• No results found

Kreditbedömning av små aktiebolag vid en slopad revisionsplikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kreditbedömning av små aktiebolag vid en slopad revisionsplikt"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN KANDIDATUPPSATS

VT 2007

kreditbedömning av små aktiebolag vid en slopad

revisionsplikt

Författare: David Eklund & Per Olof Robling Handledare: Robert Joachimsson

(2)

S

AMMANFATTNING

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.

Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt

finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter.

(3)

A

BSTRACT

During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.

(4)

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 REVISIONSPLIKT I SMÅ AKTIEBOLAG... 1

1.1 BAKGRUND... 1

1.2 SYFTE... 3

2 ANGREPPSSÄTT... 4

2.1 INSAMLING AV DATA TILL TEORETISKT RAMVERK... 4

2.2 METODKRITIK SEKUNDÄRKÄLLOR... 5

3 TEORETISKT RAMVERK... 6

3.1 INNEBÖRDEN AV EXTERN REVISION... 6

3.2 KREDITGIVNING SOM KONTRAKTUELL RELATION... 6

3.2.1 Asymmetrisk information ... 7

3.2.2 Negativt urval ... 7

3.2.3 Osäker lojalitet ... 8

3.2.4 Kreditrisker... 8

3.3 MODELLER FÖR KREDITBEDÖMNING... 9

3.4 FÖRFATTARNAS MODELL... 10

3.4.1 Kreditriskbedömning ... 10

3.4.2 Risksammanbindning... 10

3.4.3 Risköverföring ... 11

3.4.4 Riskpris ... 11

3.4.5 Modellmodifiering ... 12

4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 13

4.1 MOTIVERING FÖR VAL AV KVALITATIV ANSATS... 13

4.2 VAL AV UTREDNINGSOBJEKT... 13

4.3 GENOMFÖRANDET AV INTERVJUER... 14

4.4 INTERVJURESPONDENTER, DATUM OCH PLATS FÖR INTERVJUER... 16

4.5 METODKRITIK PRIMÄRKÄLLOR... 16

5 KREDITGIVNING ... 19

5.1 HANDELSBANKENS KREDITGIVNING TILL AKTIEBOLAG... 19

5.2 SEB:S KREDITGIVNING TILL AKTIEBOLAG... 21

6 FÖRÄNDRINGAR I KREDITGIVNINGEN TILL SMÅ AKTIEBOLAG VID SLOPAD REVISIONSPLIKT ... 23

6.1 JÖRGEN ERICSSON, KONTORSCHEF, HANDELSBANKEN... 23

6.2 TED THORNGREN, FÖRETAGSRÅDGIVARE, HANDELSBANKEN... 25

6.3 LARS DAHLBERG, FÖRETAGSMARKNADSCHEF, SEB ... 26

6.4 PETER ALHO, FÖRETAGSRÅDGIVARE, SEB ... 27

7 ANALYS ... 29

7.1 KREDITRISKBEDÖMNING... 29

7.2 RISKSAMMANBINDNING... 30

7.3 RISKÖVERFÖRING... 31

7.4 RISKPRIS... 32

8 SLUTSATSER... 34

8.1 HUR HANDELSBANKEN OCH SEB KAN HANTERA EN SLOPAD REVISIONSPLIKT SAMMANFATTAT I FÖRFATTARNAS MODELL... 34

8.2 FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 35

KÄLLFÖRTECKNING………..35

BILAGOR……….38

(5)

1 R

EVISIONSPLIKT I SMÅ AKTIEBOLAG

I detta kapitel beskriver vi ämnets bakgrund, den aktuella debatten samt utredningens problemområde. Kapitlet avslutas med utredningens syfte.

1.1 BAKGRUND

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. En anledning till detta är att Svenskt näringsliv under 2005 lämnade in en begäran om en utredning av revisionsplikten till Justitiedepartementet.

Bakgrund till debatten är att EU:s fjärde direktiv, artikel 51, medger ett undantag för alla typer av bolag som har högst 50 anställda, en omsättning på max 7,3 miljoner euro och en balansomslutning på maximalt 3,65 miljoner euro (78/660/EEG). Detta undantag utnyttjas dock inte i Sverige, där kraven på revision för aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (ABL). I ABL 9:1 fastställs att alla aktiebolag måste ha en

kvalificerad revisor.

Av Sveriges drygt 250 000 aktiebolag klassas 7 000 som större företag enligt EU:s definition. Detta medför att omkring 243 000 av alla aktiebolag i Sverige enligt EU:s direktiv skulle kunna undantas från revisionsplikt (Thorell & Carlson 2005).

Under rubriken ”Småföretagen behöver råd inte revision” (Dagens Industri 2006-12- 04) argumenterar Jonas Bergqvist (LRF konsult) och Mikael Carlson, ordförande för Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) för ett avskaffande av den

obligatoriska revisionen i små bolag. De anser att revision ska ske på frivillig basis och att kostnaderna för revisionen istället skulle kunna gå till professionell ekonomisk rådgivning. Den skulle då ge små bolagen ett bättre beslutsunderlag för framtiden.

Från årsskiftet, då Finland slopade den obligatoriska revisionen i små bolag, är Sverige det enda landet bland de gamla EU-länderna1 att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Ett tecken på att Sverige rör sig i samma riktning är att

regeringen i slutet av 2006 gav en utredare i uppdrag att föreslå de ändringar som

1 Innan utvidgningen 2004

(6)

krävs för ett borttagande av revisionsplikten i de små bolagen (Direktiv 2006:96).

Peter Clemedtson, ordförande i FAR SRS och vd för Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, uttrycker sig i en artikel i Dagens industri 2006-12-16 om riskerna med ett borttagande och att FAR SRS motsäger sig regeringens förslag till slopad

revisionsplikt i de små aktiebolagen. Peter Clemedtson menar att det är viktigt att inte stirra sig blind på hur våra grannländer gör, utan att de reglerna måste vara anpassade efter det svenska näringslivet och att det kan leda till utökad skattekontroll.

Svenskt näringsliv är förespråkare för ett slopande av revisionsplikten i de små aktiebolagen för att minska deras kostnader och administrativa bördor. Under 2005 utförde Per Thorell och Hans Edenhammar en utredning på uppdrag av Svenskt näringsliv där de konstaterar att:

“Mikroföretagen (och alla SME2) är en speciell grupp företag som kräver särbehandling i form av enkla och ändamålsenliga regler.

Inte bara vad gäller revision. Dessa företag behöver kvalificerade ekonomiska rådgivare men inte revision – om de inte själva vill.

Vår slutsats är därför att det nu är hög tid att revisionsplikten för små företag avskaffas i Sverige, stegvis efter engelsk modell. Ett första steg är att börja med mikroföretagen.”

Vidare skriver Per Thorell och Hans Edenhammar att det finns uppenbara fördelar för bolagen med en slopad revisionsplikt. De små aktiebolagen får lägre kostnader genom att de själva ges möjligheten att avgöra när en revision är motiverad, t.ex. i samband med kreditansökan hos bank.

Den svenska bankmarkanden domineras av fyra stora aktörer vilka är Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank. De fyra aktörerna står för över 75 % av utlåningen till allmänheten3 (Svenska Bankföreningen 2006 s 2-3). Bankernas perspektiv är en mindre utredd del i debatten och en utredning kring förändringar i kreditbedömningen till små aktiebolag vid ett slopande av revisionsobligatoriet är därför av intresse för flertalet intressenter. För små aktiebolag i Sverige kan utredningen visa hur och om

2 SME är en förkortning av ”Small and Medium sized Enterprises”

3Allmänheten” innefattar hushåll, företag, offentlig sektor och utlandet.

(7)

banker kommer att ändra sin kreditbedömning vid slopad revisionsplikt. Banker är i Sverige en viktigare källa till kapital för företag jämfört med t.ex. USA och

Storbritannien (Lind 1994 s 23). De små bolagen kan, om de vet förutsättningarna, bättre anpassa sig för de förändringar som ett borttagande av revisionen kan medföra.

Vi anser att utredningen också är av intresse för revisions- och

redovisningskonsultbolag med tanke på vilka andra tjänster som kan komma att efterfrågas av banker och små aktiebolag vid en slopad revisionsplikt.

Med eller utan revision för de små bolagen kommer grundproblemet för banker vid kreditgivning att vara detsamma. Det handlar om att bedöma kreditvärdigheten hos kunden vid låneansökan samt följa upp kundens ekonomiska ställning vartefter lånet löper (Svensson Kling 1999 s 3)

1.2 SYFTE

Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag

Vi definierar små aktiebolag som ett företag som uppfyller två av tre följande kriterier: har en balansomslutning under 1,9 miljoner kronor, en nettoomsättning på högst 3,7 miljoner kronor och max 12 anställda på årsbasis4. Den definitionen motiveras med att det är de kriterier Danmark valde när landet 2006 slopade revisionsplikten för små bolag (Balans nr 4 2006).

4 Definitionen av små aktiebolag kommer i utredningen att benämnas ”små aktiebolag” eller ”små bolag”.

(8)

2 A

NGREPPSSÄTT

I detta kapitel beskriver vi hur vi har samlat in data till vår teoretiska referensram följt av metodkritik av sekundärkällor.

2.1 INSAMLING AV DATA TILL TEORETISKT RAMVERK

Denna utredning började med att vi läste Dagens Industri samt FAR:s facktidning Balans för att bilda oss en uppfattning om den rådande debatten. ”Revisionsplikten i små aktiebolag” är en utredning skriven av Per Thorell & Claes Norberg på uppdrag av Svenskt Näringsliv vilken vi tidigt tog del av. Utredningen har använts flitigt som argument av förespråkarna för revisionspliktens avskaffande.

Eriksson och Wiedersheim-Paul (2006 s 117) påpekar att det är viktigt vid

informationsinsamling att inse att en stor del av all information inte finns tillgänglig på det öppna Internet. Vi har därför att valt att utnyttja Uppsala Universitets tillgång till databaser som DISA, Business Source Premier, Affärspress, Artikelsök,

Mediearkivet/Retriever och FAR Komplett. Vi har även sökt på Regeringskansliets rättsdatabaser, Svenskt näringsliv, OAIster, Uppsatser.se och Libris, för utredningar inom området. Google.se, Wikipedia.org och NE.se har under arbetets gång fungerat som något av en lättillgängligt bollplank, för sökning av snabbfakta och information för vidare funderingar. Efter två veckors sökande på egen hand bokade vi tid med Peter Ejewall, bibliotekarie på Ekonomikums bibliotek. Under 45 minuters samtal med Peter gav han oss tips och råd kring sökteknik, speciellt hur vi kom åt äldre artiklar, Artikelsök och FAR:s databas.

Sökord som används under informationsinhämtningen är bl.a.: ”revisionsplikt”,

”revisionsplikt i små bolag”, ”revisionsplikt för små bolag”, ”kreditbedömning”,

”årsredovisningar i små bolag”, ”revisionspliktens betydelse för banker”,

”revisionspliktens betydelse för banker vid kreditgivning till små bolag”,

”avskaffande av revisionsplikten”, ”slopande av revisionsplikten för små bolag”,

”slopande av revisionsplikten i Danmark”, ”slopande av revisionsplikten i Finland”

”audit obligation” och ”audit duty”

(9)

Ett axplock av resultatet från vårt sökande är ”Redovisning – en praktisk beskrivning”

från FAR Komplett och ”Företagens redovisning” av Hans Edenhammar och Per Thorell vilka gav oss förståelse kring revision. Vidare var även

”Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags

kreditvärdighet”, en doktorsavhandling skriven av Birgitta Svensson som vi fann i DISA, användbar för oss. Den beskriver hur banker använder

redovisningsinformation vid kreditgivning till små och medelstora bolag. Upplägget med intervjuer av kreditansvariga personer på banker är i Svenssons avhandling till viss del likt det upplägg vi har använt oss av i utrednings empiriska del.

2.2 METODKRITIK SEKUNDÄRKÄLLOR

Vi har använt ett antal databaser under undersökningen. Mediearkivet/Retriever är ett exempel som innehåller en rad, för vårt ämne, relevanta tidningar: Dagens Industri, Affärsvärlden och SvD. En nackdel som finns vid sökningar i en databas likt ovan nämnda är att tidningarna gör ett urval av publicerade artiklar utifrån redaktionernas kunskap och tycke. Vi har haft detta i åtanke under utredningen. En fördel med

databaser var att vi snabbt kunde vi orientera oss i tidningsartiklar kring revisionsplikt och följa debatten om dess vara eller icke vara. För att få en nyanserad bild av

debatten har vi valt att försöka inta information från förespråkarna som Svenskt Näringsliv och motståndarna, exempelvis FAR SRS. Utredningen har dock inte påverkats av någon av ståndpunkterna då vi inte tar ställning till revisionspliktens vara eller icke vara utan har begränsat oss till förändringar i Handelsbankens och SEB:s kreditgivning.

Vår utgångspunkt för att förstå kreditbedömning av små aktiebolag är agentteori och teorier om hur asymmetrisk information (asymmetric information) mellan låntagare och långivare ger upphov till osäker lojalitet (moral hazard) och negativt urval (adverse selection). Ett annat sätt att angripa problemet med kreditgivning till små företag är nätverkssynsättet som t.ex. används i Svensson Kling (1999). Detta synsätt har tidigare uppsatser på ämnet ofta använt. Då vi valt att arbeta med agentteori som teoretiskt ramverk hoppas vi kunna väcka frågor och belysa nya problem.

(10)

3 T

EORETISKT RAMVERK

I detta kapitel redovisar vi för det teoretiska ramverk som ligger till grund för intervjufrågorna samt utredningens analysdel. Ramverket består av en förklaring av innebörden av extern revision samt en beskrivning av bankers kreditbedömning utifrån ett agentteoretiskt perspektiv. Vidare beskrivs två modeller för bankers kreditbedömning. Kapitlet avslutas med att vi sammanfattar teorin om

kreditbedömning i en egen modell.

3.1 INNEBÖRDEN AV EXTERN REVISION

I ABL 9:1 stadgas att ett aktiebolag måste ha minst en revisor. För att förstå innebörden av en slopad revisionsplikt tänker vi nedan kort beskriva vad revisorns uppgifter är och vad som innefattas i en revision. Revisorns uppgifter är enligt ABL 9:3 att ”i en revision granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning.” I samband med granskningen ska revisorn lämna en revisionsberättelse (ABL 9:4).

Syftet med revisionen är enligt FAR SRS att skapa förtroende för den ekonomiska information som företag, organisationer och myndigheter lämnar. Internationellt heter det att revisionen görs i ”the public interest”. Många tar således del av revisorns arbete (FAR 2006). Från bankernas synvinkel är revisionen av värde då denna bidrar till att öka säkerheten att företagets lämnade finansiella information är korrekt. Det då revisorn som utomstående och självständig professionell utövare årligen granskat de lämnade uppgifterna (FAR 2006).

3.2 KREDITGIVNING SOM KONTRAKTUELL RELATION

Vår teoretiska utgångspunkt för denna utredning är agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan låntagare och långivare kan ge upphov till negativt urval samt osäker lojalitet. Agentteori är en kontraktsteori där företaget betraktas utifrån kontrakt med individer, organisationer och intressegrupper. Kontraktuella relationer studeras med antagandet att information är asymmetrisk fördelad mellan

(11)

parterna. En part har mer och bättre information än motparten. Parterna antas vara riskaversiva, begränsat rationella och framförallt primärt söka maximal egennytta (Svensson 2003 s 25).

Agentteori kan sammanfattas som:

”A contract under which one or more persons (the principal(s)) engage another person (the agent) to perform some service on their behalf which involves delegating some decisions making authority to the agent.” (Jensen & Meckling 1976 s 308)

På kreditmarkanden kan kreditgivarna betraktas som principaler och små aktiebolags ledning eller ägare som agenter (Svensson 2003 s 26).

3.2.1 Asymmetrisk information

Informationsasymmetri mellan en bank och låntagaren uppkommer då låntagare eller bank har bättre information om de finansiella förutsättningarna och utsikterna än sin motpart. Detta vad gäller förväntad avkastning och risk (Bruns 2004 s 33).

I små aktiebolag är ofta ägare och ledning samma person. Denna person har oftast mer och bättre information om den förväntade avkastningen, risker samt möjligheter av ett investeringsprojekt än banken. En anledning till att det förkommer i små

aktiebolag är att de producerar färre formella rapporter än noterade bolag (Bruns 2004 s 33).

3.2.2 Negativt urval

Det finns en potentiell intressekonflikt mellan det lilla aktiebolaget och banken.

Investeringar i ett projekt har två möjliga utfall: projektet lyckas och genererar vinst, eller att projektet misslyckas och investeringen går förlorad. Om ett projekt är helt lånefinansierat begränsar detta låntagarens potentiella förlust men inte dess potentiella vinst. Om projektet är framgångsrikt tjänar låntagaren vinsten (minus räntan) efter att lånet återbetalats. Om projektet misslyckas förlorar låntagaren igenting. För banken är situationen den omvända. Banken tjänar en begränsad vinst om projektet är

framgångsrikt, men får inte ta del av något av vinsten utöver räntan. Om projektet däremot misslyckas bär banken den största kostnaden. Banken förlorar ränta och amortering om det inte finns några ställda säkerheter eller garantier. Även om det

(12)

finns ställda säkerheter finns risken att de inte ska täcka hela lånebeloppet. Låntagare och långivare har olika preferenser vad gäller risktagande. Det medför att låntagaren har incitament att använda eget kapital för finansiering av lågriskprojekt och lånat kapital till finansiering av högriskprojekt (Bruns 2004 s 36-37).

3.2.3 Osäker lojalitet

Osäker lojalitet uppstår efter att ett lån är beviljat. Ett exempel på osäker lojalitet är att låntagarna har incitament att använda det lånade kapitalet för andra syften, med högre risk, än de kommit överens med banken om (Bruns 2004 s 38). En bank kan minska risken att osäker lojalitet uppstår genom att via lånekontraktet binda låntagare till att handla på ett specifikt sätt och utfärda sanktioner om förhållningspunkterna inte efterföljs. Banken kan exempelvis kräva att de lånade pengarna bara får användas till ett godkänt projekt och om företag inte handlar på avtalat vis har banken rätt omförhandla ränta samt andra villkor (Bruns 2004 s 42).

3.2.4 Kreditrisker

Med kreditrisk åsyftas möjligheten att utfallet av ett projekt inte blir det förväntade.

En bank kan missbedöma kunder på två sätt: antingen beviljar de en kredit till en låntagare som inte kan återbetala lånet (Typ 1 fel). Detta innebär inte bara att banken går miste om intäkter, utan också att de riskerar att förlora hela lånesumman. Den andra missbedömningen är då banken inte ger kredit till en kreditvärdig kund (Typ 2 fel). Detta innebär att banken förlorar intäkter samt framtida affärsmöjligheter med kunden (Bruns 2004 s 39).

En bank har incitament att låna ut så mycket som möjligt till kunder vilka anses ha förmåga att betala tillbaka lån och ränta. Det ger upphov till en inneboende

motsättning vid kredithantering. Banken måste ge krediter för att fortsätta göra affärer samtidigt som kreditgivningen innebär en risk för banken (Toivonen & Cressy 2000 s 5-6).

(13)

3.3 MODELLER FÖR KREDITBEDÖMNING

Banker hanterar asymmetrisk information genom att utföra kreditbedömningar vid en låneansökan. Efter en djupgående litteraturgenomgång5 presenterar Bruns (2004 s 45) en modell i vilken kreditbedömning består av tre övergripande moment:

Riskbedömning, risksammanbindning och risköverföring.

Figur 1, (Bruns 2004 s 49) författarnas översättning

Birgitta Svensson använder en modell (2003 s 35) där hon beskriver kreditgivarnas kreditvärdighetsbedömning. Modellen är uppbyggd kring tre typer av information;

redovisningsinformation, information för markandsbedömning samt information för personbedömning. Redovisningsinformation är den information banken kan erhålla från företagets redovisning samt årsbokslut. Information för markandsbedömning behandlar markandsvärderingar, budgetar och omvärldsanalyser. Vid en

personbedömning görs en bedömning av kompetens, erfarenhet och tidigare förehavanden med företagaren. Redovisningsinformation, information för markandsbedömning samt information för personbedömning ligger till grund för kreditgivarnas prognos av intjäningsförmågan samt säkerhetsbedömning. Prognoserna ska leda till en reduktion av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser.

5Författaren går igenom 108 studier på ämnet för att samla ihop de karaktäristika av låntagaren som påverkar bankens kreditbeslut.

Kreditriskbedömning Riskbenägenhet Kompetens VD:s erfarenhet Strategisk planering Tidigare resultat

Risksammanbindning Företagets del av investering

Risköverföring Finansiell position Säkerhet

Företagets riskbenägenhet

K r e d i t b e d ö m

n i n g

(14)

3.4 FÖRFATTARNAS MODELL

Modellen vi använder6 som utgångspunkt för intervjufrågorna är en modifiering av den modell Bruns (2004) presenterar. På två sätt har vi modifierat Bruns (2004) modell. Vid frågor rörande bankers personbedömningar av låntagare använder vi oss av Svenssons (2003) mer övergripande ”personbedömning” istället för att som Burns (2004 s 49) dela upp denna kategori i ”riskbenägenhet”, ”kompetens” och

”erfarenhet”. Vi har även lyft in ”riskpris” med förändrad ränta som ett

handlingsalternativ för att hantera asymmetrisk information (för diskussion kring modifiering, se ”3.4.5 Kommentarer kring modellmodifiering”).

3.4.1 Kreditriskbedömning

I kreditriskbedömningen ingår de aktiviteter som banker gör för att bedöma risken att det låntagande företaget skall gå i konkurs. Under personbedömning ingår bankens bedömning om företagets, i det flesta fall VD:s, riskvillighet, dennes kompetens och erfarenhet. Strategisk planering rör företagets känslighet för svängningar på företagets marknad och känslighet för allmänna konjunktursvängningar. Här används bland annat budgetar, prognoser och affärsplaner. Från företagets årsredovisning hämtas information om tidigare resultat och företagets ekonomiska utveckling (Bruns 2004 s 46).

3.4.2 Risksammanbindning

Den andra faktorn som anses påverka banken i kreditbedömning är VD/ägarens del av investeringen. Tar VD/ägare en stor del av investeringen med internt genererade medel minskar risken för negativt urval och osäker lojalitet. Det eftersom ju större del av investeringen ett företag tar, desto mindre kommer banken och företagets riskpreferenser att skilja sig åt (Jensen & Meckling 1976 s 257). Vidare minskar bankens riskexponering då lånesumman minskar om VD/ägare står för en större del av investeringen själv (Bruns 2004 s 46).

6 Se figur 2 s. 12

(15)

3.4.3 Risköverföring

Banken kan överföra risk till företaget genom att begära en säkerhet eller att försäkra sig om att företagets nuvarande finansiella position är tillräckligt stabil (Stiglitz &

Wiess 1981). Säkerheten och den finansiella ställningen ger indikationer om företagets förmåga att återbetala lånet oavsett utfallet av projektet som lånet ska finansiera. För att analysera företagets finansiella ställning beräknas nyckeltal med utgångspunkt från balans- och resultaträkningen (Bruns 2004 s 47). Enligt traditionell forskning på bank och finansområdet kan nyckeltal med stor tillförlitlighet förutsäga företagskonkurser (Altman 1983).

Det har av ovanstående framgått att bankers villighet att låna ut pengar minskar med låntagarens riskbenägenhet. I de fall banken anser att företaget har god möjlighet att betala tillbaka sitt lån oberoende av ett projekts utfall är riskbenägenheten ett mindre problem. Indikationer på detta är en stark finansiell position, att säkerheten är fullgod eller att företaget går in med en betydande del av egna medel i projektet (Bruns 2004 s 47).

3.4.4 Riskpris

Vi har lyft in förändrad ränta i modellen som ett handlingsalternativ för att hantera asymmetrisk information. Det innebär att banken inte försöker motverka den asymmetriska informationen utan anpassar priset på krediten. Detta för att

kompensera den osäkerhet informationsasymmetrin ger upphov till. Om banken ser det lilla bolaget som mer riskfullt relaterat till det stora börsnoterade bolaget kommer det lilla bolaget sannolikt att möta en högre ränta och högre krav på säkerhet (Bruns 2004 s 39-40). Här går forskningen isär vad gäller om detta är rationellt eller inte.

Stiglitz & Weiss (1981 s 402) menar att höjd ränta som bot på informationsasymmetri medför större problem med negativt urval då högrisktagande kunder skulle accepterar den höjda räntan medan lågriskkunder skulle söka alternativa finansieringskällor. Vi anser att en förändrad ränta hör hemma i modellen dels på grund av forskarnas oenighet samt på grund av att aktörerna enligt agentteorin inte är helt rationella (Svensson 2003 s 25).

(16)

Figur 2, Författarnas modell, efter modellmodifiering av Bruns (2004) och Svensson (2003)

3.4.5 Modellmodifiering

Modifieringen medför att vi reducerar antalet dimensioner vad gäller de karakteristika banker tittar på vid personbedömning av låntagare. Vi har även valt att kalla Burns

”Tidigare resultat” för ”Redovisningsinformation” då vi anser att det ger en tydligare bild av vad som åsyftas. Vi har även lyft in riskpris som ytterligare dimension i modellen. Vi anser att detta inte förvanskar den ursprungliga modellen eller dess syften utan tillför en dimension vilken Bruns (2004) avfärdar i sin modell.

Kreditriskbedömning Personbedömning Strategisk planering Redovisningsinformation

Risksammanbindning Företagets del av investering

Risköverföring Finansiell position Säkerhet

Företagets riskbenägenhet

K r e d i t b e d ö m

n i n Riskpris g

Ränta

(17)

4 T

ILLVÄGAGÅNGSSÄTT

I detta kapitel beskriver vi vårt tillvägagångssätt vid insamlandet av primärdata.

Vidare följer en kort presentation av respondenterna samt metodkritik av primärkällor.

4.1 MOTIVERING FÖR VAL AV KVALITATIV ANSATS

När vi i egenskap av utredare ska besluta oss för val av kvalitativ eller kvantitativ ansats i utredningen bör vi göra det med hänsyn till det problem som ska undersökas (Trost 2005 s 15).

För att uppfylla syftet vill vi utreda hur personer som handlägger låneärenden eller är ansvariga för kreditgivning på Handelsbanken och SEB hanterar en slopad

revisionsplikt. Vi anser att syftet bäst uppfylls med hjälp av kvalitativa intervjuer med dem som dagligen arbetar med kreditgivning och personer ansvariga för

kreditgivning. Då vår förkunskap om kreditbedömning innan intervjuerna sträckte sig till litteraturinläsning bedömde vi att det kvalitativa angreppssättet skulle ge oss den största förståelsen.

Genom att utföra kvalitativa intervjuer anser vi oss få de mest innehållsrika och detaljerade svaren. Vi har även valt en kvalitativ intervjumetod för att få variation och djup i svaren (Trost 2005 s 120).Vidare anser vi att det inte var möjligt att sända ut enkäter då en betydande del av frågorna var av öppen karaktär och vi inte har kunnat ge förutbestämda svarsalternativ. De kvalitativa intervjuerna gav oss möjligheten att ställa följdfrågor och stämma av att respondenterna förstod frågorna på samma sätt som vi.

4.2 VAL AV UTREDNINGSOBJEKT

Innan vi gjorde valet att undersöka Handelsbanken och SEB inhämtandes först kunskap om bankmarknaden i Sverige. Populationen ur vilken valde de två

utredningsobjekten är de svenska storbankerna. De var vid utredningens tillkomst fyra

(18)

till antalet: Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea (Svenska Bankföreningen 2006 s 3).

Rent praktiskt gick kontakten med respondenterna till så att e-post sändes till samtliga av de fyra storbankerna. I de tre fall av fyra där vi hade kontakter inom bankerna blev vi förmedlade namn och e-postadresser till tänkbara intervjupersoner.

Ett urval gjordes därefter för att uppnå variationsbredd bland de fyra storbankerna.

Genom att välja den starkt decentraliserade Handelsbanken (Handelsbankens

årsredovisning 2005 s 2) och den mer centralstyrda SEB (SEB:s årsredovisning 2005 s 44) hoppas vi kunna beskriva gemensamma och särskiljande förändringar som kan tänkas bli effekter av en slopad revisionsplikt hos de svenska storbankerna.

Motivering till att vi valde att göra intervjuer hos två av de fyra storbankerna är att det tillvägagångssätt vi valt med kvalitativa intervjuer kräver mycket tid i anspråk vad gäller själva intervjuprocessen, utskrift och analys av intervjuerna. Vi har därför likt Trost (2005 s 123) rekommenderar, valt att göra ett mindre antal väl genomförda intervjuer istället för en större kvantitet med sämre kvalitet.

Vid urval av respondenter var ett krav att de personer vi intervjuade skulle vara väl insatta i kreditgivarprocessen till företag. Vi valde att intervjua två företagsrådgivare som dagligen arbetar och har kontakt med företag, förbereder kredit-pm och tar beslut om krediter. Vi intervjuade även två personer inom samma banker med mer

övergripande ansvar för kreditgivningen för att få variation i svaren samt se om skillnader fanns på olika nivåer inom företagen. Vi hade föraningar om att de på mer beslutsfattande nivå skulle svara mer policyinriktat och av den anledningen såg vi fördelar med att även intervjua företagsrådgivare.

4.3 GENOMFÖRANDET AV INTERVJUER

En pilotintervju genomfördes med Göran Bergström, Kreditchef Regionbanken Mellansverige inom Handelsbanken, den 5 februari 2007 för att ge oss praktisk kunskap om kreditgivning samt testa våra frågor. Efter pilotintervjun justerades intervjuguiden något till de kommande fyra intervjuerna. Den intervjuguide vi använt

(19)

till de fyra respondenterna vilka empirin bygger på följer i bilaga 1 och intervjuguiden för pilotintervjun i bilaga 2. Frågorna i intervjuguiden är till stor del baserade på den teoretiska modellen. De frågor som inte är direkt kopplade till modellen är de

inledande frågorna om intervjupersonens bakgrund och allmänt om bankens

kreditgivning. De avslutande frågorna är mer öppna frågor rörande intervjupersonens allmänna åsikter om revisionsplikten. Upplägget i intervjuguiden är kort summerad enligt följande: fråga tre till nio behandlar bankens kreditgivningsprocess, fråga tio till tolv berör kreditriskbedömning, i fråga 13 tittar vi på risksammanbindning och

risköverföring, fråga 14 till 18 ställs angående information kring risköverföring med avseende på finansiell position och fråga 19 behandlar riskpris.

För att respondenterna skulle svara genomtänkt och vara insatta i uppsatsen, e-

postades vår intervjuguide samt en kort sammanfattning av utredningen och dess syfte en vecka innan intervjuerna ägde rum. Intervjuerna genomfördes på respektive

korrespondents arbetsplats, tog ungefär en timme att genomföra och spelades in.

Anledningar till att vi valde att spela in intervjuerna var möjligheten att lyssna flera gånger vid sammanställning av intervjuerna, ökad koncentration på respondenten under intervjuerna samt chans att föra marginalanteckningar. Vi frågade inför varje intervju om respondenten godkände att vi spelade in intervjun och använde oss en diskret mp3-spelare. Detta för att inte respondenten skulle hämmas vid upplevelsen av att bli inspelad, vilket är en av nackdelarna Trost (2005 s 53) nämner vid inspelning av intervjuer.

Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer. Detta för att semistrukturerade intervjuer ger möjlighet till en flexibel intervjuprocess där vi inte behövde följa intervjumallen till punkt och pricka samt gavs möjlighet att ställa följdfrågor då svaren kunde vara utsvävande eller otydliga (Bryman 2002 s 301).

(20)

4.4 INTERVJURESPONDENTER, DATUM OCH PLATS FÖR INTERVJUER Jörgen Ericsson, kontorschef, Handelsbanken

Intervjun med Jörgen Ericsson ägde rum på Handelsbanken Uppsala City den 13 februari 2007. Jörgen Ericsson har under ett års tid arbetat som kontorschef på Handelsbanken Uppsala City och har högsta befogenhet vad gäller kreditlimiter på kontoret.

Ted Thorngren, företagsrådgivare, Handelsbanken

Intervjun med Ted Thorngren gjordes på Handelsbanken Uppsala Citys kontor den 26 februari 2007. Thorngren har arbetat på Handelsbanken Uppsala City sedan november 2006. Han har 6 års erfarenhet av riskbedömningar. I Thorngrens arbetsuppgifter som företagsrådgivare ingår det att ta fram underlag för kreditbeslut till aktiebolag.

Lars Dahlberg, Företagsmarknadschef, SEB

SEB Sergels Torgs kontor i Stockholm var platsen för intervjun med Lars Dahlberg den 6 mars 2007. Dahlbergs avdelning ansvarar för kreditgivning till företag med omsättning upp till 500 miljoner. Under de senaste tio åren har Dahlberg arbetat med kreditgivning till företag, bland annat som företagsrådgivare.

Peter Alho, företagsrådgivare, SEB

Plats för intervjun med Peter Alho var hans arbetsplats, SEB:s kontor i Uppsala.

Intervjun ägde rum den 12 februari 2007. Peter Alho har arbetat på SEB i Uppsala i 17 år. Nu arbetar han som företagsrådgivare och i det arbetet ingår kreditgivning till små aktiebolag.

4.5 METODKRITIK PRIMÄRKÄLLOR

Det kan tänkas att de intervjuade svarar på ett sätt som de önskar att effekterna ska bli eller ger ett svar som stämmer överens med företagets policy. Det kan vara en brist i undersökningen. För att reducera detta och genomföra goda intervjuer läste vi in oss väl på området, använde en intervjuguide, ställde tydliga frågor och frågade igen då respondenten svarade på något annat än frågan åsyftade. Många av dessa tips är tagna från en lista Bryman presenterar på kriterier för en framgångsrik intervjuare (2002 s

(21)

306). De råden var till stor nytta då vi intervjuade personer som var mer vana att bli intervjuade än vi var att intervjua. Vi har under utredningens gång varit öppna med vad utredningen handlar om mot respondenterna och låtit respondenterna läsa utskrifter av intervjuerna för att säkerställa att innehållet uppfattats korrekt. Det kan tänkas att vår öppenhet lett till mer restriktiva svar, men vi tror att öppenheten gjort att respondenterna känt sig väl införstådda och att de deltar på goda premisser.

Vi e-postade intervjuguide samt en kortare sammanfattning av utredningen till respondenterna för att de skulle svara genomtänkt och vara insatta i uppsatsen. Att de svarar genomtänkt kan vara både bra och dåligt. En nackdel med att i förväg skicka material kan vara att respondenterna har svarat mer policyinriktat när de hunnit tänkt igenom sina svar än om de skulle ha svarat spontant. Vidare kan även svaren inom Handelsbanken ha blivit mer lika då respondenterna getts möjlighet att på kontoret samtala kring vilka svar som bör ges.

Det anses svårt att tala om hög grad av reliabilitet i samband med kvalitativa intervjuer då en stor fördel med dessa är att vi som intervjuare kan dra nytta av just slumpinfluenser och sidospår som uppkommer under intervjuerna. Vi har haft identisk intervjuguide under samtliga intervjutillfällen för att i största möjliga mån kunna jämföra svaren (Bryman 2002 s 112-113).

Under intervjuerna framkom det att de på bankkontoren inte gemensamt talat om samtliga effekter som ett slopande av revisionsplikten kan leda till. Svaren uppfattades av den anledningen stundom vara av mer personlig karaktär. Antalet intervjuer i denna utredning är begränsat till två respondenter på varje bank, vilket gör att personlig uppfattning får genomslag i utredningen. Vi försöker utifrån dessa intervjuer inte dra generella slutsatser, utan vårt syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att beskriva tänkbara handlingsalternativ för Handelsbanken och SEB ser vi att antalet intervjuer fyller syftet, men ser gärna mer forskning på området.

Under intervjun med Ericsson märkte vi tendenser av att han inte dagligen arbetar med krediter i storleken som bolagen i denna utredning normalt ansöker om. Ericsson har ett mer övergripande ansvar och arbetar generellt med krediter i ett senare skede

(22)

samt på en högre nivå än den kreditbedömning vi utreder. Thorngren hade vid intervjutillfället arbetat på kontoret i centrala Uppsala under drygt fyra månader.

Ericsson som är Thorngrens chef kan ha satt in honom i arbetet och genom detta eventuellt påverkat Thorngrens värderingar kring kreditbedömning. Detta beroendeförhållande kan ha lett till att svaren från intervjurespondenterna inom Handelsbanken var mer lika än de skulle ha blivit om vi intervjuat kredithandläggare och kontorschef från olika kontor.

(23)

5 K

REDITGIVNING

I kapitlet redovisar vi det intervjumaterial som beskriver Handelsbankens och SEB:s kreditgivning till aktiebolag.

5.1 HANDELSBANKENS KREDITGIVNING TILL AKTIEBOLAG Kreditgivningsprocessen bygger kring återbetalningsförmågan hos låntagarna.

Kreditbedömningen startar alltid med en kundförfrågan på ett bankkontor och har ett visst mått av standardisering. Ett styrdokument reglerar hur Handelsbanken ska bedriva sin kreditgivning. Vissa olikheter kan dock återfinnas i kreditbedömningen mellan kontoren då det finns 600 kontorschefer inom Handelsbanken. Dessa sätter sin personliga prägel på hur de hanterar och värderar information om framtiden på sina kontor.

Handelsbanken har en långt driven decentraliserad process där många beslut fattas av enskilda kredithandläggare. Alla på kontoret i Uppsala city har sina egna limiter och befogenheter. Det som avgör limiten och befogenhetens storlek är personens

kompetens samt vilken marknad de arbetar med. Spannet är från ingenting hos en nyanställd till miljoner hos mer erfarna.

I Handelsbanken arbetar de inte efter en bestämd teoretisk kreditgivarmodell, men de har en kreditinstruktion där återbetalningsförmågan är det centrala.

Kreditbedömningen görs i tre steg; kredittagaren (personbedömning, mm.),

återbetalningsförmågan och intjäningsförmågan. Enligt Thorngren så är den första stenen i kreditprocessen att bilda sig en uppfattning om låntagaren. Utan ett förtroende för låntagaren fallerar allt annat och inga krediter ges. För att få en uppfattning om företagsledaren tittar de bland annat på personens tidigare engagemang i banken, historik som företagare och erfarenhet av branschen. De

försöker också sätta sig in i låntagarens lokala markand och dess förutsättningar. Efter det görs kreditupplysningar på företaget och ägaren. Det finns en checklista som banken har med punkter som skall gås igenom när de driver kreditprocessen.

Thorngren menar att ”mjuka” variabler är viktigt för honom när det gäller

(24)

personbedömningen som t ex. ordning och reda på material samt siffror som

presenteras. Vad gäller återbetalningsförmågan kvantifieras den i en tvåsiffrig rating innefattande risk för finansiella påfrestningar och finansiell motståndskraft.

Handelsbanken gör enligt Jörgen Ericsson ingen klassificering liknande ”små företag”

och ”stora företag” samt har inget portföljtänkande i sin låneportfölj.

Kreditbedömningen skiljer sig inte om det rör sig om lån till rörelse- eller investeringsfinansiering.

Bankaffärer är en homogen produkt, vilket kan illustreras med följande citat från Ericsson: ”Tar du ett varv runt torget har du samma produkt. Tar du ett varv till har du samma pris”. Detta leder till att Handelsbanken konkurrerar med att utveckla en känsla av att de känns ”bäst” och att skapa goda relationer.

Delårsrapporter, prognoser och budgetar begärs ofta in av banken. Vid nystartade företag är det en förutsättning för att lån ska kunna beviljas eftersom inga

årsredovisningar ännu existerar. Hos de små aktiebolagen kan Handelsbanken ibland titta på reskontran och lyssna till muntliga prognoser då de inte alltid kan presentera formella budgetar, prognoser etc.

Årsredovisningen är till liten hjälp för Handelsbanken när de ska förutspå återbetalningsförmågan hos en potentiell låntagare. Speciellt i små aktiebolag är personbedömning av stor vikt. Känns det inte rätt i magen blir det ingen kredit enligt Ericsson. ”Magkänsla” anses bli uppövad under tiden och som nyanställd får du en mer erfaren medarbetare som hjälper dig. Personbedömningen (förtroendet) är även enligt Thorngren det viktigaste för banken i kreditbedömningen, därefter följer

bankmännens allmänna kunskap om den lokala marknaden företaget opererar på. Som tredje viktigaste punkten kommer företagets årsredovisning. För kreditupplysningar använder sig Handelsbanken idag av upplysningscentralen (UC). Handelsbanken har egna värderingsmän som kan göra fastighetsvärdering och de betalar ibland för extern värdering av maskinpark, lager och liknande.

(25)

5.2 SEB:S KREDITGIVNING TILL AKTIEBOLAG

Generellt är förtroende för låntagare det viktigaste i kreditbedömningen. Efter förtroende för ägare följer återbetalningsförmågan vilken följs av ställda säkerheter.

Finns inget förtroende för kunden spelar det ingen roll vilken återbetalningsförmåga eller säkerhet företagaren visar upp. Dahlberg säger att personbedömningen av företagaren blir viktigare ju mindre företaget är. Alho tror att personbedömningens betydelse ökar med handläggarens erfarenheter. Personbedömningen grundar sig till stor del på handläggarens uppfattning om företagaren. Viktigt är också företagarens historik, vilken banken använder för att värdera erfarenhet av branschen och

företagande.

Kreditgivningsprocessen i SEB börjar med en propå (låneförfrågan) från en kund.

Efter det skriver kredithandläggarna ihop ett kredit-pm med bokslutssiffror,

information om förtroendekapital samt engagemang i banken. För att få en bild om återbetalningsförmåga krävs ofta framåtblickande siffror i form av t.ex. årsbudgetar, men även bokslut används för att uppskatta den framtida återbetalningsförmågan.

Kredithandläggare har normalt en personlig limit kopplad till sin erfarenhet. En kredithandläggare tar dock aldrig ett ensamt beslut om en kredit, utan det görs i samråd med en annan handläggare eller ansvarig. Beroende på kreditens storlek och ställda säkerheter avgörs det om ett kreditbeslut kan tas lokalt på kontoret.

SEB arbetar efter en kreditpolicy. Då en kreditförfrågan faller utanför denna policy kan krediten fortfarande beviljas men beslutmandatet hos de enskilde

banktjänstemännen blir lägre i dessa fall. Denna policy gäller för hela SEB koncernen.

De lokala kontoren har olika limiter. Är krediten på högre belopp än kontorets limit eller att den på annat sätt går utanför bankens kreditpolicy tas beslutet upp på nästa instans, vilket är en kontorskreditkommitté. Efter denna följer regionnivån och därefter högsta instansen, vilket är en centralnivå som heter ”Krediter Sverige”.

Företagen delas in efter storlek i ”Retail”, ”Corporate” och ”Large Corporate”. De minsta bolagen, vilka denna utredning omfattar, ingår i gruppen ”Retail”. Olika

(26)

parametrar i kreditbedömningen används beroende på vilken storleksgrupp företag faller inom. Större resurser läggs på de större företagen. Företagen delas även in i riskklasser, vilka sträcker sig från 1 till 16. Det normala är att företagen hamnar i en riskklass mellan 9-12. Företag som ligger mellan 13-16 står under särskild uppsikt, där riskklass 16 är en konstaterad kundförlust. Det är kredithandläggarna som klassificerar företagen.

Prognoser och budgetar tas in vid kreditgivning till nystartade bolag. Alho menar dock att banken sällan kräver in annan information än årsredovisningar från de små bolagen. Små bolag producerar sällan budgetar eller prognoser och det är inte någonting banken kräver av de små bolagen. I de fall de är intresserade av budgetar och prognoser tas det ofta muntligt med företagaren. Detta då småbolag ofta saknar resurser för att ta fram dessa rapporter på beställning. Dahlberg menar att en ren årsredovisning är ett grundkrav för att få krediter i banken. Vid kreditbedömningen är det kunden som får betala notan då banken kräver en extern värdering av lager eller fastigheter. Vid enstaka fall har banken bistått med halva kostnaden.

(27)

6 F

ÖRÄNDRINGAR I KREDITGIVNINGEN TILL SMÅ AKTIEBOLAG VID SLOPAD REVISIONSPLIKT

I kapitlet redovisar vi för det intervjumaterial som rör hur bankerna kan komma att ändra sin kreditbedömning av små aktiebolag tillföljd av en slopad revisionsplikt.

6.1 JÖRGEN ERICSSON, KONTORSCHEF, HANDELSBANKEN

Den fortlöpande kontrollen/uppföljningen av företagslåntagarna kommer inte att förändras vid en slopad revisionsplikt enligt Jörgen Ericsson. Det Handelsbanken tittar på vid kreditansökan skulle heller inte rubbas. Men skulle de inte ha revision av årsredovisningen ”känns det spontant inte bra och komfortabelt”, enligt Ericsson.

Inom Handelsbanken tittar de även på andra parametrar än årsredovisningen och kan göra en annan bedömning gällande exempelvis lagervärdering än vad revisorn gör.

Vid slopad revisionsplikt kanske de tittar ett varv till. Men det är dock inget Jörgen tänkt så mycket på.

Handelsbanken kan komma att kräva fortsatt revision i vissa fall då det finns oklarheter i redovisningen, men det kan fungera även utan revision. Ericsson drar paralleller till att Handelsbanken idag ibland kräver koncernbokslut i icke

koncernbokslutspliktiga koncerner vid ”råddiga redovisningar”.

Handelsbanken skulle troligtvis inte vara villig att betala för revision vid en icke reviderad årsredovisning. Ericsson kan tänka sig att Handelsbanken ibland kan betala för en ”second opinion”, en revisors utlåtande eller själva göra en värdering av lager eller maskinparken. Vid slopad revisionsplikt kan Handelsbanken komma att

rekommendera ett företag en revisor de har en god relation till och eventuellt be revisorn att kolla på vissa saker, exempelvis lagervärdering.

På frågan om vad som skulle kunna ersätta det reviderade materialet vill Ericsson inte överdriva betydelsen av årsredovisningen då det är framtida kassaflöden som ska återbetala lånet. Handelsbanken kommer inte vid en slopad revisionsplikt att granska

(28)

räkenskaperna på samma sätt som en revisor idag gör. Det anser han inte vara

bankens jobb, för Handelsbanken handlar det om att förstå räkenskaperna. Förståelsen för verksamheten och framtiden är det viktiga, samt analys och känsla för marknaden.

Kreditgivningen skulle inte påverkas vid slopad revisionsplikt i form av förändrade kreditvillkor i stil med högre ränta eller färre lämnade krediter för de bolag som inte reviderat sitt material. Vidare kan Ericsson omöjligt säga om Handelsbanken skulle kräva en större ägarandel i investeringen/bolaget eller en högre säkerhet vid en slopad revisionsplikt.

På frågan om revisionspliktens avskaffande skulle få olika betydelser för olika branscher eller i olika delar av landet svarar Ericsson både ja och nej.

Kreditgivningsprocessens är till viss mån standardiserad genom kreditinstruktionen, men samtliga 600 kontorschefer i Handelsbanken kan sätta sin personliga prägel på hur de hanterar framtida information.

Generellt är ett reviderat bokslut inte av mest betydelse för en kund vid första låneansökan. Detta kan exemplifieras med att många nystartade bolag söker lån och har då ingen reviderad årsredovisning att visa upp. Har ett företag dock varit kund i 20 år utan en anmärkning lägger de mindre vikt vid årsredovisningen.

Det finns en möjlighet att redovisningsinformationen skulle kunna vara tillgänglig till Handelsbanken snabbare vid en slopad revisionsplikt. Ericsson ser det inte som något problem att det ibland tar fem till sex månader in på året innan årsredovisningen blir inlämnad till bolagsverket.

Ericsson anser att revisionsplikten bör vara kvar då den förenklar kreditbedömningen.

Redan i dagsläget händer det att Handelsbanken tar in det råmaterial som ligger till grund för årsredovisningen för att skapa komfort i sitt beslut. Från sitt perspektiv som kreditgivare har Ericsson svårt att se några fördelar med en slopad revisionsplikt och har vidare inte tänkt på vad en relevant gräns med avseende omsättning,

balansomslutning och antal anställda skulle vara.

(29)

6.2 TED THORNGREN, FÖRETAGSRÅDGIVARE, HANDELSBANKEN Vid en slopad revisionsplikt tror inte Ted Thorngren att Handelsbanken kommer att gräva djupare i företagets redovisning än de redan gör för att ersätta revisorns jobb.

Inte heller tror han att banken skulle börja titta mer på prognoser och budgetar.

Thorngren menar vidare att banken inte kan göra en mer grundlig personbedömning än de redan gör. Dock skulle han kunna tänka sig att värderingen av de lokala marknadsförutsättningarna kan finslipas och öka i betydelse.

På frågan om en slopad revisionsplikt skulle innebära höjda räntor eller färre lämnade krediter kan Thorngren inte svara. Han menar att det beror på om banken upplever att en slopad revisionsplikt innebär en generellt höjd kreditrisk, vilket han inte vet idag.

Upplever banken att kreditrisken är oförändrad även utan revision finns det igen anledning att höja räntan eller säga nej till fler låneansökningar. Thorngren har svårt att se att banken skulle kräva större ägarinsats vid en investering om revisionsplikten avskaffas. Inte heller tror han att banken skulle börja kräva högre säkerheter.

Thorngren kan inte svara på om han tror att Handelsbanken skulle fortsätta att kräva ett reviderat bokslut om revisionsplikten skulle avskaffas. Vidare menar han att om det fanns möjlighet att styra val av revisor skulle de rekommendera företagarna en revisor som Handelsbanken har goda erfarenheter av. Thorngren tycker att revisorn fyller en funktion och borgar för en säkerhet i materialet. Revisorn kan också användas som ett bollplank då ledarna för små företag i stor utsträckning är entreprenörer som inte alltid är intresserade av redovisning och finansiering.

Banken betalar idag för kreditupplysningar från upplysningscentralen och gör egna värderingar av fastigheter men köper även ibland in dessa tjänster. Beroende på verksamheten görs också ibland lagervärderingar. Thorngren kan dock inte svara på om banken skulle tänka sig att betala för en revisors utlåtande vid ett oreviderat bokslut.

Utifrån sin synvinkel som kreditgivare kan Torngren inte se några fördelar med en slopad revisionsplikt, men förstår att företagen kan se fördelar med ett avskaffande.

Thorngren tror att årsredovisningen skulle kunna vara tillgänglig för banken snabbare om revisionsplikten försvinner, men ser inte det idag som något direkt problem.

(30)

Årsredovisningen ses mer som en historisk avstämning. Betydelsen av ett reviderat bokslut kan komma att minska i vikt efter några år på banken då banken har byggt upp ett förtroende med företagaren. Thorngren vill inte svara på om han anser att revisionsplikten ska avskaffas eller inte men han ”tycker att det känns rätt bra att en revisor har tittat på siffrorna.”

6.3 LARS DAHLBERG, FÖRETAGSMARKNADSCHEF, SEB

Vid en slopad revisionsplikt tror Lars Dahlberg att SEB lägger mer vikt vid

personbedömningen när de gör kreditbedömningar. Vidare tror han risken finns att banken kommer kräva större medinvesteringar av företagen samt högre säkerheter.

Huruvida SEB beslutar att fortsätta kräva reviderade årsbokslut av de små bolagen samt om de kommer att uppleva en ökad osäkerhet, beror enligt Dahlberg på vad revisionen ersätts med. Om den inte ersätts på något sätt tror Dahlberg att SEB inte kommer att låna ut några pengar till de bolagen. Blir ersättningen krav på någon form av enklare revision kommer risken att öka för banken, dock marginellt. Vid ett fortsatt krav från SEB på revision även vid en slopad revisionsplikt, tror inte Dahlberg att de kommer att styra vad revisorn ska granska. Dock kan de försöka styra vilken revisor ett bolag anlitar, något de redan idag gör i vissa fall.

Om substitutet till revisionsplikten upplevs som för dåligt riskerar de små bolagen att drabbas av högre räntor och färre lämnade krediter. Färre krediter är mer troligt då en procent högre ränta i de små bolagen eventuellt inte motsvarar den ökade risken. SEB kommer inte att betala för ett utlåtande från en revisor vid en slopad revisionsplikt.

Vidare kommer de inom banken inte själva gräva djupare i de små bolagens siffror om revisionsplikten avskaffas. Anledningen är att lönsamheten i segmentet per bolag är för låg.

Kreditbedömningen inom SEB fungerar likadant i hela landet enligt Dahlberg. Ett avskaffande av revisionsplikten skulle få samma effekter oberoende av bransch eller geografiskt område. Även om kreditgivningen skiljer sig en del beroende på om det är en checkkredit eller lån till investering, så tror Dahlberg inte att ett avskaffande får olika inverkan vid de olika typerna av lån.

References

Related documents

Om den detaljerade lag om revision som idag finns i Sverige förändras eller slopas kommer detta leda till att det är ägarna (bolagsstämman) i mindre företag och organisationer

I Sverige pågår en diskussion angående ett undantag från revisionsplikt för små aktiebolag och en proposition som föreslår ett undantag har under arbetets gång överlämnats till

När 65 % även svarade att kostnaden i förhållande till nyttan är hög, kan detta tyda på att deras intressenter inte har någon större nytta av revisionen

Revisionsplikten infördes i engelsk lagstiftning 1967 efter att krav på obligatorisk offentlighetsgörande av årsredovisningar infördes 228. Efter att EU:s fjärde

Även om de inte själva hade tagit detta beslut hade de blivit tvungna till det enligt kreditgivaren, som menar att banken skulle kräva revisor för att kunna bedöma

Gällande påverkan på kreditgivarna som intressenter av revision hänvisar lagstiftaren till avtalsfrihet; vill kreditgivare inte låna ut pengar till bolaget finns inget tvång. Anses en

De bolag som uppger att de inte skulle fortsätta revidera sitt företag om det vore frivilligt anger att kostnaden är för hög i förhållande till nyttan samt att behovet av

Med tanke på den pågående diskussionen, vilken nämns ovan, anser författarna att det är in- tressant att se hur revisionsbyråer, stora som små, ställer sig till revisionsplikt