UMEÅ UNIVERSITET
INSTITUTIONEN FÖR GEOGRAFI OCH EKONOMISK HISTORIA
Den yngre generationens delaktighet i det lokala utvecklingsarbetet
Johanna Granlund
En fallstudie av dialogprocessen i utvecklingsarbetet ”Skellefteå 2030”
Kandidatuppsats i kulturgeografi, 15hp Vårterminen 2014
Författare: Johanna Granlund Handledare: Katarina Haugen
Abstract
Titel: Den yngre generationens delaktighet i det lokala utvecklingsarbetet – en fallstudie av dialogprocessen i utvecklingsarbetet ”Skellefteå 2030”
Författare: Johanna Granlund
Nyckelord: Medborgardelaktighet, medborgardialog, lokalt utvecklingsarbete, yngre generationens delaktighet
The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-‐planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.
Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.
The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation. Also the younger had high representativeness of the dialogue thanks to outreach meetings, but that a greater ambition to get them to the open meetings may lead to greater inclusion in the future work of the municipality.
Tack!
Jag vill rikta ett stort tack till de personer som ställt upp under arbetet med denna uppsats! Först och främst vill jag tacka de informanter som ställt upp och delat med sig av sina kunskaper och tankar rörande dialogen. Ett tack går även till Moa Hedström och Lena Plym Forshell på Skellefteå kommun, som både underlättat för mig vid min datainsamling samt gett riktlinjer vid avsmalning av uppsatsens omfattning. Slutligen vill jag tacka Katarina Haugen, min handledare på Umeå Universitet, som hjälpt mig hitta en bra struktur och röd tråd genom arbetet.
Johanna Granlund
Innehåll
ABSTRACT ... II
1. INLEDNING ... 1
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 3
2. KONTEXT: LOKALA UTVECKLINGSARBETET I SKELLEFTEÅ KOMMUN ... 4
2.1 KOMMUNENS DIALOGPROCESS ... 5
3. DATA & METODER ... 7
3.1 METODVAL ... 7
3.2 OBSERVATION ... 8
3.3 DELTAGARINTERVJUER ... 9
3.4 INTERVJU TJÄNSTEPERSON ... 11
3.5 MENTOMETERENKÄT ... 12
3.6 SAMTALSLEDARENKÄT ... 13
3.7 METODDISKUSSION ... 13
4. TEORETISK BAKGRUND ... 16
4.1 PLANERINGSPARADIGM ... 16
4.2 KOMMUNIKATIV PLANERING ... 17
4.2.1 Kritik mot kommunikativ planering ... 18
4.3 MEDBORGARDELTAGANDE ... 18
4.3.1 Medborgardeltagande i Svenska kommuner ... 19
4.4 DELTAGANDETS VÄRDE ... 20
4.5 YNGRE GENERATIONENS DELAKTIGHET ... 21
5. RESULTAT ... 23
5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DELAKTIGHET ... 23
5.1.1 Informationskanaler ... 23
5.1.3 Skapa en öppen dialog under de öppna mötena ... 26
5.2 MÅLGRUPPSANALYS – HUR HAR DEN YNGRE GENERATIONEN VARIT REPRESENTERAD? ... 27
5.2.1 Yngre medborgares deltagande under de öppna mötena ... 29
5.3 FAKTORER SOM PÅVERKAR DEN YNGRE GENERATIONENS UPPLEVDA DELAKTIGHET ... 29
5.3.1 Möjlighet att komma till tals ... 30
5.3.2 Delaktighet i strategiprocessen/makt att påverka ... 32
5.3.3 Fortsatt engagemang ... 34
6. DISKUSSION ... 36
6.1 POLICYREKOMMENDATIONER ... 40
7. REFERENSER ... 41
7.1 TRYCKTA KÄLLOR ... 41
7.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 43
7.3 MUNTLIGA KÄLLOR ... 43
BILAGA 1 – DELTAGARINTERVJU ... 44
BILAGA 2 – INTERVJU TJÄNSTEPERSON ... 45
BILAGA 3 – INTERNETENKÄT TILL SAMTALSLEDARE ... 46
1. Inledning
Åldrande befolkning, regional obalans, ökad nationell och internationell migration, segregering och bostadsbrist är bara några av de utmaningar Sveriges kommuner idag möter (Forsberg 2005:304). Faktorer som lett till att utvecklingsplaneringen i Sverige fått ett ökat fokus, en sektorövergripande strategisk planering över framtiden där såväl politiker, näringsliv och medborgare samarbetar. Istället för att reglera och kontrollera har planeringens uppgift blivit att generera utveckling genom nya former av samarbete med ett tydligt fokus på medborgardeltagande, innovation och entreprenörskap (Hermelin i Forsberg 2005:308-‐309).
Att involvera medborgarna i samhällsprocesser har sitt ursprung i den kommunikativa planeringen där utveckling sker genom kommunikation mellan makthavare och tjänstemän i dialog med berörda medborgare i samhället (Nytröm & Tonell 2012). När framtidens samhälle dessutom ligger i fokus anses de unga medborgarna vara särskilt viktiga att inkludera i processen, men vilket även är en utmaning som en ofta möter. Den
”klassiska” deltagaren i samhällsfrågor är oftast äldre personer, medan de yngre personerna oftast är i minoritet och har svårt att få sin röst hörd i processen (Fitzpatrik et al 2000).
Eftersom allt fler kommuner utvecklar lokala strategiplaner och väjer att inbjuda medborgarna till ett samarbete bör även utvärdering göras över hur en i praktiken skapar möjlighet för medborgarnas delaktighet, inte minst de yngre deltagarnas delaktighet. En medborgardialog kan ibland bli
”ett spel för gallerierna” där medborgarna inte ges reell makt om en inte aktivt arbetar för att inkludera alla grupper och skapa förutsättningar för människor att komma till tals (Arnstein 1969; Khakee 2006).
Kommunikation mellan kommunens organisation och dess invånare är dessutom oftast inte helt lätt vilket kan leda till både svagt deltagande och intresse för medborgardialoger. Förutsättningar för att skapa en öppen dialog, ett aktivt deltagande och ett intresse och kunskap om samhällets minoritetsgrupper är omdiskuterat i teorier och studier vilket kommer att
analyseras och diskuteras i denna uppsats med fokus på den medborgardialog som utförts i strategiarbetet Skellefteå 2030. Ett lokalt utvecklingsarbetearbete för att öka dagens ca 72 000 invånare till 80 000 fram till år 2030 (Skelleftea2030 2014).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är med utgångspunkt i teorier om kommunikativ planering och medborgardeltagande analysera den yngre generationens delaktighet i det lokala utvecklingsarbetet. Tyngdpunkten i denna uppsats ligger på utvärdering av den medborgardialog som ägt rum under den första delen av Skellefteå kommuns pågående strategiarbete.
Frågeställningar:
• Vilka förutsättningar för delaktighet har getts?
• I vilken utsträckning har den yngre generationen varit representerad i dialogen?
• Hur har den yngre generationen upplevt sin delaktighet?
Med den första frågeställningen skapas en förståelse för hur kommunen i fallstudien praktiskt har gått till väga för att öka medborgardeltagandet med fokus på informationskanaler, mötenas utformning och tjänstemännens arbete. Detta för att se ifall den ambition som funnits har kunnat fullföljas i mån av den metod de använt. På den andra frågeställningen genomförs en målgruppsanalys för att se hur den yngre generationen varit representerad i dialogen. Den sista frågeställningen handlar om hur deltagarna i den yngre generationen upplevt dialogen och vilken roll de spelar i det lokala utvecklingsarbetet utifrån olika givna faktorer så som ålder, mötesform och kön.
1.3 Avgränsningar
Arbetets empiriska grund utgår från Skellefteå kommuns medborgardialog i strategiarbetet Skellefteå 2030. Utvärderingen omfattar dock inte det konkreta utfallet av medborgarnas påverkan i den slutgiltiga strategin eftersom denne fastslås först under våren 2015. Strategiarbetet är dessutom en omfattande process där många olika aktörer bedriver dialoger och samtal parallellt med varandra. Detta arbete fokuserar enbart på den dialogprocess som kommunen genomfört i det första steget av utvecklingen av strategin, steg 1: Kunskapsutbyte.
Avgränsningen för denna uppsats är gruppen ungdomar och unga vuxna, en grupp som bedöms extra attraktiva att nå i framtidsarbeten (Fitzpatrik et al. 2000; Bell & Payne 2009). Specifikt för denna dialog utgör deltagare mellan 0-‐39år majoriteten av de som sökts upp via uppsökande möten och är därför den kategori som deltagit i tillräckligt stor utsträckning via både uppsökande och öppna möten. Att intervallet startar från 0 beror på givna ålderskategorier som deltagarna fått svara på via mentometerenkät under dialogmötena (0-‐19, 20-‐29, 30-‐39). Dock är det viktigt att påpeka att barn inte deltagit i dialogen. Valet att slå ihop dessa tre åldersgrupper till en kategori har varit för att möjliggöra analyser med tillräckligt stort antal respondentsvar och för att se skillnader även över åldersgränserna.
Vetskapen att gruppen som benämns ”yngre generation” inte är en homogen grupp gör att vissa nedslag utifrån olika individegenskaper kommer genomföras under analyserna.
Delaktighet som benämning i denna uppsats avser deltagarnas upplevelse om sin medverkan i processen i form av; möjlighet att tala, uppfattar sin roll samt mersmak för ett fortsatt engagemang.
2. Kontext: lokala utvecklingsarbetet i Skellefteå kommun
Det specifika fallet för denna uppsats omfattar den medborgardialog som pågått i Skellefteå kommun i norra Västerbotten (se figur 1) och förefallit i kommunen mellan februari och april år 2014: etapp 1 Kunskapsutbyte. Det är organisationen Skellefteå kommun som står som uppdragsgivare till denna kandidatuppsats och har efterfrågat en extern utvärdering över första delen av den dialogprocess som ägt rum. Ett av kommunens önskemål med den dialog som genomförts var att öka medborgarnas delaktighet i den lokala utvecklingen.
Figur 1: Område för strategiarbete, Skellefteå kommun
Källa: Författaren
År 2012 genomförde SCB en attitydmätning gällande bl.a. hur medborgarna i Skellefteå kommun upplever sitt inflytande i kommunala beslut och verksamheter (SCB 2012). Resultatet visar att riksgenomsnittet i Sverige rörande ”nöjd-‐inflytande” är relativt lågt och att Skellefteå där inte skiljer sig från rikssnittet (39 av 100). Rapporten visar även mer specifikt att invånarna i Skellefteå kommun upplever en lägre nivå av Möjlighet till påverkan och Förtroende i de kommunala besluten än andra faktorer.
Tillsammans med Information är därför dessa faktorer som enligt rapporten bör prioriteras högst i kommunens arbete.
2.1 Kommunens dialogprocess
Skellefteå kommun står i nuläget mitt i en utvecklingsprocess för att göra Skellefteå till en mer attraktiv kommun och nå 80 000 invånare till år 2030 (Skelleftea2030 2014). Det är ett strategiarbete som ämnar involvera kommunens invånare, föreningar, företag och organisationer i arbetet att möta de negativa trender som kommunen står inför. Tanken att ge möjlighet för medborgarna att påverka kommunens utveckling har legat till grund för den medborgardialog som fungerar som fallstudie i denna uppsats (Renström 2014).
Processen för strategiarbetet inleddes med Etapp 1: Kunskapsutbyte under våren 2014 där medborgarna bjudits in till att ge åsikter och tankar om vad som ska prioriteras och varför. Därefter under hösten följer Etapp 2:
Strategi/Dialog där medborgare åter igen bjuds in till att välja hur detta ska gå till utifrån den analys som kommunens tjänstemän gjort på det inkomna materialet. Under våren 2015 är tanken att beslut om strategiplan ska tas och börja genomföras i Etapp 3: beslut och genomförande.
Dialogen består i detta skede av nio större öppna möten där alla medborgare bjudits in samt sju uppsökande möten med vissa prioriterade grupper. De öppna mötena hölls totalt i nio olika orter: Skellefteå, Kåge, Byske, Jörn, Boliden, Burträsk, Lövånger, Bureå samt Skelleftehamn (se figur 2). De uppsökande mötena var småbarnsföräldrar på Leos Lekland samt öppna förskolan, en SFI-‐klass (Svenska för invandrare), studenter på
Campus i Skellefteå samt Balderskolan, ungdomar via ungdomsfullmäktige samt näringslivet via morgonmöten.
Figur 2: Orter där öppna möten ägt rum Källa: Författaren
Mötena inleddes med att en lokal person från orten hälsade välkommen, kommunchefen berättade och förklarade kommunens utmaningar och grunden till den dialog som genomförs, arbetsprocessen för strukturarbetet presenterades tillsammans med förklaring av de teman som skulle diskuteras under kvällen samt en ”koll” på vilka som var där gjordes genom att deltagarna fick svara på en mentometerenkät med frågor som ex. kön, ålder mm.
Mötets samtalsession delades upp i tre 20minuters-‐pass med cafébordsupplägg (8-‐10 personer kring varje temabord) där var och en fick välja tre av de uppsatta teman för kvällen. Vid de flesta bord fanns en kommunal tjänsteperson som agerade samtalsledare samt en som tog anteckningar. Politiker närvarade vid alla möten, men vilket förtydligades vid varje möte enbart var där för att lyssna. Mötet avslutades med en utvärdering där deltagarna fick svara på ett antal utvärderande frågor.
3. Data & metoder
3.1 Metodval
Uppsatsens huvudidé emanerar ur ett intresse för den yngre generationens röst i den lokala utvecklingen. Skälet till att genomföra en fallstudie är för denna uppsats utvärderande; hur delaktighet möjliggörs och hur det upplevts av den yngre generationen. I fallstudier står det unika fallet i fokus för att kunna erkänna olika perspektiv på enskilda händelser. Målet är alltså inte att komma fram till en enda förklaring utan belysa komplexitet och mänsklig erfarenhet (May 2013:274). Resultatet kan dock ses bidra till kunskap som kan vara relevant för att förstå medborgardialogens utfall samt för framtida medborgardialoger.
Eftersom denna uppsats har sin bakgrund i teoretiska utgångspunkter för kommunikativ teori och medborgarinflytande har därför dialogens utgångspunkt, förutsättningar och genomförande varit av särskild vikt.
Enligt Khakee (2000:38) är de kvantitativa metoderna otillräckliga när det kommer till utvärdering i fallstudier, de måste kompletteras med en kvalitativ analys för att möjliggöra förståelse för vad som händer i processen. För denna uppsats har därför metodkombination (mixed methods) tillämpats. Multipla metoder är fördelaktigt att använda i fallstudieforskning för att säkerhetsställa belägg från olika källor (May 2013:272-‐273; Denscombe 2009:151). På detta sätt kan analysen utvecklas genom att tillföra kompletterande data som ger en mer allomfattande bild än vid användning av enbart en metod.
Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa respektive kvantitativa datainsamlingstekniker i form av observation på plats, intervjuer med deltagare samt en tjänsteperson, enkät till samtalsledarna samt mentometerenkät som kommunens insamlade av deltagare under dialogmötena (se figur 3). I resultatdelen presenteras dessa varierat under underrubriker som härletts ur de inledande frågeställningarna för uppsatsen.
Figur 3: Uppsatsens metoder/data Källa: Författaren
3.2 Observation
Av de totalt nio dialogmöten som ägt rum under våren 2014 utfördes observationer under fem av dessa. Vid tre av tillfällena fungerade författaren som deltagande observatör där en enbart förhåller sig observerande till miljön och genomför en kontinuerlig dokumentation av händelser, intryck och beteenden (Eliasson 2006:23). Utöver det fungerade författaren som observerande deltagare vid två möten där författaren istället är engagerad i den omgivande miljön (Eliasson 2006:23), i detta fall i form av samtalsledare. Detta möjliggjorde en mer fokuserad observation vilket även gav större förståelse över vad som tidigare observerats.
Vid de möten där författaren enbart utförde passiva observationer var målet att skaffa sig en helhetskänsla för situationen, s.k. holistisk observation (Descombe 2009:286). Detta för att ringa in bakgrund och förståelse för delaktigheten på platsen. Vid de senare utfördes mer fokuserade observationer på sådant som ansågs mer relevant för denna uppsats, så som olika gruppers möjlighet att komma till tals.
Observationerna dokumenterades i form av fältanteckningar både pågående under mötena samt efteråt när detta inte varit möjligt. Samtliga observationer var ostrukturerade där alla relevanta beteenden noterades.
Utvärdering Intervju
deltagare &
tjänsteperson (2+1)
Enkät samtalsledare
(11st)
Mentometer-‐
enkät deltagare (159st)
Observation öppna möten
(3+2)
Anteckningarna efter alla genomförda observationer sammanställdes för att möjliggöra en form av tematisering där liknande beteenden inordnades under ett tema, tex. de yngres initiativförmåga. Av detta kunde sedan en fullständig beskrivning av beteenden eller skeenden överskådas. Vid observationstillfällena hade fokus på den yngre generationen ej ännu fastställts vilket resulterade i att anteckningarnas omfattning var allt för bred. Detta gjorde att många teman inte kom med i det slutgiltiga resultatet, utan enbart de som rörde de yngre deltagarna. Ett snävare fokus på observationerna hade varit att föredra i för att skapa ett mer grundligt resultat.
Observation kan å ena sidan inbegripa vissa etiska problem ifall respondenterna inte har vetskap om att de blir observerade, men kan även å andra sidan påverka beteenden ifall dessa är medvetna om det (Denscombe 2009:287). Där författaren aktivt deltog valdes syftet och observationen att tydliggöras för de deltagande, dock ej under de mer holistiska observationerna. Vetskapen om att bli observerad kan påverkat deltagarnas agerande under samtalet vilket tas med i beräkningen för denna analys (Denscombe 2009:81). Dock kunde inte någon tydlig påverkan urskiljas ur författarens perspektiv.
3.3 Deltagarintervjuer
Intervjustudien består av två semistrukturerade djupintervjuer med deltagare som ingår i den yngre generationen. För att undvika att välja personer som har starka kopplingar till kommunen eller är bekanta med författaren har ett urval i flera steg genomförts. En person som inte är kommunalt anställd men har samarbete med kommunen kontaktades och fick i sin tur förfråga två personer. Kriterierna som ställdes var att det skulle vara två ur den yngre generationen av båda könen som har deltagit i något av de dialogmöten som genomförts (se tabell 1). På detta sätt var urvalet av deltagare utanför författarens påverkan och därmed minskar risken för bias; d.v.s. risken för att respondenterna själva har aktivt arbetat med kommunen och redan har en förutfattad åsikt minskar något.
Tabell 1: Intervjurespondenter
Respondent Kön Ålder Sysselsättning Tidigare
samhällsengagemang
Intervjuperson 1 Kvinna 25 Student Nej
Intervjuperson 2 Man 20 Anställd Ja
Källa: Författaren
Ett test av intervjufrågorna genomfördes på en bekant till författaren innan intervjuerna ägde rum där begreppet delaktighet upplevdes svårt för testpersonen att förstå/svara på. Därför utformades intervjuguiden med ett flertal närliggande frågor för att istället möjliggöra en tolkning och finna underliggande meningar i intervjuerna gällande ämnet delaktighet (se bilaga 1).
För att skapa en miljö som stimulerar till öppna och ärliga svar fick intervjupersonerna själva välja plats för intervjun som de kände sig bekväma i, vilket för dessa fall var cafémiljö. Intervjutiden på ca 30-‐40 min förtydligades innan intervjun vilket även hölls vid varje intervju. Det framkom tydligt att de när som helst fick avbryta eller ångra sitt deltagande. Arbetets syfte, utformning och användningen av intervjumaterialet förklarades inledande i intervjuerna för att informera och förbereda respondenterna och för att ge möjlighet till dem att ångra sig. Intervjumanualen visades för personerna så de skulle känna sig bekväma med intervjun och inte vara oroliga under själva intervjun för vilka frågor som skulle komma. Det förtydligades även att frågorna enbart fungerade som stöd och att möjligheten till att lyfta annat fanns. Följdfrågor var av stor vikt vid intervjuerna för att öka förståelsen för den upplevda delaktigheten.
Analysen av intervjuerna inbegriper en tolkningsprocess där en uttolkar mening ur det rådata som inkommit via intervjuerna (Denscombe 2009:373). Samtliga intervjuer spelades in vilket underlättade den fortsatta analysen via transkribering och kodning genom att allt som sades dokumenterades. Dock försummas den icke-‐verbala kommunikationen vid val av enbart ljudupptagning (Descombe 2009:259). Detta togs i beaktning under intervjuerna där även respondenternas beteenden observerades.
Intervjuerna transkriberades samma dag som intervjuerna hölls medan
minnet var färskt för att bättre kunna lägga till kommentarer rörande hur respondenten upplevdes under olika delar av intervjun. Alla pauser, skratt och osäkerheter nedtecknades i det transkriberade materialet i form av tecken (…) och kommentarer.
Materialet analyserades utifrån tematisk analys för att förstå och tolka de transkriberade intervjuerna med intresse i vad som nämns, snarare än hur ofta det nämns. Det transkriberade materialet lästes igenom ett flertal gånger för att sen brytas ner till mindre beståndsdelar genom kodning. I termer av analys baserades koderna på vilken åsiktsinriktning som framgick i meningen där text som ansågs relevant för frågeställningen markerades, tex. ”kunniga personer har mer att säga”. Kodernas inordnades sedan under bredare teman baserat gemensamma förhållanden till en särskild fråga eller uttalande om samma upplevelser och känslor. Texten lästes åter igenom för att finna den text som går in under de specifika temana, tex. ”Upplevelse att komma till tals”. Övriga åsikter och synpunkter togs med i egen kategori för att se ifall de själva utgjorde en form av kategori.
3.4 Intervju tjänsteperson
För att ta reda på hur kommunen gått till väga för att möjliggöra delaktighet har informationsintervju med berörd tjänsteperson genomförts. Detta kan användas vid intervju med person som har förstahandskunskaper om ett ämne som författaren själv inte kan undersöka (Halvorsen 1992:85). Kriterier för urvalet av tjänsteperson var att den skulle sitta med i planeringsgruppen för strategiarbetet.
Intervjun genomfördes under lunch på respondentens arbetsplats. Den inleddes med ett förtydligande om intervjuns funktion och uppsatsens syfte. Den genomfördes som en semi-‐strukturerad intervju med färdiga frågor som fungerade som riktlinjer under intervjugenomförandet (se bilaga2), vilket innebär att ordningen kunde kastas om och respondenten själv välja att utveckla de ämnen som togs upp (Denscombe 2009:234).
Nästa steg var transkribering och analys i form av innehållsanalys där författaren har klara föreställningar om vilka kategorier och frågor som
ligger i intresse för uppsatsen och se hur dessa framträder i texten (Descombe 2009:307). Denna intervju genomfördes innan satt fokus på den yngre generationen beslutats vilket gör att frågorna omfattar hela processen. Något som inte är nödvändigt för denna uppsats avgränsning och därför valdes inte allt att tas med i resultatet. Här hade en snävare intervjumall varit mer lämpad för uppsatsens avgränsning.
3.5 Mentometerenkät
Under de 9 dialogmöten som genomförts har en utvärdering av dialogen insamlats av kommunen via mentometerenkäter där deltagarna själva fått fylla i svaren. Deltagarna fick möjlighet att i slutet av varje dialogmöte utvärdera den dialog de deltog på genom att besvara frågor med kategoriserade svarsalternativ; Tycker du att du har haft möjlighet att komma till tals? (ja, delvis, nej); Tycker du att träffen varit givande? (ja, delvis, nej); Har du fått förståelse vad Skellefteå 2030 innebär? (1:inte alls – 6:absolut); Har du fått en bättre bild av Skellefteås utmaningar för framtiden? (1:inte alls – 6:absolut); Kan du tänka dig att fortsätta engagera dig i Skellefteås framtid? (ja, kanske, nej).
Utvärderingsfrågorna analyserades utifrån deltagare inom kategorin yngre medborgare (0-‐39år) med särskilt fokus på typ av möte, kön och ålder.
Detta för att försöka förstå om en som yngre medborgare uppfattat sin delaktighet högre eller lägre beroende på vilken form av möte en deltagit på, vilket kön en har eller vilken ålder en tillhör. Eftersom kommunen för denna process valt att använda uppsökande möten för att möta den yngre generationen är skillnaden mellan upplevelse på dessa möten kontra öppna möten intressant att analysera. De inkomna utvärderingssvaren via mentometersystemet analyserades genom att utföra korstabulering och Chi-‐Square test för att se ifall det fanns signifikanta samband mellan olika deltagande grupper och hur en svarat på utvärderingsfrågorna.
För denna uppsats analyser antas en signifikansnivå på 5 procent (0,05) som är vanligast inom samhällsvetenskapen (Djurfeldt et al 2010). Med detta säkerhetsställs att det endast är 5 procents chans att samband
påträffas när det egentligen inte finns något. Där ett signifikant samband kan konstateras skrivs detta ut i from av en stjärna (*).
3.6 Samtalsledarenkät
För att få en bild över samtalen som ägde rum under dialogmötena skickades även en internetbaserad enkät till de tjänstemän som deltog som samtalsledare under dessa möten. Totalt deltog tolv samtalsledare varav svarsfrekvensen på enkäten uppnådde elva (92%). Varje respondent har deltagit vid ett eller flera möten. Fördelningen mellan kvinnor och män var 7 respektive 4.
För enkäten utformades ett antal frågor med öppna svar för att möjliggöra en större förståelse för respondenternas attityd och upplevelse samt att öppna svar minskar risken för att respondenten styrs i sitt svarande (Kylén 2004:61). Enkäten skickades inledningsvis till en person ur den tilltänkta målgruppen för att testa de frågor som togs med. Efter kommentarer och tankar kring frågeställningarna skickades den slutgiltiga enkäten ut till samtliga samtalsledare (se bilaga 3). Enkäten inleds med en ingress där syfte och användning av materialet beskrivs samt ett förtydligande att alla svar är anonyma. En ingress underlättar för respondenterna att bli mer motiverade (Kylén 2004:59).
Alla svar lades in i ett sammanslaget dokument där varje mening gavs en kod som visar en typ av åsikt. Dessa baserades på den information som söktes; TILLV: tillvägagång, UPPL: upplevelse, UTM: utmaningar, MEDB;
medborgarnas talan, ÖVR: övrigt samt 000: ej svar. Koderna kunde senare kategoriseras så tydliga samband och teman kunde urskiljas i svaren.
3.7 Metoddiskussion
Ur ett reflexivt perspektiv är det omöjligt i den kvalitativa forskningen att undgå att forskningsprocessen inte ska påverkas av forskarens identitet eller av de värderingar och övertygelser som forskaren har. Detta kan aningen hjälpa en att förstå vad som bör uppmärksammas, men samtidigt kan resultatet färgas av ens egna värderingar (Denscombe 2009:384).
Utmaningen är att utan förutfattade meningar och egna värderingar kunna lyssna och se det som händer (Halvorsen 1992:83). Vid förståelse av resultatet måste därför detta finnas med i beräkningen.
Vid två av observationstillfällena fungerade författaren till detta arbete som samtalsledare. Fördelen är att en skapar en djupare förståelse över den problematik som finns vid öppna samtal samt samtalsledarens roll.
Dock bör en ha i beaktning enligt Rose att vid aktivt deltagande i det studerade kan maktbalansen mellan forskaren och deltagarna påverka respondenternas agerande samt analysen i det slutgiltiga resultatet (Rose 1997). Vid förklaring av motivet för min närvaro förtydligades därför min roll som student. Dock måste en ha i åtanke att det resultat som kommer fram via observationer är starkt beroende av vem som utför dem (Denscombe 2009:293). På grund av deltagandet ingår dock egentligen författaren därigenom i målgruppen för enkäten för samtalsledare. Här finns en risk för att de egna upplevelserna påverkar analysen av enkäterna.
Vetskapen av detta togs med under analysen.
Genom att samtliga frågor i enkätundersökningen berör förhållanden som ligger bakåt i tiden finns risk för avvikelser mellan det som uppges och de verkliga förhållandena (Ejlertsson 2005:65). Dock förtydligas att enkäter inom tre månader efter händelsen ger högre tillförlitliga svar. För denna uppsats genomfördes enkätundersökningen inom tre månader efter första mötet ägt rum.
En viss problematik kan även uppstå när författaren tidigare har jobbat för Skellefteå kommun och i viss mån därför kan anses representera den. Detta riskerar att respondenterna i intervjuerna inte vågat svara ärligt på frågor samt att författarens slutsatser som dras angående processen kan färgas av egna uppfattningar och erfarenheter gällande kommunens arbete. Även här förtydligades rollen som student och extern utvärderare. Vid intervjuer finns även alltid en risk för intervjuareffekter där intervjuarens kön, ålder, position osv. kan påverka hur mycket respondenten är villig att svara ärligt (Dencombe 2009:245). En fördel har därför varit att författaren själv ingår i gruppen yngre medborgare samt kommer från samma stad med samma dialekt. Detta kan ha påverkat att respondenterna upplevdes bekväma både i kroppsspråk och i tal under intervjuerna.
Genom att tillämpa olika metoder har en mer mångsidig förståelse för dess delaktighet varit möjlig. Ett problem som dock uppstår är att de som ingår i ålderskategorin 0-‐19 i större utsträckning har deltagit på uppsökande möten samtidigt som majoriteten av de i ålder 20-‐39 har deltagit via öppna möten. För att analyserna skulle kunna ge en tydligare bild över skillnader mellan de olika mötesformerna hade en jämnare fördelning på vardera möte varit till fördel. Dock bör en ha i åtanke att de olika ålderskategorierna inte är homogena grupper utan kan skilja sig lika mycket inom gruppen som mellan grupperna. För att ytterligare förstärka skillnader inom grupperna bör intervju med kategori 30-‐39 ha genomförts.
Av de 295 dialogdeltagare mellan 0 till 39 år har det externa bortfallet varit 37 procent eftersom alla möten inte getts möjlighet att svara på de utvärderande frågorna. Av de 185 personer som haft möjlighet att utvärdera dialogen har det interna bortfallet varit relativt lågt för de grundläggande frågorna som t.ex. kön, ålder mm. (se tabell 2). Vad som dock tydliggörs i tabellen är att bortfallet är högre på de utvärderande frågorna än resterande grundinformation (med undantag för Sysselsättning och Födelseplats som tillkom efter första mötet ägt rum).
Detta kan tänkas bero på att informationsfrågorna svarades i början av dialogen och utvärderingsfrågorna i slutet. Bortfallet beror troligtvis till stor del på att många inte kommit ihåg att ta med sig den mentometerdosa som gavs ut i början av mötet. Stor del av de med bortfall hade nämligen bortfall i samtliga fem utvärderingsfrågor.
Tabell 2: Internt bortfall i mentometerenkäterna
Grundläggande frågor Utvärderande frågor
Ålder Kön Bostad Födelse-‐
plats
Utb. Syssel. Säga Givande Förståelse Utmaning. Framtida
Svarat 183 180 182 143 181 142 156 154 155 152 155
Saknas 0 3 1 40 2 41 27 29 28 31 28
Källa: Bearbetat material från Skellefteå kommun
4. Teoretisk bakgrund
Dagens samhällsplanering visar på en tydlig förskjutning från ett tidigare planperspektiv med fokus på resultatet till att istället mer koncentrera sig på den planeringsprocess som äger rum (Khakee 2000:39). Det är hur en går till väga som avgör ett besluts legitimitet snarare än den tekniska kunskapen och beslutet i sig. Khakee menar därför att utvärdering är en högst central aspekt i planeringen eftersom en bra planeringsprocess förutsätter en väl grundad utvärdering (Khakee 2000:15). Den kan både fungera som en granskning av resultat (retrospektivt) av en viss planering, men även prospektiv där en i förväg kan bedöma resultat av ett kommande beslut. I denna uppsats tillämpas det både retrospektivt för att skapa förståelse för hur väl kommunens ambition har realiserats, men även prospektivt för att förstå hur en bör gå vidare för att erbjuda den yngre generationen delaktighet i strategiarbetet.
4.1 Planeringsparadigm
Den diskurs som idag dominerar den svenska politiken och samhällsplaneringen har växt fram ur upplysningens ideal om folksuveränitet och den demokratiska reformismen, d.v.s. medborgarnas ökade makt i samhället (Strömgren 2007:15). Strömgren menar att den moderna planeringsambitionen vi ser idag härstammar ur uppfattningen att vetenskap tillsammans med det mänskliga förnuftet ska leda samhället till en bättre framtid (Strömgren 2007:25). Sådant som kan vara nyttigt att ha kunskap om för att förstå den ambition som ligger till grund för medborgarinflytande och då även detta dialogarbete.
Nyström och Tonell skriver om Friedmanns (1987) kartläggning av de planeringstraditioner som kommit att påverka dagens samhällsplanering (Nyström & Tonell 2012:98). Den första är social reform där både den ekonomiska tillväxten och välfärdsfrågor står i fokus. Planeraren utför avancerade beräkningar över de sociala missförhållanden som behöver åtgärdas och iklär sig därför i en professionell och administrativ roll oftast avskild från politiker och medborgare. Den andra traditionen är policy analysis som är mer effektivitetsinriktad och där planeraren beräknar
utifrån matematik, statistik och ekonomi vilka som är de bästa lösningarna.
En rationell hantering av planeringsfrågor där utbud och efterfrågan styr.
Den tredje traditionen är social learning där kunskap och handling sker i en aktiv dialog med medborgarna. Det grundar sig i en större öppenhet mellan olika intressen där planerare och klienter istället lär av varandra. Den sista traditionen är social mobilization som innehåller ett mer radikalt synsätt där människors kollektiva handlande står i fokus. En tradition där planeraren och sociala rörelser kan mötas i dialog och där inte vetenskapen utgör mellanhand mellan politiker, planerare och medborgarna (Nyström
& Tonell 2012:98-‐99).
4.2 Kommunikativ planering
Planeringstraditionen Social learning påträffas tydligt inom den kommunikativa planeringen där många av författarna har sin utgångspunkt i Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande. Det är en teori där planeringsbeslut utformas utifrån kvalitativa, tolkande undersökningar istället för logiska analyser (Nytröm & Tonell 2012:100).
En teori där själva kommunikationen (dialog ansikte mot ansikte mellan berörda parter i samhället) är målet för planeringen i syfte att tillsammans komma fram till ”den bästa lösningen”. Enligt Habermas (1990) måste den kommunikativa processen ske genom öppen dialog där alla ska få möjlighet att; delta, ifrågasätta alla påståenden, införa påståenden i dialogen, uttrycka sina åsikter, önskningar och behov samt att ingen ska hindras från att utöva sina rättigheter som avses (Sager 2006:68).
En av de författare som utgått från Habermas teori är Healey (1997) som förespråkar en inkluderande argumentation där alla parter i samhället ges samma förutsättningar att uttrycka sina åsikter (Strömgren 2007:46). Hon argumenterar för att bra beslut enbart kan tas om alla berörda parter inkluderas. En bör därför enligt henne identifiera alla intressenter och ge dem möjlighet att föra fram sin åsikt och påverka planbesluten. Planeraren är den är professionella kommunikatören som ska underlätta en god dialog mellan politiker, planerare och berörda medborgare där dessa tillsammans ska samtala för att på bästa sätt nå ett kollektivt samförstånd (Strömgren 2007:49).
4.2.1 Kritik mot kommunikativ planering
En annan teoretiker som diskuterade nödvändigheten av en mer kommunikativ inriktning på planeringen mer konkret var Forester (1989).
Han menade att planerarens uppgift är att medla mellan intressenter och komma fram till lösningar som gynnar alla parter (Strömgren 2007:45).
Det bör ske genom tydlig information om dialogmötet till berörda parter men även medborgarnas roll både gällande hur en kan delta och i slutändan påverka ett förslag. Men Forester ifrågasätter även den kommunikativa planeringens mål om konsensus och utsätter den för viss social kritik genom sin kritiska pragmatism (Sager 2006:226). Denna ifrågasätter och vill skapa medvetenhet för att motverka argumentation där de med makt är de som håller kontrollen i relationerna. Genom att belysa makten hos vissa aktörer och förhålla sig till den på ett bra sätt kan en undvika att underminera svagare grupper och istället stärka en jämbördig argumentation. På samma sätt menar även Sager att den fria dialogen som den kommunikativa planeringen förespråkar därför inte är möjlig att uppnå utan att belysa och ifrågasätta maktrelationerna inom den (Sager 2006).
4.3 Medborgardeltagande
En teoretiker som belyste medborgarens deltagande i planeringen var Sherry Arnstein med sin teori ”The ladder of citizen participation”. Hon menade att medborgardeltagande var en fråga om att omfördela makten från makthavarna till medborgarna, en omfördelning som dock är långt ifrån oproblematisk (Arnstein 1969:216). Medborgardeltagande innebär inte alltid makt utan kan enligt Arnstein illustreras genom åtta olika steg av deltagande med allt från att vara en tom ritual till att vara verklig makt att påverka det slutgiltiga resultatet.
Det första steget, manipulation är där medborgarna inkluderas i utbildningssyfte och ett sätt av makthavarna att iscensätta ett fiktivt stöd från medborgarna. Dess medverkan är endast ett spel för galleriet. Lika så innebär det andra steget, terapi att medborgarna fortfarande är maktlösa men med syfte att omvändas in på ”rätt tankar”. På steg tre, information
sker endast en envägskommunikation från makthavarna till medborgarna utan möjlighet till förhandling eller återkoppling. Medborgarna har deltagit, förstått men har ingen säkerhet att det kommer implementeras.
Steg fyra kallas konsultation där medborgarna får makten att ge råd men där makthavarna fortfarande sitter på rätten att bedöma vad som ska genomföras. Partnerskap är steg sex i Arnsteins trappa där medborgarna har en relativt hög grad av delaktighet. Makten liggen här i förhandling mellan medborgare och makthavare. I det sjunde steget, delegerad makt innehar medborgarna en majoritetsställning i förhandlingen. Hon anser även att för att jämna ut maktbalansen måste initiativet för argumentation här komma från makthavarna. Det sista steget i trappan, total medborgarkontroll. Har medborgarna total kontroll över medborgarna kan ändra beslut som tagits (Arnstein 1969:218-‐224).
4.3.1 Medborgardeltagande i Svenska kommuner
Sveriges Kommun och Landsting (SKL 2011:15-‐17) har utvecklat en metodologisk motsvarighet till Arnsteins trappa för att hjälpa svenska kommuner att utforma metoder i att implementera deltagande i beslutsprocessen. SKL:s trappa har färre steg eftersom de lägsta stegen i Arnsteins trappa innebär ett icke-‐deltagande som inte är aktuellt för denna form av metodutveckling. De lägsta stegen som SKL tar upp är information och konsultation som är liknande Arnsteins motsvarande steg. Steg tre i SKL:s trappa Dialog innebär att medborgarna ges möjlighet att möta andra i dialog. Målet är att alla ska få möjlighet att föra fram sin åsikt och att dessa beaktas i den fortsatta politiska processen. Motsvarande i Arnsteins trappa skulle detta liknas med konsultation eftersom medborgarna saknar direktinflytande över själva besluten, men med makt att vara med och forma processen. Det näst översta steget i trappan är Inflytande där medborgarna ges möjlighet till inflytande över både identifiering av behov, utveckling av alternativ och val av lösningar inför det politiska beslutet.
Men även här har politiken den slutgiltiga makten. Det sista steget är Medbeslutande där medborgare som inte är valda utifrån partisystem får mandat att fatta beslut i vissa frågor, något som kan tänkas motsvara Arnsteins steg partnerskap.
