• No results found

Forskningscirkel kring värmekameror på naturbruksprogrammet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Forskningscirkel kring värmekameror på naturbruksprogrammet"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Forskningscirkel kring värmekameror på naturbruksprogrammet

Jesper Haglund, Karlstads universitet

FND, Göteborgs universitet, 11 november 2020

(2)

Värmekameror i undervisningen

• Forskning om hur värmekameror kan användas i undervisningen

• Samarbete med Konrad Schönborn, Fredrik Jeppsson, Linköpings universitet, m.fl.

• Brett åldersspann (F-16)

• Flera ämnen med fokus på fysik och kemi

• Jeanni Flognman, licentiand, Kau, studerar värmekameror i förskolan

• Värmekameror gör det osynliga synligt

• Möjliggör undersökande arbetssätt

• Breddning till fler ämnen, biologi?

(3)

Lillerudsgymnasiet - naturbruksprogrammet

(4)

Värmekameror vid Lillerudsgymnasiet

• Kontakt togs med Lillerudsgymnasiet hösten 2017

• Sofia Folestam och Jesper provade att låta elever använda en värmekamera i undervisningen på inriktning häst

• Hästars temperatur med och utan filt, respektive benskydd

• Skadade ben

• Klippta hästar utomhus

(5)

Värmekameror vid Lillerudsgymnasiet

• På skolan bedrivs initiativet ”Forskande lärare”

• Lärare genomför studier i relation till sin undervisning

• Jesper föreslog att genomföra en forskningscirkel kring

värmekameror inom ramen för forskande lärare skolår 2019-2020

• Åtta lärare valde att delta:

• Sofia Folestam, häst

• Anna Westlund, djurvård, djurens biologi

• Frida Henriksson, Therese Karlsson, Larserik Berg, Per Mogren, lantdjur

• Christoffer Berggren, naturkunskap

• Jan Länsberg, fysik

(6)

Våra respektive roller

Forskarens roll Lärarnas roll

Föreslå värmekameror som forskningstema Finna fokus för projektet inom temat utifrån

forskningsperspektiv och utvärdering av tekniken

Erfarenhet av värmekameror i undervisningen Erfarenhet av naturbruksprogrammet och undervisningen på skolan

Bistå med litteratur Läsa och diskutera litteratur

Coacha vid lektionsdesign och delta vid undervisning Designa och genomföra lektioner

Datainsamling genom videoinspelning, forskningsetik Datainsamling genom videoinspelning Urval av episoder med forskningsrelevans, drivande i

analys ur ett forskningsperspektiv Analys av undervisning ut ett utvärderingsperspektiv, möjligheter och hinder med värmekameror i

undervisningen

Koordinera gemensam arbetsrapport Bidra med avsnitt i arbetsrapport

Koordinera bokkapitel och artikel Några av lärarna: Bidra till vetenskapligt skrivande

(7)

Litteratur/teori

• Forskningscirklar (Persson, 2009)

• Struktur

• Roller och förväntningar

• Ambitionsnivå forskningsmässigt

• Tillämpning av värmekameror i

jordbruket (Gilbertsson m.fl., 2019)

• Grad av öppenhet i laborativ

verksamhet (Gyllenpalm m.fl., 2010)

• Autentiska aktiviteter i ”cognitive apprenticeship” (Brown, Collins &

Duguid, 1989)

(8)

Hästars värmereglering

(9)

Kaniners värmereglering

(10)

Orm i termisk jämvikt med omgivningen

(11)

Sugga med juverinfektion

(12)

Värmeläckage vid ventilation

(13)

Reflektioner kring undervisningen

• Vi etablerade en gemensam struktur för lektionsupplägg

• Elever använde värmekameror för undersökningar i mindre grupp

• Återsamling i helgrupp för att visa och diskutera tagna värmekamerabilder

• Möjligheter och utmaningar att stödja elevers lärande

• Vid en tydlig struktur för systematiska undersökningar (hur) kan elever utgå från egna frågor och hypoteser med på förhand okänt resultat (vad)

• Värmekameran som mätteknik ger möjlighet att upptäcka och undersöka oväntade fenomen

• Utmaning att finna en balans i grad av styrning

• Två teman identifierades för fördjupad analys

• Elevers undersökningar och förståelse av djurs värmereglering

• Bild på juverinfektion hos sugga som exempel på autentisk aktivitet

(14)

Reflektioner kring deltagande i forskningscirkel

• Upplevdes som givande för båda parter

• Forskare får tillgång till erfarenheter från skolpraktiken, insyn i skolan och programmet, möjlighet att genomföra forskning

• Lärare får stöd med struktur för praktikutvecklande forskning, litteratur, analys, etc.

• Forum för kollegialt samarbete mellan lärare

• Utmaningar

• Trots aktivt stöd från skolledning är det svårt för lärare att få tid till inläsning, lektionsplanering, analys, etc.

• Roller och förväntningar

• Togs upp tidigt i processen

• Tar tid att lära känna varandra och etablera ett arbetssätt

(15)

Skrivande och spridning

• Gemensam projektrapport

• Stöd från Kau:s bibliotek och tryckeri för omslag, ISBN, etc.

• Gemensam bakgrund och diskussion (Jesper drivande)

• Avsnitt för respektive delkurs (involverade lärare)

• Manus, forskningsstudier

• Systematiska undersökningar av djurs värmereglering (bokkapitel i Springer- antologi, Jesper, Anna Westlund och Sofia Folestam)

• Juverinfektion hos sugga (exempel på autentisk aktivitet, inskickad till Action Research in Science Education, Jesper och Frida Henriksson)

• Seminarier och konferenser

• Ämnesdidaktiskt seminarium vid Kau

• FND

• FOBAS (Forum för forskningsbaserad NT-undervisning)

(16)

Tack för att ni deltog!

Jesper.haglund@kau.se

References

Related documents

Det är viktigt att som pedagog vara tydlig och arbeta konkret, vilket man ska göra med alla elever till exempel jobba med arbetsschema, läsa mycket, men även.. involvera en resurs

When a robot is required to imitate a demonstrated motion, problems and difficulties arise: 1) the recorded trajectory itself cannot be used since it contains noise and

151 Andra som Lykke och de los Reyes, menar att dessa olika identiteter inte kan separeras från varandra eftersom de konstituerar varandra och inte går att skilja åt,

När det gäller dokumentation i samarbetet mellan lärare, specialpedagog och rektor angående utredningar kring elever i behov av särskilt stöd menar rektorn att det

Därigenom skapar LVDB också förutsättningar för kommunen att på ett enkelt sätt kunna leverera både vägnätsdata och vägnätsanknutna data till NVDB och även ta emot olika

Studien har visat att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Individens uppväxt och egen

Svaleryd (2002) skriver att om genuspedagogiken ska få fäste i skolan måste man börja hos pedagogen och skapa en jämställd lärare. Samtidigt

Förskolan måste, till skillnad mot skolan, kunna möta variationen av alla barns förutsättningar och behov (Lutz 2013) Björck-Åkesson (2014) menar att förskolan utgör starten