Självständigt arbete i förskollärarutbildningen
Att följa barns intresse
- en kvalitativ studie om barns inflytande och delaktighet i förskolans fysiska miljö
Författare: Elin Gunnarsson och Maria Eriksson
Handledare: Charlotte Silander Examinator: Kristina Holmberg Termin: Ht 2020
Ämne: Didaktik Nivå: Grundläggande Kurskod: 2FL01E
Abstrakt
Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers arbete med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. Centrala begrepp i studien är inflytande och delaktighet som till stor del kommer användas synonymt och i vissa fall enskilt.
Resultat från tidigare forskning visar att barns inflytande och delaktighet blir begränsat och villkorat beroende på inre faktorer som pedagogers förhållningssätt och yttre faktorer som styr verksamheten. I studien används Dahllöfs ramfaktorteori och organiserade och oorganiserade rum. Teorierna används för att försöka synliggöra hur de yttre och inre faktorerna kan möjliggöra eller begränsa barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med sju verksamma pedagoger från två olika förskolor genomförts. Före intervjuerna observerades den fysiska miljön för att få en gemensam referensram att förhålla sig till under intervjun.
Resultatet visar att pedagogerna medvetet strukturerar den fysiska miljön för att barnen ska få inflytande och delaktighet. Samtidigt som de yttre och inre faktorerna påverkar vilket inflytande och vilken delaktighet barnen får i den fysiska miljön. Till sist visar resultatet att pedagogerna lyssnar in barnen och låter barnens intresse styra hur rummen struktureras med olika tydliga syften.
Nyckelord
Inflytande, delaktighet, fysisk miljö, ramfaktorteori, organiserade och oorganiserade rum.
English title
To follow children's interests
- A qualitative study of children's influence and participation in the preschool's physical environment.
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till de medverkande respondenter som har bidragit med tankar, åsikter och erfarenheter. Utan Er hade föreliggande studie aldrig kunnat genomföras. Vi vill även rikta ett stort tack till Charlotte Silander för handledning och goda råd. Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och tålamod samt för 3,5 roliga år tillsammans på universitetet. Nu köttar vi på som förskollärare.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 2
3 Centrala begrepp _____________________________________________________ 3 3.1 Inflytande och delaktighet i verksamheten ______________________________ 3 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 4.1 Villkorat inflytande________________________________________________ 4 4.2 Villkor för delaktighet _____________________________________________ 5 4.3 Organiserade och oorganiserade rum __________________________________ 6 4.4 Sammanfattning av tidigare forskning _________________________________ 7 5 Teori _______________________________________________________________ 7 5.1 Ramfaktorteori ___________________________________________________ 8 5.2 Organiserade och oorganiserade rum __________________________________ 8 6 Metod ______________________________________________________________ 9 6.1 Val av metod och datainsamling _____________________________________ 9 6.2 Urval ___________________________________________________________ 9 6.3 Överförbarhet och trovärdighet _____________________________________ 10 6.4 Genomförande __________________________________________________ 10 6.5 Bearbetning av material ___________________________________________ 11 6.6 Etiska principer __________________________________________________ 11 7 Resultat och analys __________________________________________________ 11 7.1 Vem bestämmer _________________________________________________ 11 7.1.1 Resultatanalys av vem bestämmer ________________________________ 13 7.2 Rum i rum ______________________________________________________ 14 7.2.1 Resultatanalys av rum i rum ____________________________________ 17 7.3 Barns intresse ___________________________________________________ 18 7.3.1 Resultatanalys av barns intresse _________________________________ 19 7.4 Sammanfattning av resultat ________________________________________ 20 8 Diskussion __________________________________________________________ 20 8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 20 8.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 22 8.3 Förslag på vidare forskning ________________________________________ 23 Referenser ___________________________________________________________ 24
Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A ____________________________________________________________ I Bilaga B ___________________________________________________________ II Bilaga C __________________________________________________________ III
1 Inledning
“Kanske kan vi som pedagoger lite oftare ställa oss frågan hur vi reagerar när barn upptäcker den fysiska miljön på ett annat sätt än vad vi i
vuxenvärlden hade tänkt oss.”
(Eriksson Bergström 2017:139)
Pia Björklid (2005) har publicerat på forskolan.se en artikel om olika budskap som förskolans fysiska miljö kan sända och att det är pedagogernas val av material och förhållningssätt som kan ge barn möjligheter eller begränsningar till inflytande och delaktighet.
I förskolans läroplan står det skrivet om barns rätt till inflytande och delaktighet och att verksamheten ska spegla det som skrivs i barnkonvention om mänskliga rättigheter och de demokratiska värden (Skolverket, 2018). Men samtidigt skriver flera författare att barns inflytande och delaktighet i förskolan inte handlar om att överlåta allt ansvar åt barnen och låta barnen göra som de vill utan snarare om barns rätt att uttrycka sina åsikter, tänka fritt och respektera andra. Det handlar om att låta barnen vara delaktiga och ha inflytande av de regler som ska påverka verksamheten. Det blir avgörande beroende på pedagogens förhållningssätt och hur definitionen av inflytande och delaktighet uppfattas av pedagogen (Bjervås 2016, Åberg & Lenz Taguchi 2005, Dolk 2013, Westlund 2011).
Det handlar inte bara om att barn ska få möjligheter till inflytande och delaktighet av pedagogerna utan det är mer som påverkar förskolans kontext. Det finns yttre samhälleliga faktorer som kan påverka pedagogernas inflytande och delaktighet, vilket kan resultera i ett förhållningssätt hos pedagogerna som påverkar barns möjligheter till inflytande och delaktighet. Utöver pedagogernas förhållningssätt skapar även den fysiska miljön en mening för barn i förskolan, vilket är en viktig aspekt att lyfta och problematisera. Förskolans fysiska miljö organiseras ofta i rum med mer eller mindre tydliga syften och dessa rum skapar olika möjligheter och begränsningar för barns inflytande och delaktighet (Åberg & Lenz Taguchi 2005, Eriksson Bergström 2013, Engdahl & Ärlemalm -Hagsér 2015).
Under sju terminer som studenter på förskollärarprogrammet har vi fått möjlighet att utföra 20 veckors Verksamhetsförlagd utbildning och ett antal fältstudier på olika förskolor. En återkommande reflektion är miljöns utformning och vilket inflytande barn har i vad de får göra eller inte göra. Utifrån våra erfarenheter upplever vi även att ett visst material och vissa rum på förskolan är mer tillgängligt för barnen och de materialet som anses vara beroende av en vuxens närvaro ställs utom räckhåll. Det leder till att barnen behöver fråga om tillgång till materialet.
“Om barnen har möjlighet att måla när de själva vill blir det lustfyllt, om barnen måste måla mot sin vilja föds bara motstånd och olust.”
(Åberg, Lenz och Taguchi 2014:67)
Med föreliggande studie vill vi bidra med kunskap hur arbetet med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur arbetet med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet.
Frågeställningar
• Hur struktureras den pedagogiska miljön för att ge barnen inflytande och delaktighet?
• Vad styr begränsningar respektive tillgänglighet för barns tillgång till den fysiska miljö?
• Hur kan pedagogers förhållningssätt och arbetssätt påverka barns möjlighet till inflytande och delaktighet i den fysiska miljön?
3 Centrala begrepp
I kommande kapitel presenteras begreppen inflytande och delaktighet och hur de kan komma till uttryck i verksamheten. Begreppen ses som centrala i föreliggande studie och kommer till stor del att användas synonymt till varandra men även till viss del som enskilda.
3.1 Inflytande och delaktighet i verksamheten
Inflytande och delaktighet är centrala begrepp i förskolans läroplan. Det står framskrivet att arbetslaget ska främja barns förmåga och skapa förutsättningar för barn att få inflytande och vara delaktiga i deras utbildning och i de frågor som rör dem och dess vardag (Skolverket 2018).
Barns inflytande och delaktighet handlar om situationer där barn ges möjligheter att vara aktiva i undervisningen anpassat efter barnets individuella förmåga. Det handlar lika mycket om att få faktiska kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter det finns för människor i ett demokratiskt samhälle (Skolverket 2015). Inflytande och delaktighet i praktiken kan innebära att barn får möjlighet att vara med att utforma den dagliga verksamheten, det skulle kunna ske genom röstning om till exempel vilken film barnen vill se på fredagsmyset. När barn ges möjligheter att få inflytande genom röstning kan det vara en förberedelse inför det samhälle som barnen ska växa in i. Att arbeta för barns inflytande och delaktighet ställer höga krav på arbetslaget (Åberg & Lenz Taguchi 2014).
En förutsättning för att barn ska bli delaktiga är att försöka se utifrån barns ögon men även att skapa miljöer som utgår från barns intresse (Pramling Samuelsson & Sheridan 2003, Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015). Skolverket (2015) refererar i Delaktighet för lärande till Aspáns (2009) avhandling om delaktighet där upplevelsen av delaktigheten är det som räknas. Barnen ingår enligt författaren i en gemenskap som möjliggör att göra sin röst hörd, men även att barnen förstår att alla beslut inte kan ändras eller påverkas.
von Wright (2009) menar att inflytande och delaktighet handlar om att uppleva tillhörighet i en gemenskap och att det finns förutsättningar att delta på sina egna villkor i aktiviteter. En riktig delaktighet skapas när barnen bekräftas och inkluderas i verksamheten.
Inflytande och delaktighet innebär inte att barn alltid har rätt eller att verksamheten alltid ska förändras utifrån barnens förslag eller att barnen blir de som bestämmer och gör som de vill. Begreppet inflytande som enskilt kommer i studien utgå från Arnérs (2009) definition där hon beskriver inflytande som barns möjlighet att på ett tydligt sätt få möjlighet att påverka sin vardag. Vilket betyder att det pedagogiska innehållet i förskolan ska kunna utvecklas utifrån barns ideer och initiativ. Begreppet delaktighet som enskilt kommer användas utifrån Dolks (2013) definition där delaktighet innebär att i en pedagogisk verksamhet få vara med, skapa relationer och normer samt påverka ramarna i verksamheten.
“Om vuxna lyckas fånga barns perspektiv och göra dem delaktiga så finns möjligheten att barn erfar sig som förstådda och delaktiga. När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga.”
(Pramling Samuelsson & Sheridan 2003:79)
4 Tidigare forskning
I kommande kapitel presenteras tidigare forskning utifrån tre definierade teman som är relevanta för studiens syfte och frågeställningar. För att finna betydelsefull forskning har studiens nyckelord använts som sökord i databaserna Swepub och Google Scholar.
Forskning har även funnits med hjälp av referenslistor i tidigare forskningar och c- uppsatser som publicerats i DiVA. Resultatet av tidigare forskning kommer presenteras under rubrikerna: Villkorat inflytande, Villkor för delaktighet och Organiserade och oorganiserade rum. I slutet av kapitlet görs en sammanfattning av tidigare forskning.
4.1 Villkorat inflytande
Det framkommer i tidigare forskning att pedagogers självklara bestämmanderätt ses som en gemensam referensram hos både barn och vuxna. I relation till vilket förhållningssätt pedagoger intar samt vilken inställning vuxna har till barns behov av stöttning kan barns inflytande möjliggöras eller begränsas (Engdahl 2014, Emilson 2008, Ribaeus 2014).
Genom observationer, intervjuer och material som hämtas från förskolans verksamhet samt granskning av lokala dokument har Ribaeus (2014) undersökt förskolans demokratiuppdrag i bemärkelsen av pedagogers tal, handling och barns agerande. I Ungerbergs (2019) kvalitativa studie undersöks hur de yngre barnen i förskolan ges möjlighet till inflytande. Gemensamt för de två studiernas resultat är att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om barns inflytande men att inflytandet blir villkorat på olika sätt. Det kan handla om pedagoger som tar hänsyn till barns intresse och förstår betydelsen av barns inflytande men även om barn som inte har något inflytande alls. Det villkorade inflytandet är beroende av hur pedagoger väljer att utforma verksamheten, men även av de organisatoriska faktorerna som finns på förskolan. Hur barns inflytande blir begränsat är beroende av pedagogernas möjligheter att ta tillvara på barns nyfikenhet.
Samtidigt som pedagogerna har en skyldighet att skydda barn från eventuella faror vilket kan vara faktorer som påverkar barns inflytande (Ribaeus 2014, Ungerberg 2019, Sandberg & Eriksson 2010).
Det sammanhang som barn och pedagoger befinner sig i påverkar barns agerande. Barn ges möjligheter eller begränsningar i sitt inflytande beroende av i vilken utsträckning pedagogen har kontroll av situationen. Det läggs stor vikt vid barns frihet att uttrycka sig istället för att bestämma och välja bland aktiviteter. Det krävs kommunikation och lyhördhet från pedagogerna för att barns uttryck och åsikter ska synliggöras. Barn ges möjlighet att påverka, men inom ramen för det som planerats av pedagogen (Emilson 2008, Westlund 2011). Emilson (2008) har genom videoobservationer på två förskoleavdelningar undersökt hur barn kommunicerar med de vuxna i förskolan.
Resultatet visar hur barn får möjlighet till inflytande beroende på pedagogens kontroll av olika situationer. Gemensamt för Emilsons (2008) och Westlunds (2011) resultat är den svaga och starka pedagogiska kontrollen. En stark kontroll av pedagogen innebär minskat inflytande och delaktighet från barnen medan en svag kontroll ger ökat inflytande och delaktighet. Resultatet visar att det bör finnas en medvetenhet hos pedagogerna om hur pedagogen styr verksamheten och inte bara att den styr.
Gemensamt resultat från Engdahls (2014) och Westlunds (2011) studier visar att pedagoger och regler är nödvändiga men att det också utgör ett hinder för barns inflytande i förskolan. De vuxna formulerar villkor för barns inflytande genom gränser för vad som är tillåtet eller inte tillåtet. Pedagogers villkor kan ses som en styrning som är förenat med makt. Styrning finns inbyggt i alla relationer mellan människor och det är inget som går
att frigöra sig ifrån. Genom att pedagogerna har den formella makten blir barns inflytande villkorat (Engdahl 2014, Westlund 2011). Genom en etnografisk studie med såväl observationer som intervjuer har Engdahl (2014) studerat barns inflytande i den pedagogiska utomhusmiljön. Resultatet visar att barns inflytande är påverkat av andra barn i förskolan men även av pedagogernas förhållningssätt och vilka möjligheter pedagogerna har att följa det enskilda barnet. Inflytandet blir även begränsat av förskolans traditioner och de föreställningar som pedagogerna har om vad som är bra eller inte bra för barn. Det är samtidigt något som barn ser som självklart att de vuxna bestämmer mer än barn (Engdahl 2014). Ungerberg (2019) menar för att barnen ska få ett inflytande i förskolan krävs att pedagoger anser att barnet uppnått en viss mognad i utvecklingen samt har en viss livserfarenhet.
Gemensamt för Westlunds (2011), Ungerbergs (2019) och Engdahls (2014) studier är att de lyfter det individuella och det kollektiva i relation till barns inflytande i förskolan. Ett kollektivt inflytande involverar flera individer men kan även vara mellan individ och en icke-mänsklig aktör som rum eller material i förskolan. Ett individuellt inflytande handlar om hur barn får komma till tals både enskilt men även i den större gruppen. Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt kan i olika situationer bli hinder för barns inflytande, ofta styr pedagogerna barn mot mål och syften som är kopplade till läroplanen för att erbjuda nya upplevelser. Ett utvidgat innehåll av det som är planerat av pedagogerna sker oftast när något barn tagit initiativ till att få inflytande. Pedagogerna i studierna lägger stort fokus på barns möjligheter att få uttrycka sig fritt som en bekräftelse på inflytande istället för att barnen får vara med och bestämma i verksamheten (Westlund 2011, Ungerberg 2019, Engdahl 2014).
4.2 Villkor för delaktighet
Det finns enligt tidigare forskning inga enkla lösningar på hur delaktighet för barn i förskolans kontext ska genomföras. Barns delaktighet är ett komplext samspel mellan barn och pedagoger och därmed inte självklart i förskolan. Samspelet påverkar förskolans vardag och det är pedagogerna som skapar förutsättningarna för delaktighet men barnen har en möjlighet att bortse från de erbjudande om delaktighet som erbjuds. Barns möjligheter till deltagande är även beroende av tillgänglighet av material och aktiviteter (Melin 2013, Hamerslag 2013, Thörner 2017, Sandberg & Eriksson 2010).
Sandberg och Eriksson (2010) har gjort en intervju- och enkätstudie där syftet är att undersöka, analysera och beskriva förskolepersonalens uppfattningar om barns delaktighet i den dagliga verksamheten. Studiens resultat visar även på pedagogers upplevelser om vad som kännetecknar ett barns delaktighet. Melins (2013) studie är en flerfallsstudie med fokus på barns sociala delaktighet i förskolan. Ett gemensamt resultat av Sandberg och Eriksson (2010) och Melin (2013) är vuxnas syn på barns delaktighet.
Det framgår att pedagoger anser att barn blir delaktiga i förskolans verksamhet men att det samtidigt finns hinder och villkor för delaktigheten. Synen på barns delaktighet är påverkat av de vuxnas syn på sig själva vilket i sin tur är påverkade av de föreställningar som finns i samhället. Det är de normer och värderingar som råder i arbetslaget som möjliggör eller begränsar barns deltagande i förskolan. Det behövs enligt Hamerslag (2013) en lyhördhet för den andres intressen såväl av pedagoger som av barn för att skapa delaktighet. Hamerslag (2013) har gjort en undersökning av hur barn görs delaktiga i utformandet i ett projektarbete i en Reggio Emilia inspirerad förskola. Undersökningen har pågått under ett års tid och genererat observationer, intervjuer och filmer som sedan analyserats. Resultatet visar på en delaktighet över tid där kollektiva och individuella intressen hos barn kan ses som en resurs och en inspiration för hela barngruppen.
Gemensamt för Melins (2013), Hamerslags (2013), Arnérs (2006) och Thörners (2017) studier är att pedagogernas förhållningssätt är avgörande för barns möjligheter till delaktighet, men trots det är det vanligt att barns svårigheter att delta förklaras med brister hos barnet. Initiativ till delaktighet kan anses störa verksamheten och de traditioner som råder i förskolan. Samtidigt som barns intresse ska tas tillvara styrs det individuella intresset för att passa det kollektiva. Det är några exempel på den dynamiska process som delaktighet i förskolan uppmuntrar till. Dessutom befinner sig barn i en underordnad position till de vuxna för att ytterligare komplicera barns delaktighet i förskolan (Melin 2013, Hamerslag 2013, Arnér 2006, Thörner 2017).
I den pedagogiska verksamheten ska barns inflytande men även delaktighet prioriteras, vilket framgår i Arnérs (2006) berättarforskning om hur pedagogers förhållningssätt till barns initiativ och inflytande kan förändras. Samtidigt som Sandberg & Erikson (2010) diskuterar det demokratiska perspektivet i samband med pedagogens roll och lyfter vikten av att ge barnen goda värderingar, förmågan att påverka och ett ansvar för egna handlingar. Det är en växelverkan mellan barn och pedagog och vems intresse som styr verksamheten, vilket framkommer i Thörners (2017) fältstudie av två förskolor som bidrar med kunskap om hur pedagoger främjar barns lärande och intresse. Det är enligt Hamerslag (2013) en balansgång mellan barns kreativa sätt att utveckla delaktighet och att hålla sig inom ramen för de aktiviteter som är planerade.
4.3 Organiserade och oorganiserade rum
Resultat från Eriksson Bergströms (2013) och Ungerbergs (2019) tidigare forskning visar att barns inflytande i förskolans kontext kan begränsas eller möjliggöras beroende på de organiserade och oorganiserade rum som finns på förskolan. Rummen skapas av pedagoger som påverkas av tidigare erfarenheter och de strukturer som finns på förskolan, samtidigt som ambitionen är att utgå från barns intresse. Ett organiserat rum är skapat med ett tydligt syfte, där hemvrå, bilrum eller byggrum är tydliga exempel på ett organiserat rum. Medan hall och kuddrum är tydliga exempel på oorganiserade rum, där det inte finns något tydligt syfte utan barn ges större möjlighet att tolka rummen. Ett organiserat rum kan användas för att styra och organisera barngruppen medan ett oorganiserat rum bjuder på variation och spontanitet. Dock finns outtalade regler från pedagogerna om hur barnen förväntas bete sig i båda rummen, vilket inte alltid är tydligt utan det är upp till barnen att utforska rummens normer och begränsningar (Eriksson Bergström 2013, Ungerberg 2019).
Eriksson Bergströms (2013) fallstudie fokuserar på relationen mellan barn, den fysiska miljön och pedagoger på tre svenska förskolor, där de organiserade och oorganiserade rummen är en del av resultatet. Resultatet visar på skillnader mellan rummen där ett organiserat rum begränsar barns möjligheter till inflytande och delaktighet, medan ett oorganiserat rum öppnar upp för inflytande och delaktighet. Även i Westlunds (2011) fallstudie på två förskoleavdelningar med fokus på pedagogers arbete med barns inflytande visar resultatet att det är pedagogerna i förskolan som bestämmer om barns inflytande. Det är förutbestämt inom vilket utrymme barn tillåts att ha inflytande och vart möjligheterna begränsas.
Det framkommer i flera tidigare studier att det finns ett samspel mellan den fysiska miljön och sättet ett barn ges möjlighet att utforska, upptäcka samt använda den. Det finns även delar av förskolans miljö där barns samspel underlättas samtidigt som andra delar av miljön inbjuder till mer individuella aktiviteter. En begränsad tillgänglighet av material begränsar även indirekt barns möjligheter att utforska och det krävs en förståelse hos
pedagogerna för att synliggöra det. Barns utforskande är inte ett konstant tillstånd utan det styrs av pedagoger som uppmuntrar och begränsar. Samtidigt finns det ett behov av trygghet och rutiner hos barn vilket ett organiserat rum kan erbjuda till skillnad från ett oorganiserat rum (Eriksson Bergström 2013, Sandberg & Eriksson 2010, Westlund 2011, Ungerberg 2019).
4.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Tidigare forskning visar på ett samband mellan barns inflytande och pedagogers förhållningssätt, likaså spelar barns olika behov av stöttning roll när det handlar om inflytande. Det lyfts även att barns inflytande i förskolan är villkorat, det handlar om sammanhanget, barnets agerande samt pedagogens kontroll av situationen. Barn i förskolan ges ofta inflytande men bara inom det som planerats och tillåts av pedagogen.
Inflytandet blir även begränsat utifrån förskolans traditioner och av det som pedagogen anser att barnet är i behov av. Att de vuxna har en större bestämmanderätt är något som anses vara en självklarhet hos både barn och vuxna. Barns inflytande problematiseras även i relation till det individuella och det kollektiva och generellt anses barn få inflytande om barn får möjligheter att uttrycka sig fritt istället för att vara med och bestämma i verksamheten.
Likväl som inflytande är ett samspel mellan barn och pedagoger menar tidigare forskning att barns delaktighet i förskolan också är ett samspel. Det är pedagogerna som skapar möjligheter till delaktighet men barn har en möjlighet att bortse från detta erbjudande.
Barns möjligheter till delaktighet är även påverkat av de normer och värderingar som finns på förskolan och hur samhället runt omkring är uppbyggt. Barns delaktighet begränsas av pedagogernas förhållningssätt och är en dynamisk process där barns individuella intressen ska passa det kollektiva och inte störa verksamheten. Att barnen befinner sig i en underordnad position till det vuxna kan komplicera det dynamiska processen ytterligare. Tidigare forskning visar att det finns en balansgång mellan hur barn tillåts att vara delaktiga och pedagogers ambition att hålla sig inom ramen för det som är planerat. Samtidigt som barns delaktighet ska vara av prioritet är det viktigt för pedagogerna att förmedla goda värderingar och lära barnen att ta ansvar för sina handlingar.
Tidigare forskning visar även att beroende på hur pedagogerna väljer att strukturera rummen på förskolan erbjuds barn olika möjligheter till inflytande och delaktighet.
Pedagogerna skapar rummen utifrån tidigare erfarenheter och förskolans struktur, men med ambitionen att följa barns intresse. Rummen kan erbjuda möjligheter eller begränsa barn beroende på hur rummets syfte synliggörs och hur tillgängligt materialet i rummet är för barnen. Forskningen visar på att barn behöver både rum med stora möjligheter att ha inflytande i samtidigt som de behöver rum med tydliga syften och rutiner för att skapa en balans mellan utforskande och behov av trygghet.
5 Teori
I kommande kapitel presenteras Dahllöfs ramfaktorteori och en sammanfattning av organiserade och oorganiserade rum. Det är två teorier som kommer användas för att upptäcka och synliggöra olika faktorer som kan påverka barns inflytande och delaktighet i förskolans fysiska miljö. Dahllöfs Ramfaktorteori används delvis för att synliggöra de yttre ramarna och organiserade och oorganiserade rum för att belysa de inre ramarna.
5.1 Ramfaktorteori
För att tolka och analysera studiens resultat kommer ramfaktorteorin i form av de yttre ramarna att användas till viss del. Inom Dahllöfs ramfaktorteori diskuteras de organisatoriska ramarna som ligger utanför pedagogens kontroll, vilka kan begränsa verksamheten eftersom ramarna inte är påverkningsbara. De organisatoriska ramarna handlar bland annat om tid, barngruppens storlek, rutiner som måltider samt vilka förutsättningar förskolan har gällande lokaler inomhus. Men även utomhusmiljöns förutsättningar påverkas av de organisatoriska ramarna i form av gårdens storlek och hur den är belägen. Verksamheten blir och är beroende av dessa ramar och pedagogen utformar utbildningen utifrån ramarna vilket både kan möjliggöra och begränsa arbetslaget men även barnen (Larsson 2014, Broady 1999, Lundgren 2014).
Det är av vikt att poängtera att föreliggande studie enbart använder sig av en liten del av Dahllöfs ramfaktorteori, då den enbart väljer att ställa de yttre ramarna i relation till teorin. Samtidigt som Dahllöf (1999) skriver att en forskare utifrån det problemområde som intresserar kan använda frågor om ramar, processer och utfall på olika sätt med hänsyn till studiens utgångspunkt. Dock menar Dahllöf (1999) att ramar, processer och utfall är faktorer som mer eller mindre påverkar varandra, vilket studien väljer att inte lägga fokus på.
5.2 Organiserade och oorganiserade rum
I kapitlet tidigare forskning framskrivs organiserade och oorganiserade rum, vilket är en teoretisk ingång som valdes för att synliggöra olika faktorer som påverkar barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön.
Organiserade och oorganiserade rum är strukturerade med mer eller mindre tydliga syften och med olika förväntningar på barnen. Ett organiserat rum har ett tydligt syfte och därmed kan det anses begränsa barns möjligheter. Medan ett oorganiserat rum öppnar upp för mer inflytande och delaktighet eftersom syftet är mindre tydligt och barnen ges en större möjlighet att vara spontana och utforska.
Rummen är skapade av pedagoger utifrån tidigare kunskap om hur de anser att ett rum bör vara. Rummen skapas med olika tydliga syften som bestämmer vad barnen får göra och hur de förväntas förhålla sig till rummen. Då det är pedagogerna som skapar och strukturerar rummen så ligger makten hos pedagogerna och det är förutbestämt var och när barnens tillåts inflytande och delaktighet (Eriksson Bergström 2013, Ungerberg 2019, Westlund 2011). I samband med organiserade och oorganiserade rum blir även tillgängligheten av bland annat material faktorer som påverkar barns inflytande och delaktighet. Ju mer barn får tillgång till material desto mer ökar barns möjligheter. Det krävs att pedagoger uppmuntrar barnen att utforska, undersöka och använda miljön eftersom det oftast är pedagogerna som styr när det är tillåtet och inte tillåtet (Eriksson Bergström 2013, Sandberg & Eriksson 2010, Westlund 2011, Ungerberg 2019).
Två förskolor kan ha samma förutsättningar när det handlar om de yttre ramarna men olika pedagogiska inriktningar kan betyda att rummen organiseras olika men även tvärt om. Den pedagogiska inriktningen kan vara densamma även om de yttre ramarna skiljer sig. Därav blir det relevant för studien att jämföra barns möjligheter till inflytande och delaktighet i relation till de yttre och inre ramarna. Sammanfattningsvis kommer Dahllöfs ramfaktorteori användas för att i analysen försöka förklara de yttre ramarna som påverkar
och organiserade och oorganiserade rum blir det som symboliserar de inre ramarna när det handlar om barns inflytande och delaktighet.
6 Metod
I metodkapitlet kommer studiens tillvägagångssätt att presenteras. Under rubriken Val av metod och datainsamling kommer studiens val av den kvalitativa metoden att presenteras samt en förklaring om studiens val av datainsamling. Under rubriken Urval följer en redogörelse för studiens tillvägagångssätt i samband vid val av respondenter. Därefter följer en diskussion om studiens Trovärdighet och överförbarhet. I slutet av kapitlet görs en redogörelse av studiens Genomförande och hur Bearbetningen av materialet har gått till. Till sist förklaras hur de Etiska principerna har tagits i beaktande i föreliggande studie.
6.1 Val av metod och datainsamling
I studien användes en kvalitativ metod för att bidra med kunskap om hur arbetet med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. En kvalitativ metod används mest vid småskalig forskning där intervjuer ses som den mest lämpade datainsamlingsmetoden. Därav ansågs den kvalitativa metoden vara mest relevant för studien (Denscombe 2018).
Inför intervjuerna hade öppna frågor formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar (se bifogad bilaga C). Intervju som datainsamlingsmetod gav en möjlighet att utforska det valda ämnet genom att potentiella uppföljningsfrågor kunde ställas för ett mer djupgående och detaljerat material. Möjligheterna att följa upp frågorna är ett kännetecken för den semistrukturerade intervju, där intervjuaren har en lista med förutbestämda ämnen som ska diskuteras och frågor som är kopplade till ämnet.
Flexibiliteten lyfts som viktigt i samband med i vilken ordning frågorna ställs och det är av vikt att låta respondenten utveckla sina ideér, tankar samt att få möjlighet att utförligt tala om det förutbestämda ämnet (Denscombe 2018). För att få en ökad förståelse för respondenternas svar men även för att kunna delge varandra en bild av förskolorna genomfördes observationer av den fysiska miljön innan intervjuerna.
Observationerna av den fysiska miljön valdes att fotograferas med kameran på mobiltelefonen, främst för att vara till hjälp när materialet skulle analyseras.
6.2 Urval
Urvalet till föreliggande studie gjordes genom ett subjektivt urval vilket innebär att de sju respondenterna är utvalda utifrån sin erfarenhet av studiens syfte, då respondenterna varit verksamma i förskolan mellan 7 och 40 år. Trots de mindre urvalet av respondenter kan materialet bli rikt eftersom respondenterna är relevanta för studien (Denscombe 2018).
En konsekvens av den rådande pandemin gjorde att urvalet av förskolor och respondenter begränsades eftersom flera förskolor infört besöksförbud i förskolans lokaler för utomstående. Begränsningarna medförde även att antalet utbildade förskollärare minskade. De två förskolorna som ingick i studien skiljer sig åt i den pedagogiska inriktningen. Den ena förskolan, i studien kallad Förskola 1 har en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra, i studien kallad Förskola 2, har en traditionell inriktning.
6.3 Överförbarhet och trovärdighet
Överförbarhet är det begrepp som är närmast sammanbundet med kvalitativ metod. Vid överförbarhet diskuteras i vilken mån ett resultat skulle kunna överföras till andra liknande kontexter (Denscombe 2018, Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns &
Wängnerud 2017). I föreliggande studie gjordes ett urval av yrkesverksamma personer inom förskolan med erfarenheter av studiens syfte och som därmed var relevanta som respondenter för studiens intervjufrågor. Studien skulle därmed kunna anses ha en hög överförbarhet. Men eftersom svaren från respondenterna kommer skilja sig åt trots sitt gemensamma yrke gjordes tolkningen att studiens resultat har en relativt låg överförbarhet till andra kontexter, då det sociala sammanhanget inte går att kopiera.
För att studien ska få en hög trovärdighet är det viktigt att undersöka det som ska undersökas, vilket innebär att relevanta val gjorts i såväl metoder, urval och genomförande (Denscombe 2018). I föreliggande studie gjordes relevanta val genomgående i hela studien. De metoder som används är valda i relation till undersökningen, respondenterna har valts ut för att kunna besvara intervjufrågorna som är sammansatta och bearbetade för att få svar på studiens frågeställningar. Materialet har kunnat bearbetas flera gånger eftersom materialet spelats in och transkriberats. Det är faktorer, som i samband med att berörda personer, som examinator, handledare och andra studenter, vid eventuell förfrågan fått ta del av det insamlade materialet, vilket visar att föreliggande studie har en hög trovärdighet.
6.4 Genomförande
Först valdes att ta kontakt med rektorerna på respektive förskola via mail (se bifogad bilaga A) för att undersöka möjligheterna att få komma på besök. När klartecken getts skickades ett formellt mail med information om studiens syfte till vederbörande för att säkerställa samarbetet (se bifogad bilaga B). När samarbetet bekräftats skickades ytterligare mail till pedagoger på berörd enhet för information och för en underskrift av ett samtycke. Vid intervjutillfället fick respondenterna återigen läsa igenom informationsbrevet och lämna sitt skriftliga samtycke till medverkan. All medverkan i forskning, ska enligt Denscombe (2018), ske på frivillig basis och innan ett samtycke skrivs på ska respondenten fått tillräckligt med information om forskningen så en klarsynt bedömning om deltagande kan ske. Dessutom måste samtycket ske skriftligt för att fungera som en formell överenskommelse för att skydda forskarens anseende när det gäller val av deltagare till forskningen.
När samtycket godkänts av de utvalda respondenterna valdes datum och tid för intervju och observation i samråd med respondenter. Till intervjun valdes en semistrukturerad intervju som genomfördes på respondenternas respektive förskola för att möjliggöra en observation av förskolans miljö för att ha en gemensam referensram att diskutera runt.
Efter genomförd observation valdes en lugn plats på förskolan där intervjun kunde genomföras ostört, intervjuerna tog mellan 30 och 60 minuter. Innan intervjun startade gavs ett samtycke att spela in intervjun för att inga missförstånd skulle uppstå, ljudinspelningen gjordes via mobiltelefon samtidigt som stödanteckningar togs. Fyra respondenter intervjuades enskilt medan två respondenter blev till en oplanerad gruppintervju. En intervju valdes även att utföras via telefon några dagar senare då möjligheten till intervju på plats inte var möjlig. Även denna intervjun spelades in via mobiltelefon och samma information gavs till respondenten som till tidigare respondenter. Efter intervjun tackades respondenterna för sin medverkan.
6.5 Bearbetning av material
Vid bearbetningen av materialet valdes att transkribera ljudfilerna för att kunna ta del av varandras intervjuer. Därefter lästes transkriberingarna noggrant igenom för att gemensamt identifiera teman som besvarade studiens frågeställningar. Transkribering blir ett hjälpmedel för att kunna identifiera jämförelse mellan data och för att kunna göra detaljerade sökningar, samtidigt som det redan i transkriberingen kan starta ett tolkningsarbete och materialet kommer vara välkänt när efterföljande arbete tar vid (Denscombe 2018, Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015).
Vid analysarbetet valdes att färgkoda materialet i ett skrivprogram på datorn med hjälp av tre olika textfärger för att kunna kategorisera i teman. Vilket gjorde det möjligt att utläsa det gemensamma i materialet. De teman som identifierats efter noggrann genomgång blev Rum i rum, Barns intresse samt Vem bestämmer, vilka var till hjälp för att besvara studiens frågeställningar. När de tre olika teman var fastställda valdes att skriva samman materialet.
6.6 Etiska principer
I studien har de forskningsetiska principerna tagits i beaktande, Hemrén (2011) menar att det handlar om balans i besluten av etisk karaktär i forskningssammanhang. Å ena sidan kan den nya kunskapen vara värdefull och bidra med både individuell och samhällelig utveckling. Å andra sidan måste medverkande skyddas från eventuella obehag och skador (Hemrén 2011).
I studien har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer. Informationskravet har uppfyllts genom att respondenterna via mail har fått information om studiens syfte. Bifogat i mailet finns även ett formulär för samtyckeskravet, där respondenterna informeras om sin frivilliga medverkan och deras möjlighet att när som avsluta vårt samarbete (se bifogad bilaga B). Vidare lovas största möjliga konfidentialitet för att skydda respondenternas identiteter, vilket innebär att respondenternas namn och förskolor anonymiseras i studiens resultat. Därför kommer respondenterna benämnas med A, B, C, D, E, F, G utan vidare hänvisningar till respektive förskola för att i största möjliga mån skydda studiens medverkande respondenter.
Nyttjandekravet har beaktats genom att endast ägare av studien och andra behöriga personer som studenter, handledare och examinator kommer ha tillgång till materialet.
Datainsamlingen som bilder, ljudfiler och transkribering kommer att förstöras efter publicering i DiVA.
7 Resultat och analys
I kommande kapitel presenteras studiens resultat med utgångspunkt i det insamlade materialet. Resultatet kommer att presenteras med hjälp av tre teman för att koppla till studiens syfte och frågeställningar. Vid bearbetningen av materialet syntes två teman, Vem bestämmer och Rum i rum, som överensstämmer med tidigare forskning om barns inflytande, delaktighet, de olika ramarna samt hur rummen disponeras. Det tredje temat Barnens intresse framkom tydligt av respondenterna i relation till barns möjligheter till inflytande och delaktighet. Varje resultatdel kommer följas upp av en resultatanalys som är kopplad till studiens tidigare forskning.
7.1 Vem bestämmer
Respondenterna på båda förskolorna säger att barnen ges möjligheter att påverka samlingen och den dagliga verksamheten genom att barnen verbalt eller icke verbalt
uttrycker sina åsikter. Respondenterna försöker anpassa den dagliga verksamheten utifrån barnens intresse och önskemål, men att det inte alltid går. Vilket framkommer när en respondent lyfter problematiken om ett barn exempelvis vill måla med målarfärger men att det inte passar just då, respondenten menar att man då försöker tillmötesgå barnens önskan genom att förklara för barnen att man kan måla vid ett senare tillfälle. Barnens möjligheter att påverka blir även, enligt respondenterna, begränsat på förhand då barnen oftast ges alternativ att välja på eller att barnen vinklas i sitt intresse mot det planerade temat.
sen kan det ju vara så om vi har samling exempelvis och man har ett visst antal sångkort då har jag ju oftast väljer jag ju ut sångkorten först och sen så låter jag dom ligga på golvet och sen får dom välja på golvet men själva det första urvalet gör ju jag för att jag ska kunna sångerna först och främst för kommer det sång som jag inte kan blir det ju så här hihihihi kan nån den här för jag kan den inte det funkar inte (Respondent B)
hm ja vi har ju oftast en grundtanke eller om vi har något särskilt mål vi ska fokusera på just nu men oftast kan man ändå leda barnen lite så att dom ändå följer temat [...] (Respondent D)
Cyklarna på gården är enligt respondenternas svar ett tydligt exempel på att barnen inflytande är begränsat i den dagliga verksamhet. Respondenterna nämner cyklarna som något som de vuxna styr tillgången till, dock säger en respondent att cykelförrådet är öppet fler dagar än vad det är stängt i alla fall. Den begränsade tillgången enligt respondenterna är beroende av hur många barn som är ute, antal cyklar och storleken på gården. Respondenterna uttrycker att barnen bara cyklar runt, runt eller att de inte gjorde något annat än cyklade. Två respondenter menar att man inte behöver öppna upp ett förråd för att det finns ju så mycket annat att göra.
nä det är cykelförrådet det är inte varje dag vi öppnar ehh då gör de oftast inget annat än att cykla runt runt runt hela tiden sen har vi inte cyklar till alla [...](Respondent D)
vi tar inte ut cyklarna idag med tanke på att man kanske ska hitta på nåt annat å göra för ibland så var det bara vissa barn som hela tiden använde cyklarna och gjorde ingenting annat å då tänkte vi så här att dom måste ju kunna hitta på något annat och göra också (Respondent C)
Däremot framkommer det av respondenternas svar att barnen får fri tillgång till material som sandleksaker och målarstaffli eftersom de förråden alltid står öppna. En respondent menar att barnen själva kan gå och öppna förrådet och plocka fram önskat material, dock inte cyklarna. När barnen begränsas i val av material utomhus, menar respondenterna att pedagogerna behöver vara närvarande och erbjuda andra saker genom att lyssna in barnen. En respondent menar att vill barnen hämta en bok inne och ta med ut tillgodoses det i högre utsträckning än om barnen vill ta fram cyklarna. En respondent lyfter vikten av att diskutera med barnen och gemensamt bestämma innan man går ut vad man vill göra ute, medan en annan tycker man ska observera vad barnen gör ute innan man väljer att öppna upp förråden.
[...] vill dom ta fram något så försöker vi ju erbjuda det [...] (Respondent A)
sen får man ju engagera sig som vuxen om man inte skulle vilja plocka fram några grejer så får man ju se till att hitta på andra grejer (Respondent G)
Respondenternas svar visar att barnens inflytande vid inköp av material till verksamhet är begränsat till att barnen får komma med önskemål. En respondent menar att barnen bläddrar ju bara i katalogen men det är svårt att tyda vilket de önskar. Respondenterna menar att de observerar barnen och vad de verkar ha intresse för och därefter planerar inköpen. Det framkommer av respondenterna att pedagogerna försöker vara lyhörda till barnens önskemål men i slutänden bestämmer de vuxna ändå.
dom kommer med önskemål men inte så mycket det borde kanske vara mer inflytande där med däremot kollar vi mycket på kanske vart intresset är hos dom just nu eller så men dom får inte rent konkret vara med och bestämma att det här vill vi ha eller så men dom får komma med önskemål (Respondent A)
det är ju inte jättemycket det är ju ibland någon sitter och tittar i lite kataloger och frågar vad tycker ni att vi ska köpa för något ååå då kan dom ju ibland peka ut [...] men annars är dom ju inte inte våra barn nej dom har nej dom är inte så mycket med och bestämmer där nej (Respondent G)
Rutiner är en faktor som respondenterna lyfter där barnen inte får bestämma, det handlar främst om måltider där en annan yrkesgrupp blir påverkad av förändringar. En respondent säger även att vilan är något barnen får lite inflytande i eftersom det har bestämts i samråd med vårdnadshavare. Regler är en annan faktor som poängteras av respondenterna där barnen både får vara med och bestämma medan vissa regler bestäms av de vuxna, dock svarar respondentena att man ska lyssna in och tillmötesgå barnen till en viss gräns. En respondent säger att regler bestäms av vuxna och att de är hårda med regler. En annan respondent svarar att det är viktigt att prata med barnen om vilka regler som gäller och hur barnen ska förhålla sig till de bestämda reglerna.
det ärlite regler och så vissa regler pratar man ju om och bestämmer tillsammans med barnen och vissa regler är ju bara regler så är det rutiner vissa rutiner pratar man om och vissa rutiner har vi bestämt (Respondent G)
ja vi är jättehårda med regler för att du vet barnen gillar rutiner utan rutin och utan regler blir bara kaos (Respondent E)
7.1.1 Resultatanalys av vem bestämmer
I föreliggande studies resultat visar att pedagogerna skiljer på barns möjligheter till inflytande i två kategorier, barns inflytande över den dagliga verksamheten och möjligheterna till att påverka vad som ska köpas in. Resultatet visar att barnen får möjlighet till inflytande i den dagliga verksamheten och att pedagoger försöker anpassa verksamheten till barns intresse och önskemål. Dock kan inflytandet anses vara villkorat av det faktum att barnen oftast ges alternativ att välja på. Detta resultat styrks även av tidigare forskning att det är vuxna som formulerar villkor för barns inflytande genom gränser för vad som är tillåtet eller inte (Engdahl 2014, Westlund 2011). Samtidigt som Hamerslag (2013) presenterar i sitt resultat att det bör finnas en balansgång mellan barns kreativa sätt att utveckla delaktighet och hålla sig inom ramen för de aktiviteter som är planerade. I relation till Hamerslag (2013) och denna studies resultat skulle det kunna diskuteras när och hur pedagoger ska förhålla sig till barns intresse i den planerade verksamheten. Emilson (2008) och Westlund (2011) menar att det behöver finnas en medvetenhet hos pedagogerna om hur de styr verksamheten och att en stark kontroll av pedagogen minskar barnens delaktighet och en svag kontroll ökar barnens delaktighet.
Situationerna med cyklarna kan ses som ett tydligt exempel på det som tidigare författare lyfter i sitt resultat att barns inflytande är villkorat och pedagogerna har den formella
makten. Detta exempel tyder dels på att barnens inflytande är villkorat utifrån att de vuxna bestämmer vad barnen har möjlighet att bestämma om, men även att vissa material och aktiviteter värderas högre och därmed ges barnen större möjligheter till inflytande. I relation till Ribaeus (2014) och Ungerberg (2019) ställningstagande att barnens inflytande blir beroende av pedagogens möjlighet att fångas av barnens engagemang, skulle begränsningen av cyklarna kunna vara en konsekvens av att pedagogerna inte anser sig vara lika delaktiga när barnen cyklar som när dom målar på ett staffli. Det skulle kunna vara ett tecken på att de vuxna inte har samma förståelse för den meningsfullhet som barnen känner av att cykla medan barnens känslomässiga sinnesstämning kan smitta när den utforskar färgen på målarduken, sandens förmåga att bli en kaka eller leva sig in i en bok tillsammans med de vuxna. Vilket även lyfts i resultatet där respondenterna poängterar vikten av pedagogens roll och förhållningssätt när man väljer att begränsa barnens utbud av cyklarna.
Resultatet av föreliggande studie är att barnens inflytande till stor del begränsas vid inköp av material och regler i verksamheten. Dock görs en tolkning utifrån resultatet att pedagogerna har en ambition att ge barnen inflytande vid inköp av material genom att barnen får bläddra i kataloger och komma med önskemål. Men resultatet visar även tydligt på att barnens önskemål stannar vid just önskemål och att pedagogerna väljer materialet. Det faktum att barnens önskemål oftast stannar vid önskemål skulle kunna vara ett tydligt exempel på att inköp av material är en av de organisatoriska ramarna som pedagoger enligt ramfaktorteorin är begränsade i och därav begränsas även barnens delaktighet och inflytande.
Tidigare forskning styrker att pedagoger har en medvetenhet om att barnens inflytande är villkorat i samband med inköp av material. Men det berättigas av att pedagogerna försöker ta hänsyn till barnens intresse och förstår betydelsen av barnens inflytande även om de inte har inflytande (Ribaeus 2014, Ungerberg 2019). Likväl som inköp av material begränsar barnens inflytande till viss del begränsas barnen även vid utformning av regler.
En tolkning som görs utifrån resultatet är att respondenterna har olika synsätt på olika regler, det finns de regler som barnen får möjlighet till inflytande i och det finns de regler och rutiner som bestäms av vuxna. Vilket även styrks av Skolverket (2015) som skriver att barns inflytande och delaktighet handlar om att få faktiska kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter det finns för människor i ett demokratiskt samhälle.
Förskolornas rutiner kan även utifrån respondenternas svar vara situationer som begränsar barns inflytande. De yttre ramarna som lunchtider är något som styrs av andra organisatoriska faktorer än pedagogerna själva och är därmed svårare att påverka.
Samtidigt görs en tolkning att det är en förberedelse inför det demokratiska samhället som barnen står inför. Vilket styrks av Sandberg & Eriksson (2010) som diskuterar vikten av att ge barnen goda värderingar och förmågan att ta ansvar för egna handlingar.
7.2 Rum i rum
Respondenterna lyfter att båda förskolorna arbetar med rum i rummen. Detta motiveras med att barnen ska kunna arbeta ostört samt att miljön blir lugnare. Respondenterna säger även att de stora barngrupperna och den lilla ytan är en förklaring till strukturen av rum i rum. Respondenterna på Förskola 1 pratar om många små stationer i rummen. På stationerna finns materialet framme och respondenterna vill att barnen ska inspireras till att använda det. Medan respondenterna på Förskola 2 förklarar att de organiserar rum som innefattar dockvrå, kökshörna, bilrum och riddarhörna. Samtidigt som respondenterna säger att de lyssnat in barnen efter utformningen av rummen och att det är barnens intresse
som styr en eventuell förändring av rummen. Utöver det skapas rummen mycket av vuxna för att få små vrår, menar en respondent.
har man materialet framme så att dom bara kan liksom se det och blir inspirerade och det är ju då det blir häftigt att se vad dom gör med det (Respondent B)
[...] säg att vi har en dinosauriehörna då så är det ju barnen som har styrt att de kanske är några som är extra intresserade av det men man tänker ju att man försöker ha små vrån så det är väl mycket vi som har styrt det där som vuxna (Respondent G)
Respondenterna har ett syfte med uppbyggnaden av rummen. Förskola 1 har stationer i alla rum, de kallar ett stort rum med många stationer för torget. Respondenterna på den ena avdelningen på Förskola 1 nämner lokalernas utformning som en av anledningarna till att valts att arbeta med stationer. Respondenterna på Förskola 1 menar att det finns ett syfte med de olika stationerna och tillsammans med barnen går pedagogerna igenom vad stationen handlar om, vad barnen förväntas göra och vilka möjligheter och begränsningar som finns på stationen. En respondent uttrycker att man inte bara kan släppa in barnen och tro att det ska fungera. Syftet med stationerna på torget skiljer sig lite mellan de olika avdelningarna, på de yngre barnens avdelning är leken i fokus och på de äldre barnens avdelning finns ett tydligare mål med stationen som att arbeta i en process. På båda avdelningar finns en ateljé som är uppbyggd i stationer och det finns mycket skapande material tillgängligt för barnen. Förskola 1 arbetar mycket med att ha en levande miljö som förändras ofta utifrån barnens intresse.
[...] det är ju liksom det som är meningen också att vi får vara med och pusha och visa hur man använder materialet för det gäller ju att man som vuxen pedagog då liksom introducerar materialet man kan ju inte bara tro att för att man gör iordning en miljö och så släpper in barnen och tro att det ska funka, för det gör det ju inte [...] (Respondent C)
Båda förskolorna har tydliga syfte med uppbyggnaden av rummen men de skiljer sig åt.
Förskola 2 har en mer sluten planlösning till skillnad från Förskola 1 och det finns flera slutna rum. Respondenterna förklarar att de aktivt arbetar med rum i rummen för att barnen ska blanda sig, respondenterna menar att de arbetar så för att blanda upp målgrupperna lite vilket blir tydligt då de säger att de har valt att ställa dockhuset i bygghörnan. Samtidigt som syftet med de olika rummen även är kopplat till de material som finns på platsen. En respondent menar att i läshörnan där sitter man och läser och i ateljén där är man och gör sådana saker. En annan respondent svarar att de har försökt utforma rummen så att barnen kan nå det material som respondenterna anser att de får använda, eftersom hen anser sig vara emot att barnen ska behöva fråga om lov hela tiden.
[...] vi blandar lite som här är det mycket genus det är mycket bilar men då har vi blandat in djur och figurer också för att blanda målgrupperna lite och inne i bygghörnan där har vi ställt in dockhuset också för att blanda lite och blanda upp och så har vi riddarborgen och kökshörnan för att blanda målgrupperna lite (Respondent D)
Utformningen av rummen är enligt en av respondenterna ett helhetstänk medan andra respondenter uttrycker att utformningen är för att ge barnen möjligheter att leka i fred och för att skapa arbetsro. De förändringarna som sker i båda förskolornas miljöer görs mestadels utifrån barnens intresse och det som barnen leker med samt när pedagogerna observerar att en miljö inte är intressant för barnen längre menar respondenterna.
Ytterligare anledningar till förändringarna är hur de vuxna anser sig bäst ha en överblick över verksamheten. En respondenten säger att även om hon sitter i soffan kan hon genom förändringen av soffans placering ha kontakt med övriga barn.
alltså vi ändrar ju miljön ofta det kan ju ändras liksom vi har den ju en stund och sen om vi märker att barnen tycker att det här inte alls är kul längre då måste vi ju ändra det det kan ju inte stå där då är det ju inte roligt för någon så vi försöker ändra det ofta så att det passar gruppen (Respondent A)
Hur barnen får inflytande och görs delaktiga i utformningen av miljön på förskolan skiljer sig på vissa punkter. Båda förskolorna arbetar med miljöerna men på olika sätt, Förskola 1 arbetar Reggio Emilia inspirerat där miljön spelar en stor roll i verksamheten. Förskola 2 har en traditionell inriktning där miljön inte ligger i samma fokus. Respondenterna på Förskola 1 framhåller vikten av att låta barnen vara med och utforma miljön medan respondenterna på Förskola 2 menar att pedagogena utformar miljön med en motivering att pedagogerna anser sig veta vad barnen vill eller behöver.
till exempel på en samling så satte vi oss ner och så pratade vi lite om vad ska vi göra i miljön vad vill ni ha i miljön [...] (Respondent A)
[....] det blir ofta att jag som pedagog gör ett rum utifrån vad jag har sett att barnen behöver, men det är ju inte alltid så att barnen vet vad de vill eller behöver för de har inga erfarenheter utan då måste jag ju liksom erbjuda [...]
(Respondent F)
Gemensamt för båda förskolorna är att den fysiska utformningen av de mindre rummen eller stationerna sker av de vuxna, en respondent säger att det är styrt av vuxna vart de olika stationerna ska vara. Dock menar respondenterna att barnen får inflytande och görs delaktiga när det gäller vilket material eller vilket tema rummet eller stationen ska ha. En respondent menar att barnen är med och bestämmer genom kommunikation om materialets placeringar eller om det ska bytas ut mot något annat. Respondenterna lyfter vikten av att materialet är och ska vara lättillgängligt för barnen.
utklädningskläder vad skulle vi vilja ha mer men det är ju mer materialet miljön är ju den är ju faktiskt det är ju vi vuxna som har gjort de olika miljöerna kan man ju säga [...] (Respondent G)
ja men lite vart vi har miljöerna dom har ju varit med och gjort det också men kanske inte i så stor utsträckning vart man har dom här platserna man skapar det är nog mer vuxenstyrt (Respondent A)
Det framkommer av respondenterna som ett första svar att materialet har sin bestämda plats och att pedagogerna inte ser det som lämpligt att ta med materialet från ett rum till ett annat. Respondenterna menar att barnen inte får ta med bilarna till hemvrån eller dinosaurier in i bygghörnan. Men samtidigt visar respondenternas svar att pedagogerna är kluvna till att barnen inte får flytta runt materialet. När barnen leker en, vad pedagogerna anser vara, bra lek finns det större utrymme för att blanda leksaker. Dock poängteras det av respondenterna vikten av att städa efter sig så varje sak återgår till sin plats.
mm för ibland kan det ju vara så tex om vi ska hårddra det lite om vi säger dom är i den här hemvrån och dom skulle vilja göra en utflykt och ta med sig och packa (Respondent C)
Respondent C avbryts av respondent B.
då har jag låtit dom ta med sig till grillplatsen och så gör dom det där sen när man väl avslutar leken och ska städa då får grejerna flytta tillbaka till hemvrån (Respondent B)
vi har diskuterat det för vi är lite kluvna man vill du å ena sidan att nu har vi bilarna i bilhörnan bara och nu har vi inte att vi går runt mellan rummen med grejerna men samtidigt kanske de har en jättebra ide att nu har jag ju byggt en värld därinne och nu vill jag ta in bilarna där och köra i den och då går det ju bra men inte bara hiva ut och slänga ska de ju inte göra
(Respondent D)
7.2.1 Resultatanalys av rum i rum
I resultatet framgår det att båda förskolorna har strukturerat upp sina rum som rum i rum på grund av antalet barn i relation till förskolans lokaler. Lokalerna är yttre organisatoriska faktorer som skulle kunna kopplas till Dahllöfs ramfaktorteori och det är faktorer som pedagogerna inte kan påverka utan det är de förutsättningarna de har att arbeta med (Larsson 2014, Broady 1999, Lundgren 2014).
Det framkommer att barnen får inflytande och ges delaktighet när det kommer till rummens utformning på förskolan. Men hur förskolorna har strukturerat rummen skiljer dem åt, vilket skulle kunna vara en konsekvens av förskolornas olika pedagogiska inriktningar. Rummets struktur kan kopplas till de organiserade och oorganiserade rum som Eriksson Bergström (2013) diskuterar i sin studie. Ett organiserat rum innefattar rum med tydliga syften där barnens handlingserbjudande begränsas och ett oorganiserat ger ett större handlingserbjudande. Ungerberg (2019) skriver att ett organiserat rum ger pedagogerna möjlighet att styra barngruppen.
Resultatet i föreliggande studie visar att deltagandet i rummen skiljer sig åt i vilket förhandlingsutrymme barnen har av rummets syfte och hur barnen tillåts blanda material från olika rum. Resultatet styrks av Engdahl & Ärlemalm -Hagsér (2015) som menar att förskolans miljö organiseras ofta i rum med mer eller mindre tydliga syften och dessa rum skapar olika möjligheter och begränsningar för barnen. Det ligger en skillnad i hur barnen i föreliggande studie tillåts förhandla om rummets syfte efter att rummet har struktureras, det kan tolkas som att den ena förskolan erbjuder mer organiserade rum än den andra som erbjuder barnen ett större förhandlingsutrymme och därmed ett oorganiserat rum.
Pedagogers möjligheter att bestämma över verksamheten styrs av de yttre organisatoriska ramarna som kan sättas i relation till Dahllöfs ramfaktorteori. Resultatet i föreliggande studie visar ett tydligt samband med tidigare forskning att det är pedagogerna som bestämmer i verksamheten och att pedagogerna har makten att bestämma vart och när barnen ges inflytande i förskolan (Westlund 2011, Åberg & Lenz Taguchi 2005). I studiens resultatet går det utläsa att barnen ges inflytande och delaktighet angående materialets placering men begränsas av pedagogernas förhållningssätt om var sak på sin plats. Tolkning görs att barnen kan begränsas i deras inflytande och delaktighet när pedagoger styr vart och när barnen tillåts att leka eller utforska i vissa rum. Resultat styrks av tidigare forskning som menar att en begränsad tillgänglighet av material begränsar barnens möjligheter till utforskande. Samspelet mellan miljön och barnet spelar stor roll och det är pedagogen med en medvetenhet om barnens behov som styr om utforskandet begränsas eller uppmuntras (Eriksson Bergström 2013, Sandberg & Eriksson 2010, Westlund 2011, Ungerberg 2019).
Utifrån resultatet är det inte bara pedagogernas förhållningssätt, det vill säga de inre ramarna som begränsar barnens möjligheter till utformandet av miljön utan det är även förskolornas yttre ramar vilka i Dahllöfs ramfaktorteori framstår som mindre påverkbara.
Flera resultat från tidigare forskare visar att det inte finns några enkla lösningar på barns delaktighet utan det är ett samspel som påverkar vardagen (Melin 2013, Hamerslag 2013, Thörner 2017, Sandberg & Eriksson 2010). Det poängteras i tidigare forskning att det handlar inte bara om rätten att få uttrycka sina tankar och åsikter utan även om att få vara med och skapa relationer. Det är när barnen bekräftas och inkluderas i verksamheten som en riktig delaktighet skapas (Arnér 2006, Dolk 2013, von Wright 2009).
7.3 Barns intresse
Respondenterna framhåller att följa barnens intresse som en viktig del när barnen ska ges inflytande och delaktighet i förskolan. Det handlar mycket om att läsa och observera de yngre barnens kroppsspråk och den icke verbala kommunikationen. Respondenterna visar på problematiken att följa barnens intresse när de inte har utvecklat det verbala språket och det endast är barnens små eller stora signaler som finns att tyda. Med de äldre barnen menar två respondenter att det är lättare att ha en kommunikation och på så vis kunna följa barnens intresse. Det synliggörs i respondenternas svar en viss osäkerhet när det gäller de yngre barnen och om det är barnens intresse eller pedagogernas tolkningar av barnen som får styra.
kroppsspråk ja precis i och med att dom inte har språket på samma vis och då gäller det ju verkligen som pedagog att man är närvarande [...]
(Respondent C)
ja men det får man ju om man lyssnar av dom för även om vi ju då har ett till tre år så är det ju deras inflytande sen kan ju vi påverka väldigt mycket beroende på hur man lägger fram saker och ting så påverkar ju vi det [...]
(Respondent G)
Respondenterna nämner ett flertal exempel där barnens intressen har fått styra teman och förändra miljön på förskolorna. En respondent förklarar att barnen ville ha en bygghörna då organiserade de om en station till en bygghörna. De äldre barnens intresse styr verksamheten genom kommunikation och demokratiska val menar flera respondenter, det handlar om att de barnen som är närvarande just då ingår i det demokratiska valet eller genom kommunikation får möjlighet att förändra. Deltagandet i miljöerna blir frivilligt, menar en respondent då man inte kan tvinga någon att delta. En respondent betonar vikten av att dokumentera för att kunna följa de yngre barnens intresse. Dokumentationen ger ett konkret material som barnen kan relatera till, vilket leder verksamheten framåt och på så sätt kan barnen visa sitt intresse. När det handlar om yngre barn som inte har det verbala språket menar en respondent att det är viktigt att se till barnens dagsform, vad barnen orkar med och därmed följa de yngre barnens intresse.
utan man är delaktig liksom där man vill vara delaktig man kan ju inte tvinga någon att vara delaktig (Respondent A)
man har gjort en dokumentation så är det ju meningen att den
dokumentationen ska man ju ta med tillsammans med barnen och sitta efteråt och titta kommer du ihåg vad gjorde vi här och att man då tar den processen och där utifrån det så kan man ju sen jobba vidare och då kan man väl säga att utifrån det barnen har sagt och det dom har gjort att vi liksom planerar för det och då kan väl jag tycka att barnen är med i processen och planerar vidare för det är ju utifrån vad dom har sagt som man liksom ska ta det vidare (Respondent C)
Respondenterna svarar att de ofta ändrar sin planering för att följa barnens intresse. En respondent menar att förändringen sker utifrån de barn som är där den dagen och en annan
