Marknadsföring via sociala medier inom fastighetsmäklarbranschen

(1)

Bygg- och Fastighetsekonomprogrammet 180 hp

Marknadsföring via sociala medier inom fastighetsmäklarbranschen

Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi 15 hp

Halmstad 2020-05-20

Arta Hajra & Irene Östlund

(2)

Förord

Vi vill tacka Ulf Aagerup för hjälpsam feedback och handledning genom hela uppsatsprocessen. Vi vill även tacka alla respondenter som tog sig tid att delta i våra undersökningar. Ett sista tack vill vi ge till Astrit Hodza för all hjälp med diagram och vägledning genom Excel.

Halmstad 2020-05-20

Arta Hajra Irene Östlund

(3)

Sammanfattning

Titel Marknadsföring via sociala medier

inom fastighetsmäklarbranschen

Nivå C-uppsats

Handledare Ulf Aagerup

Examinator Klaus Solberg-Söilen

Datum Maj 2020

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare kan marknadsföra sina objekt via sociala medier. Detta för att öka kunskapen till hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet till att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier.

Teoretiska referensramen: Uppsatsen är förankrad och baserad på teori inom fem olika områden. Först presenteras kommunikationsmodellen som stegvis visar hur reklam för en produkt ska tillämpas. Denna följs av AIDA-modellen som förklarar processen om hur konsumenter påverkas av reklam till att ett köpbeslut tas. För att kunna nå önskad effekt kommer prioriteringsmodellen in som är indelad i fyra olika kategorier, räckvidd, frekvens, impact och tid. Slutligen kommer bannerannonsering och sociala medier som marknadsföringsverktyg för att kunna mäta marknadsföringens effektivitet via sociala medier.

Metod: För att mäta vikten av fastighetsmäklarens marknadsföring via sociala medier har en kvantitativ studie genomförts med 100 respondenter som svarat på 9 olika frågor kopplat till ämnet samt tre fastighetsmäklare i en kvalitativ undersökning. Information har även hämtats från vetenskapliga artiklar och böcker.

Empiri: Det empiriska underlaget som använts i uppsatsen är en kvantitativ strategi i form av enkätundersökningen med 100 respondenter samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre fastighetsmäklare. Resultatet av undersökningarna presenteras i form av diagram och används för att genomföra en analys samt diskussion med koppling till den teoretiska referensramen.

Resultat och slutsats: Slutsatsen av denna undersökning visade att det är via Facebook och Instagram som fastighetsmäklare mest effektivt marknadsför sina objekt, vid jämförelse med de andra undersökta sociala medierna Snapchat och Twitter.

Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur marknadsföring via sociala medier påverkar fastighetsmäklaren som varumärke, istället för själva objektet till salu. Hur får fastighetsmäklare sitt namn att synas bland alla andra fastighetsmäklare via sociala medier.

Nyckelord: Fastighetsmäklare, marknadsföring, sociala medier

(4)

Abstract

Title Marketing through social media within the real estate brokerage industry Level Candidate thesis, 15 hp

Author Arta Hajra and Irene Östlund Advisor Ulf Aagerup

Examiner Klaus Solberg-Söilen

Date May 2020

Aim: The aim of this essay is to review how the real estate brokerage industry should market their objects through social media. This to create knowledge about how the real estate brokerage industry in the future has the opportunity to increase the merit of its marketing through social media.

Theoretical perspectives: The thesis is based on a theory in five different areas. The first theoretical perspective is a communication model, which gradually shows how advertising for a product should be applied. The second one is the AIDA-model which explains the process of how consumers pay attention to advertising til a purchase decision is made. In order to achieve the desired effect, the priority model comes in, which is divided into four different categories, reach, freuqency, impact and time. Finally, banner advertising and social media come as marketing tools to measure the effectiveness of marketing through social media.

Method: To measure the importance of the real estate agent's marketing through social media, a quantitative study has been conducted with 100 respondents who answered 13 different questions related to the subject. We also used a qualitative study where three real estate agents were interviewed. Information has also been obtained from scientific articles and books.

Empirical foundation: The empirical data used in the essay is a quantitative strategy with 100 respondents in a form of surveys and a qualitative strategy in form of interviews with brookers. The results are presented in the form of diagrams and are used to carry out an analysis and discussion with connection to the theoretical perspectives.

Result and conclusion: This study showed that Facebook and Instagram is the most popular and effective social medias to market objects, when comparing with the other social media Snapchat and Twitter.

Suggestion for further research: Find out how marketing through social media affects the real estate agent as a brand, instead of the object itself for sale. How real estate agents get their name appeared among all other real estate agents through social media.

Keywords: Real estate agent, marketing, social media

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1 Problembakgrund ... 1

1.1.1 Fastighetsmäklare ... 1

1.1.2 Digital marknadsföring... 2

1.2 Problemdiskussion... 4

1.3 Syfte... 4

1.4 Problemformulering ... 5

1.5 Definition av begrepp ... 5

2. Teoretisk referensram ... 6

2.1 Kommunikationsprocessen ... 6

2.2 AIDA-modellen ... 7

2.3 Räckvidd, frekvens, impact och tid ... 8

2.4 Bannerannonsering ... 9

2.5 Sociala medier som marknadsföringsverktyg ... 9

3. Metod ... 11

3.1 Forskningsansats ... 11

3.2 Urval ... 11

3.3 Utformning av enkäterna ... 11

3.4 Genomförande av enkätundersökning ... 12

3.5 Utformande av intervjufrågorna ... 12

3.6 Genomförande av intervjuer ... 12

3.7 Litteraturgenomgång ... 13

3.8 Bortfall... 13

3.9 Metodkritik ... 13

3.9.1 Validitet ... 13

(6)

3.9.2 Reliabilitet ... 13

3.9.3 Etiskt ställningstagande ... 14

4. Empiri ... 15

4.1 Kvantitativ studie ... 15

4.2 Kvalitativ studie ... 25

4.2.1 Respondenttabell ... 25

4.2.2 Forskningsfråga 1 ... 26

5. Analys och resultat ... 30

6. Diskussion och slutsats ... 35

6.1 Vidare forskning ... 37

Referenslista ... 38

Bilagor ... 42

(7)

1 1. Inledning

I detta kapitel inleds studien med en bakgrund till vårt problemområde samt en problemdiskussion kring detta. Kapitlet fortsätter med studiens syfte och vår problemformulering som blir utgångspunkten för studien. Avslutningsvis kommer några begreppsdefinitioner som är viktiga för läsaren att känna till.

1.1 Problembakgrund

1.1.1 Fastighetsmäklare

När man beslutat sig för att sälja sin bostad, specifikt småhus, väljer 90% av alla svenskar att anlita en fastighetsmäklare för att göra allt jobb som krävs kring försäljningen. Genom att göra detta kan slutpriset öka med 26% vid jämförelse med om en fastighetsmäklare inte anlitats.

Dessa procenttal skiljer sig dock något beroende på vart i Sverige man befinner sig samt vilken typ av bostad det gäller, (Värderingsdata, 2018). En fastighetsmäklare påbörjar sitt uppdrag genom att checka av att säljaren av bostaden är den faktiska ägaren av bostaden, samt att nyttjanderätt finns för allt som skall säljas. Därefter följs god mäklarsed genom att vara en hjälpande hand för både säljare och köpare genom hela processen, i form av råd och upplysningar, (Mäklare, 2019). Fastighetsmäklarens ansvar innefattar även marknadsföring av objektet och detta sker genom att först värderar bostaden, ta förföriska bilder samt utforma en beskrivning kring varför någon skall köpa just denna bostad. På detta sätt ämnar de att locka intressenter som är villiga att lägga bud, och ju fler intressenter, desto fler och högre bud kan komma att läggas. Det är därför viktigt att marknadsföringen sker på ett effektivt sätt, (Mäklare, 2019).

Mangold och Faulds (2009) menar att det traditionella sättet för ett företag att marknadsföra sig själva är genom reklam i tidningar, via radion och TV, vilket också görs till viss del idag. Men företagen har idag möjligheten att publicera och sprida bostadsannonserna på sociala medier, och dessa kan på bara några sekunder ses av tusentals potentiella kunder. En viktig fråga för fastighetsmäklare blir därför hur effektivt det är att använda sig av det traditionella marknadsföringsstrategierna eller om det är sociala medier som bör tillämpas. Dagens marknadsföringsmetoder som utgör den nya marknadskommunikationsmixen består av fem huvudsakliga delar; annonsering, personlig försäljning, sales promotion, public relations och direkt marknadsföring.

Annonsering är en gammal marknadsföringsmetod och rör sig oftast om tidskrifter, tidningar, TV, radio och stadsbussar. Personlig försäljning är en effektiv marknadskommunikation för att skapa och hantera personliga kundrelationer. Sales promotion inbegriper skyltar och affischer som är synliga på offentliga platser såsom trafik och centrum etc. Public relations handlar mer om företagets varumärke och arbetar mer med information än reklam för att skapa önskad bild av företaget och för att få ett bra rykte, (Mangold och Faulds 2009). Direktmarknadsföring delas in i två kategorier; direktreklam och telemarketing. Direktreklam är reklam som kommer hem till brevlådan och telemarketing är e-post som skickas genom smartphones eller datorer,

(8)

2 (Kotler, 2012). De traditionella kommunikationskanalerna för fastighetsmäklarbranschen är personlig försäljning och public relations. Att internet växer förändrar den traditionella marknadskommunikationsmixen då andra marknadsföringsalternativ därav blivit tillgängliga, (Wildenstam & Uggla, 2018).

Fördelen med att använda sig av sociala medier kan kopplas till fastighetsmäklarbranschen, där intressenter snabbt kan komma i kontakt med fastighetsmäklaren som avser att sälja bostaden.

På detta sätt byggs en relation upp där frågor och svar utbytes, (Wildenstam & Uggla, 2018).

Detta är en av anledningarna till att åtta av tio fastighetsmäklare väljer att använda sig av sociala medier som arbetsverktyg, varav nio av tio känner nytta ur ett marknadsföringsperspektiv, (Mäklarvärlden, 2014).

1.1.2 Digital marknadsföring

Sociala samt digitala medier syftar till olika former av medier i elektroniska former, som kontinuerligt sprider utvald information från människor. Detta innefattar alla sorters mediekanaler som används via bland annat mobiltelefoner, datorer och andra elektroniska apparater, (Smith, 2011). Digital marknadsföring syftar i denna uppsats till fastighetsmäklarens användning av dessa apparater till att kommunicera med potentiella framtida kunder, men även för att finna köpare till de objekt som fastighetsmäklaren säljer.

Antalet personer i Sverige som är uppkopplade på internet och använder sig av sociala medier ökar dagligen. Speciellt är det den yngre generationen som sociala medier lockar, men användandet börjar krypa upp i åldrarna. 2018 hade omkring 98% av Sveriges befolkning tillgång till internet. 83% av de som har tillgång till internet använder sig av sociala medier, varav 63% av dessa använder sociala medier dagligen. Det sociala medie som ökar mest i användarantal är Instagram, (Svenskarna och internet, 2018). På grund av sociala mediers framgång de senaste åren är det viktigt för både fastighetsmäklarbranschen i sin helhet samt fastighetsmäklare som individer att anpassa sig efter denna digitala revolution. Det har aldrig varit viktigare att utmärka sig bland konkurrenterna på sociala medier då det är där många potentiella säljare finns, och som söker efter fastighetsmäklare för att sälja sitt hus. Det är även på sociala medier potentiella köpare söker efter sitt framtida hem. Man måste hänga med i utvecklingen av samhället för att på ett effektivt sätt marknadsföra sig själv och sina objekt på ett nytänkande och innovativt sätt, (Allen, Cadena, Rutherford, & Rutherford, 2015).

(9)

3

Facebook

Instagram

Snapchat

Twitter

Sedan starten 2004 har Facebook fungerat som ett kommunikationsverktyg för att bygga nätverk i form av bild och text på internet.

En applikation som laddas ner till smartphones där man delar med sig av bilder och texter. Ägs sedan 2012 av Facebook.

Användarna av denna applikation skickar iväg bilder, så kallade ”Snaps”, och dessa försvinner efter antingen sekunder eller en dag beroende på form av Snap. Syftet med applikationen är att bilderna som skickas skall vara temporära.

Nätbaserad mikroblogg med inlägg på max 280 tecken. Inläggen på denna hemsida kallas för ”Tweet”

Figur 1: Information hämtad från Nationalencyklopedin.se

(10)

4 1.2 Problemdiskussion

Dagens konsumenter söker sig till sociala medier för att få kunskap och förståelse kring ämnen som tidigare inte varit tillgänglig att lära sig, med syftet att utöka sin egen kompetens i olika områden. Detta ökar pressen på företagen att utåt sett visa vad man har att erbjuda kunderna och möta detta konsumentbeteende på ett professionellt vis, (Nunes, Bellin, Lee & Schunck, 2013). Applicerar man detta till fastighetsmäklarbranschen, sociala mediers framfart som marknadsföringsverktyg samt med den ökade konkurrensen måste fastighetsmäklare idag anpassa och använda sig av dessa nya kanaler för att inte försvinna i mängden, och därav inte får några intag, (Frankelius, Norrman & Parment 2015). För en fastighetsmäklare är intag, alltså att åka till objektet som skall säljas och göra en värdering för säljaren, av stor vikt för att senare i processen få uppdraget att sälja objektet. Utan förmedlingsuppdrag får en fastighetsmäklare en lägre inkomst då branschen bygger på att man tjänar pengar på att sälja, så kallad provision, (Fastighetsmäklarinspektionen, 2012).

En undersökning gjord av fastighetsmäklarföretaget Fastighetsbyrån visar att svenskar har ett lågt förtroende för fastighetsmäklare på sociala medier. Denna undersökning riktade in sig på två sociala medier, Facebook och Twitter, där man gått igenom offentliga inlägg från personer som delat sin åsikt kring fastighetsmäklare. Resultatet blev att allmänheten har en relativt dålig bild av just fastighetsmäklare på sociala medier, och att de negativa kommentarerna är fler än de positiva, speciellt på Twitter, (Svd, 2012). Precis som tidigare nämnt så söker sig konsumenter till internet för att dela med sig av sina åsikter, och det är via sociala medier som den negativa feedbacken syns och sprids snabbast. Nunes et al., (2013) fann att var tredje internetanvändare sprider information via sociala medier som kan ses som negativ för företags varumärke. För en fastighetsmäklarbyrå eller fastighetsmäklare som individ kan detta ha en påverkan då konkurrensen är stor och man förlitar sig på sina befintliga kundrelationer samt att man blir rekommenderad av tidigare kunder. Att marknadsföra sig via sociala medier på ett effektivt sätt har därför aldrig varit viktigare, (Palm, 2013).

Att människor idag använder sig av sociala medier samt att det är ett bra sätt att marknadsföra sina tjänster genom är alltså säkerställt. En undersökning kring vart man bör fokusera sin marknadsföring samt på vilket sätt saknas dock. Det saknas även konkret forskning på hur individer reagerar på marknadsföring via olika sociala medier. Detta i form av exempelvis seriositet kontra otillförlitlig, eller vart individer är tillmötesgående gentemot bostadsannonser vilket skapat ett kunskapsgap som vi genom denna uppsats önskar fylla.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare bör marknadsföra sina objekt via sociala medier. Tidigare har företag marknadsfört sig själva genom reklam i tidningar, via radio och TV. Idag är dessa marknadsföringsmetoder inte lika effektiva i samma utsträckning då internet ständigt växer och avanceras, (McGaughey & Mason, 1998). Med hjälp av en kvantitativ och en kvalitativ studie ska denna uppsats skapa kunskap kring hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier. Detta resultat ger möjlighet att bygga vidare och visa vilka sociala medier

(11)

5 som dominerar bland de olika generationerna och hur stor mängd av populationen som faktiskt använder sig av de nya kommunikationsvägarna.

1.4 Problemformulering

Hur når fastighetsmäklare ut till potentiella kunder genom marknadsföring via sociala medier?

1.5 Definition av begrepp Marknadsföring

Marknadsföring handlar om kontakten med kunder och hur man skall locka dessa för att köpa företagets produkter eller tjänster. Man vill även sprida information och erbjudanden vilket görs genom marknadsföring, och samtidigt bygga kundrelationer med redan existerande kunder men även nya potentiella kunder, (Kotler, 2012).

Fastighetsmäklare

Fastighetsmäklare är en yrkesform vars huvudsakliga syfte är att agera som en förmedlare mellan köpare och säljare. Som fastighetsmäklare ansvarar du för att marknadsföra fastigheter, ta hand om kontraktsförhandlingar samt slutligen sälja fastigheten, (Allen, Cadena, Rutherford,

& Rutherford, 2015).

Sociala medier

Sociala medier är ett kommunikationsverktyg där användare får en direktkontakt med andra användare. Det speciella med just sociala medier, vid jämförelse med andra marknadsföringskanaler, är att det skapas en tvåvägskommunikation med t.ex. företaget och företagets kunder. Både personliga relationer och kundrelationer kan med hjälp av sociala medier byggas upp. Kommunikation och spridning av information sker främst via texter, bilder och ljud på internet, (Nationalencyklopedin).

Bostad

En bostad innefattar olika former av boenden, såsom lägenheter, hus och enskilda rum, med det huvudsakliga syftet att hysa en eller flera personer under en längre tid, (Nationalencyklopedin).

(12)

6 2. Teoretisk referensram

I detta avsnitt presenteras det teoretiska material som kommer att användas för att analysera det empiriska resultatet och vidare i analysen. Här redogörs grundläggande teoretiska modeller. Fortsättningsvis belyser vi hur sociala medier kan användas som marknadsföringsverktyg.

2.1 Kommunikationsprocessen

Figur 1. (Wildenstam & Uggla,2018). Egen illustration - Kommunikationsmodell

Ovanstående modell visar stegvis hur ett företag går tillväga för att göra reklam för en produkt samt informera sina intressenter för att hålla dem uppdaterade. När kommunikation sker är det mycket som måste tas till konsideration. Första steget i modellen är information och detta innefattar innehåll, upplysning och meddelande som i sin tur skapar budskapet. Budskapet kommuniceras därigenom till mottagaren som ordentligt måste tänkas igenom av sändaren. I kombination med detta har val av medier stor påverkan för att kunna uppnå önskad effekt. En återkoppling görs således till mottagaren för att ta del av deras känslor, behov och utvärderingar som i sista steget visar vilken effekt som har uppnåtts (Wildenstam & Uggla, 2018).

Återkoppling

EFFEKT

Mottagare

Media

Budskap

Sändare

Information

(13)

7 Enligt Wildenstam och Uggla (2018) hämtas all information in från marknaden som därefter förmedlas och granskas av en sändare innan det går ut till valfri media. För att processen skall bli av måste sändaren redan vid granskningen ha ett behov för att kommunicera. Detta behov skall finnas hos en bestämd målgrupp och vara utformat på ett specifikt sätt för att lyckas åstadkomma önskad effekt. Utformningen skall exempelvis utlösa köpsignaler genom indirekt provokation mot kundernas behov och känslor. Vilken typ av kommunikation och media bestäms därefter med hänsyn till företagets profil, produkter av hög kvalitet eller marknader med genomgående låga priser. Olika typer av marknadskommunikationer är stortavlor i tunnelbanan, TV- eller radioreklamer, banners på internet, annonser i tidningar etc.

Företag vill nå så många som möjligt i sin målgrupp, men betala lägsta möjliga pris till marknadsföring. Idag finns många medier att välja mellan och detta bidrar till svårigheter vid val av media på grund av bland annat målgrupp. Den budget som företaget bestämmer till marknadsföring står i relation till den effekt som eftersträvas. Till detta finns figur 3, räckvidd, frekvens, impact och tid som hjälp för orientering, (Wildenstam & Uggla, 2018).

2.2 AIDA-modellen

Figur 2. (Hassan, Nadzim & Shiratuddin, 2015). Egen illustration - AIDA-modell

AIDA-modellen är en kommunikationsmodell som i stor utsträckning används vid

utformandet av marknadsföringsaktiviteter. AIDA beskrivs utifrån fyra olika steg; Attention, Interest, Desire och Action. I översatt form betyder de fyra olika stegen; Uppmärksamhet, Intresse, Önskan och Handling. Dessa steg går iakttagaren igenom från att en annons

Attention

Interest

Desire

Action

Attention innebär enligt Rawal (2013) att först väcka konsumentens uppmärksamhet i det kognitiva stadiet. Detta görs genom utstickande annonser som visuellt fångar konsumentens uppmärksamhet. Om konsumenten inte uppmärksammar produkten eller företaget anses kunden vara förlorad.

Efter att ha fångat konsumentens uppmärksamhet ska budskapet leda till ett intresse. Detta görs genom att framföra produktens fördelar, en överlägsen fördel, funktioner samt medvetenhet om vad konsumenten går miste om ifall köp inte utförs (Ferrell & Hartline, 2012).

I detta steg skapas ett intresse från konsumentens sida som konverteras till ett behov eller önskan. Detta görs genom personifiering, iakttagaren får se produktens eller tjänstens förmåga att tillfredsställa konsumentens behov samt förlust om denne inte har produkten eller tjänsten (Ferrell & Hartline, 2012).

Få kunden till faktisk handling. Konsumenten har i detta stadiet blivit övertygad om annonsens budskap och konvertering har skett. Annonsen har tydligt visat de fördelar som står till kundens förtjänst genom att köpa produkten eller tjänsten eller kontra (Rawal, 2013).

(14)

8 uppmärksammas till att ett agerande sker i form av köp (Hassan, Nadzim & Shiratuddin, 2015).

Kojima (2010, återgiven i Hassan, Nadzim & Shiratuddin, 2015) skildrar modellen som en beteendemodell där modellen tar en människa från okunskap till kunskap, från medvetenhet till köpbeslut. För företag är detta ett redogörelseverktyg där effekten mellan kund och företag kan mätas. Effekten mäts genom den psykologiska omvandlingen som kontrolleras hos

individen vid varje steg i processen.

2.3 Räckvidd, frekvens, impact och tid

Figur 3. (Wildenstam & Uggla, 2018). Egen illustration - Prioriteringsmodell

Prioriteringsmodellen mäter den räckvidd, frekvens, impact och tid som man i första steg vill uppnå hos kunderna, och det man faktiskt lyckas uppnå i en viss situation. Storleken på företagets budget påverkar till stor del hur dessa fyra kombineras (Wildenstam & Uggla, 2018).

Räckvidd anger det mått sändaren lyckats uppnå med sitt budskap genom vald annonsering, tidning, reklamfilm eller sociala medier (Wildenstam & Uggla, 2018). Wildenstam och Uggla (2018) nämner att val av annonsering påverkar det antal mediekontakter som möts av bestämt budskap. I en lokaltidning nämner de att sannolikheten är låg att potentiella kunder utanför den aktuella orten nås av det budskap som vill framföras. Denna slutsats har dragits när de jämfört med reklamfilm på TV4 som når ut till fler än 2,5 miljoner tittare under bästa sändningstid.

Frekvens innefattar antal gånger som en individ ser kampanjen i genomsnitt under kampanjperioden och hur många gånger man bör annonsera för att fler människor skall kunna ta till sig budskapet. Wildenstam och Uggla (2018) förklarar att begreppet impact har att göra med den styrka och kreativitet som budskapet har laddats med. Exempel som tas upp i boken

Räckvidd Frekvens

Impact Tid

(15)

9 är att färger oftare skapar en större impact än svart-vitt, större format ger mer än ett litet, ljud ger vanligen mer än tystnad osv.

I prioriteringsmodellen har tid samt kontinuitet betydelse när reklam presenteras. Är det sommarprodukter, t.ex. stugor och villor vid havet, är det således viktigt att annonsera tidigt på våren. Detta för att uppmärksamma kunderna om dess läge och attraktivitet (Wildenstam &

Uggla, 2018).

2.4 Bannerannonsering

Bannerannons är ett digitalt marknadsföringsverktyg och förekommer som en reklamruta på hemsidor och appar. Dessa är sponsrade inlägg från företag och vistas på alla möjliga

hemsidor och appar. När en internetanvändare klickar på reklamrutan blir den förflyttad från befintlig webbplats till annonsörens webbsida. (Adam, Quinn och Edmonds, 2007; K.

Pongiannan 2011b; Resnick och Albert, 2014). Bannerannonser är den annonsform som flest kom ihåg vid ett minnestest enligt Pongiannan (2011b).

Bannerannonser går ut på att attrahera internetanvändaren med tilltalande bilder samt rörliga animeringar vilket enligt Hsieh och Chen (2011) är ett starkt verktyg för att engagera

internetanvändarna till ett köp. För att lyckas öka uppmärksamheten skall bannersannonser i första hand utvecklas till något personligt så internetanvändaren känner igen vad de exponeras för (Köster, Rüth, Hamborg & Kaspar, 2015). För företag kan detta ske genom att undersöka hur många klick en banner får. Utifrån dessa klick kan man mäta bannerns effektivitet samt påverkan hos internetanvändarna (Yoo, 2009).

2.5 Sociala medier som marknadsföringsverktyg

Sociala medier har på kort tid växt och blivit ett vardagsverktyg där individer kan socialisera sig, och har på så vis även lockat till sig företag som ämnar att marknadsföra sina produkter, (Tsimonis & Dimitriadis, 2014). Sociala medier ger företag ett substitut till traditionell marknadsföring att nå tusentals konsumenter som de kan forma relationer med, både befintliga och potentiella kunder. Facebook har exempelvis funktioner där du kan kommentera, reagera och dela inlägg från företag och på så vis sprids vetskapen om företagets verksamhet till nya kunder. Allt detta kan göras utan att lägga stora summor pengar på banderoller och tv-reklam och kunder får även möjlighet att snabbt komma i kontakt med representanter för varumärket, (Tsimonis & Dimitriadis, 2014).

Visserligen leder sociala medier till att man når ut till många intressenter på ett kostnadseffektivt sätt, men det ökar även pressen att sticka ut på marknaden bland alla konkurrenter. Samtidigt som ett företag når ut till många kunder så gör även konkurrenter detta och man måste därför sprida en positiv syn på varumärket som inte är identisk till andra, med liknande eller samma produkter eller tjänster, (Tsimonis & Dimitriadis, 2014). En studie gjord av Nisar och Whitehead (2016) resulterade i att man tydligt kan se att de kunder som följer ett företag på sociala medier har större benägenhet att handla deras produkter eller använda sig av företagets tjänster. Man sprider även som kund fler positiva åsikter om företaget via sociala

(16)

10 medier om man känner lojalitet till varumärket. Detta leder till att konsumenternas vänner nås av marknadsföring direkt från en källa de litar på.

(17)

11 3. Metod

I detta avsnitt presenteras studiens metodologiska tillvägagångssätt. Vilken avgränsning som har valts för datainsamling samt reflektion hur detta har påverkat validiteten och reliabiliteten av studien.

3.1 Forskningsansats

Studien påbörjades genom att ta del av vetenskapliga artiklar för att skapa en förståelse och teori kring valt ämne, för att sedan arbeta fram en frågeställning. För att besvara frågeställningen samlades empirisk data in genom att använda en kvantitativ strategi, en så kallad enkätundersökning. Enkäter skickades ut till allmänheten via olika sociala nätverk för att ta reda på vilka sociala medier fastighetsmäklare bör fokusera sin marknadsföring för att öka effektiviteten av marknadsföringen, utifrån olika individers perspektiv. Efter enkätundersökningen tog vi beslutet att även utföra tre djupintervjuer med fastighetsmäklare från tre olika fastighetsmäklarfirmor. Vi önskade att genom denna kvalitativa strategi få ytterligare tyngd i den empiriska studien.

Forskningsansatsen som användes i denna uppsats är en blandning av både en deduktiv ansats men även en induktiv ansats. Denna växling mellan två ansatser leder fram till att denna uppsats i slutändan utfördes med hjälp av en abduktiv ansats. Att använda sig av en abduktiv metodik innebär enligt Söderbom och Ulvenblad (2016) att det ofta finns en huvudansats som i sin tur kan karaktäriseras av antingen en hermeneutisk eller positivistisk kunskapssyn. Fokus låg genom hela arbetet på att samla in givande empiri för att vidare analysera och dra slutsatser med hjälp av olika teorier. Därav dras kopplingen till att vår kunskapssyn är ett subjektivt synsätt men med en hermeneutisk verklighetsuppfattning. Det som gjorts är att försöka skapa sig förståelse kring valt ämne genom att ta del av andras erfarenheter.

3.2 Urval

Denna undersökning har avgränsats inom Sverige då fokus ligger på den svenska bostadsmarknaden. Detta för att ta reda på vilka sociala medier som används mest av den svenska populationen men även vart en fastighetsmäklare bör fokusera sin marknadsföring. Enkäten som skickades ut tog i genomsnitt två minuter att svara på och innehöll ett enkelt språk för att minska risken för missförstånd. Detta skickades ut till 100 olika respondenter. Intervjufrågorna skickades ut till tre olika fastighetsmäklare som jobbar på tre olika mäklarfirmor. Vi efterfrågade en intervju med mäklare från olika mäklarfirmor då många mäklare använder sig av sitt kontors marknadsföring via sociala medier och vi ville få perspektiv på olika typer av marknadsföring.

3.3 Utformning av enkäterna

Enkäten utformades genom en internetbaserad hemsida som specialiserar sig på just enkätundersökningar. Denna hemsida heter Easyquest.com och är ett enkelt verktyg att göra en snabb och stilren enkät. Hemsidan kontrollerade hur många som svarat på den utskickade enkäten samt om ett formulär var ofullständigt, vilket var till stor hjälp när datan i efterhand

(18)

12 skulle analyseras, (Easyquest.com, u.å). Två av enkätfrågorna utformades med hjälp av en likertskala, vilket innebär att respondenten får välja mellan fem alternativ för att få deras åsikt kring dessa två olika påståenden. Punkt ett avsåg i denna uppsats att respondenten “Tar helt avstånd från påståendet” och punkt fyra avsåg att respondenten “Fullständigt håller med påståendet”. Hänsyn togs till att respondenter aldrig sett en bostadsannons på de olika sociala medierna och punkt fem blev därför “Har aldrig sett en bostadsannons på denna app/hemsida”.

Resten av frågorna är antingen flervalsfrågor eller ja och nej-frågor.

Respondenterna fick välja bland olika sociala medier där fastighetsmäklare marknadsför objekt.

Detta för att kunna avgöra vilka sociala medier som är populärast, vilka som inger en känsla av professionalism samt vilka kanaler som bör och inte bör undvikas när fastighetsmäklare skall marknadsföra sina objekt. Då det finns många olika sociala medier valdes fyra välkända för att avgränsa uppsatsen. Dessa hemsidor och appar blev Facebook, Instagram, Snapchat och Twitter. Efter enkäten utformats skickades en kopia till ansvarig handledare, där feedback gavs och enkäten uppdaterades och godkändes. Efter godkännande från handledaren gjordes en pilotstudie med 10 respondenter som fick genomföra enkäten. Pilotstudien gjordes med syftet att se om enkätfrågorna kunde missuppfattas av respondenterna, vilket är en vanlig företeelse, (Christensen, Engdahl, Grääs, & Haglund, 2010). När 10 svar registrerats tillfrågades respondenterna om de förstod frågorna samt vad de tyckte om frågorna och gav givande feedback tillbaka. Efter diverse ändringar påbörjades enkätundersökningen.

3.4 Genomförande av enkätundersökning

Enkäten skickades ut via olika sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, där 100 respondenter fick svara på nio frågor. Familjemedlemmar samt vänner hjälpte med att sprida vidare samt dela enkätundersökningen. Tillsammans med enkäten skickades en förklaring om vad enkäten handlade om, syftet med undersökningen samt att undersökningen var helt anonym. För att ta reda på hur lång tid enkäten skulle ta att genomföra skickades enkäten ut till testpersoner. Programmet som användes i denna undersökning visade den tid som krävdes för att genomföra enkäten. Detta menar Christensen, et al., (2010) är viktig information att ha med i beskrivningen av enkäten för att öka svarsfrekvensen.

3.5 Utformande av intervjufrågorna

Totalt genomfördes tre intervjuer med tre olika fastighetsmäklare från tre olika

fastighetsmäklarkontor. Målet med intervjuerna var att få en djupare förståelse för varför fastighetsmäklare väljer att marknadsföra sig genom vissa mediekanaler men inte andra samt deras syn på effektiv marknadsföring via sociala medier. Utifrån dessa frågeställningar kunde sju intervjufrågor tas fram som gav fastighetsmäklarna en möjlighet att berätta vilka medier de använder och varför. Intervjufrågorna skickades till ansvarig handledare för att få

godkännande och därefter utfördes intervjuerna.

3.6 Genomförande av intervjuer

Alla tre intervjuer genomfördes på distans. Varje respondent fick frågorna via sin mail tillsammans med en förklaring kring vad intervjuerna handlade om samt varför de samlades

(19)

13 in. Vidare fick respondenterna välja om de ville vara anonyma, vilket alla tre valde att vara.

Intervjusvaren samlades sedan in genom ett vändande mail och kunde enkelt sammanfattas (se bilaga 2).

3.7 Litteraturgenomgång

För att samla in relevant fakta och kunna besvara frågeställningen gjordes sökningar via olika databaser genom Högskolan i Halmstads bibliotek. Detta för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som kunde användas som teori i uppsatsen. Databaser som användes var ABI Inform Global, som innehåller vetenskapliga artiklar kopplade till företagsekonomi, samt Google Scholar, som också gav givande artiklar kopplade till frågeställningen. Alla artiklar som valts är peer reviewed och referentgranskade av experter inom undersökt område. Sökord som användes var “Social media”, “Real estate broker” samt “Marketing”. Även tryckta böcker användes utöver de vetenskapliga artiklarna för att komplettera perspektiven som de vetenskapliga artiklarna gav. Under detta arbete har litteratur som använts huvudsakligen bestått av vetenskapliga artiklar och böcker, och dessa källor har sedan vävts samman med hjälp av tidskrifter från world wide web.

3.8 Bortfall

Hänsyn har tagits till bortfall som enligt Lekvall och Wahlbin (2001) är en konsekvens som ses på nästintill alla kvantitativa studier, och orsaken till detta är ofullständiga svarsformulär. Dock innehåller denna studie inga bortfall då alla enkäter samt intervjufrågor besvarades korrekt av de tillfrågade.

3.9 Metodkritik 3.9.1 Validitet

Validitet delas normalt upp i två kategorier för att ta reda på om man studerat det man ämnat att studera. Dessa två kategorier kallas intern validitet samt extern validitet. För att undersöka om den interna validiteten stämmer börjar man med att söka efter likheter och skillnader mellan sin empiri och teori, som i detta fall är enkätundersökningen samt intervjuerna tillsammans med den teoretiska referensramen. Man söker på så vis efter en intern korrelation i de genomförda undersökningarna. Den externa validiteten ämnar istället att se om det resultat som framkommit efter uppsatsens avslut kan appliceras på en hel befolkning, (Söderbom & Ulvenblad, 2016).

Applicerat på denna uppsats kan man se att den interna validiteten har uppnåtts då enkät- och intervjufrågorna utformades utifrån en blandning av kunskapsluckan samt den teoretiska referensramen. Den externa validiteten kan ses som låg då exempelvis information om kön och ursprung på de som svarade på enkät- och intervjufrågorna inte finns.

3.9.2 Reliabilitet

Även reliabilitet delas upp internt och externt. Söderbom och Ulvenblad (2016) förklarar att en intern reliabilitet innebär att olika läsare skall nå fram till samma slutsats i uppsatsen, oberoende av tidigare kunskaper och erfarenheter. Den externa reliabiliteten innebär att andra studier, som behandlar liknande idéer, skall komma fram till en liknande slutsats. Denna undersökning har hög extern reliabilitet. Oavsett vilka man frågar genom en kvantitativ studie så bör svaren vara

(20)

14 likvärdiga. Det finns alltid risk för att individer svarar olika men då antalet svar är så pass högt dras ändå slutsatsen att studien har en hög tillförlitlighet. Den interna reliabiliteten är hög då resultatet stämmer överens med tidigare forskning.

3.9.3 Etiskt ställningstagande

Den information som kunde hämtas genom enkätundersökningarna samt intervjufrågorna har behandlats konfidentiellt. Respondenterna som deltagit i undersökningarna har inte nämnts vid namn eller liknande för att dessa skulle kunna svara anonymt på undersökningarna.

Respondenterna fick veta genom en informerande text att endast författarna skulle ta del av den inskickade datan och att man på egen begäran fick vara helt anonym. Beslutet att anonymisera respondenterna togs med syftet att de skulle känna sig tryggare att svara sanningsenligt på undersökningarna. Att respondenterna är mer benägna att svara sanningsenligt stärker i sin tur trovärdigheten på deras enkätsvar och intervjusvar och på så vis även studiens slutliga resultat.

(21)

15

14 16 3

49 11

2 1

2 2

100

0 20 40 60 80 100 120

4. Empiri

Detta kapitel visar resultatet av utförd kvantitativ undersökning med 100 respondenter samt kvalitativ undersökning med tre fastighetsmäklare. Resultatet presenteras i diagramform för att lättare se respondenternas svar. I detta kapitel kommer även den data som de kvalitativa intervjuerna genererade att presenteras. Empirin kommer att presentera varje forskningsfråga för sig för en tydlig struktur att följa.

4.1 Kvantitativ studie Diagram 1.

Vilken/vilka av följande sociala medier använder du?

På denna fråga har 100 av 100 respondenter svarat. Då det är en flervalsfråga hade respondenterna möjligheten att svara på att de använder flera av de olika sociala medierna och inte bara en av dem. En respondent använder ingen av de sociala medier som ingår i denna undersökning men resterande 99 respondenter använder en eller flera. Det populäraste svaret är att respondenten använder Facebook, Snapchat och Instagram, vilket 49 respondenter svarat.

Populära svar är även att respondenten endast använder Facebook, med 14 svar, och att respondenten använder både Facebook och Instagram, med 16 svar. Att respondenterna använder alla de sociala medier som undersöks i denna uppsats har 11 personer svarat. Att använda Snapchat och Facebook gör tre respondenter. Att använda Facebook och Twitter gör två respondenter. Två respondenter svarar att de använder Snapchat och Instagram, och två respondenter svarar att de bara använder Instagram.

(22)

16

46 38 1

1 1

8 5

100

0 20 40 60 80 100 120

Facebook Facebook|Instagram Facebook|Snapchat|Instagram Hemnet Hemnet|Instagram Ingen av ovanstående Instagram Totalt

Diagram 2.

På vilken/vilka av dessa sociala medier har du under de senaste månaderna sett en fastighetsmäklare marknadsföra bostäder till salu?

Denna fråga är en flervalsfråga och respondenterna har därför haft möjligheten att svara flera olika svar. Detta gör denna fråga fått sammanlagt 140 olika svar från 100 respondenter. Två av dessa respondenter valde alternativet “annat” och har då kommenterat att de sett bostäder till salu på Hemnet, vilket är en hemsida där fastighetsmäklare lägger ut bostäder till salu, men då Hemnet i denna uppsats inte räknas som sociala medier ses detta som bortfall i denna undersökning. Åtta respondenter har inte sett en fastighetsmäklare marknadsföra en bostad till salu på något socialt media.

85 respondenter har sett en eller flera bostadsannonser från fastighetsmäklare på Facebook. 45 respondenter har sett en eller flera bostadsannonser från fastighetsmäklare på Instagram. En person har sett en bostadsannons marknadsföras via Snapchat och ingen av de tillfrågade respondenterna har sett en fastighetsmäklare marknadsföra en bostad via Twitter.

(23)

17

25

75

100

0 20 40 60 80 100 120

Ja Nej Totalt

5

25

70

100

0 20 40 60 80 100 120

Facebook Ingen av ovanstående Svarade nej på förgående fråga Totalt

Diagram 3.

Har du under de senaste tre åren köpt en bostad?

På denna fråga svarade 100 av 100 tillfrågade respondenter. 25 respondenter svarade att de under de tre senaste åren köpt en bostad. 75 respondenter svarade att de inte köpt en bostad de senaste tre åren.

Diagram 4.

Om du svarade ja på föregående fråga, var sökte/hittade du annonsen som slutligen ledde till ditt bostadsköp?

På denna fråga svarade 100 av 100 respondenter. 70 respondenter svarade nej på föregående fråga. 25 respondenter svarade att ingen av de undersökta sociala medierna var där de hittade bostadsannonser som slutligen ledde till bostadsköp. Fem respondenter hittade bostadsannonsen som slutligen ledde till ett bostadsköp via Facebook.

(24)

18

52 48

100

0 20 40 60 80 100 120

Ja Nej Totalt

19 18 8

5 2 0 0

52

0 10 20 30 40 50 60

17-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 75+

Totalt

Diagram 5.

Har du det senaste året aktivt letat efter en bostad eller fastighet till salu?

100 av 100 respondenter svarade på denna fråga. 48 respondenter har inte aktivt letat bostad det senaste året samtidigt som 52 respondenter aktivt har letat efter en bostad.

Diagram 6.

Översikt av åldrarna och de som har letat efter en bostad eller fastighet till salu det senaste året

Detta diagram visar hur många som svarat “JA” på frågan “Har du det senaste året aktivt letat efter en bostad eller fastighet till salu?”. Detta resultat har sedan jämförts med hur gammal respondenten är. 19 respondenter som svarade ja är mellan 17–25 år, 18 respondenter är mellan 26-35 år, åtta respondenter är mellan 36-45 år, fem personer är mellan 46-55 år och två personer som sökt bostad de senaste året är mellan 26-65 år. Sammanlagt svarade 52 respondenter att de sökt efter en bostad det senaste året.

(25)

19

9 8

1

31

3

48

100

0 20 40 60 80 100 120

7

35 40 14

4

100

0 20 40 60 80 100 120

Har aldrig sett en bostadsannons på denna hemsida/app Instämmer fullständigt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Totalt

Facebook Diagram 7.

Om du svarade ja på föregående fråga, var söker du eller vart hittar du bostadsannonserna?

100 av 100 respondenter svarade på denna fråga. 48 respondenter anger att de svarade nej på föregående fråga. 31 respondenter anger att de inte söker efter bostad på någon av de sociala medier som är aktuella i denna undersökning. Nio respondenter söker efter bostadsannonser via Facebook, åtta respondenter söker via Facebook och Instagram, 3 personer letar endast på Instagram, och en person söker via Facebook, Instagram och Twitter. Sammanlagt söker 18 respondenter via Facebook, 12 respondenter via Instagram och en respondent via Twitter.

Diagram 8.

Svara på följande påstående på en skala från 1–4 där 1 är att du tar avstånd från påståendet och 4 är att du instämmer fullständigt med påståendet. "När jag ser bostadsannonser på denna app/hemsida blir jag mer intresserad av bostaden, och vill få mer information av ansvarig fastighetsmäklare."

(26)

20

68 2

6 4

20

100

0 20 40 60 80 100 120

Snapchat

100 av 100 respondenter har valt att svara på påståendet men av dessa har 7 respondenter svarat att de aldrig sett en bostadsannons på Facebook. Det innebär att 93 respondenter har svarat på påståendet när de ser bostadsannonser på Facebook blir de mer intresserade av bostaden och frågar ansvarig fastighetsmäklare om mer information. 38% instämmer fullständigt, 43%

instämmer delvis till påståendet, 15% tar delvis avstånd och 4% tar helt avstånd från påståendet.

Diagram 9.

100 av 100 respondenter har valt att svara på detta påstående men 68 respondenter har aldrig sett en bostadsannons på Snapchat och anger därför inte sin åsikt. 32 respondenter har svarat och av dessa anger 6% att de instämmer fullständigt med påståendet, 16% instämmer delvis med påståendet, 13% tar delvis avstånd från påståendet och 65% tar helt avstånd från påståendet.

(27)

21

27 22

38 7

6

100

0 20 40 60 80 100 120

Instagram

74 2

5 3

16

100

0 20 40 60 80 100 120

Twitter Diagram 10.

100 av 100 respondenter har valt att svara på detta påstående men 27 respondenter har aldrig sett en bostadsannons på Instagram. Av de 73 respondenter som har sett en bostadsannons på Instagram tar 8% helt avstånd från påståendet, 10% delvis avstånd, 52% instämmer delvis till påståendet och 30% instämmer fullständigt.

Diagram 11.

(28)

22

5

41 35 12

7

100

0 20 40 60 80 100 120

Facebook

100 av 100 respondenter har valt att svara på detta påstående. 74 av dessa anger att de aldrig sett en bostadsannons på Twitter. 26 respondenter har angett sin åsikt kring om de anser att en bostadsannons på Twitter gör dem mer intresserade av bostaden, och vill få mer information av ansvarig fastighetsmäklare. 8% instämmer fullständigt i att Twitter skapar ett intresse för bostadsannonser som publiceras där. 19% instämmer delvis på detta påstående. 12% tar delvis avstånd från påståendet och 62% tar helt avstånd från påståendet.

Diagram 12.

Svara på följande påstående på en skala från 1–4 där 1 är att du tar avstånd från påståendet och 4 är att du instämmer fullständigt med påståendet. "Denna hemsida/app ser jag som ett seriöst marknadsföringsverktyg när jag söker bostad."

100 av 100 har valt att svara på detta påstående. Fem av dessa respondenter har aldrig sett en bostadsannons på Facebook vilket innebär att 95 respondenter har sett en bostadsannons till salu via Facebook och därför har en åsikt kring om det är ett seriöst marknadsföringsverktyg.

7% tar helt avstånd från detta påstående, 13% tar delvis avstånd från påståendet, 37%

instämmer delvis och 43% instämmer fullständigt om att Facebook är ett seriöst marknadsföringsverktyg att leta bostadsannonser i.

(29)

23

54 5

5 12

24

100

0 20 40 60 80 100 120

Snapchat

25 27 26 13 9

100

0 20 40 60 80 100 120

Instagram Diagram 13.

100 av 100 respondenter har svarat på detta påstående, varav 54 av dessa har angett att de aldrig sett en bostadsannons på Snapchat. Detta innebär att 46 personer har förmedlat om de anser att Snapchat är ett seriöst marknadsföringsverktyg vid bostadssökande. Av dessa 46 svar anger 11% att de instämmer med påståendet, 11 % instämmer delvis med påståendet, 26% tar delvis avstånd från påståendet och 52% tar helt avstånd från detta påstående.

Diagram 14.

100 av 100 respondenter har svarat på denna fråga men 25 av dessa har aldrig sett en bostadsannons på Instagram och väljer därför att inte förmedla sina åsikter. 75 respondenter valde att svara på om de anser att Instagram är ett seriöst marknadsföringsverktyg och av dessa

(30)

24 har 36% angivit att de instämmer fullständigt med påståendet, 35 % instämmer delvis med påståendet, 17% tar delvis avstånd från påståendet och 12% tar helt avstånd från påståendet.

(31)

25

65 4

5 6

20

100

0 20 40 60 80 100 120

Twitter

Diagram 15.

Genom detta diagram valde 100 av 100 respondenter att svara på om de anser att Twitter är ett seriöst marknadsföringsverktyg. 65 av 100 respondenter har aldrig sett en bostadsannons till salu och 35 personer har angivit hur mycket de håller med påståendet. Av dessa 35 personer har 57% angivit att de tar helt avstånd, 17% tar delvis avstånd, 14% instämmer delvis och 12%

instämmer fullständigt.

4.2 Kvalitativ studie 4.2.1 Respondenttabell

Då våra tre respondenter i den kvalitativa datan ska förbli anonyma följer nedan en tabell för respektive respondent.

Tilltalsnamn studie Yrke Företag

Respondent A Fastighetsmäklare Våningen & Villan Fastighetsförmedlingen

Respondent B Fastighetsmäklare Västanhem

Respondent C Fastighetsmäklare Husmanhagberg

(32)

26 4.2.2 Forskningsfråga 1

Hur marknadsför du ett objekt? Använder du någon av dessa sociala medier när du ska marknadsföra?

- Facebook - Instagram - Snapchat - Twitter

Respondent A marknadsför sina objekt på Facebook och Instagram. Respondent B använder sig också av Facebook och Instagram för att marknadsföra sina objekt. Respondent C använder sig både av sina privata kanaler och företagets för att marknadsföra objekt. Dessa kanaler är Facebook och Instagram. I samband med att respondent C använder sina privata kanaler för att nå ut till sina bekanta delar företaget också samma inlägg för att nå ut till sina följare. På Instagram har respondent C ett specifikt mäklar-konto där respondenten gör inlägg på objekt som den förmedlar och video från visningarna som den håller. Kontoret som respondent C jobbar på har också ett eget Instagram konto där alla mäklarens inlägg samt stories delas för att öka dess spridning.

4.2.3 Forskningsfråga 2

Beroende på vad du svarade på fråga ett. Vad är det du försöker uppnå genom det sociala medie du använder i marknadsföringssyfte?

Respondent A vill nå ut till rätt målgrupp via vissa algoritmer och rätt forum genom de två sociala medierna som respondenten använder, Facebook och Instagram. Respondent B vill genom sina två sociala medier Facebook och Instagram nå ut till fler människor som kan dela inlägget och därmed fler som kan klicka sig in på annonsen. När fler ser annonsen blir det förhoppningsvis fler spekulanter som vill köpa och höjer budet i kombination med detta.

Respondent C vill genom sina två sociala medier Facebook och Instagram öka spridningen av objekten så att fler ser dessa. Genom dessa två sociala medier har dess företag lyckats bygga upp en följarskara där många intresserade vänder sig till de för att få mer information angående objekten som de förmedlar för tillfället men även objekt som inte kommit ut på den öppna marknaden.

Varför använder ni det sociala medie ni använder?

Respondent A använder Facebook och Instagram för marknadsföring av tjänster som respondenten kan erbjuda och samtidigt för att få fler intresserade till visningarna. Respondent B använder Facebook och Instagram för att nå ut till fler människor. På respondentens privata kanaler publiceras spontana inlägg då respondent B vill visa vad den jobbar med, hur respondentens dagar ser ut samt vad respondenten har uppnått i sitt yrke. På företagets Facebook och Instagram sida publiceras mer kontenta och professionella inlägg. I kombination med detta försöker respondent B hitta nya vägar för att nå ut till en spekulant. Har man 500 vänner på ett socialt medie och 5% tipsar sina vänner, kollegor och familjer då har man breddat marknadsföringen helt gratis och utan några större ansträngningar. Utifrån denna typ av marknadsföring tycker respondent B att man får en ökad chans till att få komma ut på fler kundmöten som resulterar i fler intagsmöten, fler försäljningar och mer pengar till fickan.

(33)

27 Ålderskategorin som är mellan 20-40 år är oftast intresserade av referenser, hur man jobbar, vad man får för resultat prismässigt och hur länge man arbetar med ett objekt. Respondent B använder därför Facebook och Instagram då respondenten tycker att man når ut till önskad målgrupp. Respondent C använder endast Facebook och Instagram då respondenten och företaget i sig har lyckats bygga upp en följarskara som visat goda resultat och fler intressenter.

Vad tror du att du hade kunnat få ut genom att använda de andra sociala medierna:

Respondent A tror inte att användning av Snapchat eller Twitter hade givit några större resultat då sättet att annonsera eller möjligheten att kunna nå ut till rätt målgrupp är svårare än på Facebook och Instagram. Respondent A poängterar också att Snapchat och Twitter inte används på Våningen & Villan i marknadsföringssyfte då man oftast på dessa sociala medier mikrobloggar samt skickar bilder med olika filter vilket inte inger en känsla av seriositet.

Respondent A ser därför inte Snapchat och Twitter som seriösa kanaler i marknadsföringssyfte.

Respondent B använder inte Snapchat eller Twitter i samma utsträckning som Facebook och Instagram vid marknadsföringssyfte. Enligt respondent B är Snapchat mer intim där man kan publicera bilder när man sitter på en soffa och inväntar en kunder till en visning. Inlägg som precis nämnt görs inte av respondent B på Facebook eller Instagram då dessa sociala medier reflekterar mer professionalism i marknadsföringssyfte. Respondent C ser inte Snapchat och Twitter som populära marknadsföringskanaler. Detta då Snapchat och Twitter enligt respondent C oftast inte är i den målgrupp som de önskar nå ut till. Respondent C använder Snapchat för privat bruk och ser inte hur en marknadsföring via appen hade varit effektiv. Twitter är något som respondenten inte är bekant med och därmed inte lika viktig som Facebook och Instagram.

Varför använder ni inte de andra sociala medierna?

Respondent A tycker inte att Twitter och Snapchat används av en stor majoritet som Facebook och Instagram. Respondent A vill därför inte spendera tid på annonsering av objekt på sociala medier som inte används av en bred målgrupp. Respondent B ser inte Snapchat och Twitter lika lockande som Facebook och Instagram när det kommer till marknadsföring av objekt. Detta då respondent B oftast använder Snapchat till att skicka bilder och video med appens intressanta effekter och Twitter för att mikroblogga. Respondent B tror att annonsering av objekt hade fått mindre uppmärksamhet på Snapchat och Twitter jämfört med Facebook och Instagram.

Respondent C ser inte Twitter och Snapchat som ett lika populärt marknadsföringsverktyg i jämförelse med Facebook och Instagram. På Snapchat tycker respondent C att det är svårt att nå ut till den åldersgrupp som efterfrågas. Twitter är ett socialt medie som respondent C inte är så mycket i bekantskap med och därmed inte tänkt Twitter som en marknadsföringskanal.

(34)

28 4.2.7 Forskningsfråga 6

Vad tror du om att marknadsföra på detta sociala medie samt vilken känsla vill du förmedla isåfall? Motivera respektive sociala medie.

Respondent A tycker att Facebook har bred målgrupp och att den används av många gör att bostaden syns bra på detta sociala medie. Instagram har också en bred målgrupp och används av många. På Instagram lyfts bilder bättre samtidigt som det finns mer rörlig media som gynnar annonsen. Snapchat däremot tycker respondent A inte bidrar till större mervärde på grund av målgrupp och färre som via detta forum ser bostaden. Twitter som socialt medie har inga rörlig media i jämförelse med Facebook och Instagram och därmed tycker inte respondent A att Twitter ger större rum för att kunna förmedla känslor.

Respondent B ser Facebook som ett viktigt sociala medie för att kunna nå ut till de äldre som mer sällan har ett Instagramkonto. Instagram är ett snabbt och frekvent socialt medie för att kunna nå ut till de unga. Genom Instagram är det lättare att nå den trendiga och alerta kundsegmentet vilket skapar en god kombination av att marknadsföra på både Facebook och Instagram. Respondent B ser Snapchat som ett mindre effektivt sociala medie i marknadsföringssyfte då 2000-talister har mer användning av den än vad 90-talister har som respondent B är.

Respondent C ser Facebook som ett seriöst socialt medie med många aktiva användare. Dessa användare kan till större sannolikhet vara möjliga köpare av en bostad då bredare målgrupp klickar sig in på annonserna genom just Facebook. Instagram är smidig i den utsträckning där intressenter snabbt kan skicka iväg ett meddelande och ställa frågor kring objektet eller visningstider. Snapchat har inte givit respondent C positiva intryck när det kommer till marknadsföring av objekt. Respondent C vill ta reda på hur många man kan nå ut till genom att marknadsföra kontoret eller sig själv som mäklare via Snapchat, men har själv aldrig använt den. Twitter har respondent C aldrig använt och vet därför inte vilken påverkan det hade skapat hos användarna.

När du ser en annons från en annan mäklare, vad tänker eller känner du kring den om den finns på dessa fyra sociala medier, motivera respektive.

Respondent A gav inte så mycket svar på denna fråga men ansåg att Facebook och Instagram är ett smart marknadsföringsverktyg men att mycket beror på annonsens budskap samt kvalité.

Respondent A anser vidare att Snapchat som marknadsföringsverktyg är nytänkande och vill veta mer om effekten den ger. Twitter är inget seriöst media för marknadsföring enligt

(35)

29 respondent A. Enligt respondent B har Facebook många fördelar i den utsträckning att när en annan person gillar ett inlägg, dyker det inlägget upp på personens flöde och detta gör att dess användare kan se inlägget och klicka sig in på annonsen. I marknadsföringssyfte är Facebook enligt respondent B på första plats. Instagram är smidig då respondenten lätt kan dela andras inlägg och tvärtom, vilket gör att ett inlägg sprids snabbt och fler intressenter dyker upp. På Snapchat har respondent B ett privat konto och begränsat antal vänner. Detta sociala medie använder respondent B endast till att skicka roliga bilder eller händelser av ens vardag och ser därför inte Snapchat som ett seriöst marknadsföringsverktyg. Twitter är det sociala medie som respondent B använder minst och tycker därmed att Twitter inte skapar ett intresse av att leta efter bostadsannonser.

Respondent C ser Facebook som en självklar marknadsföringskanal och brukar använda detta sociala medie för att se vilken konkurrens det finns samt deras utformning av bostadsannonser. En majoritet av Facebookanvändarna hänvisar till att följa de på Instagram vilket gör en beroende av dessa två sociala medier. Oftast brukar det vara samma inlägg men olika räckvidd då målgruppen skiljer sig lite från Facebook och Instagram. En kombination av dessa två sociala medier är ett måste för att kunna nå ut till en bred målgrupp enligt respondent C. Respondent C har aldrig sett en bostadsannons på Snapchat men skulle själv vilja explorera för att se hur många samt vilken målgrupp man kan nå ut till. Twitter har respondent C aldrig använt.