS - en rättighetslag ... 12
3.4 Övergripande principer om LSS-lagen ... 14
3.5 De etiska principerna inom LSS 5-6 §§ ... 16
3.5.1 Tystnadsplikten i LSS ... 19
3.5.2 Problem med tillämpning av LSS ... 19
4 Presentation av intervjupersonerna ... 20
5 Analys ... 21
5.1 Kommunikation ... 22
5.1.1 Ledning och kommunikation ... 24
5.2 Bemötande/integritet ... 25
5.2.1 Integritet och sekretess ... 26
6 Diskussion ... 28
Litteraturförteckning ... 31
Bilaga 2 ... 33
4
AD Arbetsdomstolen
BrB Brottsbalken (1962:700)
Diskrimineringslag Diskrimineringslag (2008:567)
FN Förenta nationerna
LASS Lagen (1993:389) om assistansersättning
(upphör att gälla 2011-01-01)
LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade
Omsorgslagen Lag (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda
Prop. Proposition RegR Regeringsrätten
RÅ Regeringsrättens årsbok
Socialförsäkringsbalk Socialförsäkringsbalk (2010:110) (träder i kraft 2011-01-01)
SoL Socialtjänstlag (2001:453)
SoU Statens offentliga utredningar
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Den nuvarande handkappspolitiken har utvecklats under de senaste 200 åren. I handikappområdet finns flertal faktorer som har påverkat personer med
funktionsnedsättning och deras levnadsförhållanden. Rädsla, okunnighet och
likgiltighet är faktorer som har gjort att människor med funktionshinder har isolerats från andra och inte fått samma möjligheter till utveckling. Efter andra världskriget infördes integrering och normalisering som ett uttryck för en ökad förståelse för dessa människors förmåga och möjligheter (FN).
1980 antog världshälsoorganisationen en internationell klassificering av skada, sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp som gav mer korrekt och samtidigt flexibel inställning. FN och andra internationella organisationer har under lång tid ägnat stor uppmärksamhet åt rättigheter för människor med funktionshinder.Det viktigaste resultatet av internationella handikappsåret, 1981, var
världsaktionsprogrammet för handikappande. Detta resulterade till goda framsteg på området. Internationella handikappsområdet och världsaktionsprogrammet fokuserade på att ge människor med funktionshinder samma möjligheter som andra människor till utveckling och levnadsvillkor som resultat av ekonomisk och social utveckling.
FN:s expertmöte om handikappfrågor som hölls i Stockholm 1987. Där förordnades att man skulle utveckla ett nytt synsätt till vägledning för vad som skulle prioriteras under åren. Det primära var att acceptera att människor med funktionsnedsättning har samma rättighet som vem som helst (FN).
Delaktighet och jämlikhet är begrepp som innefattar en process som gör att olika samhällsområden och omgivning blir disponibel åt alla, speciellt åt människor med funktionsnedsättning. 1 Principen lika rättigheter är att alla individer har lika värde.
Människor med funktionsnedsättning är samhällsmedborgare med samma rättigheter som andra människor (FN). 1994 tillkom det en svensk lag vars grund låg i allas lika värde. LSS lagen, som den kallas, har som grund att oavsett funktionshinder skall människan kunna delta i samhällslivet fullt ut (Ahlström & Wadensten, 2009A). LSS
1 Jfr med LSS 5-6§§ och SoL 1:1
6 stadgar att funktionshindrades rättigheter ska respekteras oavsett situation eller
individuell kapacitet (Ahlström & Wadensten, 2009B).
Vilket förhållningssätt har personalen som arbetar operativt inom LSS
verksamhetsområde till brukarnas rättigheter som integritet? Det är detta tema som denna uppsats kommer att behandla.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka tre anställdas förhållningssätt till begreppet integritet inom ramen för lag (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade 6§.
1.3 Disposition
Kapitel 2 är metodkapitlet. Detta kapitel kommer metoden för denna uppsats att framföras i form av val av intervjumetod, urval och etiska överväganden etc.
Kapitel 3 behandlar gällande lagstiftning inom social- och handikappområdet.
Kapitlet ger inledningsvis en orientering inom lagar som relaterar till och påverkar LSS, från FN:s standardregler för funktionshindrade till svensk lagstiftning. Därefter kommer begreppet rättighetslagstiftning att behandlas. För att gå över till en
övergripande orientering av LSS lagen och de etiska principerna som LSS grundar sig på, och slutligen behandla ämnet domstolstrots.
Kapitel 4 introduceras genomförda intervjuer, resultat samt empiri.
Kapitel 5 sammanför uppsatsens juridiska del med empirin. Kapitlet utgör uppsatsens analytiska del.
Kapitel 6 diskuteras hela uppsatsen och dess slutsatser.
2 Metod
2.1 Arbetsfördelning
Inledningsvis började båda författarna studera relevant lagstiftning kring LSS. Ena av författarna studerade gällande lagstiftning, medan den andra studerade bakomliggande riktlinjer för LSS så som FN:s standardregler för funktionshindrade. Författarna arbetade båda två med att utarbeta gällande lagstiftning. En av författarna genomförde intervjuerna med tre anställda som arbetar på särskilda boenden för vuxna.
7 Transkriberingen genomfördes av båda författarna. Att nämna att formalia var en av författarnas uppgifter är på sin plats.
2.2 Insamling av empiriskt material
Uppsatsen är utarbetad efter en rättssociologisk metod. Rättssociologi menas att det är en ”mängd samhällsvetenskapliga studier av hur rättsystemet verkar i samhället.”
(Svanberg, 2008, s. 7). Begreppet ”verkar” betyder enligt Svanberg (2008) har kontakt med samhället. Rättssociologins kärna är enligt Svanberg (2008) frågan ”hur påverkar rättsreglerna beteende?” (Ibid. s.13)
2.2.1 Urval
Författarna till denna uppsats har valt bekvämlighetsurval. Anledningen till detta var att det var dessa respondenter som fanns tillgängliga för författarna via en
yrkesmässig kontakt. En av författarna tillfrågade respondenterna personligen om de ville medverka i denna underökning. Urvalet av respondenter diskuterades mellan författarna innan urvalet genomfördes. Författaren hade i åtanke vilken ålder,
utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet som respondenterna hade. Därutöver valdes dessa respondenter då de hade en stor variation av arbetslivserfarenhet men samma formella utbildningsnivå.
2.2.2 Genomförda intervjuer
Intervjuerna, med intervjupersonernas samtycke, spelades in på band för att underlätta transkriberingen och för att all fokus ska ligga hos intervjupersonen, detta enligt Brinkman och Kvales (2009) rekommendationer. Intervjun genomfördes i
universitetets lokaler och när intervjun inledes presenterade intervjuaren sig och lade fram det övergripande syftet med undersökningen och frågade om intervjupersonen frivilligt ställer upp vilket de gjorde.
Intervjuerna var semi – strukturerade och tematiseringen var begreppet integritet, utifrån LSS 6§, som i sin tur är indelad i två nivåer. Första nivån är intervjupersonens egna förhållningssätt på sin egen integritet och den andra nivån är intervjupersonens förhållningssätt på sitt eget arbete med integriteten hos brukarna. Intervjupersonerna kommer att ha stor inverkan på hur intervjun utvecklar sig. Detta genom att
intervjuaren ber intervjupersonen successivt utveckla sina svar tills ämnet är tömt hos
8 intervjupersonen. Denna inverkan resulterade i att intervjupersonerna själva
tematiserade in begreppet integritet i kategorierna kommunikation och bemötande (Brinkman & Kvale, 2009).
På grund av det som nämns nedan i 2.3 metodologiska överväganden har bara en av författarna genomfört intervjun.
2.2.3 Analys
Denna del av uppsatsen behandlar den allmänna rättsuppfattningen hos
intervjupersonerna (Svanberg, 2008). Materialet behandlas utefter Kvale (2009) definition om meningskoncentrering. I genomgången intervjumaterialet framkom det två olika huvuddelar. Första delen behandlar hur varje intervjupersons förhållningssätt till sin egen integritet är. Därefter kommer en del som behandlar integriteten inom ramen för LSS 6§. Intervjupersonerna kategoriserade in begreppet integritet i kategorierna kommunikation och bemötande vilket även analysen behandlar.
Analysen visar vad intervjupersonerna har sagt för att sedan jämföra det med gällande lagstiftning (Bryman, 2002).
2.3 Metodologiska överväganden
Urvalsmetoden kan vara problematisk. Då det var dessa intervjupersonen som fanns tillgängliga för författarna så kan deras syn på verkligheten vara väldigt lika ena av författarna. De kan dela samma värderingar och synsätt. Detta har försökts motverkats genom att urvalet var en aning strategiskt då det valdes ut tre intervjupersoner med varierande erfarenheter av att arbeta inom LSS verksamhetsområde. De personer som valdes ut har erfarenhet som sträcker sig från nyexaminerade undersköterska med lite erfarenhet till en intervjuperson som har arbetat med detta från 1994, samt den tredje som har arbetat i flertalet år men på tre olika arbetsplatser inom samma enhet. Styrkan i detta urval är att intervjupersonerna är starkt motiverade att ge sin tolkning av
verkligheten och deras syn på funktionshindrades integritet och att de inte var rädda att berätta sin egen bild av verksamheten och arbetet med brukarnas integritet.
Eftersom en av författarna har en yrkesmässig relation med intervjupersonerna kan dennes närvaro göra att intervjupersonens svar påverkas till en riktning som inte är intervjupersonens personliga åsikt utan en åsikt som de tror att författaren vill ha. Om
9 denne författare skulle medverka kan det påverka undersökningens tillförlitighet negativt. Därutöver var det endast en av författarna som genomförde intervjun.
2.4 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet satte 2002 upp forskningsetiska riktlinjer för hur forskning ska genomföras. De tog fram fyra stycken forskningsetiska principer.
Det första är informationskravet vilket innebär att de berörda av forskningen skall informeras om forskningens syfte. Detta krav har uppnåtts då deltagarna innan
undersökningen fått förhandsinformation om vad undersökningen innehåller och dess syfte redan då de tillfrågades att delta. Sedan fick de samma information vid
intervjutillfället. Dessutom har intervjupersonerna fått möjlighet att läsa transkriberingen av deras intervju, samt att de fått möjlighet att läsa uppsatsen.
Vetenskapsrådets andra regel är samtycketskravet vilket innebär att insamlandet av det empiriska materialet ska ske på deltagarnas samtycke. Då alla intervjupersoner var över 15 år behövdes aldrig föräldrarna kopplas in. Detta krav har också uppfyllts då deltagarna tillfrågades att delta samt vid intervjutillfället tillfrågades om de ville delta på frivilligbasis samt att de fick information om att de när som helst kan avbryta samarbetet. Tredje regeln är konfidentialitetskravet detta innebär att uppgifterna som insamlas hanteras med största konfidentalitet. Detta har uppnåtts med att en
transkribering har gjorts och ljudfilerna raderades när ljudfilens syfte är uppnått lika så transkriberingen. I rapporten har samtliga deltagare fått figurerade namn och namnet på staden är också påhittad samt att vissa personliga uppgifter som antalet barn är opreciserat. Fjärde och sista är nyttjandekravet som innebär att uppgifter som samlas in får enbart användas i forskningsändamål. Detta är också uppnått då detta material ej nått andra och detta inte utkommit till kommersiella syften
(Vetenskapsrådet, 2002).
10
3 Lagstiftning för funktionshindrade
3.1 FN: standardregler för funktionshindrade.
Reglerna ger staterna riktlinjer2, för synsätt och lagstiftning, ger människor med funktionshinder samma möjligheter som vilken människa som helst. Några exempel på dessa regler är följande:
Stöd och service: Staterna bör säkerhetsställa utvecklingen av och tillgången till stöd och service, hjälpmedel som medverkar till att personer med
funktionsnedsättning kan bli mer självständig i vardagslivet och utöva sina rättigheter (FN).
Familjeliv och personlig integritet: Staterna bör främja möjlighet för människor med funktionshinder att leva i familjeliv, och deras rätt till personlig integritet och att inte lagar diskriminerar dessa människor när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Människor med
funktionshinder får inte nekas till sexuella erfarenheter3 och relationer eller till att bli föräldrar (FN).
Lagstiftning: Staterna har ett ansvar för att skapa en rättslig grund för åtgärder som följs av delaktighet och jämlikhet för dessa människor.4 All lagstiftning som förvaltar medborgarnas rättigheter och skyldigheter bör också gälla människor med funktionshinder. Staterna är skyldiga att möjliggöra för dem att praktisera sina mänskliga, medborgliga och politiska rättigheter på samma sätt som andra människor. Lagstiftning kan behövas för att eliminera förhållanden som kan inverka negativt på människor med funktionshinder och
2 FN:s standardregler behandlar följande: ökad medvetenhet, medicinsk vård och behandling, rehabilitering, stöd och service, tillgänglighet, utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet, Familjeliv och personlig integritet, kultur, rekreation och idrott, religion, kunskap och forskning Policy och planering, lagstiftning, ekonomisk politik, samordning
Handikapporganisationer, personalutbildning, nationell granskning och utvärdering av
handikapprogram i samband med standardreglernas genomförande, tekniskt och ekonomiskt samarbete och internationellt samarbete.
3 Rätten till vilka insatser som en funktionshindrade har rätt till i Sverige regleras i LSS 9§, där ingår inte sexuella tjänster. I LSS 5§ stadgas att en funktionshindrad har samma rättigheter och skyldigheter som vilken samhällsmedborgare som helst.
4 Se ex: LSS, SoL, socialförsäkrningsbalken, diskrimineringslagen m.fl.
11 deras liv, som t.ex. ofredande, eller våldshandlingar mot dem. All
diskriminering av människor med funktionshinder måste undanröjas.
Lagstiftning bör innehålla regler och sanktioner mot kränkningar av principen om icke- diskriminering (FN).
3.2 Lagar som påverkar och relaterar till LSS
Socialtjänstlagen
I SoL 1:1framgår det att ”Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet”.5
I denna paragraf, den s.k. portalparagrafen, anges det övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst: demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet. Inom denna ramlagstiftning får kommunerna stor frihet att anpassa sina insatser efter skiftande behov och önskemål.6 Detta ger ett stort val av tillvägagångssätt och gör det möjligt att ta större hänsyn än tidigare till vad den enskilde klienten önskar och behöver. Det ligger i linje med den helhetsprincip som präglar socialtjänstens verksamhet att hänsyn skall kunna tas till många samverkande faktorer när socialtjänsten tillsammans med klienten skall finna de mest
ändamålsenliga åtgärderna. Vidare regleras rätten till insatser i SoL 4:1, dessa insatser skall ge den enskilde skärlig levnadsstandard (Norström & Thunved, 2010).
Socialförsäkringsbalken
I socialförsäkringsbalken 51 kap. 2-6§§, som träder i kraft 2011-01-01, regleras rätten till assistansersättning. I 2§ regleras vem som har rätt till insatser, enligt samma paragraf har de som tillhör LSS 1§ rätt till assistans ersättning. I 3§ regleras vad som krävs för att få tillgång till en personlig assistans, det krävs att det genomsnittlig assistansen är mer än 20 timmar i veckan (Socialförsäkringsbalken (2010:110) 51 kap 2-6§§). Denna lag ersätter från 2011-01-01 LASS enligt lag (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (Lag (2010:11) om införandet av socialförsäkringsbalken).
Diskrimineringslag
2009 tillkom den nuvarande diskrimineringslagstiftningen. Den förbjuder diskriminering och repressalier på grund av:
5 Jfr med FN:s standard regler för funktionshindrade
6 Jfr med LSS där friheten om insatser inte är lika fri, insatserna reglers i LSS 9§
12 1. Kön
2. Könöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet
4. Funktionshinder7 5. Sexuell läggning 6. Ålder
Funktionshinder i denna lag menas med varaktiga fysiska, psykiska,
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som uppkommit antingen vid födseln, någon gång efter födelsen eller kan förväntas att
uppstå(Diskrimineringslag 5§; Prop. 2007/08:95). Med andra ord omfattas inte personer som övergående har ett tillfälligt funktionshinder. En annan viktig punkt är att det inte är omfattningen av ett funktionshinder som omfattas av lagen utan det faktum att det förekommer ett funktionshinder (Prop. 2007/08:95).
3.3 LSS - en rättighetslag
Utmärkande för en rättighetslagstiftning är tydliga lagar som innehåller rättigheter för en begränsad grupp av personer i samhället. Omsorgslagen och LSS är exempel på en sådan lagstiftning. I förarbetena till LSS framhålls det att lagen skall vara en ny rättighetslag (Prop. 1992/93:159, s. 49). LSS med sina tydliga rättigheter till om insatser har haft en positiv effekt i gällande utvecklingen av stöd från samhället till främst funktionshindrade personer. I SoL är det olikartat i den meningen att den inte ger den enskilde absolut rätt till biståndsinsats som framgår i lagen. LSS anger de insatser som den enskilde ska ha rätt till. Det krävs vissa grundläggande krav för att termen rättighet ska kunna användas i juridiken. Det relevanta är att lagen är noggrant detaljerad när det gäller innehåll och förutsättningar, att rättigheterna är utkrävbara, det vill säga att det ger personen möjlighet att överklaga och att det finns en statlig tillsyn och kontroll över de myndigheter som ansvarar för förvaltningen som i detta fall är Socialstyrelsen. Rättighetsterminologin ses i juridiken som ett
framställningstekniskt hjälpmedel, som betecknar en serie rättsfakta och rättsföljder.
Syftet med rättighetslagstiftning inom social- och handikappsområdet är att förbättra de funktionshindrade personers möjlighet att få sina behov av stöd och service tillfredställda på bästa sätt (Hollander, 1995).
7 Jfr med FN:s standardregler om lagstiftning kring funktionshinder.
13 Genom att insatserna formuleras tydligt i lagtexten blir kraven på rättsäkerhet bättre tillgodosedda med hjälp av rättighetslagstiftning än med ramlagstiftning både formellt och materiellt. Ju tydligare lagen är om rätten till insatser desto mer kraftfull anses rättigheterna vara. Rättighetslagstiftningen ämnar inte vara detaljstyrt, syftet är att precisera de rättigheter för människor och grupper med särskilda behov av stöd, exempelvis människor med fysiska eller psykiska funktionshinder. Om rättigheterna försummas av myndigheten kan den enskilde framföra sina krav inför domstol (Ibid.).
Målet med social- och handikapp lagstiftningen är att åstadkomma likvärdig relation för personer med och utan funktionshinder eller andra besvär (Prop. 1992/93:159).
Rättighetslagstiftningen kan ses som ett exempel på samhällets ansvar för att tillgodose olika grupper och individers sociala behov (Hollander, 1995).
Utmärkande för rättighetslag är att den riktar sig till individer snarare än mot kollektiv som staten, kommuner och landsting. Dessa är skyldiga att erbjuda medborgarna vissa tjänster. Både SoL och de kompletterande lagarna LSS och socialförsäkringsbalken 51 kap är rättighetslagar, medan hälso- och sjukvårdslagen är en skyldighetslag avseende samhällsstödet (Lewvin, 1998).
Följande skillnader avgör detta:
1. Ambitionsnivån är högre enligt LSS än SoL. LSS 7§ stadgar att den enskilde skall via insatserna inom LSS garanteras goda levnadsvillkor. Vilket kan jämföras med SoL 4:1 står det att den enskilde genom bistånd tillförsäkras en skärlig levnadsnivå(Ibid.).
2. Rätten till insats. Enligt LSS 7 § finns laglig rätt till insats om behovet faktiskt inte är tillgodosett. För samhällsstöd enligt SoL 4:1 krävs att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Enligt SoL är rättigheten alltså villkorlig och innebär att handläggaren kan föreslå andra lösningar för att möta behovet än vad den enskilde önskar. Den enskildes inflytande på vilket stöd som ska ges är då mindre enligt SoL (Ibid.).
3. Formulering av samhällsstödet. Insatserna enligt LSS är tydlig medan SoL ger
”övrigt bistånd” (Ibid.).
14 4. Avgifter. Insatser enligt LSS är avgiftsfria. Endast skäliga kostnader får tas ut för kost och logi och för fritids- och kulturella aktiviteter. Enligt SoL kan avgifter tas ut (Ibid.).
3.4 Övergripande principer om LSS-lagen
LSS är en rättighetslag som omfattar personer med utvecklingsstörningar, personer med autism eller autismliknande tillstånd, alltså personer som har detta medfött, personer som fått ett begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder genom fysisk skada eller sjukdom och slutligen personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, som gör att personer inte kan ta hand om sig själv (LSS 1§; SOU 2008:77, ss. 116-117).
Dessa personer är klassificerade i så kallande personkretsar8 under LSS 1§. Om en person tillhör personkretsen kommer personen ha rätt9 till tio stycken insatser enligt LSS 9§10. Insatserna som nämns här, enligt LSS 9§ nedan är till för att hjälpa individen i sin vardag så att individen kan leva ett fullgott liv.
Insatserna en person inom personkretsarna är:
1. rådgivning
2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd 3. ledsagarservice,
4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet,
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
8. särskilt boende för barn, 9. särskild boende för vuxna,
10. daglig verksamhet för vuxna (LSS 9§).
8 RÅ 1999 ref. 54 behandlas fallet om en 81-årig man med en grav synska som ansåg sig till höra LSS 1§ 3. Men kommunen ansåg inta att funktionshindret orsaka stora och varaktiga besvär i hans dagliga livsföring. RegR beslutare att mannen inte tillhörde LSS 1§3 då hans funktionshinder inte var tillräckligt omfattande.
9Personer som tillhör personkrets 1 - 3 som anges i LSS 1§ har rätt till insatserna 1-9 enligt LSS 9§.
Personer som tillhör personkrets 1-2 har även rätt till insats 10 enligt LSS 9§, enligt LSS 7§
10 RÅ 2010 ref. 69 beslutade RegR att kommunen inte har rätt att dra in insatser för individer som fått insatser beviljade pga. av långvarig utlandsvistelse. I detta fall framkom det att inga extra kostnader tillkom kommunen i och med individens avresa och vistelse utomlands.
15 All verksamhet som är under LSS skall ”främja jämlikhet i levnadsvillkor och
delaktighet i samhällslivet ” 11 (LSS 5§) och ”att den enskilde får möjlighet att leva som andra”(LSS 5§). Med dessa formuleringar så ska huvudmännen, kommuner och landsting, möjliggöra de grundläggande principerna handikappolitiken enligt prop.
1999/2000:79 som lyder
- ”en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
- att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet,
- jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.
Det handikappolitiska arbetet skall inriktas särskilt på:
- att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,
- att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,
- att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.” (Prop. 1999/2000:79, s. 23).
Vidare säkerställs i LSS 5§12 det övergripande målet för verksamheterna inom denna lag som är kopplade till LSS 6§. Denna paragraf ger huvudmännen, kommuner och landsting, den allmänna inriktningen på verksamheterna, till skillnad från LSS 5§ som bara gav de övergripande målen. Syftet med LSS 6§ är att främja den enskildes inflytande i samhället och över sitt eget liv. LSS 6§ stadgar att inga insatser är skilda från varandra utan allt är i ett samspel som är av största vikt för individens rätt till
11 jfr med SoL 1:1 andra och tredje stycket och FN:s standard regler för funktionshindrade
12 RÅ 2007 ref 62 tar upp ett fall där en person, O.J, tillhörande personkretsen, ansökte om
korttidsvistelse i utanför hemmet torsdag till måndag var tredje vecka. Familjen och O.J kan inte leva ett normalt socialt liv. Omsorgsnämnden avslog denna ansökan då de ansåg att O.J redan fått sitt behov av korttidsvistelse utanför hemmet tillgodosett via korttidsvistelse på sex ospecificerade dagar i månaden. RegR fastställer följande: insatserna för LSS skall vara av god kvalitet, varaktiga och de skall vara anpassade efter mottagarens behov och göras så att de är lättillgängliga för mottagaren, samt att de ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv. O.J rätt till korttidsvistelse har inte
ifrågasatts inte heller vart den skall äga rum. Därav blir frågan om nämndens beslut är tillräckligt för att tillgodose god levnadsstandard och familjens rätt till avlösning. Det förekommer inget annat än att O.J:s behov av rekreation och återhämtning kan tillgodoses via dessa sex ospecificerade dagar per månad O.J har redan ett beslut om.
16 deltagande i samhällslivet. Lagen föreskriver att ett samarbete med andra
samhällsorgan och myndigheter genomförs. Verksamheten ska samarbeta med exempelvis socialtjänst, sjukvård, arbetsplatser m.fl. Paragrafen trycker även på individernas egen rätt till sitt liv i den meningen att personalen och ledning skall respektera den enskilde individens önskemål och behov. Paragrafen säger även att verksamheten skall vara av god kvalitet. Vad som menas med god kvalitet är inte preciserat i lagtexten dock krävs grundläggande rättigheter som rättsäkerhet,
medinflytande för individen och en lättillänglig service (Norström & Thunved, 2010).
3.5 De etiska principerna inom LSS 5-6 §§
LSS står på två stycken paragrafer, LSS 5-6§§, som kallas de etiska principerna.
Dessa två har till uppgift att reglera hur personalen skall arbeta med personerna som tillhör personkretsarna. De etiska principerna bygger på fyra stycken begrepp:
autonomi, integritet, inflytande och delaktighet.
Autonomi. Med detta menas att individen har en stor rätt att bestämma över sina personliga aktiviteter, saker och dylikt. Individen har en hög grad av oberoende. Med autonomi menas också att individen har en rätt till inflytande i sitt eget liv och över sin egen vardag, denna form av inflytande är av central för självkänslan och
individens upplevelse av personlig integritet (Ahlström & Klinkert, 2001). Ahlström och Wadensten (2009) framhäver i sin artikel:
“Autonomy is one of the central concepts in many Swedish Acts and refers to people’s possibility of and capacity for self-determination in the context of making choices. According to the principle of autonomy all people have the right to make their own decisions based on their subjective values. This includes freedom of choice and action regarding personal matters.”
(Ahlström & Wadensten, 2009A, s. 760)
Om en individ är beroende av andra så ökar risken att den individens liv styrs av andra viljor än sin egen. Rutiner, aktiviteter, behov och liknande kan komma att styras av andra. Rutinerna kan vara i en positiv bemärkelse, för den person som går under LSS, om rutinen gynnar personens självkänsla och trygghet. Samma rutin kan vara
17 negativ och kan leda till att personen känner sig otrygg och avstår från egna initiativ eller att ifrågasätta personalen och sina rutiner (Ahlström & Klinkert, 2001).
Integritet är den zon som ska vara okränkbar hos en individ, en gräns som inte får kränkas av någon. Att räknas som den individ man är, är att få sin integritet
respekterad. En person har sin privata sfär där ingen får komma in. Denna sfär skall respekteras av personalen. Dock är denna sfär en svår balansgång att beakta när en individ är i stort behov av hjälp. Intimitetszonen får inte kränkas av personalen, dock kan det bli svårigheter när en individ har stort behov av fysisk hjälp, men då ska den psykiska integriteten respekteras (Ibid.). Några exempel vad integritet handalar om går att läsa i Ahlström & Wadensten (2009) skriver i en av sina artiklar om bland annat utanförskap och exlusion. Deras forskning visade att få göra saker själv och själv bestämma över exempelvis utseende var viktigt. Likaså viljan att ha en eget utrymme en egen sfär. Ahlstöm & Wadensten (2009A) visade även att veta vilken personal som kommer är av stor vikt för integriteten (Ahlström & Wadensten,
2009A). Vidare under detta begrepp ingår även brukarens egna privata sfär. Ahlström och Wadensten (2009B) skriver i båda sina ariklar att bibehålla någon form av
personlig sfär är av största vikt för brukarna.
“The interviewees experienced difficulty in maintaining integrity when they were dependent on help from others, and in maintaining a private sphere when they always have an assistant at home and when officials come to assess their needs. Some described how they had learned to keep some thoughts private, and they saw such privacy as a necessity” (Ahlström &
Wadensten, 2009B, s. 456).
I Alhstöm och Wadensten (2009A) andra artikel understryker de att, under begreppet integritet, vara ensam är något som personer med funktionshinder värdesätter. Dessa personer känner en frustration över att de inte kan ha några hemligheter för sina assistenter (Ahlström & Wadensten, 2009A).
Inflytande är möjligheten att kunna påverka sin livssituation. LSS-lagen föreskriver att det måste skapas ett utrymme för inflytande på alla nivåer för de personer med funktionshinder. Personalens roll är att vägleda och möjliggöra individens möjlighet
18 till inflytande över sitt liv, och anpassa vardagen, så långt det går, till individens behov (Ahlström & Klinkert, 2001). Ahlström och Wadensten (2009A) framhäver i sin artikel att inflytande är:
“Influence refers to indirectly using behaviour, words or presence to control, affect or shape the attitudes, beliefs or actions of others. Self-esteem and a sense of personal integrity derive from having influence over one’s life.9,10 Being able to express one’s own opinions and having others show consideration are prerequisites for achieving independence” (Ahlström &
Wadensten, 2009A, s. 760).
Ahlstöm och Wadensten (2009) förstärker även detta i sin andra artikel. De uttrycker att inflytande är en viktig del i självkänslan, användandet av ord och beteende. En annan viktig aspekt av inflytande är makten att ta egna beslut (Ahlström &
Wadensten, 2009B).13
Delaktighet är aktivt deltagande i sitt liv. Den statliga handikappsutredningen använder detta begrepp i betydelsen aktivt samhällsdeltagande. Delaktighet menas med att personer med svåra funktionshinder har alla medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Segregering ska även förbyggas med hjälp av delaktighet i
samhällslivet. Dock ska det inte förglömmas att personer med svåra funktionshinder är i behov av skärskilt stöd.14 Alhstöm och Wadensten (2009A) framhäver i sin artikel att delaktighet är:
“Participation in everyday life is vital to personal well-being and is a fundamental human right.11 in a given situation; it refers to people exercising their authority in direct proportion to the extent to which a decision would affect them individually. The concepts of influence and participation can sometimes be used synonymously (Ahlström & Wadensten, 2009A, s. 760).
13 Ahlstöm, G., & Wadensten, B. (2009). The struggle for dignity by people with severe functional disabilities. Nursing Ethics Vol 16(4).
14 RÅ 2007 ref 86 behandlar ett fall med en 90-årig kvinna, T.N, som hade vissa sjukdomsbesvär i förening med socialisolering och känslor av otrygghet ansökte om att få bistånd, enl. SoL 4kap 1§, i form av särskilt boende på servicehus. Kommunen avslog denna ansökan med argumenteringen att hennes skärliga levnadsstandard uppnås via de insatser hon redan har. RegR fastslår att T.N inte hade en skärlig levnadsstandard i det egna hemmet pga. hennes sjukdomsbild och att hon hade rätt till insatser enlig SoL till särskild bodstad.
19 3.5.1 Tystnadsplikten i LSS
Den som arbetat med verksamhet inom LSS har tystnadsplikt 15, enl. LSS 29§.
Personer som är eller varit verksamma enligt denna lag har inte rätt att röja uppgifter om brukarna som varit i verksamheten. Liknade motsvarighet har SoL 15 kap 1§.
Med detta menas att inga personliga eller kunskaper om en enskild individ får berättas för obehöriga. Med obehöriga i denna paragraf menas att uppgifter inte får röjas till personer som brukaren inte gett medgivande till och vissa rättsliga sammanhang, där rättsligt tvång att berätta föreligger. Den person som röjer uppgifter om brukarna kan dömas enligt BrB 20 kap 3§ (Norström & Thunved, 2010).
3.5.2 Problem med tillämpning av LSS
Ett stort problem i Sverige är att huvudmännen, kommuner och landsting, dröjer med att med att ge personer som fått insatser enligt LSS och SoL de insatser som de har rätt till och blivit tilldömda av domstol. Det hör inte till ovanligheten att det dröjer månader till och med år innan domar verkställs. Under 1996 genomförde
Socialstyrelsen en översikt alla domar som avkunnades 1994 och 1995 som gynnade den enskilde. Den översikten visade att en tredjedel av alla domar inte verkställs i april 1996. En uppföljningsstudie 1997 visade att en sjättedel av de domarna från 1994-1995 ej verkställs samt att de domarna från 1996 hade bara en fjärdedel verkställs. Socialstyrelsen pekar även på att domstolstrots förekommer i
socialtjänstens verksamhetsområde. Under 1990-talet har även massmedia belyst ämnet och tagit upp domstolstrots både inom LSS och ekonomiskt bistånd enlig SoL.
Att kommuner och landsting trotsar lagar och domar har varit under diskussion sedan 1980-talet.16 Ett antal olika utredningar har gjorts och de har kommit fram till olika tillvägagångssätt (Ds 2000:53; Prop. 1999/2000:79; Prop. 2001/02:122). Till exempel tillsattes en utredning för att se över olika sanktionsmöjligheter. I Ds 2000:53 lyfter skrivelsen att det är väldigt få områden där domstolstrots förekommer. Ds 2000:53 lyfter att majoriteten av domstolstrots sker under LSS verksamhetsområde men även i socialtjänstens verksamhetsområde. Detta visade sig vara till största delen bristande
15 AD 118/2006 tar upp ett fall där, J.S, en behandlingsassistent, sades upp från sitt jobb pga. att hon brutit mot lojalitetsplikten, tystnadsplikten och J.S hade uppträtt oprofessionellt mot en av patienterna.
J.S hade träffat en kompis, A.B, som tidigare jobbat på samma arbetsplats, och J.S hade då berättat för A.B att A (patienten) var tillbaka hos Alfa ungdom efter en serie av händelser. Detta i sig är ett brott på den lagstadgade tystnadsplikten då J.S inte hade behörighet att röja dessa uppgifter. AD beslutade att J.S brutit mot tystnadsplikten .
16 Se ex: SOU 1989:64, SOU 1993:109 & Ds 1995:27
20 ekonomiska resurser men även bristande rutiner och okunnighet var anledningen till domstolstrots inom LSS verksamhetsområde. I andra fall har domstolstrots i ”/…/
regel berott på någon form av tredska.” (Ds 2000:53, s. 10)
I regeringens prop. 2001/02:122 lyfter regeringen problemet med domstolstrots och regeringen vill öka sanktionsmöjligheterna för kommuner och landsting som
underlåter sig att verkställa domar inom LSS och SoL verksamhetsområdet. Resultatet av denna proposition blev LSS 28a-d §§ som behandlar domstolstrots och dröjsmål i verksällande av beslut (Prop. 2001/02:122)
Lika så står det i prop. 1999/2000:79 att personalens egna värderingar och attityder påverkar personers bemötande. Detta identifierar propositionen som ett problem med arbetet med funktionshindrade (Prop. 1999/2000:79).
4 Presentation av intervjupersonerna
Denna uppsats bygger på tre kvalitativa intervjuer.17 Här följer en presentation av de tre personerna18:
Theo
”Jag är i 20 års åldern och har gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Vilket gör att jag är undersköterska. Just nu har jag ett vikarie arbete på ett gruppboende och inom hemtjänsten i Gyldeborg. Jag försöker att tjäna pengar och leva. Jag är intresserad av att umgås med mina vänner och träna lite. Jag har erfarenheter från gymnasietiden med att arbeta med människor i behov av hjälp, både inom
hemtjänsten och sjukhuset. Arbetet på gruppbostaden fick jag efter gymnasiet.”
Stella
”Jag är i 30 års åldern och bor i en liten bit utanför Gyldeborg med min man och mina barn. Jag har jobbat inom omsorgen sedan mitten av 1990 talet. Jag tycker om att dansa, vara ute i skogen med barnen, vanliga Svensson intressen. Till utbildningen är jag undersköterska och jag trivs på mitt arbete även fast det är obekväma
arbetstider, då jag tycker att det är ett fritt arbete.”
17 Presentationen av intervjupersonerna bygger på deras egen beskrivning av sig själv, återgivningen är ej ordagrand.
18 Samtliga intervjupersoner har figurerade namn.
21 Leia
”Jag är 30 års åldern och bor i Gyldeborg och har en dotter. När jag var yngre utbildade jag mig till elev- och personligassistent men då jag upptäckte att de inte fanns något arbete inom det området, valde jag att utbilda mig till undersköterska.
Sedan 2006 har jag arbetat inom LSS på olika arbetsplatser. På fritiden sjunger jag i kör och jag gillar att pyssla med den andliga delen av människan. Det är det jag hinner när jag arbetar 95 % och har en liten dotter.”
5 Analys
Alla intervjupersoner är samstämmiga när det gäller begreppet integritet och att dess betydelse är liknade som begreppen bemötande och självbestämmande. Ett bra bemötande är av största vikt för att brukarna ska känna att personalen visar respekt och öppenhet. Ahlstöm och Wadensten (2009A) belyser i sin artikel hur brukarna eftersökte ett bra bemötande (Ahlström & Wadensten, 2009A). Lika så beskriver prop. 1999/2000:79 att bemötande är viktigt samt att Sverige bör kompetensutveckla anställda inom LSS verksamhetsområdet i bemötande (Prop. 1999/2000:79).
Intervjupersonerna uttryckte sin syn på bemötande så här:
Erik
“Så jag inte bara går in till [brukaren, vår not] han/ hon då vill inte hon/han det, då känns det som jag går in och klampar på integriteten“
Stella
“Om jag har en tur med en manlig brukare. Vi arbetar individuellt. Så är vi fortfarande inne på samma ställe, då vet jag det att det är dusch där ikväll.
Jag ser till att brukaren kommer in i duschen, om brukaren klarar det själv.
Efter det går jag och hämtar den manliga personalen och säger att nu får du sitta här utifall det händer något. /.../ Och är det så att det har att man måste hjälpa till och tvättas. Det har vi fått gjort på andra ställen. Då har det varit bestämt att det ska finnas en manlig personal som arbetar de dagar då det är dusch, men det är inte alla gånger det går. Och det är ju kränkande tycker jag. Då är det ju en kvinna som går in och gör duschar brukaren.”
22 Leia
“I ditt hem är jag besökare även om jag är personal så håller jag mig till dina regler så jag inte bara stolpar in där rycker och river utan att jag liksom”
Ahlstöm och Wadensten (2009A) skriver i sin artikel att relationen till brukarna är viktig. De visar på att brukarna själva tycker att det är viktigt att de har en bra relation till sina assistenter (Ahlström & Wadensten, 2009A). LSS 6§ stadgar att
“Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet”(LSS 6§; SOU 2008:77). I både lagtexten och i Ahlström och
Wadensten (2009A) artikel samt i prop. 1999/2000:79 visar hur viktig det är med respekt för individen och ett bra bemötande är. Personer som tillhör personkretsarna ska inte behöva vara beroende av hur enskilda personer som arbetar inom LSS verksamhetsområde har (Prop. 1999/2000:79). Intervjupersonerna säger att det är viktigt att gå tillbaka till sig själv och ställa sig frågan: ”Hur skulle vi vilja bli bemötta i olika situationer”19. Detta visar på en förståelse för brukarnas behov samt en
förståelse för lagtextens lydelse om respekt för den enskilde (Ahlström & Wadensten, 2009A; Prop. 1999/2000:79; LSS 6§). Syftet med LSS 6§ är att främja svårt
funktionshindrade till ett så oberoende och självständigt liv som det är möjligt. Vilket intervjupersonerna framhåller i intervjun när de frågar sig själva ”hur skulle jag vilja bli bemött” (Prop. 1992/93:159).
5.1 Kommunikation
Intervjupersonerna påpekar att det är av största vikt att kommunicera med brukarna, oavsett om brukarna har tal eller inte. Har brukarna inget tal finns det hjälpmedel i form av bilder och kroppsspråk. Det handlar om respekt och bemötande för dessa personer oavsett vad de har för funktionshinder, tycker intervjupersonerna. Detta gör att intervjupersonerna gör det som de kan göra för att främja personer med
funktionshinders utvecklig och integritet (Prop. 1999/2000:79). Kommunikationen är det personalen har för att kunna beakta brukarnas integritet. Det är ett sätt att ge individen ett så stort inflytande över sitt liv som det är möjligt (Prop. 1992/93:159).
Ahlstöm och Wadensten (2009) understryker i sin artikel att en social interaktion
19 Efter ett uttalade av Stella. Alla intervjupersoner har uttryckt samma sak men på olika sätt
23 mellan brukare och personal hjälper brukaren att känna sig aktiv och delaktig.
Ahlstöm och Wadensten (2009A) understryker:
“Social interaction with assistants signifies company and a community spirit during activities in and outside the home. Being taken seriously and working with the assistant helped many participants to feel active, social and a part of things.” (Ahlström & Wadensten, 2009A, s. 768)
Intervjupersonerna berättade hur de upplever att kommunikation är viktigt för relationen till brukarna och för att brukarna ska veta vad som händer runt om kring dem. LSS stadgar även att personalen ska bemöta brukaren på ett respektfullt sätt (LSS 6§; Prop. 1992/93:159; Prop. 1999/2000:79). Intervjupersonerna säger även att brukarna är egen talade individer som har egen vilja och ett eget liv. För att möta individen på samma nivå är dialog viktigt verktyg för den enskildes sociala
utveckling. Att kommunicera med brukaren är också ett sätt att lyssna på brukarens åsikter vad brukaren vill olika kontexter. Intervjupersonernas förhållningssätt
stämmer bra överrens med LSS 6§ mening och vad Ahlström och Wadensten (2009B) understryker i sina artiklar samt i förarbeten till lag (Prop. 1992/93:159; Prop.
1999/2000:79).
”Forskare har gjort många försök att förklara vad som kan ligga bakom olika attityder och bemötanden. Men förklaringarna är motsägelsefulla och forskarna är inte eniga om varför attityderna till personer med funktionshinder ser ut som de gör i olika sammanhang. Det finns, säger många forskare, ett samband mellan attityd och bemötande, men det är svårt att klargöra hur detta samband ser ut. En gemensam slutsats är dock att personalens värderingar och erfarenheter spelar en avgörande roll och att ett grundläggande villkor för ett bra bemötande är att personen i fråga uppmärksammas som den hela person han eller hon är. Funktionshindret är enbart en aspekt av personen.” (Prop. 1999/2000:79, s. 72)
Detta citat, ur prop. 1999/2000:79, visar att alla tre intervjupersonernas attityder och värderingar spelar en väsentlig roll i deras arbete, och att det speglar tillbaka till brukarna. Alla tre intervjupersonerna uttrycker hur relevant kommunikationen eller dialog med brukarna är. Om det brister så är risken att integritet och bemötande
24 fallerar. Kommunikation, bemötande är centrala delar i att arbeta med
funktionshindrade och integritet finns med i detta (Prop. 1999/2000:79). Alla
intervjupersonerna har ett engagemang och ett intresse för sitt arbete som gör att deras förhållningsätt eller bemötande till brukarna förhåller sig på ett professionellt sätt där integritet finns med hela tiden i deras yrkesmässiga roll. Intervjupersonerna är också samstämmiga med vad de tycker är rätt och fel i förhållningssättet till brukarna. Detta gör att brukarna kan känna sig värdefulla och respekterade för den de är. Därför är kommunikationen så viktig för att de ska kunna förstå varandra. Det är också viktigt hur personalen pratar med dem. Ett språk som nedvärderar människor är något som inte eftersträvas inom LSS verksamhetsområde (Prop. 1992/93:159; Prop.
1999/2000:79).
Alla tre intervjupersonerna uttrycker hur relevant kommunikationen och dialog med brukarna är. Om det brister så är risken att integritet och bemötande fallerar och brukaren blir beroende av den enskilde anställdas egna värderingar (Prop.
1999/2000:79). Kommunikation, bemötande är centrala delar i att arbeta med funktionshindrade och integritet finns med i detta. Alla intervjupersonerna är intresserade för sitt arbete som gör att deras förhållningsätt eller bemötande till brukarna förhåller sig på ett professionellt sätt där integritet finns med hela tiden i deras tillvägagångssätt. Alla tre intervjupersonerna är också samstämmiga med vad de tycker är rätt och fel i förhållningssättet till brukarna (Ibid.).
5.1.1 Ledning och kommunikation
Alla intervjupersonerna samstämmer med det som stadgas i LSS lagen 6 § men att ibland är svårt att leva upp till LSS-lagen på grund av ekonomiska skäl, berättar intervjupersonerna. När en brukare säger sig vilja göra något, exempelvis åka bort med personal, finns det inte alltid tillräckligt med pengar, enligt intervjupersonerna.
Vidare berättar intervjupersonerna om att verksamheten inte kan tillgodose, alla gånger, brukarnas behov av integritet p.g.a. bristande resurser. Som ett exempel tar hon upp när en manlig brukare vill ha hjälp av en manlig personal med en dusch, men att det inte finns en manlig personal. LSS stadgar att integriteten är viktig och att den ska respekteras. Denna brukare vill inte duscha om den manliga personalen inte är på arbetsplatsen. Enligt Stella kan det hända att en kvinnlig personal gör duschen även då den manliga brukaren inte vill bli duschad av en kvinnlig personal. Detta göra att
25 integriteten kränks. Enligt alla tre intervjupersonerna, är det väldigt kränkande vilket även strider mot FN:s standard regler för funktionshindrade och genom att LSS stadgar att brukarens vilja ska tillgodoses i största möjliga mån, och även att brukaren integritet ska respekteras. Att duscha någon som inte vill bli duschad är således respektlöst mot en människa (Norström & Thunved, 2010).
5.2 Bemötande/integritet
Intervjupersonerna likaställde i viss mån, integritet med självbestämmande och bemötande. Vilket gjorde att intervjupersonerna tycker att brukarna ska bestämma själva i sitt eget hem vilket är i enlighet med LSS 6§. Intervjupersonerna berättade hur arbetskamrater ibland inte respekterar att brukarna är egen tänkande individ, med egna åsikter. LSS stadgar att respekten för den enskildes vilja ska beaktas i största mån (Norström & Thunved, 2010). Intervjupersonerna berättar att det arbetssättet kan vara inkonsekvent, ena personalen har ett tillvägagångssätt medan enannan personal har ett annat tillvägagångssätt. Detta kan leda till ett ostrukturerat arbetsätt. LSS 6§
stadgar också att verksamheten ska vara av god kvalitet, om brukarens behov inte tillgodoses äventyras kvalitén i verksamheten.
Vidare ett samband som framkommit i intervjuerna är att intervjupersonernas egen syn på vad integritet är påverkar deras förhållningssätt mot brukarna. Som exempel beskriver alla tre intervjupersoner att integritet är något som ingen kan eller får kränka, det är en zon som tillhör en själv. Förhållningssättet de har på sin egen integritet överför de till sitt praktiska arbete. Stella berättar om sin integritet:
“integritet för mig är ju ett JAG bestämmande att man är en person att man har möjlighet att styra över sina rättigheter i livet, val, att göra sina egna val utifrån de mjöligheterna man har...” vidare beskriver hon hur hon aktivt tänker på brukarnas integritet: “Jag brukar spegla mig med dem [brukarna, vår not], nä men alltså, jag kan bara utgå från mig själv, hur skulle jag vilja bli bemött i den här situationen.”Här syns det tydligt hur Stellas syn på sin egen integritet påverkar hennes arbete med brukarna. Vidare beskriver Leia sin syn på integritet
“Det [integriteten, vår not] är någonting som är väldigt viktigt. Alla människor har integritet, alla människor har rätt att ha det. Så att man inte talar över huvudet på någon eller att man bestämmer över någon eller kör över någon.”
26 Leia beskriver hur hon förhåller sig till brukarnas integritet:
“De har inte samma möjlighet att visa integritet som vi kanske normalt
”normalstörda”, jag säger så. /…/ I ditt hem är jag besökare även om jag är personal så håller jag mig till dina regler så jag inte bara stolpar in där rycker och river.” . Här visar hon också på att hennes syn på sin egen integritet även påverkar hennes förhållningssätt till brukarnas integritet. I prop. 1999/2000:79 står det att det finns ett samband mellan personalen egna attityder och deras praktiska arbete. Alla
intervjupersoner visar på detta, då deras synsätt om sin integritet överrensstämmer med deras arbetssätt med brukarnas integritet. Intervjupersonerna visar även på att de följer LSS 6§ då de behandlar brukarna på samma sätt som de själva vill bli bemötta (Norström & Thunved, 2010; Prop. 1999/2000:79).
5.2.1 Integritet och sekretess
“Det jag kan nämna är att när jag kom ut från det första arbetsstället. Det var väldigt noga med sekretess eftersom arbetsplatsen har ett allmänt utrymme, gemensamhetsutrymme. /…/ Det mellersta arbetsplatsen där blev man lite brydd för att det för sekretessen var lite si och så, men det tror jag även att brukarna var väldigt van vid det. Det var väldigt mycket ”familj”
där också, vilket i sig inte är bra. Det var olika åldersgrupper inte samma intressen, olika personligheter. Så jag tycker att det inte var lämpligt, ändå sitter man och säger att ”nä men Anna, du ska gå och handla det och det”.
Visst nu kanske det var inte kanske så farligt, men om man går in på mera privata saker, medan Simon sitter i samma soffa som Anna, det var mycket familj så. ”Han vet allt om henne så jag kan prata” det var lite så. Istället för att säga ”du Anna, kan vi gå in till dig nu så kan vi bestämma hur vi ska göra”
Ovanstående citat är ett scenario som Leia berättar om. Hon trycker på sekretessen och dess vikt. Lika så har de andra även tryckt på att sekretessen är viktig för den personliga integriteten. LSS stadgar att integriteten ska respekteras och även att de som arbetar inom LSS verksamhetsområdet har tystnadsplikt (Norström & Thunved, 2010; LSS 6§). Ahlstöm och Klinkert (2001) skriver i sin rapport Den svåra
balansgången - Personliga assistenters möjligheter att tillämpa de etiska
värdegrunderna i LSS att integriteten är något som inte får kränkas. Det är en sfär som
27 är helt okränkbar. När personalen gör som ovanstående citat kränker de brukarnas integritet (Ahlström & Klinkert, 2001). De etiska principerna inom LSS lägger vikt på integriteten och att brukarna är enskilda individer och inte en grupp. I Leias berättelse visar hon hur en gruppbostad kan bli som en liten “familj” där brukarna inte ses som individer utan som en del av ett kollektiv, Leia beskriver hur en personalgrupp kan se på saken: “Han vet allt om henne så jag kan prata”. Detta förhållningssätt blir väldigt kränkande mot integriteten, och det förhållningssätten strider mot LSS 6§
(Norström & Thunved, 2010; Prop. 1992/93:159; Prop. 1999/2000:79).
