Digitala verktyg på fritidshemmet
-En kvalitativ studie om möjligheter och utmaningar med digitala verktyg för språkutveckling på fritidshemmet
Författare: Ismet Shehu & Johannes
Självständigt arbete inom
grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete i fritidshem, 15hp
Abstrakt
Syftet med den här studien är att få svar på hur digitala verktyg används på fritidshemmet, hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med digitala verktyg för språkutveckling. Vi har använt en kvalitativ studie och som analysverktyg har vi använt Puenteduras (2013) SAMR-modell. I studien har vi intervjuat nio behöriga fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar med användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling.
Resultatet av undersökningen visar att det finns behov av kompetensutveckling hos fritidshemslärare angående digitala verktyg och hur de kan användas på fritidshem för språkutveckling. Fritidshemmen i undersökningen arbetar olika och i olika utsträckning med digitala verktyg beroende på vilka som arbetar där.
Fritidshemslärare ser både för och nackdelar med digitala verktyg på fritidshemmen.
Nyckelord
Digitalisering, digital kompetens, digitala verktyg, fritidshem, fritidshemslärare SAMR-modellen och språkutveckling.
Tack
Ett varmt och stort tack vill vi rikta till samtliga fritidshemslärare som har ställt upp och deltagit i vår studie, och även ett stort tack till vår handledare Anneli Marcetau som har handlett och stöttat oss även när det har varit tufft.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
3 Bakgrund 3
4 Tidigare forskning 5
4.1.1 Positiva effekter 5
4.1.2 Negativa effekter 6
4.1.3 Handledning 6
4.1.4 Digital kompetens hos lärare 7
4.1.5 Sammanfattning tidigare forskning 7
5 Teoretiskt perspektiv 8
5.1.1 Det sociokulturella perspektivet 8
5.1.2 SAMR- modellen 8
6 Metod 10
6.1.1 Metodval 10
6.1.2 Urval 10
6.1.3 Genomförande 10
6.1.4 Etik 11
7 Resultat och analys 12
7.1.1 Utmaningar med digitala verktyg 12
7.1.2 Möjligheter med digitala verktyg 13
7.1.3 Skilda inställningar hos fritidshemslärare 14
8 Diskussion 16
8.1.1 Betydelsen av digital kompetens 16
8.1.2 Metoddiskussion 18
8.1.3 Pedagogiska implikationer 18
8.1.4 Framtida forskningsfrågor 18
9 REFERENSLISTA 19
Bilagor
Bilaga 1 23
Bilaga 2 24
1 Inledning
Under våra VI och VFU-dagar på olika fritidshem har vi observerat att digitala verktyg används flitigt av elever och är väldigt populära, men ofta används digitala verktyg för elevernas rekreation. Vi har dock inte observerat hur detta intresse kan användas för elevernas språkutveckling. För att specificera vår studie har vi valt att undersöka hur lärarna på fritidshemmet ser på digitala verktyg, vilka utmaningar och möjligheter de anser att det finns med digitala verktyg för elevernas språkutveckling.
Digitala verktyg betyder teknisk utrustning och omfattar allt från en dator till olika plattor, robotar eller smartboards (“Digitala verktyg”, 2021).
Skolinspektionen granskade (2018) 24 olika fritidshem i Sverige. Syftet med granskningen var att granska i vilket grad fritidshemmen arbetar för att främja elevernas lärande och utveckling. Resultatet ur den granskningen visade att fritidshemmen inte gav tillräckligt med förutsättningar för att utveckla elevers språk.
Granskningen visade brister på användning av digitala verktyg för utveckling av elevers språk. Enligt Skolinspektionen (2018) bedrivs det för lite undervisning med stöd av digitala verktyg och medier för kommunikation på fritidshem idag. Rapporten poängterar att undervisningen på fritidshemmen behöver utvecklas och ge eleverna möjligheter till att använda digitala verktyg för deras språk och kommunikationsutveckling. Enligt rapporten ger flertalet av fritidshemmen inte den möjligheten till eleverna. Lärarna och rektorerna i denna rapport beskriver att de saknar tillräckligt med digitala verktyg och digital kompetens. Granskningen visar även att fritidshemmen arbetar olika och i olika stor utsträckning med digitala verktyg (Skolinspektionen, 2018).
2017 antog Sveriges regering en digitaliseringsstrategi för skolväsendet med syftet att ge alla elever digital kompetens. Majoriteten av Sveriges lärare och rektorer hade tagit del av styrdokumentet om digital kompetens i skolväsendet (Skolverket, 2019). I en uppföljningsrapport som Skolverket (2019) gjorde för denna digitaliseringsstrategi upplevde hälften av lärarna att de behövde kompetensutveckling för att kunna ge eleverna en digital kompetens. Rapporten visar också behovet av att utveckla grundläggande datorkunskaper, 70 procent av lärarna anser att de har ett stort behov av att utveckla kunskaper inom programmering (Skolverket, 2019).
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare ser på digitaliseringen inom fritidshemmet och användning av digitala verktyg för elevers språkutveckling. Syftet med studien är att svara på dessa forskningsfrågor:
● Hur ser fritidshemslärare på digitaliseringen inom fritidshemmet?
● Vilka utmaningar och möjligheter ser fritidshemslärare med digitala verktyg för språkutveckling?
3 Bakgrund
Här beskrivs digitala verktyg från rapporter, där det framkommer både nackdelar och fördelar med digitalisering i skolan, samt utdrag från fritidshemmets styrdokument.
Enligt en översikt från Utbildningsutskottet (2016) finns det flera fördelar med användning av digitala verktyg i skolan, en fördel är att elevernas motivation ökas och att de blir mer intresserade av undervisningen. En annan fördel med digitala verktyg i skolan är att det är lättare för både elever och lärare att hålla ordning på materialet i undervisningen. Vidare poängteras att med digitala verktyg ökas kommunikationen mellan lärare och elever samt att det ger eleverna förutsättningar till att själva generera kunskap. Även för elever med svårigheter i läs och skrivutveckling kan digitala verktyg främja deras språkutveckling eftersom möjligheten är att eleverna kan få texten uppläst. Det har framkommit att digitala verktyg och främst olika sociala medier stör studieron i undervisningen. Det handlar om att eleverna ägna sig åt surfning och tappar fokus från lektionen (Utbildningsutskottet, 2016).
Skolverket (2018) skriver att:
Digital kompetens omfattar ett stort kunskapsområde som ska ge elever förståelse om och handlingsberedskap för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället (Skolverket, 2018, s. 43–44).
Skolverket (2018) belyser också vikten av att eleverna behöver få förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens och därmed fungera ute i samhället vilket är en förutsättning för inhämtning av kunskaper (Skolverket, 2018).
I en rapport från Skolverket (2019) där majoriteten av Sveriges lärare och rektorer deltog uppger hälften av lärarna att de har ett stort kompetensutvecklingsbehov.
Behovet lärarna anser störst är användning av digitala verktyg som ett pedagogiskt verktyg (Skolverket, 2019). Utbildningsutskottet (2016) skriver att lärarens roll är en förutsättning för elevernas lärande och framgång i användning av digitala verktyg i skolan (Utbildningsutskottet, 2016). Haelermans (2017) belyser i sin rapport att positiva effekter av de digitala verktygen är beroende av hur lärarna tar emot dessa verktyg. Hon menar att det är centralt att lärarna förstår syftet med digitala verktyg i skolan för att verktygen ska ge positiva effekter i undervisningen. Vidare poängterar Haelermans att digitala verktyg har många fördelar. Digitala verktyg bidrar och förbättrar skolresultaten och detta främst för lågpresterande elever, återkoppling till eleverna blir effektivare, men även när det gäller förbättrade skolresultat inom matematik och språk (Haelermans, 2017).
Kapitel 4 i läroplanen (Skolverket, 2019) tar upp “Digitala verktyg och medier för kommunikation ska beaktas i undervisningen” (Skolverket, 2019, s. 24). Skolverket (2016) skriver att det som syftas med digitala verktyg inom kommunikation till exempel användning datorer eller Ipad för att skapa sagor eller att dokumentera något men även sociala medier räknas in (Skolverket, 2016)
Grönlund (2014) tar upp att det finns negativa effekter av digitaliseringen i skolan och det ena är att lärarna får mer arbete eftersom tekniken är kostsam och därmed kan bidra till mindre personalresurser vilket minskar tiden för lärarledd undervisning. Det lärarledda arbetet har minskat och enskilt arbete har ökat för eleverna. Enligt Grönlund (2014) finns det även fördelar med digitalisering i skolan, elevernas självförtroende förbättras, bättre kommunikation mellan elever och lärare och förbättringar i prestationer, men även att läraren har möjlighet att använda tekniken för informationssökning och att kunna presentera undervisningen effektivare (Grönlund, 2014).
Hylen (2013) beskriver att lärarnas förhållningssätt och hur digitala verktyg används anses betydelsefulla om detta ska gynna elevernas språkutveckling och speciellt i elevernas tidiga åldrar (Hylen, 2013). Hylen (2013) beskriver också betydelsen av kompetensutveckling för pedagoger och menar att kompetensutveckling bidrar till att de får en positiv inställning till digitala verktyg vilket leder till ett ökat användande av digitala verktyg och detta påverkar även elevernas digitala kompetenser (Hylen, 2013).
4 Tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras tidigare forskning om digitala verktyg inom skolans digitalisering. Det är fyra teman som presenteras, dessa teman är: positiva effekter, negativa effekter, handledning och digital kompetens hos lärare. Det saknas forskning om digitala verktyg på fritidshemmen. Vi har däremot kunnat ta del av forskning inom digitala verktyg i skolans verksamhet.
4.1.1 Positiva effekter
Andersson (2014) gjorde en studie som handlar multimodala berättelse och syftet med studien var att undersöka elevernas meningsskapande i multimodala berättelse som skapats genom estetiska lärprocesser. Syfte var också att undersöka lärarnas uppfattningar om estetiska lärprocesser och multimodalt berättande. I hennes studie fick eleverna skapa digitala sagor med syfte att motiveras till eget berättande.
Resultatet från hennes studie visar att elevernas skriv och läsutveckling ökades efter projekten och den visade även att elevernas berättande blev längre och de hade mer detaljer i berättelserna, samtidigt fick de en positiv inställning till eget berättande efter att projekt var klart. I studien påpekas att genom digitala berättelse blir elevernas tillvaro mer begripligt (Andersson, 2014).
Perselli (2014) tar upp lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen på skolor där digitaliseringen är aktuell. Empiriskt material för hennes studie var intervjuer och observationer. Resultatet av hennes studie visar att lärarna är positiva till att digitala verktyg kan göra undervisningen mer effektiv (Perselli, 2014).
Yamaç och Ulusoy (2016) skriver att fördelarna med digitala verktyg är att i digitala berättelse skapar eleverna förutsättningar för att utveckla skriv och läskunnighet. De påpekar att digitala berättelse skapar förutsättningar för att utöka elevernas ordförråd.
Digitala verktyg för skapande av berättelse kan även skapa förutsättningar för elevers skrivutveckling eftersom texten kan ändras under processens gång. Eleverna kan också spela in sin egen röst för att sedan lyssna på det inspelade och upptäcka sammanhang i berättelsen. Empirin av deras studie baseras på intervjuer, observationer och anteckningar (Yamaç & Ulusoy, 2016). Beschorner och Hutchison (2013) påpekar fördelarna med digitala verktyg och främst Ipad. Resultatet i studien visar att eleverna är intresserade av att lyssna på sagor via Ipad, samt att elever får möjlighet att återberätta en saga genom inspelning av sin egen röst. Detta kan bidra till att läraren får syn på om eleverna har fått förståelse av strukturen i en berättelse (Beschorner & Hutchison, 2013). Positiva effekter av digitala verktyg poängteras även i Blombergs (2016) studie där han beskriver att eleverna får ett ökat inflytande och att återkopplingen blir effektivare med de digitala verktygens hjälp som ett redskap i undervisningen (Blomberg, 2016).
4.1.2 Negativa effekter
Andersson, Hatakka, Grönlund och Wiklund (2014) påpeka att det negativa med digitalisering i skolan är att eleverna blir distraherade av sociala medier vilket flertalet av eleverna själva erkänner i studien. Även lärarna instämmer att eleverna distraheras av sociala medier och anledningen är att eleverna arbetar mer enskilt med dator och tillgången till internet är orsaken till distraktion (Andersson, Hatakka, Grönlund &
Wiklund, 2014).
Vissa lärare anser att digitalisering skapar mer arbete eftersom det finns olämpliga internetsidor för barn och att det inte finns intresse att gå runt och kolla vilka sidor eleverna är inne på, samt att lärarna inte vill agera poliser. Det framkommer även i studien att eleverna använder datorerna till annat än det läraren har planerat (Perselli, 2014).
Söderlund (2000) skriver att det negativa med digitaliseringen är att utrustningen inte är helt pålitlig eftersom det kan uppstår problem med tekniken, vilket sin tur kan orsaka stress för läraren och att det är tidskrävande att försöka åtgärda problem (Söderlund, 2000). Att de digitala verktygen har sina negativa sidor beskriver även Blomgren (2016) i sin studie där han skriver att eleverna kan distraheras av olika spel och sociala medier (Blomgren, 2016). Även Tallvid (2015) påpeka i sin avhandling om riskerna lärarna anser med att använda digitala verktyg i undervisningen till exempel att eleverna använder datorn till annat än det som är planerat (Tallvid, 2015).
4.1.3 Handledning
Nilsen (2018) påpekar i sin studie att lärarna har en central roll i vägledningen av eleverna i användning av digitala verktyg och att det är deras kunskaper vilket skapar förutsättningar för elevernas lärande. Nilsen menar i sin studie att om inte läraren kan handleda barnen rätt i användning av digitala verktyg utvecklas inte deras digitala kompetens (Nilsen, 2018). Även i Studien Nir-Gal och Klein (2004) har gjort visar att lärarens roll är en viktig faktor när barnen använder digitala verktyg. Elever med handledning av lärare vid användning av digitala verktyg visar flera positiva effekter, till exempel att elevernas ordförråd, planeringsförmåga och deras tänkande utvecklas.
Det vill säga att själva handledningen har en positiv inverkan på elevers tänkande och inte digitala verktyg i sig. Elever utan samma handledning får inte de positiva effekterna. Det vill säga ordförrådet och planeringsförmåga utvecklas inte i samma utsträckning (Nir-Gal & Klein, 2004). Yelland och Masters (2007) påpekar i sin studie vikten av att lärarna vägleder eleverna för att utveckla tänkandet och förmågan att lösa problem med hjälp av datorn (Yelland & Masters, 2007). Betydelsen av handledning för eleverna beskrivs även i Blombergs (2016) studie där eleverna påpekar att en variation av undervisning gynnar deras motivation, men att lärarnas brister på digital kompetens upplevs som ett hinder för deras motivation (Blomberg, 2016).
4.1.4 Digital kompetens hos lärare
I Willemarks (2018) studie förekommer det att lärare känner att de inte har tillräckligt med kunskaper om digitalisering. Tidsbrist och andra arbetsuppgifter är orsaker till att digitaliseringen inte prioriteras i undervisningen (Willemark, 2018). Perselli (2014) poängterar att när den digitala kompetensen saknas avgränsas möjligheterna av digitala verktyg som hjälpmedel i undervisningen (Perselli, 2014).
Samuelsson (2014) gjorde en studie där syftet var att öka kunskapen om digital ojämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av IKT bland barn och unga vuxna, med fokus i skolans roll i. I studien påpekar hon betydelsen av att ha en utvecklad digital kompetens och menar att genom utvecklad digital kompetens anpassas undervisningen och bidrar till att eleverna utvecklar digitala kompetenser (Samuelsson, 2014).
Flera lärare anser att de har kompetens i användning av digitala verktyg när gäller kommunikation. Men inte hur digitala verktyg kan användas som hjälpmedel i undervisningen och förmågan att åtgärda problem med den tekniska utrustningen är ett problem eftersom lärarna är osäkra på hur det ska lösas (Tallvid, 2015) Håkansson Lindqvist (2015) skriver att när lärarnas digitala kompetens ökas är det rimligt att lärarna kan fokusera på undervisningen och att stödja eleverna vid användning av digitala verktyg i undervisningen. Lärare behöver utveckla den digitala kompetensen vilket påpekas är viktigt, men även att eleverna behöver utveckla sin digitala kompetens (Håkansson Lindqvist, 2015).
4.1.5 Sammanfattning tidigare forskning
Flera forskare är överens om att digitala verktyg och olika appar kan främja elevers språkutveckling (Andersson, 2014; Hylen, 2013; Yamaç och Ulusoy, 2016). Lärarnas roll i handledning av elevernas användning av digitala verktyg poängteras som en central roll lärare har (Nir-Gal & Klein, 2004; Nilsen, 2018). Handledningen handlar främst om att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina tankar (Nir-Gal &
Klein, 2004; Yelland & Masters, 2007). Vissa lärare anser att dem saknar digital kompetens vilket innebär att digitala verktyg inte alltid används i undervisningen och anledningen är brist på tid för kompetensutveckling och även användning av digitala verktyg i undervisningen (Perselli, 2014); Willemark, 2018). Fördelen med digitala verktyg för berättande av sagor vilket är att det finns möjligheter att både skriva, spela in sin röst och att lyssna igenom texten (Beschorner & Hutchison, 2013; Yamaç &
Ulusoy, 2016). Lärare behöver en utvecklad digital kompetens (Håkansson Lindqvist, 2015; Samuelsson, 2014). Sociala medier distrahera eleverna från att göra det som läraren hade planerat (Andersson, Hatakka, Grönlund & Wiklund, 2014; Blomgren, 2016). Digitala verktyg kan distrahera elever från själva undervisningen (Perselli, 2014; Tallvid, 2015).
5 Teoretiskt perspektiv
Här beskriver vi vilket teoretiskt perspektiv och vilket analysverktyg vi utgått från.
Det är det sociokulturella perspektivet vi har som utgångspunkt och SAMR-modellen används för analysen.
5.1.1 Det sociokulturella perspektivet
Hwang och Nilsson (2018) skriver att enligt det sociokulturella perspektivet utvecklar människor psykologiska verktyg för att möta och befria sig från olika situationer, språket är det första och främsta verktyget människor utvecklar. Utveckling och utbildning går hand i hand och att det är viktigt på hur en som är vuxen ser sin del av ett barns utveckling och inlärning (Hwang & Nilsson, 2018). Det sociokulturella perspektivet belyser att människor utvecklas i samspel med andra och använder sig av två olika slags redskap, språkliga och materiella. De språkliga redskapen ändras och utvecklas i den miljön människor lever i. Det kan vara i form av att med digitaliseringens framfart får människorna nya utvecklande redskap att kommunicera med, medan de materiella redskapen ses som en förutsättning för att människor ska kunna utöva sitt yrke (Säljö, 2017). Enligt Vygotskijs teori sker personers kunskapsutveckling i vad han kallar Zone of proximal development och kan tolkas som den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2000). När elever befinner sig i denna zon kan de utveckla sina förmågor vilket innebär att uppgifterna en elev får ska inte vara för lätt att hantera, men inte heller för utmanande (Säljö, 2000). Enligt Vygotskijs teori utvecklas människor i samspel med andra och när elever befinner sig i utvecklingszonen är det viktigt att de får stöttning av någon som är mer kunnig inom området, det kan vara stöttning från vårdnadshavare, lärare eller någon annan (Säljö, 2015).
5.1.2 SAMR- modellen
SAMR-modellen anser vi är lämplig i vår studie eftersom den fokusera på hur lärarna använder digitala verktyg. Eftersom vår studie utgår från lärarnas perspektiv och sättet hur de digitala verktygen används på fritidshemmet för språkutveckling anser vi att denna modell passar och kan besvara våra frågeställningar. De digitala verktygen är inte något läraren bara kan ge eleverna och tänka att detta kommer ge resultat. Modellen är ett verktyg för hur pedagoger kan använda digitala verktyg för reflektion och är en guide för hur uppgifter och lärprocesser kan designas vid användning av digitala verktyg i undervisningen. SAMR-Modellen är uppbyggt i fyra olika steg och dessa steg är fördelade på två nivåer Förbättringsnivån (Enhancement level) är den första nivån medan Omvandligsnivån (Transformation level) är den andra nivån (Puentedura, 2013).
De fyra stegen
Puenteduras (2013) SAMR-modell är uppkallat efter fyra engelska begrepp, dessa begrepp står för:
Steg 1: S - Substitution/ ersättning - I det här steget tas de nya verktygen in och ersätter de gamla. Även fast de nya verktygen tas in ändras inte utmaningarna för eleverna.
Det nya verktyget kan vara datorn, där eleverna skriver sina uppgifter och lämnar in det online till läraren. Ett annat exempel kan vara att eleverna söker fakta på nätet istället för facit i böcker. Även fast det nya verktyget ersätter det gamla innebär inte att det sker någon förbättring (Puentedura, 2013).
Steg 2: A - Augmentation/ förbättring - Till skillnad från steg ett där ersättningen av det gamla verktyget inte ger någon förbättring i resultatet sker detta i steg två. Här kan till exempel elever med lässvårigheter få texterna upplästa med hjälp av digitala verktyg. I detta steg får eleverna små mätbara förändringar i sina resultat (Puentedura, 2013).
Steg 3: M - Modification/ förändring - I detta steg sker stora förändringar i elevernas resultat. Elevernas uppgifter blir mer sociala och samarbetet stärks. Eleverna har möjlighet med hjälp av de digitala verktygen att dela med sig av uppgifter på olika lärplattformar
Steg 4: R - Redefinition/ omdefiniering - Elevernas möjligheter i detta steg är breda.
Med hjälp av digitala verktyg kan uppgifterna gestaltas på annorlunda sätt. Till skillnad från de tidigare verktygen ger digitala verktyg möjlighet att nå en bredare publik. Till exempel genom att spela in olika filmer och dela med sig både nationellt och internationellt. Elevernas resultat i detta steg förbättras (Puentedura, 2013)
6 Metod
Här beskrivs hur vi har gått tillväga för att få svar på våra frågeställningar och de etiska principerna vi har tagit hänsyn till, samt vilken metod vi valde för studien.
Studien utgår från perspektivet fritidshemslärare har där de arbetar med elever mellan sex och tio årsåldern
6.1.1 Metodval
Vi valde kvalitativ studie eftersom det ger oss möjligheter att få en djupare förståelse utifrån våra frågeställningar. Karakteristiskt för kvalitativ studie är att mindre urval av datamaterial används för undersökning. Fördelarna vi anser med mindre urval av datamaterial är att materialet vid undersökning kommer från de specifika fritidshemmen och från fritidshemslärare. I vår undersökning har vi använt personliga intervjuer, där intervjufrågorna var öppna, semistrukturerade och syftet var att får mer detaljerade svar från deltagarna. Öppna frågor innebär att korrespondenterna har möjlighet att utveckla sitt svar. Fördelen med personliga intervjuer, att den genomförs mellan två personer och det som sägs under intervjun är från en och samma person.
Intervjuerna spelades in via ljudupptagning och att fördelen med inspelade ljudupptagningar är att dokumentationen blir komplett, eftersom det finns möjlighet att lyssna på intervjuerna efter hand för att inte missa någon relevant detalj (Denscombe, 2019).
6.1.2 Urval
I vår studie har vi valt att intervjua behöriga fritidshemslärare. Av våra erfarenheter har vi sett att många som arbetar på fritidshemmet inte har en högskoleexamen. Det innebär att de inte är ansvariga för att bedriva undervisningen på fritidshemmet. För att kunna bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet krävs legitimation (Skolverket, 2019). Av den anledning har vi valt att endast intervjua behöriga fritidshemslärare som är ansvariga för undervisningen på fritidshemmet.
I vår studie har vi intervjuat totalt nio fritidshemslärare på två olika fritidshem i sydöstra Sverige. Respondenterna är fritidshemslärare där vi har genomfört verksamhetsförlagd utbildning på, och anledningen att vi valde det alternativet var för att vi redan har kontakter på de olika fritidshemmen och att det var av bekvämlighet.
Enligt Denscombe (2019) är det här bekvämlighetsurval och innebär att välja respondenter i närområdet och som även är tillgängliga.
6.1.3 Genomförande
Vi började med att kontakta de aktuella fritidshemmen där vi informerade om vår studie. Vi beskrev för respondenterna vad syftet med undersökningen var och att det handlade om examensarbete. Vi bifogade även ett missivbrev (se bilaga 2) där vi garanterade att svaren från intervjuerna behandlas konfidentiellt och varsamt och att ingen skulle kunna identifiera fritidshemmen och fritidshemslärare.
videotelefoniprogram där upp till 100 personer kan delta samtidigt kostnadsfritt (“Zoom”, 2021). Denscombe (2019) beskriver både för och nackdelar med intervjuer på avstånd. Nackdelarna kan vara att forskaren inte har möjlighet att verifiera respondenternas identitet eller att kunna verifiera den information personen ger.
Fördelarna med intervjuer på avstånd kan vara att kontakten blir mer neutralt (Denscombe, 2019).
6.1.4 Etik
Vi har informerat behöriga fritidshemslärare om vår studie, informationen handlade om intervjuer och vad intervjumaterialet används till, samt att intervjuerna spelas in och att intervjuerna är frivilligt att deltar i, deltagarna informerades även att de fick avbryta intervjun när som helst. Känsliga uppgifter med sekretess eller tystnadsplikt kan ingen obehörig ta del av. Deltagarna i intervjuerna är anonyma vilket innebär att deltagarna inte kan identifieras av obehöriga och fritidshemmen är avidentifierade för att utomstående inte ska veta vilka fritidshem det gäller. Vetenskapsrådet (2017) skriver vikten av att deltagarna i studien ska vara anonyma och avidentifierade.
Deltagarna i studien informerades innan genomförandet av intervjuerna att materialet förstörs efter att examensarbetet är betygsatt. Vi informerade också deltagarna om konfidentialitet, att materialet behandlas utifrån konfidentialitetskravet vilket innebär att uppgifter vi fått genom tillit inte tas med i arbetet. Deltagarna har kontaktats och vi har fått tillstånd att genomföra intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2017).
7 Resultat och analys
I detta kapitel presenteras studiens resultat och baseras på de intervjuer vi har genomfört på två olika fritidshem. I analysen av resultatet används Puentedura (2013) SAMR-modell. Analysen av datamaterial har skett genom att materialet kategoriserades med relevanta teman och gemensam nämnare. Detta har vi gjort efter att intervjuerna var genomförda och transkriberade. När respondenternas svar kategoriserades i de olika teman var det tre teman vi kunde urskilja från empirin.
Dessa teman är: Utmaningar med digitala verktyg, möjligheter med digitala verktyg och skilda inställningar hos fritidshemslärare om digitala verktyg.
7.1.1 Utmaningar med digitala verktyg
En av våra frågor i studien var vilka utmaningar fritidshemslärare ser med digitala verktyg på fritidshem. Resultatet visar att fritidshemslärare har svårt att hänga med i vad barnen är intresserade av i den digitala världen och att detta anses är ett hinder för att kunna omvandla till något användbart för språkutveckling på fritidshem.
Lärarna anser även att det är svårt att instruera barnen i vad och hur de ska göra med appen för att alla ska förstå.
Lärare 2- “Det är svårt för oss att hänga med i den digitala världen och vad barnen är intresserad av. Utbudet i den digitala världen är väldigt stort i dag så det är svårt för oss och veta vilka appar som är populära just då”
Majoriteten av lärarna anser att de inte har tillräckligt med digitala kompetenser för att instruera barnen i användning av digitala verktyg för språkutveckling.
Lärare 5- “Jag ser framför allt bristen på kunskap om digitala verktyg. Ambitioner finns men utan att ha kunskap eller självförtroende i att utföra aktiviteter så uteblir det ofta”.
En annan utmaning lärarna i fritidshemmet ser med digitala verktyg för språkutveckling är att det blir för mycket skola och att barnen tycker det är intressant i början för att sedan tappa intresse. Enligt lärarna är det viktigt med appar där eleverna kan arbetar med språket samtidig att det behåller elevernas intresse.
Lärare 3- ”Vi använder oss ofta av Skolplus, i början har vi många barn som vill vara med i aktiviteterna men sedan tröttnar många och vill inte vara med på det som vi har bestämt att de ska göra”.
Lärarna svarar även att eleverna gör mycket digitala aktiviteter under skoltiden och att det är svårt för eleverna att fortsätta med det även på fritidshemmet. En annan utmaning lärarna ser med de digitala verktygen är att elevernas skrivstil har blivit allt
I SAMR-modellens fyra steg placeras lärarnas svar i steg ett substitution/ ersättning där apparna har ersatt de gamla verktygen men att ingen förbättring av elevernas resultat kan ske eftersom eleverna inte får handledning av lärarna. I SAMR-modellen steg ett menar Puenteduras att ingen förändring sker fast det har skett en ersättning.
Lärarnas betydelse är avgörande när eleverna använder digitala verktyg. Att bara ge barnen de nya verktygen innebär inte utveckling (Puentedura, 2013)
7.1.2 Möjligheter med digitala verktyg
Lärarna i studien är överens och ser möjligheter med att digitala verktyg främjar barnens språk. Majoriteten av lärarna anser att de olika digitala aktiviteterna främjar språkutveckling och att de kan se positiva effekter i barnens språkutveckling.
Lärare 4- ”Digitala verktyg kan absolut vara ett bra sätt att främja barnens språkutveckling bl.a. genom att de kan snabbare kombinera ljud och bild och lyssna på ljudbilder upprepade gånger”.
I verksamheterna används olika appar i syfte att utveckla barnens språk. En vanlig förekommande app på båda verksamheterna är Book Creator där eleverna skapar digitala berättelse i samspel med andra. Lärarna förklarar att appen gör det möjligt för elever att komma igång med sitt eget skrivande och att de har möjlighet att redigera i appen efter sitt eget tyckande. Book Creator och Robocop gör det möjligt för eleverna att samarbeta och de har möjlighet att dela med sig av uppgifterna enligt lärarna. På frågan på vilket sätt kan ni se att digitala verktyg främjar barnens språkutveckling svarar lärarna att detta kan de se genom de olika språkbegreppen barnen använder.
De menar att barnen använder många nya ord vilket inte finns med i de vanliga samtalen och att språket har förbättrats främst i engelskan. Detta sker enligt lärarna genom att eleverna titta på serie och spela spel med engelska.
Lärare 5- “kan framförallt se hur engelskan blir bra, då de lyssnar på mycket klipp, serier och spel där de pratar engelska”.
Lärarna anser att de digitala verktygen stärker elevers relationer. De beskriver att eleverna kommunicera mer med varandra. Lärarna påpekar att de kan se hur eleverna samarbetar med varandra vid användning av digitala verktyg. Enligt lärarna ses det tydligt när barnen spelar spel med hjälp av digitala verktyg. En annan möjlighet lärarna ser med digitala verktyg är att alla elever inkluderas och lärarna påpekar att eleverna inte själva får välja vilka de ska spela med utan lärarna bestämmer och skriver upp vilka som spelar med vilka. En annan möjlighet lärarna ser med digitala verktygen på fritidshemmet är att elevernas intresse tas tillvara i undervisningen eftersom digitala verktygen kan vara populära bland eleverna.
Lärare 5- “Stora möjligheter. Och viktigt, då samhället blir mer och mer digitalt, vilket skolan också måste anpassa sig efter.
Enligt läroplanen ska man anpassa undervisningen efter
elevernas intresse, och digitala inslag är en stor del av elevernas vardag. Om man bara lär sig mer om det, så kan man möta elevernas intresse, och det är en jättemöjlighet”.
På fritidshemmen används digitala verktyg utifrån läroplanen och frågan var hur arbetar ni med digitala verktyg på fritidshemmet enligt läroplanen och läraren svarade att dem utgår från läroplanen och det främst spel vilket baseras på elevernas intresse.
Lärare 5- “vi använder oss av Robocop - ett spel där elever får lära sig att programmera och utveckla språket. Vi använder Ipad med olika spel- och lärande appar. Enligt läroplanen skulle jag säga att vi möter elevernas intresse och behov, vilket just är olika digitala spel”.
I SAMR-modellen placeras lärarnas svar i steg tre modification/förändring där de digitala verktygen skapar förändringar för elevernas resultat. I detta steg sker det stora förändringar i elevernas utveckling och samarbetet förstärks. Hade eleverna exempelvis skapat böckerna med papper och penna hade möjligheten att dela med sig av uppgifterna inte varit lika möjligt.
7.1.3 Skilda inställningar hos fritidshemslärare
Fast majoriteten av de intervjuade fritidshemslärare är positivt inställda till digitala verktyg på fritidshemmen finns det även lärare som anser att fysiska aktiviteter är viktigare. Tre av åtta lärare nämner, två av dessa på samma fritidshem att barnen sitter för länge framför skärmarna idag och anser att de inte ska göra det under tiden på fritidshemmet. Under intervjuerna påpekar lärarna att de är medvetna om betydelsen av digitala verktyg för språkutveckling men har en skeptisk syn till att de digitala verktygen ska få ta mer plats än fysiska aktiviteter.
Lärare 3- ”Större delen av dagens barn sitter framför en skärm när de är hemma och därför vill vi att de under fritidstiden ska röra på sig, leka och öva upp sin kreativitet”.
På det ena undersökta fritidshemmet berättar läraren att vid veckoplanering av verksamheten prioriteras alltid de fysiska aktiviteterna. Under intervjun påpekar en av lärarna att verksamheten har tillgång till digitala verktyg och att den digitala kompetensen inte är ett hinder, men uttrycker sig skeptiskt till att dessa verktyg ska användas och beskriver att barnen kan hamna på sidor som inte är lämpliga och det är svårt att ha koll på. Vidare beskriver lärarna i detta fritidshem att det är svårt att få in digitala aktiviteter i verksamheten och att få in en röd tråd med det genom terminerna, utan digitala aktiviteter sker mer sporadiskt. Under diskussionen nämner tre lärare upprepade gånger att fysiska aktiviteterna är betydelsefulla för barnens fysiska och sociala utveckling. De menar att med digitala verktyg blir barnen mer stillasittande och detta upplever lärarna att barnen gör mycket hemma. Lärarna i studie beskriver att användning av digitala verktyg sker mer sporadiskt än att vara något återkommande i verksamheten.
Lärare 2- “På vår verksamhet har vi goda möjligheter av att
ersättning. Lärarnas betydelse är avgörande när eleverna använder digitala verktyg.
Att bara ge barnen de nya verktygen innebär inte utveckling enligt (Puenteduras, 2013).
8 Diskussion
Syftet med denna studie var att få svar på hur fritidshemslärare ser på digitalisering inom fritidshemmet för språkutveckling och vilka utmaningar och möjligheter lärarna anser att det finns med digitala verktyg på fritidshemmet. I detta kapitel sammanfattas det viktigaste från resultatet vi har fått fram i undersökningen.
8.1.1 Betydelsen av digital kompetens
Resultatet visar att det finns utmaningar, möjligheter och skilda uppfattningar gällande digitala verktyg på fritidshem. När det gäller utmaningar känner många lärare att de inte har tillräckligt med digital kompetens. Detta upplevs vara ett hinder i användning av digitala verktyg på fritidshemmet enligt lärarna i intervjun. Att lärare känner att de saknar digitala kompetenser beskrivs även i den tidigare forskningen. I Willemarks (2018) studie beskrivs det att lärarna känner att de inte har tillräckligt med kunskaper om digitaliseringen (Willemark, 2018).
En konsekvens kan bli att eleverna inte får den handledning de behöver och att verksamheten inte utnyttjar verktygen för läromedel på ett effektivt sätt. Detta kopplas även till det som sociokulturella perspektivet som beskriver att när eleverna befinner sig i den proximala utvecklingszonen är det viktigt att de får stöttning och handledning av en som är mer erfaren inom det området (Säljö, 2015). Att den digitala kompetensen är viktigt poängterar även Perselli (2014) och menar att när lärarna saknar digital kompetens begränsas möjligheterna av digitala verktyg som hjälpmedel i undervisningen (Perselli, 2014). Även andra forskare betydelsen av digital kompetens för lärare och menar att om eleverna saknar handledning i användning av digitala verktyg utvecklas inte elevers digitala kompetenser (Nilsen, 2018;
Samuelsson, 2014).
I studien framkommer det se att det finns olika inställningar till digitala verktyg i de undersökta fritidshemmen. Kompetensutveckling för lärare med skeptisk syn på digitala verktyg kan vara ett bra sätt för dessa lärare att få en mer positiv inställning till digitala verktyg. Innebörden av kompetensutveckling poängteras av flera forskare (Haelermans, 2017; Hylen, 2013; Håkansson Lindqvist, 2015). Det räcker inte med att de digitala verktygen finns där utan lärarna behöver också förstå syftet och hur dessa verktyg bäst kan användas för att få ut positiva effekter av det (Haelermans, 2017).
I vår studie kan vi se att digitala verktyg tar plats olika mycket på olika fritidshem.
En del lärare anser att med digitala verktyg blir eleverna mest sittandes vilket upplevs vara ett problem. Detta ser vi som en bristande kunskap hos lärarna eftersom de digitala verktygen kan användas även i utomhusmiljöer, till exempel kan eleverna skapa filmer vilket passar bra att göra utomhus. Här är det centralt att lärarna hittar en strategi som passar verksamheten och gruppen av elever. Detta kan kopplas till det
För att de digitala verktygen ska kunna anpassas för undervisningen krävs en målinriktad strategi. Flera lärare saknar kunskapen om hur digitala verktyg kan användas som ett pedagogiskt verktyg vilket anses vara ett behov av att utveckla (Skolverket, 2018).
Lärarnas inställning till digitala verktyg och deras utbildning verkar spela roll för hur mycket plats digitala verktyg tar i verksamheten. En del av de digitala verktygen som används idag på fritidshemmen är inte äldre än 10 år och stabil internetuppkoppling hade skolorna först 2007–2008 och där tog digitaliseringen fart (Skolverket, 2018).
En del fritidshemslärare på fritidshemmen har gått en lärarutbildning där digitala verktyg inte fanns, medan för några andra som har gått utbildningen på senare år har de digitala verktygen varit en del av utbildningen. Detta kan vara en anledning till att det skiljer sig en del i användning av de digitala verktygen mellan fritidshemmen eftersom lärarna har olika erfarenheter.
Även fast vissa fritidshemslärare anser att digitala verktyg används mycket under skoltiden och att detta inte ska användas i samma utsträckning på fritidshemmet är ändå majoriteten av lärarna överens att digitala verktyg ska få plats i undervisning på fritidshemmet och att digitala verktyg främja elevernas språkutveckling. I intervjuerna framkommer det att Book creator används på båda fritidshemmen för elevers språkutveckling och lärarna påpekar att eleverna lär sig nya ord genom att skapa digitala berättelse vilket även Yamaç och Ulusoy (2016) tar upp sin studie (Yamaç & Ulusoy (2016). En annan fördel som lärarna ser med de digitala verktygen är att eleverna samspelar med varandra och kommunicerar mer med varandra när de använder digitala verktygen. Detta kopplas till det sociokulturella perspektivet där språket utvecklas i samspel med andra (Säljö, 2017). I resultatet framkommer det att digitala aktiviteter på dessa undersökta fritidshem inte är planerade och återkommande aktiviteter utan att det sker mer spontant. Detta kopplar vi ihop med att lärarna känner att de inte har tillräckligt med digital kompetens vilket även nämns i tidigare forskning (Hylen, 2013; Perselli, 2014; Tallvid, 2015; Willemark, 2018).
I SAMR-modellen kan vi inte koppla resultatet av dessa två fritidshem till den högsta stegen, alltså redefinition/ omdefiniering. Detta för att användning av de digitala verktygen inte sker i den utsträckning och i det syftet, utan resultatet kopplas till de lägre stegen substitution/ ersättning, augmentation/ förbättring och modification/
förändring.
Betydelsen av handledning för att digitala verktyg ska ha en positiv effekt på elevernas lärande påpekas av Nir-Gal och Klein (2004) där de menar att lärarens roll är en viktig faktor när barnen använder digitala verktyg. De menar att de positiva effekterna uteblir om inte eleverna kan handledas av lärarna vid användning av digitala verktyg (Nir-Gal & Klein, 2004).
8.1.2 Metoddiskussion
På grund av pandemin (Covid-19) och de restriktioner som råder har det varit svårt att utföra alla intervjuer på plats. Många fritidshemsavdelningar har påverkats av pandemin och även de undersökta i vår studie. Pandemin kan ha påverkat till att många lärare har varit skeptiska till att ställa upp på intervjuer men efter samtal har de ändå ställt upp och hänsyn har tagits till smittspridningen. Vi har fått anpassa oss efter situationen och verksamheternas regler. De fysiska intervjuerna utfördes innan arbetsdagen var slut. Detta såg vi som en bra strategi eftersom det var lite personal kvar på fritidshemmet och det fysiska avståndet kunde hållas. För de lärare som inte hade möjlighet att delta på fysiska intervjuer har vi erbjudit och hållit intervjuer via Zoom där korrespondenterna har fått en länk av oss. Med digitaliseringens utveckling som finns idag kan vi konstatera att intervjuerna via zoom har fungerat bra och vi har kunnat få svar på frågorna. För att få en bredare perspektiv på resultatet hade vi behövt fler intervjuer men som vi nämnde ovan har den möjligheten varit begränsad. Innan undersökningen började var vår föreställning att de digitala verktygen användes i större utsträckning och i mer lärande syfte. Efter intervjuerna var genomförda blev vi förvånade att digitala verktyg inte används i den utsträckning som vi tänkt oss. Att användning av digitala verktygen skiljer sig mellan de olika fritidshemmen är också något vi inte hade förväntat oss.
8.1.3 Pedagogiska implikationer
Resultatet och forskningen vi har tagit del av i vår studie belyser lärarnas roll som avgörande vid användning av digitala verktyg för språkutveckling. För att få ut det bästa av de digitala verktygen i vår yrkesverksamhet är det viktigt att vi som lärare har en positiv inställning till de digitala verktygen och att vi kan handleda eleverna rätt. Detta kan ställa oss inför nya krav och utmaningar på fritidshemmet men detta ska inte ses som ett hinder och att digitala verktygen inte ska få plats i undervisningen.
Att digitaliseringen tar mer plats på fritidshemmet kan vi som lärare inte blunda för, även att det alltid kommer finnas olika åsikter gällande nackdelar och fördelar som dessa verktyg för med sig.
8.1.4 Framtida forskningsfrågor
Många elever på fritidshemmen idag har inte det svenska språket som förstaspråk. Av våra erfarenheter har vi kunnat se att fritidshemmen inte har resurserna för att dessa elever ska få den hjälpen de behöver, för att språket inte ska vara ett hinder för deras lärande och utveckling. I framtida forskning vore det intressant att se hur digitala verktyg kan nyttjas som ett pedagogiskt hjälpmedel på flerspråkiga fritidshem för elevers språkutveckling?
9 REFERENSLISTA
Andersson, A., Hatakka, M., Grönlund, Å., & Wiklund, M. (2014). Reclaiming the Students- -Coping with Social Media in 1:1 Schools. Learning, Media and Technology, 39(1), 37-52. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/17439884.2012.756518
Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter [Elektronisk resurs] multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ.,. Luleå.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf
Beschorner, B., & Hutchison, A. (2013). iPads as a Literacy Teaching Tool in Early Childhood. International Journal of Education in Mathematics, Science and
Technology, 1(1), 16-24. http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest- com.proxy.lnu.se/scholarly-journals/ipads-as-literacy-teaching-tool-early- childhood/docview/1697497597/se-2?accountid=14827
Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen [Elektronisk resurs] elever i en digitaliserad lärmiljö. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2016. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47615
Denscombe, M. (2019). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Digitala verktyg. (2021, 25 maj). I Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Digitala_verktyg
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom" en dator per elev". Örebro universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706366/fulltext01.pdf
Haelermans, C. (2017). Digital tools in education: on usage, effects and the role of the teacher. Stockholm: SNS förlag.
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/02/digitala-larverktyg-i-skolan- kort-sammanfattning.pdf
Hwang, P. & Nilsson, B. (2018). Utvecklingspsykologi. [Stockholm]: Natur & Kultur.
Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Stockholm.
http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2013/04/Ifous-Digitalisering-i-skolan- 2013_11.pdf.
Håkansson Lindqvist, M. (2015). Conditions for technology enhanced learning and educational change [Elektronisk resurs] a case study of a 1:1 initiative. Diss.
(sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2015. Umeå.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.
[Stockholm]: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968 /pdf4206.pdf
Nilsen, M (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan.
Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37236/1/gupea_2077_37236_1.pdf
Nir-Gal, O., & Klein, P. S. (2004). Computers for cognitive development in early childhood:
The teacher's role in the computer learning environment. Information Technology in
Childhood Education Annual, (1), 97-119.
https://www.learntechlib.org/primary/p/12896/
Puentedura, R. R. (2013). SAMR: Getting to transformation.
http://hippasus.com/resources/sweden2010/SAMR_TPCK_IntroToAdvancedPractice .pdf
Perselli, A. (2014). Från datasal till en-till-en [Elektronisk resurs] En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen. Diss. Härnösand :
Mittuniversitetet. Härnösand. http://miun.diva-
portal.org/smash/get/diva2:742256/FULLTEXT01.pdf
Samuelsson, U. (2014). Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Jönköping : Högskolan i
Jönköping, 2014. Jönköping. http://hj.diva-
portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf
Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet [Elektronisk resurs].
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf
Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan. [Elektronisk resurs] : möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/digital-kompetens-i-forskola-skola- och-vuxenutbildning
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm:
Säljö, R. (2015). Lärande en introduktion till perspektiv och metaforer. Johanneshov: MTM
Säljö, R. (2017). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I U. P Lundgren, R Säljö, C. Liberg (Red). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur &
kultur.
Söderlund, A. (2000). Det långa mötet - IT och skolan [Elektronisk resurs] om spridning och anammande av IT i den svenska skolan. Diss. (sammanfattning). Luleå.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:999906/FULLTEXT01.pdf
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet [Elektronisk resurs] analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015. Göteborg.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37829/1/gupea_2077_37829_1.pdf
Utbildningsutskottet (2016). Digitalisering i skolan: dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag.
https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design [Elektronisk resurs] Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola. Diss. (sammanfattning). Trollhättan.
http://hv.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174749/FULLTEXT01.pdf
Yamaç, A., & Ulusoy, M. (2016). The effect of digital storytelling in improving the third graders' writing skills *. International Electronic Journal of Elementary Education, 9(1), 59-86. http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest-
com.proxy.lnu.se/scholarly-journals/effect-digital-storytelling-improving- third/docview/1967314443/se-2?accountid=14827
Yelland, N., & Masters, J. (2007). Rethinking scaffolding in the information age. Computers
& Education, 48(3), 362-382.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360131505000187?via%3Di hub
Zoom. (2021, 25 maj). I Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Zoom_(software)
Bilaga 1 Intervjufrågor:
Digitala verktyg för språkutveckling på fritidshemmet
1. Hur ser ni på digitala verktyg som ett sätt att utveckla elevernas språk?
2. Hur använder ni digitala verktyg för elevers språkutveckling?
3. Vilka digitala verktyg använder ni för elevers språkutveckling?
4. Vilka digitala aktiviteter finns på fritidshemmet?
5. Vilka utmaningar anser ni att det finns i användning av digitala verktyg?
6. Vilka möjligheter anser ni att det finns i användning av digitala verktyg?
7. På vilket sätt kan ni se att digitala verktyg främjar elevers språkutveckling?
8. Hur arbetar ni med digitala verktyg på fritidshemmet enligt läroplanen?
9. Hur får eleverna handledning i användning av digitala verktyg?
Bilaga 2 Missivbrev
Till dig som är fritidspedagog eller lärare i fritidshem Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Språket är människans främsta redskap för kommunikation och lärande. Vi vill av den anledningen genomföra en intervjustudie på ert fritidshem med förhoppningen att resultatet i studien ska ge oss kunskaper om hur vi kan utveckla språk för elever på fritidshemmet. Vi heter Ismet Shehu och Johannes Erlandsson och går sista terminen på Linneuniversitetet där vi läser till lärare i fritidshem. I utbildningen ingår att göra ett självständigt arbete, vilket är anledning till denna intervjustudie kommer att genomföras.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med elevers språkutveckling på fritidshemmet. Alla behöriga lärare som arbetar i fritidshemmet kommer att tillfrågas om deltagande i denna studie. Vi skulle vilja att ni som kan delta i vår intervjustudie kontaktar oss via e-post eller telefon. Att delta i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att ske under vecka 14 och beräknas ta mellan 30–60 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in med ljudupptagning och kommer att ske på en avskild plats på fritidshemmet.
Materialet som samlas från intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt och varsamt. Inga personer kommer att kunna ta del av materialet och identifiera fritidshemmet i examensarbetet. Efter att det självständiga är bedömt och betygsatt kommer det insamlade materialet att förstöras. Har du några frågor hör gärna av dig.
Studenterna: Handledare:
Ismet Shehu: Annelie Marceteau Tel: 0709551522 anneli.marceteau@lnu.se is222qz@student.lnu.se
Johannes Erlandsson Tel: 0738079842 je223gm@student.lnu.se
