• No results found

Fjärrvärme vs Värmepump

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Fjärrvärme vs Värmepump"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fjärrvärme vs Värmepump

Robin Falconer

(2)

Bachelor of Science Thesis EGI-2017

Fjärrvärme vs Värmepump

Robin Falconer

Approved Examiner

Joachim Claesson

Supervisor

Björn Palm

Commissioner Contact person

(3)

Abstract

Today there are many alternatives to heat up your house. Depending on where you live and who you are there are some energy solutions that are better suited than others. Arguments pro and against different energy solutions are many, and the arguments create the debate that occur today between district heating and heat pumps.

District heating have historically been the best solution but have been challenged by heat pumps lately. The evolution of technology is ongoing and as a consequence the heat pumps are getting more and more effective. The two alternatives differ on many levels; the district heating market uses natural monopoly in production, distribution and sales whereas the heat pump market looks completely different. In which way do the different markets influence the consumer? How is the consumers role viewed in this debate? What alternative is better from an environmental point of view? These are some of the questions that are answered in this report. The report will explain the different arguments in the debate, it will also show how the debate affects on a level of local government politics, and it will also discuss how the debate will progress in the future.

To answer the question formulation in the report, a method have been designed.

Assumptions and limitations have been made, concrete examples where debate led to action have been illustrated and interviews have been executed. With help of this method the report will audit and discuss the debate from an unbiased and independent perspective.

The results from the report shows that there is no definite answer to what type of energy solution is best. Instead government authorities and independent experts advocate that the alternatives are best in different situations and aspects. Today we live in a world that stands before big challenges to accomplish power goals, sustainability goals and environmental goals. District heating and heat pumps should therefore work together and complement each other to reach these goals. There is no space to counteract and discourage any of the energy solutions, instead conditions should be built so that the alternatives can have success for the public good.

(4)

Sammanfattning

Det finns idag många alternativ för att värma upp sin bostad, beroende på var du bor och vem du är finns det vissa energilösningar som är bättre lämpade än andra.

Argument för och emot olika energilösningar är många och de skapar den debatt som finns idag mellan fjärrvärme och värmepumpar. Fjärrvärme har historiskt sett varit den bästa lösningen men har på senare år blivit utmanat av värmepumpar.

Utvecklingen går framåt och med den blir värmepumparna mer och mer effektivare.

Dock skiljer sig alternativen åt på många plan; fjärrvärmemarknaden använder sig av naturliga monopol i produktion, distribution och försäljning medan värmepumpmarknaden ser helt annorlunda ut. På vilket sätt påverkar alternativens olika marknader konsumenten? Hur ser konsumentens roll ut i denna debatt? Vilket alternativ är bättre ur miljösynpunkt? Dessa frågor är några som kommer besvaras i följande rapport. Rapporten redogör för debattens olika argument, den kommer även belysa hur debatten påverkar på kommunpolitiknivå samt att den kommer diskutera hur debatten kommer se ut i framtiden.

För att svara på rapportens frågeställning har en metod utformats. Där har antaganden och begräsningar gjorts, konkreta exempel där debatt lett till handling har belysts samt att intervjuer har utförts. Med hjälp av denna metod kommer rapporten granska och diskutera debatten ur ett opartiskt och oberoende perspektiv.

Det visar sig från resultaten av metoden att det inte finns ett entydigt svar på vilket alternativ som är bäst. Istället förespråkar myndigheter och oberoende experter att alternativen är olika bra på olika saker. Vi lever idag i en värld som står inför stora utmaningar för att klara av effektmål, hållbarhetsmål samt miljömål. Fjärrvärmen och värmepumparna bör samspela och komplettera varandra för att på så sätt kunna uppnå satta mål. Det finns inget utrymme för att motverka och bekämpa något av alternativen utan istället bör förutsättningar byggas så att alternativen kan ha framgång för allmännyttan.

(5)

Innehållsförteckning

Abstract ... iii

Sammanfattning ... iv

Figurförteckning ... vi

Bilageförteckning ... vi

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Allmänt om fjärrvärme ... 1

1.3 Allmänt om värmepumpar ... 2

1.4 Miljöpåverkan ... 2

1.4.1 Fjärrvärme ... 3

1.4.2 Värmepumpar ... 4

1.5 Fjärrvärmemarknadens monopol ... 4

1.6 Auktionsbaserad elmarknad ... 5

2 Problemformulering och mål ... 7

3 Metod och genomförande ... 8

3.1 Antaganden och Begränsningar ... 9

3.2 Växjö-målet ... 9

3.3 Frågeformulär ... 10

3.4 Intervju och informationshantering ... 11

4 Resultat och diskussion ... 12

4.1 Synen på en generell konkurrensbaserad marknad ... 12

4.2 Konkurrens på fjärrvärmemarknaden ... 12

4.3 Konsumentens rätt ... 14

4.4 Förändring efter Växjö-målets dom ... 15

4.5 Faktorer som påverkar konsumentens val av energilösning ... 16

4.6 Fjärrvärme vs Värmepump – Miljöaspekt ... 16

4.7 Framtiden ... 18

5 Slutsatser och framtida arbeten ... 20

5.1 Slutsats ... 20

5.2 Framtida arbeten ... 21

(6)

Figurförteckning

Figur 1. Bränslefördelning i svensk fjärrvärme 2015

Figur 2. Månatligt genomsnittspris på el på Nord Pool 2007-2017 Figur 3. En översiktlig bild av hur metoden har framställts

Bilageförteckning

Bilaga 1. Veckoplanering

(7)

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

Idag finns det en debatt om vilken energilösning som är bäst att använda sig av för uppvärmning av bostäder eller lokaler. Debatten står mellan värmepumpsförespråkare samt de som tycker att man bör använda sig av den befintliga fjärrvärmen. I de flesta svenska kommuner finns fjärrvärme och att ansluta sig till fjärrvärmenätet tycks vara en självklarhet hos många. Dock finns det argument som talar emot fjärrvärme;

fjärrvärmebolagen har monopol på produktion, distribution och försäljning och kan därmed styra priser, samt att konsumenten bör få välja hur denne värmer upp sitt hem.

Debatten har pågått länge och har gett upphov till statliga utredningar, stämningar, domstolsprocesser samt en påverkad energimarknad. Syftet med denna rapport är att belysa denna debatt och gå in på djupet på de olika argumenten. Genom att jämföra miljöpåverkan, hur de olika marknaderna ser ut samt hur effektiva alternativen är kommer denna rapport granska, redogöra och diskutera denna debatt.

Metoden för att undersöka denna debatt kommer bestå av att intervjua debattens olika aktörer samt samla information om åsikter och argument. Genom att skapa ett frågeformulär som kommer vara grunden i intervjuerna, kan åsikter och argument tydligt ställas emot varandra. För att få en objektiv bild av debatten kommer representanter från fjärrvärmeföretag och värmepumpföretag samt Svenska Kyl &

Värmepumpföreningen och Svensk Fjärrvärme, att intervjuas.

1.2 Allmänt om fjärrvärme

I slutet av 1940-talet började fjärrvärmen byggas för att förbättra luften i Sveriges städer och fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige där ungefär 90 procent av samtliga flerfamiljshus värms upp utav fjärrvärme. Av alla bostäder och lokaler som finns i Sverige värms mer än hälften utav fjärrvärme. Som namnet antyder betyder fjärrvärme – värme från fjärran. Istället för att varje bostad har varsin värmepanna samlar man förbränning och uppvärmning i en central anläggning. I denna anläggning värmer man vatten till mellan 70 och 120 grader Celsius som sedan distribueras ut till fjärrvärmenätet, detta görs med rör som ligger under marken. När det varma vattnet kommer till konsumenten överförs värmen genom en värmeväxlare till bostadens eller lokalens varmvattensystem. (Rydegran E, 2017)

År 2016 var fjärrvärmen utbyggd i ungefär 98 % av Sveriges kommuner, 285 av 290 kommuner. Fjärrvärmen är den dominerande uppvärmningsformen i mer än 240 kommuner i Sverige och levererar nästan 50 TWh energi årligen genom Sveriges

(8)

fjärrvärmenät. Genom att samla värmeproduktionen i en central anläggning kan restprodukter bättre omhändertas samt att rening av emissioner kan ske på ett mer avancerat sätt. (Energiföretagen, 2016)

Fjärrvärme är resurseffektivt där man främst tar tillvara på resurser som annars skulle gått förlorade, bränslet kan bestå utav olika former av rester: olika typer av avfall, rester från skogsavverkning eller träavfall från pappers- och träindustrin. Dessutom tas överskottsvärme från industrier och datahallar tillvara på genom att koppla dessa till fjärrvärmenätet. (Rydegran E, 2017) Ett annat sätt att värma upp fjärrvärmen är genom att använda fossila bränslen, dock minskar denna uppvärmningsform varje år och 2016 utgjorde den mindre än 5 % av det totala (Statistiska Centralbyrån, 2017).

Fjärrvärme värms även upp genom stora värmepumpar i den centraliserade anläggningen som drivs av el.

1.3 Allmänt om värmepumpar

Värmepumpar utnyttjar en naturlig energikälla – solen, energi lagrad i berg, luft, vatten och jord och kan därför klassas som förnyelsebar. Sedan den första värmepumpen byggdes i mitten av 1900-talet dröjde det till sekelskiftet innan försäljningen tog fart (Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, 2017). År 2015 fanns det värmepumpar i mer än vartannat småhus i Sverige, enligt en rapport av Folksam (Öhrner R, 2015).

Värmepumpen fungerar som ett omvänt kylskåp; lagrad värme i berg, luft, vatten eller jord flyttas till bostad eller lokal. För att kunna värma upp krävs det att man tillför energi i form av el till värmepumpen, dock kan den skenbara verkningsgraden (värmefaktorn) i en värmepump nå upp till 500 %. Genom att tillföra en liten del energi samt utnyttja den värmeenergi som finns överallt runt om oss, kan man alltså värma upp bostäder och lokaler effektivt. (Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, 2017)

Det som lockar med att installera en värmepump i sin bostad eller lokal är den ekonomiska fördel som medföljer. Visserligen krävs en större investering initialt men den låga driftskostnaden, inköp av el, som en värmepump har gör att man snabbt betalar tillbaka investeringen. Dessutom är man mindre beroende av energiprishöjningar samt energileverantörer. (Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, 2017)

1.4 Miljöpåverkan

Värmeproduktion är en stor del av samhällets energiförbrukning och dess miljöpåverkan är central i hur vi väljer att värma upp bostäder och lokaler.

(9)

Miljöpåverkan skiljer sig beroende på vad som används för bränsle till skapandet av fjärrvärme eller den el som driver värmepumpar.

1.4.1 Fjärrvärme

Det finns en mängd olika bränslen som används till att värma upp vattnet i fjärrvärmeverken, fossila bränslen har historiskt sett varit dominerande men håller nu på att övergå till biobränslen. År 2009 uppgick bränsleförbrukningen inom fjärrvärmeproduktion till nästan 50 % för biobränsleandelen samt endast 4 % för olja (Bernstad A, 2009). En tydligare bild av bränslefördelningen i svenska fjärrvärmeverk år 2015 ges i Figur 1.

Figur 1 Bränslefördelning i svensk fjärrvärme år 2015 (Statistiska Centralbyrån, 2017).

Som synes i Figur 1 är majoriteten av bränslet till svenska fjärrvärmeverk trädbränsle och sopor vilket kan klassas som förnyelsebar bränsle. Genom att minska användandet av fossila bränslen minskar även utsläppen av koldioxid, svavel och kväveoxider. Att fjärrvärmens bränsleförbrukning ändrat till mer miljöanpassade alternativ har varit av stor betydelse för att Sverige kommer klara klimatmålen för 2020. (Energiföretagen, 2016)

Det som inte syns i Figur 1 är det faktum att många fjärrvärmeverk använder centraliserade värmepumpsanläggningar för att värma upp sin fjärrvärme och komplettera eldning av bränslen. Dessa värmepumpar drivs på el vilket gör det svårare att mäta miljöpåverkan. (Svensk Fjärrvärme, 2017)

(10)

1.4.2 Värmepumpar

Idén med värmepumpar är att de tar tillvara på energi som annars inte skulle tas tillvara på, geoenergin som finns omkring oss utnyttjar värmepumpen för att förse bostäder och lokaler med värme. Värmepumpen använder således teknik som inte belastar miljön. Dock krävs det energi i form av el för att driva värmepumpen, denna energi är emellertid endast en liten del jämfört med vad värmepumpen producerar i form av värme. Idag kan vi även bestämma hur den el som vi köper är producerad, detta betyder att vi kan välja producerad el från förnyelsebara källor. Följaktligen kan vi välja att installera samt driva en värmepumpsanläggning med minimal påverkan på såväl miljö som växthuseffekt. (Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, 2017)

1.5 Fjärrvärmemarknadens monopol

Då en konsument idag vill ansluta sig till fjärrvärmenätet för att värma upp sin bostad eller lokal måste denne vända sig till det lokala fjärrvärmeföretaget. Konsumenten har idag ingen annan att vända sig till då dagens fjärrvärmemarknad är ett naturligt monopol. Fjärrvärmemarknaden är en bransch där stora initiala investerings- och kapitalkostnader krävs, detta betyder att det krävs stordriftsfördelar för att marknaden ska vara lönsam. Det skulle inte vara lönsamt om ytterligare ett fjärrvärmenät skulle byggas för att konkurrera ut det gamla eftersom kostnaderna skulle bli högre då skalfördelarna blir mindre. Fjärrvärmeföretaget har således kontroll på produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme till sina kunder, detta leder till att företaget kan sätta sina egna priser utan tanke på andra konkurrenter på fjärrvärmemarknaden.

(Sandström C, 2013)

Som följd av att det svenska samhället ändrat på sin syn av energiproduktion till mer miljöanpassad kunde fjärrvärmen växa och det naturliga monopolet av fjärrvärmemarknaden blev därför lönsam. Efter att elmarknaden omreglerades 1996 kunde privata aktörer köpa in sig i kommunala fjärrvärmeverksamheter, innan var det inte tillåtet att vinstmaximera fjärrvärmen. Detta ledde till en ökning av fjärrvärmepriserna under perioden 2000-2010 med 40 procent jämfört med konsumentprisindex som ökade 16 procent. (Sandström C, 2013)

År 2005 publicerades en utredning, Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden, av staten efter uppmaning från Leif Pagrotsky. Utredningens uppgift:

”… se över fjärrvärmens konkurrenssituation på värmemarknaderna, föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärrvärme, analysera om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde på fjärrvärmemarknaden och, om det bedöms lämpligt, föreslå regler för detta…” (SOU 2005:33)

Med tredjepartstillträde menas att flera aktörer ska kunna få tillträde till fjärrvärmenätet, inte enbart ägaren, för att kunna producera och sälja sin fjärrvärme.

(11)

Resultatet av utredningen blev att man inte föreslog införande av lagstadgad rätt till tredjepartstillträde till fjärrvärmenät. Däremot föreslog man att det finns situationer, då det finns förutsättningar, för att fjärrvärmenätet ska öppnas för nya aktörer;

industriell spillvärme, värme från avfallsförbränning eller värme från anslutna större kunder. Detta genom att införa regler för ägaren till fjärrvärmenätet har skyldighet att förhandla med en eventuell värmeleverantör. (SOU 2005:33)

Efter den statliga utredningen 2005 fortsatte kritiken mot fjärrvärmeföretagens ställning mot sina kunder och en ny statlig utredning gjordes. I den utredningen drogs slutsatsen att fjärrvärmeföretagens förhandlingsskyldighet med andra värmeleverantörer inte alls haft en inverkan på kundernas ställning gentemot fjärrvärmeföretagen. Resultatet av den senare utredningen visade på att ett tredjepartstillträde var nödvändigt för en effektivare värmemarknad med lägre fjärrvärmepriser samt en förbättrad miljö. (SOU 2011:44)

2012 gjordes en Sifo-undersökning, 1000 personer tillfrågades med frågan om konkurrens på fjärrvärmemarknaden skulle gagna konsumenterna; 54 % svarade ja medan 7 % svarade nej, resterande hade ingen direkt åsikt. (Sifo, 2012)

1.6 Auktionsbaserad elmarknad

Under den första delen av 1900-talet då Sverige elektrifierades krävdes låga kostnader för produktion och distribution av el, detta för att elmarknaden lättare skulle kunna växa. Elnätet behövde byggas och det hade inte varit lönsamt att bygga flera nät bredvid varandra. Genom samarbete mellan de stora elproduktionsföretagen samt att staten hade kontroll och kunde sätta elpriser gjorde att svensk elmarknad expanderade. 1996 omreglerades elmarknaden i syfte att öka effektiviteten inom produktion och försäljning av el. Detta gjordes genom att tillåta konkurrens i både produktionsdelen och försäljningsledet. Därmed fick elkonsumenterna frihet i att välja elleverantör samt att konkurrensen skulle leda till minskad prissättning för elförsörjning. (Brännlund R m.fl., 2012)

Efter omregleringen samt den följande aktionen där Sverige tillsammans med Norge, Finland och Danmark skapade en gemensam marknadsplats; Nord Pool, blev elmarknaden auktionsbaserad. Elpriset bestäms alltså av utbud och efterfrågan.

(Brännlund R m.fl., 2012) Efter omregleringen av elmarknaden har elpriset dock ökat samt varit kraftigt varierande, detta kan ses tydligt i Figur 2, där spotpriser menas det rörliga pris som sätts dagligen på Nord Pool.

(12)

Figur 2 Månatligt genomsnittspris på el på Nord Pool 2007-2017. Spotpriser exklusive elcertifikatsavgift och påslag för leverans till Sverige. (Bixia, 2017)

Att priset varit kraftigt varierande, beror främst på varierande klimat samt tillgången till vatten. Kärnkraftens varierande produktion av el är också en orsak till det varierande priset. Prisökningen historiskt sett beror främst på ökade skatter samt att elförbrukningen ökat. Dock kan man inte med säkerhet säga att omregleringen av elmarknaden bidragit till ökade elpriser. (Brännlund R m.fl., 2012)

2002 publicerades en statlig utredning för att undersöka omregleringen av elmarknadens påverkan. Utredningens uppgift:

”… att analysera prissättningen på elmarknaden och identifiera om det finns behov av kompletterande åtgärder för att en väl fungerande konkurrens med lika villkor för marknadens aktörer skall kunna upprätthållas.” (SOU 2002:7)

Utredningen visade att det inte funnits några elementära funktionsfel hos den omreglerade elmarknaden. Den visade även att elmarknadens intressenter tycker att en konkurrensbaserad elmarknad är bra samt att ingen vill återgå till den föregående elmarknaden, det vill säga innan omregleringen. (SOU 2002:7)

(13)

2 Problemformulering och mål

Problemformulering

Debatten gällande värmepumpar mot fjärrvärme är högst aktuell och påverkar dagens konsumenter vare sig de vill eller inte. Denna rapport har som syfte att redogöra och gå in på djupet, med en neutral granskning, på denna debatt. De olika vinklarna på debatten kommer utredas; på kommunpolitisk nivå, de olika branschorganisationernas syn samt verksamma företag inom respektive område och hur de förhåller sig till debatten.

Mål

Mål med rapporten:

• Rapporten bringar klarhet i olika argument gällande den rådande debatten mellan fjärrvärme och värmepumpar.

• Rapporten ger förståelse för uppkomst och framtid av denna debatt.

• Rapporten redogör för händelser när argument lett till handling.

(14)

3 Metod och genomförande

För att kunna besvara frågeställningen har stort fokus lagts på att utreda debatten mellan fjärrvärme och värmepumpar samt de åsikter och argument som varit fundamentala. För att utreda på ett objektivt och neutralt sätt krävs en tydlig metod, på detta sätt får alla parter i debatten lika förutsättningar. I denna rapport har antaganden och begränsningar gjorts då debatten inte är applicerbar överallt i landet samt att vissa argument kan vara missvisande för debatten. Vidare har Växjö-målet tagits med i metoden då det ger ett konkret exempel där debatten har lett till handling.

Med antaganden och begränsningarna gjorda har ett frågeformulär skapats, detta har sedan varit grunden till de intervjuer som har gjorts. Intervjuerna och informationshanteringen har försökt att ge alla sidor på debatten där information från de olika branschorganisationerna, företag och kommunpolitiker har tagits i beaktning.

I Figur 3 ges en översiktlig beskrivning på de olika momenten som tagits med i metoden, dessa kommer sedan beskrivas ytterligare i detta kapitel.

Figur 3 En översiktlig bild av hur arbetsgången gått till.

Antaganden och

Begränsningar Växjö-målet Frågeformulär Intervju &

Informationshantering

(15)

3.1 Antaganden och Begränsningar

Debatten sker över hela landet samt är även aktuell internationellt. Dock kommer denna rapport att begränsas för att kunna gå in på djupet på problemen och de olika argumenten i debatten. Först och främst kommer rapporten endast behandla den debatt som finns i Sverige och mer fokuserat på kommuner där det finns ett fjärrvärmenätverk som konsumenten kan ansluta sig till. Fortsättningsvis finns det många olika typer av bostäder och lokaler där skillnaden på lönsamhet gällande värmepump respektive fjärrvärme kan variera stort. Därför kommer denna rapport att begränsas till att behandla debatten med utgångspunkt att det är ett småhus som utsätts för valet av uppvärmningslösning. Ett småhus definieras som en byggnad innehållandes en eller två bostäder, som exempel kan småhuset vara en villa, ett parhus eller ett radhus/kedjehus, de uppträder i förorter, mindre samhällen eller på landsbygden (Skatteverket, 2016).

3.2 Växjö-målet

Det som kallats för Växjö-målet är ett konkret exempel på hur aktuell debatten är i dagens samhällen och kommuner. Argumenten förstärks när de hänvisas till något påtagligt och verkligt, därför kommer det senare i rapporten att refereras till Växjö- målet och de inblandade parterna. Nedan kommer en sammanfattning om bakgrund till målet samt varför frågan drivits till domstol.

De senaste tio åren har Växjö kommun tillämpat den så kallade Vikaholmsmodellen;

den innebär att vid exploatering av nya bostadsområden förbereder Växjö kommun två stycken delområden, ett lågenergiområde samt ett fjärrvärmeområde. I fjärrvärmeområdet ställer kommunen krav på tomtägaren att ansluta sig till det befintliga fjärrvärmenätet där VEAB kan distribuera fjärrvärme. Kommunen förbjuder även tomtägare i dessa fjärrvärmeområden att installera värmepumpar. I det andra delområdet, lågenergiområdet, ställs krav på att huset ska vara ett så kallat passivhus, här finns det inga förbud mot installation av värmepump. Växjö kommun har även avtal med privata bolag som köper tomtmark av kommunen att följa Vikaholmsmodellen, ett exempel på köpeavtal kan se ut på detta vis:

”Bolaget förbinder sig att följa krav enligt utformat kvalitetsprogram för Vikaholm och därmed medverka till Kommunens höga ambitioner avseende hållbarhet för området. Bolaget förbinder sig att parallellt med bygglovsprocessen redovisa kvalitetsprogrammets uppföljningsblankett för godkännande av Kommunen.”

Tomtköparen i ett fjärrvärmeområde ingår därmed i ett avtal med VEAB som innefattar en anslutningsavgift, installation av värmeväxlare samt en årlig fast avgift och förbrukningskostnader. (Konkurrensverket, 2013)

2013 väckte Konkurrensverket frågan ifall Växjö kommun utgör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och därmed bryter konkurrenslagen.

(16)

Enligt Konkurrensverket utgör Växjö kommun en konkurrensbegränsning genom dess fjärrvärmeanslutningskrav samt förbud till installation av värmepump. Följaktligen är Växjö kommun, enligt Konkurrensverket, konkurrensbegränsande på följande marknader: (Konkurrensverket, 2013)

• Försäljning av tomtmark för uppförande av småhus i Växjö kommun

• Produktion och försäljning av småhus i Sverige

• Återförsäljning och installation av värmepumpar till småhus i Kronobergs län

• Distribution av värmepumpar till småhus i Sverige

• Brunnsborrning i Växjö med tio mils omnejd

Vidare utvecklades detta till en domstolsprocess där Konkurrensverket yrkade på att Växjö kommun ska förbjudas att fortsätta ha avtal innefattandes krav på anslutning till fjärrvärmenätet samt att ha förbud mot installation av värmepumpar. Stockholms tingsrätt meddelande den 2015-11-16 sin dom i Mål nr T 9248-13 att Konkurrensverkets talan lämnas utan bifall. Det vill säga Växjö kommun fick rätt i sitt förbud mot värmepumpar och krav på anslutning till fjärrvärme samt avtal med VEAB som distributör av fjärrvärme. Följande i rapporten kommer argument och mer fördjupning av målet redogöras.

3.3 Frågeformulär

För att vara så pass neutral och objektiv i denna rapport har ett frågeformulär utformats. Frågeformuläret ska inte liknas vid en enkät utan istället ska de behandlande frågorna utgöra en stomme i resultat- och diskussionsbearbetning.

Vidare kommer frågorna i frågeformuläret att forma intervjuer och personlig kommunikation med debattens olika parter. På detta vis kommer rapporten kunna ses som opartisk och läsaren kan därmed själv förhålla sig till argument utan att känna sig påverkad. Frågeformuläret har bearbetats och består utav följande frågor:

• Hur ser synen på en konkurrensbaserad marknad ut?

• Ska det finnas konkurrens på fjärrvärmemarknaden i form av tredjepartstillträde?

• Vilken valfrihet ska konsumenten ha när den väljer energilösning?

• Vad påverkar konsumenter i dag när de ska välja energilösning?

• Vad kommer påverka konsumentens val av energilösning i framtiden?

• Hur har situationen förändrats efter Stockholms Tingsrätts dom för Växjö- målet?

• Ur en miljösynpunkt vilket är det bättre valet mellan fjärrvärme och värmepumpar?

• Hur kommer debatten mellan fjärrvärme och värmepumpar se ut i framtiden?

(17)

3.4 Intervju och informationshantering

Efter att begränsningar har gjorts och frågeformulär utformats återstår insamlandet av information. Informationssökningen har utgått från frågorna i frågeformuläret där information och argument från flera parter i debatten har tagits i beaktning.

Intervjuer har gjorts i form av mailkorrespondens samt telefonsamtal. För att rapporten ska hållas neutral har alla involverade parter kontaktats för att få chans att besvara och förhålla sig till frågorna. De som har intervjuats är:

• Johan Dalgren, jobbar med distributionsoptimering på Fortum Värme

• Erik Dotzauer, ansvarig för styrmedelsfrågor på Fortum Värme

• Annika Johannesson, kommunikationsansvarig för Energiföretagen Sverige som bildades av medlemmarna i Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme

• Per Jonasson, VD Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen

• Martin Forsén, President of European Heat Pump Association (EHPA) samt Manager of International Affairs på NIBE.

Den 5 maj 2017 bjöd Energimyndigheten in till dialogmöte om hållbar värme och kyla. Där deltog undertecknad och lyssnade på seminarier för förslag på strategier för att uppnå Effektmål 2030.

Då debatten är aktuell har även information hämtats från alla typer av källor.

Debattartiklar, tidningsartiklar, utredningar samt domstolsbeslut har alla använts för att analysera och tydliggöra de olika parters argument i debatten. I Almedalen 2016 hölls även en debatt med flera parter inbjudna; kommunpolitiker från Växjö, representant från Villaägarnas Riksförbund, VDn från Geotec samt professor från Linköpings Universitet. Denna debatt har även använts som underlag för denna rapport. Informationshanteringen har haft i syfte att besvara frågorna från frågeformuläret.

(18)

4 Resultat och diskussion

I detta avsnitt i rapporten kommer resultaten från intervjuer och informationshantering att redovisas samt diskuteras. Avsnittet är upplagt på så sätt att varje fråga från frågeformuläret behandlas separat där olika argument från olika parter framförs.

4.1 Synen på en generell konkurrensbaserad marknad

Generellt ses det positivt på en konkurrensbaserad marknad och konsumentens fria vilja. En konkurrensbaserad marknad ger upphov till sänkta priser som gagnar konsumenten samt tvingar företag och producenter att hela tiden fokusera på och förbättra sin produkt gentemot sina konkurrenter. Konsumenten har även större möjlighet att välja det företag som passar dem bäst, detta bidrar till en bättre ställning mellan kund och företag genom att de tillsammans kan utforma och förhålla sig till villkor.

I debatten i Almedalen 2016 beskrev Louise Trygg, professor i energisystem vid Linköpings universitet, att energibolag och kunder inleder ett förhållande och att tvinga in kunden i förhållandet är oftast ingen bra lösning (DI Almedalen, 2016).

Per Jonasson, VD för Svenska Kyl- & Värmepumpsföreningen, är positiv till en konkurrensbaserad marknad men belyser även att det i vissa fall kan finnas behov med ”styrd” marknad i form av bidrag och regleringar. Dock menar alla de intervjuade på att en teknik eller produkt måste i det långa loppet vara konkurrenskraftig av egen kraft. Per Jonasson menar på att det annars blir suboptimering och hindrad/fördröjd utveckling.

4.2 Konkurrens på fjärrvärmemarknaden

Fjärrvärmemarknaden, till skillnad mot en produktionsmarknad, är lite speciell. Det krävs ett fjärrvärmenät för att kunna leverera fjärrvärmen till hushållen, detta nät eller infrastruktur är ett naturligt monopol. Det är inte lönsamt att ha flera olika fjärrvärmenät i samma samhälle eller kommun och på det viset har det lokala fjärrvärmebolaget, som oftast äger fjärrvärmenätet, ett monopol på fjärrvärme. Detta leder i sin tur till att fjärrvärmebolaget kan sätta sina egna priser utan påverkan från andra bolag. Ett förslag på hur man kan öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är att införa tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten.

Frågan om fjärrvärmebolagens monopol har varit ett omnämnt ämne och lett till två stycken statliga utredningar. Båda utredningarna har haft som syfte att se över

(19)

möjligheterna för att förbättra konsumenternas situation. Den första utredningen publicerades 2005, även kallad Fjärrvärmeutredningen, i utredningen föreslogs det att inte lagstadga tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Förslaget byggde på att även fast förutsättningarna fanns för att ta tillvara på spillvärme från industri, datahallar etc. så fanns inget stort intresse för det. Utredningen visade att de intervjuade industriföretagen som skulle ha möjlighet att ansluta sin spillvärme till nätet endast var något intresserade. Industriföretagen tyckte det var krångligt, dyrt och onödigt att lägga fokus på att leverera spillvärme då det inte var deras grundläggande affärsidé.

Det fanns ingen etablerad värderingsprincip för att värdera spillvärmen samt att investeringskostnaderna var för höga. Fjärrvärmeföretagen var tydligt negativa till införande av tredjepartstillträde till deras nät. Det var i detta läge inte intressant rent ekonomiskt för någon av parterna, detta på grund av tre hinder; samarbetshinder, energipolitiska och ekonomiska hinder. För de industriföretag som däremot ville ansluta sin spillvärme till fjärrvärmenätet föreslogs det i utredningen att det bör finnas en skyldighet att ägaren till fjärrvärmenätet förhandlar med en eventuell värmeleverantör, som hjälp ska en nyinrättad Fjärrvärmenämnd medla mellan de medverkande. (SOU 2005:33)

Den andra utredningen publicerades 2011 med syfte att återigen se över förslaget om införande av lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet. Detta då tidigare förslag om krav på förhandling till tillträde av fjärrvärmenätet av en extern värmeleverantör ofta lett till att ägaren av nätet nekat tillträde för den externa värmeleverantören. Utredningens resultat visade att en ny fjärrvärmelag bör ersätta den gamla där lagstiftningen innebär att ägaren till fjärrvärmenätet har en skyldighet att gå med på att externa värmeleverantörer, som vill ansluta sig, ska få tillträde till fjärrvärmenätet. Utredningen menar på att införandet av ett reglerat tredjepartstillträde leder till konkurrens på produktions och handelsmarknaden av fjärrvärme. Detta kommer enligt utredningen att gagna konsumenten genom att oskäliga priser sänks samt att eventuella ökningar av fjärrvärmepriset kan hejdas då det uppstår hot om framtida konkurrens för fjärrvärmeföretagen. Utredningen visar dock att fjärrvärmepriset är på rimlig nivå då de flesta fjärrvärmeföretagen är kommunalägda och därmed ligger inte fokus på maximal lönsamhet för företagen. Förslaget som läggs fram menar på att för att införandet av tredjepartstillträde ska fungera krävs prisreglering samt att juridisk åtskillnad introduceras mellan produktion, distribution och handel. Däremot pekar utredningen fortfarande på det ekonomiska hinder som påverkar parterna, det är även den största anledningen till att externa aktörer inte ansluter sig till fjärrvärmenätet. (SOU 2011:44)

För att Sverige ska uppnå de uppsatta miljömålen krävs ett samarbete mellan alla olika energilösningar, detta påstående bekräftas av alla intervjuade. Dock skiljer sig ställningstagandet för tredjepartstillträde till fjärrvärmenätet mellan de intervjuade;

branschorganisationen Energiföretagen och Fortum hänvisar till utredningarna och menar på att det inte skulle ge den effekt som man hoppats. Fortum är däremot villiga

(20)

att hitta affärsmöjligheter för att köpa restvärme av företag som har spillvärme med marginalpris, detta görs endast om det är en god affär. Vissa förutsättningar ska uppnås; det ska vara lönt att dra en ledning, att industrin eller företaget inte ska riskera att gå i konkurs samt att det ska vara rätt temperatur på värmen, detta menar Erik Dotzhauer, ansvarig för styrmedelsfrågor på Fortum Värme.

Branschorganisationen Svenska Kyl- & Värmepumpsföreningen är mer positiva till tredjepartstillträde. De menar att om Sverige ska lyckas uppnå de satta miljömålen måste möjligheterna för värmeåtervinning öka. Per Jonasson menar på att öppna upp fjärrvärmenäten för externa aktörer definitivt är ett sätt för att öka möjligheterna, men det förutsätter att man övergår till fjärde generationens fjärrvärme. Detta innebär att sänka systemtemperaturerna i fjärrvärmenätet.

4.3 Konsumentens rätt

Per Jonasson skriver i Dagens Samhälle en opinionstext där han menar att

”fjärrvärmebolagen har börjat agera som monopolister”. Jonasson menar att man byggt upp fjärrvärmen i kommunen oavsett om det varit en bra affär för kommun, miljö eller kund. Förbjuda värmepumpinstallationer och tvinga invånarna i kommunen att ansluta sig till det kommunala fjärrvärmebolaget, förlänga handläggningstider vid borransökningar, så kallad ”kreativ prissättning” alltså att fjärrvärmebolaget sänker priset till den kund som vill byta till ett annat alternativ, alla dessa är åtgärder gjorda av företrädare för fjärrvärmen enligt Per Jonasson. Vidare skriver Jonasson att fjärrvärmebolagen inte vill ha några andra alternativ och motsätter sig att fjärrvärmen är det enda alternativet samt den särställning som fjärrvärmen fått gentemot andra energilösningar. Istället tycker Jonasson att det borde ligga hos konsumentens ansvar att bestämma över sitt eget hem samt att det bör uppmuntras till andra alternativ som kan konkurrera och bidra till en bättre utveckling på energimarknaden. (Jonasson, 2015)

I en replik till Per Jonassons debattartikel skriver Ulrika Jardfeldt, VD på Svensk Fjärrvärme, i Dagens Samhälle att fjärrvärmebranschen gillar konkurrens och att olika alternativ på energilösningar välkomnas. Jardfeldt påpekar att fjärrvärmebranschen efter granskning av Energimyndigheten och Konkurrensverket konstateras följa lagen och därmed sköter sig. Hon motsätter sig Per Jonassons uttalande om att fjärrvärmebranschen och kommuner motarbetar andra energilösningar. Jardfeldt poängterar även satsningen som gjorts på Prisdialogen, en modell där kunderna på lokal nivå kan ta del av förutsättningar, löften samt prognoser för prissättning av fjärrvärme. Hon menar i sin debattartikel att tillsammans med lika villkor kan fjärrvärme- och värmepumpbranschen bidra med större nytta än att bekämpa varandra. (Jardfeldt, 2015)

(21)

I Växjö-målet fick Växjö kommun rätt i Stockholms Tingsrätt att tvinga vissa kommuninvånare att ansluta sig till det kommunala fjärrvärmebolaget efter Konkurrensverkets stämningsansökan. Fallet med Växjö visar att kommunernas talan är stark och att de agerar därefter, samt att kommuner tänker utifrån sina egna värderingar och mål. I Almedalsdebatten 2016 argumenterade Bo Frank, kommunstyrelsens ordförande i Växjö, för Växjös krav på tvångsanslutning till det kommunala fjärrvärmebolaget. Frank hävdade att miljö- och systemnyttan går före enskilda företags vinster samt att miljön står över valfriheten. Vidare uttryckte sig Bo Frank i debatten så här:

”Växjö använder idag 100 procent förnybar energi i sitt fjärrvärmenät och vi ska inte sabotera det genom att tillåta att fastigheter använder el som kan produceras hur som helst.” (DI Almedalen, 2016)

I Almedalsdebatten 2016 deltog även Jakob Eliasson från Villaägarnas Riksförbund som ifrågasatte om det var rimligt att tvinga på villaägare en energilösning. Eliasson menade på att som villaägare vill han själv välja energilösning utifrån alternativens argument samt att hans erfarenheter sade att villaägare generellt vill bestämma så mycket själva över sin fastighet som möjligt. (Di Almedalen, 2016)

Resultatet efter intervjuer och annan informationshantering visar på att kunden bör ha rätten att välja energilösning själv. Ingen av de intervjuade tycker att begränsa kundens valmöjligheter är en bra idé. Istället tycker branschorganisationer och företag för respektive alternativ att ens egen lösning bör kunna konkurrera på egen kraft. De menar på att informera och nå ut till kunden är vägen att gå. Även om en reglerad marknad skulle ge fördelar ur ett energisystemperspektiv, att det skulle bli lättare att anpassa sitt system efter givna förutsättningar, tycks det fria valet vara viktigare.

4.4 Förändring efter Växjö-målets dom

Efter domen från Stockholms Tingsrätt har många synpunkter väckts. Kommunernas ställning i Sverige har stärkts och domen visar på den handlingskraft som finns.

Kommunstyrelsens ordförande i Växjö Bo Frank säger i en intervju till P4 Kronoberg att domen var väntad samt att han är nöjd med att Växjös invånare fortsatt kan få tillgång till miljövänlig energi i form av fjärrvärme. På från om vad domen betyder för Växjö kommun och för det fortsatta arbetet svarar Frank så här:

”Det betyder väldigt mycket för samtliga kommuner i Sverige, att vi kan fortsätta bygga upp en bra, billig och energivänlig miljö.” (P4 Kronoberg, 2015)

En förändring efter domen att fler kommuner tar efter Växjö verkar dock inte ha inträffat. Annika Johannesson från Energiföretagen menar på att resultatet av domen visar på att kommuner har rätt att göra som Växjö kommun, men att det inte behöver betyda att kommuner väljer att göra det ändå. Hon menar på att de flesta tycker att det

(22)

är bättre att kunden väljer fjärrvärme av sig självt för att den tycker att det är det bästa alternativet.

Dock finns oron från värmepumpsidan av debatten; Per Jonasson från Svenska Kyl-

& Värmepumpföreningen menar på att det finns, om än i begränsad omfattning, kommunala aktörer som använder Växjö-målet som exempel och argument för sitt eget monopoliserande. Jonasson uttrycker även sin oro och tro att i framtiden kommer fler kommuner att följa Växjö.

4.5 Faktorer som påverkar konsumentens val av energilösning

Svaret på denna fråga visar sig inte vara entydigt. Det beror helt enkelt på situationen och vem som är konsumenten. Faktorerna skiljer sig lite vem man frågar men efter intervjuer pekar de tre största faktorerna på: ekonomi, enkelhet och miljövänlighet.

Priset på vald energilösning, bekvämligheten att kunna byta och att energilösningen ska vara enkel och inte innebära massa extra arbete för konsumenten, samt att energilösningen ska vara miljövänlig. Annika Johannesson hänvisar till undersökningar som visar på att man väljer energilösning utefter vad andra rekommenderar, ofta grannen eller familj och vänner.

Priset är den största faktorn av de tre nämnda kan konstateras efter gjorda intervjuer.

Denna faktor innebär både investeringskostnad och kostnad över tid, vilket kan skilja lite beroende vilket alternativ man väljer. Båda alternativen innebär stora investeringskostnader vilket påverkar konsumenten när de ska välja energilösning, sedan spelar även driftkostnaderna för alternativen roll.

Enkelheten eller bekvämligheten är också en faktor som är viktig i valet av energilösning. Att ansluta sig till fjärrvärmenätet innebär för kunden en stor enkelhet, fjärrvärmebolaget fixar med anslutning och därefter behövs knappt något underhåll för att fortsätta få värme till sin bostad. Värmepumpen innebär en stor investering samt att man som kund måste ge sig in på att förvalta och sköta sin värmepump. Ett argument för värmepumpen är att man blir självständig och oberoende, i valet av fjärrvärme blir man istället bunden till sitt fjärrvärmebolag.

4.6 Fjärrvärme vs Värmepump – Miljöaspekt

Fjärrvärme och värmepumpar är två energilösningar som båda kan tyckas vara mycket miljövänliga samt att båda bidrar till att uppfylla klimatmålen. Ett vanligt misstag som kan göras är att tro att värmepumpar är det samma som eluppvärmning.

En värmepump drivs utav el men är en maskin som omvandlar elenergin samt tar tillvara på geoenergi för att producera värmeenergi med hög verkningsgrad. På detta vis kan värmeenergin från en värmepump ses som nästan helt förnybar om man valt en elleverantör som producerar el med förnyelsebara medel. Detta gäller även för

(23)

fjärrvärmen, beroende på hur man värmer upp fjärrvärmenätet kan värmeenergin från fjärrvärme också ses som nästan helt förnybar i den mån att man återvinner resurser som annars inte skulle användas.

2007 gjorde Naturskyddsföreningen en undersökning om värmepumpars miljöpåverkan. I den rapporten delades värmepumpens miljöpåverkan i tre delar: vid tillverkning och installation, vid användning samt vid skrotning. Miljöpåverkan vid tillverkning och installation samt skrotning visade sig vara endast en liten del av belastning på växthuseffekt och påverkan på miljön. Den största belastningen visade sig vara driften av värmepumpen, alltså den elanvändning som krävs. Slutsatsen av rapporten var att om man använde sig av sverigemix till driften av värmepumpen så var den konkurrenskraftig, i synpunkt på miljöpåverkan, mot biobränslebaserad fjärrvärme. Om marginalel från kolkraft istället användes var värmepumpen jämförbar med fjärrvärme som skapats av en naturgaskombi som bränsle. (Nordman, 2007)

Det som talar för fjärrvärme för att minimera miljöpåverkan är genom att samla produktionen av värmeenergi på ett ställe minskar utsläppen och påverkan på miljön.

Däremot finns det inte fjärrvärmenät överallt, och det skulle inte vara varken lönsamt eller miljövänligt att anlägga stora fjärrvärmeverk i små samhällen. I Almedalsdebatten 2016 uttryckte sig Louise Trygg enligt följande:

”Vi behöver mer reglerbar kraft, vilket kraftvärmeverken erbjuder. Jämför vi värmepumpar med fjärrvärme i ett kraftvärmesystem, får vi mindre klimatpåverkan i ett globalt perspektiv med fjärrvärme. Men vi kan inte ha fjärrvärme överallt. Det är viktigt att se hur varje energislag kan användas på bästa möjliga sätt vid varje enskilt fall.” (DI Almedalen, 2016)

Louise Trygg talar om kraftvärme, ett värmeverk där både el och fjärrvärme produceras, denna typ finns inte överallt men poängen att en centraliserad produktion inte kan användas överallt kvarstår.

Det visar sig att frågan är mycket komplicerad och att det inte finns något enkelt svar.

Det beror helt enkelt på massa olika faktorer; var geografiskt befinner sig småhuset, storleken på småhuset, hur långt ifrån ett fjärrvärmenät befinner sig småhuset, när och hur mycket används värmepumpen eller fjärrvärmen etc. Det är inte konkurrenskraftigt och miljösmart att lägga en lång ledning för att värma upp ett småhus på landet genom fjärrvärme, anser Johan Dalgren som arbetar med distributionsoptimering på Fortum Värme. Energiföretagen genom Annika Johannesson framhäver argumentet att det är viktigt att titta längre än bara på byggnaden, att man tittar på konsekvenserna på hela energisystemet. Vidare påpekar Johannesson att desto fler värmepumpar som kommer in i uppvärmningen påverkar detta på hur stort effektbehovet är av el, till exempel under kalla dagar kan detta leda till att man måste importera el.

(24)

4.7 Framtiden

Fredagen den 5 maj 2017 bjöd Energimyndigheten in forskare, företag, branschorganisationer och myndigheter till ett dialogmöte om hållbar värme och kyla.

Syftet med dialogmötet var att presentera de effektmål som Energimyndigheten tagit fram, samt att försöka komma fram till hur man kunna hjälpa varandra och genom samspel kunna uppnå dessa effektmål. Effektmål 2030 beskriver mål utifrån fyra olika områden: energiresurser, samspel i energisystemet, resurseffektiv användning samt innovation för jobb och klimat. Det som poängterades och belystes under detta dialogmöte var kravet på samspel mellan energisystemens olika aktörer.

Efter intervjuer och annan informationshantering visar sig även samspelet mellan de olika aktörerna vara det viktigaste för att uppnå 100 procent hållbara energisystem.

Energilösningarna måste komplettera, istället för att bekämpa, varandra.

Fjärrvärmeförespråkare menar på att fjärrvärmen har sin slagkraft i sin storskaliga produktion och distribution samt att där det finns ett etablerat fjärrvärmenät ska man utnyttja denna slagkraft. ”Ett fjärrvärmenät och centraliserad produktion samt den flexibiliteten att kunna välja uppvärmningsform till fjärrvärmen; uppeldning av flis, centrala stora värmepumpar, avfallsförbränning, som kan skapa både el och värme ger storskaliga fördelar” anser Johan Dalgren, Fortum Värme. Värmepumpen har sin funktion och styrka där fjärrvärmen inte når; på landsbygden, utanför storstäder, i kommuner där ett etablerat fjärrvärmenät inte finns, menar förespråkare för fjärrvärmen.

Något som också tas upp är utvecklingen av både fjärrvärme och värmepumpar.

Framtidens fjärrvärme, den så kallade fjärde generationens fjärrvärme, kommer genom lägre systemtemperaturer locka industrier och företag att ansluta sin spillvärme till fjärrvärmenäten och därmed bidra till systemnyttan. Detta leder till att det kommer bli billigare att lägga ledningar i framtiden då man inte behöver ledningar med tjock isolering, därmed kan man dra ledningar annorlunda för att minska temperaturförluster i näten enligt Erik Dotzauer, Fortum Värme.

Per Jonasson från Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen håller med om att samspelet mellan aktörerna behöver öka. Dock menar han på att bollen ligger hos fjärrvärmebolagen, att det är de som behöver inse och agera utifrån framtidens förutsättningar. Han pekar på att nyproducerade hus blir allt mer klimateffektiva och kräver därmed inte lika höga temperaturer, samt att värmepumpar tar marknadsandelar och blir mer och mer effektivare allteftersom utvecklingen fortlöper.

Martin Forsén, Manager of International Affairs NIBE, belyser även frågan om framtiden för biobränslet, alltså det bränsle som majoriteten av fjärrvärmebolagen använder. Forsén menar på att konkurrensen om biobränslet kommer att hårdna samt att det kommer komma en tuffare reglering för användandet av biobränsle. Risken finns att stora delar av världen avskogas för att användas som biobränsle, vilket

(25)

kommer förhindras genom regleringar av hur mycket skog som får huggas ner för att behålla ett fungerande ekosystem. Biomassan kommer även få andra alternativa användningar i framtiden som till exempel konstruktionsmaterial enligt Forsén. Även biobränslet kommer få andra användningsområden och Forsén poängterar större transportfordon såsom flygplan eller fartyg som troligtvis kommer behöva biobränslet istället för fossila bränslen, detta eftersom det kommer komma krav på miljövänligt bränsle enligt Forsén. Detta kommer att driva upp priset för biobränsle och biomassa när efterfrågan ökar samtidigt som tillgångarna kommer att kontrolleras genom EUs hållbarhetskriterier. Forsén tror att man då kommer att fråga sig om man verkligen har råd att elda upp ”skogens gröna guld” för att få värme. Främst riktar sig frågan till de mindre fjärrvärmeverken som inte är eller har underlag för att bygga ett kraftvärmeverk, utan istället är rena förbränningsanläggningar. Värmepumparna kommer därför spela en mycket stor roll i framtiden för att ersätta eller komplettera dessa områden. Forsén tror även inte att det ökande effektbehovet av el kommer vara ett problem, han menar att alternativen som till exempel solenergi, batterier och värmepumpar, kommer fylla det behovet. Detta eftersom efterfrågan av mängden energi kommer minska genom smartare lösningar i hemmet och att tekniken utvecklas.

(26)

5 Slutsatser och framtida arbeten

I det här avsnittet av rapporten sammanställs resultat och diskussioner samt att förslag på framtida arbeten redovisas.

5.1 Slutsats

Syftet med rapporten har varit att belysa debatten mellan fjärrvärme och värmepumpar. Rapporten har hållit en neutral och oberoende syn på de redovisade argumenten där representanter från branschorganisationer samt företag har intervjuats.

Genom informationshantering på olika sätt har argument samt motargument tagits fram från respektive part i debatten för att se hur båda sidor förhåller sig till debatten.

Även myndigheters och professorers syn på debatten har tagits i beaktning för att ge en objektiv syn.

Rapporten har begränsats samt exemplifierats genom Växjö-målet. På detta sätt har läsaren fått ett exempel på hur debatten lett till aktion på kommunpolitisknivå. Här har argument för Växjö kommun bearbetats för att visa kommuners roll i energipolitiken.

Därmed har denna uppsats uppfyllt den formulerade problemställningen samt målen.

Argument har tagits fram, bakgrund och framtid har diskuterats samt exempel har redovisats.

Den främsta slutsatsen som kan dras efter resultatbehandling är; för att Sverige ska klara av satta mål krävs ett samarbete mellan alla energilösningar. Alternativen ska komplettera varandra istället för att motverka och stjälpa. En konkurrensbaserad marknad behövs för att utveckling ska fortlöpa och priser ska utmanas, dock skiljer sig synen på hur den marknaden ska se ut beroende på vem man pratar med. Det går inte med säkerhet att säga att ena alternativet är bättre än det andra, istället bör man se över hur alternativen kan samspela och på så sätt hjälpa varandra.

Att låta kommunpolitiker göra svåra beslut för enskild konsument, som i Växjö-målet, är inget som föredras. Istället ger det en missvisande bild i debatten där argumenten för respektive energilösning bör kunna tala för sig själva. Tvång leder inte till något gott, istället ska den fria viljan främjas.

Framtiden pekar på utveckling och på så sätt ska man förhålla sig till satta mål inom energipolitiken. Fjärrvärmen behöver fortsätta utvecklas mot fjärde generationens fjärrvärme samt att effektiva värmepumpar behöver installeras där de behövs. Därmed

(27)

bör debattens aktörer närma sig och på så vis bidra till allmännyttan istället för att bekämpa varandra.

5.2 Framtida arbeten

Denna rapport behandlar inte de tekniska bitarna som kan ge utförligare argument för de olika alternativen. Det är svårt att veta vad som kommer att spela roll i framtiden.

Då elpriser är låga just nu kan de ändras av olika anledningar, på samma sätt kan priser på biomassa och biobränsle ändras. Det är även svårt att förutse på vilket sätt och till vilken storlek fjärde generationens fjärrvärme kan påverka dagens energipolitik.

Denna rapport tar inte heller upp i någon aspekt det som kallas för fjärrkyla. Det som skulle vara intressant är att veta hur man skulle kunna applicera fjärrkyla till fjärrvärmenätet med till exempel hjälp av värmepumpar.

Rapporten tar upp Sveriges och EUs effektmål samt kvalitetsmål men belyser inte de utmaningar och vad som behövs göras för att nå dessa, detta skulle kunna utredas i framtida projekt.

Just nu är ägandet av fjärrvärmenät ett naturligt monopol, att undersöka om skulle gå att sammanföra och koppla ihop nät rent tekniskt vore även något som skulle kunna utredas. Även vad konsekvenserna i energipolitiken skulle se ut samt hur debatten skulle förändras vore intressant att veta mer om.

På vilket sätt kan man samspela mellan olika energilösningar i områden där resurser och förutsättningar för kraftverk eller fjärrvärmeverk inte finns? På vilket sätt kan värmepumpen fungera som ett komplement till detta problem?

References

Related documents

montagearbete uppgå till cirka 15 % av totala kostnaderna i kulvertkostnadskatalogen, vilket för distributionsnätet i grundutförande blir cirka 930 000.. Sammanfattningsvis kan

läggningen avgiven värmeeffekt dividerad med till gasmotorn tillförd gas baserad på gasens effektiva värmevärde), för värmepumpanläggningen, ca 3000 kW har beräknats till ca

forskning om vad Generation Z har för attityder och värderingar i arbetslivet blir det snabbt tydligt att det inte finns en lika omfattande mängd forskning som det gör om

Du ska känna till skillnaderna mellan ryggradslösa och ryggradsdjur Kunna några abiotiska (icke-levande) faktorer som påverkar livet i ett ekosystem.. Kunna namnge några

Låt eleverna välja några länder, med olika typer av styrelseskick och jämföra dem med varandra för att analysera hur yttrandefriheten kan begränsas och med vilka metoder.. En

Eleverna använder sig av texten Ditt ord är fritt – om yttrandefrihet som källa/referens för att hitta personer, länder eller fakta som de kan använda i sin text..

Medier, samhälle och kommunikation 1 LÄRARHANDLEDNING För att avsluta momentet yttrandefrihet och för att läraren ska kunna få ett.. underlag för bedömning finns ett antal