• No results found

Automatisk justerbart munstycke för extruder till storskalig additiv tillverkning för 3D-printing

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Automatisk justerbart munstycke för extruder till storskalig additiv tillverkning för 3D-printing"

Copied!
62
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Automatisk justerbart munstycke för extruder till storskalig additiv

tillverkning för 3D-printing

Av

Reza Basim Daher

Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för Maskinteknik

Karlskrona 2021

(2)
(3)

Sammanfattning

Detta examensarbete är ett samarbete med BTH samt företaget Spectrum Technology AB, Problemet bestod av att i dagens samhälle så existerar det inte någon extruder munstycke till 3D-printers som är automatiskt justerbar, genom att ha ett justerbart munstycke så effektiviseras printningen då den sparar på tid och energi. Arbetet startade med att ta fram ett koncept kring en ny typ av extruder munstycke med hjälp av produktutvecklingsmetoder såsom reverse engineering samt produktutveckling. Genom att ha tagit fram teorier och fakta kring 3D-printers så kunde ett koncept framställas. En stor del av denna konceptframtagning var genom att använda sig av programmet Autodesk inventor.

Detta arbete består av grundläggande fakta över hur 3D-printers fungerar samt hur användningen av olika typer av produktutvecklingsmetoder används för att kunna ta fram ett koncept. Grunden till detta arbete är grundläggande fakta kring ämnet som kommer från bland annat artiklar och böcker. Med hjälp av handledare som hjälpte till på vägen med konceptframtagning samt Autodesk inventor så var det möjligt att ta fram idéer och ett koncept som följdes igenom.

Resultatet blev en ny förenklad extruder munstycke som med hjälp av armar enkelt kan appliceras på existerande 3D-printers efter behov. Det finns

utrymme för förbättring samt förändringar till dessa armar. Däremot så var det inte möjligt att få fram en prototyp på grund av pandemin som begränsade resurserna. Därför så är resultatet endast ett koncept som har modellerats.

Extruder munstycket kommer ha en fast form som endast kommer att röra sig i X-led. Detta för att ingen vridning önskas på munstycket men förändringar på form och storlek görs.

(4)

Abstract

This thesis is a collaboration with BTH and Spectrum Technology AB. The problem was that in today's society there is no extruder nozzle for 3D printers that is automatically adjustable, by having an adjustable nozzle so the printing is made more efficient as it saves time and energy. The work started with developing a concept for a new type of extruder nozzle using product

development methods such as reverse engineering and product development.

By developing theories and facts about 3D printers, a concept could be

produced. A large part of this concept development was through the use of the Autodesk inventor program.

This work consists of basic facts about how 3D printers work and how the use of different types of product development methods is used to be able to

develop a concept. The basis for this work is basic facts about the subject that come from, among other things, articles and books. With the help of

supervisors who helped along the way with concept development and

Autodesk inventor, it was possible to develop an idea and a concept that was followed through.

The result was a new simplified extruder nozzle that can be easily applied to existing 3D printers as needed with the help of arms. There is room for improvement as well as changes to these arms. However, it was not possible to produce a prototype due to the pandemic that limited resources. Therefore, the result is only a concept that has been modeled. The extruder nozzle will have a fixed shape that will only move in the X-direction. This is because no rotation of the nozzle is desired, but changes in shape and size can be made.

(5)

Förord

Detta examensarbete är en obligatorisk del av utbildningen till

Högskoleingenjör i maskinteknik vid Blekinge Tekniska Högskola och utfördes under vårterminen 2021. Jag vill ge ett speciellt tack till handlaren Carl Toller som har varit med och gett mig stöd till mitt arbete.

Examensarbetet har utförts i samarbete med Spectrum Technology AB i Karlshamn.

Jag vill tacka Jonas Lindholm för att ha gett mig möjligheten att arbeta med detta projekt samt för den goda relationen som vi har haft under arbetets gång.

Jag vill även tacka alla de kunniga lärarna på Blekinge Tekniska Högskola.

Karlskrona 2021-05-23

(6)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...3

Abstract ... 4

Förord ...5

Innehållsförteckning ... 6,7 1Introduktion ... 8

1.1 Problemformulering ... 8

1.2 Presentation av företaget ... 8,9 1.3 Syfte ………9

1.4 Avgräsningar ... ... 9

1.5 Förutsättningar ……...………...9,10 2 Teori ... 11

2.1 3D-printing ...11

2.1.1 3D-printers funktionalitet ... ... 12

2.1.1 3D-printers utveckling ... ... 13

2.2 Plast ... ... 13

2.2.1 Etrudering av plast ...13,14 2.2.2 Plastens användning ... ... 14

2.3 Friktion ... ... 14,15 2.4 Aluminium ... ... 15

3 Metod ... 16

3.1 Producktutveckling ... 16,17 3.1.1 Koncept ... 17

3.1.2 Forskning ... 18

3.1.3 Analys ... 18

3.1.4 Utveckling ... 19

3.2 Reverse engineering ... 19,20 3.3 Autodesk inventor ... 20,21 4 Resultat ... 22

4.1 Resultatets framgång ... 22 4.1.1 Koncept 1 ... 22-24 4.1.2 Koncept 2 ... 22-28

(7)

4.1.3 Koncept 3 ... 28-36 4.2 Slutgiltgt resultatet ... 37,38

5 Disskusion ... 39

5.1 Resultatets framgång ... 39,40 5.1.1 Koncept 1 ... 40 5.1.2 Koncept 2 ... 40 5.1.3 Koncept 3 ... 41 5.2 Slutgiltigt resultat ... 41,42 5.3 Justering av munstycket ... 42

6 Slutsats ... 43 Referenser ... 44,45 Bilagor... 46-62

(8)

1. Introduktion

I detta avsnitt så kommer problemet att presenteras samt presentation av företaget som samarbetet med har skett med, i introduktionen finns även syfte, avgränsning samt förutsättningarna kring detta projekt.

1.1 Problemformulering

I dagens industrier finns det 3D-printings extruder som har olika storlekar som är utbytbara, men det finns inte något munstycke till extruder som kan justera storleken på munstycket automatiskt samtidigt som programmet körs. Ett justerbart munstycke kan bidra till förbättringar samt effektivisering av arbete med 3D-printing, det finns potential att utvidga gränserna som finns idag då existerande munstycken idag inte kan justera storleken automatiskt samt att det bidrar till tidsbesparingar. För att byta storlek på ett munstycke idag så måste maskinen först kylas ner innan det är möjligt att byta ut munstycket från en storlek till en annan. Kylningen tar tid samt att av och på-montering av munstycket även tar tid. Vilket gör att det går åt mycket onödig tid för att göra något så simpelt. Därefter så måste uppvärmning av material ske igen innan det går att fortsätta med programmet. Ett justerbart munstycke skulle effektivisera arbetet med 3D-printers betydligt mer samt att det blir fler vinster både i tid och i energi. Då det både av och på-montering inte behövs samt kylning och uppvärmning av material inte behöver göras, processen blir mer smidig och kontinuerlig.

1.2 Presentation av företaget

Spectrum Technology AB är ett svenskt företag som grundades av Jonas Lindholm år 2016. Spectrum Technology AB befinner sig i Karlshamn och företaget arbetar med att tillverka möbler genom additiv tillverkning med hjälp av en 3D-printer. Företagets tanke var att bygga samt designa skräddarsydd automatiseringsutrustning inom alla typer av produktioner, deras primära fokus är på konsumentorienterade produkter såsom mat och dryck, kosmetika samt elektronik. Marcus Englund gick in som delägare i företaget år 2017 och bidrog med det mekanisk design till Spectrum Technology AB vilket var avgörande

(9)

för att de ska kunna bli det företag som dem idag är. Företaget har nu växt och blivit ett företag med totalt åtta anställda. Spectrum Technology är en del av Spectrum Group, företaget är även en del av Spectram Technology [1].

1.3 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att komma fram med en ny typ av munstycke till storskalig additiv tillverkning som är automatiskt justerbar och kan användas för att printa, med storskalig så menas det vardagliga möbler såsom soffor, stolar, bord större vaser etc. Syftet är att vara först i marknaden med detta nya koncept för att kunna förbättra Spectrum Technology AB’s 3D-printer som idag är en standard printer med utbytbara storlekar på extrudern. Denna rapport kommer att vara teoretiskt underlag till det justerbara munstycket.

1.4 Avgränsningar

Detta examensarbete kommer endast att fokusera på att ta fram en ritning samt en 3D-modell med hjälp av Autodesk Inventor programmet. Om det är möjligt så kommer en prototyp att tillverkas av mig för att kunna testas i 3D-printern hos Spectrum Technology AB och om det inte är möjligt så kommer företaget att ta fram en prototyp som skall testas om de anser att konceptet är rimligt.

Ritningen kommer göra så att konceptet kan vara redo för tillverkning i CNC maskin eller andra tillverkningsverktyg såsom Svarv, fräs och borr etc. En annan avgränsning är att endast ett koncept kommer att framtas samt en modellering av konceptet kommer att ske.

1.5 Förutsättningar

Förutsättningarna för detta examensarbete är att ta fram en ritning samt en 3D- modell på ett nytt munstycke, detta munstycke ska kunna ändra storlek helt

(10)

ritning och en 3D-modell. Om det är möjligt så kan eventuellt prototyp tas fram för att testas hos företaget men det är inte så troligt då det kräver mer tid samt noggrann testning i form av simulering innan den kan testas i verkligheten.

(11)

2. Teori

I detta avsnitt kommer fakta kring ämnet att tas fram som en grund för detta arbete.

2.1 3D-printing

Chuck Hull var den ingenjör och fysiker som uppfann 3D-printern år 1980, teknologin bakom 3D-printing har utvecklats en hel del genom åren. Denna metod av tillverkning kallas för additiv tillverkning och detta genom att lager på lager adderas och placeras på varandra fram tills en produkt är tillverkad. Ett exempel på additiv tillverkning med en mer modernare användning är vanliga skrivare, skrivare fungerar genom att addera bläck på papper för att få fram en text eller bild. En 3D-printer fungerar på samma sätt, den enda skillnaden är att man har en färdig digital modell som programmeras in i skrivaren för att få fram den slutliga produkten.

3D-print skiljer sig mycket jämfört med de vanligaste tillverkningsprocesserna, såsom svarv, fräs och borrning med mera kallas för subtraktiv tillverkning.

Detta eftersom man skär bort överflödigt material för att tillverka en produkt och därav namnet subtraktiv tillverkning. 3D-printing gör det möjligt att tillverka produkter på ett effektivare sätt där det kan användas nyare former som kräver mindre material och kräver mindre steg för att få fram den önskade produkten. Detta bidrar till en lägre energianvändning vilket gör att det blir mer effektivt att använda. Det finns oändliga möjligheter för additiv tillverkning men i dagsläget så använd 3D-printing oftast för att tillverka mindre delar som är lite dyrare att tillverka och dessa komponenter tillverkas med plast eller metallpulver. Den kontinuerliga utvecklingen av 3D-printers har möjliggjort att priserna på de stationära 3D-printrarna fortsätter att sjunka vilket leder till att användningen blir billigare och mer åtkomlig för alla, detta har bidragit till att vissa innovatörer och produktutvecklare har börjat experimentera och börjat använda andra material i stället för metallpulver och plast. Dessa material kan vara allt mellan livsmedel, vax, biomaterial, choklad, kaffebönor, träspån med

(12)

2.1.1 3D-printers funktionalitet

Det finns flera olika typer av 3D-printers men dessa printers har alla en gemensam sak och detta är grundstenen till additiv tillverkning genom 3D- printing. I början av denna process så skapas en tredimensionell modell med hjälp av olika Computer-Aided Design program såsom Autodesk Inventor, dessa typer av design kallas för CAD modeller. Det finns inga begränsningar på hur en CAD modell kan vara, det är i princip möjligt att designa vad som helst. 3D-printing har använts för att tillverka möbler eller andra små delar till proteser eller robotar. Många använder 3D-printing för att tillverka musikinstrument eller helt enkelt skapa något av rent intresse. Efter att den tredimensionella ritningen är färdig ritat så förbereds skrivaren, förberedelsen kan vara att material måste fyllas på eller rensas samt att plattan där materialet kommer extruderas på måste städas eller om det krävs något stöd till det som tillverkas så att det inte faller sönder under printningen. I vissa fall så behövs det även en litet lager lim på plattan, limmet sätts för att förhindra att materialet viker sig uppåt från värmen när materialet extruderas [2].

Eftersom 3D-printern fungerar automatiskt så finns det inte mycket som kan göras efter maskinen har startats, maskinen tar över kontrollen helt och börjar uppbyggnaden av den modell som är programmerad in i maskinen. Det enda som kan göras är att stoppa processen för att fylla på material eller byta material, byta extruder samt avbryta tillverkningen. Processen startar med uppvärmning av material och slutar med nedkylning när produkten är färdig.

Metoden kring hur en 3D-printer fungerar liknar väldigt mycket en limpistol, materialet som trycks ut värms först upp tills det blir flytande och sedan strängsprutas ut genom munstycket på pistolen. Beroende på storleken och materialet kan en tredimensionell fil printas ut allt mellan några minuter till flera dagar, faktorer som fyllnad och noggrannhet spelar även en stor roll eftersom printern anpassar sig till de faktorer som programmerats in. När produkten är klar så finns det nästan alltid lite efterbehandling som behöver göras, sådana efterbehandlingar kan vara att produkten måste tas bort från plattan och renas från överflödigt material. Vid större produkter så krävs det ibland att man slipar ner vassa kanter eller tar bort stödmaterial som lagts till överhäng som printer behöver för att bygga på samt borsta av material som fastnat på plattan och extrudern [2].

(13)

2.1.2 3D-printers utveckling

I dagens samhälle så har utvecklingen av printers gjort en stor skillnad vilket leder till att de används mer och det märks på hur företagen använder sig av den additiva tillverkningen. Det förekommer oftare att företag använder sig av additiv tillverkning för att producera delar som inte var möjliga att tillverka innan. Ett bra exempel på dessa delar är en ny typ av bränslemunstycke till jetmotorer, där dessa munstycken är starkare samt lättare vilket ökar effektiviteten i jetmotorn. Möjligheterna ökar för företag och tillverkare på grund av den additiva tillverkningen, denna typ av tillverkning bidrar till att nya produktdesigner kan göras samt att energiförbrukningen minskar. En annan fördel för denna typ av tillverkning är att priserna sjunker, tekniken förbättras kontinuerligt samt det blir mer precision [2].

2.2 Plast

Ett material som har en väldigt låg densitet samt har en hög formbarhet är plast.

Plast är väldigt lätt och på grund av dess låga densitet har en väldigt låg vikt till förhållande till många andra material. Den låga vikten innebär en viktbesparing vilket är bra då mindre råmaterial behöver gå åt för att tillverka plastet. Plast har en väldigt låg smälttemperatur vilket är viktigt att ha koll på eftersom det är oönskat att materialet ska kunna deformeras efter tillverkning av en produkt [3].

Plasten kan variera mycket beroende på vilken typ av plast som används, plast innehåller polymerer som tillsammans med andra föreningar bildar plast.

Polymerer består av kolvätemolekyler som formas av en lång kedja av kemiska bindningar, de andra föreningarna som finns i plast är de som påverkar plastens egenskaper [4].

2.2.1 Extrudering av plast

Extruderingen av plast ser väldigt enkelt ut men det är inte mycket som syns

(14)

skruvens placering anpassas för att få fram det önskade trycket i skruven. Olika material kräver olika tryck och det beror helt på vilket material som används och vad som är blandat med plasten. Denna metod används så att materialet håller sig flytande fram till det börjar extruderas och placeras på plattan och då får en fastare form som fortfarande är formbar men inte flytande. När materialet i cylindern pressas ut så tar den form som munstycket har på extrudern och eftersom det fortfarande är varmt och formbart måste materialet kylas ner oftast med hjälp av luft så att det stelnar. Det finns flera sätt att kyla ner materialet men luft och fläktar är det vanligaste, dessa fläktar är direkt kopplade till cylindern eller extrudern så att materialet stelnar fortare och får en mer stabil form. [5,6]

2.2.2 Plastens användning

I detta fall används plasten som ett bindningsmaterial som blandas ihop med de olika materialen som används. Plastet fungerar som ett sorts lim som håller ihop exempelvis träspånen eller kaffebönorna som bland annat används hos Spectrum Technology AB bland annat. Eftersom plast oftast används som lim eller epoxi fungerar plasten väldigt bra som bindningsmaterial till det andra materialet som används vid tillverkning av produkter. Företaget ser till att ha så lite plast så möjligt vid tillverkning av deras produkter då endast en liten andel av hela produkten innehåller plast, detta för att minska plastanvändningen.

Plastet kommer oftast från återvinning såsom fiskelinor som har hamnat i havet tas ut och återvinns till de bindningsmaterial som företaget sedan använder i sina produkter. Eftersom Spectrum strävar för att ha så lite miljöpåverkan som möjligt så använder de sig endast av återvunnet material, vilket gör att sölerierna minskar samt att produkterna är av återvunnet material.

2.3 Friktion

Friktion är en kraft som verkar som en motkraft för föremål i rörelse. Denna motkraft har olika storheter beroende på vad det är för material som utsätts för friktion. Denna motkraft beräknas som en friktionskoefficient som är unikt för varje material. Friktionskoefficienten är ett tal som inte har en enhet såsom kilogram eller meter, det är ett dimensionellt enhetslöst tal [7].

(15)

Friktion utgör oftast värme och ett enkelt exempel på friktion är om du gnuggar handflatorna med varandra tillräckligt mycket så utges det värme. Friktion kan även utgöra slitage om det är för mycket friktion mellan rörliga delar, exempelvis däcken på en bil utsätts av friktion från vägen vilket resulterar i att däcken slits. Däremot så behövs friktionen mellan vägen och däcken för att bilen ska kunna rulla framåt. Utan friktionen så hade bilen stått helt stilla fastän däcken snurrar och detta kan enkelt visas genom att ställa bilen på is, då is har en väldigt låg friktionskoefficient så snurrar däcken men bilen rullar inte framåt. I detta fall så är friktion dåligt då det kommer slita på de rörliga delarna och därför så bör friktionen minskas så mycket så möjligt eller elimineras helt.

2.4 Aluminium

Aluminium är en lättmetall som är den mest förekommande metallen som finns i jordskorpan. För att få ett bättre perspektiv på hur mycket aluminium det finns så kan det jämföras med andra grundämnen. Det finns hela 8% aluminium som hamnar på den tredje mest förekommande grundämnena, det enda grundämnet som kommer före aluminium är syre samt kisel. Aluminium är en metall som erhåller flera goda egenskaper som önskas från ett material, denna typ av metall har egenskaperna såsom låg densitet, korrosionstålig, hög hållfasthet, samt är lätt bearbetad. Några materialegenskaper som aluminium har är att den har en sträckgräns på 70 MPA samt en brottgräns på 120 MPA. Aluminiumets densitet är 2,7 g/cm3. Eftersom aluminium har så bra egenskaper så används det nästan överallt såsom på bilar, båtar, burkar samt kylskåp etc. Denna metall är en bra resurs som gör det möjligt att tillverka billiga produkter som är hållfasta samt användbara i dagligt bruk vilket gör det till ett självklart val vid produktioner.

Aluminium är ett grundämne som kommer från berggrunden.

[9,10,12]

(16)

3. Metod

Metoden som kommer användas för att komma fram till en lösning är genom att använda sig av externa program, programmet som kommer användas är Autodesk Inventor och dess funktioner. För att kunna få fram en 3D-modell över den nya typen av munstycke så kommer handritade ritningar att användas som utgångspunkt till dessa 3D-modeller. Det kommer även användas produktutvecklingsmetoder samt verktyg som är teoretiska och inte praktiska.

Då det finns en hel del produktutvecklingsmetoder som kan användas så kommer endast de metoder som är relevanta för detta ämne att användas.

3.1 Produktutveckling

Processen eller tillvägagångssättet för att få fram en produkt av idéer kallas för produktutveckling. Begreppet produktutveckling är väldigt stort då det inte alltid behöver vara nya idéer som utvecklas utan det kan även vara en existerande produkt som skall utvecklas till det bättre. Inom produktutvecklingsfasen av idéer eller en produkt så finns det flera faktorer som används som en typ av checklista för att kunna framföra en produkt. Den traditionella produktutvecklingsprocessen har fem steg som används som riktlinjer, dessa stegen är följande:

1. Koncept

2. Forskning (Research) 3. Analys

4. Utveckling 5. Lansering

Dessa fem riktlinjerna har alla sin egen roll och betydelse till produktutvecklingen, först så kommer konceptet vilket är den idéerna bakom produkten som skall tas fram eller utvecklas. Därefter kommer forskning vilket är där alla nödvändiga data samt fakta samlas in för att kunna ha en stark grund till sin idé. Analysen talar lite för sig själv då allt underlag som tagits fram från tidigare steg analyseras för att sedan gå vidare till nästa stadie i utvecklingsprocessen vilket är utvecklingen. Utvecklingen är där självaste produkten börjar ta form samt utvecklas och optimeras fram tills den aktuella produkten uppfyller alla krav som produkten hade från början av produktutvecklingsfasen. Först när alla dessa fyra riktlinjerna är kompletta så

(17)

kommer lanseringen av produkten och det är då den slutgiltiga produkten kommer ut till marknaden för användning [8].

Under detta projekt är det ett fall där en ny produkt ska framställas, då användes dessa riktlinjer för att kunna komma fram med en modell samt en prototyp, dessvärre så har inte det femte steget uppfyllts då det inte har lanserats en produkt ut till marknaden. I början av produktutvecklingen för denna produkt så fanns det ett problem som skall lösas. Problemet var att i dagsläget finns det inte en extruder som automatiskt kan ändra storlek för att printa ut olika storlekar av material. Konceptet som framtogs var en automatiskt extruder som kan ändra storlek automatiskt vilket underlättar för alla 3D-printings industrier som finns idag, då det blir effektivare att använda sig av en sådan extruder istället för att ständigt behöva byta storlek varje gång. Konceptet var klart och tydligt samt hade krav på hur det ska fungera och vilken uppgift den ska lösa.

Därefter gjordes forskningen bakom konceptet då fakta togs fram för att se till att det fanns bra med underlag för att kunna lösa detta problem och få detta koncept att bli verklighet. Efter att forskningen gjordes så påbörjades nästa fas vilket är analysen. Analyser bakom den fakta som togs fram gjordes och detta för att se om det är tillräckligt bra underlag till konceptet. Sista fasen är utvecklingen vilket har skett successivt för den teoretiska delen av denna produktutveckling däremot så har inte det praktiska fungerat lika bra.

3.1.1 Koncept

Konceptet som togs fram var med hjälp av en annan produktutvecklingsmetod som kallas för brainstorming. Brainstorming är en metod som används där syftet med är att ta fram idéer eller lösa ett problem. I detta fall användes en brainstormings bubbla där alla lösningar till problemet skrevs ner för att få en större bild på hur problemet är egentligen, vad som är möjligt samt omöjligt att framföra samt vilka steg det krävs för att lösa problemet [11].

(18)

3.1.2 Forskning

Forskningen som gjordes under denna produktutveckling var att ta fram all relativa fakta samt teori bakom 3D-printers, hur de används och hur framtiden av 3D-printindustrin kommer att se ut. Eftersom 3D-printing har börjat bli allt vanligare då det är en additiv tillverkningsmetod som minskar på slöseriet och avfall så har det börjats användas alltmer runt om i världen. Den additiva metoden har börjat ta stor form och har skapat nya möjligheter, vilket gjorde att idén bakom den nya extrudern är relevant. En automatisk storleksändring bidrar till effektivare arbete vilket sparar både tid och energi. Därefter så togs mer fakta fram för att ha större underlag till problemlösningen samt möjliggöra en lösning [11].

3.1.3 Analys

Efter att forskningen har gjort så görs en analys kring all fakta som har framtagits för att endast få fram det som är mest relevant. Eftersom all fakta samt teorier som samlats in i tidigare steg inte alltid är relevant så är det viktigt att endast ta fram det viktigaste. Därför är denna del i produktutvecklingen viktig. Det förekommer ibland att mer fakta än vad som är nödvändigt samlas in och därför behövs analysen. Under denna del av produktutvecklingen så valdes flera icke relevant fakta och teorier bort för att förenkla arbetet i stället för att göra det till en komplicerad produktframtagning [11].

(19)

3.1.4 Utveckling

Utvecklingsfasen av denna produktutveckling så användes först handritningar som sedan ritades i Autodesk Inventor för att få fram en 3D-modell. Modellen användes då för att kunna se vilka brister och styrkor den har. Eftersom utvecklingen är en stor del av produktutvecklingen så har den som mest tyngd.

När alla andra bitar var på plats från tidigare steg så är det dags att börja utveckla produkten. Metoden trial and error användes för att konstant kunna förbättra produkten. Trial and error är en metod där mycket testning görs för att finna brister som kan åtgärdas. Alla olika 3D-modeller som görs kan med hjälp av simulering visa vart det brister i prestanda samt vart styrkorna i produkten ligger. Alla brister åtgärdas för att få den mest optimala robusta produkter [11].

3.2 Reverse Engineering

Reverse engineering är en metod som används för att förstå grunden på hur saker fungerar, namnet på denna produktutvecklingsprocess talar för sig själv.

Genom att demontera en produkt samt montera om den igen så ger det en viss förståelse på hur produkten är gjord. Ett bra exempel är till exempel konsten att vika papper i olika former även kallad för origami. Genom att ha den färdigvikta pappersbiten och sedan vika upp den så blir det enklare att vika tillbaka den till sitt ursprung då det fortfarande finns vikta riktlinjer i pappret som visar hur den egentligen var vikt. Samma metod kan användas för alla sorters saker såsom bilar, kroppens anatomi samt maskiner. Reverse engineering används för att få en större förståelse i hur saker är uppbyggda i grunden samt vad funktionen är. Oftast används reverse engineering för att reparera saker som har en defekt, eftersom demontering sker för att hitta den defekta komponenten och byta ut den [11].

Reverse engineering metoden är fortfarande en metod som är ifrågasatt på grund av att det kan påverka hur man tillverkar saker och då plagieras dessa saker, däremot så finns det lagar och regler som möjliggör för uppfinnare att

(20)

att följa, oftast sker det i programmeringar och mjukvaror. Reverse engineering kan ses som en typ av facit [11].

Reverse engineering behöver inte endast vara fysiskt eller teoretisk, med detta menas det att vi människor använder oss mycket av denna metod omedvetet.

Internetsökningar anses vara en viss typ av reverse engineering då vi söker på existerande saker för att få mer kunskap kring ämnet. Även analytiker använder sig av denna metod genom att ta fram gamla fakta och analyser för att kunna göra sina undersökningar med bra underlag etc.

Genom att ta hjälp av reverse engineering så kan man eliminera vissa svagheter hos en produkt genom att snabbt hitta dessa svagheter och åtgärda dem [11].

För att sammanfatta det hela till en mer förenklad form så är reverse engineering konsten att kunna gå tillbaka till ett ursprung, för att få tillräckligt mycket underlag för att sedan eliminera svagheter och stärka produkter.

Användningen av denna metod under detta projekt gjordes genom att kolla på hur extruders är uppbyggda på olika 3D-printers för att sedan kunna utveckla och förbättra, genom att få en automatiskt justerbar extruder som bidrar till mer effektivitet vid 3D-printing samt en tidsbesparing då eliminering av tidsslöseri medförs.

3.3 Autodesk Inventor

Autodesk inventor är ett program som används för att modellera tredimensionella modeller samt rendera eller simulera produkter för att kunna se vart det finns brister eller hur mekanismen bör fungera. Autodesk inventor har varit ett verktyg som används mer än två decennier. År 1999 lanserades det första Autodesk inventor programmet, detta program utvecklas årligen och nyare och modernare versioner av programmet släpps ut årligen. I dag så används Autodesk Inventor professional 2021. Detta görs så att programmet alltid håller sig uppdaterat så att den ska kunna klara av att simulera/rendera de produkter som krävs samt att den även klarar av att användas på de mest komplexa systemen som finns idag, detta enligt Imaginits och Autodesk hemsida. Det nämns även att målet är att förbättrade samt nyare produkter ska kunna lanseras och nå marknaden snabbare vilket leder till att utvecklingskostnader sänks. I Autodesk Inventor så kan i princip allt konstrueras och byggas, ett par exempel är bilar, motorer, växellådor flygplan

(21)

etc. I detta program så kan man utnyttja både tvådimensionella samt tredimensionella modeller [13,14].

(22)

4. Resultat

I detta avsnitt kommer resultatet att presenteras.

4.1 Resultatets framgång

För att komma fram till ett slutgiltigt resultat så krävs det vissa steg som utvecklades fram till det slutliga resultatet, för den första munstycket till extrudern gjordes en hand ritning. Detta började med att först ta fram en hand ritning så att det finns en utgångspunkt på hur munstycket skall se ut, genom att rita en tvådimensionell ritning som grund för den tredimensionella modellen så var det enkelt att följa hur denna modell skall se ut.

4.1.1 koncept 1

Det första konceptet som togs fram var en rektangulär stav med ett ihåligt huvud. Detta koncept påminner väldigt mycket om en vanlig husnyckel då den har ett hål. Detta koncept var början på utvecklingen av det slutgiltiga konceptet då basen är densamma men små ändringar gjordes i följd med projektets gång.

på bilagorna nedan så syns det ett spår där tanken var att spåret skulle agera som en stabilisator. Funktionen av detta spår var att hålla delen på plats så den inte kan ändra riktning i en annan led än X-led. (Se bilaga 1 och 2).

(23)

Figur 1 visar den handskrivna ritningen på munstycket.

I början av denna produktutvecklingsfas så börjades det med att först ritas en enkel hand ritning på den komponent som kommer att användas till munstycket.

Genom att använda sig av Autodesk Inventor programmet så kunde en enkel modell framställas på alla de olika komponenterna som behövs för att framställa den önskade ritade delen. En 3D modell ritades och skapades så att den kan sättas ihop,

Figur 2 visar basen för första fasen av produkten.

När basdelen till munstycket modellerades så sattes de fyra identiska delarna ihop med hjälp av funktionerna som finns i Autodesk Inventor programmet, därefter så testades rörligheten på delarna så att den uppfyller den önskade

(24)

ut på materialet väldigt snabbt och det bidrar till ökade kostnader samt lägre livstid på själva delen.

Bilden nedan visar hur de fyra olika delarna ska sitta ihop för att kunna uppfylla kraven som har lagts. (Se bilaga 3)

Figur 3 visar sammansatta komponenter samt illustrerar hur alla delarna hänger ihop.

(25)

4.1.2 Koncept 2

Ett problem som tidigare nämnt är friktionen och för att kunna eliminera eller minska friktionen så ritades en ny basdel, där ett kullager har lagts till så att friktionen mellan komponenterna minskar vilket bidrar till en smidigare rörelse. Ett annat problem som förekom är att det kommer behövas en lutning på delen så att materialet som munstycket kan enkelt följa med samt ha det önskade trycket, så att materialet alltid erhåller den form som munstycket har.

I nästa steg av resultat framtagningen så ritades en ny bild där vissa små förändringar gjordes på självaste munstycke basen. Eftersom friktionen måste minska så blev resultatet att extrudern fick ett nytt utseende vilket kan illustreras på handritningen nedan. (Se bilaga 4)

(26)

Eftersom det nya munstycket har ett nytt utseende så ritades en ny tredimensionell modell för att kunna visualisera hur den kommer se ut samt hur den ska sammansättas för att få den önskade rörelsen. Denna modell skiljer sig inte så mycket från förra modellen däremot så har den en lutning som inte fanns tidigare, lutningen på denna del kommer bidra till att materialet som extruderas enkelt kan följa lutningen för att låta materialet extruderas på ett bättre sätt än tidigare. (Se bilaga 5)

Figur 5 Tredimensionell modell på den nya extruder basen från en topp vy.

(27)

Figur 6 Tredimensionell modell på extrudern från en vinklad vy där lutningen syns.

De nya bas delarna till munstycket är nu modellerade för att kunna sättas ihop.

(28)

detta munstycke kommer påverkas av gravitation så önskas en relativt lätt del så att gravitationskraften inte blir en påverkande faktor och kan uteslutas.

4.1.3 Koncept 3

Eftersom sammansättningen av den tidigare munstycket inte gick som förväntat, då det förekom fler komplikationer än tidigare munstycke så ska ett tillbaka steg tas för att få ett bättre munstycke del. Komplikationerna som förekom var sammanställning svårigheter samt rörelsen blir begränsad vilket inte önskas. Den nya delen ska vara simplare att tillverka samt sätta ihop så att inga fler komplikationer förekommer. En ny modell ska ritas samt modelleras, denna del kommer vara en mycket förenklad modell av den allra första modellen som användes där spåret kommer att tas bort samt den lilla boxen på öppningen kommer att försvinna. (Se bilaga 7)

Figur 7 hand ritning av extrudens nya utseende

(29)

Den nya modellen kommer se ut enligt figuren nedan. (Se bilaga 8) Där en liten modifiering har gjort, denna modifiering är en chamfer på ena sidan av huvudet så att materialet enklare kan följa med och flyta in i hålet och kanterna blir mindre vassa.

Figur 8 ritning av det nya munstycket.

(30)

Denna förenklade modell anses vara en mycket bättre lösning då det inte finns något spår som ökar friktionen mellan delarna samt att den är mycket enkel att tillverka. sammansättningen av de fyra olika komponenterna kommer därför vara enkelt att genomföra då det endast är att trycka in delarna i varandra. Ett sätt som även förekom för att minska friktionen är att ha hålet endas 0,1-0,2 millimeter större än själva balken. Detta gör så att det finns en marginal för delarna att kunna glida i princip friktionsfritt. Sammansättningen av dessa fyra komponenter. (Se bilaga 9)

Figur 9 visar det sammansatta bitarna tillsammans

(31)

Vi kan även se att hålet kan ändras enligt önskad form och storlek med hjälp av nästa bild. (Se bilaga 10)

Figur 10 visar att munstycket kan ändra form och storlek efter önskad form

Detta öppnar möjligheten för att kunna göra andra former än endast kvadratiska, då det även är möjligt att göra rektangulära former, detta bidrar till att enkelt kunna byta storlek på den printade delen samtidigt som den körs och kan variera i storlek och form. (Se bilaga 11)

(32)

Figur 11 översiktliga vy över munstycket

Eftersom detta anses vara den mest lämpliga lösningen så kommer detta vara en del av det slutgiltiga resultatet. Det som saknas nu är endast hur fastspänningen av detta munstycke ska sitta på 3D-printern. fastspänningen av detta munstycke kommer helt enkelt vara en standard påsättning som kommer ha möjlighet att användas på många olika sorters 3D-printers.

En liten modifiering har gjort på basen på munstycket där ett litet hål på 5 mm djup samt har en H6 gängning har gjorts för att enkelt kunna sätta ihop komponenten med hållaren och få fram den önskade rörelsen. (Se bilaga 12)

(33)

Figur 12 visar en bild på den modifierade basdelen på munstycket

Slutligen kommer alla komponenter sitta ihop och rörelsen som är programmerbar kommer att framföras med hjälp av en liten motor och ett kugghjul så att det enkelt kan röra sig fritt samt ändra storlek enligt önskat. På bilagan nedan så kommer inte motorn synas ordentligt då den befinner sig i en hållare. Hållaren har motorn inbyggd i sitt eget lilla hus, däremot kommer endast kugghjulet synas för att visa hur rörelsen ska ske. (se bilaga 13) Denna hållare kan enkelt appliceras på existerande 3D-printers med hjälp av svetsning eller andra typer av sammansättningar såsom klämmor mm. Det mest ideala sättet att sätta ihop hållaren med 3D-printer är genom svetsning för då utesluts det att hållaren kommer röra på sig och ändra position som i sin tur leder till andra problem.

(34)

viktigt att själva fästet är stilla och att den inte har någon rörelse för att kunna kalibrera det bästa utgångspunkterna för printningen. Bilderna nedan visar hållaren samt skruven. (Se bilaga 13, 14 och 15)

Figur 13 skruven som kommer att föras in i fästet

(35)

Figur 14 fästet för hela hållaren

(36)

Den översiktliga bilden av hållaren sammansatt där alla komponenter sitter ihop och hur mekanismen kommer att fungera för att få den önskade rörelsen kring munstycket. (Se bilaga 16)

Figur 16 visar en översiktlig bild på hur hela hållaren kommer att sitta ihop

(37)

4.2 Slutligt resultat

Det slutgiltiga resultatet som erhölls är en enkel tredimensionell modell som med hjälp av 4 identiska bitar sätts ihop på den hållare som spänner fast munstycket på en 3D-printer. Resultatet togs fram med hjälp av Autodesk inventor samt handritningar. Efter många försök för att förbättra denna typ av munstycke så kom jag fram till att det inte krävs något övertänkt samt komplex lösning utan lösningen var en väldigt enkel modell. Hållaren som håller ihop alla fyra baser innehåller en motor i varje axel samt en skruv och en kugg som styr rörelsen. Skruven fungerar genom att dra in och dra ut munstycket genom att skruven skruvas in eller ut. Rörelsen påverkar inte hur munstycket rör sig då den sitter fast och inte kan ändra på sina axiella axlar, den enda rörelsen är i X- led i varje komponent. (Se bilaga 17)

(38)

Bilagan ovan visar att inget förändras fastän hållarna nu är på plats, detta så att man enkelt kan koppla in munstycket på en existerande printer. Det finns rum för att modifiera armarna på hållarna så att den passar alla typer av 3D-printers.

Hållarens armar kan göras längre samt böjas och vridas enligt önskad form.

Detta genom att antingen ändra på självaste hållaren armlängd eller svetsa ihop en extern arm enligt önskad form. Anledningen till att den har så mycket rum för egen modifiering är på grund av att vem som helst ska kunna applicera detta på sin extruder utan att behöva ändra på grunden.

(39)

5. Diskussion

I detta avsnitt så kommer diskussioner kring resultatet samt teorin att sammankopplas samt det kommer även nämnas tankegången har varit kring det slutgiltiga resultatet.

5.1 Resultatets framgång

Framtagningsprocessen av detta munstycke har varit en lång väg med nyttiga lärdomar, det har varit en utmaning för mig att kunna framställa en produkt som inte finns i dagens marknad. Fastän denna produkt inte är testad som jag egentligen ville göra med hjälp av en prototyp anses det vara en mycket lämplig produkt som har goda chanser att bli verklighet. Allt överarbete på konstruktioner som är överkomplicerade valdes bort på grund av att det egentligen inte behöver vara komplicerat. I detta fall var det bättre att ta ett steg tillbaka och göra en enkel modell med hjälp av endast en del som multipliceras för att kunna tillverkas. Detta gör att tillverkningen av detta munstycke kan tillverkas i stora mängder utan ett komplicerat arbete. Min ambition är att denna modell ska kunna testas och utvecklas mer för att kunna förändra dagens marknad gällande 3D-printers. Målet är att denna typ av munstycke ska vara standardiserat världen över. Med hjälp av Autodesk inventor så kan detta vara möjligt men även andra program kan användas för att få fram denna modell.

Lärdomar kring tidsplanering samt arbetsfördelning har varit en nyckeldel för mitt arbete då jag under modell framtagningen har insett att vissa delar tar mer tid än andra, även de minsta delarna kan vara mer komplicerade än förväntat.

Det har förekommit punkter under arbetets gång där reverse engineering har spelat en stor roll i framtagningen av modellen där ett tillbaka steg har gjorts för att förenkla modellen ytterligare jämfört med den första modellen. Även produktutvecklingsprocessen har varit en bra metod att arbeta med eftersom det har bidragit med att få fram stabil grund på hur arbetet ska ske och hur jag ska kunna ta mig vidare. Alla delar av modellens framtagning har varit minst lika viktigt för att få ihop alla komponenter. Det har funnits upp och nedgångar

(40)

Nästa steg kommer att vara framtagning av en prototyp som tyvärr inte var möjligt under denna arbetsgång, prototypen ska kunna testas för att förbättras ännu mer. Eftersom denna modell inte är fastställd som en fungerande modell så kan ändringar ske i grunden av hela konceptet. Däremot så är jag villig att ändra på hela konceptet för att få fram en produkt som kommer att förändra industrin. Det krävs mer arbete kring att få fram en fungerande modell där testning via simuleringsprogram inte alltid är det bästa, det kan ge en bra överblick däremot så finns det många saker som kanske inte fungerar i praktiken. Oftast så stämmer inte teori och praktiska delar ihop eftersom det är skiljande förhållanden. Förhållanden kan spela en stor roll vid framtagning av detta koncept då i teorin så är det enkelt att komma fram till en lösning men i praktiken kan fler brister än visat förekomma som då måste åtgärdas.

5.1.1 Koncept 1

Koncept 1 var det koncept som hade mest påverkan på det slutliga resultatet.

Genom att få fram koncept 1 så kunde vidare utveckling ske successivt.

Koncept 1 var den grund som bidrog till att munstycket till extrudern har den form och funktionalitet som den gör. Genom användningen av min tankebubbla såå kom koncept 1 fram och därefter så var tanken att förbättra koncept ett och spegla den i koncept 2. Nackdelen med att göra förändringarna på koncept 1 och applicera dem på koncept 2 var att det bidrog till mer komplikationer än lösningar.

5.1.2 koncept 2

Koncept 2 var det koncept som blev över komplicerad och bidrog till fler hinder än lösningar. Eftersom koncept 2 arbetades så gjordes ett tillbakasteg där en tillbakablick togs på koncept 1 igen och där började koncept 3 ta form. Det andra konceptet kom som ett bakslag under mitt projekt då det bidrog med att fler problem behövdes lösas än mindre, därför så var det självklara valet att skrota detta koncept och arbeta vidare med ett nytt koncept, detta genom att arbeta med reverse engineering metoden. Metoden gjorde det möjligt för mig att utnyttja det tidigare konceptet och arbeta vidare genom att först gå tillbaka ett steg innan framsteg kunde tas.

(41)

5.1.3 koncept 3

Koncept 3 var de koncept som sedan utvecklades till det slutgiltiga resultatet av detta projekt. Genom att använda sig av koncept 1 så kunde koncept 3 tas fram. Konceptet liknar väldigt mycket koncept 1 då de har samma form och utseende, den största skillnaden mellan koncepten var att koncept 3 inte har ett spår i översidan av modellen. Eftersom spåret bidrog till att friktionen ökade så var tanken med koncept 3 att ta bort spåret för att minska friktionen mellan delarna. Därefter så byggdes koncept 3 vidare genom att modifieras och sammanställas till det slutliga resultatet. Koncept 3 blev de koncept som valdes att arbetas vidare på och då så sattes alla delar ihop för att kunna få en översiktlig bild på hur slutprodukten kan se ut.

5.2 Slutgiltigt resultat

Slutgiltiga resultatet är ett översiktligt resultat där modifiering kan göras, detta för att vem som helst ska enkelt kunna anpassa munstycket så att den passar vilken 3D-printer som helst. Däremot så kan valet av kugghjul även bli bättre vilket är en del som är viktig för rörelsen. Eftersom det finns många olika typer av kuggar så finns det möjlighet att förbättra den biten för att kunna få en bättre passform. Som tidigare så är detta inte en testad produkt vilket har sina nackdelar. Eftersom ingen testning har gjort förutom att modellering i Autodesk inventor har gjorts så finns det möjligheter att det förekommer problem vid prototyp framtagningen. En prototyp hade varit ideellt för att kunna testa funktionen på riktigt samt åtgärda fel som kan uppstå eller kanske till och med ta bort någon komponent för att få till en smidigare rörelse. Även här så finns det möjlighet att förbättra och detta kommer att göras vid ett annat tillfälle.

Själva uppsättningen av hållaren har en stor potential att bli bättre, en sak som jag har haft i åtanke är att använda sig av ett flexibelt material på själva armarna så att de kan formas enligt den form som eftersträvas. Däremot kan det även begränsa rörligheten på 3D-printers då detta koncept kanske påverkar vinklarna som tidigare var möjligt att köra men som inte är tillgängligt längre på grund

(42)

så har dessa bitar uteslutits från det slutliga resultatet. Även här så är nästa steg att ta fram en prototyp som skall testas, men som tidigare nämnt så kommer inte denna rapport ha en prototyp på grund av omständigheterna som har varit.

5.3 Justering av munstycket

Justeringen av munstycket är en viktig faktor som har många andra faktorer att ha i åtanke. På grund av att trycket och hastigheten av de material måste justeras samtidig som munstycket justeras så kan det förekomma många felberäkningar som behöver justeras för att få till en standard. Genom att testa olika material som extruderas med detta munstycke så kan en standard lista skapas för att veta hur man ska programmera in extrudern parallellt med munstycket så att det alltid är rätt tryck och hastighet i programmet när printningen sker.

(43)

6. Slutsats

Arbetet har framkommit till att det finns möjlighet för att kunna ta fram en justerbar extruder till additiv tillverkning, genom att ha använt sig av Autodesk inventor så har ett koncept framtagits som enligt teori ska fungera. Det har inte förekommit några större defekter eller problem som kan påverka extrudern, däremot så finns det ingen prototyp som har testats för att kunna vara 100%

säker på att konceptet kommer att fungera.

Lösningen är en ny typ av extruder som med hjälp av mekaniska delar ska kunna ändra storlek med hjälp av programmering, eftersom simulationen fungera till förhållande med rörlighet så ska det inte finnas något problem att få fram en justerbar extruder. Om det är möjligt att framställa en prototyp av detta koncept så finns chansen att den fungerar som önskat och inga problem förekommer vid användning.

Materialvalet hamnade på aluminium då detta material är ett billigt och enkelt arbetat material. Aluminium valdes på grund av sina fysikaliska samt hållfasta egenskaper som gör det möjligt att kunna tillverka denna produkt inom en billig pris ram.

(44)

Referenser

[1] Spectrum Technology, [Online] https://spectrum.dev/about-2/

(Hämtad 2021-02-14)

[2] How 3d-printers work, [Online] https://www.energy.gov/articles/how-3d- printers-work (Hämtad 2021-03-01)

[3] NE Uppslagsverket 2021 [Online]

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/plast/egenskaper (Hämtad 2021-03-03)

[4] Livsmedel och innehåll/tillagning hygienförpackningar/förpackingar/plast, [Online] https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning- hygien-forpackningar/forpackningar/plast

(Hämtad 2021-03-03)

[5] Filmblasting/extrudering, [Online]

https://www.gnosjoregion.se/filmblasning/extrudering (Hämtad 2021-03-05) [6] Formsprutning, [Online] https://www.gnosjoregion.se/formsprutning (Hämtad 2021-03-05)

[7] Friktionskraft, [Online] https://fysikguiden.se/friktionskraft/ (Hämtad 2021-03-18)

[8] Produktutveckling, [Online] https://projektledning.se/produktutveckling/

(Hämtad 2021-04-15) [Artikel]

[9] Aluminium världens vanligaste metall, [online]

http://ravarumarknaden.se/aluminium-varldens-vanligaste-metall/

(Hämtad 2021-04-03)

[10] Å. Karlsson, Materiallära, Stockholm: Liber AB, 2014 [Lärobok, litteratur]

(45)

[11] Wong, Reginald. 2018. Mastering Reverse Engineering. :Packt publishing [litteratur] (Hämtad 2021-05-01)

[12] K. Björk, Formler och tabeller för mekanisk konstruktion, Spånga: Karl Björks Förlag HB. [Hämtad 2021-05-01]

[13] Autodesk inventor 2017 [online] Tillgänglig: officiella hemsidan http://www.autodesk.se/products/inventor/overview [Hämtad 2021-05-10]

[14] Imaginit 2107 [online] Tillgänglig:

https://www.imaginit.com/software/autodesk-products/inventor [Hämtad 2021-05-10]

(46)

Bilagor

Bilaga 1

Figur 1 visar den handskrivna ritningen på munstycket.

(47)

Bilaga 2

Figur 2 visar basen för första fasen av produkten

(48)

Bilaga 3

Figur 3 visar sammansatta komponenter samt illustrerar hur alla delarna hänger ihop.

(49)

Bilaga 4

(50)

Bilaga 5

Figur 5: Tredimensionell modell på den nya extruder basen från en topp vy.

(51)

Bilaga 6

(52)

Bilaga 7

Figur 7 hand ritning av extrudens nya utseende

(53)

Bilaga 8

Figur 8 ritning av det nya munstycket.

(54)

Bilaga 9

Figur 9 visar det sammansatta bitarna tillsammans

(55)

Bilaga 10

Figur 10 visar att munstycket kan ändra form och storlek efter önskad form

(56)

Bilaga 11

Figur 11 översiktliga vy över munstycket

(57)

Bilaga 12

Figur 12 visar en bild på den modifierade basdelen på munstycket

(58)

Bilaga 13

Figur 13 skruven som kommer att föras in i fästet

(59)

Bilaga 14

Figur 14 fästet för hela hållaren

(60)

Bilaga 15

Figur 15 visar motorn i sin lilla hållare med kugghjulet

(61)

Bilaga 16

Figur 16 visar en översiktlig bild på hur hela hållaren kommer att sitta ihop

(62)

Bilaga 17

Figur 17 Resultaten på detta munstycke

References

Related documents

Till skillnad från andra väl vedertagna tillverkningsmetoder bygger, som namnet antyder, additiv tillverkning på att material adderas till en detalj istället för att avlägsnas

Arcam tillverkar och säljer 3D-skrivare för metall, samt service och metallpulver. De har en egen metod för additiv tillverkning och är de enda i världen som använder

Eftersom den här studien syftar till att utreda vilka möjligheter och begränsningar som finns för ökad användning av AM på den svenska marknaden blir studien huvudsakligen

maximum of rerouting possibilities (i.e. shortest overall comletion time), the execution times increases substantially, and none of the search congurations showed here are able

EBM lämpar sig för lite längre serier av större produkter där ytjämnhetskraven inte är lika höga som vid tillverkning med DMLS.. EBF har ännu inte kommersialiserats lika mycket

Baserat på den information som samlats i tidigare kapitel, Referensramen, så anses AM-metoden SLM, Selective Laser Melting (eller Fullständig smältning), vara den metod som är

Eftersom detta arbete görs för att kontrollera krympningen i detaljer direkt från utskrift så skulle helst ingen bearbetning alls göras, men viss bearbetning är nödvändig för

I ett fall där egentillverkning av komponenter skulle ske inom Försvarsmakten genom exempelvis additiv tillverkning måste detta göras för varje komponent som ska tillverkas