Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi
C-uppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2005
Kassaflödesanalys, från indirekt- till direkt metod
Författare:
Georgi Eberharter Per Svensson
Sammanfattning
Dagens ekonomi har blivit allt större både nationellt och globalt. Tillgången till information om företagen och dessa likvida ställning har i och med detta ett allt större värde på marknaden. Framförallt för kreditgivare och potentiella investerare. Grundläggande för en verksamhets långsiktiga överlevnad är att dess inbetalningar överstiger dess utbetalningar. En organisations förmåga att betala sina förfallna skulder måste på ett klart och lättbegripligt sätt framgå av redovisningen eftersom den avgör organisationens kortsiktiga överlevnad. Det finns två olika metoder som man kan redovisa kassaflödet på, den indirekta metoden och den direkta metoden. Båda metoderna är tillåtna av International Accounting Standard Board (IASB), men den direkta metoden förespråkas. Från och med första januari 2005 följer Sverige IASB: s redovisningsrekommendationer.
Det problem som uppstår i och med detta är att majoriteten svenska företag idag redovisar enligt den indirekta metoden. Dels av traditionella skäl och dess starka koppling till finansieringsanalysen och dels eftersom Redovisningsrådet (RR) förespråkar den indirekta metoden. Hur kommer företagen påverkas av rekommendationen International Accounting Standards (IAS) 7?
Syftet med denna uppsats är att genom empiriska studier undersöka huruvida svenska börsbolag kommer att anpassa sig till de nya redovisningsprinciperna i enlighet med IAS 7 vad gäller kassaflödesanalys och vilka eventuella komplikationer som kan komma att uppstå i och med valet av metod.
Undersökningen avgränsar sig till samtliga svenska företag på A-listan som fram till den första januari 2005 har redovisat sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden. Företagen ska följa rekommendationerna från IASB och RR.
Undersökningen visade att nästan alla företag kommer att fortsätta redovisa kassaflödet enligt den indirekta metoden. De främsta skälen till detta att deras ekonomisystem inte är anpassade till att redovisa enligt den direkta metoden. Ett annat skäl var att de följer redovisningstraditionen inom företaget, men också att de följer de andra företagen på börsmarknaden. Företagen påverkas oerhört mycket av sin omgivning, vilket i detta fall kan beskrivas som mimetisk institutionell påverkan inom den institutionella teorin.
Slutsatsen av undersökningen kortfattat är att företagen inte har påverkats och kommer inte att följa IAS 7 gällande val av redovisningsmetod för kassaflödet, vilket försvårar International Financial Reporting Standards (IFRS) referensram om jämförbarhet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning... 3
1.1 Problembakgrund ... 3
1.2 Syfte ... 4
1.3 Frågeställning ... 4
1.4 Avgränsningar ... 4
2 Metod ... 5
2.1 Forskningsansats ... 5
2.1.1 Kvalitativ ansats ... 5
2.2 Val av datametod och typer av data ... 6
2.2.1 Induktiv eller deduktiv ... 6
2.3.2 Primär- och sekundärdata... 6
3 Teori ... 7
3.1 Redovisning... 7
3.1.1 Redovisningsskolorna ... 7
3.2 Kassaflödesanalys ... 8
3.2.1 Finansieringsanalys ... 9
3.2.2 Indirekt metod ... 10
3.2.3 Direkt metod... 11
3.2.4 Kortfristiga placeringar ... 12
3.3 Normgivare och normer ... 13
3.3.1 RR 7... 13
3.3.2 IAS 7 ... 14
3.3.3 God redovisningssed ... 14
3.4 Referensramar ... 14
3.4.1 Begriplighet... 15
3.4.2 Relevans ... 15
3.4.3 Tillförlitlighet ... 15
3.4.2 Jämförbarhet... 15
3.5 Institutionell teori ... 16
3.5.1 Komplexitet, förändring och osäkerhet... 17
4 Empiri... 18
4.1 Tidigare forskning ... 18
4.2 Intervjuer ... 19
4.3 Resultatsammanställning... 28
5 Analys... 30
6 Slutsatser ... 34
6.1 Kritisk granskning ... 35
6.2 Slutdiskussion... 36
6.3 Förslag till vidare forskning ... 36
7 Käll- och litteraturförteckning... 38
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Redan under tidigt 1800-tal kom de första försöken att upprätta en kassaflödesanalys. Syftet var att framställa en rapport som skulle ge en bild av kassans förändring under resultatets period. Under årens gång har kraven och metoderna på redovisning av kassaflödet avancerats och blivit en alltmer viktig del inom redovisningen. Vikten av informationen om likviditet växer allt mer och med det även sätten att redovisa på.
Grundläggande för en verksamhets långsiktiga överlevnad är att dess inbetalningar överstiger dess utbetalningar. En organisations förmåga att betala sina förfallna skulder måste på ett klart och lättbegripligt sätt framgå av redovisningen eftersom den avgör organisationens kortsiktiga överlevnad. Kassaflödesinformation har exempelvis visat sig innehålla kompletterande information till den bokföringsmässiga bland annat när det gäller den kortsiktiga betalningsförmågan. Genom att studera kassaflöden kan företagen värdera sina tillgångsposter till verkligt värde och genom att studera historiska kassaflöden kan företag göra analyser om tillgångars framtida möjligheter att generera likvida medel till företaget. Denna information är alltså i stor betydelse för analytiker, investerare och kreditinstitutioner som utifrån detta kan bedöma företags framtida utveckling och kassagenerering. Information om kassaflöden har också under särskilda omständigheter visat sig utgöra en bättre indikator på ekonomiska svårigheter.
Dagens ekonomi har blivit allt större både nationellt och globalt. Tillgång till information om företagen och dessa likvida ställning har i och med detta ett allt större värde på marknaden.
Därför finns det klara riktlinjer för vilken metod ett företag väljer att redovisa sitt kassaflöde.
Den direkta metoden har i USA, med rekommendationer från Financial Accounting Standard Board (FASB), länge förespråkats och varit den dominerande redovisningsmetoden av kassaflöden. I Sverige har de svenska börsnoterade företagen hittills, med några få undantag exempelvis Autoliv, redovisat med hjälp av den indirekta metoden som rekommenderas av redovisningsrådet men till skillnad från FASB tillåts här även den direkta metoden. Från och med första januari 2005 kommer Sverige liksom övriga Europa att följa International Accounting Standard Board (IASB) och dess rekommendationer. Detta innebär att i och med
nya (IAS) 7 kommer den direkta metoden för att redovisa kassaflöden rekommenderas före den indirekta metoden.
1.2 Syfte
Vi avser att genom empiriska studier undersöka huruvida svenska börsföretag kommer att anpassa sig till de nya redovisningsprinciperna i enlighet med IAS 7 vad gäller kassaflödesanalys och vilka eventuella komplikationer som kan komma att uppstå i och med valet av metod.
1.3 Frågeställning
De frågeställningar som legat till grund för vår uppsats och som vi ämnar försöka besvara är:
- Varför har de svenska börsnoterade företagen fram tills den första januari 2005 valt att redovisa med den indirekta metoden framför den direkta metoden?
- Kommer de svenska börsnoterade företagen att anpassa sig till IAS 7 och redovisa sitt kassaflöde enligt den direkta metoden?
- Vilka konsekvenser finns det med val av metod?
1.4 Avgränsningar
I denna uppsats kommer vi att undersöka samtliga svenska företag på A-listan som fram till den första januari 2005 har redovisat sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden. Företagen ska följa rekommendationerna från IASB och Redovisningsrådet (RR).
2 Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vilken forskningsansats vi har valt och hur datainsamlingen har gått till väga.
2.1 Forskningsansats
Det finns två huvudsakliga forskningsansatser som man kan använda sig av för att behandla och få in information, kvalitativ och kvantitativ ansats. De är väldigt lika som metod men behandlar information på olika sätt beroende av informationens substans och mängd. Den huvudsakliga informationsinsamlingen har bestått av intervjuer och därmed har vi använt oss av den kvalitativa forskningsansatsen som beskrivs nedan.
2.1.1 Kvalitativ ansats
Kvalitativ ansats är den datainsamlingsmetod som ligger till grund för vår undersökning. Den kvalitativa ansatsen behandlar informationen på djupet. Den går in djupare i materialet som studeras och återger en starkare bild av det. Man försöker oftast hitta ett meningssamband, det vill säga en bakomliggande mening eller motiv till att saker beskrivs på det sätt som de gör.
Studier som omfattas av kvalitativ ansats behandlar oftast mjuka data, t.ex. texter, bilder, ljud eller intervjuer. Data är något som man kan se som en slags förbindelse mellan verkligheten och analysen. De kvalitativa ansatserna utgör även en större flexibilitet vilket möjliggör förändringar under arbetets gång. En intervju kan ju t.ex. formas efter svaren på de ställda frågorna. Själva urvalet för populationen görs strategiskt, vilket betyder att man väljer den avsedda undersökningsgruppen efter det svar man är ute efter.
Själva tolkningen av undersökningar med kvalitativ forskningsansats sker parallellt med datainsamlingen. Detta innebär att analysen sker i takt med datainsamlingen och på detta vis skapas en möjlighet att både forma och ändra hypoteser och teorier under undersökningens gång. Man försöker skapa och få ett meningssamband och ge en helhetsförståelse av det man
studerar. Den kvalitativa forskningsansatsen används främst när forskaren åsyftar att undersöka ett socialt fenomen.1
2.2 Val av datametod och typer av data
I denna del kommer vi att redogöra för vilken typ av data vi har samlat in och vilken datainsamlingsmetod vi har använt oss av.
2.2.1 Induktiv eller deduktiv
För att förstå varför vi valt en viss typ av data och hur den samlats in så vill vi först belysa vår forskningsstrategi. Vi har använt oss av en induktiv metod. Enligt den induktiva strategin samlas empiriskt material först in, sedan analyseras det för att eventuellt finna mönster och samband som kan formuleras som generella begrepp, teorier. Induktiv metod innebär att man vill se om en slutsats, som det här fallet är empirin, stämmer in på den allmänna generaliseringen det vill säga teorin.
Vi vill undersöka huruvida verkligheten stämmer överens med teorin eller, som beskrivet i vårt ämne, om företagen (empirin) och deras sätt att redovisa på är överens med rekommendationerna (teorin).2
2.3.2 Primär- och sekundärdata
Primärdata hämtas direkt från källan. Den används när det är viktigt att ingen annan redan bedömt eller analyserat materialet. Det kan också uppstå situationer när det inte finns någon data att tillgå. I dessa fall får man göra mer grundläggande undersökningar, exempelvis genom intervjuer. Den information vi har samlat in har uteslutande bestått av primärdata eftersom informationsinsamlingen har skett genom intervjuer som sen bearbetas och analyseras. Med sekundärdata menar man att materialet redan finns tolkat och sammanställt i något annat sammanhang.3
1 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, sida 21, 24-25, kapitel 6-7.
2 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, sida 35-36.
3 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, sida 31.
3 Teori
Nedan kommer vi att redogöra för den direkta och den indirekta metoden för att redovisa kassaflöden. Detta gör vi genom att beskriva metodernas likheter och olikheter och sedan försöka förklara syftet med redovisning. Vi kommer också att redogöra för RR 7 och IAS 7 och se vilka skillnader som uppstår mellan dessa normgivare. Därefter ska vi redogöra för den institutionella teorin som förklarar de olika kraven från omgivningen och hur organisationer anpassar sig efter dem.
3.1 Redovisning
Redovisningen har funnits sedan år 2300 f. Kr. På den tiden användes redovisningen som minnesanteckningar. Under tiden har den utvecklats och blivit allt mer komplicerad. Nya bokföringstekniker såsom dubbelbokföring och andra nya sätt att se redovisningen på har dykt upp med tiden. Under senare tid har värderingsproblemet uppstått när det gäller att kunna värdera ett företag som fortlever över flera perioder. Det är viktigt att ta hänsyn till tidigare resultat och resultat för den period som företaget befinner sig i. Det gäller att se över företagets hela livslängd. Förutom att kunna värdera ett företag över flera perioder har redovisningen syfte att ge information till olika intressenter. Detta gör att det blir intressant att värdera skulder och tillgångar. Inte bara för att fastställa företagets värde, utan även för att underlätta en möjlig bedömning av företagets framtida vinstförmåga. Detta är en följd av det moderna informationssamhället.4
3.1.1 Redovisningsskolorna
Inom redovisningen finns det flera olika lösningar på likartade problem. Detta på grund av att det finns olika intressegrupper som är mer eller mindre framgångsrika i olika länder. Därför har man kartlagt två olika inriktningar inom området. Det finns två redovisningsskolor Anglosaxiska- och Kontinentala skolan.5 I Sverige följer vi den Anglosaxiska skolan.
Den Anglosaxiska skolan följs av länder som Holland, England och USA. Denna skola inriktar sig främst på:
4 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, kap.1
5 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 88
- juridiska systemet som ”case law”; utgår ifrån civilrättsliga regler som är lagstadgade.
- Kopplingen mellan redovisningssystemet och skatteberäkningen är svag - Redovisningsprofessionerna har ett stark inflytande
- Informationen är mer riktad till kapitalmarknaden - Resultaträkningsinriktad
- Fokus på ”verkliga värden”; det vill säga marknadsvärdet på tillgångarna.
Den Kontinentala skolan följs av länder som Belgien, Frankrike, Tyskland och Japan. Skolan har en större vikt på:
- Juridiska system som ”code law” som utgår från civilrättsliga regler som är baserade på nedskrivna lagar.
- Kopplingen mellan redovisningssystem och skatteberäkning är en stark koppling till varandra
- Redovisningsprofessionerna har ett svagt inflytande - Information är mer inriktad till långivare
- Balansräkningsinriktad
- Fokus på försiktighetsprincipen. Vilket innebär att man är försiktig vid bedömning av värdet på tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader. Man gör en medveten undervärdering, exempelvis tillgångarna värderas hellre till ett lägre värde än ett högre och skulderna till ett högre värde än ett lägre.
3.2 Kassaflödesanalys
Kassa har idag blivit en allt viktigare del inom redovisningen och många menar att kassaflödesrapporten är den rapport som bäst kan tillfredställa aktiemarknadens informationsbehov. Kassaflödesanalysen ger information om årets flöden av likvida medel i företaget. Alltså företagets förmåga att kunna betala utdelningar, lån, räntor samt andra förpliktelser. Denna information är oerhört väsentlig för potentiella kreditgivare och framtida investerare. En klar fördel med kassaflödesanalysen är att den grundar sig på konkreta in- och utbetalningsströmmar från företaget och därmed slipper man den subjektivitet som ligger i de uppskattningar och bedömningar som är ett måste i en periodiserad redovisningsrapport.
Rapporten påverkas inte av skattemyndigheterna eller andra gruppers krav och intressepåverkan på redovisningen. Kassaflödesanalysen är också ett betydligt enklare sätt för den icke redovisningskunnige att snabbt och enkelt kunna följa företagets in- och
utbetalningar utan att behöva förstå sig på balans- och resultaträkningen. Den ger förutom information om in- och utbetalningar även information om finansierings- och investeringsaktiviteterna. Investeringsverksamheten visar vilka resurser som tillförts för att generera i framtida intäkter, exempelvis köp av nya maskiner, företagsförvärv etcetera.
Finansieringsverksamheten ska ge oss en bild om kreditutgivarnas anspråk på framtida kassaflöden, exempelvis köp av aktier, räntekostnader etcetera.6
Det finns två metoder att redovisa kassaflödesanalysen på, den indirekta och den direkta.
Båda metoderna redovisar resultat från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten och kommer fram till samma resultat. De skillnader som finns är bland annat hur uppställningen av posterna i den löpande verksamheten redovisas på olika sätt i respektive metod. En annan skillnad är att den direkta metoden ger information om verksamhetens volym och ger information om penningflöden till och från intressenterna i ett företag. Nedan kommer vi att redogöra för de två olika redovisningsmetoderna för kassaflöden.
3.2.1 Finansieringsanalys
I Sverige påbörjades inte finansieringsanalysens utveckling förrän i början av 1960-talet. År 1962 presenterade ett svenskt bolag för första gången en finansieringsanalys. Sex år senare gav Näringslivets Börskommitté ut ett förslag till modell för finansieringsanalysen. Efter det kom sedan Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) att rekommendera Näringslivets Börskommittés modell i sin rekommendation nr 10, Finansieringsanalyser.7
Finansieringsanalysen är den metod som företagen använde sig av innan den direkta och indirekta metoden fanns. I en finansieringsanalys som baserar sig på kassaflöden upptas räkenskapsperiodens kassaflöden, liksom den direkta och indirekta metoden, uppdelade i rörelseverksamhetens, investeringarnas och finansieringens kassaflöden. Med rörelseverksamhet avses kontinuerlig och planmässig produktion och försäljning av varor eller tjänster för att förverkliga företagets syften. Vid uppgörandet av finansieringsanalys räknas även annan verksamhet som inte kan anses utgöra investerings- eller finansieringsverksamhet till rörelseverksamheten. Med investeringar avses anskaffning av,
6 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 363-364.
7 Webbsida, Rådet för kommunal redovisning
komma till bestående aktiva hörande tillgångar och placeringar (anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar), försäljning eller annan överlåtelse av dessa samt ränte- och utdelningsinkomster från placeringar. Med finansiering avses ökningar och minskningar av eget kapital och främmande finansieringskapital samt ersättningar för eget kapital samt övrig vinstutdelning.8
3.2.2 Indirekt metod
Den indirekta metoden9 är den metod som hittills använts flitigast av de svenska företagen.
Förutom ett fåtal företag som under de fyra-fem senaste åren gått över till att redovisa med hjälp av den direkta metoden. Den indirekta metoden brukar favoriseras för sin logiska koppling mellan finansieringsanalys, resultat- och balansräkning. Men däremot kritiseras även metoden för att det är svårt att generera information om de faktiska in- och utbetalningarna.
Man kan redovisa den indirekta metoden på två sätt. Det ena är att börja med det redovisade resultatet och lägga till poster som ej motsvaras av kassaflödespåverkande. Det andra sättet är ett såkallat ”top-down approach” som börjar med rörelsens intäkter och därefter gör avdrag för olika kostnader.10
Kassaflödesanalysen enligt den indirekta metoden upprättas genom att resultatposter omvandlas till in- och utbetalningar utifrån förändringen av motsvarande balansposter under året. Metoden utgår från resultaträkningen och därefter sker en justering av ej kassagenererande poster, t.ex. avskrivningar. Den indirekta metoden förutsätter att förändringar i rörelsekapital redovisas separat.11
8 Webbsida, Bokföringsnämnden
9 Se bilaga 3
10 J. Adolphson Kassaflödesanalys styrning-redovisning-analys, sida 21-24
11 Webbsida, Uppsala universitets företagsekonomiska institution
3.2.3 Direkt metod
Den direkta metoden12 upplyser om in- och utbetalningar som integreras med rörelsen, till exempel inbetalningar från kunder och utbetalningar till leverantörer, anställda och underentreprenörer. Vid den direkta metoden innehåller analysen enbart ”rena” kassaflöden, det vill säga in- och utbetalningsströmmar som kopplas till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten respektive finansieringsverksamheten i företaget. Kritiker och förespråkare hävdar att fördelen med den direkta metoden är att den har fördelar från ett kreditbedömarperspektiv. Men en nackdel är att den är betydligt mer kostsam eftersom den kräver större detaljrikedom i redovisningssystemet.13 Vid redovisning med den indirekta metoden hämtas alla nödvändiga siffror ur balansräkningen och resultaträkningen. In- och utbetalningar kan enkelt beräknas vid årets slut genom att se ökning och minskning av kundfordringar. Vid tillämpning av den direkta metoden måste information om varje in- och utbetalning kunna redovisas. För att detta skall fungera krävs det av redovisningssystemet att med ett enda knapptryck kunna sammanställa årets alla in- och utbetalningar. Detta är något som dagens system dessvärre inte klarar av. Denna höga detaljrikedom i redovisningen som krävs för tillämpning av den direkta metoden blir alltså i och med detta både mer arbetsam och därmed mer kostsam för företaget i dagsläget.
12 Se bilaga 4
13 J. Adolphson Kassaflödesanalys styrning-redovisning-analys, sida 21-24 Kassaflödesanalys enligt indirekt metod
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster (+/-) Reavinst / Reaförlust (netto) (+/-)
Avskrivningar (+)
Avsättningar (+)
Orealiserade valutakursvinster / förluster (+/-)
Skatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital (exkl. likvida medel) Summa Kassaflöde från förändring i rörelsekapital (exkl. likvida medel)
Ökning / minskning av varulager (-/+) Ökning / minskning av kortfristiga fordringar (-/+) Ökning / minskning av kortfristiga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten Summa
Om företagets redovisningssystem skulle utformas så att man lätt har tillgång till rådata om in- och utbetalningsströmmar, kan en kassaflödesanalys enligt den direkta metoden upprättas utifrån enbart dessa data. Dessa rådata kan dessvärre vara svårtillgängliga eller så kan företaget ha behov av att visa hur kassaflödena under året hänger ihop med resultaträkningen och förändringen av balansposterna.14
Eftersom det ofta är svårt att ta fram uppgifter och göra om intäkter och kostnader till in- och utbetalningar gör att den blir mer kostsam och krånglig att tillämpa.
De företag som i dagsläget tillämpar den indirekta metoden och planerar att byta metod till den direkta kommer att tvingas investera och jobba fram något smidigt datasystem som underlättar framtagandet av denna typ av information.
Fördelarna med den direkta metoden är, enligt J. Adolphson15:
- underlättar jämförelser
- är användbar som intern beslutsinformation
- tillfredställer en mängd intressenters informationsbehov - är mer användbar för planering inom organisationen - enklare att tolka och analysera
3.2.4 Kortfristiga placeringar
Kortfristiga, kundfodringar, skulder och placeringar har tidigare haft i enlighet med FAR en löptid på 12 månader. En kortfristig skuld eller kundfodring är något som kommer att betalas inom loppet av tolv månader. Alla andra placeringar som överstiger löptiden 12 månader skall
14 Webbsida, Uppsala universitets företagsekonomiska institution
Kassaflödesanalys enligt direkt metod Den löpande verksamheten
Inbetalningar från kunder (+)
Utbetalningar till leverantörer och anställda (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före betalda räntor och inkomstskatter Summa
Erhållen ränta (+)
Erlagd ränta (-)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten Summa
betraktas som långfristiga fodringar eller skulder. Enligt rekommendationen IAS 7 definieras kortfristiga placeringar med en löptid om tre månader, alla andra placeringar är att betrakta som långfristiga.16
3.3 Normgivare och normer
Den normgivare som de svenska börsnoterade företagen tills nyligen har följt är Redovisningsrådet. Från och med den första januari 2005 följer Sverige, liksom övriga Europa, International Financial Reporting Standards. (IFRS)
Redovisningsrådets rekommendation om kassaflödesrapportering, RR 7, finns i motsvarande rekommendation IAS 7. Nedan kommer vi att ge en kort sammanfattning av de skillnader som finns mellan dessa.
3.3.1 RR 7
Enligt RR 7 används kassflödesanalysen för att bedöma företagets framtida betalningsförmåga, framtida kassaflöden. Den ger en bild av kärnverksamheten och visar hur företaget hanterar sina likvida medel. Rapporten ger även möjligheten att jämföra den löpande verksamheten med andra företag. Rekommendationen ska tillämpas av företag som är skyldiga enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) att redovisa kassaflödesrapport.17
När det kommer till rekommendationen för redovisningsmetod av kassaflödet förordar Redovisningsrådet den direkta metoden. I Sverige dominerar dock den indirekta metoden bland företagen och därför tillåts båda metoderna av RR. Motiveringen för detta har varit att den indirekta metoden ger en viss information som inte erhålls enligt den direkta metoden samtidigt som den direkta metoden har vissa pedagogiska fördelar. RR har därför inte gjort någon favorisering av metod trots IAS 7:s rekommendationer.18
15 J. Adolphson Kassaflödesanalys styrning-redovisning-analys, sida 21-24
16 Far förlag, FAR´s samlingsvolym 2004 del 1, sida 368, 1447 och 1158
17 Far förlag, FAR´s samlingsvolym 2004 del 1, RR7
18 Far förlag, FAR´s samlingsvolym 2004 del 1, sida 923
3.3.2 IAS 7
De främsta skillnaderna som finns mellan IAS och RR är dels att IAS 7 förespråkar tillämpning av den direkta metoden och att löptiden på en kortfristig skuld är tre månader mot RR: s tolv månader. De tillåter dock både den direkta metoden och den indirekta metoden. De skäl som ligger till grund för förespråkandet av den direkta metoden är att den framhåller en viss information, information om varje enskild in- och utbetalning under året, som är mer användbar för bedömning av framtida kassaflöden. Den indirekta metoden brister vid tillhandahållningen av denna information. En sådan ståndpunkt som kritiserar och förespråkar de olika metoderna finns inte i RR 7.19
3.3.3 God redovisningssed
God redovisningssed presenteras som följande i en proposition till 1976 års bokföringslag som:
”… en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga.”20
För att kunna fastställa vad god redovisningssed innebär bör man hänvisa till uttalanden från olika experter inom det området. Staten har dock inte låtit innebörden av god redovisningssed bestämmas av de enskilda aktörerna och deras intressen och därför har organisationer som Bokföringsnämnden inrättats.21
3.4 Referensramar
De normgivare som finns idag väljer även att lägga fokus på redovisningen som ett informationsinstrument. Det finns fyra kvalitativa egenskaper som ska ställas på redovisningen enligt IASB och RR.22
19 Axelsson, Phillips, Wahlqvist, IAS/IFRS 2005 En jämförelse mellan International Financial Reporting Standarts och Redovisningsrådets rekommendationer, sida 8
20 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 128
21 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 128
22 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 165
3.4.1 Begriplighet
Begriplighet innebär att de som läser årsredovisningen är kunniga och inte naiva.
Informationen ska vara begriplig för läsaren och inte komplicerad. Läsaren ska kunna med lätthet kunna sätta sig in i företaget och dess ekonomiska ställning.23
3.4.2 Relevans
Informationen är relevant så länge den kan påverka läsarens beslutfattande. Information om tidigare händelser i företagets historia är viktig eftersom det är utifrån denna information som analyser om framtida händelser kan göras. Det är upp till läsaren att göra sina egna uppskattningar.24
3.4.3 Tillförlitlighet
Informationen som ges ut måste vara tillförlitlig och inte vinklad eller skriven på fel sätt.
Läsaren ska kunna lita på utgivaren och innehållet i årsredovisningen. Företaget måste ge en korrekt bild av sin organisation och får inte vinkla informationen så att läsaren vilseleds. I forskningssammanhang kallas det för validitet, det vill säga det man mäter är det man avser att mäta.25
3.4.2 Jämförbarhet
Redovisningsinformationen blir mer användbar om den är jämförbar med annan redovisningsinformation, exempelvis andra företag etcetera. Om företag använder sig av olika metoder rubbas jämförbarheten och därför är standardisering av metoder viktigt. Genom att standardisera och minska antalet metoder reduceras också olikheterna.26
Läsarna måste kunna jämföra samma företag över tiden och även kunna göra jämförelser mellan företag. För att detta ska vara möjligt är det viktigt att redovisningsprinciperna används konsekvent. När det gäller jämförelse mellan företagen avser normgivarna att skapa enhetliga regler, det vill säga regler som behandlar lika händelser på samma sätt. En så kallad
23 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 169
24 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 169
25 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 170
26 P. Falkman, Teorier för redovisning
standardisering är av stor vikt i detta fall.27 IFRS vill uppnå en jämförbarhet mellan alla företag som följer dess rekommendationer oavsett om de följt IFRS i flera år eller om de precis infört rekommendationerna. Jämförbarhet ska vara möjligt:
• inom ett företag över flera perioder
• mellan ”förstagångsanvändare” och
• mellan ”förstagångsanvändare” och företag som redan följer rekommendationerna28
3.5 Institutionell teori
Institutionella teorin beskriver de olika krav som omgivningen ställer på organisationer. Det finns flera olika typer av krav. Det finns tekniska, ekonomiska samt sociala krav. Med tekniska och ekonomiska krav från omgivningen menas de sätt organisationen förser omgivningen med varor eller tjänster som leder till belöning. Med sociala krav menas att organisationer belönas om de följer och anpassar sig efter samhällets värderingar, normer och regler. Företagen påverkas väldigt starkt av sin omgivning vare sig det är på ett juridiskt, politisk, socialt eller ekonomiskt sätt. Man kan dela in denna påverkan i tre kategorier:
- Tvingande institutionella påverkan där organisationer är tvungna att anpassa sig efter omgivningens lagar.
- Normativa institutionella påverkan är där omgivningen påverkar organisationen med starka kulturella förväntningar exempelvis yrkesutbildning som krav.
- Mimetiska institutionella påverkan är organisationers strävan att likna andra organisationer detta medför kopiering av strukturer, handlingsmönster och resultat.
Om en organisation anpassar sig efter de institutionella krav och påverkan från omgivningen säkerställer de sin överlevnad och det blir lättare accepterade av sin omgivning.
Organisationer har ett ständigt behov av att bli accepterade och få social legitimitet för sin överlevnad.29
27 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, sida 173
28 IFRS inc. IAS Interpretations
29 M. J. Hatch, Organisationsteori Moderna, symboliska och postmoderna perspektev, sida 108
3.5.1 Komplexitet, förändring och osäkerhet
Osäkerhet är något som skapas i en kombination av förändring och komplexitet. Man kan säga att osäkerheten hos organisationer är starkt påverkad av dessa två variabler. Komplexitet avser antalet element som existerar i omgivningen samt de olikheter som finns. Medan förändring beskriver i vilken takt dessa element förändras.30
Förändringstakt
Låg Hög
Låg Låg osäkerhet Måttlig osäkerhet Komplexitet
Hög Måttlig osäkerhet Hög osäkerhet
30 M. J. Hatch, Organisationsteori Moderna, symboliska och postmoderna perspektev, sida 114
4 Empiri
I detta kapitel kommer vi att redogöra för de data vi har samlat in. De intervjuade har främst varit redovisningsansvariga, informationsansvariga, ekonomichefer samt andra ansvariga för rapportering av kassaflödesanalys. Intervjuerna har skett via telefon och samtliga börsnoterade företag på A-listan är uppringda.
4.1 Tidigare forskning
Det finns en hel del forskning som behandlar övergången till IFRS/IAS och vilka problem som kan uppstå i och med övergången. Statens offentliga utredningar (SOU) gjorde 2003 en utredning om hur övergången till IFRS/IAS kan komma att påverka både marknaden och befintliga normgivare, det vill säga Redovisningsrådet.31 Pär Falkman (2000) beskriver i sin bok ”Kassaflödesredovisning”, om finansieringsanalysens uppkomst och implementering på den svenska marknaden. Falkman beskriver också på vilket sätt den indirekta metoden vart favoriserad av Redovisningsrådet som tog över FAR: s ledande normgivande roll.32
Hendriksen och Van Breda visar sitt missnöje med den indirekta metodens popularitet i USA i boken Accounting Theory. De menar att den indirekta metoden döljer mer än vad den faktiskt visar. Och att den direkta metoden stödjer FASB´s syn på kassaflödesredovisning på ett mycket tydligare sätt än den indirekta metoden.33 I USA finns en mängd andra förespråkare för den direkta metoden före den indirekta. I artikeln ”Statement of Cash Flows: Time for change!” ur tidningen Financial Analysts Journal34, beskriver författaren ingående hur ställningen är på den amerikanska marknaden när det gäller kassaflödesredovisningen. I artikeln framgår det att i USA redovisar hela 90 procent av de amerikanska företagen med hjälp av den indirekta metoden. Motiveringen till detta är att företagen anser att den direkta metoden är alltför kostsam. I SFAS nr. 95 uttrycker FASB ett förespråkande för den direkta metoden men tillåter användning av den indirekta metoden för den operationella verksamheten. Vid användande av den direkta metoden kräver FASB att kassaflödesanalysen
31 SOU 2003:71
32 P. Falkman, Kassaflödesredovisning
33 Hendriksen & Van Breda, Accounting Theory
34 Broome O. Whitfield,Statment of cash flows: Time for change!, Financial Analysts Journal.
inkluderar en bilaga som visar hur nettoresultatet förenas med kassaflödet från den operationella verksamheten.
Vi finner också ett flertal andra argument i artikeln liknande de argument vi framfört i denna uppsats. Nämligen att den direkta metoden för redovisning av kassaflödet är lättare för läsaren att förstå. Läsaren kan utan problem följa ”Pengar in- Pengar ut” -strömmen från företaget vilket också ger en bättre förutsättning att jämföra företagets effektivitet över tiden. Med andra ord företagets förmåga att betala räntor, utdelningar, återbetalning av lån och andra förpliktelser.35 Helt enkelt företagets förmåga att kunna driva verksamheten vidare. Studier visar att analytiker och andra användare av finansiella rapporter föredrar den direkta metoden före den indirekta.36
4.2 Intervjuer
Altas Copco Intervjuad:
Lena Björk – Senior Accountant
Atlas Copco använder sig av den indirekta metoden eftersom deras ekonomisystem är anpassat till den. Enligt Björk skulle det innebära mycket arbete att ändra detta därför kommer de även att fortsätta att använda sig av den indirekta metoden i framtiden. Några andra justeringar som de har gjort är bland annat ändringen av de kortfristiga placeringar som ska uppskattas till tre månader.
Beijer Intervjuad:
Jonas Lindqvist – Ekonomi
Beijer använder sig av den indirekta metoden och har valt den då man följer traditioner. De kommer att fortsätta med denna metod eftersom den är inarbetad i företaget. Några andra konsekvenser finns det inte men ett eventuellt byte skulle dock innebära mycket arbete för att arbeta in ny modell och att göra tidigare år jämförbara.
35 K. Artsberg, Redovisningsteori –policy och –praxis, kap 12.
36 Broome O. Whitfield,Statment of cash flows: Time for change!, Financial Analysts Journal.
Bure Equity Intervjuad:
Henrik Ehlinger – Koncernredovisningschef
Bure Equity har hittills redovisat enligt den indirekta metoden. De har följt RR:s rekommendationer och kommer att fortsätta att följa rekommendationerna i framtiden.
De kommer inte att byta till direkta metoden då det inte finns någon direkt tvång och eftersom revisorerna förespråkar den indirekta metoden.
Electrolux Intervjuad:
Carl-Henrik Lindgren – Ekonomi
Electrolux redovisar sitt kassaflöde med den indirekta metoden och kommer att fortsätta med det fram över i tiden. Varför de har valt att redovisa med denna metod beror främst på, enligt Carl-Henrik Lindgren, att det är det enda sättet för en sådan stor koncern som Electrolux att redovisa sitt kassaflöde på. En eventuell ändring av redovisningsprincip till den direkta metoden skulle innebära mer arbete och mer kostnader och detta är något som företaget inte kommer att se någon fördel i. Redovisningspraxis för kortfristiga placeringar kommer däremot att följas enligt IAS 7.
Föreningssparbanken Intervjuad:
Henrik Bonde – Ansvarig för upprättande av kassaflödesanalysen
Föreningssparbanken kommer att redovisa enligt den indirekta metoden. De har valt denna metod eftersom det är alldeles för komplext att använda sig av direkt metod i en bank. Enligt Henrik Bonde är kassaflödesanalysen ett mycket dåligt verktyg för att beskriva en bankverksamhet eftersom i princip hela balansräkningen är likvida poster. Varken aktieanalytiker eller kreditanalytiker använder sig av kassaflödesanalysen vid en bedömning av banker. Vi har egentligen inte identifierat att någon är intresserad av den i banken. Endast
regelkravet gör att vi upprättar den. Hade det inte funnits regler och krav så hade vi inte redovisat någon kassaflödesanalys.
Gambro Intervjuad:
Anders Blomqvist – Interncontroller
Gambro kommer att redovisa enligt den indirekta metoden. De kommer att fortsätta med den så långt det går eftersom deras system ej är anpassade till den direkta metoden samt för en tillämpning av den direkta metoden krävs det en annan rapporteringsstruktur.
Redovisningspraxis för kortfristiga placeringar kommer däremot att följas enligt IAS 7.
Gunnebo Intervjuad:
Lennart Gustafsson – Finansdirektör
Gunnebo använder sig av den indirekta metoden och kommer inte att byta till den direkta.
Enligt Gustafsson är det denna metod som majoriteten av de svenska företagen använder och därför kommer även Gunnebo att fortsätta med den. Den indirekta metoden ger samtidigt en bättre återkoppling till resultatet och därför är den mer begriplig.
Haldex Intervjuad:
Mathias Skalmstad – Group Controller
Haldex redovisar enligt den indirekta metoden och kommer inte att ta någon ställning till IFRS. Dels av traditionella skäl och att majoriteten företag använder den, men också av pedagogiska skäl eftersom den indirekta metoden ger en bättre koppling till resultaträkningen.
Holmen Intervjuad:
Ivan Vedin – Ekonomi
Holmen använder sig av den indirekta metoden och kommer att fortsätta att redovisa sitt kassaflöde enligt denna metod i framtiden. Enligt Vedin redovisar majoriteten företag enligt den indirekta metoden.
Hufvudstaden Intervjuad:
Magnus Jakobsson – Ekonomichef
Hufvudstaden redovisar sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden. Anledningen till detta är främst företagets tradition att redovisa enligt den indirekta metoden. Hufvudstaden AB kommer inte att anpassa sig till IAS 7 och att redovisa enligt den direkta metoden. Däremot kommer placeringar med en löptid på 3 månader att redovisas som kortfristiga.
Högnäs Intervjuad:
Annette Kumlin – Finans- och ekonomidirektör
Höganäs redovisar sitt kassaflöde med den indirekta metoden. Anledningen är tradition och att majoriteten av svenska företag redovisar med hjälp av den indirekta metoden. Huruvida ett byte till den direkta metoden kommer att ske i framtiden är oklart.
Industrivärlden Intervjuad:
Krister Berthold – Koncerncontroller
Industrivärlden har hittills följ den indirekta metoden och kommer inte att anpassa sig efter IAS 7. Motiveringen är att den indirekta metoden ger bäst återspegling på verksamheten.
Företaget har gjort en hel del förändringar tack vare IAS men kommer att redovisa enligt den indirekta metoden så länge som RR tillåter den.
Investor Intervjuad:
Anna Troedsson – Ekonomi
Investor har tidigare använt sig av den direkta metoden och kommer även att fortsätta med den i framtiden. Varför de har valt att redovisa enligt denna är främst för att den passar in bättre på deras verksamhet och eftersom de är intresserade enbart av in och utbetalningar lämpar sig den direkta metoden bättre. Några andra konsekvenser med övergången till IFRS är de korta placeringarna som har en löptid på tre månader har man justerat inför kommande rapporter.
JM Intervju:
Eva Nilsson – Finanschef
JM har redovisat enligt den indirekta metoden och kommer att följa den året ut. Om JM genomför ett eventuellt byte till den direkta metoden nästa år kunde inte Eva Nilsson svara på.
Varför JM har valt att redovisa enligt den indirekta är främst på grund av tradition och att majoriteten av svenska företag följer den indirekta metoden. Rekommendationen om redovisning av kortfristiga placeringar med löptid tre månader kommer man att följa och enligt Eva Nilsson är majoriteten av JM:s placeringar kortfristiga.
Lindex Intervjuad:
Jonas Persson – Ekonomichef
Lindex har redovisat enligt den direkta metoden sedan 2002. Anledningen till detta är dels att RR rekommenderade den direkta metoden och att Jonas Persson ansåg att den direkta
metoden är enklare att förstå för aktieägarna. Persson förklarar att metoden är enklare för småspararen att förstå eftersom den klart och tydligt visar företagets in- och utbetalningar.
Lindex kommer att fortsätta att redovisa enligt den direkta metoden. Bytet innebar dock en hel del arbete och kostnader. Jonas Persson tror att detta är anledningen att många företag inte byter till den direkta metoden och att revisorerna dessutom oftast rekommenderar den indirekta metoden.
OMX Intervjuad:
Mia Arnelund – Ansvarig för upprättandet av kassaflödesanalysen
OMX har använt sig av den indirekta metoden och kommer att fortsätta med den i framtiden.
Varför de väljer att fortsätta med den är av ren tradition och att denna metod är bättre anpassad till deras verksamhet. Några andra förändringar är att de kortfristiga placeringarna är uppskattade enligt IFRS till tre månader.
Scribona Intervjuad:
Carlos Olsén – Ansvarig för extern- och internrapportering
Scribona redovisar sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden och kommer också att fortsätta med det fram över. En ändring till den direkta skulle innebära mycket arbete eftersom det krävs en separat bokföring för kassaflödesposter vilket är en av orsakerna till att de har den indirekta metoden. En annan orsak är att företaget följer tradition och att majoriteten av de svenska företagen redovisar enligt den indirekta metoden.
SEB Intervjuad:
Anna Sjödahl – Ekonomi
SEB har och kommer att redovisa enligt den indirekta metoden eftersom den passar in bättre på deras verksamhet. Trots ett byte till IFRS kommer SEB att fortsätta redovisningen enligt den indirekta då de har bedömt att detta inte kommer att ge några konsekvenser. Bankernas redovisning skiljer sig ifrån företagens och där spelar inte kassaflödesanalysen lika stor vikt som den gör i hos ett företag.
Seco Tools Intervjuad:
Stefan Sjödahl – Redovisningsansvarig för koncernen
Seco Tools kommer inte att byta till den direkta metoden utan kommer att fortsätta med den indirekta metoden. Den indirekta metoden är bättre anpassad till Seco Tools redovisningssystem. Löptiden på kortfristiga placeringar kommer att uppskattas till tre månader i enlighet med IAS 7.
Skandia Intervjuad:
Eva-Katrin Pulli – Koncernredovisningschef
Skandia redovisar enligt den indirekta metoden med motiveringen att det på grund av strikta rapporteringskrav har gjort det i princip omöjligt att använda en direkt metod. Eva-Katrin Pulli trodde att i och med ändrade uppställningsformer för IFRS-rapportering, så kommer de att få möjligheten att göra något som ger en enklare och tydligare koppling mellan resultaträkning och kassaflöde. Hon tror också att övergången kan komma att innebära fler rapporteringskrav till dotterbolagen. Om de skulle byta till den direkta metoden så skulle syftet troligtvis vara bättre förmedling av information än vad nuvarande metod ger. De kommer under året att utreda om de eventuellt ska byta till den direkta metoden.
SSAB Intervjuad:
Håkan Öjerbring – Ekonomiavdelningen
SSAB kommer inte att byta till den direkta metoden. IFRS har inte påverkat deras sätt att redovisa kassaflödet. De kommer att fortsätta med den indirekta metoden eftersom deras redovisningssystem är bättre anpassat till den indirekta metoden.
Swedish Match Intervjuad:
Jan-Peder Lindesson – Ekonomi
Swedish match har hittills använt sig av den indirekta metoden. Motivering till varför de valt denna metod var främst grundat på att den liknar den gamla finansieringsanalysen. Jan- Peder Lindesson förklarade också att deras redovisningssystem är bättre anpassat för den indirekta metoden och att den förespråkades av företagets revisorer. Företaget kommet inte att byta till den direkta metoden när de redovisar sitt kassaflöde i framtiden.
Ticket Intervjuad:
Urban Andersson – Ansvarig för upprättande av kassaflödesanalysen
Ticket redovisar enligt indirekt metod. Urban anser att den indirekta är mer lätthanterlig och bättre anpassad till deras redovisningssystem. Att redovisa enligt den direkta metoden skulle bli alldeles för kostnads- och arbetskrävande eftersom de blir tvungna att ”vända” på alla siffror i årsredovisningen. Ticket kommer att fortsätta redovisa enligt den indirekta metoden i framtiden så länge som det inte uppstår några nya förändrade krav.
Trelleborg Intervjuad:
Karin Gunnarsson – Koncernredovisningschef
Trelleborg redovisar sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden och kommer att fortsätta med det även i framtiden. De kommer inte att byta redovisningsmetod eftersom ett byte till den direkta metoden är oerhört resurs- och arbetskrävande. De har däremot följt IFRS när det gäller löptiden på kortfristiga placeringar som är tre månader.
Volvo Intervjuad:
Annika Gustafsson – Ansvarig för upprättandet av kassaflödesanalysen i koncernen.
Volvo redovisar enligt den indirekta metoden. De anser att den är mer praktisk och att deras redovisningssystem är anpassat till den indirekta metoden. De kommer att följa denna metod så länge det är tillåtet och revisorerna inte klagar.
4.3 Resultatsammanställning
Det resultat vi har fått från våra intervjuer är att de flesta undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden när de redovisar sitt kassaflöde med två undantag, Lindex och Investor. Resterande företag ansåg inte att ett byte till den direkta metoden var aktuellt. De företag som vi har intervjuat tyckte att den indirekta metoden återgav en bättre bild av företagets verksamhet, var även bättre lämpad för deras verksamhet samt att deras ekonomisystem var bättre anpassat för att redovisa med den indirekta metoden. Ett eventuellt byte till den direkta metoden skulle förbruka en mängd resurser och arbete då den direkta metoden kräver separat redovisning för de olika posterna. Vi kan notera ett motstånd till ett byte i framtiden och företagen som redovisar med den indirekta metoden idag kommer att fortsätta med det även framöver. Se resultattabell på nästa sida.
En ytterligare notis är att några av de intervjuade företagen ändrar redovisningspraxis för kortfristiga placeringar enligt IAS 7. Detta är en konsekvens från övergången till IFRS från och med första januari 2005 som företagen dock är noggranna med att följa.
Bilden nedan är en kort sammanställning av de svar vi har fått av respektive företag och dess val av metod. Tabellen visar tydligt att majoriteten av företag kommer att fortsätta med den indirekta metoden. Anledningarna till detta är främst: följer metod efter ekonomi system, följer metod efter tradition, följer metod efter vad majoriteten företag kommer att följa, nuvarande metod ger en bättre koppling till resultatet.
Företag som har valt att redovisa enligt den INDIREKTA metoden Företag Följer
metod efter Tradition
*Följer metod
efter ekonomis
ystem
Följer metod efter vad majoriteten
företag kommer att
följa
Nuvarande metod ger en bättre koppling/återspeg
ling till resultatet
Byte till direkt metod i framtiden?
**Kortfris tiga placeringa
r löptiden 3 månader
Atlas Copco X nej X
Beijer X X nej
Bure Equity X nej
Electrolux X X nej X
Föreningssparb anken
X nej
Gambro X nej X
Gunnebo X X nej
Haldex X X X nej
Holmen X nej
Hufvudstaden X nej X
Högnäs X X oklart
Industrivärlden X nej
JM X X oklart X
OMX X X nej
Scribona X X X nej
SEB X nej
Seco Tools X nej X
Skandia X nej, under
utredning
SSAB X nej
Swedish Match X nej
Ticket X X nej
Trelleborg X nej X
Volvo X nej
Investor Använder sig av direkt metod sedan tidigare, eftersom det passar in bättre på deras verksamhet.
Lindex Använder sig av den direkta metoden sedan tidigare eftersom den är enklare för deras aktieägare att förstå.
*även i de fall där företagens svar har varit att de har velat undvika kostnader och arbete för att byta till den direkta metoden
**är något som vi har upptäckt utan att ha haft avsikt att undersöka.
5 Analys
Enligt resultat från våra intervjuer kommer de flesta svenska börsnoterade företagen på A- listan att fortsätta redovisa sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden. En av de största orsakerna till detta är tradition. Detta innebär att på grund av ett väl anpassat redovisningssystem och många års ”vana” att redovisa enligt indirekt metod har företagen valt att fortsätta redovisa enligt den indirekta metoden också i framtiden. En av anledningarna är den starka kopplingen till den gamla finansieringsanalysen, men även att företagen ofta följer varandras fotspår. När finansieringsanalysen på allvar började tillämpas av de svenska företagen på 80-talet var det oklart vilken modell som skulle användas vid redovisningen av kassaflödet. FAR tog inte avstånd från någon av de modeller som användes internationellt och gav därför intrycket av att kassaredovisning var av mindre vikt. När sedan Redovisningsrådet tog över FARs normgivande roll så rekommenderade de den indirekta före den direkta metoden. Alltså istället för bruttoredovisning så utgår analysen från resultaträkningens nettoresultat eftersom att de ansåg att det var den dominerande metoden i Sverige. Tradition är alltså en högst bidragande orsak till varför företagen ännu idag redovisar enligt den indirekta metoden.37
Förutom tradition har vi kunnat konstatera att företag även kopierar från varandra när det rör sig om val av redovisningsmetod. Ett typiskt svar som återfinns i många av våra intervjuer är:
”Vi följer den modell som de andra företagen följer i Sverige”, vilket skulle kunna tolkas som att företagen följer tradition samtidigt som de skapar en möjlighet att hålla koll på vad andra företag använder för metod när de redovisar sitt kassaflöde. Detta skulle kunna tänkas vara i rent jämförbarhetssyfte. Här kan man alltså göra en koppling till teorin om de institutionella kraven och påverkan där organisationer söker efter social legitimitet vilket de är i behov av för att kunna överleva. Eftersom organisationer befinner sig en osäker miljö av ständig förändring och hög komplexitet innebär detta en osäkerhet för företagen vilket leder till att man kopierar av varandra. Gällande vår undersökning skulle man kunna dra slutsatsen att företagen följer tradition samt att man kopierar varandras handlingsmönster vilket är en mimetisk institutionell påverkan. Detta innebär att enligt modellen för komplexitet, förändring och osäkerhet som beskrivs i teorin, är IFRS och RR själva komplexiteten. En ökad komplexitet kan innebära de olika normer och redovisningsprinciper som företagen följer.
37 P. Falkman, Kassaflödesredovisning, Kap.5
Förändringstakten bestäms i det här fallet av hur snabb övergången från RR till IFRS är. En hög komplexitet och en hög förändringstakt skapar, enligt tabellen på sida 17, hög osäkerhet.
Här kan man ifrågasätta hur hög förändringstakten är. Även om den inte är otroligt hög skapar den fortfarande en viss osäkerhet mellan företagen. Man kan undra hur bra denna teori stämmer in på verkligheten och om de tryck från IFRS och skiftandet från RR till IFRS skapar den förändring och komplexitet som ger en osäker miljö för företagen. Enligt teorin söker företagen efter legitimitet i samhället och när omgivningen blir osäker kommer de att följa och kopiera varandra.
God redovisningssed och ramen för den norm som skall följas spelar också en stor roll när företagen väljer redovisningsmetod för kassaflödet. Frågan blir då; hur ska man då se på detta när normgivare som IFRS förespråkar den direkta metoden före den indirekta och detta varken anammas eller tillämpas av företagen? Man skulle kunna dra slutsatsen att den metod som företagen väljer baseras på god redovisningssed. För att sticka ut hakan lite och se det hela ur ett jämförbarhetsperspektiv skulle det till synes kunna, i detta fall, komma att uppstå en krock mellan majoriteten företag som väljer den indirekta metoden och de enstaka företag som har valt att byta till den direkta metoden. Hur ska total jämförbarhet kunna skapas mellan dessa företag?
Huruvida det är god redovisningssed eller den institutionella teorin som står för varför företagen fortsätter med den indirekta metoden som ren ”tradition” är svårt att bedöma. Vi skulle vilja tolka detta svar som en kombination av båda teorierna där ”tradition” är en kombination av båda. Utåt kommer företagen att hänvisa till tradition och god redovisningssed, medan de inåt kommer att fördela och planera de sätt och metoder de kommer att använda för sin redovisning som tradition och hänvisning till ”hur de andra gör”, det vill säga den institutionella teorin.
År 2002 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att utreda hur IAS-förordningens redovisningsrekommendationer skulle tillämpas i Sverige. I kommitténs rapport som kom juli 2003 rekommenderades det att det även skulle vara möjligt för onoterade företag att tillämpa IAS/IFRS. I Sverige har det varit en stark kluvenhet mot att ha en nationell utveckling och att anpassa till internationella normer. Redovisningsrådet har varit starkt påverkat av IAS men
det har funnits hinder i lagstiftningen som tvingat fram specifika svenska lösningar också i RR:s rekommendationer.38
En annan orsak till att majoriteten företag kommer att fortsätta med den indirekta metoden är hur och på vilket sätt deras ekonomisystem är anpassade till den indirekta metoden. Det uppstår ett problem enligt majoriteten av företag som vi har undersökt att byta metod. De menar att deras ekonomisystem inte är anpassade att redovisa enligt den direkta metoden. Det kommer att uppstå stora kostnader och en hel del krävande arbetsinsatser för att kunna redovisa med den direkta metoden. Ett av de undersökta företagen, Lindex, menar att den direkta metoden är enklare för deras aktieägare att förstå eftersom de till största del består av småsparare, men de förklarar också att bytet har varit både arbetsamt och kostsamt.
Kostnaderna runt ett byte och påtryckningar från revisorerna kan vara en stark orsak till varför företag väljer att redovisa efter den indirekta metoden, enligt Jonas Persson.39
Idag ser vi som tidigare nämnt en klar tröghet och tveksamhet till den nationella utvecklingen samt att anpassa sig ren internationellt. Det är svårt för företagen att kunna anpassa sig till de nya normgivarna eftersom en sådan anpassning leder till mer arbete och kostnader för företaget utan att ge någon större nytta. Ett exempel är Electrolux som ansåg att ett eventuellt byte till den direkta metoden skulle innebära mer kostnader och arbete utan att företaget får någon fördel.40 Här kan vi enbart notera ett motstånd som finns bland företagen till ett byte till den direkta metoden, där bytet innebär en krångligare och mer kostsam bokföring vilket företagen vill undvika.
Ett annat problem som vi tror kommer att uppstå med att majoriteten svenska företag fortsätter att följa den indirekta metoden är referensramen jämförbarhet som inte kommer att bli uppfylld. Det behövs ett hårdare tag från normgivarna för att företagen ska kunna anamma den direkta metoden i sina årsredovisningar annars kommer inte jämförbarheten att råda fullt ut. För att referensramen om jämförbarhet ska bli verklighet behövs det likformiga regler som behandlar samma företeelse på ett och samma sätt. Eftersom IAS 7 rekommenderar den direkta metoden och samtidigt inte förbjuder den indirekta kommer det alltid att finnas några som inte följer den direkta metoden. Detta leder inte till enhetligare regler för redovisningen
38 K. Artsberg, Stora variationer i tillämpningen av IAS/IFRS i Skandinavien, Balans Nr.1 januari 2005
39 Se intervjudelen
40 Se intervjudelen
av kassaflödet. Detta problem är något som kommer att drabba den nationella referensramen såväl som det internationella målet om jämförbarhet.
En annan sak som vi har noterat vid sidan av syftet med denna undersökning är att fastän de flesta företagen inte kommer att byta till den direkta metoden kommer många företag att följa redovisningspraxis vad gäller kortfristiga placeringar enligt IAS 7. En trolig orsak till att majoriteten av företag väljer att noggrant följa IAS 7 när det gäller löptiden på de kortfristiga placeringar men inte när det gäller val för redovisning av kassaflödet har mycket att göra med hur företagets ledning bedömer vad som bör prioriteras och vad som är mindre väsentligt.
Sammanfattningsvis är huvudorsakerna till varför företagen inte kommer att redovisa enligt den direkta metoden:
- Indirekta metoden är bättre lämpad till företagens nuvarande ekonomisystem.
- Följer metod efter tradition.
- Följer metod efter vad majoriteten företag kommer att följa (kopiering av andra företags handlingsmönster).
- Nuvarande metod ger en bättre koppling till resultatet och företagets verksamhet.
6 Slutsatser
I denna uppsats hade vi för avsikt att undersöka huruvida de svenska börsnoterade företagen på A-listan kommer att följa de nya redovisningsrekommendationerna från IFRS när det gäller redovisning av kassaflöden. I analysen kom vi fram till att i stort sett alla företag kommer att fortsätta redovisa enligt den indirekta metoden så länge inga nya krav uppstår.
Så länge som IASB fortsätter att tillåta båda metoderna och varken förespråkar den indirekta eller den direkta metoden kommer företagen att fortsätta redovisa sina kassaflöden precis som de alltid har gjort. Detta är en spegelbild av situationen i USA där diskussionerna är hårda runt ämnet, där 90 procent av företagen använder sig av den indirekta metoden fastän FASB sedan 1987 har förespråkat den direkta metoden.
Varför har de svenska börsnoterade företagen fram tills den första januari 2005 valt att redovisa med den indirekta metoden framför den direkta metoden?
De företag vi har varit i kontakt med hävdar att efter många års redovisning efter den traditionella finansieringsanalysen så faller det mest naturligt att redovisa efter den indirekta metoden.
Slutsats av detta är alltså att traditionen att redovisa enligt den indirekta metoden i de svenska företagen fortsätter och förespråkarna för denna metod är många, de revisorer som anlitas av företagen men också företagen själva verkar ha en mer positiv syn på den indirekta metoden.
Detta för att den direkta metoden, enligt dem själva, är mer arbets- och kostnadskrävande samt att företag inte skulle dra några fördelar av ett byte i dagsläget. Om alla företag skulle tvingas att redovisa enligt den direkta metoden skulle detta innebära att företagen också skulle tvingas till ett byte av redovisningssystem för att underlätta upprättandet av analysen. I annat fall skulle de tvingas vända på många siffror i årsredovisningen för att dessa sedan ska kunna användas på ett smidigt sätt i kassaflödesanalysen.
Kommer de svenska börsnoterade företagen att anpassa sig till IAS 7 och redovisa sitt kassaflöde enligt den direkta metoden?
Utifrån vår undersökning kan vi klart konstatera att företagen inte kommer att byta till den direkta metoden. De orsaker som finns är bland annat samma orsaker som ligger till grund för varför företagen har tidigare valt den indirekta metoden före den direkta metoden. Det vill
säga av rent traditionella skäl. Och som beskrivet i föregående stycke, att det skulle vara alltför kostnads- och arbetskrävande samt att företaget inte får några fördelar gentemot det arbete och resurser de kommer att lägga ner på bytet.
Vilka konsekvenser finns det med val av metod?
För att ett byte från indirekt- till direkt metod ska kunna ske måste det även finnas hårda krav från normgivarna. Idag kan vi konstatera att företagen kommer att fortsätta med den indirekta metoden tills de blir tvingade. Detta kommer givetvis att försvåra IFRS mål om jämförbarhet mellan olika företag. För att det ska råda en god jämförbarhet måste det finnas enhetliga regler som behandlar lika händelser på samma sätt. I detta fall kommer det att bli svårt så länge IAS 7 tillåter att båda redovisningsmetoderna används.
6.1 Kritisk granskning
I denna del ämnar vi att granska undersökningens validitet och reliabilitet.
Validitet innebär att forskaren mäter det han/hon har för avsikt att mäta och ingenting annat.
Med reliabilitet menas att undersökningen är tillförlitlig och att mätningarna är korrekt gjorda.
Resultatet ska vara tillförlitligt och desto fler oberoende personer som nyttjar samma material och kommer till samma slutsatser, desto högre reliabilitet.
Vi anser att validiteten i denna uppsats är relativt hög. Datainsamlingen har dels bestått av litteratur från säkra källor såsom Redovisningsrådet och IASB, redovisnings böcker samt intervjuer med företag som är direkt påverkade av bytet till de nya rekommendationerna.
Intervjufrågorna har varit riktade till att endast behandla problemområdet.41
Reliabiliteten begränsas på grund av bortfallet i undersökningen. Avsikten med uppsatsen var att undersöka hela A-listan. Bortfallet som är cirka 48% gör att undersökningen leder till generalisering. Mätningarna är dock korrekt gjorda och alla antaganden är grundade på fakta utifrån intervjuer och litteratur som i sin tur bör stärka reliabiliteten.42
41 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, sida 47
42 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, sida 28
