1
Institutionen för statsvetenskap
Den första feministiska regeringen?
En jämförande idéanalys av den rödgröna regeringens och alliansregeringens politik rörande frågor om kön och genus
Författare: Axel Hallehn Handledare: Henrik Enroth VT 2017
Masteruppsats i statsvetenskap
Abstract
The purpose of the study was to analyse and compare the current Swedish socialist government, which have declared themselves as the first feminist government, with the previous non- socialist government. This is to see if, and if so how, the current government’s policies regarding gender differ from the former government’s policies. This paper has
analysed both governments using different feminist theoretical approaches to see which of the perspectives characterize the government’s policies regarding gender, and if there has been a shift towards any of the perspectives. The three feminist theoretical perspectives used were liberal feminism, socialist feminism and postmodern feminism. The method used was an idea analysis, and ideal types of the three theoretical feminist perspectives as the analytical
instrument. The material contains public texts released by the governments. The result of the study showed that the government’s policies regarding gender are highly similar and that their policies can be related mainly to the liberal- and socialist feminist perspectives. The result also showed that there has not been a shift towards any of the perspectives since the current government was elected, although only the current government could be related, to a small extent, to postmodern feminism.
Key words
Gender, Ideas, Liberal feminism, Socialist feminism, Postmodern feminism, Politics
Innehåll
1 Inledning och Problemdiskussion ... 1
2 Syfte och Frågeställningar ... 3
3 Teori ... 4
3.1 Liberalfeminism ... 4
3.2 Socialistisk feminism ... 6
3.3 Postmodern feminism ... 8
4 Forskningsdesign ... 9
5 Metod ... 10
5.1 Idéanalys ... 10
5.1.1 Idealtyper ... 12
5.1.2 Analysschema ... 13
5.2 Idéers betydelse ... 15
6 Material ... 16
7 Analys ... 18
7.1 Alliansregeringen ... 18
7.1.1 Alliansregeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet ... 18
7.1.2 Alliansens utrikesdeklarationer 2011-2014 ... 19
7.1.3 Alliansens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015 ... 21
7.1.4 Alliansens regeringsförklaringar 2010-2013 ... 25
7.1.5 Allians för jämställdhet ... 27
7.2 Den rödgröna regeringen ... 33
7.2.1 Den rödgröna regeringens nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsråds-resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016–2020 ... 33
7.2.2 Den rödgröna regeringens utrikesdeklarationer 2015-2017 ... 35
7.2.3 Den rödgröna regeringens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015–2018 med fokusområden för år 2016 ... 36
7.2.3.1 Mål ... 36
7.2.3.2 Förhållningssätt ... 38
7.2.3.3 Realitet och analys ... 39
7.2.4 Den rödgröna regeringens regeringsförklaringar 2014-2017 ... 39
7.2.5 Den rödgröna regeringens utgångspunkter och delmål för jämställdhetspolitiken ... 41
8 Resultat ... 46
8.1 Hur skiljer sig den rödgröna regeringens politik, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus? ... 46
8.2 Vilka av de feministiska inriktningarna; liberal, socialistisk och postmodern feminism präglar och har präglat den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik gällande kön och genus, och har det skett en förskjutning till någon av inriktningarna sedan den rödgröna regeringens
tillträde? ... 47 9 Diskussion och Slutsats ... 51 Referenser ... 53
1
1 Inledning och Problemdiskussion
Sverige bytte år 2014 regering från Fredrik Reinfeldts borgerliga koalitionsregering till Stefan Löfvens rödgröna koalitionsregering. Den nya regeringen utgav sig för att vara den första feministiska regeringen i världen. Margot Wallström, som utsågs till utrikesminister,
meddelade även att regeringen kommer att föra en feministisk utrikespolitik.1 Någon strategi eller policy beträffande den feministiska utrikespolitiken introducerades inte till en början av regeringen. I debatter, uttalanden och tal o.s.v. kom istället målsättningar och ståndpunkter beträffande den feministiska utrikespolitiken att presenteras. En handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken blev färdig ungefär ett år efter regeringens tillträde.2 Den feministiska utrikespolitiken innebär grundläggande att i så gott som alla de utrikespolitiska initiativen främja jämställdhet. Detta innebär grundläggande att arbeta i riktning mot fler kvinnliga förhandlare i fredssamtal till att Sverige verkar för sådana utvecklingsprogram som stödjer världens kvinnor och flickor.3
Det är inte unikt i sig med feminism i svensk politik. Ur en internationell synvinkel kan den feministiska utrikespolitik som regeringen har lanserat till viss del klassas som egendomlig till skillnad från svenskt perspektiv, där den inte är lika exklusiv. Trots att andra riksdagspartier inte uttryckligen valt att beskriva sig som feministiska partier, har kvinnors rättigheter på olika sätt funnits med i deras politik.4 Nationell och internationell jämställdhet har exempelvis varit ett viktigt mål för Reinfeldts tidigare alliansregering precis som för nuvarande regering.5 Även Hillary Clinton, USAs f.d. utrikesminister, har varit bland de mest framstående inom internationell politik när det kommer till att verka för kvinnor i olika frågor.6
Flickors och kvinnors rättigheter har FN sedan lång tid arbetat för internationellt. Detta arbete har Sverige även varit pådrivande i samt gett stöd för. År 2000 godkändes FN:s
säkerhetsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, med allas röster i rådet.
Genusperspektivet skulle genomsyra hela fredsarbetet och därmed agerade medlemsstaterna i
1 Romedahl, Stjernquist, Vendela m.fl. (2016). Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?. Stockholm: Concord Sverige. s. 3
2 Lackenbauer, Helene (2016). Med feminism som ledstjärna: Svensk utrikespolitik i ny tappning. Danagårds LiTHO. s. 3
3 vanden Heuvel. Trump’s machismo vs. Sweden’s ‘feminist foreign policy’. The Washington Post. 2016-02-28.
4 Lackenbauer (2016). s. 4-5
5 Ibid, s. 5-6
6 Lawrence, Jill (2013). Hillary Clinton’s Global Feminist Legacy. National Journal; Washington.
2
FN tillsammans för första gången. Resolution 1325 har sedan fått fler ”uppföljare” som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Att anta en nationell handlingsplan för frågor som berör resolutionen blev Sverige det första landet att göra år 2006. Efter hand har
handlingsplanen många gånger förnyats.7
Att vara feminister har olika svenska ledare och dess partier under åren utgett sig för att vara, däribland den tidigare statsministern Göran Persson. 2000-talets valkampanjer har givit uttryck för detta, där de har varit präglade också av en feministisk agenda. Det motionerades redan år 2010 av Vänsterpartiet som ville ha en feministisk utrikespolitik, vilket innebar att nuvarande regering alltså inte var först med denna idé.8 Även partiet Fi (Feministiskt initiativ), som bildades år 2005 och som har feminism som ideologisk inriktning visar på att feminism inte är något nytt fenomen i svensk politik.9
Grunden för feminism är det som en politik som är feministisk borde utgöras av. Begreppet feminism finns det emellertid inte någon enhetlig definition av. ”Det utgörs snarare av en rad ideologier som håller för sant att kvinnors tillgång till makt, resurser, tjänster, möjligheter, representation och inflytande inte är jämställda med mäns.”10 De skrivelser som innefattar vad den nuvarande regeringen egentligen vill uppnå med sin feministiska utrikespolitik, finns sammanfattande i utrikesdeklarationen samt handlingsplanen för en feministisk utrikespolitik 2015-2018. Men vilken slags omvärldsanalys eller teoribildning som är utgångspunkten för politiken finns inte.11 Vilken omvärldsanalys eller teoribildning som kan kopplas till regeringens politik vad gäller kön och genus, både inrikes- och utrikes, saknas generellt.
Som tidigare nämnts är feminism inget unikt i svensk politik. Trots att föregående alliansregering inte officiellt har deklarerat att den var en feministisk regering, har
jämställdhet varit ett prioriterat mål både nationellt och internationellt. Likaså var det under deras styre som bland annat den första handlingsplanen för resolution 1325 skapades. Hur skiljer sig egentligen Stefan Löfvens feministiska regering från den föregående
alliansregeringen när det kommer till frågor om kön och genus i politiken? Vilka av de tre mest etablerade feministiska teoretiska inriktningarna; liberalfeminism, socialistisk feminism
7 Folke Bernadotteakademin – Myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Kvinnor, fred och säkerhet.
8 Lackenbauer (2016) s. 5
9 Wendt, Maria (2016). Undermining women’s political agency: media coverage of Feministiskt Initiativ (Fi), Sweden's first feminist political party. Scholalry Journals; Toronto. s. 81
10 Lackenbauer (2016) s. 20
11 Ibid, s. 13
3
och postmodern feminism går det att identifiera i den rödgröna regeringens samt
alliansregeringens politik? Vilka av dessa inriktningar präglar och har präglat regeringarnas politik vad gäller kön och genus? Har det skett en förskjutning till någon av de feministiska inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde?
2 Syfte och Frågeställningar
Syftet med studien är att jämföra den rödgröna regeringen, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, med den tidigare alliansregeringen för att se om, och i så fall hur, den rödgröna regeringens politik skiljer sig från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus. En analys kommer att genomföras av de båda regeringarna utifrån olika feministiska teoretiska inriktningar för att identifiera och se vilka inriktningar som präglar och har präglat regeringarnas politik gällande kön och genus. Detta för att göra det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan regeringarna, men även för att se om det har skett en förskjutning till någon av de feministiska inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde. De feministiska inriktningar som kommer att användas är liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism. Viktigt att förtydliga är att studien inte kommer att undersöka och jämföra vad regeringarna faktiskt har gjort gällande dessa frågor.
Jag kommer att analysera offentliga dokument och texter från regeringarna för att se vad regeringarna fokuserar på och har för mål i sin politik gällande kön och genus.
Frågeställningarna lyder:
Hur skiljer sig den rödgröna regeringens politik, som har utgett sig för att vara en feministisk regering, från den tidigare alliansregeringens rörande frågor om kön och genus?
Vilka av de feministiska inriktningarna; liberal, socialistisk och postmodern feminism präglar och har präglat den rödgröna regeringens samt alliansregeringens politik gällande kön och genus, och har det skett en förskjutning till någon av inriktningarna sedan den rödgröna regeringens tillträde?
4
3 Teori
Det var på 1960- och 70- talet som feminism som akademisk disciplin blev ett område.
Disciplinen utvecklades från de feministiska rörelserna som verkade för social, ekonomisk samt politisk jämlikhet.12 Feministisk politisk teori är inte en enhetlig teori, utan är mycket mångfaldig, både när det kommer till slutsatser samt premisser. Gemensamt för olika feministiska inriktningar inom feministisk teori, menar Allison Jaggar, är framförallt deras fokus på vad gäller elimineringen av den underordnade roll som kvinnan har i samhället.13 Jill Steans menar att, istället för att påvisa essensen av feminism, är det bättre att visa på de feministiska teoriernas mångfaldhet.14 Feminism hjälper oss att förstå och tänka kritiskt på kvinnors exkludering, trots hävdandet om motsatsen, men även hur man kan tänka sig att politiken på många sätt kan förändras.15
3.1 Liberalfeminism
Liberalfeminismen anser att mänskliga rättigheter, såsom självständighet (frihet), inflytande och ansvar, är alla människors privilegium.16 Liberalfeminister menar att ojämlika rättigheter (eller barriärer) hindrar kvinnor från att, i samma utsträckning som män, delta i den offentliga, politiska sfären, och är grunden till kvinnors förtryck. Det är den offentliga, politiska sfären det läggs vikt på inom liberalfeminismen. Fokus läggs på individens deltagande i den
offentliga, politiska sfären genom institutionella, legala och politiska kamper för deras rätt att göra det. Frihet och autonomi för individen är viktigt, där liberala feminister syftar främst på förtyckande traditioner och fördomar som kvinnor ska frigöras ifrån. Centralt är alltså att kvinnor, i den offentliga, politiska sfären, ska uppnå jämlikhet med män. Samma möjligheter som män ska kvinnor ha eftersom könen är jämbördiga, menar liberalfeminister.17 När det kommer till könens natur, ses könen som jämbördiga. Människan har förmågan att vara förnuftig, och både män och kvinnor har lika stor förmåga att vara förnuftig.18 Att det är
12 Baylis, John; Smith, Steve & Owens, Patricia (2014). The Globalization of World Politics. An Introduction to International Relations. 5. ed. Oxford University Press: Oxford. s. 259
13 Kymlicka, Will (2001). Contemporary Political Philosophy: An Introduction. 2. ed. Oxford: Oxford University Press. s. 377
14 Steans, Jill (2004). Gender and International relations. Polity Press. s. 15
15 Phillips, Anne (1998). Feminism & Politics. Oxford: Oxford University Press. s. 19
16 Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda. s. 31
17 Beasly, Chris (1999). What is Feminism?: An Introduction to Feminist Theory. SAGE publications Ltd.
London. s. 51-52
18 Steans (2004) s. 16
5
konflikt mellan könen är ingenting som liberala feminister hävdar, inte heller avfärdar det sådant som går att relatera till det manliga könet.19
Eftersom kvinnor genom historien inte haft samma möjligheter juridiskt, politiskt och arbetsmässigt, har de inte haft möjlighet att uppnå den samhällsställning som män åtnjuter.20 Att kvinnor utesluts i arbetsmarknaden, akademin o.s.v., eller får mindre plats än männen, rättfärdigas eller ursäktas genom förtryckande könsroller, där kvinnor ses lämpade för typiska
”kvinnliga arbeten”.21 Det kvinnliga könet är kulturellt nedklassat, där uppfattningen som finns om att det kvinnliga könet är mindre förnuftig, är fel menar liberalfeminister.22
Diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk har skapats som hindrar kvinnor till samma rättigheter och möjligheter i politiken och ekonomin.23
Den ojämlika könsordningen kan brytas ner genom uppfostran, influera attityder och utbildning menar liberalfeminister.24 Dagens liberala feminister strävar framförallt efter att kvinnor i samma grad som män är representerade både i politiken och på arbetsmarknaden och även innehar betydande poster. En annan viktig ståndpunkt är lika lön. Jämställdhetslagen och andra lagar mot könsdiskriminering är viktiga faktorer för att detta ska bli möjligt.25 Välfärdsliberalism är inriktningen som framförallt liberala feminister använder, men även modifierar. Välfärdsliberal feminism fokuserar främst på att möjligheter och fördelar ska omfördelas. Det läggs ingen vikt vid att kritisera organiseringen av det västerländska
samhället. Till skillnad från traditionell laissez-faire liberalism, menar liberala feminister, som välfärdsliberaler, att när det gäller individernas konkurrens om sociala möjligheter, bör
regeringen (i vissa fall) få intervenera. Välfärdsliberaler stödjer att staten får intervenera med restriktioner när det kommer till att hjälpa de mest utsatta genom välfärdsåtgärder. De
förmodar också att om staten inte intervenerar uppstår det även hierarkier som är merit- baserade och obefogade. Liberala feminister följer alltså detta tankesätt då de menar att kvinnor och män är lika, men att könet ändå spelar roll för vilka möjligheter kvinnor och män
19 Beasly (1999) s. 52
20 Gemzöe (2002) s. 31
21 Tong, Rosemarie (2016). Feminist Thought: A Comprehensive Introduction. Fourth edition. Westview Press.
s. 34
22 Gemzöe (2002) s. 79
23 Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas. (2014). Internationella Relationer. Tredje upplagan. Studentlitteratur AB, Lund. s. 117
24 Gemzöe (2002) s. 31
25 Ibid, s. 37-38
6
har, där det för kvinnor är ett konkurrens-hinder och en obefogad nackdel. Regeringen bör således framförallt få intervenera på grund av kvinnans position i samhället.26
3.2 Socialistisk feminism
Från både radikal- och marxistisk feminism hämtar socialistisk feminism sina tankar.
Kvinnors förtryck kan bättre förstås genom en kombination av båda teorierna.27 Socialistiska feminister menar att både kvinnors ekonomiska klass och kvinnors kön är grunden för
kvinnors förtryck. Att förklara hur patriarkatet och kapitalismen förtrycker kvinnor, genom att skapa en teori, blev centralt för socialistiska feminister.28
Marxistiska feminister menar att ojämlikheten mellan könen beror på ekonomiska
ojämlikheter. Kvinnor är underordnade på grund av det.29 Det är de klass-relationerna som är hierarkiska, vilket kapitalismen har skapat, som har bidragit till ojämlikheterna mellan könen.
Resurser av rikedom som är ojämlikt ägda och omfördelade, samt andra resurser, bygger dessa relationer på. Manlig dominans har skapats genom klassystemet, där klassförtrycket (ekonomiska ojämlikheter) bidragit till kvinnors underordnade roll.30 Kvinnors underordnade position beror på deras kön (könsförtryck) hävdar istället radikalfeminister. I en manligt dominerad social ordning (patriarkatet) blir kvinnor förtryckta.31 Sociala relationer som är hierarkiska har patriarkatet bidragit till.32 Förtrycket av kvinnan innebär att kvinnor kontrolleras inom familjen, samt både inom och utom familjen, förtrycks genom sexuellt förtryck (sexuellt våld och kvinnomisshandel o.s.v.).33 Genom våld och hot håller mannen nere kvinnan.34
Kategorierna klass och kön måste beaktas, menar socialistiska feminister, där förtrycket av kvinnor alltså beror både på patriarkatets och kapitalismens könsförtryck och klassförtryck (ekonomiskt).35 De politiska begreppen offentlig och privat sfär, som är vanligt använda inom politiken, är något som socialistiska feminister kritiserar. Detta då ””arbete” och ”politik”
pågår också i den privata sfären.”36 I och med politikens uppdelning på detta vis bidrar det också till att särhållningen mellan könen bevaras, där kvinnor relateras till den privata sfären
26 Beasly (1999) s. 52-53
27 Steans (2004) s. 21
28 Tong (2016) s. 108
29 Gemzöe (2002) s. 68
30 Beasly (2009) s. 60-61
31 Ibid, s. 54
32 Ibid, s. 60
33 Gemzöe (2002) s. 45
34 Ibid, s. 47
35 Ibid, s. 68
36 Ibid, s. 77
7
och män till den överordnade offentliga sfären. Socialistiska feminister ”uppmärksammar alla de fyra sfärerna av ojämlikhet mellan könen. Hierarkin mellan könen återfinns i politik, ekonomi och familjesfär. Den yttrar sig i låga kvinnolöner, kulturell nedvärdering av kvinnor och i sexuellt våld mot kvinnor.”37
Iris Marion Young menar att könsuppdelat arbete är en viktig faktor för att förklara kvinnors förtryck. Då kvinnor naturligt, genom patriarkatet, ses som de som ska sköta hemmet, och inte mannen, blir kvinnorna i det kapitalistiska systemet naturligt en sekundär arbetskraft. Kvinnor har sämre anställningsvillkor, lägre rankade arbeten, och mindre betalt för samma arbete som män gör o.s.v. För sitt hushållsarbete får även kvinnor minimal kompensation.38
Både patriarkatet och det kapitalistiska systemet, som bidrar till kvinnors förtryck, måste avlägsnas för att kvinnor ska kunna frigöras, menar socialistiska feminister. Kategorierna kön och klass behöver avlägsnas.39 Det räcker inte med att avlägsna en utav de förtryckande strukturerna, utan båda måste avlägsnas.40 För att detta ska bli verklighet, krävs sociala reformer av de förtryckande systemen, menar socialistiska feminister.41 Ett annat sätt för att avlägsna patriarkatet och det kapitalistiska systemet är genom att störta dem. Socialistiska organisationer samt att kvinnorörelser skapas, där målet är att bryta ner dessa två förtryckande system, är de primära komponenterna för att göra detta. Att stödja dessa är viktigt menar socialistiska feminister.42
I fråga om könens natur, menar socialistiska feminister att det är samhällsstrukturer som bildar människans beteende, inre liv samt deras kroppar. Socialistiska feminister skiljer sig från liberala, där de menar att det inte finns någon fundamental likhet mellan könen.43 Samtidigt menar socialistiska feminister att könen inte skiljer sig åt nämnvärt.44 Genom de sociala relationer en kvinna ingår och har ingått i historiskt, definieras hon. En abstraktion blir kvinnor utanför dessa relationer.45
37 Ibid, s. 77-79
38 Tong (2016) s. 113
39 Jaggar, Alison M. (1983). Feminist politics and human nature. Brighton: Harvester Press. s. 317
40 Gemzöe (2003) s. 68
41 Jaggar (1983) s. 335-336
42 Ibid, s. 330
43 Gemzöe (2003) s. 74
44 Jaggar (1983) s. 130
45 Gemzöe (2003) s. 74
8
3.3 Postmodern feminism
Postmoderna feminister använder sig av postmodernismen. Det finns inga universella
sanningar om världen, menar postmodernister. Icke ständig är sanningen, och visar en särskild enhets världssyn vid ett speciellt tillfälle i historien. Postmodernister avvisar
tillvägagångssättet att förklara världen genom en universell teori (stor berättelse som det kallas) som tänkare inom upplysningsprojektet försökte. Språket är centralt för
postmodernister. Det är genom språket som människan uppfattar verkligheten. Där av finns det ingen objektiv ståndpunkt, som vi kan förstå världen genom. Det finns bara olika subjektiva ståndpunkter. Det är också genom språket som vi uppfattar oss själva och vår identitet. Med diskurs menas att man talar på så sätt att orden får en särskild betydelse i en speciell kontext. Den diskurs som blir dominerande, vilka betydelse orden ges, avgör människors sociala medvetande. Det är de politiska maktförhållandena som avgör den dominerande diskursen. Den dominerande diskursen kan dock utmanas och stickas hål på, menar postmodernister. Detta genom dekonstruktion och diskursanalys av begrepp, vilket betyder att man i en särskild diskurs, kritiskt undersöker ordens betydelser. Betydelsen av orden förändras ständigt i den föränderliga värld vi lever, där således vår uppfattning om oss själva/världen förändras.46
En del feminismer har sett essentialism som ett dilemma, men postmoderna feminister menar att det inte finns någon fast kvinnlig identitet (identiteterna är konstruerade), och därmed inga problem med essentialism.47 Kategorin ”kvinna” finns därmed inte. Det finns skillnader mellan kvinnor menar de, exempelvis etnicitet och klass.48 De uppmärksammar även olikheter inom kvinnan.49 Postmoderna feminister menar att manlighet och kvinnlighet hela tiden förändras och att subjektiviteten, som många diskurser försöker göra icke föränderliga (fastställa), ska brytas ner.50
Unikt subjektiva är alla mänskliga identiteter enligt postmodernismen. Genom historien och språket konstrueras denna subjektivitet. Subjektiviteten förändras hela tiden och är splittrad.
Postmoderna feminister har anammat detta synsätt. Könens natur, ses enligt postmoderna feminister, som socialt konstruerad, där det läggs vikt på det obestämda, skilda och
46 Ibid, s. 132-133
47 Freedman, Jane (2003). Feminism – en introduktion. Malmö: Liber. s. 129
48 Gemzöe (2002) s. 136
49 Freedman (2003) s. 129
50 Ibid, s. 132
9
föränderliga. Judith Butler menar att både genus och kön är konstruerat. Endast de tolkningar av kön och genus som vi har existerar.51
Dekonstruktion är som tidigare nämnt centralt för postmodernismen. För att dekonstruera identiteter och kategorier som är fasta har alltså språket en viktig betydelse, där diskurs är centralt. På vilket sätt makten, i vårt samhälle, verkar, och att klargöra beteenden och sociala strukturer, är något som diskurs kan bidra till att göra.52 Då postmoderna feminister anser att det är vissa processer som bestämmer vad som är kvinnligt och manligt, görs försök att dekonstruera dessa processer. ”Centralt i denna dekonstrueringsprocess är analyserna av de olika diskurser som bestämmer det diskursiva konstituerandet av individer som subjekt.”53 Postmoderna feminister vill bryta ner olika diskurser som styrs eller influeras av ojämlika maktförhållanden eller sociala intressen, som i sin tur påverkar och fastställer manliga och kvinnliga kategorier och identitet. De identiteter som män och kvinnor har fått genom dessa diskurser, representerar inte deras unika karaktärsdrag och på sätt ger dem en falsk
självidentitet, som samtidigt reflekterar de ojämlika maktförhållanden eller orättvisa sociala intressen som skapade eller påverkade diskurserna om manlighet eller kvinnlighet.54
Det är i det sociala sammanhang som människan lever i som manlighet och kvinnlighet hela tiden konstrueras. I dagligt agerande, institutionella praktiker och historiska föreställningar skapas könsordningen och kön.55 Dekonstruktion av fasta identiteter, menar Butler, är nödvändigt för att de normer som är könskodade och de tillämpningar som bestämmer vilka vi är, ska bli möjligt att överskrida, ifrågasätta och kritisera.56
4 Forskningsdesign
Forskningsdesignen är själva utformningen av studien57, vilket Esaiasson et al. mer specifikt kallar valet av relevanta jämförelser för att forskaren ska kunna dra slutsatser av
forskningsproblemet som är systematiskt grundade.58 Gary King, Robert O. Keohane och Sidney Verba menar att forskningsdesignen är mycket viktig för studien, men att det till deras
51 Gemzöe (2002) s. 138-139
52 Freedman (2003) s. 132
53 Ibid, s. 133
54 Ibid,.
55 Gustavsson & Tallberg (2014) s. 117
56 Eduards, Maud (2002). Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori. Kristianstad:
Liber. s. 141
57 George, Alexander & Bennet, Andrew (2005). Case Studies and Theory Development in the social sciences.
Cambridge, Mass: MIT Press. s. 27
58 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridiks. s. 87
10
förvåning ofta läggs för lite fokus på själva forskningsdesignen i statsvetenskapliga studier.59 Denna studie är en jämförande och beskrivande studie. Vad, hur, var och vem är frågor som beskrivande studier försöker besvara. Somliga metodböcker har den nedlåtande synen att beskrivningar endast är ett delmål i arbetet med att skapa förklaringar. Esaiasson et al,. menar att detta är ett missvisande synsätt, och skriver att ”Även om det ontologiskt –
verklighetsmässigt – är en enklare uppgift att beskriva än att förklara ett givet
samhällsfenomen, är inte de intellektuella kraven lägre vid en beskrivande analys.”60 Att återge en beskrivande undersökning (studie) bidrar självfallet till processen att förvärva kunskap (vilket är vetenskap), skriver Bent Flyvbjerg.61
Att vetenskapligt beskriva ett material handlar inte enbart om att referera exempelvis
meningsskiljaktigheter som är intressanta, eller ett händelseförlopp. Att presentera ett material som är intressant är inte tillräckligt, utan jag som forskare behöver även ”göra något intressant med materialet i fråga.”62 Två krav bör ställas på beskrivande studier. (1.) En tydlig
begreppsapparat, med medföljande empiriskt klassifikationsschema, ska ligga till grund för beskrivningen. (2.) Andra slutsatser än de som finns i materialet ska man också kunna dra genom sitt klassifikationsschema/begreppsapparat.63 För att göra det möjligt att göra en vetenskaplig beskrivande studie kommer denna studie använda en idealtypsanalys som analysapparat64, vilket redogörs för i metoddelen. Materialet jämförs med studiens skapade idealtyper. En jämförelse görs även av de båda regeringarna. Studien handlar alltså inte om att förklara, utan att beskriva regeringarnas politik gällande kön och genus utifrån olika
feministiska inriktningar.
5 Metod 5.1 Idéanalys
Studiens analys- och insamlingsmetod utgörs av en idéanalys, som är en form av kvalitativ textanalys. Då studiens material består av texter, där det är idéerna som det ges uttryck för i texterna som jag vill finna och analysera, lämpar sig en textanalys av det kvalitativa slaget. En
59 Brady, Henry E. & Collier, David (2004). Rethinking Social Inquiry. Diverse Tools, Shared Standards.
Oxford: Rowman & Littlefield. s. 112
60 Esaiasson et al., (2012) s. 136
61 Flyvbjerg, Bent (2006). ”Five misunderstandings about case-study research” Qualitative Inquiry. Vol. 12. Nr.
2. s. 227
62 Esaiasson et al., (2012) s. 37
63 Ibid,.
64 Ibid, s. 138
11
kvalitativ textanalys innebär att forskaren noggrant läser helheten och delarna av texten, men även den kontext som texten, som läses, hör till. På så sätt kan forskaren ta fram innehållet i texten som är väsentligt för hens studie. Det är alltså delar i texterna som är mer väsentliga än andra som man vill finna. Ytterligare en anledning till att använda textanalys av mer
kvalitativt slag, är att innehållet i texterna som forskaren är ute efter ofta är underförstått, och det är forskarens noggranna läsning som gör det möjligt att fånga in detta innehåll. När en text läses är det alltså viktigt att verkligen förstå det som läses, att fundera, ställa frågor till texten och ge den den tid som behövs.65
Textanalyser kan klassas som antingen systematiserande eller kritiskt granskande av texters innehåll. Då studien har ett beskrivande syfte passar en systematiserande undersökning av materialet. Detta då undersökningar som är systematiserande är typer av analyser som är beskrivande. Det finns även olika varianter av systematiserande undersökningar, där denna studie innehar ett klassificerande syfte, vilket betyder att tankeinnehållet ska inordnas under en rubrik som är passande. Idealtyper samt klassindelningar är de analysverktyg som vanligen används för att analysera materialet i dessa undersökningar.66
Ludvig Beckman skriver att en idéanalys är detsamma som det vetenskapliga studiet av politiska budskap.67 Tankekonstruktion är något som en idé kan sägas vara. En
tankekonstruktion eller idé kan vara både en föreställning om verkligheten och hur man bör agera. En idé är mer stabil än flyktiga intryck, som ofta är mer diffusa.68 Det finns även olika typer av idéanalyser. Då syftet med denna studie är att undersöka och beskriva vilka
feministiska idéer som präglar och har präglat regeringarnas politik, har en idéanalys med beskrivande inriktning använts. Syftet med en beskrivande idéanalys kan sägas vara ”att med viss systematik sortera materialet på ett sätt som inte omedelbart eller konkret går att utläsa i materialet själv.”69 Med föregående menas att man gör det möjligt att uttrycka icke uppenbara budskap i texten genom analytisk läsning med hjälp av teorier. Den analytiska läsningen möjliggörs genom att forskaren använder sig av ”analytiska glasögon” som hen skapar.70
65 Ibid, s. 210
66 Ibid, s. 210-211
67 Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys; det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus. s. 11-12
68 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. s. 140
69 Beckman (2005) s. 50
70 Ibid,.
12
Beskrivande idéanalyser kan även delas in i olika inriktningar,där studiens idéanalys har som startpunkt att noggrant undersöka befintliga idéer överlag inom ett sak- eller politikområde.71 När man läser en text görs samtidigt påståenden om innehållet. Dessa påståenden är på olika sätt, en värdering av textens innehåll. Så kan man precisera den beskrivande idéanalysens logik ännu ett steg. En jämförelse är således något som idéanalyser, vilka är beskrivande, kräver. Med hjälp av mätpunkter, som i detta fall inriktningarna liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism, kan materialet jämföras med dessa och på så sätt bestämma vilket mätvärde som är det riktiga.Det går att förklara med utgångspunkt i vilka idealtyper materialet ska skildras och till följd därav jämföras genom den undersökande förmåga man skapar (analytiska glasögon).72 Utöver att jämföra materialet med dessa glasögon (analysapparaten), kommer materialet även att jämföras över tid, vilket forskaren också kan göra i beskrivande idéanalyser.73 Förutom att undersöka vilka idéer som präglar och har präglat regeringarnas politik gällande kön och genus kommer studien därmed även att undersöka om idéerna har förändrats över tid.
5.1.1 Idealtyper
Studiens analysapparat utgörs av idealtyper. En tankekonstruktion är något som en idealtyp kan beskrivas som.74 Den konstrueras av forskaren för att finna de egenskaper hos ideologier eller ståndpunkter som är betydelsefulla för sin studie. När forskaren beskriver olika fenomen är idealtypen de idéer eller egenskaper (en sammanfattning av dessa) som hen menar är viktigt. Idealtypen är inte en verklighetsbeskrivande modell, utan beskriver forskarens undersökningsobjekt. En extrembild är något som idealtypen kan karaktäriseras som då den inte har någonting i vår värld som matchar den. Följaktligen kan den inte karaktäriseras som sann eller falsk, utan går istället att använda i olika hög grad. Forskaren gör alltså en
jämförelse av de politiska budskap som hen undersöker med sin idealtyp, eller med andra ord extrembild, för att sedan avgöra i vilken grad budskapet går att jämföra med idealtypen.75 Fler sätt att beskriva en idealtyp är som en form av ”raster” att lägga över forskarens texter. Med hjälp av idealtyper kan alltså en överläggning av olika texter göras genom att använda de som
”raster”.76
71 Bergström & Boréus (red.) (2012) s. 146
72 Beckman (2005) s. 52
73 Ibid, s. 54
74 Bergström & Boréus (red.) (2012) s. 150
75 Beckman (2005) s. 28-29
76 Bergström & Boréus (red.) (2012). s. 150
13
5.1.2 Analysschema
Studiens analysschema utgörs av idealtyper som skapats från liberalfeminism, socialistisk feminism och postmodern feminism. För att göra det möjligt att systematisera samt
klassificera de olika tankesätten som återfinns i regeringarnas politik blir studiens idealtyper därmed analysverktyg för att kunna göra det. Klassificeringen kan i sin tur sammanställa och ge en överblick av vad för feministiska inriktningar som är möjligt att relatera till
regeringarnas politik. Studiens analysschema utgår från följande områden: (1.) hur ser förhållandet mellan könen ut77, (2.) ojämlikheten mellan könen beror på, (3.) mål och (4.) på vilket sätt könsordningen kan förändras.78 Nedan finnes studiens analysschema:
77 Gustavsson & Tallberg (2014) s. 127
78 Ibid,.
14
Liberalfeminism Socialistisk feminism Postmodern feminism
Hur ser förhållandet mellan könen ut:
Könen är jämbördiga då människan har förmåga att vara förnuftig, där könen har samma förmåga att vara förnuftiga.
Någon fundamental likhet finns inte mellan könen. Män och kvinnor skiljer sig inte heller åt avsevärt. Genom de sociala relationer en kvinna ingår och har ingått i historiskt, definieras hon.
Könsordningen är socialt konstruerad.
Socialt konstruerade är könen.Könens natur präglas av det obestämda, skilda och föränderliga.
Manlighet och kvinnlighet förändras hela tiden.
Ojämlikheten mellan könen beror på:
Kvinnor har inte samma rätt till de mänskliga
rättigheterna. Kvinnor hindras från att delta i den offentliga, politiska sfären p.g.a. ojämlika rättigheter och möjligheter. I den offentliga, politiska sfären diskrimineras även kvinnor i form av att inte vara representerade i samma grad , har sämre lön och mindre betydande positioner.
Diskriminerande institutioner, lagstiftning och regelverk hindrar kvinnor till ovanstående.
Kvinnor förtrycks genom patriarkatet och det
kapitalistiska systemet, både genom könsförtryck och klassförtryck i samtliga
”sfärer av ojämlikhet”.
Könsuppdelat arbete är en central del i hur kvinnor förtycks på detta sätt.
Det är i det sociala sammanhang som människan lever i som manlighet och kvinnlighet hela tiden konstrueras. I dagligt agerande,
institutionella praktiker och historiska föreställningar skapas kön och
könsordningen.
Mål: Kvinnors rätt till mänskliga
rättigheter. Att kvinnor har samma rättigheter och möjligheter när det kommer till deltagandet i den offentliga, politiska sfären.
Att kvinnor är
representerade i samma grad i denna sfär, har samma lön och också sitter på
positioner som är betydande.
Patriarkatet och det
kapitalistiska systemet, samt kategorierna kön och klass är avlägsnat för att kvinnor ska kunna frigöras och uppnå jämlikhet.
Avvisa fasta identiteter och kategorier och därigenom skapa möjligheter för att lösa den oändliga diskussionen om jämlikhet/ojämlikhet.
På vilket sätt kan könsordningen förändras:
Uppfostran, influera attityder och utbildning.
Jämställdhetslagen och andra lagar mot könsdiskriminering.
Staten ska få intervenera för att omfördela möjligheter och fördelar i fråga om kvinnors deltagande i den offentliga sfären.
Genom att patriarkatet och det kapitalistiska systemet avlägsnas och därmed kategorierna kön och klass också. Detta genom sociala reformer eller stöd till sociala organisationer och kvinnorörelser för att störta dessa förtryckande system.
Medvetandegöra, kritisera, ifrågasätta och
dekonstruera.
15
5.2 Idéers betydelse
Idéer är av stor betydelse i studien eftersom det är idéer som bestämmer målen och hur man handlar i inrikes- och utrikespolitiska frågor.79 Idéer kan formulera de intressen som aktörerna har, menar Kathryn Sikkink. Detta med anledning av att idéer, till sin natur, är så
grundläggande.80 Våra sympatier, strävanden samt övertygelser är något som politiska idéer formar, vilket är centralt för den utveckling som samhället tar. Vad staten bör göra eller inte göra bestäms av de politiska föreställningar samt idéer som människor har.81 Barbara
Goodwin betonar vikten av idéer som hon menar ”ger liv åt” och ”stöttar” politiskt handlande och debatter. Goodwin skriver att politiken förändras och inte står still, där det är viktigt att studera för att förstå vilka idéer som la grunden till exempelvis en viss ideologisk inriktning eller politiskt fokus, som idag har fått nytt liv i ett annat sammanhang.82
Evert Vedung menar att politiska idéer, som han även använder synonymt med politiska budskap och meddelanden, är ”en mycket vid grupp av politiska föreställningar från de mest utarbetade och systematiska världsåskådningar till enkla utsagor fällda i ett politiskt
vardagssammanhang.”83 Det kan handla om politiska ideologier, ståndpunkter, deklarationer, program, åsikter, filosofier, författningar, opinioner, fördrag, avtal samt andra fenomen som liknar dessa.84
Judith Goldstein och Robert O. Keohane skriver att idéer är av central betydelse då de är strategiskapare eller vägkartor för oss. (1.) Principer som anses vara betydande för människor, kan deras idéer klargöra. Alltså, de mål som vi önskar att åstadkomma, och vad som är de mest lämpliga samt ändamålsenliga agerandet för att de ska åstadkommas, är något som våra idéer kan klargöra. (2.) Idéerna påverkar även aktörers strategiska övervägande och kan därigenom påverka utfallet. (3.) Goldstein och Keohane menar också att politiska
institutioners utformning är präglade av idéer som är och har varit dominerande. Således påverkar idéer, som inte längre befinner sig i centrum hos de politiska aktörerna, likväl det
79 Ekengren, Ann-Marie (2005). Olof Palme och utrikespolitiken. Boréa: Umeå. s. 25-26
80 Sikkink, Kathryn (1991). Ideas and Institutions. Ithaca: Cornell University Press. s. 243
81 Beckman (2005) s. 9
82 Goodwin, Barbara (2014). Using Political Ideas. 6. ed. Chichester: Wiley. (intro) s. XV
83 Vedung, Evert (1977). Det rationella politiska samtalet: Hur politiska budskap tolkas, ordnas och prövas.
Aldus, Bonnier. s. 15-16
84 Ibid, s. 16
16
politiska agerandet. Vad de institutionaliserade idéerna (de inbäddade idéerna i institutionen) har bestämt, påverkar alltså hur institutionen fortsättningsvis kommer att agera.85
6 Material
För att kunna göra en studie krävs avgränsningar i fråga om material. Studiens material har avgränsats till offentliga dokument och texter från båda regeringarna. De material som har valts, har valts för att göra det möjligt att visa vad regeringarna fokuserar på och har för mål med sin politik gällande kön och genus. De har även valts för att göra det möjligt att analysera regeringarnas politik utifrån de tre feministiska inriktningarna. I materialet finns skrivet vad regeringarna fokuserar på och har för mål vad gäller frågor om kön och genus, vilket är relevant för denna studie. Materialet berör både frågor om kön och genus på internationell samt nationell nivå.
Det material som valts för att undersöka alliansregeringens politik är: alliansregeringens handlingsplan för resolution 1325 (period 2009-2012), alliansregeringens utrikesdeklarationer 2011-2014, alliansens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015, alliansens regeringsförklaringar 2010-2013 samt allians för jämställdhet, som är en rapport framtagen av alliansens jämställdhetsgrupp.
Materialet som valts för att undersöka den rödgröna regeringens politik är: den rödgröna regeringens handlingsplan för FN:s säkerhetsråds-resolutioner (period 2016-2020), den rödgröna regeringens utrikesdeklarationer 2015-2017, den rödgröna regeringens handlingsplan för feministisk utrikespolitik 2015-2018, den rödgröna regeringens
regeringsförklaringar 2014-2017 och den rödgröna regeringens utgångspunkter samt delmål för jämställdhetspolitiken.
Tidsmässigt har materialet avgränsats från alliansregeringens andra mandatperiod (2010) och framåt. Valet grundar sig i studiens begränsade omfång samt att det ska bli en likvärdig jämförelse av båda regeringarna. Det som kommer att analyseras i materialet är framförallt, i enhet med syftet, de mål och det fokus som regeringarna har med sin politik rörande frågor om kön och genus, vilket även det är en avgränsning som valts. Texterna skiljer sig åt när det kommer till storlek och utformning, men det är av mindre betydelse då det är texternas mål och fokus som är intressant. Materialet berör olika politikområden där kön och genus är
85 Goldstein, Judith & Keohane, Robert O. (1993). Ideas and Foreign Policy: Beliefs, Institutions, and Political Change. Cornell University Press. s. 12
17
inblandat på internationell och nationell nivå. Allt från ekonomi till säkerhetsfrågor.
Materialet utgörs endast av primärkällor, vilket är positivt då materialet kommer från
regeringarna och inte är tolkat av en sekundär källa. Det kan annars leda till att materialet kan bli vinklat eller feltolkat.
Ett problem man hade kunnat tänka sig kan uppstå vid analys av materialet är svårigheter att jämföra regeringarna på grund av materialet. Detta då materialet, utöver handlingsplanerna för resolutionerna, utrikesdeklarationerna och regeringsförklaringarna, är mer olikt varandra. I denna studie kommer detta problem inte uppstå då det är målen och vilket fokus regeringarna har som är det relevanta för studien.
18
7 Analys
Nedan redogörs för studiens analys av regeringarnas offentliga dokument och texter som valts för att beskriva regeringarnas politik om kön och genus. Inledningsvis redogörs för vilka mål regeringarna har och vad de fokuserar på i de olika texterna, och därefter redogörs för vilka feministiska inriktningar som är möjligt att koppla till materialet.
7.1 Alliansregeringen
7.1.1 Alliansregeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet
År 2000 godkändes resolution 1325 av FN:s säkerhetsråd. Resolutionen fokuserar på kvinnor, säkerhet och fred. I resolutionen läggs det vikt vid kvinnor som aktörer, och att de finns representerade när det kommer till fredsskapande insatser. Resolutionen betonar även att ett ökat skydd för kvinnor och flickor behövs när det kommer till konflikt, då de är särskilt drabbade. Resolution 1820, som fokuserar på sexuellt våld gällande konflikter,
uppmärksammar särskilt detta.86 För att kunna genomföra resolution 1325 antog Sverige under alliansregeringen en handlingsplan år 2006. Handlingsplanen i studiens analys är en uppföljning på denna. Att kvinnor, i fredsprocesser, ska kunna delta aktivt är det primära som den svenska handlingsplanen fokuserar på. Den fokuserar även på att de behov av skydd som kvinnor och flickor behöver i fråga om konflikt och postkonflikt ska garanteras.87
Medlemsländerna och FN-systemet har på uppdrag av resolutionen att utföra tydliga handlingar för att främja följande: (1.) Se till att kvinnor medverkar för att förebygga
konflikter och fred samt verka för att även kvinnors fredsinitiativ ska synliggöras. (2.) Främja flickors och kvinnors rätt till mänskliga rättigheter samt beskydd i krigs- och konflikthärjade områden. (3.) Införliva jämställdhetsfrågor i fråga om humanitära samt säkerhets- och fredsfrämjande insatser. (4.) Säkra kvinnors medverkan i beslut som fattas i
postkonfliktsituationer och i övergången från konflikt till fred.88
Resolutionen ska vara en del i det arbete Sverige har att utföra för fred och säkerhet (mål och inriktning), där regeringen kommer att verka för tre övergripande mål: (1.) Det första målet är att i säkerhets- och fredsfrämjande insatser, ska fler kvinnor delta. (2.) Det andra målet är att i
86 Regeringskansliet (2009). Regeringens handlingsplan för perioden 2009-2012 för att genomföra säkerhetsrådets resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Stockholm: Sveriges Regering. s. 3
87 Ibid, s. 5
88 Ibid, s. 4
19
konflikt, stärka skyddet för flickor och kvinnor. Detta mål innefattar även resolution 1820 som fokuserar på könsrelaterat/sexuellt våld när det kommer till konflikter och postkonflikter, där framförallt kvinnor/flickor är i behov av skydd. (3.) Det tredje målet är ”Kvinnor i
konfliktområden deltar fullt ut och på lika villkor som män på alla nivåer i mekanismer och institutioner för konfliktförebyggande, krishantering, fredsbyggande, humanitära insatser och andra insatser under en postkonfliktfas.”89
Vid en analys av dessa prioriterade mål utifrån studiens idealtyper, går det första målet att relatera till liberalfeminismen. Detta då liberalfeminismen menar att ett grundläggande mål är att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga, politiska sfären. Det andra målet kan klassificeras som socialistisk feminism med anledning av att regeringen uppmärksammar hur kvinnor och flickor framförallt behöver skyddas. Detta kan relateras till den socialistiska feminismens tankar om hur patriarkatet förtrycker kvinnor genom könsförtryck, vilket innefattar könsrelaterat våld/sexuellt våld mot kvinnor, som det ges särskilt uttryck för i konflikt. Det tredje målet är likt det första målet, vilket även betonar vikten av kvinnans deltagande i olika processer för att främja fred och säkerhet. Även detta mål kan kopplas till liberalfeminismens idéer om, som tidigare nämnts, att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i den offentliga, politiska sfären, för att jämställdhet ska kunna uppnås.
7.1.2 Alliansens utrikesdeklarationer 2011-2014
För att sexuellt våld mot flickor och kvinnor i Demokratiska Republiken Kongo ska kunna stoppas, är det regeringens strävan att resolution 1325 samt 1820 snarast ska fullföljas90, skriver regeringen i utrikesdeklarationen från 2011.
I utrikesdeklarationen från 2012 skriver regeringen att kvinnors och minoriteters rättigheter och skydd är prioriterade områden. Vidare läggs det vikt på kvinnors roll i den demokratiska utvecklingen i det svenska samarbetet för utveckling i Afghanistan.91 Likt regeringens utrikesdeklaration från 2011 strävar regeringen efter att resolution 1325 samt 1820 ska fullföljas när det kommer till sexuellt våld i Demokratiska Republiken i Kongo.92
I utrikesdeklarationen från 2013 står det att förutom att ge stöd till konflikt och krigshärjade områden, ställs också krav på minoriteters och kvinnors rättigheter. De områden som
89 Ibid, s. 8
90 Regeringskansliet (2011). Utrikesdeklarationen 2011. Stockholm: Sveriges Regering. s. 8
91 Regeringskansliet (2012). Utrikesdeklarationen 2012. Stockholm: Sveriges Regering. s. 6
92 Ibid, s. 9
20
omnämns i utrikesdeklarationen är Syrien, Palestina, Israel och Egypten.93 Vidare betonar regeringen betydelsen av mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors, i kampen mot korruption, odemokratiska principer och ekonomisk- och social utveckling i Afghanistan.94
I regeringens utrikesdeklaration 2014 står det att de hinder som fortfarande finns för kvinnor vad gäller deltagande i tjänstesektorn, måste upphävas. Regeringen vill att fler kvinnor ska få möjlighet till förvärvsarbete. Vidare menar regeringen att otidsenliga strukturer behöver förändras för att öka möjligheterna för kvinnor.95 I utrikesdeklarationen nämns också
betydelsen av genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 för att kvinnor ska kunna känna trygghet och kunna utöva inflytande på fredsprocesser.
Frågor om flickor och kvinnor i utrikesdeklarationerna kan framförallt relateras till resolution 1325 och 1820, där regeringen likt sin handlingsplan för FN:s säkerhetsrådsresolutioner betonar vikten av resolutionerna. Vid en analys utifrån studiens idealtyper innehar
utrikesdeklarationerna drag från både liberalfeminism och socialistisk feminism. Detta i och med alliansregeringens koncentration på resolution 1325 vilken fokuserar på att kvinnor finns representerade när det kommer till fredsskapande insatser. Detta kan klassificeras som
liberalfeminism med anledning av regeringens uppmärksammande av att kvinnors representation i den offentliga, politiska sfären är viktigt för kvinnors jämställdhet och
frigörelse. Vidare innehar resolution 1325 och 1820 drag av socialistisk feminism till följd av resolutionernas syfte att öka skyddet för kvinnor i och med konflikt, där de är särskilt
drabbade. Resolution 1820, som fokuserar på sexuellt våld när det kommer till konflikter uppmärksammar särskilt detta.
Utifrån idealtyperna kan även regeringens uppmärksammande av mänskliga rättigheter, och särskilt kvinnors rättigheter, klassificeras som liberalfeminism. Även att de hinder som fortfarande finns för kvinnor vad gäller deltagande i tjänstesektorn kan klassificeras som liberalfeminism. Detta till följd av liberalfeminismens idéer om att kvinnor ska ha samma rätt att delta i den offentliga, politiska sfären, där diskriminerande lagstiftning och regelverk hindrar kvinnor till detta.
93 Regeringskansliet (2013). Utrikesdeklarationen 2013. Stockholm: Sveriges Regering. s. 8
94 Ibid, s. 7
95 Regeringskansliet (2014). Utrikesdeklarationen 2014. Stockholm: Sveriges Regering. s. 2
21
7.1.3 Alliansens policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015
Det grundläggande ställningstagande som regeringen har i fråga om jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete är det som anges i policyn.
”Det övergripande målet för arbetet med att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete är: jämställdhet, ökat inflytande för kvinnor samt ökad respekt för kvinnors rättigheter i utvecklingsländer.”96
Jämställdhetsintegrering i det internationella arbetet är grundläggande för att det övergripande målet ska kunna uppnås skriver regeringen. Fyra olika fokusområden/mål ska alliansens internationella arbete inriktas på för att öka kvinnors rättigheter och roll.
Det första fokusområdet/målet är politiskt inflytande och deltagande för kvinnor. Att alla medborgare är inkluderade är en förutsättning för en demokrati. Inom politiken samt i
politiska processer ska båda könen ha samma möjligheter att influera och delta i. Båda könen ska även vara representerade på samtliga nivåer vad gäller informella samt formella
beslutsfattande processer. Både den reella makten och inflytande vad gäller lagstiftning, konflikthantering och beslutsfattande, är det som den politiska representationen avser. För en ökad demokratisering samt representation som är mer rättvis inom ramen för
konflikthantering, är en ökad jämställdhet mellan könen i politiken på både lokal samt nationell nivå viktigt. För att även kvinnor ska ha möjlighet att agera som förändringsaktörer krävs att kvinnors politiska deltagande samt representation ökar. Kvinnors deltagande vad gäller granskningen samt utformningen av politiken är något som de politiska systemen med nödvändighet bör främja.97
Sverige ska för det första (1.) verka för att stärka möjligheten och rätten för kvinnor, på alla nivåer, att ha inflytande i politiken samt det offentliga beslutfattandet. För det andra (2.) ska Sverige verka för rätten för kvinnor att organiseras sig. Detta innebär exempelvis att
organisera sig i politiska partier, vilket kan innebära större möjlighet att upprätthålla sina rättigheter. För det tredje (3.) ska Sverige verka för att den fysiska rörelsefriheten för flickor och kvinnor ska öka, och för det fjärde (4.) verka för att kvinnor som är politiskt aktiva ska få bättre säkerhet, trygghet samt skydd.98
96 Regeringskansliet (2010). På lika villkor: Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingsarbete 2010-2015. Stockholm: Sveriges Regering. s. 12
97 Ibid, s. 13
98 Ibid, s. 13-14
22
Det andra fokusområdet/målet är kvinnors arbetsvillkor samt ekonomiska aktörskap. Oavsett kvinnors civila status ska möjligheten till egen försörjning vara en självklarhet. Möjligheten att påverka samhället, bestämma över sina liv samt stärka sina rättigheter ökar vid ett ökat deltagande och aktörskap i ekonomin. Normen i världens samhällen är att omsorgen av familjen samt skötseln av hemmet är kvinnans uppgift. Det obetalda hemarbetet är det även flickor och kvinnor som står för. Detta bidrar många gånger till att flickor och kvinnor har mindre möjligheter till att bland annat gå i skolan eller få ett avlönat arbete. Genom eget företagande har kvinnor framförallt möjlighet till inkomster i utvecklingsländer. Kvinnors lönearbete och företagande gynnas av en utvecklad handelspolitik samt näringsliv. I
utvecklingsprocesser samt livsmedelsproduktionen har kvinnor på landsbygden en roll som är särskilt betydelsefull. Kontrollen över och tillgången till resurser i syfte att investera saknar ofta kvinnor i mindre utvecklade länder, likaså hindras de från tillträde till marknader. Att verka för en arbetsmarknad som inte är diskriminerande, lika tillgång till naturresurser samt arbeta för att kulturella samt juridiska hinder för kvinnors tillgångar till resurser samt
äganderätt ska avlägsnas, är viktigt menar regeringen. Kvinnors organisering är även viktig att stödja, vilket är en viktig faktor för möjligheten för kvinnor att driva ekonomiska frågor som är gemensamma för dem.99
Sverige strävar efter att verka för att: (1.) stärka möjligheten för kvinnor rörande kvinnors organisering vad gäller gemensamma arbetsmarknads-intressen, (2.) verka för kvinnors företagande och entreprenörskap samt stärka finansiella system som kan gynna kvinnors företagande, (3.) främja flickors och kvinnors möjligheter till att äga och ärva mark och egendom på lika villkor som pojkar och män, (4.) främja och stärka rollen för kvinnor i fråga om jordbruk, naturresurshantering samt livsmedelsproduktion. Vidare vill regering verka för (5.) att könen ska ha samma möjlighet att kombinera sitt arbete med familjen samt att könen ska ha lika arbetsförhållanden, (6.) uppmärksamma och arbeta för att värderingar samt attityder som ser kvinnan som den som ska ta hand om familjen och sköta hemmet, ska förändras, (7.) verka för yrken och utbildningar som inte är traditionella för respektive kön samt att flickors rätt gällande utbildning ska stärkas.100
Det tredje fokusområdet/målet är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). För att uppnå en global utveckling som är hållbar är SRHR viktigt vad gäller arbetet med detta.
Det är en grundläggande rättighet att bestämma över sin sexualitet, reproduktion och kropp.
99 Ibid, s. 14-15
100 Ibid, s. 15-16
23
Vidare skriver regeringen att ett allvarligt hinder i fråga om jämställdhet är den höga
mödradödligheten i utvecklingsländer. Det är framförallt aborter som är olagliga/osäkra, svårt att skaffa preventivmedel samt svårt att få mödrahälsovård som är lämplig som är orsakerna till den höga mödradödligheten i utvecklingsländer. Att hälsan för flickor och kvinnor bortprioriteras är även en orsak. Unga kvinnor med låg social status är framförallt de som är särskilt drabbade.101
Följande ska Sverige verka för: (1.) främja flickors och kvinnors bestämmande över sin reproduktion, sexualitet och kropp (oavsett könsidentitet, civilstatus samt sexuell läggning), (2.) arbeta för tillgång till utbildning samt information vad gäller preventivmedel, sexuella sjukdomar samt sex och samlevnad, (3.) arbeta för bättre vård för kvinnor vid förlossning samt graviditet, (4.) uppmärksamma mödradödligheten och jämställdhetsaspekterna av den i samband med den bristande tillgång som finns i utvecklingsländer till mödrahälsovård, framförallt i krissituationer och konflikt, (5.) arbeta för att lagliga samt säkra aborter ska finnas att tillgå, (6.) arbeta för att stereotyper och negativa könsroller som hämmar flickors och kvinnors rättigheter ska förändas, och till sist (7.) verka för att de jämställdhetsaspekter som finns av könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning ska uppmärksammas, samt arbeta för att de rättigheter som tillhör ska skyddas.102
Det fjärde fokusområdet/målet är kvinnors säkerhet, vilket inkluderar att könsrelaterat våld i alla former samt människohandel ska bekämpas. Det står att ”Mänsklig säkerhet sätter alla människors trygghet och säkerhet i centrum. Mänsklig säkerhet handlar bland annat om frihet från och skydd mot alla former av våld samt hot om våld, en fungerande rättsstat och tillgång till rättsväsendet, liksom såväl fysisk som sociopsykologisk säkerhet.”103 En hög oro skapas av ett samhälle med bristande mänsklig säkerhet samt mycket våld. Utvecklingsarbetet samt jämställdheten blir detta även ett hinder för, både på nationell- och individnivå. Exempelvis blir det svårare för flickor och kvinnor att arbeta och utbilda sig då deras fysiska rörlighet blir skörare i och med mindre säkerhet. Säkerhet för flickor och kvinnor, vilket inkluderar
säkerhet från könsrelaterat samt sexuellt våld, är mycket viktig för att flickor och kvinnor ska kunna verka som politiska och ekonomiska aktörer samt att utbilda sig. I krissituationer samt konflikt/postkonflikt är våldet mot framförallt kvinnor, i form av sexuellt våld och våldtäkter, särskilt omfattande. Men det sker även i hög utsträckning när det politiska läget är stabilare.
101 Ibid, s. 16-17
102 Ibid, s. 17-18
103 Ibid, s. 19
