Examensarbete, 15 hp Kandidatprogrammet i biologi, 180 hp
Ht 2020
UPPFÖLJANDE LAVINVENTERING
RUNT DOMSJÖ FABRIKER
Erika Hallgren
Abstract
Lichen inventory around Domsjö factory, Erika Hallgren
The lichen population in the vicinity of Domsjö factory, Örnsköldsvik, was studied since many common species seemed to be negatively affected. The first lichen inventory in
Örnsköldsvik was done in 1960 and the last one was made in 1988. A connection between the effected lichen and the sulphur dioxide emission as well as the distance from Domsjö factory was then made.
The purpose of this study was to investigate if any change could be found in the population of pendoulus lichen in the vicinity of Domsjö factory, Örnsköldsvik, since the last study dating back to 1988. This study investigated the following facts; which are presence, length, and at what height on the trees the lichen Alectoria sarmentosa, Bryoria capillaris and Usnea spp.
Only lichen on spruce, with trunks bigger than 150mm at breast hight were also included in the inventory. The results are based on data from 42 sites.
No connection between the Domsjö factory, and the presence of Bryoria capillaris could be made, while Usnea spp. still seem to be affected. The length and the height of the
investigated lichen did not seem to be affected; by the distance from Domsjö factory nor by the inventoried tree structures. No samples of Alectoria sarmentosa were found in the inventory.
Förord
Tack Ulla Carlsson-Graner för all hjälp och tålamod och tack P.-A. Esseen för du tog dig tid för möte och hjälpte till med utformandet av denna studie. Ett sista tack till Dan Norlin för idén till arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning……….………s.1 1.1 Syfte………..………..…..s.2 1.1.1. Frågeställningar……….……….……….…..s.2 2 Material och metod………...s.3 2.1 Analyser………..……….………..…s.4 3 Resultat……….………..…s.5 3.1 Förekomst av undersökta lavar runt Domsjö fabriker…….………...…s.5 3.2 Lavarnas längd i det undersökta området……….……….…..s.6 3.3 Höjd i träden med riklig lavförekomst…..……….………..…..s.7 4 Diskussion……….……….……….….s.8 4.1 Förekomst av undersökta lavar runt Domsjö fabriker ………s.8 4.2 Lavarnas längd i det undersökta området……….………..….s.8 4.3 Höjd i träden med riklig lavförekomst
………..
……...………..…s.9 4.4 Metod…….………..……….………s.10 4.5 Slutsats.………..……….………s.10 5 Referenser……….……….……….s.11 6 Bilagor:1 Inventeringsprotokoll
2 Förekomst av Bryoria capillaris 2020 och 1988 3 Förekomst av Usnea spp. 2020 och 1988
4 Koordinater samt data för Bryoria capillaris som använts vid de statistiska testen 5 Koordinater samt data för Usnea spp. som använts vid de statistiska testen 6 Rådata, Bryoria capillaris
7 Rådata, Usnea spp.
1
1 Inledning
Lavar utgör symbiotiska föreningar mellan heterotrofa mykobionter (svamp) och en eller flera autrofa fotobionter (grönalger eller cyanobakterier) (Asplund och Wardle 2017). Lavar förekommer i de flesta terrestra ekosystem och bidrar till dess funktion och biologiska
mångfald (Asplund och Wardle 2017). Många lavarter klarar av att leva i näringsfattiga, torra och kalla klimat. De dominerar därför runt 8 % av jordens landyta i kärva områden där kärlväxter har svårt att etablera sig (Nash 2008). Genom hela den boreala zonen och delar av den tempererade skogen dominerar ofta hänglavar från släktena Alectoria, Bryoria och Usnea bland epifyter i trädskiktet (Thell och Moberg 2011). De har en betydande
tillväxtmöjlighet och kan växa flera centimeter per år (Stevenson och Coxon 2003).
Hänglavar har en viktig funktion i skogen och är en del av närings- och vattencykeln, samt används som habitat och mat för ett flertal djur (Hauck 2011).
Hänglavar är särskilt användbara indikatorer på luftkvalitén då de är extra känsliga för föroreningar i form av atmosfäriskt nedfall. Hänglavar på hög höjd av träden indikerar att luftkvalitén är god (Moberg och Hultgren 2016). Detta beror på att lavar är poikilohydriska, d.v.s. de absorberar vatten direkt genom bålen. Deras upptag, lagring och förlust av vatten är fysiska processer helt bestämda av omgivningens fuktighet (Rundel, 1988). Antropogena svavelutsläpp har sedan industrialismens början orsakat stor skada på lavfloran i Europa (Nash och Gries 2002). Svaveldioxid gör att många lavarter, även i små mängder, får
klorofyll- och membranskador såväl som en minskning av nettofotosyntesen (Nash och Gries 2002). Svavelutsläppen har minskat sedan 1970-talet (Vestreng et al. 2007) vilket har lett till att många tidigare påverkade områden har kunnat återhämta sig. Höga kväveutsläpp,
klimatförändringar, och ett allt mer utbrett skogsbruk har idag störst negativ effekt på hänglavars utbredning (van Herk et al. 2003).
Dettki och Esseen (1988) undersökte bland annat hur trädstrukturen påverkade lavars utbredning för att förstå hur skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden. De kom fram till att artrikedom och mängden lavar var positivt kopplade till bland annat skogens ålder och tätheten. I deras studie pekar de på betydelsen av trädbeståndets ålder för att hänglavar ska hinna kolonisera sig och bygga upp populationer (Dettki och Esseen 1988). Lavar är känsliga för miljöförändringar (Gilbert 1977) och det moderna skogsbruket förändrar skogens
ekologiska förutsättningar (Stevenson 1990). Sedan 1950-talet har skogsbruket i Sverige dominerats av trakthyggesbruk med kalhyggen och planteringar som bara består av en enda art med en omloppstid upp till 120 år (Östlund et al. 1997). Detta leder till att lavar inte hinner etablera sig i bestånden och bilda stora populationer innan träden avverkas (Stevenson 1988). Detta bidrar till ett fragmenterat landskap som kan försvåra lavarnas spridning (Esseen et al. 2016a).
I en studie från 2016a jämförde Esseen et al. förekomst och längd av Alectoria sarmentosa (garnlav), Usnea spp. (skägglavar) och Bryoria spp. (tagellavar) i relation till
kvävedeponering, klimat och olika trädstrukturer. De använde sig av riksskogstaxeringens data med 5586 provytor utspridda i hela Sverige. Esseen et al. (2016a) visade att hänglavar är starkt påverkade av trädstrukturen lokalt men att förändringar av lavfloran på stor geografisk skala kan kopplas till rådande kväveutsläpp och klimatförändringar. Exempel på lokala trädstrukturer är att skogen generellt är tätare i södra Sverige jämfört med resten av landet.
Olika lavarter har olika ståndortspreferenser, bland annat har Bryoria spp. mörka pigment som skyddar de underliggande algerna från ljus vilket gör att de kan växa i skogar med högre ljustillgång än andra hänglavar (Färber et al. 2014). Att trädstrukturen inte gav större utslag för variationen i förekomst och längd av de undersökta hänglavarna kan bero på att
inventeringarna till största del skett på större träd och exkluderade yngre trädbestånd (Esseen et al. 2016a).
2 I denna studie undersöktes förekomst, längd och höjd i träden med riklig förekomst av
hänglavar runt Domsjö Fabriker, Örnsköldsvik i norra Sverige. En lav-tom zon upptäcktes runt Domsjö fabriker (centralorten av Örnsköldsvik) av L. Westman under 1960-talet då en första lavinventering gjordes runt Örnsköldsvik. Westman fann ett samband mellan höga utsläpp av svaveldioxid från fabrikerna och en minskat lavförekomst (Westman 1966). Flera inventeringar har gjorts i området sedan dess varav den sista större utfördes 1988 av T. Birkö på uppdrag av miljökontoret i Örnsköldsviks kommun (Birkö 1988). I rapporten från 1988 mättes förekomst, längd samt vilken höjd i träden rikliga lavbestånd fanns. Trots att utsläppen från industrin hade minskat kraftigt fram till 1988 visade ingen av de
lavinventeringar som gjorts sedan 1960-talet på någon större förändring av det lav-tomma området runt industrin. Inventeringen 1988 visade att förekomsten av Usnea spp. och Bryoria capillaris (grå tagellav) ökade i en gradient med avståndet från fabriken vilket indikerar att de tidigare sulfitutsläppen har lång påverkan på lavfloran och att
återetableringen i den störda miljön går långsamt.
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hänglavars utbredning och längd runt Domsjö Fabriker för att se om någon förändring skett sedan den senaste lavinventeringen från 1988. Eftersom trädstrukturen i en skog också kan påverka hänglavars utbredning undersöktes även detta. Likt Esseen et al. (2016a) undersöktes Alectoria sarmentosa (garnlav), Usnea spp. (skägglavar) och Bryoria spp. (tagellavar). Dock har Bryoria specificerats till Bryoria capillaris för att kunna jämföras med inventeringen från 1988.
1.1.1 Frågeställningar
• Påverkar avståndet från Domsjöfabriker och provytans trädstruktur (grundyta samt antalet träd per provyta) förekomsten av Alectoria sarmentosa, Bryoria capillaris eller Usnea spp.?
• Har förekomsten av Bryoria capillaris och Usnea spp. i förhållande till Domsjö Fabriker förändrats sedan den senaste inventeringen 1988?
• Påverkas längden av Alectoria sarmentosa, Bryoria capillaris eller Usnea spp. av avståndet från Domsjö Fabriker, eller med provytans trädstruktur (grundyta, antalet träd per provyta samt antalet grenar per provträd)?
• Fanns det samband mellan på hur hög höjd i träden det finns riklig förekomst av Alectoria sarmentosa, Bryoria capillaris eller Usnea spp., -och avståndet från Domsjö Fabriker, samt provytans trädstruktur (grundyta, antalet träd per provyta samt antalet grenar per provträd)?
3
2 Material och metod
Studien bygger på riksskogstaxeringens metod för lavinventeringar men har förenklats för att passa tidsramen för arbetet på 15 hp inom 10 veckor. Riksskogstaxeringens lavinventeringar skedde från markyta upp till 5m höjd på levande och döda grenar samt stam (Karltun et al.
1997). Lavarna har i detta arbete istället inventerats från markyta upp till tre meter. Likt riksskogstaxeringen omfattar inventeringen Alectoria sarmentosa, Usnea spp. och Bryoria spp. Dock har Bryoria specificerats till Bryoria capillaris för att kunna jämföras med Birkös studie från 1988. Birkös (1988) inventeringar omfattade Hypogymnia physodes (blåslav), Parmeliopsis ambigua (stocklav), Pseudevernia furfuracea (gällav), Platismatia glaucia (näverlav), Usnea spp. samt Bryoria capillaris. Efter samtal med P.-A. Esseen, prof.
emeritus och lavforskare vid Umeå universitet, valdes en arbetsmetodik med större relevans.
Birkö studerade bland annat täckningen och skadorna av de tidigare nämnda lavarna på tallstammar och grangrenar. Hänglavar är bättre indikatorer av luftkvalitén i jämförelse med andra lavgrupper (Moberg och Hultgren 2016).
Denna studies placering av provytor följer Birkös placering från inventeringen 1988 och gjordes genom att studera en karta där provytorna var utsatta. Koordinater sattes på
provytorna med hjälp av Skogsstyrelsens internettjänst ”Skogens Pärlor”. Flera provytor har behövts flyttats till följd av avverkningar och bebyggelse men har satts så nära de tidigare provytorna som möjligt, provytorna är max flyttade 3 km. I vissa fall fanns ingen skog kvar alls i närheten (3 km) av de tidigare provytorna som då fick strykas från inventeringen. Med hjälp av Skogsstyrelsens internettjänst, ”Skogens Pärlor” har infraröda kartor studerats för att hitta ytor med barrskog med en kantzoon på minst 70m från bebyggelse, större
vattendrag eller trafikerad väg. Sammanlagt har 42 av Birkös tidigare provytor inventerats.
Inventeringen av varje provyta började med att hitta de förbestämda koordinaterna, vilket gjordes med hjälp av appen Google maps i en mobil. Inventeringen utfördes på den närmsta lämpliga plats som uppfyllde provytans krav och exakta koordinater noterades ute i fält med hjälp av appen Google maps. Ett kriterium för att provytan skulle få ingå i inventeringen var att det att det skulle finnas minst två granar med en brösthöjddiameter på minst 150 mm inom ett cirkelformat område av 10m2. Antalet granar i provytorna varierade mellan två till fyra granar. Trädets bredd mätes med en diameterklave och provytan mättes upp med hjälp av en tumstock.
På varje provträd noterades om Alectoria sarmentosa, Bryoria capillaris eller Usnea spp.
förekom från markyta upp till tre meters höjd. En bedömning gjordes vilka som var de längsta lavarna och längden av dessa mättes. Endast längden av de längsta lavarna per provträd av de inventerade lavarna noterades. Lavarnas längd mättes i hela centimeter. För att beräkna gränsen för tre meter samt för att mäta lavarna användes en tumstock. För att urskilja den snarlika Bryoria capillaris från Bryoria fuscescens (manlav) gjordes K-test, vilket består av 10 % kaliumhydroxidlösning. Genom att försiktigt droppa lösningen på laven med en vit servett under, kan man se om laven färgar vätskan gul. Bryoria capillaris reagerar K+ och Bryoria fuscescens K- (Moberg och Hultgren 2016). För att skilja Alectoria
sarmentosa från Usnea spp. delades laven för att se om det fanns en märgsträng, vilket Usnea spp. har till skillnad från Alectoria.
4 Trädstrukturen i provytorna inventerades för att se hur det i kombination med avståndet till Domsjö Fabriker påverkade förekomst och längd av lavarna. Grundytan för området
bestämdes med hjälp av ett relaskop. Alla träden som hade en brösthöjdsdiameter på minst 150 mm (oavsett trädslag) i provytan räknades. Antalet grenar från marken upp till tre meters höjd räknades på alla provträden (dvs. granar med en brösthöjdsdiameter om 150 mm). Antalet grenar per träd kunde variera kraftigt mellan de inventerade träden och ett medelvärde för antalet grenar per provyta skulle därför vara missvisande. För att se om antalet grenar påverkade längden av lavarna gjordes därför istället analyserna för varje enskilt inventerat träd. Grenar kortare än 30 cm där lav ej förekom räknades inte. Större grenar från högre höjd i granarna som hängde ner i undersökningsområdet av 3 m räknades.
För varje provträd med riklig förekomst av de inventerade lavarterna, bedömdes den övre gränsen för riklig förekomst. Hänglavar på hög höjd av träden indikerar på att luftkvalitén är god (Moberg och Hultgren 2016). Riklig förekomst definierades som en gräns där det tydligt gick att utskilja åtminstone ett antal lavar. Fanns mer än en samling av lavbålar togs den grupp som nådde högst upp i trädet. Höjden skattades i tiondelar av trädhöjden och gjordes med hjälp av en kikare. Inventeringen utfördes på samma sätt i både riksskogstaxeringens inventeringar för lavar samt i Birkös studie 1988.
Avståndet mellan de undersökta provytorna och Domsjö Fabriker mättes efter
inventeringarna och uppskattades med hjälp av Google maps tjänst ”Mät avstånd”, vilket mäter avståndet fågelvägen. Mallen för protokollet som användes vid inventeringarna går att hitta i bilagorna (Bilaga 1).
Vid jämförelse av Birkös resultat av hänglavarna från 1988 har data från samma provytor använts. Metoderna åren emellan är snarlika, dock bestod Birkös provytor alltid av fem provträd och där det var möjligt inventerades även tall. Birkö beskriver höjden i provträden för inventeringen som ”från markyta och så långt upp det var möjligt att se.” Längden på lavbålarna uppmättes i 0,5 cm intervaller och den största vanligaste längden noterades.
Enstaka avvikande exemplar bland många noterades alltså inte, men fanns det lika många av två längder valdes den större längden. Då längsta längden använts för denna studie och Birkö 1988 använde den vanligast längden av lavarna per provträd, inga direkta jämförelser har därför gjorts mellan åren. Birkö utförde inventeringarna av högsta höjd i träden med riklig förekomst av Bryoria capillaris på samma sätt som för denna inventering.
2.1 Analyser
För att undersöka om förekomsten av de inventerade lavarna påverkades av Domsjö Fabriker, delades datat upp i två grupper, icke förekomst respektive förekomst av lavarna.
Det icke parametriska Mann-Whitney tests i NCSS 2020 Statistical Software, användes för testen av förekomsten eftersom datat inte var normalfördelat. I testet jämfördes
medelavståndet till fabriken mellan ytorna där lavarna saknades respektive förekom.
Förekomst innebär att lavar fanns på minst ett av träden i provytan. Förekomsten av Bryoria capillaris och Usnea spp. testades även mot de inventerade trädstrukturerna grundyta och antalet träd per provyta. Mann-Whitney test i NCSS användes eftersom datat inte var normalfördelat.
5 För att se om datat på lavbålarnas längd var normalfördelat gjordes histogram i Excel samt testet Shapiro Wilk W-test i NCSS. Den längsta observerade lavlängden per provyta användes i testen. Datat för längden av Bryoria capillaris var normalfördelat medan det inte var det för Usnea spp. För att testa om det fanns ett samband mellan längd av Bryoria capillaris och avståndet till Domsjö Fabriker, grundyta samt antalet träd per provyta kunde därför multipel regression användas, vilka gjordes i Excel. I NCSS testades normalfördelningen för Bryoria capillaris med ingående variabler, och hela modellen visade inga stora avsteg från
normalfördelning. För Usnea spp. användes den icke parametriska analysmetoden
Spearmans rangkorrelationer i NCSS. Längden av de inventerade lavarna testades i relation till de inventerade variablerna avstånd till Domsjö Fabriker, grundyta, antalet träd i provytan samt antalet grenar per träd. Testen för hur antalet grenar per träd påverkade lavarnas längd gjordes för varje enskilt provträd med förekomst med provträdets längsta lav som beroende variabel. För Bryoria capillaris gjordes detta genom regression i Excel och för Usnea spp.
med Spearmans rangkorrelation i NCSS.
För att analysera om den befintliga högsta höjden med riklig förekomst av Bryoria capillaris i provträden påverkades av avståndet till Domsjö Fabriker gjordes Spearmans
rangkorrelationstest i NCSS. Även för de inventerade trädstrukturerna (grundyta, antalet träd i provytan samt antalet grenar per träd) gjordes Spearmans rangkorrelationstest i NCSS.
Det högsta värdet för höjden med riklig lavförekomst från varje provyta användes i analyserna (inte medelvärdet). Testet för antalet grenars påverkan på höjden där rikliga lavbestånd förekom, gjordes för varje enskilt provträd. Spearmans rangkorrelationstest i NCSS användes för samtliga test då Shaporo-wilk W i NCSS visade att datat inte var
normalfördelad för varje sig år 2020 eller 1988. Testen utfördes endast på Bryoria capillaris eftersom det fanns för få provytor med riklig förekomst av Usnea spp. 2020 (n=7) samt att höjden för Usnea spp. inte hade inventerats år 1988.
Signifikansnivån för alla analyser är satt till p < 0,05. Detta är gränsen för att ett resultat ska tolkas som signifikant och inte räknas kunna bero på slumpen.
3 Resultat
3.1 Förekomst av undersökta lavar runt Domsjö fabriker
Bryoria capillaris var den vanligast förekommande laven och fanns i 86% av de 42 provytorna (76% av de totalt inventerade träden). Usnea spp. återfanns i 60% av de 42 provytorna (42% av de totalt inventerade träden). Något exemplar av Alectoria sarmentosa hittades inte under inventeringarna.
Avståndet mellan provytorna och fabriken där de inventerade lavarna saknades respektive förekom jämfördes. Avståndet till Domsjö Fabriker skiljde inte mellan provytorna där Bryoria capillaris saknades (n = 6) respektive förekom (n = 36) (Tabell 1). För Usnea spp.
tenderade provytorna där de saknades (n = 17) vara närmare fabriken i genomsnitt än de provytor där de förekom (n = 25) (Tabell 1). P-värdet för Usnea spp. (P = 0,09) ligger något ovan vad som är den satta signifikantnivån varav det inte säkert går att säga att det inte beror på slumpen.
6
Tabell 1. Medelavståndet till Domsjö Fabriker år 2020 för Bryoria capillaris (n = 6) och Usnea spp. (n = 17) för de utan förekomst. Samt medelavståndet av de provytor med förekomst av Bryoria capillaris (n = 36) och Usnea spp. (n = 25) till Domsjö Fabriker år 2020. Mann- Whitneys test.
Medelavstånd
(km) Standard error z-värde p-värde Bryoria
capillaris Icke förekomst 4,3 ±1,09 -0,4 0,69
Förekomst 5,2 ±0,62
Usnea spp. Icke förekomst 4,1 ±0,61 -1,68 0,09
Förekomst 5,8 ±0,81
I Birkös inventeringar förekom Bryoria capillaris i 79% av de 42 inventerade provytorna och Usnea spp. 57%. I zonen närmast Domsjö Fabriker som Birkö refererade till som ”lavöknen”
fanns 9 jämförbara provytor för Bryoria capillaris och 16 provytor för Usnea spp. då de inventerats både år 1988 och 2020. I denna studie tolkades ”lavöken” till den yta närmast Domsjö Fabriker där högst en förekomst av de inventerade lavarna förekommit år 1988. Vid inventeringen år 2020 hade Bryoria capillaris förekomst i 7 av de tidigare 9 lavfria
provytorna i zonen, se bilaga 2. Usnea spp. hade år 2020 förekomst i 9 av de 16 tidigare lavtomma provytorna, se bilaga 3.
Mann-Whitney test gjordes för Bryoria capillaris för att se om provytorna som saknade (n = 6) samt hade förekomst (n = 36) påverkades av de inventerade trädstrukturerna. Samma test gjordes för Usnea spp. De trädstrukturer som testades var grundyta samt antalet träd per provyta som hade en diameter på minst 150mm. Varken grundytan eller antalet träd per provyta hade större påverkan av Bryoria capillaris eller Usnea spp. där de saknades respektive förekom (Tabell 2).
Tabell 2. Medelvärdena för grundytan (m2/ha) samt medelvärdet av antalet träd per provyta av Bryoria capillaris och Usnea spp. där de saknades respektive förekom. Mann Whitneys test.
Medelvärde Standard
error z-värde p-värde n-värde Bryoria capillaris Icke förekomst Grundyta 14,67 ±1,98 -0,3 0,76 6
Förekomst Grundyta 15,64 ±0,66 36
Bryoria capillaris Icke förekomst Träd 2,17 ±0,17 -1,12 0,26 6
Förekomst Träd 2,58 ±0,14 36
Usnea spp. Icke förekomst Grundyta 14,88 ±1,25 -0,51 0,6 17
Förekomst Grundyta 15,92 ±0,61 25
Usnea spp. Icke förekomst Träd 2,47 ±0,21 -0,6 0,55 17
Förekomst Träd 2,56 ±0,15 25
3.2 Lavarna längd i det undersökta området
Den längsta bålen hade Bryoria capillaris på 40 cm i provyta 4 och längsta bål av Usnea spp.
uppmätes till 35 cm i provyta 14 (se bilaga 4 och 5).
För att testa om det fanns ett samband mellan den längsta längden av Bryoria capillaris i provytorna (n = 36) och avståndet till Domsjö Fabriker samt trädstrukturerna användes multipel regression. För testen av trädstrukturerna grundyta och antalet träd per provyta (som hade en diameter på minst 150 mm) användes den längsta laven per provyta. Testet för hur antalet grenar per träd påverkade längden av lavarna gjordes separat då det är beräknat per varje enskilt provträd (n = 75). Alla testade variabler i relation till Bryoria capillaris längd hade väldigt låg förklaringsgrad (Tabell 3a och 3b).
7
Tabell 3a. Sambandet mellan Bryoria capillaris längsta längd per provyta och avståndet till Domsjö Fabriker, grundyta, samt antalet träd per provyta testad med i multipel regression. Justerad R-kvadrat= -0,05, n = 36.
Koefficienter Standard error p-värde
Avstånd 0,19 ±0,40 0,65
Grundyta 0,18 ±0,40 0,65
Träd per provyta -1,46 ±1,91 0,45
Tabell 3b. Sambandet för längsta längden av Bryoria capillaris med antalet grenar per provträd. Justerad R- kvadrat = 0,01, n = 75. Regression.
Koefficienter Standard error p-värde
Antalet grenar -0,09 ±0,07 0,17
per provträd
Vid analysen av hur längsta längd per provyta av Usnea spp. (n = 25) påverkades av avståndet till Domsjö Fabriker användes Spearmans rangkorrelationstest. Spearmans
rangkorrelationstest användes även för att testa hur trädstrukturerna grundyta (n = 25) samt antalet träd med en diameter på minst 150 mm (n = 25), påverkade längden av Usnea spp.
Den längsta laven per provyta har använts i dessa test. För antalet grenar gjordes en
Spearmans rangkorrelationstest separat då det är beräknat per provträd (n = 43). Spearmans rangkorrelationstest valdes som analysmetod då Usnea spp. data för längsta lav per provyta inte var normalfördelad. Vare sig avståndet till Domsjö Fabriker eller någon av de
inventerade trädstrukturerna visade på någon signifikant påverkan på längden av Usnea spp.
(Tabell 4).
Tabell 4. Sambandet mellan längsta längd av Usnea spp. i provytorna och avståndet till Domsjö Fabriker samt de inventerade trädstrukturerna; grundytan, antalet träd per provyta och antalet grenar per provträd med förekomst.
Spearmans rangkorrelation. N = 25.
Spearmans rank p-värde
Avstånd 0,2 0,35
Grundyta 0,17 0,4
Träd per provyta -0,17 0,41
Grenar per provträd -0,17 0,28
3.3 Höjd i träden med riklig lavförekomst
Datat för höjd i träden med riklig lavförekomstav Bryoria capillaris var inte normalfördelat, därför valdes det icke parametriska analysen Spearmans rangkorrelationstest för samtliga test. Det gick inte att finna något samband mellan den befintlig högsta höjden av riklig förekomst i träden av Bryoria capillaris i relation till Domsjö Fabriker (Spearmans rangkorrelation r = 0,21; p = 0,34; n =22).
De testade trädstrukturerna grundyta (n = 22) samt antalet träd per provyta med en diameter på minst 150 mm (n = 22) visade inte på något samband med vilken höjd i träden som hade rikliga lavbestånd (Tabell 5). Testet för antalet grenar gjordes separat då det är beräknat för grenarna på varje enskilt provträd och även här användes Spearmans rangkorrelationstest (n
= 52). Antalet grenar visade inte på något samband för hur högt upp rikliga bestånd av Bryoria capillaris gick att se (Tabell 5). För få observationer med riktig förekomst i träden av Usnea spp. fanns för att kunna utföra liknande analytiskt test (n = 7).
8
Tabell 5. Samband mellan höjden i provträden med riklig förekomst av Bryoria capillaris och de olika inventerade trädstrukturerna: grundyta (n = 22), antalet träd per provyta (n = 22) samt antalet grenar per provträd med förekomst (n = 52). Spearmans rangkorrelationstest.
Spearmans
rangkorrelation p-värde
Grundyta -0,04 0,17
Träd per provyta 0,12 0,58
Grenar per provträd -0,1 0,46
4 Diskussion
4.1 Förekomst av undersökta lavar runt Domsjö fabriker
Författare till tidigare lavinventeringar av Bryoria capillaris och Usnea spp. runt Domsjö Fabriker menade att bestånden varit påverkade av svaveldioxidutsläpp från industrin (Westman 1966, Birkö 1988). Antropogena svavelutsläpp har sedan industrialismens början orsakat skador på lavfloran (Nash och Gries 2002). I denna studie från år 2020 fanns det ingen signifikant skillnad i medelavståndet mellan provytor där Bryoria capillaris saknades respektive förekom. För Usnea spp. låg medelavståndet för provytorna där arten saknades på 4,1 km och de med förekomst på 5,8 km (Mann- Whitney test, Z = - 1,68, N = 42, P < 0,09).
Det vill säga, det gick inte att hitta något samband mellan avståndet och Domsjö Fabriker gällande förekomsten av Bryoria capillaris medan det fortfarande går att se en viss fortsatt påverkan på Usnea spp. Resultatet för Usnea spp. ligger något ovan vad som är den satta signifikantnivån varav det inte säkert går att säga att det inte beror på slumpen. Märkbart är att det inte skiljer mycket i avståndet mellan vart Usnea spp. saknas respektive förekommer vilket går att tolka som att Domsjö Fabrikers påverkan på dess förekomst numera är låg.
Av de provytor som i denna studie räknats till ”lavöken” har antalet provytor med
förekomsten av Bryoria capillaris och Usnea spp. ökat sedan år 1988. I Birkös inventeringar förekom Bryoria capillaris i 79% av de 42 inventerade provytorna och Usnea spp. 57% vilket går att jämföra med år 2020 där Bryoria capillaris förekom i 86% av de 42 provytorna och Usnea spp. återfanns i 60% av de 42 provytorna. Även detta tyder på att förekomsten av de undersökta lavarna har ökat 2020 även om detta inte är statistiskt bevisat. Utsläppen av svaveldioxid har legat på låga nivåer sedan 1970 (Birkö 1988, Svanberg et al. 1998) vilket kan vara orsaken till att de undersökta lavarna har ökat i förekomst. Studier av lavfloran i andra delar av Sverige har funnit liknande resultat, att lavfloran återhämtat sig när luftkvalitén förbättras (Hultengren, Malmqvist och Lemel 2014).
Trädstrukturen i en skog kan påverka lavars utbredning, vilket visades i en studie av Dettki och Esseen (1988). I studien pekar de på betydelsen av trädbeståndets ålder för att hänglavar ska hinna kolonisera och bygga upp populationer. Skulle inventeringarna för denna studie skett på samma provträd som Birkö undersökte år 1988 skulle hänglavarna haft längre tid på sig att bygga upp populationer och därav kunnat påverkat resultatet positivt. Dock var kravet på provträdens bröstdiameter minst 200 mm år 1988 varav i denna studie var kravet på bröstdiametern 150 mm, vilket de flesta av provträden precis uppfyllde (sällan hade provträden en bröstdiameter över). Detta tyder på att samma bestånd troligtvis inte inventerats. I denna studie inventerades grundyta samt antalet träd per provyta (med en bröstdiameter på minst 150 mm) som en skattning av trädstruktur. Ingen av de testade faktorerna gav någon förklaring till lavarnas utbredning. Att endast träd med en
bröstdiameter på minst 150 mm inventerats har inneburit att tätare samt yngre granbestånd inte har kommit med i studien vilket kan ha påverkat resultatet. Liknande problematik gällde för skogstaxeringens inventeringsdata där även deras inventeringar till största del skett på större träd och exkluderat träd av yngre bestånd (Esseen et al. 2016a).
9
4.2 Lavarna längd i det undersökta området
Birkö 1988 skrev i sin rapport att det går att se att längden av både Bryoria capillaris och Usnea spp. ökade ju längre bort man kom från fabriken. Inga av de statistiska analyserna från år 2020 kunde styrka att avståndet från Domsjö Fabriker påverkade längden av vare sig Bryoria capillaris eller Usnea spp. Detta tyder på att den minskade utsläppsnivån kan ha haft en positiv effekt på deras tillväxt. För år 1988 data gjordes inga statistiska analyser mellan längden av lavarna och avståndet till Domsjö Fabriker varför resultaten är svåra att direkt jämföra.
Det går inte att göra direkta jämförelser mellan Birkös uppmäta längd av de längsta lavarna per provyta och de tagna för denna studie då metoderna skiljer sig något åt. För denna studie, noterades det längsta exemplaret av lavarna Bryoria capillaris och Usnea spp, från markyta upp till tre meters höjd på varje provträd. Lavarnas längd mättes i hela centimeter. I Birkös inventeringar noterades endast den största vanligaste längden och avvikande längre exemplar togs inte med. Dock kan tilläggas att den personliga upplevelsen var att längden av lavarna på de olika lavbeklädda träden i samma område ofta var liknande. Så med största försiktighet kan man ändå säga att längden av lavarna troligtvis ökat då maxlängden år 1988 var 5 cm för Bryoria capillaris och 6,5 cm för Usnea spp jämfört med år 2020 då
maxlängden för Bryoria capillaris var 40 cm respektive 35 cm för Usnea spp.
I en studie av Esseen (2019) undersöktes hur östorlek, isolering och orientering påverkade längden av hänglavar. Undersökningen var baserad på runt 1000 provytor och den längsta laven uppmättes till 37 cm för Bryoria spp. respektive 30 cm för Usnea spp. Då längsta längden för de inventerade lavarna runt Domsjö Fabriker var liknande, det kan tolkas som att längden av lavarna i denna inventering inte längre påverkades av utsläppen från Domsjö Fabriker. I samma studie av Esseen (2019), visade han att Alectoria sarmentosa är mer beroende av större areal sammanhängande skogsmark än Usnea spp. och Bryoria spp. Detta kan vara en bidragande orsak till att inget exemplar av Alectoria sarmentosa hittades i de undersökta provytorna för denna studie. I denna undersökning var många av skogsarealerna där inverteringarna gjordes endast på 70 meter sammanhängande skog i samtliga
väderstreck.
4.3 Höjd i träden med riklig lavförekomst
För varje provträd med riklig förekomst av de inventerade lavarterna, bedömdes höjden i träden där de växte. Hänglavar på hög höjd av träden indikerar att luftkvalitén är god eftersom de är känsliga för störningar i form av atmosfäriskt nedfall (Moberg och Hultgren 2016). Höjden skattades i tiondelar av trädhöjden och gjordes med hjälp av en kikare. Riklig förekomst definierades som en gräns där det tydligt gick att utskilja åtminstone ett antal lavar. Denna metod är vanlig vid inventeringar av hänglavar och används bland annat av riksskogstaxeringen (Karltun et al. 1997) och vid Birkös inventering år 1988.
Det fanns ingen statistiskt signifikant samband mellan vilken höjd i provträden riklig förekomst av Bryoria capillaris fanns och avståndet av Domsjö Fabriker. Detta tyder på att luftkvalitén i området runt Domsjö Fabriker inte längre är sämre nära fabriken. I en studie av Andersson et al. (2012) inventerades lavfloran i åtta kommuner i södra Värmland. Precis som i Örnsköldsvik har det förekommit höga utsläpp av svaveldioxid från fabrikerna som
minskade kraftigt runt 1970-talet. Deras inventeringar inleddes 1982 och utfördes därefter vart femte år. De kunde se att höjden i träden med förekomst av Bryoria capillaris ökade för varje gång som studien utfördes.
10 I denna studie hade ingen av de inventerade trädstrukturerna grundyta, antalet träd i
provytan samt antalet grenar per provträd någon betydande effekt på den höjd i träden de inventerade lavarna förekom. Det kan finnas andra faktorer än de inventerade som idag påverkar vilken höjd i träden Bryoria capillaris förekommer. Kväve är det luftburna utsläpp som påverkar lavfloran mest idag (Esseen et al. 2016a). Kväveutsläpp kan störa symbiosen i lavar till den grad att den till slut kollapsar. Detta beror på att de autrofa fotobionterna inte längre är beroende av de heterotrofa mykobionten som näringsförsörjare (Smith et al. 1969).
Inga data rörande kväveutsläpp runt Domsjö Fabriker har studerats i denna studie.
4.4 Metod
Den valda metoden för inventeringen var smidig och lätt att använda utan att större
förkunskaper kring lavar behövdes. Dock skulle det vid liknande inventeringar kunna vara en fördel att utöka provytornas storlek alternativt inventera ett förbestämt antal träd. Ute i fält var det vanligt att endast två träd med en bröstmeterhöjd på 150mm fanns i provytorna på 10m2. Genom att utöka antalet inventerade träd per provyta skulle mer data kunna samlas in utan att behöva utöka antalet provytor. Skulle undersökningen upprepas skulle det vara fördel att ha en större geografisk spridning av provytorna. Detta för att lättare kunna se om det fanns ett mönster mellan hur förekomst, längd samt höjden i träden av rikliga lavbestånd, påverkades av avståndet till Domsjö Fabriker.
För inventeringsmomentet där höjden i träden med rikliga lavbestånd skulle bedömas var det svårt att artbestämma lavarna. För att urskilja den snarlika Bryoria capillaris från Bryoria fuscescens (manlav) behövs K-test göras (Moberg och Hultgren 2016). K-testet gick inte att utföra då lavarna befann sig på en för hög höjd i träden. Därför kunde endast ett antagande om arttillhörighet göras eftersom bestämningen bara skedde visuellt med kikare, vilket gör att felbedömningar kan ha förekommit.
Denna studie visar att hänglavarna Bryoria capillaris och Usnea spp. troligtvis ökat i
området runt Domsjö Fabriker sedan halterna av svaveldioxid minskat. Hänglavar är dock ett fortsatt aktuellt ämne då stora förändringar av lavfloran på stor geografisk skala kan kopplas till rådande kväveutsläpp och klimatförändringar (Esseen et al. 2016a). I områden i Sverige med höga halter av kväveutsläpp var Alectoria sarmentosa och Usnea spp. mindre vanliga än i områden med lägre utsläpp (Esseen et al. 2016a). Resultaten visade att Bryoria spp.
minskade med ökande medeltemperatur medan Usnea spp. och Alectoria sarmentosa istället ökade. Bryoria spp. visade på en minskning vid fuktigare klimat medan Usnea spp.
var mer frekvent i våtare klimat än Alectoria sarmentosa. Klimatet i Sverige är
prognosticerat till att stiga med 2-6°C i årlig medeltemperatur och nederbörden öka med 10%-40% till slutet av seklet (Sjökvist et al. 2015). Dessutom påverkas hänglavar negativt av trakthyggesbruk med kalhyggen (Östlund et al. 1997). Att fortsätta studera hänglavarnas utveckling runt Domsjö Fabriker kommer därför fortsatt vara högst relevant.
4.5 Slutsats
I denna studie gick det att se en ökning av Bryoria capillars och Usnea spp. i området kring Domsjö Fabriker i jämförelse med Birkös tidigare lavinventering från 1988. Särskilt tydligt var det för Bryoria capillaris där varken förekomst eller på vilken höjd i träden rikliga bestånd växte längre tycktes påverkas av avståndet till Domsjö Fabriker. För Usnea spp. kan man eventuellt se en fortsatt påverkan, dvs. provytorna där Usnea spp. förekom tenderade att ligga på längre avstånd från Domsjö Fabriker än ytorna där de saknades. Vare sig längden av Bryoria capillaris eller Usnea spp. påverkades av avståndet till Domsjö Fabriker eller av de inventerade trädstrukturerna. Inga exemplar av Alectoria sarmentosa påträffades under inventeringarna.
11
5 Referenser
Andersson, I., Andersson A. och Andersson J. 2012. Lavinventering i södra Värmland uppföljning.
CAREX Naturkonsult HB.
https://karlstad.se/globalassets/filer/miljo/luftkvalitet/lavinventering2012.pdf (hämtad 2020-10-23) Asplund, J. och Wardle, D.A. 2017. How lichens impact on terrestrial community and ecosystem properties. Biological Reviewes, Cambridge Philosophical Society 92(3): 1720-1738.
doi.org/10.1111/brv.12305
Birkö, T. 1988. Lavundersökning vid Domsjö fabriker 1988. Miljönämnden 1992.
Dettki, H. och Esseen, PA. 1988. Epiphytic macrolichens in managed and natural forest landscapes: a comprarison at two spatial scales. Ecography 21(6): 613-624. doi.org/10.1111/j.1600-
0587.1998.tb00554.x
Domsjö Fabriker AB. 2019. Sustaniability Report.
http://www.domsjo.adityabirla.com/Documents/Hallbarhetsredovisning/Domsjo_hallbarhetsredovis ning.pdf (hämtad den 2020-10-12)
Esseen P.-A., Ekström M., Westerlund B., Palmqvist K., Jonsson B.G., Grafström A., och Ståhl G.
2016a. Broad-scale distribution of epiphytic hair lichens correlates more with climate and nitrogen deposion than with forest structure. Canadian Journal of Forest Research. (46):1348-1349.
doi.org/10.1139/cjfr-2016-0113
Esseen, P.-A., Hedström, Ringvall, A., Harper, K.A., Christensen, P., och Svensson, J. 2016b. Factors driving structure of natural and anthropogenic forest edges from temperture to boreal ecosystem.
Jornal of Vegetation Science 27(3): 483-492. doi.org/10.1111/jvs.12387
Esseen. P.-A. 2019. Strong influence of landscape structure on hair luchens in boreal forest canopies.
Canadian Journal of Forest Research, 48(8): 994-1003, https://doi.org/10.1139/cjfr-2019-0100 Färber L., Solhaug K.A., Esseen P.-A., Bilger W., och Gauslaa Y. 2014. Sunscreening fungal pigments influence the vertical gradient of pendulous lichens in boreal forest canopies. Ecology, 95(6): 1464–
1471.
Google Maps. https://www.google.com/maps (hämtad 2020-06-09)
Karltun, E., Odell, G., Löfgren, O. och Carlsson, E. 1997. Fältinstruktion för ståndortskartering.
Institutionen för skoglig marklära, SLU.
Hauck, M. 2011. Site factors controlling epiphytic lichen abundance in northern coniferous forests.
Flora (206):81-90. doi.org/10.1016/j.flora.2010.02.001
Hultengren, S., Malmqvist. A., och Lemel. J. 2014. Lavar och luft i Västmanland – en uppföljning av av lavfloran på träd mellan 1995 och 2013. Länsstyrelsen Västmanlands län, Miljöenheten.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6ae610001636c9c68e516231/1527239166378/Rapport201 4-05-Lavar-och-luft-Vastmanland-2013.pdf (hämtad den 2020-10-22)
Gilbert, 0. L. 1977. Lichen conservation in Britain. Lichen Ecology. 415-436.
Moberg R. och Hultgren S. 2016. Lavar en fältgudie. 1 uppl. Stenungsund: Naturcentrum AB bokförlag.
Nash, T. H. 2008. Lichen Biology. Cambridge University Press, Cambridge.
Nash, T. H., och Gries, D. 2002. Lichens as bioindicators of sulfur dioxide. Symbiosis, (33):1-21.
https://dalspace.library.dal.ca/bitstream/handle/10222/77902/VOLUME%2033-NUMBER%201- 2002-PAGE%201.pdf?sequence=1 (hämtad 2020-06-08)
12
NCCSS 2020 Statistical Software. 2020. NCSS, LLC. Kysville, Utah, USA, http://ncss.com/software/ncss.
Sjökvist, E., Axén Mårtensson J., Dahné, J., Köplin, N., Björck, E., Nylén, L., Berglöv, G., Tengdelius Brunell, J., Nordborg, D., Hallberg, K. och Södling, J. 2015. Klimatscenarier för Sverige. Bearbetning av RCP-scentarier för meterologiska och hydrologiska effektstudier. Klimatologi 15. Sveriges
Meterologiska och Hydrologiska institut, Norrköping, urn:nbn:se:smhi:diva-2844
Skogsstyrelsen. Skogens pärlor. https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ (hämtad 2020-06-09) Smith D, Muscatin L och Lewis D. 1969. Carbohydrate movement from autotrophs to heterotrophs in parasitic and mutualistic symbiosis. Biological Reviews of The Cambridge Philosophical Society (44):17–85. doi.org/10.1111/j.1469-185X.1969.tb00821.x
Stevenson, S. K. 1988. Dispersal and colonization of arboreal forage lichens in young forests. British Columbia Ministry of Environment and British Columbia Ministry of Forests, IWIFR (Integrated Wildlife Intensive Forestry Re-search) 38. Victoria, British Columbia, Canada.
https://www.for.gov.bc.ca/hfd/pubs/docs/mr/Iwr38.htm (hämtad 2020-06-09)
Stevenson S. K. 1990. Managing second-growth forests as caribou habitat. Rangifer, 10(3), 139-144.
doi.org/10.7557/2.10.3.844.
Stevenson, S. K. och Coxon, D. S. 2003. Litterfall, growth, and turnover o farboreal lichens after partial cutting on an Englishmann sprice. Subalpine fir forest in north-central British Columbia. Canadian Journal of Forest Research, 33(12): 2306-2320. doi: https://doi.org/10.1139/x03-161
Thell, A., och Moberg, R. 2011. Nordic Lichen Flora Vol 4. Parmeliaceae. Museum of Evolution, Uppsala, Sweden.
van Herk, C.M., Mathijssen-Spiekman, E.A.M., och de Zwart D. 2003. Long distance nitrogen air pollution effects on linchen in Europe. Lichenologist, 35(4):347-359. doi.org/10.1016/S0024- 2829(03)00036-7
Vestreng, V., Myhre, G., Fagerli, H., Reis, S., och Tarrasón, L. 2007. Twenty-five years of continuous sulphur dioxide emission reduction in Europe. Atmospheric Chemistry and Physics Discussions (7):2288–2290. https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-00302715/ (hämtad 2020-06-09)
Westman, L. 1966. Lavar och Luftföroreningar omkring en sulfitfabrik utanför Örnsköldsvik.
Växtbiologiska institutionen. Uppsala.
Östlund, L., Zackrisson O., och Axelsson, A.L. 1997. The history and transformation of a Scandinavian boreal forest landscape since the 19th centrury. Canadian Journal of Forest Research, 27(8): 1198- 1206. doi.org/10.1139/x97-070
Bilaga 1. Inventeringsprotokoll
PROVYTA NR: _________ DATUM: PLATSBESKRIVNING:
PLATS:
KOORDINATOR WGS84:
Sweref99TM:
GRUNDYTA (relaskop):
ANTALET TRÄD I PROVYTA (15dm):
PROV. A) kommentarer:
ANTAL GRENAR 0-3m:
SKÄGGLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
TAGELLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
GARNLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
PROV. B)
ANTAL GRENAR 0-3m:
SKÄGGLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
TAGELLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
GARNLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
PROV. C)
ANTAL GRENAR 0-3m:
SKÄGGLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
TAGELLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
GARNLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
PROV. D)
ANTAL GRENAR 0-3m:
SKÄGGLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
TAGELLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
GARNLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
PROV. E)
ANTAL GRENAR 0-3m:
SKÄGGLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
TAGELLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
GARNLAV. FÖREKOMST: LÄNGST:
HÖJD I TRÄD: /10
Bilaga 2. Förekomst av Bryoria capillaris 2020 och 1988
Provytornas numrering följer Birkös inventering från 1988. Den blåa pricken på kartan visar Domsjö Fabriker, de röda prickarna visar de inventerade provytor som saknar förekomst av Bryoria capillaris och de gröna ytorna visar de med förekomst. De vita prickarna är provytor som Birkö undersökte 1988 men som inte tagits med i denna studie. Den gula cirkel visar den zoon som i detta arbete har tolkas till det som Birkö 1988 refererade till som ”lavöken”.
Bilaga 3. Förekomst av Usnea spp. 2020 och 1988
Provytornas numrering följer Birkös inventering från 1988. Den blåa pricken på kartan visar Domsjö Fabriker, de röda prickarna visar de inventerade provytor som saknar förekomst av Usnea spp. och de gröna ytorna visar de med förekomst. De vita prickarna är provytor som Birkö undersökte 1988 men som inte tagits med i denna studie. Den gula cirkel visar den zoon som i detta arbete har tolkas till det som Birkö 1988 refererade till som ”lavöken”.
Bilaga 4. Koordinater samt data för Bryoria capillaris som använts vid de statistiska testen
Provytornas numrering följer Birkös inventering från 1988. Koordinaterna och avståndet till fabriken är för provytorna från 2020.
Provyta Koordinator , WGS84
Avstånd till Domsjö Fabriker
Längsta längd
2020 Grundyta
Antalet träd per provyta
Höjd i träd vid riklig förekomst
Förekomst 1988
Längsta längd 1988
Höjd i träd vid riklig förekomst 1988
2 63.2893916, 18.6911023 2,1 20 18 4 9 0 0 0
4 63.2584137, 18.6739827 1,8 40 17 2 0 1 2,5 8
5 63.2515545, 18.676753178 2,4 19 9 2 0 1 2 3
6a 63.2631120, 186990051 0,8 4 11 2 0 0 0 0
6b 63.2622332, 18.7005711 1 0 18 2 0 0 0 0
7 63.2569236, 18.7369181 2,5 0 9 2 0 0 0 0
9 63.3028183, 18.6955054 3,6 12 21 2 7 1 0 0
10 63.2863845, 18.6654228 2,4 12 23 4 0 0 0 0
11 63.2828203, 18.6217776 3,8 0 11 2 0 1 3 x
12 63.2762810, 18.6060246 4,4 13 18 4 8 1 2 8
13 63.2648321, 18.6555104 2,2 14 13 2 0 1 3,5 6
14 63.2545840, 18.6555952 2,8 22 17 3 9 1 2,5 5
15 63.2401180, 18.7112530 3,5 30 15 2 9 1 2 1
16 63.2478895, 18.7399124 3,3 23 21 4 9 0 0 0
17 63.2536376, 18.7526720 3,4 5 18 3 0 1 2,5 8
18 63.2840637, 18.7890974 4,8 15 10 2 7 1 2,5 8
19 63.2919607, 18.7992231 5,6 13 17 2 5 1 3 8
20 63.3014757, 18.7517718 4,4 24 14 2 8 1 2 2
21 63.3069149, 18.6565819 4,5 13 16 3 9 1 0 0
22 63.3114998, 18.6344292 5,4 19 10 3 0 1 3 5
23 63.2810050, 18.5747601 6,2 9 22 5 8 1 3,5 8
25 63.2262186, 18.6540502 5,4 17 12 2 9 1 5 8
26 63.2248261, 18.7234899 5,3 7 19 2 0 1 1,5 x
27 63.2430321, 18.76611 4,6 16 21 2 0 1 1,5 1
28 63.2397293, 18.7856642 5,6 0 19 3 0 1 0,5 1
29 63.2421643, 18.7947941 5,8 20 15 2 8 0 0 0
32 63.3193446, 18.7389391 5,8 19 14 3 5 1 2 2
34 63.2684813, 18.5463994 7,4 18 12 2 8 1 3,5 8
35 63.2433994, 18.5503530 4,7 20 19 3 8 1 2,5 6
38 63.3021056, 18.8688110 9,2 21 17 2 9 1 3 8
43 63.2161701, 18.8095939 8,3 3 16 2 0 1 2 x
44 63.2929709, 18.7389686 3,2 16 17 2 0 1 0 0
45 63.2335901, 18.8513378 8,7 0 11 2 0 1 2 1
48 63.3494372, 18.5331527 12 20 12 2 9 1 2,5 8
62 63.3650460, 18.4910799 15 31 18 2 9 1 3 8
68 63.4038562, 18.4413467 19,5 20 18 2 8 1 4 8
73 63.3005860, 18.6226563 5 31 17 2 9 1 3 3
75 63.2366788, 18.6406047 4,6 5 14 3 0 1 2 3
77 63.2376476, 18.6528992 4,3 8 6 2 0 1 x x
78 63.2855877, 18.6823888 1,8 23 11 4 9 0 0 0
79 63.2868260, 18.6160349 4,4 0 20 2 0 1 x x
81 63.2628423, 18.7669870 3,6 13 15 3 0 0 0 0
