• No results found

Vilket håll går utvecklingen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vilket håll går utvecklingen?"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Vilket håll går utvecklingen?

- Material från forskningen, långsiktiga trender och nyhetsflöde Långsiktiga trender:

- Åldrande befolkningen

- Ökning av tjänstesektorn, urbanisering

- Globalisering och den teknologiska utvecklingen - Produktiviteten bromsar in?

Utmaning: hög produktivitet utan ökade klyftor - Avgörande roll politiska beslut

- Industriella revolutionen, svag välfärd under många decennier

(3)

Hög produktivitet ingen naturlag

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

1 1820 1825 1830 1835 1840 1845 1850 1855 1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Frankrike Tyskland Sverige Storbritannien

Källa: The Maddison-Project (2013).

BNP per kapita i Geary- Khami s dollar

(4)

Produktiviteten har saktat ned

Källa: OECD, fem år glidande medelvärde arbetsproduktiviteten

-1 0 1 2 3 4 5

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

France Germany Sweden UK US

(5)

Andelen tillfälliga jobb ökar

2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

France Germany Italy Sweden UK OECD EU

Källa: OECD.

Procent av total sysselsättning

(6)

Tre olika perspektiv

Project Manager – Payroll Administr…

Jobs.economist.com

Assistant Dean, International Affairs

Jobs.economist.com

Geo-economics Research Fellow/Senio…

Jobs.economist.com

Independent Chair

Jobs.economist.com

Credit Risk Officer (CRO)

Jobs.economist.com

Employee Relations Lead

Jobs.economist.com

Classified ads

More from The Economist My Subscription Subscribe marten.blix@gmail.co…

World politics Business & finance Economics Science & technology Culture Blogs Debate Multimedia Print edition

« Gallery

January 18th 2014 See contents »

Tweet Tweet 5

Sections Blogs Research and insights

Contact us Help

My account Subscribe Print edition

United States Britain Europe China Asia Americas

Middle East & Africa International

Business & finance Economics

Markets & data Science & technology Special reports Culture

Buttonwood's notebook Democracy in America Erasmus

Free exchange Game theory Graphic detail Gulliver Prospero

The Economist explains

Topics

Economics A-Z Style guide The World in 2015 Which MBA?

MBA Services

The Economist GMAT Tutor Reprints and permissions The Economist Group » The Economist Intelligence Unit The Economist Intelligence Unit Store The Economist Corporate Network Ideas People Media

Strukturomvandling som ’vanligt’

• Ingen empirisk evidens från tidigare episoder: varv, teko etc.

• Människa och maskin komplement snarare än substitut

• Institutionella trögheter, juridiska system betydande Jobben finns kvar men risk spänningar arbetsmarknaden

• Bättre resursutnyttjande, låg marginalkostnad och ökad skalavkastning nätverk

• Mer omfattande automatisering möjlig

• Många sektorer påverkas samtidigt och snabbt Jobben försvinner

• Machine learning stora framsteg

• Människans anpassningsförmåga stor, men möter Moores lag

• Lågproduktiv arbetskraft höga lönekostnader jmf automatisering

(7)

Hur ändras ekonomin? Utbudet

- Krävs mindre kapital starta företag

- Många avancerade tjänster finns i molnet - Amazon, IBM Watson

- Använda existerande klossar, ofta lågt pris/gratis - Lägre transaktionskostnader

- 3D skrivare (medicin, reservdelar, design)

- Datorsimuleringar 3D kan testa produktionsförlopp - Arkitektur, industriproduktion mm

- Nätverkseffekter ger ökad skalavkastning

- Enklare köpa tjänster i delningsekonomin/on-demand economy

(8)

Hur ändras ekonomin? Efterfrågan

- Pristransparens

- Jämför priser online, i butiken – t.ex. pricerunner - Men även mer information om kunder

- Matchning varor/tjänster (e-handel/delningsekonomin) - För hela ekonomin innebär detta

- Mer effektivt resursutnyttjande: t.ex. bilar

- Bättre matchning även små varor varor/tjänster

- På sikt kan leda till högre produktivitet om hinder undanröjs - Fortsatt låg inflation

- Mer flexibel arbetsmarknad, You Inc!

(9)

Utmaningar för företag

(10)

Vad är delningsekonomin?

(11)

Play Previous 1/2

Next Close

Fintech, peer-to-peer lending

LendingClub, TrustBuddy, Toborrow*, Lendify, Prosper, Funding circle, zopa, payoff, Quirky, zopa

Cars, transport and parking

Uber*, blablacar, tripda, hailo, car2go*, Stockholms bilpol*, justpark, easyCar, Zipcar, driveway, lyft, sidecar, RelayRides

Tools and miscellaneous items

Peerby, rentmyitems.com, ecomodo, Streetbank, streetclub, freecycle

Tasks

eLance, upwork, Taskrabbit, dog vacay, handy, washio, bloom that, fancy hands, spoon rocket, fiverr, Hassle, shyp, Tongal, Amazon’s Mechanical Turk

Business applications, professional and knowledge sharing

Simplist, fon, textio, gild, linkedin, wikipedia, coursera, studybuddy*, NearDesk, BrandGatthering, Nimber, topcoder, Eden McCallum, Axiom, Quirky, upcounsel

Marketplaces, fashion clothes, giving

Amazon, Etsy, yelp, tradera, ebay*, blocket, girl meets dress, rent the runway, freegle, yerdle, poshmark, kidizen, rocksbox

Medical

Crowdmed, medicast, heal, pager, retracehealth, MedZed, Dispatch Health

Delningsekonomin

är inte bara uber

(12)

Fintech

(13)

Stort motstånd ny konkurrens…

(14)

Hur påverkas arbetsmarknaden?

(15)

Välfärdsfrågor

(16)

Hinder för utvecklingen

(17)

Jobben försvinner inte…men

förändringarna bör underlättas

References

Related documents

[r]

[r]

[r]

I studien ställs även ekonomisk frihet i korrelation till ekonomisk tillväxt för att undersöka om ett samband finns mellan variablerna.. Slutsatsen visade att

Som tidigare nämnt kan denna undersökning inte presentera allmängiltiga slutsatser vad gäller mellanstadielärares genrepedagogiska undervisning. Istället ligger studiens

A few copies of the complete dissertation are kept at major Swedish research libraries, while the summary alone is distributed internationally through the series Digital

The results with the Hopf meeting points implies a couple of things: First since the Hopf points conjoins at different locations in the f plane, it is a certain fact that the

The Marckhoff and Wimschulte (2009) version of the Bessembinder and Lemmon model only shows weak evidence of variance and skewness, in the underlying spot prices, being