Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper
Avdelningen för Omvårdnad
Lena Haglund Inga-Maj Skoog
Sömn hos personer 65 år och äldre
Distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner
Sleep in people 65 years and older
Caring interventions by the District Nurse in Primary Health Care
Examensarbete 15 högskolepoäng
Specialistsjuksköterska med inriktning distriktssköterska
Datum: 2010-12-18
Handledare: Birgitta Bisholt Mia Forshag Examinerande lärare: Margret Lepp
SAMMANFATTNING
Titel: Sömn hos personer 65 år och äldre
- Distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner Sleep in people 65 years and older
- Caring interventions by the District Nurse in Primary Health Care
Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet Kurs: Examensarbete med inriktning distriktssköterska, 15 hp
Författare: Lena Haglund och Inga-Maj Skoog Handledare: Birgitta Bisholt och Mia Forshag Examinerande lärare: Margret Lepp
Sidor: 29
Månad och år för examination: December 2010
Nyckelord: sömnstörningar, äldre, omvårdnad, interventioner och sjuksköterska.
Sidor: 34
Månad och år för examination: januari 2011
Svenska nyckelord: sömnbrist, äldre, sömnstörning, distriktssköterska och sjuksköterska.
Justerad och Godkänd. Datum Examinerande lärare
Sömn beskrevs som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Tidigare publicerad forskning visade att sömnproblem kunde leda till försämrad livskvalitet och följderna kunde misstolkas som demens. I distriktssköterskans uppgifter ingick att stödja delaktighet och egenvårdsförmåga hos individer med nedsatt förmåga till egenvård. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kunde stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Metoden var litteraturstudie där 18 artiklar efter kritisk granskning inkluderades. Med hjälp av konventionell innehållsanalys identifierades koder ur materialet. Dataanalysens resultat presenterades i fyra huvudkategorier med icke farmakologiska interventioner tillämpbara för distriktssköterskan i arbetet att främja äldres sömn. Av betydelse var information, råd och stöd till individen med målet att utveckla copingstrategier för att hantera sömnproblem.
Exponering för ljud och ljus samt musik var faktorer med inverkan på sömn. Fysisk aktivitet och olika metoder av massage- och tryckterapi hade betydelse för sömnen.
Distriktssköterskans handledning och stöd till personal skapade förutsättningar för ett hälsosamt åldrande och förbättrat välbefinnande.
ABSTRACT
Title: Sleep in people 65 years and older
- Caring interventions by the District Nurse in Primary Health Care
Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstad University Course: Degree project in Primary Health Care, 15 ECTS
Authors: Lena Haglund and Inga-Maj Skoog Supervisor: Birgitta Bisholt and Mia Forshag Examinator: Margret Lepp
Pages: 29
Month and year for the examination: December 2010
Key words: sleep disorders, elderly, caring, interventions and nurse.
Justerad och Godkänd. Datum Examinerande lärare
Sleep is described as transient, recurring status of altered sensing surroundings. Earlier published research showed that sleep problem could deteriorate quality of life and the consequences could be mistaken as interpreted as dementia. Nurse in Primary Health Care shall support the patient's participation and self-care abilities of individuals with impaired capacity for self-medication. The aim of this study was to describe how district nurse care interventions can support older to experience proper sleep. The procedure was a literature review in which 18 articles after critical review were included and with the help of conventional content analysis codes were identified from the material. Data analysis resulted into four main categories where interventions are plausible by the district nurse in question order to promote older people's sleep. Of importance were information, advice and support when individuals supported selecting coping strategies for dealing with sleep disorders. Exposure of sound, light and music’s effect on sleep are determining factors.
Physical activities, different methods of massage and pressure therapies improve sleep quality. Nurse in Primary Health Care mentoring and support to staff creates conditions for healthy aging and improved well-being.
Innehållsförteckning
Introduktion……….. 5
Sömn ett tillstånd……….. 5
Distriktssköterskan.………5
Definition av äldre……. ………5
Åldrandets inverkan på sömn……….5
Definition av sömnstörning-insomnia………6
Konsekvenser av sömnproblem hos äldre………..6
Orems egenvårdsteori……….7
Problemformulering………7
Syfte……….. 7
Metod………..8
Litteratursökning och urval ………..……….8
Dataanalys……….11
Etiska övervägande ………..11
Resultat………...12
Distriktssköterskans stöd till individen……….12
Individanpassad miljö för bättre sömn………..15
Implementering av aktiviteter för att främja sömn………...16
Distriktssköterskans handledning och stöd till personal………...18
Diskussion……….…21
Resultatdiskussion………21
Metoddiskussion……….. 23
Omvårdnadsimplikationer………....24
Konklusion……….…...24
Förslag till fortsatt forskning………... 25
Referenser………...26 Bilaga 1. Artikelmatris
5
Introduktion
Sömn är något som angår alla. Sömnproblem kan ge allvarliga svårigheter i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på vanor och livsstil samt miljöfaktorer kan sömnproblem förebyggas.
Sömn ett tillstånd
Sömn beskrivs av Carskadon och Dement (1994) som övergående, återkommande tillstånd av förändrad förnimmelse av omgivningen. Det innebär sänkt medvetandegrad som normalt inträder då personen ligger ned, vilar, sluter ögonen och upplever lugn och ro men kan väckas av inre och yttre stimuli (Carskadon & Dement 1994). Sömn är ett av människans mest basala behov i livet. Människan har behov av tillfredsställande sömn för att hantera dagliga stressorer och för överlevnad. Sömn har välgörande egenskaper och bidrar till människans välbefinnande. En god natts sömn främjar individens hälsa (Béphage 2005). God sömn kan enligt Asp och Ekstedt (2009) kännetecknas av snabb insomning, inom 30-45 minuter, få och korta uppvaknanden samt upplevelse av tillräcklig sömn.
Med sömn menar Lindskog (2006) det naturliga tillstånd av medvetslöshet som till 80 procent består av den djupa sömnen Non Rapid Eye Movement sömn [N-REM] och till 20 procent av den ytliga sömnen, Rapid Eye Movement sömn [REM]. Under normal sömn sker en ständig växling mellan djup och ytlig sömn. Gilliam (2009) beskriver att sömn är viktigt för både fysisk och mental hälsa. REM kommer i perioder under natten och upptar cirka en femtedel av sömnen. Under dessa perioder är hjärnan aktiv och musklerna avslappnade, drömmar kan också uppkomma under REM. Under N-REM är hjärnan vilande medan kroppen kan vara aktiv och orolig. Hormoner frigörs och kroppen återhämtas och självläker under N-REM Gilliam (2009). Personer med bristfällig sömn kan uppleva känslor av konstant trötthet, somna dagtid, få koncentrationssvårigheter, ha svårighet att fatta beslut och bli deprimerade.
Sömnbrist kan således leda till hälsoproblem, både fysiska och psykiska Gilliam (2009). Lee et al. (2005) anser att sömn är en privat och subjektiv upplevelse och att olika individer därför har olika tolkningskriterier för att avgöra vad som anses som tillfredsställande sömn.
Distriktssköterskan
I distriktssköterskans kompetens ingår förmågan att stärka patienten till god hälsa genom hälsofrämjande arbetssätt. Distriktssköterskan skall stödja patientens delaktighet och egenvårdsförmåga. Information, råd, stöd och undervisning är viktiga uppgifter. Tillsammans med patienten utförs och utvärderas insatta vårdåtgärder (Distriktssköterskeföreningen 2008).
Definition av äldre
I denna studie används begreppet äldre för att beskriva personer fyllda 65 år och äldre. Ordet äldre är en böjningsform av ordet gammal och WHO anser att personer från 80-års ålder bör kallas ”äldre” äldre, medan de mellan 65-79 år kallas ”yngre” äldre (Dehlin & Rundgren 1994). I de flesta kontexter menas vanligtvis äldre som är pensionerade, d.v.s. 65 år och äldre (Trost 1993). Gemensamt för äldre människor i industrialiserade länder är att de blir allt fler, både i absoluta tal räknat och i proportion till totalbefolkningen (Tornstam 1973).
Åldrandets inverkan på sömn
Åldrandet innebär enligt Koch et al. (2006) ett flertal kroppsliga förändringar som påverkar hela personen. Floyd (2002) beskriver hur sömndjup och sömnbehov minskar med stigande ålder samt hur sömnbehovets karaktär förändras. Floyd menar att det resulterar i ytligare sömn, förlängd insomningstid, täta och korta uppvaknande under nattsömnen och svårigheter att somna om efter ett uppvaknande. Osammanhängande sömn och störd sömnrytm leder till
6 ett minskat välbefinnande. Enligt Lennartsson och Heimerson (2009) använder fler kvinnor än män psykofarmaka vid depression, ångest och sömnproblem. Mest psykofarmaka tas ut av de allra äldsta, personer över 85 år, och sömnmedel är det vanligaste bland dessa läkemedel.
Béphage (2005) hävdar att åldrandeprocessen hänger samman med förändringar av sömnmönstret. Äldre har därför lätt för att drabbas av sömnlöshet och fragmenterad sömn vilka kan inverka på hälsan. Sömn betraktas som en livsaktivitet och dess betydelse för äldre får inte underskattas.
Definition av sömnstörning - Insomnia
Insomnia används enligt Edéll-Gustafsson (2009) som ett samlingsnamn för sömnlöshet, sömnsvårigheter, sömnstörning och sömnproblem. Enligt Koch et al. (2006) kännetecknas sömnsvårigheter av otillräcklig eller dålig sömn vilket kan leda till upplevelsen av att inte vara utvilad. Tillståndet kan leda till trötthet, humörsvängning och nedsatt koncentrations- och prestationsförmåga. Människor är olika sårbara för fysiska och psykiska påfrestningar.
Lee et al. (2005) har funnit att upplevelser av sömnproblem ökar med stigande ålder och att fler kvinnor än män upplever problem med insomning och tidigt morgonvaknande.
Beträffande nattliga uppvaknanden kunde ingen genusskillnad påvisas. Förekommande konsekvenser av sömnstörning är dagtrötthet, likgiltighet, dåsighet, passivitet, irritabilitet, konfusion samt förlust av korttidsminnet. Det är viktigt att identifiera tidiga tecken på sömnsvårigheter för att vid förekommande behov snabbt agera i syfte att undvika förödande effekter på individens livskvalitet. Niet De et al. (2008) har funnit att kvinnor upplever mer sömnproblem jämfört med män. Deras studie visar att patienters upplevelser av problem skiljer sig åt och därför belyses vikten av att ta del av patientens egen bedömning av problemet innan behandlingsstrategier sätts in Niet De et al. (2008). För att bättre kunna förstå orsak och konsekvenser av sömnstörningar bland den äldre populationen menar Lee et al.
(2005) att effektiva strategier bör utvecklas i syfte att främja sömn.
Vidare är det nödvändigt att sömnstörningar och dess effekter på den äldres psykosociala status utvärderas och enligt Espiritu (2008) sammankopplas förändring av sömn med det naturliga åldrandet. Vanligaste problemen är insomning och sammanhängande sömn.
Krishnan och Hawranik (2008) anser att sömnen förändras med åldrandet men att sömnstörningar inte är en naturlig del av åldrandet. Absolut sömnbrist är ovanligt men förekommer vid sjukdom som delirium tremens, schizofreni, maniska och cykloida syndrom.
Hyposomni med betydelsen brist på sömn är vanligare (Krishnan & Hawranik 2008). En kortare tids sömnstörning kan bero på akut stress eller anpassningsstörning. Insomningsbesvär utgör 80 procent av alla sömnstörningar och kan bero på faktorer som oro, ångest och smärta.
Fragmenterad sömn och tidigt uppvaknande är enligt Ottosson (2004) andra förekommande orsaker till sömnstörning.
Konsekvenser av sömnproblem hos äldre
Enligt Socialstyrelsen (SOU 2000:91) är sömnproblem en bidragande orsak till att människor upplever ohälsa, Krishnan och Hawranik (2008) har funnit att sömnproblem är vanligt i samband med åldrandet. Sömnproblem drabbar 50 procent av äldre från 65 år och uppåt.
Sömnproblem kan ge försämrad livskvalitet, kan misstolkas som demens och öka risken för institutionalisering. Bekymmer över sömnens kvalitet och kvantitet är vanligt bland äldre.
Floyd (2002) anser det vanligt förekommande att acceptera förändrad sömn i takt med åldrandet. Kunskaper om hur sömnen förändras med åldrandet och praktiska råd för att främja god sömn är viktigt bland distriktssköterskor som är involverade i omvårdnad av äldre. Enligt Niet De et al. (2008) förekommer behandling med benzodiazepin vid insomningsbesvär.
7 Denna form av behandling har kunnat associeras till sämre sömn och dagtrötthet varför individuellt anpassade omvårdnadsinterventioner borde vara användbara alternativ till långtidsbehandling med sömnmedel. Det är enligt Krishnan och Hawranik (2008) viktigt att sjuksköterskan har kunskap och erfarenhet om hur den äldres sömn förändras med åren för att kunna planera lämpliga omvårdnadsinterventioner.
Orems egenvårdsteori
Omvårdnadsteoretikern Orem (1995) betraktar omvårdnad som en ersättning för hälsorelaterade aktiviteter (egenvård) i situationer där patienter inte har förmåga att själv utföra dessa. Orems egenvårdsteori fokuserar på sjuksköterskans roll i omvårdnad som relateras till patientens grundläggande mänskliga behov. Sjuksköterskans främsta uppgift enligt Orems (1995) grundprinciper för omvårdnad är att hjälpa patienten. Att patienten upprätthåller balans mellan aktiviteter och vila, enligt punkt fem på Orems identifierade universella egenvårdsbehov är grundläggande för att säkerställa hälsa och välbefinnande.
Enligt Orem (1995) är det sjuksköterskans uppgift att genomföra omvårdnadsmässiga åtgärder för att främja sömn och även tillrättalägga miljön för patienten.
Problemformulering
Distriktssköterskan möter ofta äldre med sömnstörningar som önskar hjälp med sina problem.
Tidigare forskning visar att det finns behov av utökad kunskap bland distriktssköterskor angående äldres sömn, då kunskap om sömn är betydelsefullt oavsett vilket område distriktssköterskan tjänstgör inom. Då sömnen är ett så basalt behov är det viktigt att undersöka hur distriktssköterskor kan stödja äldre att uppleva tillfredsställande nattsömn utan att använda farmakologiska preparat. Distriktssköterskan bör vara medveten om att individers sömn och upplevelser av sömn varierar. Bemötandet spelar därför stor roll för att hjälpa den enskilde då det krävs individuella interventioner.
Syfte
Syftet var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kan stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn.
8
Metod
Studien utfördes som en litteraturstudie vilket syftar till att sammanställa kunskap inom det valda området. För att belysa problemområdet valdes systematisk databassökning för identifiering av lämpliga vetenskapliga artiklar inom det valda forskningsområdet. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för litteraturstudier i nio steg. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar ingår i studien. Metod och flödesschema för bearbetning av vetenskaplig litteratur presenteras i figur 1. Figuren visar att det finns möjlighet att gå tillbaka till tidigare steg för att inhämta mer fakta.
Figur 1. Flödesschema fritt översatt och tolkat från Polit och Becks (2008) modell för litteraturstudie
Litteratursökning och urval
I urvalets steg ett (Polit & Beck 2008) identifierades möjliga nyckelord och databaser lämpliga för sökning av relevant litteratur. I steg två identifieras möjliga referenser genom elektronisk sökning med sökord som refererar till syftet. Systematisk databassökning har gjorts i PubMed och CINAHL. Sökord som användes var sleepdeprivation, elderly, sleepdisorders, older adult, interventions, treatment, districtnurse och nurse. Sökorden användes i olika kombinationer i litteratursökningen för att identifiera intresseområdet. I databaserna påträffades ett flertal artiklar flera gånger trots olika sökord och kombinationer.
För att åskådliggöra dessa artiklar presenteras de som dubbletter i egen kolumn i tabell 1.
Antal träffar i databaserna varierade mellan 1-1017 beroende på sökord och kombination.
Manuell sökning har gjorts i utvalda artiklars referenslistor med syfte att finna ytterligare litteratur, relevanta för studien (tabell 1).
Inklusionskriterier för sökningen var artiklar innehållande studier berörande distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner för att stödja sömn. Artiklarna skulle belysa
9 äldre, 65 år och äldre. Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter och databaser. Databasökningarna begränsades till åren 2002-2010, samt ”explode” och ”major concept”. Artiklarna skulle vara publicerade på engelska, norska eller svenska språket samt vara peer rewied.
Exklusionskriterier för sökningen var artiklar vilka inte bedömdes uppnå tillräcklig vetenskaplig kvalitetsnivå, liksom artiklar publicerade på annat språk än svenska, engelska och norska. Exkludering skedde även av artiklar som huvudsakligen berörde specifika sjukdomstillstånd eller personer under 65 år.
I steg tre togs relevanta referenser fram, i steg fyra urskiljdes lämpliga och relevanta artiklar samtidigt som opassande och oväsentliga artiklar förkastades. Artiklar valdes ut utifrån titlar och abstrakt som bedömdes motsvara syftet. Antal artiklar som gick vidare till urval 1 var 49 (tabell 1). För att skapa en sammanfattande bild av materialet lästes det igenom och anteckningar gjordes för att identifiera om ytterligare artiklar behövdes. I steg fem lästes och bearbetades relevanta artiklar och anteckningar gjordes. I steg sex granskades materialet ytterligare och referenser organiserades.
10 Tabell 1. Presentation av databassökning och urval
Databas Sökord Antal
träffar
1:a urval
2:a urval
3:e urval
Dubblett Resultat
PubMed Sleep disorders 239
PubMed Sleep disorders, nurse, interventions
20 5 2 1 6 1
PubMed Sleep deprivation, sleep disorders, nurse
10 0 0 0 10 0
PubMed Sleep deprivation, Elderly 31 1 0 1 3 1
PubMed Sleep deprivation, Elderly, nurse
13 0 0 0 11 0
PubMed Sleep deprivation, Elderly, Interventions
7 1 0 0 2 0
PubMed Sleep deprivation, Elderly, Districtnurse, Interventions
24 7 0 0 2 0
CINAHL Sleep disorders 1017
CINAHL Sleep disorders, nurse 43 20 10 10 10 10
CINAHL Sleep disorders and Sleep deprivation
30 4 1 0 4 0
CINAHL Sleep disorders and sleep deprivation and district nurse
2 0 0 0 0 0
CINAHL Sleep and sleep deprivation 35 0 0 0 0 0
CINAHL Sleep deprivation 1 0 0 0 0 0
CINAHL Sleep deprivation and elderly
390
CINAHL Sleep deprivation and elderly and nurse
18 0 0 0 3 0
CINAHL Sleep deprivation and elderly and interventions
30 3 2 2 4 2
CINAHL Sleep disorders and older adult and treatment
3 1 0 0 1 0
Manuell sökning
9 7 7 4 0 4
Antal artiklar i de olika urvalen
49 22 18 18
I steg sju enligt Polit och Beck (2008) fortsatte organisering av sammanställt material.
Gemensam genomgång gjordes av det material som ansågs relevant för studien. Efter gemensam bearbetning sorterades flertalet irrelevanta artiklar bort medan 22 artiklar gick vidare till urval två. Vetenskaplig granskning av artiklarna från urval två skedde med stöd av Karlstads Universitets granskningsmall för kvantitativa och kvalitativa artiklar (Avdelningen för Omvårdnad 2009). De granskade studierna värderades utifrån ett exempel på värdering utifrån en tregradig skala: låg, medel eller hög kvalitet (Willman et al. 2006). Låg kvalitet
11 innebär att artikeln uppnått 60-69 procent granskningspoäng, medel 70-79 procent och hög nivå 80-100 procent. De artiklar som efter granskning enligt Karlstads universitets granskningsmall (Avdelning för omvårdnad 2009) inte besvarade syftet eller uppnått 60 procent granskningspoäng valdes bort. Även artiklar som efter noggrann analys inte stämde överens med inklusions- och exklusionskriterier exkluderades. En artikel inkluderades trots att studien riktades till intensivvårdspatienter. Interventioner som användes bedömdes så enkla och tillämpningsbara inom alla vårdnivåer att den ansågs tillföra resultatet relevant fakta. De artiklar vilka ansågs motsvara studiens syfte samt var publicerade i vetenskapliga tidskrifter gick vidare till urval tre (tabell 1). Studiens resultat grundas på totalt 18 artiklarna från urval tre.
Dataanalys
Då tredje urvalet var klart bearbetades datamaterial ytterligare en gång med syfte att analysera innehållet. Polit och Beck (2008) menar att dataanalysen inleds med genomläsning av all material för att erhålla en känsla och förståelse för texterna. Därefter granskades texterna åter igen enligt konventionell innehållsanalys för att finna fraser, nyckelord eller begrepp relaterade till studiens syfte. Enligt Hsieh och Shannon (2005) innebär konventionell innehållsanalys, kategorisering av koder direkt ur textmaterialet.Metoden användes i steg åtta för bearbetning av insamlat material. Texten genomlästes ett flertal gånger för att fånga helheten. Text som passade litteraturstudiens syfte, sömn och interventioner markerades och noteringar som beskrev innehållet gjordes vid sidan om. Dessa noteringar bestod av nyckelord eller fraser som beskrev tillämpbara interventioner. Utan att förändra texternas innehåll och sammanhang insamlades meningar och fraser med relevant information. Därefter grupperades det manifesta innehållet till huvud- och underkategorier. Under analysarbetet fördes ständiga diskussioner mellan författarna för att undvika att texterna tolkades på olika sätt. Utvalda och inkluderade artiklar sammanställdes i en matris för att underlätta gruppering och resultatredovisning (bilaga 1). Sammanfattningen analyserades ytterligare i steg nio enligt Polit och Beck (2008) för att möjliggöra en slutlig kategorisering av teman och för att färdigställa studien. Användning av kvalitativ innehållsanalys ger möjlighet att identifiera, förklara och dra slutsatser om specifika teman som framkommit (Hsieh & Shannon 2005).
Etiska överväganden
Enligt Polit och Beck (2008) är etiska övervägande en viktig aspekt vid all vetenskaplig forskning. Forskaren skall vara noggrann i sina slutsatser samt göra en välgrundad redovisning av resultatet. Det bör väljas studier som fått tillstånd från en etisk kommitté eller studier där noggranna etiska överväganden har gjorts. I föreliggande studie eftersträvades att samtliga artiklar analyserades korrekt med syfte att inte manipulera eller förvränga för att resultatet på så sätt skulle bli missvisande. Litteraturstudier innebär att forskningsmaterialet som används redan finns publicerat. Resultatet skadar därför inga enskilda personer. I en litteraturstudie riktas frågeställningarna till litteraturen där tidigare dokumenterad kunskap presenterats. De valda artiklarna är referensgranskade och följer de för omvårdnadsforskning i Norden gällande etiska principerna: principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada samt principen om rättvisa (Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden 2003). Genom att inte fuska eller plagiera följs Vetenskapsrådets riktlinjer (2009) om fusk och ohederlighet.
12
Resultat
Studiens resultat baseras på elva kvalitativa, fem kvantitativa artiklar samt två artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudkategorier;
distriktssköterskans stöd till individen, individanpassad miljö för bättre sömn, implementering av aktiviteter för att främja sömn samt distriktssköterskans handledning och stöd till personal.
Under huvudkategorierna identifierades åtta underkategorier. Kategorierna kan på olika sätt påverka äldres sömn enskilt eller i kombination med varandra. De olika kategorierna presenteras i figur 2 och redovisas i löpande text, hämtat ur de analyserade artiklarna. Texten beskriver icke farmakologiska interventioner som kan användas i distriktssköterskans individstödjande arbete.
Figur 2. Huvud- och underkategorier
Distriktssköterskans stöd till individen
I materialet som beskriver distriktssköterskans stöd till individen presenteras vikten av information, råd och stöd gällande sömn. Vidare presenteras hur implementering av sömndagbok kan bidra för att främja sömn. Genom information och tips på interventioner stöds individen att välja olika problemlösande copingstrategier för att hantera sömnbesvär.
Artiklar vars delfynd ligger till grund för huvudkategorins resultat presenteras i tabell 2.
13 Tabell 2. Litteraturöversikt - Distriktssköterskans stöd till individen
Nr Författare, årtal, titel Delfynd 1 Carter, P. A.(2009). A feasibility study
of a two session home-based cognitive behavioral therapy- insomnia intervention for bereaved family care givers.
Redan i början då äldre upplever sömnbesvär behöver de stöd och hjälp. Den information och det stöd som gavs vid interventionsmöten upplevdes positivt för sömnen.
2 Chung, K. F. & Tso, K. C. (2010).
Relationship between insomnia and pain in major depressive disorder: A sleep diary and actigraphy study.
Sömn och sömnkvalitet kan vid depression ibland relateras till smärtsymtom. Med smärtbehandling minskas sömnproblemen.
3 Edell-Gustafsson,U. M., Gustavsson, G.
& Yngman Uhlin, P. (2003).
Effect of sleep loss in men and woman with insufficient sleep suffering from chronic disease: A model for supportive nursing care.
Det är vanligt med sömnproblem i samband med sjukdom. Sjuka har många gånger problem med täta uppvaknanden vilket ibland leder till
dagtrötthet.
5 Jensen, T. (2009).
Fotmassasje. Sykepleieintervensjon ved insomnia.
Äldre som har svårt att koppla av och sova på natten kompenserar ofta bristen på sömn med att sova under dagen.
9 McCurry, S. M., Gibbons, L. E., Logsdon, R. G., Vitiello, M. V. & Teri, L. (2005).
Nighttime insomnia Treatment and Education for Alzheimer´s disease: A Randomized, Controlled Trial.
Utbildning och råd om åldrandets naturliga förändringar och konkreta råd och tips om sömn resulterade i bättre sömn bland äldre. Sömndagbok underlättade diagnosticering av individens
sömnproblem.
10 Ng, P & Chan, KF. (2008).
Integrated Group Program for improving Sleep Quality of Elderly People.
Deltagarna lärde sig bli medvetna om sina
sömnproblem och var villiga att itu med dem. Med hjälp lärde desig metoder att hantera
sömnproblemen och skapa fungerande rutiner.
15 Suen, L. K. P., Wong, T. K. S., & Leung, A. W. N. & Ip, W. C. (2003).
The long-term effects of auricular therapy using magnetic pearls on elderly with insomnia.
Många äldre har problem med sömnen trots att de bedömer sin hälsa som god eller ganska god.
16 Sun, J-L., Sung, M-S., Huang, M-Y., Cheng G-C. & Lin, C-C. (2003).
Effectivness of acupressure for residents of long-term care facilites with insomnia:
A randomized controlled trial.
Sömnproblem är vanligt bland äldre och påverkar livskvaliteten.
18 Voyer, P., Landreville, P., Moisan, J., Tousignant, M. & Préville, M. (2005).
Insomnia, depression and anxiety disorders and their association with benzodiazepine drug use among the community dwelling elderly: implications for mental health nursing.
Det finns ett behov av utbildning riktad till äldre om åldrande och mental hälsa samt hur dessa faktorer påverkar sömnen.
Distriktssköterskans information till individen
Sömnproblem är vanligt bland äldre trots att deras hälsa många gånger bedöms som god eller acceptabel (15, 16). Äldre behöver stöd redan i början då de upplever sömnproblem. Genom stöd och information om möjligheter att ta kontroll över sömnen ökar individens möjligheter att hantera resten av livet (1, 10).
14 I en gruppjämförande studie (9) informerades och utbildades deltagarna om sömnvanor, åldersförändringar och strategier för att förbättra sömnen. Undersökningsgruppen som fick mest utbildning, konkreta råd och instruktioner hade signifikant bättre sömn vid uppföljning två månader senare jämfört med kontrollgruppen. I en undersökande studie från Hongkong (10) informerades äldre om sömnrutiner, icke farmakologisk kinesisk-medicin terapi och positivt tänkande. Deltagarna var mycket angelägna om att lära sig hantera sömnbesvär och under gruppmöten upplystes de om sömnvanor, motion, kinesisk matlagningskunskap, akupressur och avslappning. Studiens resultat visar att gruppinformation om sömn och olika interventioner har positiv inverkan och förbättrade sömnkvaliteten hos äldre.
En annan studie (3) visar hur sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsinterventioner för att stärka individers resurser och hjälpa individen att välja mer problemlösande copingstrategier för att hantera stress bättre. Information och stöd förbättrar sömnkvalitet och upplevelse av hälsa då individer blir trötta av störda sömn vilket resulterar i att vilja vila på dagen. Enligt en studie från USA (1) fanns stort behov bland deltagarna av information och om hur sömnen kan förbättras. Alla personer som deltog i studien uppgav att de upplevt både information och interventionsmöten betydelsefulla för sömnen. En annan studie beskriver hur tidigare publicerade studier visat behov av utbildning riktad till äldre om åldrande och mentala problem. Detta för att förbättra sömnkvalitet och mental hälsa då problem med sömnen kan vara tecken på depression eller ångest (18). Många äldre hanterar sina sömnproblem genom att använda enkla, ofarliga men framgångsrika metoder. Med enkla åtgärder kan personen ta kontroll över sitt sömnschema och skapa individuellt fungerande rutiner (9,10).
Distriktssköterskans implementering av sömndagbok
Äldre med svårighet att koppla av och somna samt de med svårighet att sova på natten kompenserar ofta bristen på nattsömn genom att sova på dagen (5). Sömndagbok är ett verktyg för att identifiera sömnvanor. Andra faktorer som kan påverka sömn är exempelvis miljö och dagliga aktiviteter. Den information som framkommer från sömndagboken används för att identifiera störande moment och för att utveckla lämpliga behandlingsstrategier (9).
Enligt en studie (2) kunde sömnproblem och sömnkvalitet vid svår depression relateras till smärtsymtom, om omvårdnadsåtgärder sätts in kan sömnen förbättras. I samband med sjukdom är det vanligt med uppvaknande som leder till trötthet på dagen (3). Enligt en studie i USA (1) presenterades användandet av sömndagbok där deltagarna erhållit konkreta råd och tips för att förbättra sömnen. Följande utdrag ur studiens sömndagbok visar några deltagares synpunkter.
I had no idea how much what I do, or don´t do, affects my sleep (1, s.203).
The skills I learned have helped me to improve my sleep. I now know what to do if I have a bad night´s sleep; mostly I know not to worry about it (1, s.203).
Sammanfattning
Enligt flera studier framkommer att stöd och information ger individen ökade möjligheter att ta kontroll över sömnen samt hantera det dagliga livet. Sömnproblem ansågs vanligt bland äldre trots att deras hälsa många gånger bedömdes som god eller acceptabel. Därför fanns behov av information och tips om hur sömnen kunde förbättras. Genom konkreta råd, instruktioner och utbildning kunde äldre stödjas till att uppleva förbättrad sömn. Sömndagbok var ett sätt att kartlägga individens sömnmönster då individuella problem och behov kräver olika insatser. Utvärdering av sömnen var viktig för möjlighet att ingripa med lämplig insats.
15
Individanpassad miljö för bättre sömn
Utifrån materialet som belyser individanpassad miljö för bättre sömn presenteras musikens positiva betydelse och inverkan på insomning, sömn och sömnupplevelse. Exponering för ljus och ljud är andra faktorer vilka inverkar på individens sömn. Artiklar vars delfynd ligger till grund för huvudkategorins resultat presenteras i tabell 4.
Tabell 4. Litteraturöversikt - Individanpassad miljö för bättre sömn Nr Författare, årtal, titel Delfynd
1 Carter, P. A. (2009). A feasibility study of a two session home-based cognitive behavioral therapy- insomnia intervention for bereaved family care givers.
Genom att ta bort störande TV och genom att täcka över klockor i sovrummet eliminerades några faktorer som verkar störande för sömnen.
4 Ho, S. C Wong, T. K. S., Tang, P. L.
& Pang, S. M. C. (2002).
Nonpharmacologic sleep promotion:
bring light exposure.
Starkt vitt ljus, 2500 lux, bidrog till att förbättra sömnens kvalitet. Hur nöjda deltagarna var med sömnen kunde dock inte påvisas.
6 Johnsson, J. E. (2003).
The use of music to promote sleep in older woman.
Musik minskade deltagarnas frustation över sömnlöshet. Förmågan att slappna av förbättrades. Sömnupplevelsen blev positiv.
7 Lai, H.L. & Good, M. (2005).
Music improves sleep quality in older adults.
Lugn musik verkade avslappnande och bidrog till att lindra sömnproblem.
9 McCurry, S. M., Gibbons, L. E., Logsdon, R. G., Vitiello, M. V. &
Teri, L. (2005).
Nighttime insomnia Treatment and Education for Alzheimer´s disease: A Randomized, Controlled Trial.
Förutom att vistas utomhus exponerades deltagarna för starkt vitt ljus 2500 lux vilket ansågs kunde bidra som en del av behandlingen mot depression och även förbättra sömnen.
12 Palmisano- Mills, C. (2007). Common Problems in Hospitalized Older Adults.
Dimmerbelysning användes i syfte att
efterskapa dagsljusets naturliga ljusändringar.
Exempelvis för att skapa skymning inför kvällen.
13 Richardson, A., Allsop, M. &
Turnoch, C. (2007). Earplugs and eye masks: do they improve critical care patient´s sleep.
Öronproppar och ögonmask var enkla och användbara metoder för att minska störningar från ljud och ljus.
Användande av avslappnande musik
Musik kan verka avslappnande då lugn musik, utvald av individen och med ett tempo något lägre än hjärtats normala slagfrekvens kan bidra till att puls och andningsfrekvens sänks.
Musikens avslappnande effekt kan vid sänggående bidra till att lindra sömnproblem (7). I en studie bland äldre kvinnor med kroniska sömnbesvär (6) beskrevs vilken inverkan individuellt vald musik har på sömnen. Studien visade att musik kunde minska frustration och fruktan associerad med sömnlöshet. Musik ökade förmågan att slappna av samt gav kortare insomningstid och färre uppvaknande under natten. Deltagarna noterade en anmärkningsvärd
16 förbättring i förmågan att somna in och förbli sovande med hjälp av musik. Genom att använda musik blev den totala sömnupplevelsen positiv (6). Följande utdrag ur studiens resultat visar några deltagares upplevelse av interventionen:
I can’t believe the difference falling asleep to music made. I wasn’t believer when all this started, but I am now! It relaxes me and I just drift off. It’s make a word of difference about how I feel about going to bed! (6, s. 33).
I’m just flat out amazed at the way music helps me relax and fall asleep. It’s a wonderful thing. I wish I’d known about it years ago. My sleep is just plain better with it (6, s. 33).
Exponering för ljus och ljud
Enligt en studie (9) anses ljus kunna bidra till förbättrad sömn och minskad depression.
Studiedeltagarna informerades om vikten av att vistas utomhus i dagligt ljus. I de fall det inte var möjligt att vistas utomhus fanns möjlighet till exponering av starkt ljus från en ljusbox, 2500 lux. I en undersökning från Hong Kong (4) undersöktes huruvida behandling med starkt vitt ljus, 2500 lux, kunde bidra till förbättrad sömn hos äldre som klagat över sömnstörningar eller uttryckt önskan om förbättrad sömn. Resultatet visade att exponering av starkt vitt ljus förbättrade sömnens kvalitet men däremot gick det inte påvisa hur nöjda personerna var med sömnen. I en annan studie (12) användes dimmerbelysning för att efterlikna solljusets förändringar över dygnet, detta med syfte att förbättra sömnen.
Störande ljud har identifierats som bidragande faktor till sömnproblem hos äldre. Genom att minska exponeringen av miljömässiga stimuli, exempelvis ljud, ljus och tv förbättrades sömnen (1, 13). Enligt en studie från England (13) förbättrades sömnen genom att använda ögonmask och öronproppar för att få en minskning av störande ljus- och ljudnivå.
Rekommendation var att sjuksköterskan under studien skulle introducera ögonmask och öronproppar i verksamheten. Studien visade att patienter som använde ögonmask och öronproppar upplevde den sammanhängande sömnen som flera timmar längre än de patienter som inte använde hjälpmedlen. Negativt med hjälpmedlen var att öronproppar inte var tillräckligt ljuddämpande och ögonmasken ansågs av några deltagare vara varm, svettig, åtsittande och klaustrofobisk (13).
Sammanfattning
Lugn musik utvald av individen hade avslappnande effekt och bidrog till att lindra sömnproblem. Förmåga att somna in och förbli sovande gav tillfredsställelse för individen och genom att använda musik blev den totala sömnupplevelsen positiv. Ljusexponering ansågs bidra till bättre sömn. I de fall det var omöjligt att vistas ute i dagsljus kunde exponering för starkt vitt ljus, 2500 lux, vara ett alternativ. Ljus miljö vid sömn verkade störande, ögonmask kunde då vara ett alternativ. Störande ljud kunde bidra till sömnproblem, genom att använda öronproppar minskade de störande ljuden och den sammanhängande sömnen upplevdes längre.
Implementering av aktiviteter för att främja sömn
I materialet som omfattar implementering av aktiviteter för att främja sömn, presenteras vikten av daglig fysisk aktivitet med syfte att främja sömn. Olika metoder av tryck- och
17 massageterapi visade sig vara andra effektiva interventioner användbara vid sömnproblem.
Artiklar vars delfynd ligger till grund för huvudkategorins resultat presenteras i tabell 5.
Tabell 5. Litteraturöversikt – Implementering av aktiviteter för att främja sömn Nr Författare, årtal, titel Delfynd
1 Carter, P. A. (2009). A feasibility study of a two session home-based cognitive behavioral therapy- insomnia intervention for bereaved family care givers.
Genom att få till rutiner som exempelvis gå på promenader med hunden bidrog till ökat välmående och bättre sömn.
5 Jensen, T. (2009).
Fotmassasje. Sykepleierintervensjon ved insomnia.
Fotmassage hade god inverkan på sömnbesvär och ökade deltagarnas energi dagtid.
9 McCurry, S. M., Gibbons, L. E., Logsdon, R. G., Vitiello, M. V. &
Teri, L. (2005).
Nighttime insomnia Treatment and Education for Alzheimer´s disease: A Randomized, Controlled Trial.
Information om dagliga promenader var en intervention. Promenader visade sig bidra till bättre sömn och det var en aktivitet många fortsatte med efter utbildningen.
14 Suen, L. K. P., Wong, T. K. S. &
Leung, A. W. N. (2002).
Auricular therapy using magnetic pearls on sleep: a standardized
protocol for the elderly with insomnia.
Auriculär terapi minskade markant deltagarnas olika sömnbesvär. Deltagarna fick dessutom förbättrad aptit, minskad huvudvärk och minskad nattlig polyuri.
15 Suen, L.K.P., Wong, T.K.S., & Leung, A.W.N. & Ip, W.C. (2003).
The long-term effects of auricular therapy using magnetic pearls on elderly with insomnia.
Behandling med magnetiska pärlor hade god effekt och förbättrade sömnen hos de
behandlade. Sömnen förbättrades både kvalitativt och kvantitativt.
16 Sun, LJ. Sung, MS. Huang, MY. &
Cheng GC. Lin, CC. (2003).
Effectivness of acupressure for residents of long-term care facilites with insomnia: A randomized controlled trial.
Under behandling med HT7 akupressur minskade deltagarnas sömnproblem.
17 Tanaka, H., Taira,K., Arakawa,M., Urasaki, C., Yamamoo,Y., Okuma, H., Uezu, E., Sugita, Y. & Shirakawa, S.
(2002).
Short naps and exercise improve sleep quality and mental health in the elderly.
Dagliga promenader på 30 minuter stärker individens nattsömn.
Fysisk aktivitet
Dagliga promenader på cirka 30 minuter samt måttlig fysisk aktivitet har positiv inverkan på individens nattsömn. Regelbunden motion både motverkar stress och främjar god nattsömn (1,17) Promenaderna bör om möjligt företas dagtid utomhus för att öka tillbringad tid i dagsljus (9). Implementering av individuella ritualer samt strukturerade och meningsfulla
18 aktiviteter dagtid bidrar också till förbättrad sömn hos många äldre. Avslappning, djupandning och att medvetet varva ned inför kvällen har betydelse för nattsömnen (1).
Tryck- och massageterapi
En metod inom den traditionella kinesiska medicinen är auriculär terapi med magnetiska pärlor. Metoden går ut på att stimulera specifika punkter på örat i syfte att behandla varierande störningar i kroppen. Resultatet visar hur behandlingen markant förbättrat sömnen hos personer med olika typer av sömnproblem. Andra positiva effekter av behandlingen var förbättrad aptit, lindring av huvudvärk och yrsel samt minskad nattlig polyuri (14).
Långtidseffekten av auriculär terapi med magnetiska pärlor på äldre med sömnproblem har visat att auriculär terapi kan förbättra de äldres sömn såväl kvalitativt som kvantitativt.
Bedömning gjordes av total tid i sängen, nattlig sömn, total vaken tid samt sömnens kvalitet (15). En Taiwanesisk studie (16) beskriver effekten av HT7 akupressur och dess inverkan på sömnproblem. HT7 akupressur är en form av tryckterapi på en specifik punkt lokaliserad på handledens radiala sida vid ulnas slut. Enligt resultatet minskade HT7 akupressur signifikant de behandlades sömnproblem (16). Även fotmassage har positiv effekt vid sömnproblem.
Fotmassage främjar fysisk och psykisk hälsa, ger en djupare sömn med färre nattliga uppvaknanden. Patienterna vaknade mera utvilade, vilket gav en ökad energi dagtid. Detta trots rapporterade stressorer som smärta, vätskedrivande läkemedel, restless legs och störande ljud (5).
Sammanfattning
Fysisk aktivitet hade positiv effekt för sömnen. Rekommendationen var att stimulerande aktiviteter avslutas minst en timme före sänggåendet. Även olika former av tryckmassage samt fotmassage visade positiv effekt på sömnen. Massage verkade avslappnande, gav bättre och djupare sömn. Sömnen förbättrades blev såväl djupare som längre. Aktiviteter bidrog till stimulans av den äldre, dagarna kunde fyllas med meningsfulla innehåll och öka livstillfredsställelsen. Natten gav då en möjlighet till återhämtning och rekreation.
Distriktssköterskans handledning och stöd till personal
I materialet som omfattar distriktssköterskans handledning och stöd till personal presenteras betydelsen av personalutbildning. Med handledning, stöd och utbildning ökar personalens kunskaper, motivation och förmåga att stödja individens sömn. Genom identifiering av sömnproblem och genom implementering av omvårdnadsinterventioner ökar möjligheten för att uppnå tillfredsställande sömn hos äldre. Artiklar vars delfynd ligger till grund för huvudkategorins resultat presenteras i tabell 6.
19 Tabell 6. Litteraturöversikt - Distriktssköterskans handledning och stöd till personal
Nr Författare, årtal, titel Delfynd 1 Carter, P. A. (2009). A feasibility
study of a two session home-based cognitive behavioral therapy- insomnia intervention for bereaved family care givers.
Deltagarnas tips för att förbättra sömnen är att minska intaget av koffein och alkohol. Vidare bör motion nära sänggåendet undvikas.
8 Lai. H-L. (2005).
Self-reported napping and nocturnal sleep in Taiwanese elderly
insomniacs.
Genom att sova mellan 20-60 minuter under dagen upplevdes bättre sömnkvalitet på natten.
9 McCurry, S. M., Gibbons, L. E., Logsdon, R. G., Vitiello, M. V. &
Teri, L. (2005).
Nighttime insomnia Treatment and Education for Alzheimer´s disease: A Randomized, Controlled Trial.
Rutiner som anpassades efter den enskilde individens behov visade sig förbättra nattsömnen bland äldre.
11 Onen, S-H., Dubray, C., Decullier, E., Moreau, T., Chapuis, F. & Onen, F.
(2008). Observation-Based Nocturnal Sleep Inventory: Screening Tool for Sleep Apnea in Elderly People.
Genom att använda screeningsverktyg för identifiering av sömnproblem ökade chansen att rätt behandlingsalternativ sattes in.
12 Palmisano-Mills, C. (2007). Common Problems in Hospitalized Older Adults.
Genom utbildning ökar personalens förmåga och engagemang att införa metoder för att utveckla och kvalitetssäkra omvårdnaden.
17 Tanaka, H., Taira,K., Arakawa,M.
Urasaki, C., Yamamoo,Y., Okuma, H.
Uezu, E., Sugita, Y. & Shirakawa, S.
(2002). Short naps and exercise improve sleep quality and mental health in the elderly.
En kort tupplur dagtid, cirka 30 minuter, hade mycket liten negativ inverkan på nattsömnen.
18 Voyer, P., Landreville, P., Moisan, J., Tousignant, M. & Préville, M. (2005).
Insomnia, depression and anxiety disorders and their association with benzodiazepine drug use among the community dwelling elderly:
implications for mental health nursing.
Personal behöver utbildning och stöd i hur de kan stödja patienten att minska och undvika intag av Benzodiazepiner mot sömnbesvär.
Viktigt är att personal kan stödja patienten att finna andra metoder att nå bättre sömn.
Utbildning och handledning av personal
För att kunna förstå vad sömnproblem är och hur dessa påverkar äldre är det nödvändigt med god kunskap om vad sömn är. Det är av betydelse att vårdgivare erhåller utbildning om åldrande och mentala hälsoproblem då sömnproblem kan vara ett somatiskt symtom på depression eller ångest (18). Grunden för behandlingsinterventioner är information och utbildning. Genom personalutbildning inom ämnet sömnhygien för äldre kan personal bättre
20 förstå problemen. Med ökad kunskap skapas möjligheter för personal att stödja den äldre och individuellt planera omvårdnaden så att nattsömnen kan förbättras.
Uppföljning och utvärdering av information och behandlingar bör ske kontinuerligt (9). Om personal inom äldrevården utbildas i att kunna genomföra olika omvårdnadsåtgärder för att främja sömn för äldre kan även livskvalitén för äldre och deras anhöriga främjas. Äldrevården kan även förbättras genom att personalen utbildas och använder någon form av program för kvalitetsutveckling i verksamheten (12).
Implementering av omvårdnadsinterventioner
Ett användbart screeningsverktyg för att identifiera sömnapné hos äldre är ONSI (Observationbased Nocturnal Sleep Inventory). Om personer diagnosticeras korrekt ökar chansen att adekvat behandlingsintervention sätts in (11). Genom implementering av individuellt anpassade rutiner förbättras nattsömnen för äldre (9). En studie från Taiwan (8) visade att äldre som sov i genomsnitt 20-60 minuter på dagen hade totalt sett bättre sömnkvalitet, större sömneffektivitet samt mindre sömnstörningar än de som inte sov. Andra studier visar att vilan dagtid bör begränsas och helst inte ske efter klockan ett på eftermiddagen samt begränsas till knappt 30 minuter (9, 17). Deltagarna i en studie (10) var angelägna att lära rutiner för att minska sömnproblem. Med hjälp och stöd från personal implementerades enkla metoder som diet, akupressur och avslappning. Genom att eliminera substanser vilka kan försämra sömnens kvalitet och minska miljömässiga stimuli skapas förutsättning för en lugn och avstressande miljö med avsikt att uppmuntra sömnighet (10).
Sammanfattning
Det ansågs viktigt att distriktssköterskan handledde och utbildade omvårdnadspersonal om sömn. Genom handledning, information och utbildning om sömn och hur sömnproblem diagnosticeras ökade möjligheten till längre och djupare sömn. Med kunskap om faktorer som påverkar sömnen kunde personalen bättre planera den individuella omvårdnaden på ett sätt som gynnade vårdtagarens nattsömn. Införande av fungerande rutiner var av stor vikt då sömnen påverkade människans upplevda livskvalitet. Äldrevården kunde förbättras om personalen utbildades och använde någon form av program för kvalitetsutveckling i verksamheten. Uppföljning och utvärdering av information och behandlingar borde ske kontinuerligt.
21
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kan stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn. Resultatet belyser fyra huvudkategorier:
distriktssköterskans stöd till individen, individanpassning av miljö för bättre sömn, implementering av aktiviteter för att främja sömn samt utbildning och handledning av personal. Sammanlagt åtta underkategorier med omvårdnadsinterventioner identifierades vilka distriktssköterskan kan tillämpa då äldre upplever otillfredsställande sömn.
Grundprincipen för omvårdnad är att hjälpa patienten upprätthålla balans mellan aktivitet och vila. Stöd till äldre är viktigt då egenvårdsbehovet är grundläggande för att säkerställa hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att det är angeläget att distriktssköterskan inhämtar kunskap om andra tillgängliga interventioner att använda i praktiken istället för läkemedel.
Med enkla åtgärder kan sömnförbättringar göras för äldre. Distriktssköterskans uppgift är att genomföra omvårdnadsmässiga åtgärder för att främja sömn.
Resultatdiskussion
Resultatet belyser distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner vilka kan användas vid förbättrings- och kvalitetsarbete gällande äldres sömn. Behov finns av information och tips om hur sömnen kan förbättras. Genom konkreta råd, instruktioner och utbildning kan den äldre stödjas till att uppleva förbättrad sömn. Bloom et al. (2009) menar att sömnutbildning i sig inte har så stor effekt på sömnen men i kombination med implementering av goda rutiner kan vara av värde för individen.
Maher (2004) anser det betydelsefullt att äldre får berätta hur de upplever sina kroppsfunktioner i förhållande till hur det var då de var yngre. Det är viktigt att inte enbart säga till äldre att deras problem är åldersrelaterade. Genom tydlig information om kroppens normala förändring kan den äldre få stöd och hjälp att acceptera förändrade kroppsfunktioner (Maher 2004). Sömndagbok kan vara ett sätt att kartlägga individens sömnmönster eftersom olika problem och behov kräver olika insatser.
Utvärdering av sömnen är viktig för att kunna ingripa med lämplig omvårdnadsåtgärd.
Genomgång av anamnes och tidigare sömnmönster är lämpliga första steg vid bedömning av sömnproblem. Av tydlig vikt är diagnosticeringen av livsmönster, beteende och vanor som kost, alkohol och rökning (Bloom et al. 2009, Williams 2004). Sömndagbok bör användas under en till två veckor. Om möjligt kan även en eventuell partner föra dagbok över sina upplevelser, detta för att jämföra upplevelserna av sömnen (Williams 2004). Diagnosticering av bakomliggande sjukdom och problem, problemhantering och behandling ledd av sjuksköterska har visat sig både genomförbar och kostnadseffektiv (Tomlinson & Gibson 2008). Edéll-Gustafsson et al. (2003) menar att trötthet, ökad känslighet och förändrad kognitiv funktion är konsekvenser av sömnförlust. Den kognitiva funktionen är viktig för det dagliga livet och för att hantera brister använder sig individen av copingstrategier. Enligt Antonovsky (1991) innebär copingstrategier de bemästringsstrategier en individ tar till för att klara av stressfyllda situationer. Dessa aspekter är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket kan sammanfattas att individen har en förmåga och känsla av att bemästra olika situationer och händelser.
Lugn musik, utvald av individen, har avslappnande effekt och kan vid sänggående bidra till att lindra sömnproblem. Förmåga att somna in och förbli sovande resulterade i tillfredsställelse för individen och genom att använda musik blev den totala sömnupplevelsen positiv (Johnsson 2003, Lai & Good 2005) och detta resultat överensstämmer med Voyer och
22 Schindel Martins (2002) studie. Palmisano-Mills (2007) rekommenderar dimmerbelysning för att efterlikna solljusets förändringar över dygnet. Den rekommendation som Williams (2004) föreslår är därför motsägelsefull om så ljus miljö som möjligt på dagen och så mörkt som möjligt på natten. Med tanke på att fallskaderisken ökar med stigande ålder bör miljön på natten inte vara för mörk. Fallriskbedömning bör därför utföras för varje enskild individ. Ett bedömningsinstrument som används inom Landstinget i Värmland och Värmlands Kommuner är Downton Fallrisk index. Om bedömningsinstrumentet påvisar fler än 3 poäng skall interventioner planeras för att förebygga fallrisk, detta skall journalföras för vidare uppföljning och utvärdering.
Ljusexponering dagtid ansågs bidra till bättre sömn. Ljus miljö och störande ljud på natten kan bidra till sömnproblem. Problemet kan enkelt elimineras med billiga och enkla metoder såsom ögonmask och öronproppar. Metoden som intervention är enkel för distriktssköterskan att implementera. Stöd och skapandet av en utvecklande miljö är en hjälpmetod som ingår i Orems egenvårdsteori för att främja sömn hos individen (Orem 1995).
Det är förvånande att forskningsstudier inte belyser basala och enkla miljömässiga interventioner som personligt anpassade madrasser och individens behov av att kunna ändra sovställning. Williams (2004) beskriver dock olika sätt att hantera sömnproblem däribland anpassning av temperatur, läsning och avslappning. Även Bloom et al. (2009) tar upp en rad miljöfaktorer som rumstemperatur, anpassning av ljus, ta bort störande klockor, undvika ha husdjur i sängen och minska störande ljud. McCall (2005) menar att förutom miljöförändringar kan ibland livsstilsförändringar såsom ändring av kost och motionsvanor vara nödvändiga för att individen ska uppnå förbättrad sömn.
Fysisk aktivitet har positiv effekt för sömnen. Williams (2004) rekommenderar att fysiska aktiviteter avslutas tre till fyra timmar före sänggåendet, medan Voyer och Schindel Martin (2007) rekommenderar minst en timma före sänggåendet. Utomhusaktiviteter är lämpliga då även exponering för dagsljus har positiv inverkan på sömnen. Om det inte räcker menar Bloom et al. (2009) att ett avslappnande varmt bad 90 minuter före sänggåendet kan vara av värde. Handikappade och andra som inte klarar aktiviteter på egen hand riskerar att inte kunna ta del av denna metod även om de hade en önskan. I handikappanpassade hygienutrymmen monteras oftast dusch för att underlätta personlig hygien och för att personalen skall få bra arbetsmiljö. Aktiviteter bidrar till stimulering av den äldre, dagarna kan fyllas med meningsfulla innehåll och kan öka livstillfredsställelsen. Natten kan då bli tid för återhämtning och rekreation.
Olika former av tryckmassage samt fotmassage har visat positiv effekt vid sömnbesvär.
Massage verkade avslappnande, gav bättre och djupare sömn med färre uppvaknande. För att använda massage som omvårdnadsintervention krävs både utbildning och praktisk kunskap hos utövaren. Författarna till föreliggande studie misstänker att avsaknad av utbildning hos personal därför kan leda till att denna form av intervention inte blir möjlig att använda. Orem (1995) beskrev att alla interventioner som bidrar till att göra dagen trevlig ökar individens välbefinnande och främjar en naturlig sömn.
I föreliggande studie belyses hur viktigt det är med utbildning och kunskap hos omvårdnadspersonal. Maher (2004) anser att det är nödvändigt att personal har god kunskap om vad sömn är för att kunna förstå vad sömnproblem är och hur det påverkar äldre.
Äldrevården kan förbättras om personalen utbildas och använder någon form av program för kvalitetsutveckling i verksamheten. Trots detta är personalutbildning något som vårdgivare ofta sparar in på då ekonomin är svag eller är på väg att försämras.
23 Införande av fungerande rutiner är av stor vikt då sömnen påverkar människans upplevda livskvalitet. Frågan om sömn bör tas upp vid varje patientkontakt för att skapa fungerande individuella rutiner (Williams 2004). I föreliggande studie framkommer att kortare tupplurar dagtid har positiv effekt på nattsömnen. Vilan dagtid bör dock begränsas. Enligt en studie borde vilan begränsas till cirka 30 minuter medan en annan studie ansåg att vilan skulle begränsas till mellan 20 och 60 minuter. För äldre som klarar sig själv kan detta vara en enkel och användbar metod. För dem som inte själv klarar att ta sig i och ur sängen kan metoden bli ett problem. Resultatet visar att det inte har identifierats någon större genusskillnad, generellt sett uppger dock fler kvinnor än män problem vid sömn och insomning. Genusperspektivet måste uppmärksammas då distriktssköterskan tar hänsyn till omvårdnaden av den enskilda individen.
Metoddiskussion
För att sammanfatta aktuell och tillgänglig forskning inom området valdes litteraturstudie som metod. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL då de anses omvårdnadsrelaterade. Flera artiklar återkom i mer än en databas och under flera sökord och kombinationer. Genom användning av flera databaser skapas förutsättning för bra bredd åt träffarna då sömn är ett omfångsrikt ämne. Manuell sökning av litteratur gjordes i syfte att finna primärkällan till vissa studiers resultat och under sökningen påträffades relevant litteratur.
Metodens fördel kan vara att brister i tidigare forskning uppmärksammas och uppmuntra till ytterligare forskning inom ämnet. Artiklarna visar en stor bredd då de kommer från hela världen och har olika infallsvinklar för att nå ett så brett omvårdnadsperspektiv som möjligt inom området sömn, äldre och interventioner. Flertalet artiklar från asiatiska länder redovisar enkla interventioner som kan implementeras till en låg kostnad. Studier utförda i västvärlden redovisar mer avancerade interventioner som riskerar vara mer kostsamma att implementera.
Studien innehåller citat vilket betraktas som en styrka då resultatet skildrar verkligheten i texten. Tabeller och figurer ökar studiens överskådlighet. Fördelen med litteraturstudie är att tidigare publicerad forskning inom det aktuella ämnet sammanställs.
Nackdelen med litteraturstudie är att författarna inte bidrar med någon ny forskning, men att de förhoppningsvis synliggör den som finns i ämnet. Översättning från engelska till svenska kan ha gjort att alla nyanser i språket inte har uppfångats och tydliggjorts i studien, vilket kan vara en svaghet. Trots två databaser, flera sökord och kombinationer påträffades samma artiklar vid flera av sökningarna. Flertalet artiklar verkade lämpliga då rubriken och abstract lästes men bedömdes efter genomläsning inte vara av värde för studien och uteslöts därför.
Under databassökningarna var det svårt att finna relevanta artiklar vilka belyste interventioner för att främja sömn hos äldre. Med andra sökord och avgränsningar kanske en annan bild av kunskapsläget framkommit. Definition på ordet äldre visade sig svårt att finna i litteraturen.
Utvalda artiklar har granskats och kvalitetsbedömts enligt protokoll för granskning av vetenskapliga kvalitativa respektive kvantitativa artiklar (Avdelning för omvårdnad 2009).
Artiklarna vilka inkluderades i resultatet bearbetades noggrant av författarna enskilt och gemensamt. Fynden i artiklarna valdes ut för bearbetning och sortering till kodning. Först ansågs kodningen svår då flera fynd interagerade med varandra. Under processen gång framträdde ett mönster och en kategorisering genomfördes. Artiklarna innehöll olika mängd information motsvarade syftet vilket förklarar varför somliga artiklar figurerar mera frekvent än andra.
24 Artikel av Richardson et al. (2007) inkluderades trots att studien var riktad mot intensivvårdspatienter. Artikeln ansågs av intresse för studien då den belyser enkla och billiga interventioner som öronproppar och ögonmask. Metoden som intervention borde vara användbar till alla med sömnbesvär och okomplicerad för distriktssköterskan att implementera.
Omvårdnadsimplikationer
Eftersom syftet var att beskriva hur distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner kan stödja äldre att uppleva tillfredsställande sömn har följande omvårdnads implikationer framkommit i föreliggande studie.
Patientundervisning med information om sömnvanor, åldersförändringar och basala tips och råd för att förbättra sömnen. Insatser med lugnande musik och översyn av störande sömnmiljö, ögonmask och öronproppar. Insatserna kan göras i grupp eller individuellt.
Introducering av sömndagbok, uppföljning och utvärderande samtal kring användandet. Lämpligt är att introducera sömndagbok i samband med patientundervisning, vid separata besök på distriktssköterskemottagning eller hemma hos individen.
Gruppaktiviteter med fysisk aktivitet, avslappnande övningar och massage är exempel på åtgärder för att uppnå tillfredsställande sömn. Vägledning och information av distriktssköterskan gällande kost och motionsvanor är andra. Insatserna kan göras inom PRO eller i samlingssalar på boendeenheter.
Personalutbildning inom problemområdet äldres sömn är viktiga för kvalitetsutveckling och förbättringsprogram med syfte att stödja äldres sömn.
Utbildning kan arrangeras i samband med arbetsplatsträffar eller vid andra utbildningstillfällen.
Distriktssköterskans unika kompetens och ledarskap är exempel på förmågor som bör användas för att stärka individens autonomi, integritet och delaktighet i egenvårdsförmågan.
Då distriktssköterskan har ett patientundervisande ansvar måste vårdorganisationens ledare avsätta tid och resurser för ändamålet så kunskapen kommer patienten tillgodo.
Konklusion
Sömnen är för människan ett grundläggande behov och vid god sömn tas den för given. Vid sömnsvårigheter framkommer hur det påverkar oss både fysiskt, psykiskt och socialt. Antalet äldre kommer att öka ytterligare i vårt samhälle och utgör en stor patientkategori. Av den anledningen är det av betydelse med fortsatta studier inom ämnet äldres sömn.
Det är väsentligt att distriktssköterskor har insikt i individers upplevelser av bristande sömn och goda kunskaper om sömnens betydelse inom omvårdnad. Bristfällig eller förlorad sömn har negativ inverkan på hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. Som distriktssköterska är det angeläget att dokumentera äldre personers sömn och följa upp interventioner då sömnen är betydelsefull för såväl individens som anhörigas livskvalitet.
25
Förslag till fortsatt forskning
Intressant vore att bedriva ytterligare forskning med syfte att erhålla ökade kunskaper om hur sömnproblem påverkar äldre och deras anhörigas livskvalitet. Vilka konsekvenser ger sömnproblem? Är förbättrad sömnkvalitet nyckeln till ökad livskvalitet för äldre? Fler studier för att belysa sömninterventioner vore av betydelse för utvecklingen av ämnet omvårdnad.
Förhoppningsvis kan examensarbetet bidra till ökad kunskap, fungera som ett stöd för distriktssköterskan vid diskussion om lämpliga insatser samt bidra till att den individuella omvårdnaden förbättras. Förmodligen kan det leda till ökad kunskap som främjar hälsosamt åldrande och förbättrat välbefinnande bland den åldrande befolkningen.
