Från abstrakt till klockrent!
En kvalitativ studie om kollektiva arbetssätt som metod i bildundervisning
Författare: Eleni-Jane Coucouravas
Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Självständigt arbete i bild 15hp
Ämneslärarprogrammet (bild och slöjd) med inriktning mot grundskolans åk 7-9, 270 hp HT20
Handledare: Elin Låby, Patrik Gustavsson Examinator: Anette Göthlund
From abstract to clarity! A qualitative study of collective working forms as a method in visual art education
Abstrakt
Studiens syfte är att synliggöra hur kollektiva arbetssätt kan förändra bildundervisningen på ett lekfullt sätt för att öka elevernas engagemang och lust i bildundervisningen, individuellt men också kollektivt. Jag har studerat hur eleverna upplever det kollektiva arbetssättet genom Action painting som en metod till undersökningen. Studien besvarar två frågeställningar: 1. Hur upplever eleverna det kollektiva arbetssättet? 2. Vilka pedagogiska fördelar eller nackdelar synliggörs i studien?
Studien genomförs genom en kortare fältstudie. Data samlas in genom metodtriangulering som utgör underlag för analysen, nämligen, filmandet av aktiviteten, en semistrukturerad gruppintervju med öppna frågor och ”energibatterier”, där elever har valt en batterinivå innan och en batterinivå efter aktiviteten. Empirin samlas in vid ett lektionstillfälle i skolan och därefter bearbetas den inför analysen. Data analyseras utifrån Lev Vygotskjis sociokulturella teori om barns lärandeprocesser.
Via analysen har jag fått syn på hur ett kollektivt arbetssätt kan ha positiva konsekvenser för eleverna. Studien har analyserats genom Vygotskjis teori om fantasi och den proximala utvecklingszonen Studien visar att det kollektiva arbetssättet, genom Action painting som metod, påverkar eleverna positivt. Analysen visar att eleverna höjer sin energinivå, upplever aktiviteten som lustfylld och motiverande. Utifrån ett pedagogiskt perspektiv har studien visat att det är viktigt hur pedagogen organiserar den yttre miljön för att eleverna ska kunna utveckla samt organisera sin inre värld.
Nyckelord
Bildundervisning, Kollektiva arbetssätt, Action painting, Sociokulturell teori, Pedagogik.
Innehåll
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Syfte 3
1.3 Frågeställning 4
2 Empiri 4
3 Urval och avgränsning 5
4 Metod 7
5 Teori och tolkningsram 8
6 Tidigare forskning 9
6.1 Kollektiva arbetssätt 9
6.2 Kroppslig upplevelse 10
6.3 Energi 11
7 Bearbetning och analys 12
7.1 Betydelsen av elevernas rörlighet 13
7.2 Det kollektiva arbetssättet 17
7.3 Elevernas energi- och lustnivåer 21
8 Tolkning och resultat 22
8.1 Elevernas upplevelse av den kollektiva aktiviteten 23
8.2 Pedagogiska fördelar eller nackdelar 24
9 Slutdiskussion 24
Källförteckning 26
Tryckta källor 26
Otryckta källor 26
Bilagor 29
Bilaga 1 – Samtyckesblankett 29
Bilaga 2 – Bilder på Action painting - Resultat 30
Bilaga 3 – Frågor till intervjun 31
Bilaga 4 – Vidare bearbetning av den abstrakta bilden – Resultat 32
1 Inledning
I denna studie har jag valt att ta utgångspunkt i mitt fördjupningsprojekt som jag arbetade med under en tidigare bildkurs i lärarutbildningen. Jag har fördjupat mig i abstrakta
expressionistiska konstnärliga metoder för att framställa en bild. Med abstrakt menar jag det icke figurativa måleriska sättet att framställa en bild. Intressen för de abstrakta
expressionistiska metoderna har funnits hos mig i många år. Jag har alltid varit besatt av att framställa bilder på ett figurativt sätt och det abstrakta sättet har varit ett farligt område för mig. Fara kan förstås som rädslan att resa till motsatspolen och experimentera med något obekant. Men denna experimenterande process, med ytan och färger, har hjälpt mig skapa en djupare förståelse och respekt för de olika formerna av abstrakt expressionism.
1.1 Bakgrund
Under min fördjupningsprocess, fastnade jag för Action painting som konstnärlig metod. Under mitt eget arbete med Action painting insåg jag att jag fick stor nytta av aktiviteten på en djupare nivå. Den innebar inte bara att lära mig om den specifika tekniken. Med det menar jag att jag upplevde aktiviteten befriande, spontan, och lustfylld och den hade även en lugnande effekt på mig på en psykisk och kroppslig nivå. De insikterna har lett mig till undersökningsområden och teman för denna studie.
De effekterna som jag upplevde under genomförandet av aktiviteten med Action painting vill jag ta vidare till ett pedagogiskt sammanhang. Detta för att se om eleverna i grundskolan kan dra nytta av liknade dynamiska aktiviteter med mål att skapa en grund till vidare utveckling.
Dessutom tycker jag att liknade aktiviteter kan genomföras med ett kollektivt arbetssätt i skolsammanhang på ett inkluderande sätt där elevernas olika lärstilar få utrymme. Jag menar att det kollektiva arbetssättet kan minska prestationsångest hos eleverna i bildämnet. Många lärare uttrycker erfarenheter av elever som påstår att de inte kan rita. Detta kan jag bekräfta utifrån mina VFU perioder i bildämnet men också från min egen erfarenhet som slöjdlärare i en grundskola. Jag kan också bekräfta detta genom min egen bildkonstnärliga process som har skett under åren samt under genomförandet av min konstnärliga fördjupning under lärarutbildningen. Enligt BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) beskrivs prestationsångest som en
rädsla för att misslyckas samt att den enskilde upplever rädsla av att inte uppnå sina egna förväntningar samt omgivningens förväntningar.1 Prestationsångest kan leda till stora konsekvenser för eleverna i skolan. Elever kan tappa motivationen och lusten att fortsätta med sitt arbete. Enligt Skolans värdegrund och uppdrag ska skolans verksamhet ”sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära”.2 Vi lärare har som uppdrag att anpassa vår undervisning på så sätt att alla elever kan utveckla sina kunskaper på bästa möjliga sätt genom olika didaktiska metoder. Jag tänker också att det kollektiva lärandesättet kan öka elevernas självförtroende. Barbro Bergfeldt beskriver i sin avhandling Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen hur barn som hjälpte ett annat barn i klassen genom att beskriva och instruera det som skulle göras, visade ett förstärkt självförtroende.3 Jag har själv erfarenhet av elever i mina klasser som fungerar som de mer kunniga än andra elever och jag kan bekräfta att genom deras överförande av kunskap till en annan elev förstärks förståelsen av uppgiften för båda parter men också deras känsla av framgång i det undervisande ämnet.
Under mina studier till Ämneslärare i Bild och Slöjd på Konstfack har jag funderat mycket kring de individuella samt de kollektiva läroprocesserna. I Läroplanen för grundskola står det att skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden men också att interaktion mellan eleverna ska uppmuntras för att förbereda dem på en social nivå, att leva i en gemenskap som en del av samhället.4 Fokuset på individuella uppgifter i skolan framgår tydligt i den nationella utvärderingen i bild där det mest betonas hur eleverna arbetat med individuella uppgifter som kan bedömas av läraren enligt kunskapskraven.5 Detta fokus på individuella arbetssätt för att förenkla bedömningsprocessen har jag också uppmärksammat under alla tre VFU-perioder under lärarutbildningen samt via diskussioner med mina handledare som berättade att de sällan har gruppuppgifter. Som lärare tycker jag det är viktigt att kunna växla mellan individuella och kollektiva uppgifter men också
1 https://www.bup.se/diagnoser/andra-svarigheter/prestationsangest/ (hämtad 2020-12-14)
2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019, MTM, Johanneshov, 2019, s. 9.
3 Bergfeldt, Barbro, Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen: En interventionsstudie av bildskapande lärandeobjekt i förskoleklass, 2017. Hämtad från http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1136389&dswid=-6283
4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019, MTM, Johanneshov, 2019.
5 Marner, Anders, Bild i grundskolan [Elektronisk resurs] : en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, Skolverket, Stockholm, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111924
att kunna hålla balansen mellan dem. Det handlar om att kunna anpassa sin undervisning till olika lärstilar för att ge eleverna förutsättningar till bästa möjliga utveckling.6
Action painting – Abstrakt expressionism
Action painting är en dynamisk målerisk metod som involverar spontana appliceringar av kraftfulla, svepande rörelser med pensel eller andra verktyg för att droppa eller spilla färg på en arbetsyta.7 Termen Action painting grundades av den amerikanska konstkritikern Harold Rosenberg för att karaktärisera arbetet hos en grupp amerikanska abstrakta expressionister som använde metoden från omkring 1950.8 I december 1952 publicerade Harold Rosenberg en essä med titel “The American Action Painters” i Art News. I essän beskriver Rosenberg sin idé om att arbetsytan blir en arena för handlingar för konstnärerna som arbetar med Action painting.
För Rosenberg var det avgörande att det nya sättet att måla visade hur konstnären kunde organiserar sina emotionella och intellektuella tillstånd och uttrycka dem på ytan. Ytan, materialet och konsten behandlades av konstnärerna som en levande situation.
En av den abstrakta expressionismens pionjärer och dess centralfigur inom Action painting som Rosenberg fokuserade på är Jackson Pollock.9 Pollock påstod att “Painting is a state of being /…/ Every good painter paints what he is.”.10 Alltså att konstnären, som Rosenberg beskriver, genom konsten kunde uttrycka sina psykologiska och kroppsliga tillstånd och använda detta som drivkraft och behandla den konstnärliga aktiviteten som en upplevelse.
1.2 Syfte
Mot ovanstående bakgrund är studiens syfte att studera hur eleverna uttrycker sig kring erfarenheten och upplevelsen av det kollektiva arbetssättet Action painting. Mitt mål med studien är att genom denna metod synliggöra hur kollektiva arbetssätt kan förändra
6 URplay, Lärstilarnas uppgång och fall, 2019, https://urplay.se/program/210251-skolministeriet-larstilarnas- uppgang-och-fall, (hämtad 2020-12-14).
7 Action painting. (2020). In Encyclopedi Britannica. Hämtad från https://academic-eb-com.ez- proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/Action-painting/3610
8 Harold Rosenberg, Encyclopædia Britannica, https://www.britannica.com/biography/Harold-Rosenberg, (hämtad 2020-12-07).
9 Jackson Pollock, https://youtu.be/wGVuJ3q8fuQ (hämtad 2020-12-14)
10 Harold Rosenberg, Encyclopædia Britannica, https://www.britannica.com/biography/Harold-Rosenberg, (hämtad 2020-12-07).
bildundervisningen på ett lekfullt sätt för att öka elevernas engagemang och lust i bildundervisningen, individuellt men också kollektivt.
1.3 Frågeställning
1. Hur upplever eleverna det kollektiva arbetssättet?
2. Vilka pedagogiska fördelar eller nackdelar synliggörs i studien?
2 Empiri
Studiens datainsamling sker på en grundskola i Stockholm, med en grupp av 12 elever i årskurs 7, under ett lektionstillfälle. Elevernas vårdnadshavare fick samtyckesblanketter för att ge sin tillåtelse till att barnen kunde delta i studien (se Bilaga 1). Denna tillåtelse ger mig möjligheten att samla in studiens empiri enligt de forskningsetiska principerna för god forskningssed om deltagande.11
Den första datainsamlingen sker med att eleverna uttrycker sin energinivå genom att välja en bild av ett batteri. Det finns fyra olika nivåer på batterierna. Denna metod har utvecklats av Magelungen Gymnasiumskola och riktar sig till barn och unga med behov av särskilt stöd för att tydliggöra lektionsinnehåll med mål att elever ska lägga mer energi och arbetsminne på skoluppgifter. Metoden har använts av lärare i ämnen svenska, religion och engelska för få en lägeskoll om elevernas energinivåer för att kunna anpassa planerat lektionsinnehåll till elevernas energinivå. Metoden används främst vid lektionens början som incheckning men ibland även som utcheckning i slutet av lektionen för att kunna ge lärarna en sorts feedback på att något borde förändras i undervisningen.12
11 De forskningsetiska principerna berör fyra huvudkrav på forskningen: 1. Informationskravet, 2.
Samtyckeskravet, 3. Konfidentialitetskravet och 4. Nyttjandekravet. God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2017, https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017- 08-29-god-forskningssed.html, (hämtad 2020/01/05).
12 Hur laddad är du?, https://magelungen.com/magelungen-gymnasium-danvikstull/hur-laddad-ar-du/ (hämtad 2020/01/05).
Jag har valt att använda metoden vid början och i slutet av aktiviteten för att se skillnader i elevernas energinivåer som ett tecken på elevernas lust eller olust för aktiviteten. Batterierna kommer att visualisera förändringar i elevernas i energi- och lustnivåer.
Lektionen då eleverna utförde Action painting videofilmades. Inspelningen ger visuella data som analyseras för att studera hur eleverna upplever det kollektiva arbetssättet genom att studera hur den kroppsliga upplevelsen uttrycker motivation, lust eller olust samt hur interaktionen sker mellan eleverna under processen. När eleverna avslutat aktiviteten Action painting väljer de åter en batterinivå för att se en eventuell skillnad i deras energinivå efter jämfört med innan aktiviteten. Resultatet från mätningen av batterinivåerna jämförs och redovisas i studien. Slutligen görs också en semistrukturerad gruppintervju med 4 elever för att få syn på hur eleverna muntlig beskriver sin upplevelse av aktiviteten samt övriga tankar kring den specifika aktiviteten (se Bilaga 3). Intervjun har transkriberats inför analysen.
3 Urval och avgränsning
I denna studie fokuserar jag på hur eleverna upplever det kollektiva arbetssättet men också hur det kollektiva arbetssättet kan öka elevernas engagemang och lust i bildundervisningen, individuellt men också kollektivt, med målet att skapa en lärandemiljö där eleverna kan utveckla sina ämnesspecifika kunskaper men även sociala förmågor på lång sikt. Studien har ett dubbelt perspektiv där både pedagogens och elevens perspektiv tas upp. Jag som pedagog analyserar deras interaktion under lärande situationen samt tar deras upplevelser i beaktande för hur bildundervisningen kan förändras till en lekfull lärandeplats.
Bild 1- Bild på de fyra olika batterinivåerna.
Skolan där jag höll min workshop ligger i ett socioekonomisk stabilt område i Stockholm. Jag känner till eleverna som deltog i studien sedan tidigare från mina VFU perioder. Deltagarna i studien är elever i årskurs 7, en halvklass med 14 elever, men bara 12 kunde delta i studien. En elev var frånvarande vid lektionstillfället och den andra eleven genomförde aktiviteten i ett annat rum på grund av avsaknad av samtyckesblankett. Efter avslutad aktiviteten tillfrågades hela gruppen om vilka som ville delta i intervjun som skulle följa. Det var fyra elever som frivillig deltog i intervjun.
Jag har valt att genomföra min studie med hjälp av grundskoleelever då målet är att förändra lärandemiljön i grundskolans verksamhet och mer specifikt i bildämnets undervisningsformer.
Årskurs 7 valdes då eleverna i denna årskurs börjar med en ny uppsättning av kunskapsförmågor som ska utvecklas i de senare årskurserna i högstadiet.
Ett urval som jag gjorde inför aktivitetstillfället med eleverna har varit att visa en film om Jackson Pollocks konstnärliga metod.13 Detta för att eleverna skulle få visuella referenser och bakgrund till den uppgift de skulle göra. Filmen består av rörliga bilder samt musik och visar Pollock i sin konstnärliga process. Medan eleverna tittade på filmen berättade jag lite om Pollock som är en av de mest kända konstnärer inom den abstrakta expressionistiska konsten och hur han utvecklade Action painting som konstnärlig metod. Detta för att eleverna skulle kunna sätta aktiviteten i en kontext bland andra konstarter.
Eleverna arbetar på ett stort vitt papper, med dimensioner 1,5 m x 3 m, som är tejpad på golvet.
De har enbart använt svart gouachefärg, förtunnad med vatten, i små hinkar och använder bredda penslar samt pinnar som verktyg för att överföra färgen till pappret. Valet att eleverna skulle använda bara svart färg är för att jag ville att de skulle fokusera på det kollektiva arbetssättet och att de skulle experimentera med tekniken utan att fokusera för mycket på verkets komposition.
Något som valdes bort var en andra fas i studien där eleverna skulle tolka den abstrakta bilden som gjordes med Action painting. Eleverna skulle hitta former, figurer eller platser i den abstrakta bilden och betona formerna med färg. Detta moment har genomförts av eleverna men
13 Jackson Pollock Action Painting, https://youtu.be/X3Uj_HAAvbk (hämtad 2020-11-24).
räknas inte som en del av data och analyseras därför inte i studien. Resultat från detta moment tas upp som erfarenhet och diskuteras i diskussionsdelen. Anledningen till att momentet valts bort är att studien är småskalig samt för att den första fasen som var planerad kunde generera mycket intressanta fynd i en pedagogisk avsikt.
4 Metod
Studien genomförs med inspiration av aktionsforskningsstrategi i form av fältstudier.14 Aktionsforskningens viktiga aspekter är att förbättra praktiken genom att initiera förändringar, öka förståelsen kring problematiken genom reflektion och utvärdering av förändringarna som har applicerats och att omforma praktiken genom att utmana det befintliga systemet. Detta innebär att studien har en praktisk karaktär med mål att förstå problem som uppstår i det specifika sammanhanget och ha som avsikt att hitta praktiska lösningar för att förändra situationen. Studien har som syfte att förändra bildämnets praktiker, där deltatagarna är aktiva och kan påverka studien. Men det behövs uppföljande studier för att kunna genomföra en regelrätt aktionsforskning.
Data samlas in genom metodtriangulering som utgör underlag för analysen, nämligen energibatterierna, filmandet av aktiviteten och en semistrukturerad gruppintervju med öppna frågor (se Bilaga 3). Empirin samlas in vid ett lektionstillfälle i skolan. Data har bearbetats efteråt för att kunna hanteras inför analysen. Energibatterierna jämförs och sammanställs i en tabell, anteckningar skrivs om filminspelningen och intervjun transkriberas. Den insamlade kvalitativa datan analyseras genom en fenomenologisk analysmetod, där intresset ligger i hur eleverna beskriver och tolkar sina erfarenheter.15 Med denna metod som verktyg studerar jag elevernas agerande under aktiviteten via det filminspelat materialet samt hur de uttrycker sig i intervjun. Jag beskriver och tolkar materialet utifrån mitt perspektiv som pedagog samt den sociokulturella teorin.16
14 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Fjärde upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, s.173–185.
15 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Fjärde upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, s. 187 - 200.
16 Ibid, s.187.
Metoderna för datainsamlingen ger en varierad mängd data för att kunna analysera olika aspekter i den lärande miljön. Intervjuer med eleverna valdes istället för skriftliga frågeformulär. Detta för att det är av stort intresse att höra elevernas röster för att förstå deras upplevelser av aktiviteten utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.
5 Teori och tolkningsram
Data analyseras utifrån Lev Vygotskjis sociokulturella teori om barns lärandeprocesser.17 Den sociokulturella teorin känns relevant för studien för att skolverksamhet har som grund den sociala interaktionen mellan människor. Elever och lärare interagerar ständig med varandra under skoldagen och dessutom lär de sig av varandra vid undervisningstillfällen men även på rasterna. Vygotskji hävdar att eleverna använder sig av både tidigare erfarenheter och av sin fantasi för att skapa ny kunskap.18 Fantasi betraktas här som en kombinationsförmåga där den kombineras med verkligheten. Det vill säga att eleverna kopplar allt nytt de erfarit till tidigare erfarenheter för att befästa den nya kunskapen. I denna studie är den nya erfarenheten det kollektiva arbetssätt som karaktäriseras av spontanitet och frihet och som kommer att kopplas och jämföras av eleverna till det individuella arbetssätt och den strukturstyrda undervisning som utgör undervisningsnormen. Det är därför viktig, menar Vygotskji, att bredda elevernas erfarenheter så att de har en bred verklighetsreferens som grund till vidare utveckling. Han betonar också vikten av lek som en del av fantasimekanismen och barnens kunskapsutvecklingsprocess. Vygotskji menar att barn lär sig via lek och denna tendens borde utnyttjas. I den här studien är leken Action painting metoden och genomförs på ett kollektivt arbetssätt. Leken betraktas i studien som ett viktigt verktyg för att undersöka hur eleverna upplever action painting aktiviteten i sig men även hur de upplever det kollektiva arbetssättet.
Dessutom menar Vygotskji att eleverna lär sig genom egna erfarenheter som är beroende av den miljö som eleven befinner sig i. Lärarens roll, enligt Vygotskji, är att reglera och organisera denna lärandemiljö. Genom elevernas interaktion med denna organiserade miljö samt genom interaktionen med varandra och läraren kan eleverna nå sin fulla utvecklingspotential, enligt Vygotskjis begrepp, den proximala utvecklingszonen. Enligt min uppfattning kan man se den
17 Lindqvist, Gunilla (red.), Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet, Studentlitteratur, Lund, 1999, s. 22.
18 Ibid, s. 186–188.
proximala utvecklingszonen utifrån två perspektiv. Den första är utifrån elevens perspektiv där den proximala utvecklingszonen skapar utrymme för experimenterande och utveckling. Denna utvecklingsfas fungerar som ett mellanstadium mellan att eleverna härmar läraren eller en klasskamrat vilket leder till ny kunskap. På ett liknade sätt får eleverna agera under denna studie. Eleverna får vissa förutbestämda ramar att följa men får även utrymme att experimentera. Dessutom är aktiviteten och arbetssätt något nytt för eleverna och det kommer uppstå härmning till en viss utsträckning. Det andra perspektivet är utifrån lärarens roll som organisator och handledare. Läraren ska organisera lärandemiljön samt erbjuda eleverna, via sin undervisning, möjligheten till en mängd erfarenheter inom skolämnen.
6 Tidigare forskning
Här beskriver jag tidigare studier och forskning som betraktas som relevant för min studie. Jag redovisar de olika studierna och kopplar dem till denna studie med avsikten att ringa in ett forskningsområde och relatera detta innehåll till studiens frågeställning.
6.1 Kollektiva arbetssätt
Kollektiva processer stöds av det sociokulturella perspektivet där det påstås att kunskapen konstrueras genom samspel mellan människor men också med sin omvärld och inte genom individuella lärprocesser.19 Det kollektiva lärandet sker kontinuerligt i den gemensamma miljön som vi delar med varandra. Vikten av detta perspektiv tar Barbro Bergfeldt också upp i sin avhandling Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen.20 Bergfeldt undersöker hur pedagogen kan skapa förutsättningar för barn att utveckla sina kunskaper genom interaktion mellan barn och vuxen men också mellan barn och barn. Studien är en kvalitativ studie inspirerad av interventionsstudiens upplägg och analyseras utifrån Vygotskjis teori om den proximala utvecklingszonen. Hennes empiri består av bilder från 26 målarstunder, utskrivna texter från fem av dessa tillfällen, samt en samtalsintervju med pedagogerna på skolan. Det är en studie som genomfördes i förskolemiljö men kan definitivt vara relevant för andra
19 Förespråkare för det sociokulturella teoretiska perspektivet är bland annat Lev S. Vygotskij, John Dewey och Olga Dysthe. Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur., Dewey, J. (2005). Art as experience.
(Perigree trade paperback ed.) New York: Penguin books., Dysthe, Olga. (red). (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
20 Bergfeldt, 2017.
åldersgrupper. Bergfeldt betonar vikten av att det borde finnas en mer kunnig person närvarande under lärandeprocesser. I hennes studie är hon denna person, som lärare som undervisar barnen, men också barn som kan lite mer än sina klasskamrater och följaktligen kan fungerar som instruktör till ett annat barn i klassen. Studiens resultat visar att lärande i en kollektiv miljö ökar barnens färdigheter, förmåga och förståelse om det som lärs ut.
Ellinor Mothander studerar i sin uppsats Konsten att skapa tillsammans vikten av det kollektiva arbetssättet.21 I sin studie undersöker hon hur en grupp elever med NPF-diagnos kan utvecklas genom att arbeta tillsammans med bildskapande.22 Syftet med hennes undersökning är att utforska olika metoder i kollektivt bildskapande för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, för att finna sätt att skapa en fungerande och trygg social situation. Hennes ambition är även att undersöka bildpedagogikens potential att främja rörlighet, interaktion och lustfyllt skapande. Empiri har samlats in via egna observationer och fältanteckningar, videoinspelningar, frågeformulär som eleverna svarade på och spontana samtal med eleverna under fyra workshoptillfällen. Studiens resultat visar att genom att aktivera kroppen, flera sinnen och att våga utmana undervisningsnormen för hur arbete i grupp ofta ser ut kan fruktbart för elevernas utveckling.
6.2 Kroppslig upplevelse
En annan aspekt är att i grundskolan saknas det spontana agerandet under lärandesituationer.
Barn i förskolan arbetar väldigt spontant och mycket fysiskt med nästan alla aktiviteter. Det är den kroppsliga upplevelsen som är viktig och fungerar som grund för lärandet. Det finns studier som har genomförts inom olika områden såsom samhälls- och beteendevetenskap men även i pedagogik.23 I uppsatsen Kropp och hjärna i samspel - en studie av rörelsens betydelse för
21 Mothander, Ellinor, Konsten att skapa tillsammans: En undersökning om gemensamt bildskapande för elever med NPF-diagnos,2019. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6984
22 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. https://attention.se/npf/om- npf/ (hämtad 2020-12-14).
23 Carlsson, Anna, (2007). Kropp och hjärna i samspel: en studie av rörelsens betydelse för inlärning.
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-341, http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:205603/FULLTEXT01.pdf, Ellrose, S. (2019). Rörelse-/hjärnpauser i
barns lärande av Anna Carlsson, är syftet med arbetet att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Hon undersöker detta genom en enkät som delades ut till fyra förskolor och en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna.
Som stöd till analysen har Carlsson fördjupat sig i hjärnans funktioner samt har använt sig av Piaget och Deweys pedagogiska teorier. Studiens resultat visar att ökad rörelseträning behövs inom både förskola och skola samt att det är ett roligt och viktigt sätt att förebygga problem med lärandet.24 Detta visar att fysiskt engagemang, alltså den kroppsliga upplevelsen, i olika aktiviteter i skolsammanhang har potential att lösa flera problem i skolan som nämns ovan.
”Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet” står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet under avsnittet Skolans värdegrund och uppdrag.25 Via lek kan vi faktisk använda oss av barnens naturliga lust till lek för att kunna åstadkomma elevens ultimata inlärningspotential. Genom lek kan vi som lärare planera undervisningsmoment som är lustfyllda, spontana och aktivera kroppen för att befästa nya kunskaper hos eleverna och använda oss av de pedagogiska verktyg samt metoder som finns till förfogande för att på bästa sätt stötta eleverna till sin bästa möjliga utveckling.
6.3 Energi
I skolan möter vi barn med mycket energi, liksom barn med lite energi. För låg eller för hög energinivå kan påverka barnets lärandeutveckling. I vissa fall kan sådana elever karakteriseras som problematiska i klassrummet. Barn behöver flera sätt att få ut sin energi på ett nyttigt sätt, bortom gymnastik och på raster. Folkhälsomyndigheten har skrivit en rapport om att barn och unga rör på sig för lite och att detta har som följd att allt fler elever upplever skolstress.26 Undersökningsresultatet bekräftar att barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla. Studien Skolbarns hälsovanor visar att den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11-åringar till upp emot 75 procent för 15-åringarna.27 Det är en stor diskussion om hur vi kan införa mer rörelse i skolan
undervisningen: Att använda rörelse-/hjärnpauser som ett verktyg i grundskolan, ur modersmålslärares perspektiv. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168604.
24 Carlsson, 2007.
25 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019, MTM, Johanneshov, 2019.
26 https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/ny-studie-visar-pa-vikten-av- insatser-for-mer-fysisk-aktivitet-bland-barn/ (hämtad 2020-12-14).
27 https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/skolbarns- halsovanor/ (hämtad 2020-12-14).
i de olika ämnena. Det finns många webbsidor med förslag till lärare om vilka olika metoder det finns för att få in mer rörelse i undervisningen.28 Bland annat föreslås rörelsepauser där eleverna kan göra upphopp eller danspauser på 10 minuter, att svara på frågor med rörelse istället för med ord eller utomhuslektioner som uppmuntrar till rörelse.29 Dessutom informerar Skolverket om nytta med rörelse i skolan för elevernas inlärningsförmåga. Det finns på Skolverkets webbsida inspirationsmaterial som innehåller film, bildreportage och diskussionsfrågor kring teman Mer rörelse i skolan.30
Konstnären Jenny Berntsson som arbetar med barn i medskapande konstnärliga processer i projektet ”We are here” har påtalat vid en digital presentation, sina observationer med arbetet med barn.31 Hon använder sig av energiteckningar där barnen tar en penna i varje hand och ritar abstrakt på papper på ett väldigt intensivt sätt. Hon påstår att denna aktivitet i början av hennes workshop fungerar som en energi utjämnande strategi. Hon menar att barn som har energiöverskott blir av med lite energi och blir lugnare och motsatsen händer med barnen som har låga energinivåer. Barnen får extra energi genom aktiviteten.
7 Bearbetning och analys
Under detta avsnitt redovisar jag insamlad empiri efter bearbetning. Det vill säga filminspelningen av aktiviteten genom egna anteckningar, gruppintervjun med eleverna som har transkriberats samt energibatterierna sammanställd i en tabell. Utifrån filmen har jag observerat och antecknat hur eleverna reagerade under olika moment liksom hur deras kroppsspråk och kommentarer ”uttalar” deras upplevelse och uppfattning av aktiviteten. I intervjun har jag varit intresserad av att låta elevernas röst höras om hur de beskriver sina uppfattningar och upplevelser om aktiviteten. Tabellen med de sammanställda energibatterierna visualiserar elevernas kroppsliga energinivåer, men även nivåer av lust eller olust för
28 Idrott och hälsa i skolan, tips på brain breaks övningar, https://idrottochhalsaiskolan.se/fler-tips-och-ovningar- 2/ (hämtad 2020-12-14), Svensk gymnastik, Håll energinivån uppe i skolan,
https://www.gymnastik.se/Nyheter/Nyheter/2020/hallenerginivanuppeiskolan (hämtad 2020-12-14), Friskis &
Svettis, Elevernas egna tips för mer rörelse i skolan,
https://www.friskissvettis.se/Ostersund/Inspiration/rorelsetips-for-skolan (hämtad 2020-12-14), Pedagog Malmö, Tips på hur du kan jobba med rörelse i skolan och på fritids, https://pedagog.malmo.se/2020/03/30/tips-pa-hur- du-kan-jobba-med-rorelse-i-skolan-och-pa-fritids/ (hämtad 2020-12-14).
29 https://pepskola.se/arbetsomraden/aktivitet_i_undervisningen (hämtad 2020-12-14).
30 https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan
31 Örebro konsthall, Jenny Berntsson, “We are here”, digital presentation som jag deltog i den 27:e Oktober 2020, https://extra.orebro.se/orebrokonsthall/tidigareutstallningar.4.37473cf3159b243b4e1ccf.html
aktiviteten. Materialet analyseras utifrån Vygotskjis sociokulturella teori om den proximala utvecklingszonen samt utifrån fantasimekanismen och lek som en del av undervisningen.
7.1 Betydelsen av elevernas rörlighet
I början av action painting aktiviteten och medan eleverna tar på sig skyddskläderna observerar jag att de är glada och exalterande. Ett tydligt tecken på att eleverna tycker att aktiviteten känns ny eller annorlunda för dem. Arbetssättet i sin helhet verkar öka elevernas lust inför aktiviteten.
De ska arbeta som en grupp under annorlunda förhållanden jämfört med den vanliga bildundervisningen.
Jag ser att eleverna rör sig sporadisk, fram och tillbaka, de ler men har även ett allvarligt ansiktsuttryck och tittar på pappret de ska arbeta på. De visar via sitt kroppsspråk ett kreativt skapande men också osäkerhet. Eleverna har sina tidigare erfarenheter men nu står de inför en ny erfarenhet, en ny upplevelse. Enligt Vygotskji kan eleverna genom leken utveckla sin fantasi.32 Precis som Vygotskji menar jag att eleverna grundar denna nya upplevelse på det som hittills är verklighet för dem. Med verklighet menar jag tidigare erfarenheter de redan har från skolundervisning i tidigare årskurser samt erfarenheter från olika aktiviteter på fritiden. De erfarenheterna fungerar nu som referens för att kunna bearbeta och befästa den nyskapande erfarenheten, upplevelsen.
32 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
Eleverna är tveksamma till att börja med aktiviteten trots att de har sett en kort film om Action painting och Pollocks konstnärliga metod och vet vad aktiviteten går ut på. Tvekan synliggörs genom elevernas frånvaro av kroppsrörelse och genom att muntligt uttrycka den med att fråga varandra om de ska börja. Jag märker att eleverna väntar på min instruktion för att kunna börja.
Detta signalerar att eleverna befinner sig i ett känslomässigt tillstånd som beskrivs som osäkerhet. De är inte vana vid det specifika arbetssättet och kanske upplever friheten som ett hinder. De agerar enligt skolans inbyggda logik att eleverna skall vänta på lärarens tecken att sätta igång. Allt de behövde vid denna tidpunkt var signalen att de kan börja. Det räckte med att några elever började kasta färg, med penslarna och pinnarna, på pappret. Några elever som är kunnigare eller modigare börjar först och de andra eleverna följer efter.
Bild 2- I bilden ser vi eleverna som står runt pappret innan de börjar med aktiviteten.
Under aktivitetsförloppet får eleverna input från mig då och då. Eleverna befinner sig i den proximala utvecklingszonen och vågar experimentera med tekniken.33 I filmen ser man hur de provar att hålla penseln eller pinnen på olika sätt för att skapa olika märken på pappret med hjälp av färgen. De byter verktyg med varandra för att testa vidare. De vågar alltmer genom att hälla färgen från burken. Eleverna utnyttjar detta lektillfälle genom att experimentera vidare och genom detta experimenterande skapar de nya erfarenheter. Med andra ord är det ett möte mellan den nyskapande erfarenheten som produceras genom fantasi och den materiella verkligheten.
Mot sluten av aktiviteten, när färgen börjar ta slut, observerar jag att de flesta eleverna inte vill avsluta. De lämnar sina burkar på bänken men några behåller sina verktyg. De som behåller sina verktyg går tillbaka till pappret och tar färg från pappret där det har samlats mycket färg och flyttar den på andra ställen där det inte finns mycket färg. De andra eleverna som inte håller i sina verktyg går tillbaka till pappret för att betrakta resultatet (se Bilaga 2). De går runt pappret och närmar sig pappret för att se bättre. Deras kroppsspråk visar att de reflekterar över resultatet och att den inre och yttre världen förenas.34 Jag märker att det finns en stolthet i deras kroppshållning. Denna stolthet kan ses som att eleverna har njutit av aktiviteten och att de känner själva att de har utvecklat sina kunskaper.
33 Lindqvist, 1999, s. 22.
34 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
Bild 4-Bilden visar några elever som börjar med aktiviteten och några som iakttar.
Vid intervjun reflekterar eleverna vidare. På frågan om de tänkte på något under arbetsgången uttrycker eleverna att det som de mest tänkte på var hur de kunde utveckla det kreativa skapandet med den specifika tekniken.
Elev 2: Nejjjj…eller ja! Jag skulle vilja…em, att man kunde få ta olika färger istället för bara svart.
Det skulle bli mycket, mycket mer färgglatt, kanske ännu roligare.
Elev 4: Det mest jag tänkte på, hur man kunde göra ännu finare, så det blir kreativ. Så jag gick över, alltså gick med fötterna på den men det blev inte jättefint.
Elev 2: Men då blev alla jättearga!
(Skratt)
Elev 4: Jag tänkte att man kunde blir kreativare och…
Elev 3: Jag tänkte också den här med färger, att man…om man hade, om man använde färger så skulle man kunna, om alla skulle ha haft var sin färg typ, så skulle det vara lite roligt. Typ såhär, ja…
Eleverna berättar att de skulle vilja testa med flera färger då det färgglada resultatet skulle göra aktiviteten ännu roligare. En elev berättar att hen tänkte mest på tekniken och verktygen samt
Bild 3-Eleverna under arbetsgång.
hur hen skulle kunna använda sin kropp genom att gå på pappret för att påverka resultatet.
Genom det som eleverna berättar inser jag att eleverna har tagit sig an uppgiften och vill utveckla den vidare. De tar en aktiv position och reflekterar över det som de nyss har gjort. De använder sina tidigare erfarenheter och enligt Vygotskji omvandla den nya erfarenheten med hjälp av fantasin.35
7.2 Det kollektiva arbetssättet
När eleverna påbörjar aktiviteten börjar också leken i ett pedagogiskt och socialt sammanhang.
Jag ser att de elever som börjar senare härmar de första eleverna.Genom att härma blir det ett sätt att lära sig tekniken och att pröva nya material. Bergfeldt beskriver härmning som en viktig del av barnens utveckling och lärande. Hon använder sig av Vygotskjis begrepp imitation, där imitation är en aktiv process som skapas för barnen i den proximala utvecklingszonen. Alltså den zonen där de kan konstruera nya kunskaper.36 Hon nämner specifikt hur barnen i hennes studie härmar vad hon lär ut men samtidigt kommer de med egna förslag och idéer till sitt bildskapande. Detta stämmer väl med mina iakttagelser under aktivitetens gång. Eleverna härmar varandra och experimentera med verktygen och tekniken.
Den nyskapande erfarenheten produceras också genom den sociala interaktionen mellan eleverna. Det sker ett dynamiskt möte för eleverna, som Vygotskji beskriver det mellan den inre och den yttre världen.37 Eleverna diskuterar med varandra och tittar på varandra under processen. De samarbetar genom att slå sina verktyg mot varandra och samtidig titta på pappret tillsammans för att se vad denna handling kommer ha för effekt. Det kollektiva arbetssättet har skapat en social händelse där eleverna reflekterar och agerar tillsammans.
Senare under arbetsgången hörs kommentarer av eleverna. De gör associationer till tidigare erfarenheter. En elev kommenterar ljudet som färgen gör när den faller på pappret ”Det låter som regndroppar!”.38 Erfarenheter från det verkliga livet och om hur regnet låter blir en
35 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
36 Bergfeldt, 2017.
37 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
38 Citat från filminspelning av aktiviteten, 2020/11/24, 00:08:24.
utgångspunkt för eleven. Enligt Vygotskji gör eleven en koppling till det verkliga livet genom fantasi.39 Aktivitetens ljud blir då verkligt för eleven och en del av sina nyskapande kunskaper.
Det hörs också hur några eleverna uttrycker sina åsikter om aktiviteten. En elev säger att det skulle har varit bättre med två eller flera färger, en annan skriver sitt namn på pappret, en tredje uttrycker sin lust att måla och en elev närmar sig pappret och säger att det är mest prickar och strecken och att de är fina. Vidare diskuterar de med varandra om man skulle kunna gå på pappret. Det är tveksamma och frågar för att få min tillåtelse. Här använder eleverna sin fantasi om hur de kan utveckla aktiviteten på egna villkor.40 Men samtidig befinner de sig i den proximala utvecklingszonen där de kräver att få tillåtelse av en mer kunnig person, i detta fall av mig.41 Samtidigt som de härmar tekniken vill eleverna utveckla tekniken. Som Bergfeldt skriver i sin avhandling att härmningsprocessen är ingen mekanisk process utan en process som leder till ett sökande efter något nytt de vill tillföra till tekniken.42 Den stimulerande miljön föder tankar till vidare utveckling. Två elever börjar gå hand i hand på pappret.
Detta leder till reaktioner av andra i gruppen. De skriker ”Nej!”. Men slutligen ser de på handlingen som en inspiration till att prova själva att gå eller trampa på färgen och pappret. De
39 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
40 Ibid, s. 186 - 188.
41 Ibid, s. 22.
42 Bergfeldt, 2017.
Bild 3-Bilden visar de två eleverna som går på pappret hand i hand.
flesta provar försiktig och bara på papprets kanter. Eleverna, oavsett sin första spontana reaktion med eleverna som gick på pappret, tar händelsen som en steg vidare i utvecklingen och sitt experimenterande.43
I intervjuns första fråga till eleverna om hur de upplevde aktiviteten säger eleverna:
Elev 2: Det var intressant! Eller vi har, liksom, ganska annorlunda mot…ja, men annorlunda uppgift (XX)…aktivitet.
Elev 3: Det var lite större, det var lite såhär…oftast så är man bara med en penna på papper eller med en pensel men sen målarfärg. Men den här var mer på golvet och giganormt och såhär fick man bara skvätta och göra så mycket man ville. Men det var inte så noggrant.
Elev 1: Det kändes som att man kunde vara jättekreativ på ett annorlunda sätt än vad man bruka göra.
Elev 4: Ja! Och sen kändes det väldigt härligt! För att man inte brukar få smutsa ner sig, inte få att bli rörigt. Men nu hade man en stor overall så skyddade det allting. Så kunde man skvätta överallt.
Det var härligt!
De uttrycker först att de tyckte att aktiviteten var intressant och kul. De utvecklar sin respons genom att betona hur annorlunda den här aktiviteten kändes i jämförelse med den vanliga undervisningsmetoden som de har upplevt i bildämnet. Med vanliga undervisningsmetoden avses uppgifter där eleverna arbetar individuellt och inte i ett kollektivt arbetssätt. De preciserar olikheten genom att nämna de faktorer som kändes annorlunda. Med annorlunda menar eleverna det kollektiva arbetssättet som präglas av frihet och spontanitet samt att kunna arbeta på en yta med större format än det format de brukar arbeta med.
Utifrån elevernas svar samt från tidigare forskning förstår jag hur stor betydelse det har att organisera lärandemiljön så att läraren breddar elevernas erfarenheter. Det är precis vad Vygotskji lyfter fram som viktigt inför den proximala utvecklingszonen. Vygotskji betonar att läraren borde reglera och organisera miljön så att eleverna på flera sätt kan utvecklas genom att använda alla sina sinnen och följaktligen sina kunskaper. 44 Bergfeldt betonar också vikten av
43 Lindqvist, 1999, s. 22.
44 Lindqvist, 1999, s. 22, 186 - 188.
interaktionen mellan barn och bildpedagog vilket ger möjlighet till att barnen utvecklar sina färdigheter genom att använda nya material och tekniker med mål att utveckla sin kreativitet.45 Dessutom kändes arbetssättet nytt för eleverna och karaktäriseras som roligt och upplivande.
I följande fråga ber jag eleverna att jämföra aktiviteten med någon annan aktivitet. Om de kan tänka på någon annan aktivitet som liknar den här. De berättar för mig att de har gjort liknade aktiviteter under förskoleåren. En elev kommer ihåg en kollektiv uppgift som hen hade genomfört med sina klasskamrater i tidigare årskurs i grundskolan.
Elev 2: Och vi gjorde typ en […], vi gjorde det typ i 4an, 5an, 6an… Eller då brukade vi ha en skylt utanför vårt klassrum och sen så där alla hade sitt handavtryck på. Det var också ganska kul men man gjorde väl inte så mycket att man målade utan man bara gjorde den. Den här var mer, liksom, att man kunde göra mer kreativa saker.
Jag: Kan du berätta om den här skylten? Hur kändes det när ni gjorde den?
Elev 2: Det kändes väl…ja…jag vet inte. Det var kul! Men den här var roligare för att det var mer som en aktivitet.
Elev 3: Man kunde typ göra vad man ville, alltså…
Elev 2: Ja, liksom, skylten som vi gjorde då var mer att vi skulle bara göra det men den här var mer att, det var mer som att vi gjorde någonting än att vi skulle liksom, göra en sak. Fattar ni?
Hen berättar att de hade gjort en skylt som hängde utanför klassrummet. Skylten skapades av alla i klassen och visade deras handavtryck. Eleven berättar att denna aktivitet kändes som en uppgift som var obligatorisk att genomföra. Samma elev jämför den tidigare kollektiva aktiviteten med denna aktivitet som den nyss hade upplevt. Eleven jämför alltså tidigare erfarenhet med den nyskapande erfarenheten. Jämförelsen mellan dessa erfarenheter stämmer med Vygotskjis teori om fantasifunktionen kopplad till verklighet.46 Eleven uttrycker att det är en skillnad mellan att göra en sak och att göra någonting. Jag tolkar elevens uttalande som att det finns en skillnad mellan en uppgift och en aktivitet. Skillnaden verkar ligga i den kroppsliga upplevelsen. Med det menar jag att genom att aktivera kroppen, aktiverar man också alla sina sinnen och känslor. Aktiviteten blir en upplevelse där man kan uttrycka sig på flera nivåer. Den
45 Bergfeldt, 2017.
46 Lindqvist, 1999, s. 186 - 188.
dynamiska aktiviteten som eleverna upplevde förstärks ännu mer av det sociala sammanhanget.
Eleven betonar att aktiviteten kändes som att ”vi”, alltså eleverna, gjorde någonting tillsammans. Eleverna skapade tillsammans, experimenterade tillsammans, tog gemensamma beslut om nästa handling under processen. Precis som den sociokulturella teorin och Vygotskji pedagogiska teorier går ut på, lär sig eleverna på individuell nivå men också på en social nivå.47 Eleverna uppskattar den fria aktiviteten och beskriver den som kreativ och roligt. De nämner att de sällan få skapa fritt utan att behöva prestera och framställa ett färdigt resultat.
7.3 Elevernas energi- och lustnivåer
Eleverna fick välja ett energibatteri i början av aktiviteten samt efter aktiviteten vilket visualiserar elevernas kroppsliga energinivå, men även nivåer av lust eller olust för aktiviteten.
Här presenterar jag sammanställning av denna data.
47 Ibid.
1 1 2 2 2 3 3 3 3 3
4 4 4 3 3 3 4 4 4 4
E L E V 1 E L E V 2 E L E V 3 E L E V 4 E L E V 5 E L E V 6 E L E V 7 E L E V 8 E L E V 9 E L E V 1 0
ELEVERNAS ENERGINIVÅ
Innan Aktiviteten Efter Aktiviteten
Tabell 1- Tabellen visar elevernas energinivåer innan och efter aktiviteten.
I tabellen ser vi att nästan alla elever fick en tydlig energiuppgång efter aktiviteten. Det är bara en elev som påvisar oförändrad energinivå. För de flesta eleverna har energiuppgången ökat en batterinivå och för tre elever har energiuppgången ökat två eller tre batterinivåer. Gruppens allmänna tillstånd verka även vara jämnare än innan aktiviteten. Det är intressant att batterimetoden uppvisar ett liknande resultat som konstnären Jenny Berntssons metod med energiteckningarna.48 Det vill säga att Action painting samt energiteckningarna fungerar som energiutjämnande strategier.
De första batterivalen kan tolkas som den kroppsliga eller mentala energin som eleverna upplever vid den stund de kommer in i rummet, om eleverna känner sig trötta eller pigga efter en lång skoldag men även om de känner lust eller olust inför aktiviteten. De batterival som sker efter aktiviteten kan tolkas som en indikation på att eleverna tyckte om eller inte tyckte om aktiviteten. I detta fall ser vi en tydlig uppgång och energinivåerna kan påvisa att njutning har ökat elevernas kroppsliga energinivå. Genom tabellen samt mina iakttagelser förstår jag hur leken kan påverka elevernas lust som följaktligen kan påverka elevernas engagemang i uppgiften. Som Vygotskji påstår att det är det dynamiska mötet mellan elevernas inre och yttre värld, kopplingen mellan känslorna och upplevelserna med den kroppsliga erfarenheten.49 Leken som upplevs som en kollektiv aktivitet där friheten att experimentera men också friheten att referera till egna tidigare erfarenheter lyfter och förstärker elevernas upplevelser.
8 Tolkning och resultat
Mitt mål med studien är att synliggöra hur kollektiva arbetssätt kan förändra bildundervisningen på ett lekfullt sätt för att öka elevernas engagemang och lust i bildundervisningen, individuellt men också kollektivt. Elevernas upplevelse av det kollektiva arbetssättet har varit utgångpunkt för analys och tolkning av studies resultat.
En del av analysen har varit elevernas rörlighet. Att få in mer rörelse i skolan är ett tema som har skapat en stor diskussion bland pedagoger och är något som uppmuntras av Skolverket,
48 Örebro konsthall, Jenny Berntsson, “We are here”, digital presentation som jag deltog i den 27:e Oktober 2020, https://extra.orebro.se/orebrokonsthall/tidigareutstallningar.4.37473cf3159b243b4e1ccf.html
49 Lindqvist, 1999, s. 186 – 188.
liksom av Folkhälsomyndigheten.50 Fokus i mitt studie har varit elevernas energinivåer och hur de nivåerna kan justeras så att eleverna kan nå det bästa möjliga tillståndet för att inhämta kunskap. I studiet visas hur viktigt det är för eleverna att involvera sina kroppar för att flera sinnen samt känslor ska aktiveras med mål att förvandla en aktivitet till en upplevelse, vilket uppvisar samma resultat som Anna Carlssons studie där den kroppsliga upplevelsen är viktig i lärandet.51 Det kollektiva arbetssättet har också varit en viktig del av analysen. Som Bergfeldt skriver i sin avhandling är det avgörande hur pedagogen skapar förutsättningar för barn att utveckla sina kunskaper genom interaktion och möjligheten att lära sig av varandra i en lustfylld interaktionsprocess.52 Eleverna i min studie har upplevt alla dessa delar genom workshopen i Action painting. Där de dessutom har lärt sig om en ny konstart och möjlighet att experimentera med tekniken samt material och verktyg.
8.1 Elevernas upplevelse av den kollektiva aktiviteten
Det är tydligt att eleverna upplevde den kollektiva aktiviteten som inspirerande och att den höjde deras energinivå. De beskriver arbetssättet som lustfyllt och betonar vikten av att aktiviteten kändes meningsfull för dem på en gruppmässig nivå, men också att de upplevde aktiviteten som något helt annat än vanlig bildundervisning. Upplevelsen av aktiviteten var viktig. Rörelsen och aktivering av flera sinnen som en del av aktiviteten förstärkte upplevelsen och påverkade elevernas lustnivåer för uppgiften. Experimenterandet med tekniken möjliggjordes via det fria arbetssättet. Från intervjun framkommer också att eleverna upplevde aktiviteten som en lek och att de reflekterar över hur de utvecklades på individnivå liksom hur de agerade som en grupp, alltså kollektivt. Eleverna uttryckte också olika idéer om hur aktiviteten kunde bli mer intressant för dem. Detta visar att uppgiften kunde ge eleverna inspiration och att de kunde vidareutveckla tankar och idéer till fortsatt experimenterande.
50 https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/ny-studie-visar-pa-vikten-av- insatser-for-mer-fysisk-aktivitet-bland-barn/ (hämtad 2020-12-14),
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan (hämtad 2020-12-1).
51 Carlsson, 2007.
52 Bergfeldt, 2017.
8.2 Pedagogiska fördelar eller nackdelar
Utifrån mitt bildpedagogiska perspektiv, och med exemplet Action painting, menar jag att en aktivitet där rörelse, kollektiv arbete och ett experimentellt arbetssätt kan främja eleverna på olika nivåer om det inkluderas i undervisningen. Eleverna visade en lustfylld drivkraft under arbetsgången som höjde deras motivation och engagemang i det pedagogiska rummet liksom i lärandeprocessen. Med det pedagogiska rummet menar jag hur gruppen i sin helhet påverkas av denna drivkraft. Motivationen, engagemanget och lusten kan smitta av sig från några elever till resten av gruppen. En annan aspekt är att lekfulla kollektiva arbetssätt kan förändra attityden under lektionstillfällen. Eleverna kan se undervisningstillfällen som intressanta där deras erfarenheter och kunskaper utvecklas och inte som ett tillfälle där enbart krav ställs på dem.
En nackdel som påvisas i studien är att den totala friheten under en liknade aktivitet kan upplevas som ovan och därför minska elevernas motivation. Några elever uttryckte i intervjun att de saknade mål med aktiviteten och att de skulle önska sig mer tydliga ramar i processen.
Min slutsats är att balansen måste hållas. Fria aktiviteter ska ha utrymme för experimenterande men även vara tillräckligt strukturerade så att eleverna känner att de får ett konkret förslag om hur kunskapen kan användas vidare.
Jag tycker att de estetiska ämnena i skolan har utrymme för att erbjuda eleverna den nödvändiga energin för deras utveckling, även om det kan vara svårt att få in sådana aktiva moment i undervisningen. Enligt John Dewey är det intressant ur ett didaktiskt perspektiv att diskutera hur kunnandet och görandet hänger ihop och hur de skiljer sig åt.53 Att kunna hantera den här balansen i de olika lärandeprocesserna är viktig för att kunna vara en framgångsrik handledare och skapa en lärandemiljö där eleverna får förutsättningar att utveckla ämnesspecifika kunskaper, men även sociala förmågor på lång sikt.
9 Slutdiskussion
Studien har varit intressant och lärorik för mig som pedagog. Jag har fått syn på hur ett kollektivt arbetssätt kan ha positiva effekter för eleverna. Genom Vygotskjis teori om fantasi och Bergfeldts analys av den proximala utvecklingszonen har jag ökat min förståelse för vilka
53 Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999, s. 313.
förutsättningar som krävs för att elever i bildundervisningen ska nå sin fulla utvecklingspotential.54 Det handlar om hur vi som pedagoger organiserar den yttre miljön för att eleverna ska kunna utveckla och organisera sin inre värld. Processen kräver ett individuellt engagemang som en del av ett socialt sammanhang. För att kunna organisera en sådan lärandemiljö krävs det att pedagogen tar hänsyn till olika aspekter, såsom val av material, tekniker och skyddsutrustning samt hur rummet ska möbleras för att möjliggöra en viss aktivitet. Pedagogens insats är viktig för att ge de bästa förutsättningarna för att eleverna ska lyckas bäst i sin kunskapsutveckling i skolan.
Det kan finnas en rad olika anledningar till att vi inte inför fler uppgifter som inkluderar rörelse, kollektiva arbetssätt och experimenterande i undervisningen, men jag tänker att denna balans är viktig för barnens skull. Balansen mellan arbetssätten innefattar både balansen mellan de individuella och de kollektiva lärandesätten, men även balansen mellan det teoretiska och det kroppsliga inlärningssättet.
Ett moment i workshoppen var den andra fasen, som dock utelämnades från studiens empiri och analys. Eleverna fick vid ett annat tillfälle arbeta vidare med den abstrakta bilden och betona olika former som de kunde se, med hjälp av färg. Denna aktivitet genomfördes då eleverna efterfrågat en liknande aktivitet med ett mål. Eleverna fick åter arbeta kollektivt men denna gång två och två. Resultaten blev olika från grupp till grupp (se Bilaga 4). Några grupper bearbetade bilden som en helhet, alltså de skapande en bild där allt hängde ihop. Medan andra grupper behandlade den abstrakta bilden som ett medium där flera olika bilder kunde framställas.
Som fortsättning till denna studie skulle det vara intressant att genomföra samma studie men på flera skolor. Det skulle även vara intressant ur ett pedagogiskt perspektiv att undersöka flera olika kollektiva arbetssätt för att se hur vi kan använda oss av kollektiva och lekfulla uppgifter som verktyg, med mål att förändra lärandemiljön i grundskolans verksamhet och mer specifikt i bildämnets undervisningsformer.
54 Lindqvist, 1999, Bergfeldt, 2017.
Källförteckning Tryckta källor
Bergfeldt, Barbro, Barns bildskapande i den proximala utvecklingszonen: En
interventionsstudie av bildskapande lärandeobjekt i förskoleklass, 2017. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59399
Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Fjärde upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018.
Dewey, John, Art as experience. (Perigree trade paperback ed.) New York: Penguin books, 2005.
Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999.
Dysthe, Olga. (red). (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (red.), Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet, Studentlitteratur, Lund, 1999.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019, MTM, Johanneshov, 2019.
Otryckta källor
Action painting. (2020). In Encyclopedi Britannica. Hämtad från https://academic-eb- com.ez-proxy.konstfack.se/levels/collegiate/article/Action-painting/3610
Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm, Prestationsångest,
https://www.bup.se/diagnoser/andra-svarigheter/prestationsangest/ (hämtad 2020-12-14) Carlsson, Anna, (2007). Kropp och hjärna i samspel: en studie av rörelsens betydelse för inlärning. Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-341
Ellrose, Sarah, (2019). Rörelse-/hjärnpauser i undervisningen: Att använda rörelse- /hjärnpauser som ett verktyg i grundskolan, ur modersmålslärares perspektiv. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168604
Folkhälsomyndigheten, Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn,https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/ny- studie-visar-pa-vikten-av-insatser-for-mer-fysisk-aktivitet-bland-barn/ (hämtad 2020-12- 14).
Folkhälsomyndigheten, Så mår skolbarn i Sverige jämfört med skolbarn i andra länder, https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/skolbarns-halsovanor/ (hämtad 2020-12-14).
Friskis & Svettis, Elevernas egna tips för mer rörelse i skolan,
https://www.friskissvettis.se/Ostersund/Inspiration/rorelsetips-for-skolan (hämtad 2020- 12-14),
God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2017, https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-
forskningssed.html , (hämtad 2020/01/05).
Idrott och hälsa i skolan, tips på brain breaks övningar,
https://idrottochhalsaiskolan.se/fler-tips-och-ovningar-2/ (hämtad 2020-12-14),
Jackson Pollock Action Painting, https://youtu.be/X3Uj_HAAvbk (hämtad 2020-11-24).
Jackson Pollock, https://youtu.be/wGVuJ3q8fuQ (hämtad 2020-12-14)
Magelungens skola, Hur laddad är du?, https://magelungen.com/magelungen-gymnasium- danvikstull/hur-laddad-ar-du/ (hämtad 2020/01/05).
Marner, Anders, Bild i grundskolan [Elektronisk resurs] : en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, Skolverket, Stockholm, 2015.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111924
Mothander, Ellinor, Konsten att skapa tillsammans: En undersökning om gemensamt bildskapande för elever med NPF-diagnos, 2019. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6984
Örebro konsthall, Berntsson Jenny, “We are here”, digital presentation som jag deltog i, den 27:e Oktober 2020,
https://extra.orebro.se/orebrokonsthall/tidigareutstallningar.4.37473cf3159b243b4e1ccf.ht ml
Pedagog Malmö, Tips på hur du kan jobba med rörelse i skolan och på fritids,
https://pedagog.malmo.se/2020/03/30/tips-pa-hur-du-kan-jobba-med-rorelse-i-skolan-och- pa-fritids/ (hämtad 2020-12-14).
Pep! Skola, Fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen,
https://pepskola.se/arbetsomraden/aktivitet_i_undervisningen (hämtad 2020-12-14).
Riksförbundet Attention, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, https://attention.se/npf/om-npf/ (hämtad 2020-12-14)
Rosenberg,Harold, Encyclopædia Britannica,
https://www.britannica.com/biography/Harold-Rosenberg , (hämtad 2020-12-07).
Skolverket, Mer rörelse i skolan,https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration- och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan
Svensk gymnastik, Håll energinivån uppe i skolan,
https://www.gymnastik.se/Nyheter/Nyheter/2020/hallenerginivanuppeiskolan (hämtad 2020-12-14),
Urplay, Lärstilarnas uppgång och fall, 2019, https://urplay.se/program/210251- skolministeriet-larstilarnas-uppgang-och-fall , (hämtad 2020-12-14).
Bilagor
Bilaga 1 – Samtyckesblankett
Bilaga 2 – Bilder på Action painting - Resultat
Foto 1 Foto 2
Foto 3 Foto 4
Foto 5 Foto 6
Bilaga 3 – Frågor till intervjun
Frågor till intervju – Workshop 1
• Hur upplevde ni aktiviteten med Action painting?
• Vad tänkte ni på när ni genomförde aktiviteten med Action painting?
• Linkade aktiviteten någon annan aktivitet?
• Tyckte ni att något var svårt eller lätt?
• Något fri kommentar angående aktiviteten?
Bilaga 4 – Vidare bearbetning av den abstrakta bilden – Resultat
Bild 1 Bild 2
Bild 3 Bild 4
Bild 5 Bild 6
