Företagsamheten 2016
Västmanlands län
AB, Bromma, 2016
Daniel Özer, ICA Vallby
Vinnare i tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2015 Foto: Ingela Roos.
Innehåll
Inledning . . . .2
Så genomförs undersökningen . . . . 2
Vem är företagsam? . . . . 3
1 . Sammanfattning . . . .4
Sveriges minst företagsamma befolkning . . . . 4
Sala har länets högsta företagsamhet . . . . 4
Stigande nyföretagsamhet . . . . 4
Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar . . . . 4
2 . Företagsamheten ökar återigen . . . .5
Västmanland har Sveriges svagaste företagsamhet . . . . 5
Sveriges minst företagsamma kvinnor . . . . 6
Mycket svag företagsamhet bland de yngre . . . . 7
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet . . . . 7
Högst företagsamhet i Sala . . . . 8
Daniel driver butik med stort hjärta . . . .9
3 . Nyföretagsamheten vänder uppåt . . . . 10
Ökande nyföretagsamhet från svag nivå . . . .10
Förbättrad nyföretagsamhet för länets kvinnor . . . .11
Snabbt stigande nyföretagsamhet bland de unga . . . .12
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner . . . .12
Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner . . . .13
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn . . . . 14
Fler företagsamma inom välfärdssektorn . . . .14
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn . . . .15
Företagsamheten inom välfärdssektorn stiger i nio av tio kommuner . . . .15
Högst andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Skinnskatteberg . . . .16
5 . Appendix . . . . 17
Tillväxt . . . .17
Avslut . . . .19
6 . Källhänvisningar . . . . 20
Inledning
Företagande och entreprenörskap spelar en nyckelroll i ett väl fungerande välfärds
samhälle. Det är i företagen som merparten av alla nya jobb skapas och det är också där som många nya innovationer utvecklas och kommersialiseras, vilket genererar ekonomisk tillväxt och förbättrad levnadsstandard. Företagens positiva bidrag till sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten ger skatteintäkter, som i sin tur finan
sierar den gemensamma välfärden.
Bakom alla företag finns det företagsamma människor som har vågat satsa och för
verkligat sina idéer. De företagsamma människorna är Sveriges jobbskapare. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga sina idéer och utveckla företagandet i Sverige.
Med den utgångspunkten genomför Svenskt Näringsliv sedan 2009 en årlig mätning av den svenska företagsamheten.
Så genomförs undersökningen
Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer – det vill säga de som på något sätt har ett juridiskt ansvar för ett företag – ökar eller minskar, och i så fall i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB vid års
skiftet av det aktuella året och sammanställs därefter av Wallen Economics på upp
drag av Svenskt Näringsliv.
Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hen står som ägare till fler än ett företag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombild
ningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget – trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder – som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande.
Den här undersökningen mäter företagsamma människor – inte registrerade företag.
Då vi utgår från personnummer kan vi försäkra oss om att det inte sker några dubbel
räkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Därför kan vi mäta om vi har fått fler företagsamma människor under 2015, både i absoluta tal och som andel av befolkningen i arbetsför ålder (16–74 år). Vi kan även se om kvinnors och ungas (16–34 år) företagsamhet har förändrats. I årets undersökning har vi även special
studerat företagsamheten inom välfärdssektorn.
Vem är företagsam?
I den här undersökningen räknas en person som uppfyller något av följande kriterier som företagsam:
• personen har en Fskattsedel
• personen är delägare i ett aktivt handelsbolag
• personen är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag
Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen.1 Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning, vilket innebär att den kan användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kom
muner och län över tid.
Utifrån inhämtad data kan vi även följa nyföretagsamheten, det vill säga hur många nya personer som har blivit företagsamma. De data som har använts till den här rap
porten inhämtades under januari 2016 och avser företagsamheten för år 2015. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. På www.foretagsklimat.se kan du även se hur företagsamheten och nyföretag
samheten har utvecklats i samtliga kommuner sedan 2002. Nyföretagsamhet är också en av de statistiska faktorer som ligger till grund för Svenskt Näringslivs årliga ran
king av företagsklimatet i Sveriges kommuner.
1 Se Svenskt Näringsliv (2016) för en utförlig metodbeskrivning.
1 . Sammanfattning
Sveriges minst företagsamma befolkning
Företagsamheten i Västmanland stiger återigen och uppgår nu till 9,5 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 2002. Trots ökningen har länet Sveriges minst företagsamma befolkning, vilket även var fallet i fjolårets mätning.
Även bland länets kvinnor ökar företagsamheten, men från mycket låga nivåer. Bland den yngre delen av befolkningen är företagsamheten oförändrad.
Sala har länets högsta företagsamhet
Företagsamheten ökar i sex av länets tio kommuner och liksom i fjol finner vi länets mest företagsamma befolkning i Sala, där 13,6 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam. Länets lägsta företagsamhet finner vi i Fagersta, med en företagsamhet på 6,9 procent.
Stigande nyföretagsamhet
Nyföretagsamheten ökar återigen i Västmanland, efter att ha sjunkit tre år i rad.
Andelen nyföretagsamma människor uppgår till 9,1 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (1674 år). Nyföretagsamheten ökar dessutom även bland länets kvinnor och bland de unga.
Högst nyföretagsamhet återfinns i Sala, medan Köping svarar för länets lägsta nyfö
retagsamhet.
Företagsamheten inom välfärdssektorn ökar
Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med cirka 25 procent i Väst
manland under de senaste fem åren och uppgår nu till 3,1 personer per 1 000 invå
nare. Länets företagsamhet inom välfärdssektorn är därmed lägre än genomsnittet för Sverige. En fortsatt positiv utveckling av företagsamheten i sektorn kan inte minst bidra till en förbättrad företagsamhet bland kvinnor, då sex av tio företag
samma inom välfärdssektorn är kvinnor.
Bland länets kommuner är det Hallstahammar som har högst andel företagsamma människor inom välfärdssektorn, med 3,7 företagsamma personer per 1 000 invånare.
Länets lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 1,7 personer per 1 000 invånare, återfinns i Norberg.
2 . Företagsamheten ökar återigen
Företagsamheten i Västmanlands län ökar återigen efter att ha legat på en oförändrad nivå i fyra år. Andelen företagsamma människor uppgår nu till 9,5 procent av befolk
ningen i arbetsför ålder (1674 år), vilket är högre än någonsin tidigare. Jämfört med fjolårets mätning innebär det en ökning med 0,1 procentenheter och sedan 2005 har företagsamheten ökat med 0,8 procentenheter i länet.
Även bland kvinnor ökar företagsamheten till en ny rekordnotering. Andelen före
tagsamma kvinnor uppgår nu till 5,6 procent av den arbetsföra befolkningen medan företagsamheten bland den yngre delen av befolkningen (1634 år) är oförändrad på 4,0 procent, vilket diagram 1 visar.
Diagram 1 . Utveckling av andelen företagsamma människor av befolkningen, år 2005-2015 .
8,7 %
9,5 %
4,7 % 5,6 %
4,0 % 4,0 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
Västmanland har Sveriges svagaste företagsamhet
Antalet företagsamma människor uppgår till knappt 880 000 i Sverige, vilket är en ökning med drygt 15 000 personer jämfört med 2014. Sammantaget innebär det att 12,3 procent av den arbetsföra befolkningen är företagsam.
I Västmanland ökade antalet företagsamma människor med cirka 280 personer under 2015 och uppgår nu till drygt 18 200 personer, vilket motsvarar 9,5 procent av befolkningen. Trots ökningen är Västmanland, liksom i fjolårets mätning, det län i Sverige med svagast företagsamhet, vilket visas i diagram 2.
Diagram 2 . Andel företagsamma människor av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .
12,3 %
9,5 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 %
Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Sverige Kronoberg Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Norrbotten Värmland Södermanland Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland
Sveriges minst företagsamma kvinnor
Företagsamheten bland kvinnor är fortfarande låg i jämförelse med företagsamheten bland män. Det innebär att det finns en stor potential för den totala företagsamheten att öka om företagsamheten bland kvinnor växer ytterligare. Statistik från Eurostat visar att kvinnor i Sverige är mindre benägna att driva företag än kvinnor i de flesta andra EUländer.2 En tänkbar förklaring kan vara att kvinnor i Sverige i stor utsträck
ning arbetar inom branscher som traditionellt har administrerats och styrts av den offentliga sektorn.3
Antalet företagsamma kvinnor uppgår till nästan 269 000 personer i Sverige som helhet, vilket motsvarar 7,6 procent av befolkningen i arbetsför ålder. I Västmanland uppgår motsvarande andel till 5,6 procent, vilket kan jämföras med 5,5 procent i fjol
årets mätning. Trots att kvinnornas företagsamhet ökar försiktigt enligt årets mät
ning är länets kvinnor minst företagsamma i Sverige, vilket vi ser i diagram 3.
Diagram 3 . Kvinnors företagsamhet som andel av befolkningen (16-74 år) per län, år 2015 .
7,6 %
5,6 %
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %
Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Sverige Uppsala Västra Götaland Dalarna Kronoberg Södermanland Kalmar Värmland Norrbotten Västernorrland Västerbotten Jönköping Gävleborg Östergötland Örebro Blekinge Västmanland
2 Enligt Eurostat uppgick företagarandelen till 3,8 procent bland kvinnor i Sverige (i åldern 1574 år) 2014. Det kan jäm
föras med ett EUgenomsnitt på 5,4 procent. Se Eurostat (2015).
3 2014 arbetade 50,2 procent av sysselsatta kvinnor i Sverige (i åldern 1574 år) inom offentlig förvaltning, försvar, social försäkring, utbildning, vård och omsorg, samt sociala tjänster. Motsvarande andel för EU uppgick samma år till 37,3 procent. Inte i något annat EUland var andelen lika hög eller högre än i Sverige. Se Eurostat (2015).
Mycket svag företagsamhet bland de yngre
De flesta svenskar som startar företag gör det först efter ett antal år på arbetsmarknaden.
Om vi dessutom tar hänsyn till att en betydande andel av den yngre befolkningen stu
derar på heltid, kan vi förvänta oss att företagsamheten bland de unga är relativt låg.
I Sverige som helhet är för närvarande 5,6 procent av befolkningen i åldersgruppen 1634 år företagsamma. Denna andel har varit oförändrad under de senaste fyra åren.
I Västmanland är 4,0 procent av den yngre befolkningen företagsamma, vilket är lägre än i samtliga andra län, vilket framgår av diagram 4. Denna andel har dessutom legat på samma nivå under de senaste tre åren.
Diagram 4 . Yngres företagsamhet som andel av befolkningen (16-34 år) per län, år 2015 .
5,6 %
4,0 %
0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 %
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Halland Västra Götaland Skåne Uppsala Kronoberg Dalarna Jönköping Norrbotten Västerbotten Kalmar Blekinge Västernorrland Örebro Värmland Östergötland Södermanland Gävleborg Västmanland
Företagsstruktur och företagsklimat påverkar en kommuns företagsamhet Företagsamheten skiljer sig markant mellan Sveriges kommuner, vilket kan förklaras av såväl den lokala företagsstrukturen som det lokala företagsklimatet. I kommuner med en hög andel företagsamma invånare tenderar näringslivet att karakteriseras av en diversifierad företagsstruktur. En stor andel av de sysselsatta arbetar där inom små och medelstora företag.
I kommuner med en låg andel företagsamma invånare domineras ofta den lokala arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsgivare. Det kan handla om bruks och industri orter, där en eller ett par stora industriföretag sysselsätter en stor andel av den arbetsföra befolkningen och där företagarkulturen historiskt sett har varit svag.
Det kan också handla om kommuner där en relativt stor andel av befolkningen är anställd inom den offentliga sektorn. Många människor som är anställda inom stor
företag och offentlig sektor stannar kvar på samma arbetsplats under en längre tid.
Företagande kan då ses som ett riskfyllt och mindre tryggt alternativ.
Kommuners företagsstruktur förändras i regel långsamt, vilket innebär att vi inte kan förvänta oss några tvära kast avseende andelen företagsamma människor mellan två på varandra följande år. Däremot kan förbättringar av det lokala företagsklimatet underlätta möjligheterna att starta, driva, utveckla och expandera företag, vilket i sin tur tenderar att påverka andelen företagsamma människor i en kommun positivt.4
4 Det kan bland annat handla om konkurrensutsättning av kommunal verksamhet eller slopande av andra etablerings
hinder. Det kan också handla om lägre nivåer på skatter och avgifter i kommunen, samt förkortade handläggningstider för olika ärenden, exempelvis vid ansökan om bygglov.
Högst företagsamhet i Sala
Företagsamheten ökar för närvarande i sex av länets tio kommuner. Liksom i fjol finner vi länets mest företagsamma befolkning i Sala, där 13,6 procent av den arbets
föra befolkningen är företagsam. Sala uppvisar även länets högsta företagsamhet bland kvinnor och bland den yngre delen av befolkningen (se tabell 1).
Länets svagaste företagsamhet finner vi i Fagersta, med en företagsamhet på 6,9 pro
cent. Endast två kommuner i hela Sverige – Oxelösund i Södermanland och Filipstad i Värmland – har en lägre andel företagsamma invånare än Fagersta. Det bör tilläggas att även Surahammar har en mycket svag företagsamhet. På listan över Sveriges minst företagsamma kommuner hamnar Surahammar fyra från botten.
Tabell 1 . Företagsamhet i andel av befolkningen, år 2015 .
Kommun Företagsamma
(antal) Företagsamma
(procent) Företagsamma
kvinnor (procent) Företagsamma unga (procent)
Sala 2 173 13,6 % 7,6 % 5,3 %
Skinnskatteberg 383 11,7 % 6,3 % 4,9 %
Norberg 465 11,1 % 6,1 % 4,9 %
Kungsör 639 10,6 % 5,7 % 2,8 %
Arboga 1 011 10,1 % 5,6 % 4,3 %
Västerås 9 790 9,3 % 5,4 % 4,0 %
Köping 1 665 9,1 % 5,5 % 3,6 %
Hallstahammar 953 8,6 % 5,2 % 4,3 %
Surahammar 510 7,1 % 4,3 % 3,3 %
Fagersta 649 6,9 % 4,2 % 2,8 %
Icahandlaren Daniel Özer röstades fram till Västmanlands mest företagsamma människa 2015 . En titel som han ser på med stor stolthet och ödmjukhet . Vi besökte Daniel och hans Ica-affär för att samtala kring begreppet företag- samhet och hur det kommer sig att just han är så företagsam .
–Daniel driver sedan fyra år en Ica-affär i stadsdelen Vallby i Västerås . En stadsdel som Daniel är född och uppvuxen i, men också en stadsdel som historiskt sett haft problem med segregering och soci- ala problem . Med sin företagsamhet har han både skapat ett starkt företag för sig och sina medarbetare, men också skapat framtidstro och möjligheter för ungdo- marna i hans närområde .
– I mitt arbete träffar jag så många olika människor . Det är verkligen stimulerande, kul och samtidigt utmanande . Vi måste förtjäna våra kunder . Det kan vara påfres- tande men samtidigt driver det ju företa- gets utveckling framåt, menar Daniel .
På frågan varför han tror att Västmanland tillhör ett av de län med minst andel företagsamma svarar Daniel att det dels inte finns en tillräckligt stark genuin framtidstro bland länets företag- samma personer, men också att det saknas förebilder .
– Kommunerna verkar inte vilja vårda sina företagsamma, inte vilja lyfta fram och förstå vilken bety- delse företagen och alla företagsamma har för sina kommuner, säger Daniel .
– Företagsamma är ju de som startar, driver, leder och skapar jobb, säger Daniel . Allt de behöver är rätt förutsättningar så att de vågar starta företag, växa och anställa . Man kan tycka att stat och kommun borde våga se samhällsnyttan av att låta företag få enklare villkor för både regelverken och byråkratin . Till exempel så tar det åtta år för svenska företag som vill bygga bostäder att gå från idé till nyckelfärdigt . I Tyskland tar samma process två år . Det är något i systemet som är fel här och som tar tid och energi .
Om du sträcker på dig, vad tror du gör att just du har blivit framgångsrik?
– Jag tror det är att i allt jag gör så tänker jag globalt och agerar lokalt . Jag följer stora ledare i värl- den via föreläsningar på nätet . Letar information och lyssnar . Jag är fokuserad och jag vill jobba hårt och på plats, det är en stor del av framgången . Jag vill bygga relationer med kunderna aktivt och personligt, vi gör det med hjärtat .
Daniel menar att det som utmärker en företagsam person är ledarskap, engagemang, entreprenör- skap och en förmåga att se verkligheten . Och arbetsglädje .
– Om du vaknar varje morgon och dansar på väg till jobbet, då är du på rätt plats . Om du går med nedsänkt huvud är det dags att ta sig en funderare på att ta sig vidare i livet .
Juryns motivering:
”Daniel driver sin verksamhet med stor framgång och vill ta ett stort socialt ansvar när det kommer till integration och att ge människor en chans att få ett jobb. Därför är det också många människor med utländsk bakgrund som arbe- tar på ICA Vallby. Daniel är också engagerad i att arbeta med lokala ungdomar för att kunna erbjuda dem möjlighet till positiva fritidsaktiviteter.
En företagsam person med stort hjärta.”
Daniel driver butik med stort hjärta
Foto: Ingela Roos
3 . Nyföretagsamheten vänder uppåt
Företagsstrukturens dynamik och arbetsmarknadens funktionssätt kan påverkas av hur benägen befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område är att starta företag.
Ett intressant mått i det sammanhanget är nyföretagsamheten, det vill säga andelen personer som har blivit företagsamma under det senaste året. I vår mätning skiljer vi på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen.
• Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under året blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan).
• Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och Sverigenivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.5
Efter att ha sjunkit tre år i följd, vänder nu nyföretagsamheten uppåt i Västmanland, vilket diagram 5 visar. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 9,1 per 1 000 invånare i arbetsför ålder (1674 år).
Även bland länets kvinnor samt bland de unga ökar nyföretagsamheten. Bland kvin
norna finns nu 6,7 nyföretagsamma personer per 1 000 invånare och bland den yngre delen av befolkningen (1634 år) uppgår nyföretagsamheten för närvarande till 10,1 personer per 1 000 invånare.
Diagram 5 . Utveckling av antalet nyföretagsamma personer per 1 000 invånare, år 2005-2015 .
9,2 9,1
6,0 6,7
9,9 10,1
0 2 4 6 8 10 12
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015
Totalt Kvinnor Unga
Ökande nyföretagsamhet från svag nivå
För Sverige som helhet har nästan 79 000 personer blivit ansvariga för någon typ av företag under det senaste året, vilket är en ökning med två procent jämfört med fjol
årets mätning. Sammantaget uppgår antalet nyföretagsamma människor till 11,0 per 1 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med fjolårets notering, som uppgick till 10,8 personer per 1 000 invånare.
5 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län tenderar länets nyföretagsamhet att överskattas om dessa personer inkluderas.
Nyföretagsamheten ökar återigen efter de senaste tre årens negativa utveckling.
Länet ligger dock fortfarande klart under genomsnittet för Sverige i stort, vilket vi ser i diagram 6.
Diagram 6 . Antal nyföretagsamma personer per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
11,0
9,1
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västerbotten Kronoberg Södermanland Västernorrland Västmanland Dalarna Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Kalmar Gävleborg Blekinge
Förbättrad nyföretagsamhet för länets kvinnor
Nyföretagsamheten har, liksom företagsamheten, historiskt varit signifikant lägre bland kvinnor jämfört med bland män. Även under det senaste året har färre kvinnor än män blivit ansvariga för någon typ av företag. För Sverige som helhet valde knappt 30 000 kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är mar
ginellt högre än året dessförinnan. Som andel av befolkningen i arbetsför ålder mot
svarar det 8,3 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare, vilket är en oförändrad andel jämfört med året innan.
I Västmanland ökar andelen nyföretagsamma kvinnor för andra året i rad, för att nu uppgå till 6,7 personer per 1 000 invånare. Trots de senaste årens positiva utveckling är nyföretagsamheten fortfarande lägre än i de flesta andra svenska län (se diagram 7).
Diagram 7 . Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
8,3
6,7
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0
Stockholm Gotland Jämtland Skåne Sverige Uppsala Halland Västra Götaland Västernorrland Södermanland Örebro Kronoberg Värmland Dalarna Västerbotten Västmanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Jönköping Blekinge
Snabbt stigande nyföretagsamhet bland de unga
I Sverige som helhet valde drygt 29 000 unga personer (1634 år) att bli ansvariga för ett företag under det gångna året, vilket är något färre jämfört med året dessförinnan.
Det motsvarar 12,4 nyföretagsamma unga per 1 000 invånare.
I Västmanland stiger nu nyföretagsamheten snabbt bland den yngre delen av befolk
ningen, vilket innebär att länet går tvärtemot den nationella trenden. Sammantaget uppgår nyföretagsamheten bland de unga till 10,1 nyföretagsamma per 1 000 invå
nare, vilket kan jämföras med fjolårets notering på 9,1 per 1 000 invånare. De unga i länet uppvisar dock fortfarande en lägre nyföretagsamhet jämfört med de flesta län i Sverige (se diagram 8).
Diagram 8 . De yngres nyföretagsamhet per 1 000 invånare (16-34 år), år 2015 .
12,4
10,1
0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0
Stockholm Jämtland Gotland Sverige Västra Götaland Skåne Halland Uppsala Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Värmland Södermanland Västmanland Västernorrland Örebro Norrbotten Kalmar Östergötland Blekinge Gävleborg
Nyföretagsamheten ofta hög i företagsamma kommuner
Då vi studerar nyföretagsamheten i landets kommuner delar vi in de nyföretagsamma personerna i två grupper; dels de genuint nyföretagsamma och dels inflyttare till kom
munen som är ansvariga för ett företag. Det innebär att nyföretagsamheten konsekvent ligger högre på kommunal nivå jämfört med länsnivå och Sverigenivå, där enbart de genuint nyföretagsamma inkluderas i måttet.
En jämförelse av företagsamheten och nyföretagsamheten i Sveriges kommuner visar på en relativt stark samvariation, vilket visas i diagram 9. En tänkbar förklaring är att företagsstrukturen i en kommun påverkar förutsättningarna för såväl nyföretagsamhet som företagsamhet. En annan tänkbar förklaring kan vara att ett företagsklimat som främjar tillkomsten av nya företag även gynnar många existerande företag.
Diagram 9 . Företagsamhet och nyföretagsamhet i Sveriges kommuner, år 2015 .
R2 = 0,524
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %
0 5 10 15 20 25 30 35
Företagsamma människor (andel av arbetsför befolkning)
Nyföretagsamma människor
Stigande nyföretagsamhet i de flesta kommuner
Nyföretagsamheten ökar i sju av länets tio kommuner och den starkaste ökningen finner vi i Fagersta, där andelen nyföretagsamma människor ökar från 6,8 till 10,2 personer per 1 000 invånare. Den kommun med länets mest nyföretagsamma befolk
ning är emellertid fortfarande Sala, där nyföretagsamheten uppgår till 15,6 personer per 1 000 invånare, vilket vi ser i tabell 2.
Även bland länets kvinnor samt bland de unga är nyföretagsamheten högst i Sala.
Länets svagaste nyföretagsamhet finner vi i Köping.
Tabell 2 . Antal nyföretagsamma människor per 1 000 invånare, år 2015 .
Kommun Genuint nya
(antal) Genuint nya
(per 1 000 inv) Inflyttade
(antal) Totalt nya
(antal) Totalt nya
(per 1 000 inv) Kvinnor Unga
Sala 210 13,2 38 248 15,6 11,0 17,0
Kungsör 49 8,1 21 70 11,6 8,5 9,2
Västerås 1 004 9,5 201 1 205 11,4 7,8 12,8
Hallstahammar 95 8,5 30 125 11,2 9,7 14,2
Norberg 35 8,3 12 47 11,2 6,5 10,9
Fagersta 77 8,2 18 95 10,2 6,5 10,1
Skinnskatteberg 20 6,1 12 32 9,8 6,5 13,5
Arboga 74 7,4 23 97 9,7 8,0 11,3
Surahammar 46 6,4 17 63 8,8 7,0 10,1
Köping 123 6,7 38 161 8,8 6,6 9,8
4 . Företagsamheten inom välfärdssektorn
En förklaring till företagsamhetens långsiktigt stigande trend är att allt fler männ
iskor under senare år har startat företag inom branscher som tidigare inte har varit öppna för konkurrens. En sådan bransch är välfärdssektorn.
Välfärdssektorn omfattar en rad skattefinansierade tjänster inom vård, skola och omsorg.6 Oavsett vem som utför dessa tjänster ansvarar stat, landsting och kommun för att de tillhandahålls åt invånarna. Fram till för ett par decennier sedan var det främst landstingen och kommunerna som utförde välfärdstjänsterna, men sedan 1990talet har det blivit vanligare att kommuner och landsting upphandlar tjänster från privata företag, eller att de låter invånarna välja vilka som ska utföra dem.7 I det här avsnittet presenteras en analys av företagsamheten inom välfärdssektorn, där vi jämför omfattningen av antalet företagsamma människor inom sektorn i Sve
riges län samt i Västmanlands läns kommuner. Då en majoritet av de företagsamma inom sektorn är kvinnor jämförs även omfattningen av företagsamma kvinnor i väl
färdssektorn i Sveriges län och kommuner. Dessutom undersöker vi hur företagsam
heten inom sektorn har utvecklats under de senaste fem åren, från 2010 till 2015.
Fler företagsamma inom välfärdssektorn
Sedan 2010 har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat från drygt 21 700 personer till runt 27 100 personer för Sverige i stort, vilket innebär en ökning med cirka 25 procent. Det motsvarar en ökning från 3,1 till 3,8 företagsamma personer per 1 000 invånare (1674 år).
Diagram 10 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
3,8
3,1
0 1 2 3 4 5 6
Stockholm Jämtland Uppsala Skåne Halland Gotland Sverige Dalarna Västra Götaland Kronoberg Västmanland Örebro Östergötland Södermanland Värmland Västernorrland Gävleborg Västerbotten Norrbotten Kalmar Blekinge Jönköping
6 Analysen i avsnittet utgår från SCB:s och Ekonomifaktas definition av välfärdssektorn. Se Ekonomifakta (2014).
7 Oavsett om en välfärdstjänst utförs i privat eller offentlig regi så är den fortfarande offentligt finansierad. Kommun, landsting eller stat har dessutom ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsterna utförs.
I Västmanland har antalet företagsamma inom välfärdssektorn ökat med cirka 120 per
soner, eller 25 procent, under samma period. Det motsvarar en ökning från 2,5 till 3,1 företagsamma personer per 1 000 invånare. Länets företagsamhet inom välfärdssektorn är med andra ord en bit lägre än genomsnittet för Sverige, vilket vi ser i diagram 10.
En majoritet kvinnor bland företagsamma inom välfärdssektorn
Ungefär sex av tio företagsamma inom välfärdssektorn är kvinnor, vilket innebär att utökade möjligheter för människor att starta och driva företag inom den här sektorn kan vara ett viktigt steg för en ökad företagsamhet bland kvinnor generellt.
Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 3,1 till 3,8 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare i Västmanland. Det är högre än i de flesta andra län, men samtidigt, som diagram 11 visar, lägre än det svenska genomsnittet.
Diagram 11 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2015 .
4,5
3,8
0 1 2 3 4 5 6 7
Stockholm Jämtland Gotland Skåne Uppsala Halland Sverige Dalarna Västra Götaland Västmanland Södermanland Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Gävleborg Norrbotten Kalmar Västernorrland Blekinge Västerbotten Jönköping
Företagsamheten inom välfärdssektorn stiger i nio av tio kommuner Under de senaste fem åren har företagsamheten inom välfärdssektorn ökat i nio av Västmanlands tio kommuner. Den snabbaste ökningen i relation till befolkningen finner vi i Skinnskatteberg, där företagsamheten inom välfärdssektorn har stigit från 2,1 till 3,4 företagsamma personer per 1 000 invånare.
Västmanlands högsta företagsamhet inom välfärdssektorn finner vi dock i Hallsta
hammar, med 3,7 företagsamma personer per 1 000 invånare. Länets lägsta andel företagsamma människor inom sektorn, med en notering på 1,7 personer per 1 000 invånare, återfinns i Norberg (se tabell 3).
Tabell 3 . Företagsamma människor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Totalt, 2015
(antal) Totalt, 2015
(per 1 000 inv) Totalt, 2010
(antal) Totalt, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Hallstahammar 41 3,7 27 2,5 1,2
Sala 57 3,6 41 2,6 1,0
Arboga 35 3,5 27 2,8 0,7
Skinnskatteberg 11 3,4 7 2,1 1,3
Västerås 338 3,2 280 2,8 0,4
Kungsör 18 3,0 19 3,2 -0,2
Fagersta 24 2,6 20 2,2 0,3
Köping 43 2,3 34 1,9 0,5
Surahammar 15 2,1 12 1,6 0,5
Norberg 7 1,7 4 0,9 0,7
Högst andel företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn i Skinnskatteberg Bland kvinnor har företagsamheten inom välfärdssektorn stigit i samtliga kommuner i Västmanland under de senaste fem åren. Skinnskatteberg har länets högsta andel företag samma kvinnor i välfärdssektorn, med 5,8 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare. Det är också i Skinnskatteberg som andelen företagsamma inom sektorn har ökat mest sedan 2010, vilket vi kan se i tabell 4.
Tabell 4 . Företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn per 1 000 invånare (16-74 år), år 2010 och 2015 .
Kommun Kvinnor, 2015
(antal) Kvinnor, 2015
(per 1 000 inv) Kvinnor, 2010
(antal) Kvinnor, 2010
(per 1 000 inv) Förändring 2010-2015 (per 1 000 inv)
Skinnskatteberg 9 5,8 5 3,1 2,8
Hallstahammar 29 5,3 22 4,1 1,2
Kungsör 14 4,8 13 4,5 0,3
Arboga 23 4,7 17 3,6 1,1
Sala 36 4,6 26 3,3 1,2
Västerås 190 3,6 161 3,2 0,4
Fagersta 16 3,6 11 2,5 1,1
Köping 28 3,1 23 2,6 0,5
Surahammar 9 2,6 7 2,0 0,6
Norberg 4 2,0 3 1,5 0,5
5 . Appendix
Vi visade i huvudrapporten hur företagsamheten och nyföretagsamheten har utvecklats i relation till befolkningstillväxten under det senaste året. I detta appendix redovisar vi ett antal diagram och tabeller som illustrerar hur företagsamheten har utvecklats i absoluta tal.
Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma människor ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Detta inträffar då befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör.
Appendixet innehåller även statistik över de personer som har bestämt sig för att avsluta sitt företagsengagemang under det senaste året. I likhet med nyföretagsam
heten finns det två sorters avslutare på kommunnivå; dels de som inte längre klassifi
ceras som företagsamma enligt våra kriterier, dels de som flyttat från en kommun till en annan och således fortsätter sin företagsamhet i en annan kommun. På Sverige och länsnivå redovisas enbart den första gruppen avslutare. Det gör att kommunsiffrorna inte är jämförbara med Sverige och länssiffrorna, på motsvarande sätt som var fallet avseende nyföretagsamheten.
Tillväxt
Diagram 12 . Tillväxt av antal företagsamma personer (16-74 år) per län, år 2015 .
1,7 %
1,6 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 %
Stockholm Jämtland Västerbotten Blekinge Södermanland Norrbotten Örebro Östergötland Sverige Halland Gotland Västra Götaland Västmanland Skåne Uppsala Värmland Dalarna Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg
Diagram 13 . Tillväxt av antal företagsamma kvinnor (16-74 år) per län, år 2015 .
2,4 %
1,2 %
0,0 % 0,5 % 1,0 % 1,5 % 2,0 % 2,5 % 3,0 % 3,5 %
Gotland Örebro Östergötland Stockholm Södermanland Halland Norrbotten Västerbotten Sverige Blekinge Dalarna Värmland Västra Götaland Jämtland Uppsala Västernorrland Skåne Jönköping Kalmar Västmanland Gävleborg Kronoberg
Diagram 14 . Tillväxt av antal yngre företagsamma personer (16-34 år) per län, år 2015 .
0,6 %0,4 %
–2,0 % –1,0 % 0,0 % 1,0 % 2,0 % 3,0 % 4,0 % 5,0 % 6,0 % 7,0 % 8,0 %
Jämtland Västerbotten Dalarna Södermanland Örebro Jönköping Värmland Östergötland Gävleborg Halland Kalmar Gotland Blekinge Västra Götaland Sverige Västmanland Stockholm Uppsala Skåne Norrbotten Västernorrland Kronoberg
Tabell 5 . Tillväxt av antal företagsamma människor, år 2015 .
Kommun Företagsamma
2015 (antal) Företagsamma
2014 (antal) Tillväxt
(procent) Tillväxt kvinnor
(procent) Tillväxt unga (procent)
Fagersta 649 621 4,5 % 3,9 % 10,5 %
Sala 2 173 2 109 3,0 % 3,6 % 5,5 %
Kungsör 639 625 2,2 % 3,7 % -8,0 %
Västerås 9 790 9 619 1,8 % 1,1 % -1,7 %
Hallstahammar 953 938 1,6 % 4,4 % 3,6 %
Norberg 465 458 1,5 % -0,8 % 9,4 %
Köping 1 665 1 660 0,3 % -0,4 % 2,6 %
Arboga 1 011 1 016 -0,5 % -0,7 % 8,3 %
Surahammar 510 521 -2,1 % -6,3 % -8,7 %
Skinnskatteberg 383 392 -2,3 % -1,0 % -4,8 %
Avslut
Tabell 6 . Antal avslutare per 1 000 invånare, år 2015 .
Kommun
Genuina avslutare (antal)
Genuina avslutare
(per 1 000 inv) Utflyttade
(antal) Utflyttade
(per 1 000 inv) Totalt avslut
(antal) Totalt avslut
(per 1 000 inv) Kvinnor Unga
Skinnskatteberg 32 9,8 9 2,8 41 12,5 7,1 9,8
Sala 147 9,2 37 2,3 184 11,6 8,4 7,4
Surahammar 56 7,8 18 2,5 74 10,3 9,9 10,1
Arboga 73 7,3 29 2,9 102 10,2 8,4 4,7
Hallstahammar 76 6,8 34 3,1 110 9,9 7,5 8,3
Västerås 811 7,7 223 2,1 1 034 9,8 7,2 9,1
Norberg 27 6,4 13 3,1 40 9,5 7,0 5,0
Kungsör 42 7,0 14 2,3 56 9,3 6,5 7,4
Köping 126 6,9 30 1,6 156 8,5 6,8 6,6
Fagersta 52 5,6 15 1,6 67 7,2 4,9 5,7
6 . Källhänvisningar
Ekonomifakta (2014). ”Bransch och sektorsindelning”.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Valfardeniprivatregi/sysselsattainom
valfardssektorn/Branschochsektorsindelning (20160127).
Eurostat (2015). ”European Labour Force Survey 2014”.
http://ec.europa.eu/eurostat/web/lfs/data/database (20160127).
Svenskt Näringsliv (2016). ”Företagsamheten – Metodbeskrivning”.
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/metodbeskrivning_529712.html/
BINARY/Metodbeskrivning (20160127).
SCB (2015). ”Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År 20022015”.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/
FolkmangdNov/?rxid=a045052b3d62486a92a84b201a585171 (20160127).
Företagsamheten 2016
Västmanlands län
AB, Bromma, 2016
Daniel Özer, ICA Vallby
Vinnare i tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2015 Foto: Ingela Roos.
