• No results found

Problematik och möjligheter med återvinning av PVC-plast inom byggsektorn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Problematik och möjligheter med återvinning av PVC-plast inom byggsektorn"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLM SVERIGE 2021,

Problematik och möjligheter med återvinning av PVC-plast inom byggsektorn

AMELIA BÅGEVIK GRAY, ELIN KJELLBERG

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

(2)
(3)

Abstract

The study focuses on the emerging policy conflict between a non-toxic or a toxic-free environment and a circular economy. Polyvinyl chloride (PVC plastic) contains phthalates which in excessive amounts can be dangerous to the health and the environment. Problems arise when PVC plastic is to be recycled and these phthalates spread into nature. The REACH regulation has controlled the phthalates DEHP, DBP, BBP and DIBP in PVC plastic since 2015. REACH regulates the phthalates by requiring a permit to use them for the manufacture of products within the EU. The changed material composition leads to the newly

manufactured PVC plastic being separated from the older plastics that were produced within the law change in 2015. The goal of striving for a more circular economy by recycling more PVC plastic interferes with the goal of creating a toxic-free environment, since the older PVC plastic contains the now regulated substances. The purpose of the study is to investigate how this goal conflict affects the recycling of PVC plastic in the construction sector.

A qualitative method has been used for the study and six interviews have been conducted with people from the Innovation and Chemical Industries in Sweden (IKEM), Tarkett,

Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Swedish Environmental Institute and BASTA.

The result of the study is that none of the interviewed is of the opinion that the PVC plastic must be replaced or banned. Although they do believe that the policy and scientific evidence that exists must be discussed more, while requirements for eco-labeled PVC plastic must be required to be able to establish a more sustainable management. In order to increase the circular economy, one proposal is to implement logbooks where construction companies can account for the material used during the construction phase, which would then increase traceability and thus the possibilities for recycling.

Keywords: PVC plastic, recycling, circular economy.

(4)

Sammanfattning

Studien baseras på en målkonflikt mellan att vilja ha en giftfri miljö och samtidigt sträva mot ett mer cirkulärt samhälle. Polyvinylklorid (fortsättningsvis PVC-plast) kan innehålla farliga ftalater som i för stor mängd kan vara skadliga för hälsa och miljö både under användning och återvinning. REACH-förordningen reglerade ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP i PVC-plast år 2015 genom att kräva tillstånd för att få använda dessa ftalater vid tillverkning av produkter inom EU. Den förändrade material-kompositionen leder till att den nytillverkade PVC-plasten skiljs från den äldre som producerades innan lagförändringen 2015. Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö eftersom den äldre PVC-plasten innehåller förbjudna ämnen. Studiens syfte är att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.

För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och sex intervjuer har genomförts med personer från Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (fortsättningsvis IKEM), Tarkett, Byggföretagen, Bolon, Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet och BASTA.

Resultatet av studien är att ingen av de intervjuade anser att plasten varken måste ersättas eller förbjudas. De anser snarare att politiken och de vetenskapliga belägg som finns måste diskuteras mer samtidigt som kraven på miljömärkt PVC-plast måste öka för att kunna säkerställa en hållbar hantering. För att kunna öka den cirkulära ekonomin är ett förslag att implementera loggböcker där byggföretagen kan redogöra för det material som används under byggskedet, detta skulle då öka spårbarheten och därmed möjligheterna för återvinning.

Nyckelord: PVC-plast, återvinning, cirkulär ekonomi.

(5)

Förord

Detta är ett kandidatexamensarbete i teknik och hållbar utveckling på Kungliga Tekniska högskolan. Studien har genomförts av Amelia Bågevik Gray och Elin Kjellberg. Gunnar Fredriksson arbetar med miljöutredningar och har bidragit med att avgränsa studien och har tillfört viktiga perspektiv som lyfts i studien. Slutligen har även handledare Nils Johansson deltagit med betydande kunskaper, tips och handledning. Stockholm, Juni 2021.

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte 1

1.2 Avgränsningar 1

1.3 Frågeställningar 2

2. Bakgrund 2

2.1 Material-komposition 4

2.1.1 Ftalater 4

2.1.2 Klor 5

2.1.3 Bly 6

2.2 Återvinning och reglering av gammal PVC-plast 7

2.3 Återvinning och reglering av nytillverkad PVC-plast 7

2.4 Import av PVC-plast 8

2.5 Ekonomi 8

3. Metod 8

4. Resultat 10

4.1 Ekonomi 10

4.2 Politik 11

4.3 Miljö & hållbarhet 12

4.4 Hinder 14

4.5 Möjligheter 15

5. Diskussion 17

5.1 Ekonomi 17

5.2 Politik 18

5.3 Miljö & hållbarhet 19

5.4 Hinder 20

5.5 Möjligheter 20

6. Slutsats 21

6.1 Förslag på framtida studier 23

Referenslista 24

Bilagor I

(7)

Nomenklatur

PVC: Polyvinylklorid.

Cirkulär ekonomi: Cirkulär ekonomi innebär att kvarhålla de produkter som finns så länge som möjligt genom att aktivt arbeta för att återvinna och återanvända material som redan finns i systemet tills det inte längre går att återanvända.

Ftalater: Ftalater är en vanlig grupp av mjukgörare.

DEHP: Dietylhexylftalat.

DBP: Dibutylftalat.

BBP: Bensylbutylftalat.

DIBP: Diisobutylftalat.

DINP: Diisononylftalat.

DIDP: Diisodecylftalat.

Bly-stabilisator: När PVC-plast bryts ned kan det leda till missfärgningar av plasten samt sämre mekaniska egenskaper. För att stoppa nedbrytningen kan stabilisatorer användas.

REACH: EU-förordningen Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals.

ECHA: Europeiska kemikaliemyndigheten.

Vinylplus: Vinylplus är ett initiativ för hållbar utveckling inom PVC-industrin.

Catch-22: En konflikt mellan utbud och efterfrågan. Konsumenter hävdar att det finns en efterfrågan men att det inte finns något utbud på marknaden. Producenterna däremot hävdar att det inte finns någon efterfrågan.

(8)

1. Inledning

För att arbeta mot de globala målen som är framtagna av FN och samtidigt minska den överflödiga konsumtionen, är det nödvändigt att gå från ett linjärt till ett cirkulärt ekonomiskt system (Naturskyddsföreningen, 2021). Cirkulär ekonomi innebär att aktivt arbeta för att återvinna och återanvända material som redan finns i systemet tills materialet inte längre går att återanvända. Två viktiga aspekter för att återvinningen i ett cirkulärt system ska fungera är de ekonomiska och de miljömässiga aspekterna. Vidare finns ett fokus på att hindra

spridningen av farliga ämnen till nyproducerade produkter (Gehandler och Millgård, 2020).

Viljan att sträva mot ett mer cirkulärt flöde av PVC-plast samtidigt som det cirkulära flödet förhindras av hårda kemikalielagar, skapar en målkonflikt. Genom lagar och regleringar är målet att minska att farliga ämnen sprids. Detta är dock svårt eftersom alla länder har olika regelverk och produkter skickas världen över, vilket har ökat i takt med en ökande

konsumtion (Gehandler och Millgård, 2020).

Inom EU finns regleringar som innebär att nytillverkad och återvunnen PVC-plast endast får innehålla ett visst gränsvärde av de ftalater som idag klassificeras som miljö- och

hälsofarliga. Den PVC-plast som inte klarar gränsvärdena skickas till förbränning, vilket i sin tur medför negativa konsekvenser för hälsa och miljö (Karolinska Institutet, 2020).

Återvinningen begränsas av att det inte går att separera den äldre PVC-plasten från ämnen som kan vara skadliga för människa och miljö (benämns fortsättningsvis som ‘farliga

ämnen’), medan det samtidigt arbetas för att kunna återvinna PVC-plast i större utsträckning.

1.1 Syfte

Syftet är att undersöka hur återvinning av PVC-plast påverkas av kemikalielagstiftningen, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns för att öka återvinningen av PVC-plast.

1.2 Avgränsningar

Studien är avgränsad till byggsektorn då denna sektor genererar mycket avfall. Inom

byggsektorn används många olika plaster men denna studie är även avgränsad till PVC-plast

(9)

då den är ett bra exempel på den målkonflikt som studien behandlar. I Europa är cirka 20 % av plasten som används i byggmaterial PVC-plast. Detta eftersom PVC-plast är klimatsmart vid tillverkning, går att återvinna och går att anpassa till olika användningsområden

(PlasticsEurope, 2016).

1.3 Frågeställningar

Studiens syfte sammanfattas i följande frågeställningar:

1. Vilka är de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för att återvinna PVC-golv?

2. Vilka hinder och möjligheter finns för att öka återvinningen?

2. Bakgrund

Sveriges riksdag har tagit fram ett miljömålssystem och två av de svenska

miljökvalitétsmålen syftar på återvinningen av avfall (Gehandler och Millgård, 2020). Ett av miljökvalitétsmålen är “giftfri miljö”. Målet handlar om att miljön inte ska skadas av ämnen som samhället har skapat eller utvunnit. Det innebär vidare att halterna av farliga ämnen ska finnas i så liten utsträckning att påverkan på människohälsan och ekosystemet är så liten att den kan försummas (Naturvårdsverket, 2020). Det andra miljökvalitétsmålet är “god bebyggd miljö”, vilket syftar till att byggbranschen ska försöka minimera sin miljöpåverkan genom öka återvinningen och genom att göra livscykeln för byggnader mer hållbar

(Naturvårdsverket, 2020).

EU-förordningen Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals (fortsättningsvis REACH) infördes i syfte att skydda människor och miljön från de risker och konsekvenser som kemikalier kan orsaka (Kemrisk, 2019; Europeiska unionens officiella tidning, 2006). För att kunna klassificera avfall på ett korrekt sätt måste det gå att spåra hela produktionskedjan för att på så sätt kunna se vilka typer av kemikalier som produkten innehåller. Denna information kan dock lätt försvinna från produktionsstadiet till

avfallsstadiet. Beroende på vad avfallet klassificeras som avgörs det om avfallet ska gå till återvinning eller inte (Friege et al, 2019).

(10)

EU-förordningen avser främst att en producent har som skyldighet att, när produkten säljs vidare, kunna redogöra för innehållet men eftersom begreppet cirkulär ekonomi fortfarande är relativt nytt har inte lagstiftningen kring återvinning hunnit uppdateras.1 Förordningens syfte är vidare att "garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, inbegripet främjande av alternativa metoder för att bedöma hur farliga ämnen är, samt att ämnen fritt kan cirkulera på den inre marknaden samtidigt som konkurrenskraft och innovation

förbättras." Förordningen vilar på principen att det är "tillverkare, importörer och nedströmsanvändare som bär ansvaret för att de ämnen som de tillverkar, släpper ut på marknaden eller använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter. Bestämmelserna i förordningen bygger på försiktighetsprincipen." (Europeiska unionens officiella tidning, 2006).

Försiktighetsprincipen identifieras i skäl 16 som "principen att industrin bör tillverka, importera eller använda ämnen eller släppa ut dem på marknaden med sådan ansvarskänsla och sådan försiktighet som kan krävas för att se till att människors hälsa och miljön under rimligen förutsebara förhållanden inte påverkas negativt" (europa.eu, 2018).

Europakommissionen antog år 2018 en strategi för hantering av plast i en cirkulär ekonomi (europa.eu, 2018). Strategin är en del av en större europeisk plan för att utveckla den

cirkulära ekonomin, där plast är en huvudprioritering. I Europa sparas cirka 1,5 miljoner ton koldioxid varje år genom återvinning av PVC-plast. Målet är att branschen ska återvinna en miljon ton PVC-plast till år 2030 (Recyclingnet, 2020).

Ett annat initiativ för hållbar utveckling inom PVC-industrin är Vinylplus. Vinylplus arbetar mot att främja återvinningen av PVC-plast i Europa och arbetar samtidigt för en cirkulär ekonomi med minskat koldioxidutsläpp. Syftet är att åtagandet Vinylplus ska göra att återvinningen blir mer hållbar samtidigt som en tydlig agenda med mål som ska försöka uppnås inom industrin listas. År 2018 rapporterades en ökning med 15,6 % jämfört med föregående år av återvunnen PVC-plast inom ramverket för Vinylplus (Vinylplus, 2019).

Utöver detta har åtagandet även ett samarbete med EU:s myndigheter och tillsammans lyfter de frågan om hur tillsatser som inte längre är godkända i PVC-plaster ska hanteras, då tillsatserna fortfarande kan finnas i den återvunna plasten (Vinylplus, 2019).

1 Respondent 6, IVL Svenska Miljöinstitutet. Intervju 30 mars.

(11)

PVC-plasten är en av de mest använda polymererna i världen. Plasten består till 57 % av klor, 5 % väte och 38 % kol och till stor del av olja (GreenAlly, u.å). PVC-plast används i stor utsträckning inom flera olika användningsområden, exempelvis industrier och

vardagsprodukter. PVC-plast är väletablerad eftersom den är billig, har låg vikt och går dessutom att återvinna. Den är möjlig att anpassa efter önskemål då olika tillsatser kan adderas, exempelvis kan plasten göras brandtålig (IKEM, 2019). Nedan presenteras bakgrunden kring innehållet i PVC-plast, nya lagstiftningar för att öka möjligheterna för återvinning.

2.1 Material-komposition

PVC-plastens material-komposition har förändrats till följd av ny kunskap och nya lagar.

Nedan presenteras olika ämnen som PVC-plasten innehåller och innehöll innan de nya lagarna.

2.1.1 Ftalater

PVC-plast kan vara antingen flexibelt eller styvt. För att göra materialet flexibelt tillsätts mjukgörande ämnen, även kallat mjukgörare. Ftalater är en vanlig grupp av mjukgörare och med hjälp av ftalaterna kan PVC-plast användas inom flera olika områden (IKEM, 2021).

Gammal PVC-plast

Det finns svårigheter med ftalater då en del av de som har använts i PVC-plast har farliga egenskaper för både människor och miljön samt klassas som hormonstörande (Svanen, 2021).

Ftalater är inte kemiskt bundna till PVC-plasten vilket gör att de kan separeras från plasten och spridas ut i miljön. Detta bidrar till problem vid återvinningen eftersom ftalaterna inte kan separeras från plasten helt (Karolinska Institutet, 2020). De vanligaste ftalaterna är Dietylhexylftalat (DEHP), Dibutylftalat (DBP), Bensylbutylftalat (BBP) och Diisobutylftalat (DIBP). År 2015 införde REACH en reglering som innebär att tillverkare behövde ha ett tillstånd för att använda dessa ftalater som tillsats (Miljöförvaltningen, 2014).

Dessa blev framröstade att förbjudas av EU-medlemmarna år 2018 eftersom de klassas som särskilt farliga ftalater och finns med på REACH:s kandidatförteckning (Karolinska Institutet, 2020). REACH:s kandidatförteckning innefattar farliga ämnen som är en del av den

(12)

europeiska kemikalielagstiftningen. Ämnen som klassificeras som särskilt farliga ämnen är ämnen som har egenskaper som kan ge allvarliga och kvarstående effekter på hälsa och miljö (KEMI, 2021). I juli 2020 införde EU-kommissionen förbudet mot ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP som då fanns med i REACH-förordningens lagstiftning. Förbudet innebär att dessa ämnen, tillsammans eller var för sig, inte får förekomma i större utsträckning än 0.1 viktprocent i nytillverkad eller återvunnen PVC-plast.

Innan 2015 fick dessa ftalater användas utan någon reglering. Mellan år 2015–2020 var det dock möjligt att få dispens för att använda ftalaterna i större utsträckning än det tillåtna gränsvärdet på 0.1 viktprocent (Karolinska Institutet, 2020). PVC-plast definieras i detta arbete som “gammal PVC-plast” om den tillverkades innan år 2015.

Ny PVC-plast

Efter lagstiftningen som implementerades 2015 debatterades det huruvida mjukgörarna Diisononylftalat (DINP) och Diisodecylftalat (DIDP) skulle klassas som farliga. Efter forskning framkom det dock att DINP och DIDP inte medför hälsorisker, vilket gjorde att ftalaterna försvann från listan över farliga kemikalier i BASTA:s system (Sussi Wetterlin, 2021). Grunden för BASTA:s kriterier är den europeiska kemikalielagstiftningen REACH och är ett icke-vinstdrivande bolag som ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet. Vidare finns det fortfarande en notering i BASTA:s system angående att DINP och DIDP har prövats för att klassas som farliga kemikalier. BASTA baserar sitt regelverk på lagstiftningar och klassar idag inte PVC-plast som ett farligt eller hälsoskadande material (Sussi Wetterlin, 2021).

Efter att ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP började fasas ut har fler företag valt att använda andra typer av mjukgörare. Ftalaterna får användas inom det tillåtna gränsvärdet men i högre halter är de helt förbjudna.

2.1.2 Klor

Vid tillverkning av PVC-plast (både nytillverkad och gammal) används klor, vilket gör plastindustrin till den industri som konsumerar mest klor i världen. PVC-plast innehåller 57

% klor (GreenAlly, u.å). Klor bidrar till att plasten får flamskyddande egenskaper, vilket kan vara önskvärt vid exempelvis skydd av elkablar (Naturskyddsföreningen, 2021).

(13)

Naturskyddsföreningen avråder från att använda produkter med höga halter klor eftersom människors hälsa och miljön påverkas negativt (Naturskyddsföreningen, 2021). Det framgår inte vad som klassas som högt eller lågt men klorhalten i PVC-plast anses inte vara skadlig.

Detta då klor är kemiskt bundet till plasten och endast kan frigöras vid förbränning och kan först då bli farligt för människa och miljö (IKEM, 2020).

Det klor som finns i PVC-plast idag (2021) påverkar inte återvinnings-möjligheterna och det finns inget förbud mot att använda ämnet i plasten.

2.1.3 Bly

Gammal PVC-plast

När PVC-plast bryts ned kan det leda till missfärgningar av plasten samt sämre mekaniska egenskaper. För att stoppa nedbrytningen kan stabilisatorer användas. Bly användes förr som en stabilisator men slutade används som tillsats år 2002 i Sverige. Enligt ECHA är det mer säkert att återvinna den äldre PVC-plast som innehåller bly än att energiutvinna den (IKEM, 2021). Bly-stabilisatorerna är kemiskt bundna till PVC-plasten. Detta medför att eventuella skador för hälsa och miljö förekommer under tillverknings- och avfallsfaserna men inte under användning (europa.eu, 2000). År 2015 hade bly frivilligt fasats ut inom hela EU (IKEM, 2021).

Ny PVC-plast

Efter att bly slutade användas i PVC-plast började istället stabilisatorer som är baserade på kalcium-zink eller barium-zink användas. Dessa stabilisatorer anses inte vara skadliga för miljön eller hälsan (IKEM, 2021).

Trots att bly inte längre används i jungfrulig PVC-plast så röstades ett förslag från EU- kommissionen ner 2020 av EU-parlamentet. Förslaget innebar att återvunnen plast skulle få innehålla maximalt 1–2 viktprocent bly beroende på om den är styv eller flexibel, vilket då skulle öka återvinnings-möjligheterna då det idag inte används alls. EU-parlamentet röstade ner förslaget med motiveringen att det går emot REACH huvudsyfte som är att skydda människors hälsa och miljön (Aktuell Hållbarhet, 2020).

År 2015 hade bly frivilligt fasats ut inom hela EU. Bly används inte längre i nytillverkad PVC-plast (IKEM, 2021).

(14)

2.2 Återvinning och reglering av gammal PVC-plast

Enligt REACH-förordningen får nytillverkad plast inte innehålla farliga ämnen alternativt bara en viss mängd av några av dessa ämnen (KEMI, 2021). Ftalater, klor och bly är ämnen som har påvisad negativ inverkan både för människor och miljö i för stora mängder, i en viss sort av produkt eller i ett visst utförande. EU:s kemikalielagstiftning reglerar ämnen som finns i REACH-förordningen. Den europeiska lagstiftningen gör oftast ingen skillnad på återvunnet eller jungfruligt material, även om undantag kan ske (KEMI, 2021).

Efter förbudet mot att ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP inte får uppkomma i större mängd än 0.1 viktprocent som kom år 2020, uppkom dock problem. PVC-plast har en lång livslängd och det innebär att det då fortfarande finns mycket material som innehåller den gamla mängden ftalater som är klassade som hälsoskadliga (Forskning.se, 2018; IKEM, 2020). Gränsvärdena försvårar återvinningen då många material inte klarar de nya kraven.

För att få återvinna dessa plaster behöver företagen ansöka om tillåtelse att göra ett undantag.

Om ett företag ska få göra ett undantag varierar och varje enskilt företag måste göra en egen ansökan (KEMI, 2020).

Den gamla PVC-plasten hamnar mitt i målkonflikten av att vilja ha en cirkulär ekonomi och förhindra att farliga ämnen når människa och miljö. Detta eftersom den gamla PVC-plasten inte uppnår kraven på de nya gränsvärdena för ftalaterna som lagen inkluderar.

2.3 Återvinning och reglering av nytillverkad PVC-plast

Återvinning av PVC-plast som är tillverkad efter år 2020 är möjlig att återvinna utan hälso- och miljörisker. Avfallsmaterialet av nytillverkad PVC-plast från byggarbetsplatser kommer att understiga de gränsvärden som nu finns. PVC-plast kan återvinnas upp till åtta gånger innan materialegenskaperna blivit för dåliga för att återvinnas igen. Antalet gånger en produkt med PVC-plast kan återvinnas beror på användningsområdet. Genom att återvinna plasten kan 90 % av energin som krävs för att annars tillverka ny plast sparas (IKEM, 2021).

Problemet med återvinningen av PVC-plast syftar inte till den nytillverkade PVC-plasten, då denna produktion regleras av lagstiftningar och regelverk såsom de nya gränsvärdena som inte får överstigas.

(15)

2.4 Import av PVC-plast

REACH:s regelverk innefattar produktionen av plast inom medlemsstaterna i EU. Samtidigt importeras årligen stora mängder plast från länder utanför EU. I Asien är Kina den största handelspartnern till Sverige (Swedenabroad, u.å). År 2013 var Kina även det land som som tillverkade mest mjukgörare. I Asien bestod 60 % av tillverkningen av mjukgöraren DEHP år 2010 (KEMI, 2014). När produkter importeras till EU gäller REACH:s regelverk men det är svårt att kontrollera allt som importeras. Eftersom avfallsflödet av importerad plast blandas med plast som är tillverkad i Europa, återvinns den utomeuropeiska importerade plasten tillsammans med den europeiska plasten och på så sätt kommer de oönskade ftalaterna ändå in i Europa. Importen av PVC-plast som innehåller farliga ftalater kan då kontaminera flöden av nytillverkad, ofarlig PVC-plast vilket då leder till återvinnings-problem.

2.5 Ekonomi

MaterialEconomics (2017) beskriver en Catch-22 som en diskussion mellan att konsumenter hävdar att det finns en efterfrågan men att det inte finns något utbud av återvunnen PVC-plast på marknaden. Producenterna däremot, hävdar att det inte finns någon efterfrågan av

återvunnen PVC-plast. Samtidigt menar MaterialEconomics att det även kan vara så att efterfrågan för återvunnen PVC-plast blir mindre då det inte går att säkerställa

materialegenskaperna i icke-jungfruligt material. Det är dessutom svårt att kunna tillverka stora kvantiteter av återvunnen plast, eftersom det inte är många som vill investera i företag med dålig lönsamhet. Problemen förvärrar varandra genom att det inte finns tillräckligt med kunskap om materialet när det är återvunnet och då kan inte branschen utvecklas

(MaterialEconomics, 2017).

3. Metod

Studien genomfördes med en kvalitativ metod eftersom fokus låg på hur problemen kring återvinning av PVC-plast hanteras. Metoden gav även mer utrymme för diskussion.

Intervjuerna genomfördes på distans via telefonsamtal (Zoom, Skype, Google Teams) och var cirka en timme långa vardera. En av intervjuerna genomfördes via mailkontakt då

respondenten inte ville medverka på en intervju via telefonsamtal. Efter godkännande av den intervjuade parten spelades intervjun in och transkriberades. Detta för att kunna ställa så

(16)

relevanta frågor som möjligt vid tillfället och inte lägga fokus på att anteckna svaren.

Respondenterna godkände även att citat publiceras. Att genomföra intervjuer via telefonsamtal kan leda till missförstånd i form av störningar i ljudet samt försvåra möjligheten att uppfatta kroppsspråk, vilket kan göra det svårare att tolka hur

intervjufrågorna uppfattas för den andra parten (Jobbland, 2020). Intervjuerna låg sedan till grund för en tematisk analys. Den tematiska analysen hade fem infallsvinklar (ekonomi, politik, miljö & hållbarhet, hinder och möjligheter) som presenteras i resultatet.

För att välja vilka intervjukandidater som ansågs relevanta för studien valdes respondenter ut för att få en stor kunskapsbredd med kompetenser från olika områden. Några av de

intervjuade personerna kommer från större institutioner, vars syfte är att arbeta mot en cirkulär ekonomi, medan några av de intervjuade kommer från byggföretag som använder PVC-plast i sitt arbete. För att få en balans mellan dessa söktes representanter från

Naturvårdsverket men de har valt att inte medverka i en muntlig intervju. Respondenterna som har medverkat i intervjuer har anonymiserats och presenteras i Tabell 1.

Respondent Roll Genomförande

Respondent 1 Ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM

Inspelning via Zoom, 8 mars 2021

Respondent 2 Hållbarhetschef på Tarkett Inspelning via Zoom, 8 mars 2021

Respondent 3 Miljöexpert på Byggföretagen Inspelning via Zoom, 9 mars 2021

Respondent 4 Hållbarhetschef på Bolon Inspelning via Zoom, 9 mars 2021

Respondent 5 Avfallsenheten på Naturvårdsverket

Skriftlig intervju, 8 mars 2021

Respondent 6 IVL Svenska Miljöinstitutet Inspelning via Zoom, 30 mars 2021

Tabell 1, respondenter för intervju

För att stärka studiens bakgrund har Sussi Wetterlin bidragit med sina kunskaper kring

ämnet.2 För att besvara syftet har frågorna som ställts fokuserat på olika perspektiv: ekonomi,

2 Sussi Wetterlin, VD på BASTA från IVL Svenska Miljöinstitutet. 2021. Telefonsamtal 3 mars.

(17)

miljö & hållbarhet, hinder samt möjligheter. Frågorna som ställdes till respondenterna visas i Bilaga A.

4. Resultat

Nedan presenteras de viktigaste resultaten från de genomförda intervjuerna i kategorierna ekonomi, politik, miljö & hållbarhet, hinder och möjligheter.

4.1 Ekonomi

Huruvida det betraktas som mer lönsamt att förbränna gammal PVC-plast än att återvinna säger respondent 1 på IKEM att allting är bättre än att energiutvinna. Det är inte svårt att återvinna nytillverkad PVC-plast. Gällande den äldre PVC-plasten finns det inte

tvättprocesser som idag kan ta ut bly i koncentrerad form, men det pågår utvecklingsarbete inom detta. Respondent 3 från Byggföretagen menar att de enskilda företagen inte själva kan ta beslut om plasten ska återvinnas eller förbrännas för att öka den ekonomiska vinningen.

Detta eftersom det finns lagstiftningar som bestämmer hur avfall på arbetsplatser ska sorteras.

När det kommer till frågan kring huruvida kostnaden påverkas av att köpa in återvunnen eller nytillverkad PVC-plast för byggföretagen menar respondent 4 från Bolon att den återvunna plasten är dyrare. Respondent 4 på Bolon säger att “returer börjar få högre marknadsvärde, efterfrågan ökar” och förklarar då att nytillverkad PVC-plast för närvarande har ett lägre pris men den återvunna PVC-plasten kommer bli billigare i takt med att konkurrensen och

efterfrågan ökar.

Respondent 1 på IKEM anser att prisskillnaden kan bli noll mellan nytillverkad och

återvunnen PVC-plast beroende på hur effektiv insamlingen och sorteringen av plast är, “Det måste vara effektivt för att det ska vara lönsamt. Insamlingen av plast är det som kostar pengar och om plastmaterial blandas så förstörs möjligheten att kunna återvinna”.

Respondent 1 på IKEM menar på att det ofta är insamlingen av PVC-plast som är det problematiska och som kostar pengar. Om den kan sorteras direkt och man kan hitta ett smidigt sätt att separera spill och använt material, skulle det kunna bli billigare att använda återvunnet material.

Respondent 2 från Tarkett menar att priserna på återvunnen och nytillverkad PVC-plast är detsamma och att säljpriserna varierar och är mycket beroende av oljepriset, som styr priserna

(18)

på jungfrulig råvara. Vidare säger respondent 2 att Tarkett “har ett mål att våra produkter i snitt ska bestå av 30 % post-use golv, dvs spill från gamla utrivna golv”. Respondent 2 menar att de aktivt letar efter golv som de själva har tillverkat för att kunna föra det till återvinning.

Vidare säger respondent 2 att “Idag är volymerna återvunna golv fortfarande små, men man hoppas att volymerna ska öka framgent. Förhoppningen är att det i framtiden även ska bli mer lönsamt att återvinna de golv som man själv tillverkat snarare än att producera golv från jungfrulig råvara”

Respondent 3 från Byggföretagen tror att efterfrågan på återvunnet material kommer öka.

“Det kommer vara dyrare med återvunnet material tills efterfrågan är tillräckligt stor. När användningen och efterfrågan ökar så kommer produktionen skalas upp och då får man en mer ekonomiskt bärkraftig produktion”. Respondent 3 menar att när efterfrågan ökar kommer även produktionen öka, vilket kommer göra det mer ekonomiskt försvarbart att använda återvunnet material.

Respondent 4 från Bolon har en positiv inställning till att en mer hållbart framställd PVC- plast används även om den kostar mer rent ekonomiskt. Respondent 4 menar att all PVC- råvara kommer från Steningssund eller Polen och att ingen import sker från länder där ftalaterna som inte är godkända i Sverige, är godkända. Istället för att ha endast ha en och samma leverantör har Bolon flera. Detta för att kunna säkerställa flödet och leveransen utifall att en fabrik råkar ut för något oväntat och inte kan leverera material.

4.2 Politik

Vidare berättar respondent 1 från IKEM om den konflikt mellan EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet. European chemicals agency (ECHA) levererade ett förslag som sedan EU-kommissionen och medlemsländerna bearbetade innan man lade fram det till EU-parlamentet. Konflikten grundar sig i att det föreslagits att återvunnen PVC-plast ska få innehålla en viss mängd bly och att en maxgräns ska införas. Trots att utredningen visar att exponeringen av bly från energiåtervinning är värre för människor än återvinning av produkter innehållande bly, röstades förslaget ned. “Å ena sidan har du vetenskapen och riskbedömningen, å andra sidan har du politiken”, respondent 1 på IKEM menar att det här uppstår en målkonflikt. Respondent 1 menar då att en liten mängd bly borde få förekomma om det är bevisat att det inte är farligt och kan öka möjligheterna för återvinning. I kontrast till detta uppger respondent 3 från Byggföretagen att “företagen inom

(19)

Återvinningsindustrierna avgör vad som ska hända med insamlad plast och det i sin tur beror på möjligheterna att återvinna materialet som ny råvara. Vi har sedan 1/8 2020 lagkrav på källsortering av bland annat plast. Detta innebär utsortering av plast som en fraktion på arbetsplatsen, arbete pågår med att definiera underfraktioner som kan användas för specifika plastmaterial som mottagaren vill ha i rena flöden för återvinning. Arbetsplatsen lämnar avfallet till en mottagare som i sin vidare behandling avgör om materialet är möjligt att återvinna eller måste skickas till förbränning om detta är den för tillfället miljömässigt bästa behandlingen”. Respondent 3 menar att PVC-plast innehållande de förbjudna ftalaterna borde klassas som farligt avfall, utan undantag.

4.3 Miljö & hållbarhet

När lagstiftningen förändrades och ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP förbjöds blev hanteringen av äldre produkter centrala. Respondent 2 på Tarkett säger “Tarkett tar tillbaka golv som är max 10 år gamla.” och “De sista golven med ftalater gjordes för något år sedan”. Som en konsekvens av diskussionerna kring DINP och DIDP har de flesta

golvtillverkare gått över till andra typer av mjukgörare som är biobaserade alternativ. Detta för att undvika eventuella framtida debatter om andra ftalaters hälso- och miljöpåverkan.

Tarkett började tillverka golv helt utan ftalater år 2011. Istället för ftalater använder Tarkett en mjukgörare som heter DINCH, vilket är en färglös olja som är mer miljövänlig än

ftalaterna. För att erhålla full spårbarhet återvinner Tarkett enbart sina egna golv. Vidare har bly i golvet inte varit något problem då “bly togs bort ur branschen för 30 år sedan”, enligt respondent 2 från Tarkett.

Respondent 4 på Bolon säger att “om vi hade tekniken så hade vi tagit tillbaka golv från innan 2014 och tidigare”. Respondent 4 menar då att tekniken är bristfällig och en mer utvecklad teknik hade bidragit till bättre hållbarhet och bättre möjligheter till återvinning.

Globalt sett tror respondent 4 att cirka 70 % av Bolons gamla golv går till deponi och cirka 30

% förbränns. Detta står i kontrast till Naturvårdsverket, som menar att PVC-plast från innan 2015 inte får deponeras i Sverige utan måste skickas till förbränning.3 Idag använder Bolon sig inte av några ftalater alls. De har däremot biobaserade mjukgörare som inte utgör hot mot hälsa och miljö.

3 Respondent 5, avfallsenheten på Naturvårdsverket. 2021. Skriftlig intervju 8 april.

(20)

Respondent 3 från Byggföretagen säger att klor inte är en negativ beståndsdel i PVC-plast.

“Klor är en grundläggande beståndsdel i PVC och om materialet ska förbrännas måste mottagande anläggning ha teknik som medger sådan förbränning och dessutom rätt tillstånd enligt Miljöbalken för att få ta emot materialet. När PVC förbränns frigörs klor som

tillsammans med vatten, som också bildas vid förbränning, bildar saltsyra.

Förbränningsanläggningen måste således vara konstruerad så att saltsyran inte orsakar korrosionsskador.”

Vid frågan om de intervjuade vill använda återvunnen plast menar respondent 2 från Tarkett att de gärna tar tillbaka och återanvänder sina egna golv, men inte golv från andra

leverantörer. Detta eftersom det är väldigt svårt att spåra vad för material andra leverantörer använder i sin produktion. Respondent 4 från Bolon menar att “Kvaliteten på returmaterialet är viktigt, nytt material har en exakt kvalitet i kornstorlek och färg”. Med detta menar

respondent 4 att Bolon måste säkra att inga farliga ämnen och ftalater kommer in i systemet när företaget köper avfall. Respondent 4 menar också att “Hela returmarknaden är i

nybörjarstadiet. Hur kvalitetssäkrar man returflödet?”, enligt respondent 4 finns det svårigheter med viljan att återvinna produkter men samtidigt hålla materialet giftfritt.

Enligt IKEM försämras PVC-plastens mekaniska egenskaper efter åtta gångers återvinning (IKEM, 2021). Detta anser dock inte respondent 2 från Tarkett vara ett problem utan

betraktar PVC-plast som väldigt återvinningsbart. Vidare menar respondent 2 att det inte går att ha 100 % återvunnen PVC-plast rent teknisk utan istället blandas det återvunna med det nytillverkade. Respondent 4 från Bolon menar på att de kan använda PVC-plast med lägre kvalitét i fyllningen på baksidan av golven och där kan de använda PVC-plasten fler än sex- sju gånger eftersom packningen inte har några egentliga kvalitétskrav och då finns det inget stopp för den typen av återvinning. “Det är väldigt komplext. Det går inte att ge några raka svar, i alla fall inte nu. Här tittar branschen på möjligheterna med kemisk återvinning.”, detta säger respondent 1 från IKEM angående att återvinna PVC-plasten mer än åtta gånger.

Vidare menar respondent 1 att detta är en fråga som många företag är engagerade i.

“Där behövs en utveckling, helt klart.”, säger respondent 3 från Byggföretagen angående produktdesign inom byggbranschen. Som exempel lyfter respondent 3 hus som designas med exempelvis oregelbundna vinklar, där arkitekten inte tar hänsyn till hur väl en produkt kan

(21)

demonteras, återvinnas samt hur mycket spill som blir. “Design med konstiga [oregelbundna]

vinklar ger upphov till onödigt spill eftersom standardformat inte kan användas på ingående material. Montering så att material kan demonteras för återanvändning är en aspekt som behöver öka i betydelse.” Respondent 4 från Bolon menar att de arbetar med produktdesign på så sätt att golven har en tydlig fram- och baksida. Detta bidrar till att baksidan av golven inte måste möta samma kvalitétkrav och kan därmed designas för att lättare kunna återvinnas.

Däremot måste slitstyrkan och färgen fortfarande överensstämma med kundens önskemål.

Vidare menar respondent 4 att “produkten kommer först och sen tittar man på hållbarheten.

Genom att göra från andra hållet, sätta hållbarheten först och själva produkten hade det kunnats göra mer hållbart.” Respondent 4 menar då att det hade varit möjligt att göra golven mer hållbara på bekostnad av kundens önskemål.

4.4 Hinder

Vid frågan om vad för hinder som finns vid återvinningen av PVC-plast var import ett återkommande svar. Respondent 1 från IKEM menar att de "kontrollerar så otroligt lite gällande importen” och att det är ett av de största problemen. Respondent 1 poängterar dock att byggprodukter ofta tillverkas i närområdet och import blir då oftast inte ett problem.

Vidare berättar respondent 1 från IKEM att det som privatperson fortfarande är möjligt att importera produkter med den förbjudna tillsatsen DEHP. Kemikalieinspektionen utför stickprovskontroller på större bygganläggningar men det är svårt att kontrollera vad privatpersoner och mindre företag gör.

En central fråga för att tillgodose kundens olika designkrav på produkten är att olika plastmaterial kan behöva sammanfogas, vilket gör det svårare att återvinna produkten.

Respondent 1 från IKEM menar att “produkterna ska vara designade för att vara så återvinningsbara som möjligt. Ofta är de redan det, exempelvis rör.” Respondent 1 menar också att man i byggbranschen är bra på att hantera detta då många produkter bara innehåller en och samma plastsort. “Produktdesign är inte så stort problem inom byggbranschen. Det är bra om alla företag kan färgsortera sitt avfall.” säger respondent 1, vidare berättar respondent 1 att problemet med dagens sorteringsteknik som baseras på infraröd är att för att den ska fungera så måste ljuset studsa och reflektera. Svarta och mörka färger absorberar istället ljuset, vilket gör att sorteringstekniken som idag används blir svåranvänd. Respondent 1 på IKEM lyfter Tarkett som ett exempel på företag som färgsorterar sitt avfall. Om

(22)

färgsorteringen blir bättre, blir återvinningsprocessen mer effektiv då den inte förhindras av golv som är designat i mörkare färger.

Respondent 2 på Tarkett menar att “Vi måste hitta ett snabbare sätt att identifiera innehåll”.

Idag är metoden för att analysera ett fragment av PVC-plast dyr. Respondent 2 menar även att med bättre teknik kan man också separera bort ftalater i äldre PVC-material med hjälp av kemiska tvättprocesser, vilket skulle göra att man kan återvinna även äldre PVC-material.

Respondent 4 på Bolon berättar om deras omfattande mål att nå 50 % cirkularitet år 2028.

Vidare anser respondent 4 att deras återvinningsanläggningar har hög standard och kvalitéten på de golv som produceras är bra, vilket gör att Bolon är på god väg att uppnå deras mål.

Respondent 4 berättar vidare att “Intresset på att återvinna golv ökar mer och mer men tekniken räcker inte riktigt till. Är så stora volymer att logistiken inte heller räcker till”. Med andra ord vill Bolon återvinna så mycket som möjligt men just nu besitter de inte alla

nödvändiga medel eller logistiken.

4.5 Möjligheter

Angående frågan kring möjligheter som finns med PVC-plast i framtiden resonerade

respondent 1 från IKEM att det är väldigt svårt att spåra innehållet i exempelvis ett hus som rivs då det kan ha byggts för längesen. IKEM arbetar därför med spårbarheten för att öka kunskapen om vad produkterna innehåller. Respondent 1 säger att “Idag ska byggen ha loggböcker för att det lättare ska gå att spåra bakåt vad för material som faktiskt används.

Då kan man separera det som går direkt att återvinna ifrån de produkter som innehåller ämnen som behöver tvättas bort. Idag finns inte några fungerande tvättprocesser [för ftalater] vilket gör att det huvudsakligen är kemisk återvinning som används, detta kräver dock väldigt mycket energi och då hamnar man i en annan debatt; vad som är mest lönsamt.”

Respondent 3 från Byggföretagen berättar att “Loggboken är en dokumentation som tillhör byggnadsverket och därmed bör förvaltas av fastighetsägaren. I byggskedet, nybyggnation eller renovering, infogas information om valda material och produkter i loggboken av respektive byggentreprenör.”

Vidare resonerar respondent 1 från IKEM att det är svårt att uppnå samma typer av egenskaper med andra material än PVC-plast. “PVC är stabil, bryts inte ned och har bra

(23)

brandegenskaper.” Respondent 1 menar även att PVC-plast är en bra plast men att diskussionen om återvinning är det som måste hanteras, hur man ska göra med den äldre PVC-plasten. Vidare menar respondent 1 att PVC-produkterna har lång livslängd och kan återvinnas många gånger, PVC-plast är även klimatsmart eftersom det går åt mindre fossila råvaror än för andra vanliga plaster.

Respondent 3 från Byggföretagen menar att PVC-plast inte kommer bytas ut mot någon annan plast och därmed inte försvinna, det är därför viktigt att lägga fokus på de problem som finns med plasten. Respondent 4 från Bolon säger att“historiskt har PVC varit förknippad med problem och hemskheter men PVC är en industriell plast och kommer inte förbjudas.”

Respondent 4 menar att man bör ställa krav på miljömärkt PVC och tillverkningen men hålla en öppen diskussion istället för raka ja och nej svar. Tidigare kunde det vara stor skillnad mellan olika sorters PVC-plast men detta har man blivit bättre på. “PVC är slitstarkt och städbart. Det är ingen slump att så mycket golv är plast. Plast som material är väldigt

effektivt, lätt, starkt och enkelt att forma vid låg temperatur.” Respondent 4 från Bolon tycker PVC-plast ska fortsätta användas men att högre krav ska ställas.

“För att kunna rena våra kretslopp måste vi satsa på teknikutveckling. Hur återvinner vi på ett bra sätt?” Respondent 1 från IKEM menar att det pågår ett flertal projekt kring

möjligheterna för återvinning av PVC-plast. Det finns, enligt respondent 1, en optimerings- problematik där man måste lyfta frågor såsom “hur återvinner vi rent tekniskt på ett bra sätt”

och “vad gör vi med innehållet i de gamla produkterna, tekniskt och politiskt?”. Vidare finns det en problematik i diskussionen “vetenskap kontra politik”, där respondent 1 menar att det kan vara svårt att veta vilket av perspektiven som kommer att väga tyngst.

“Företagen VILL använda återvunnet men vad gör vi med gamla tillsatser? Finns en politisk diskussion och en marknad som säger ‘vi vill ej ha dessa kemikalier’. Det kan ofta handla om gamla föreställningar som inte längre stämmer. Företagen som producerar produkten blir återvinnare.” säger respondent 1 från IKEM angående konflikten med Catch-22. Vidare tycker respondent 1 att Tarkett är ett bra exempel på detta då de har både egen sortering och ett återvinningssystem. Fler och fler företag börjar ställa krav, enligt respondent 1.

Respondent 3 från Byggföretagen säger att “Samspelet mellan beställare och utförare är viktigt, till och med fullkomligt grundläggande”. Även detta tyder på att efterfrågan styr

(24)

utbudet och därmed kostnaden för produkterna. Respondent 4 från Bolon önskar fler mäklare på platserna för återvinning och menar att mycket mer fokus borde läggas här, “en mäklare kan matcha ihop kundens behov med företagets utbud.” Idag behöver kunden och företaget leta efter varandra, menar respondent 4.

Respondent 6 från IVL Svenska Miljöinstitutet menar att företag har informationsplikt att meddela köparen vilka tillsatser som en produkt innehåller. Säljaren av varan har en skyldighet att berätta vilka särskilt farliga ämnen som en produkt innehåller som finns på REACH:s kandidatförteckning.

5. Diskussion

Nedan diskuteras resultatet av studien. Nämnvärt är att resultatet kan vara vinklat av företag som använder sig av PVC-plast. För att få ett mer objektivt resultat hade företrädare från exempelvis Naturvårdsverket eller Naturskyddsföreningen kunnat intervjuats. Vidare har liknande frågor ställts till samtliga respondenter, dock har samtalet varit öppet och det är därför inte alla frågor som har besvarats.

5.1 Ekonomi

MaterialEconomics beskriver hur efterfrågan och utbud av återvunnen PVC-plast inte balanseras (MaterialEconomics, 2017). När Catch-22 diskuterades i intervjuerna så var golvtillverkarna (Bolon och Tarkett) ense om att det idag inte finns ett stort utbud för att köpa redan återvunnen PVC-plast. Eftersom inga fristående producenter av återvunnen plast har intervjuats är det svårt att avgöra huruvida de anser att det inte har några köpare. Genom att sprida kunskap om att PVC-plast inte är farligt om det tillverkas med rätt gränsvärden, kan efterfrågan för återvunnen PVC-plast öka och då även utbudet.

Enligt de olika representanterna är det inte möjligt för byggföretagen att själva välja om de vill återvinna eller energiutvinna avfall av PVC-plast. Det är lagstiftat att avfall från byggarbetsplatser ska sorteras och de material som kan återvinnas ska enligt

återvinningsindustrierna skickas till återvinningscentraler. Ett företag kan inte tjäna pengar på sitt avfall utan måste följa lagen.

(25)

För att minska prisskillnaden mellan nytillverkad och återvunnen PVC-plast behöver sorterings-tekniken för plasten förbättras. Respondent 1 från IKEM menar att effektiviteten på sorteringen kan styra priset på återvunnen plast. Genom att förbättra sorterings-tekniken och minska spill kan det bli billigare att använda återvunnet material.

5.2 Politik

REACH är EU:s kemikalielagstiftning vilket innebär att de lagar och begränsningar som de tillämpar inte sträcker sig till länder utanför EU, dock gäller begränsningarna även för importerade produkter. Det är inte svårt att importera från länder såsom Kina och USA som inte regleras på samma sätt som EU, eftersom kontrollen är bristfällig. Som respondent 1 på IKEM påstod så kontrolleras det otroligt lite, vilket gör att både privatpersoner men också byggföretag kan importera något som inte är lagligt i EU. Detta förstör återvinnings-systemen i EU då förbjudna ämnen kommer in i dessa system. Denna fråga är väldigt central för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen, hur olaglig import ska hanteras är dock svårt att svara på. Att kontrollera ännu mer är en lösning men det skulle samtidigt kosta väldigt mycket att inte endast utföra stickprovskontroller. En mindre kostsam lösning skulle kunna vara att skapa ännu mer medvetenhet kring vad konsekvenserna av farliga ämnen kan orsaka om de kommer ut i samhället.

År 2020 röstade Europaparlamentet ner ett förslag om att låta återvunnen PVC-plast innehålla maximalt 1–2 viktprocent bly istället för att inget bly alls används. Detta trots att ECHA:s utvärdering kring frågan visade att återvinning är det bästa alternativet ur en hälso- och miljösynpunkt (IKEM, 2020). Det blir en debatt mellan politiken och vetenskapen. Detta medför att man försvårar möjligheterna att uppnå de globala samt de svenska

miljökvalitetsmålen att gå mot ett mer cirkulärt samhälle. Politikerna hävdar däremot att förslaget motsätter sig målen om en giftfri miljö. Det som skulle behöva diskuteras vidare är huruvida man ska prioritera en giftfri miljö eller ett cirkulärt samhälle, eftersom det är svårt att uppfylla båda två samtidigt. Genom att rösta igenom ett sådant förslag kan återvinningen öka och mer plast tas till vara på. Detta skulle innebära att plaster som är skapade innan 2015, då bly helt fasats ut ur de jungfruliga plast-materialen i EU, kan återvinnas mer effektivt.

Istället för att skjuta på återvinnings-problematiken bör vi ta vara på de möjligheter vi hittar för att öka återvinningen. Att skicka gammal PVC- plast till förbränning leder inte heller till

(26)

en giftfri miljö utan när PVC-plasten förbränns uppstår det andra typer av konsekvenser och eftersom deponi inte heller är tillåtet så behöver alternativen för den gamla PVC-plasten diskuteras vidare.

Begreppet cirkulär ekonomi är fortfarande relativt nytt och därför finns det mer mål än lagstiftningar kring det. För äldre PVC-plast finns det sedan år 2020 regleringar för på vilka sätt farliga ftalater får förekomma i återvunnen eller jungfrulig PVC-plast (IKEM, 2021).

5.3 Miljö & hållbarhet

Vinylplus arbetar med målet att uppnå en cirkulär ekonomi inom PVC-industrin. De lyfter samtidigt frågan om hur tillsatserna som nu bara är godkända i små mängder eller inte alls kan finnas i återvunnen plast. För att minska problemen med import skulle Vinylplus, eller ett liknande initiativ, kunna inkludera utomeuropeiska länder också. Detta skulle ge en ökad kontroll och importen av PVC-plast skulle kunna hanteras bättre. Vinylplus rapporterade år 2018 en ökning med 15,6 % av återvunnen plast, vilket visar att återvinningen och då också den cirkulära ekonomin ökar (Vinylplus, 2019). För att ytterligare öka utbud och efterfrågan av återvunnen plast skulle Vinylplus kunna införa “mäklare”, vilka fungerar som medlare mellan utbud och efterfrågan för att undvika problematiken som Catch-22 medför. Detta var ett förslag som respondent 4 från Bolon lyfte.

Bolon använder återvunnen PVC-plast med försämrade egenskaper till baksidan av sina golv eftersom det inte är lika höga krav på kvalitét på den plasten. Det innebär att plast som annars hade klassificerats som oanvändbar kan användas fler gånger. Om fler företag granskade sina möjligheter för att kunna använda PVC-plast med försämrade egenskaper efter åtta gångers återvinning, skulle plasten kunna tas vara på bättre och på så sätt kan den cirkulära ekonomin främjas.

Den nytillverkade PVC-plasten är återvinningsbar och utgör inga problem för den cirkulära ekonomin av PVC-plast. Detta till följd av mer kunskap om innehållet vilket har lett till utfasning av bly och förbud av höga halter av ftalaterna DEHP, DBP, BBP och DIBP.

(27)

5.4 Hinder

När farliga ämnen förbjuds och därmed tas bort ur produkten redan i designfasen blir

återvinningen av produkten lättare. En förändring av design eller materialegenskaper till följd av detta kan dock påverka funktionen och därmed även prissättningen av produkten. Det blir därför svårare att uppnå en cirkulär ekonomi för produkter som redan finns på marknaden, eftersom de farliga ämnena redan är integrerade och om de tas bort så kanske produkten blir något helt annat.

PVC-plastens långa livslängd gör att det kan vara svårt att spåra innehållet i rivningsmaterial som är väldigt gammalt.4 Det gör att det kan bli svårt att sortera den äldre plasten på rätt sätt, vilket i sin tur leder till att det kan blandas med ny PVC-plast som kan återvinnas. Detta kan lösas genom att kontrollera provbitar av plast som kommer till återvinningscentraler. Det är svårt att avgöra vem som ska ha ansvaret för kontrollen då det är en process som tar tid och är dyr.5

5.5 Möjligheter

För att kunna återvinna mer borde en satsning vara på mer teknik som kan hantera de farliga ämnena som äldre PVC-plast innehåller samt se till att det finns en hållbar sortering för att kunna underlätta den återvinningen som kan ske. För att bidra till en mer effektiv återvinning av PVC-plast är det viktigt att kunna separera den gamla och den nya plasten för att få en bra överblick över innehållet i plasten. Detta skulle kunna göras genom att ha uppdelade

anläggningar med en tydlig kartläggning. På så sätt kan så mycket av plasten som möjligt återvinnas och spillet minskas. Problemet med att återvinna den gamla PVC-plaster kvarstår dock. Ett sätt att slippa investera i ny teknik för att sortera bort farliga ämnen är att alla tillverkare går över till biobaserade mjukgörare. Detta skulle medföra att det onda kretsloppet av att det ständigt upptäcks nya farliga ämnen som då måste fasas ut kan undvikas.

Ett bättre sorteringssystem kan sänka de ekonomiska kostnaderna för att samla in och

omsortera, det skulle även bidra till att det lättare går att spåra plasten till ett specifikt arbete.

Spårbarheten är viktig för att kunna ta reda på vad PVC-plasten, när den skall återanvändas, innehåller och för att den då ska hamna i rätt typ av produkt i nästa livscykel. För att kunna

4 Respondent 1, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM. 2021. Intervju 8 mars.

5 Respondent 2, hållbarhetschef på Tarkett. 2021. Intervju 8 mars.

(28)

öka spårbarheten så har loggböcker diskuterats. Där ska man kunna läsa av innehållet i exempelvis ett golv som rivits ut.

För att öka återvinnings-möjligheterna är ett förslag att aktörerna skapar egna

återvinningssystem. Detta har Tarkett redan gjort och de återvinner enbart golv som de själva har tillverkat. Detta är dock svåruppnåeligt eftersom det kommunala avfallsansvaret finns, vilket innebär att det är kommunen som är skyldiga att behandla och organisera all insamling av avfall i hushåll. Det innebär att företagen bara får samla in sina produkter på platser som inte inkluderas i hushållet. Det minskar möjligheterna för aktörerna att skapa egna

återvinningssystem (Stockholmsregionens avfallsråd, 2007).

De kemiska tvättprocesserna som finns tillgängliga idag (2021) klarar av att separera lim och bly, men inte ftalater, från använd PVC-plast (Tarkett, 2019). En satsning på att utveckla de kemiska tvättprocsseserna yttligare hade nästan nollställt problemen som idag finns för den äldre PVC-plasten gällande återvinning

6. Slutsats

Målet att sträva mot ett mer cirkulärt samhälle genom att återvinna mer PVC-plast hindras av målet att skapa en giftfri miljö, eftersom den äldre PVC-plasten innehåller numer förbjudna ämnen. Studiens syfte var att undersöka hur denna målkonflikt påverkar återvinningen av PVC-plast inom byggsektorn.

Den första frågeställningen som hanterades var “Vilka är de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för att återvinna PVC-golv?”. Sorterings-tekniken för PVC-plast behöver förbättras för att minska prisskillnaden mellan nytillverkad och återvunnen PVC-plast. Det behövs en större efterfrågan efter återvunnen PVC-plast för att det ska vara lönsamt att producera återvunnen PVC-plast. Catch-22 konflikten skulle kunna lösas med hjälp av en mäklare som för samman säljare och köpare för återvunnen PVC-plast.

Ur ett miljömässigt perspektiv behöver tekniken utvecklas för att rena PVC-plasten från farliga ftalater, detta då den långa livslängden medför att det fortfarande är mycket gammal PVC-plast ute i samhället. När den äldre PVC-plasten ska bytas ut behöver det finnas ett sätt att tvätta denna så att den går att återvinna. Detta skulle göra att målet mot en cirkulär ekonomi samt giftfri miljö främjas. Vidare skulle ett utomeuropeiskt initiativ likt Vinylplus

(29)

kunna bidra till en ökad kontroll av den importerade PVC-plasten. Detta skulle göra att mer av den plast som importeras till Europa kan återvinnas och därmed bidra till en ökad cirkulär ekonomi.

Genom att använda PVC-plast som har blivit återvunnen så många gånger att kvalitéten anses försämrad, kan mer PVC-plast återvinnas. Exempelvis kan företag välja att använda sådan plast på ställen där kvalitéten inte har lika höga krav, såsom Bolon som har valt att ha PVC- plast av sämre kvalitét på baksidan av sina golv.

Den andra av frågeställningarna som fanns för studien var “Vilka hinder och möjligheter finns för att öka återvinningen?”. Svaret på detta är att PVC-plast idag (2021) inte anses skadligt för vare sig miljö eller människor och det finns ingen anledning att förbjuda den nytillverkade PVC-plasten. Däremot försöker företagen fasa ut PVC-plast som tillverkades innan 2015 eftersom den innehöll ftalater som numera är klassade som särskilt farliga på BASTA:s kandidatlista.

Ett av de hinder som har identifierats i studien är produktdesignen. De produkter som redan finns på marknaden är svårare att anpassa efter nya lagar och regler än de nytillverkade produkterna då man kan anpassa innehållet redan från start. Det gör att det blir svårare att uppnå en cirkulär ekonomi när produkter med farliga ämnen redan finns på marknaden. Ett annat hinder som har belysts är spårningen av innehåll i produkter. Spårbarheten från äldre byggnationer behöver bli bättre för att de lättare ska gå att veta vad som behöver

energiutvinnas och vad som kan återvinnas.

Gällande möjligheterna för framtiden och PVC-plast är respondenterna eniga. Det behöver göras en satsning på sorterings-tekniken på byggarbetsplatser för att effektivisera

insamlingarna och på så sätt göra kostnaderna för återvinningen mindre. För att få bort hindret med spårbarheten så är en möjlighet att använda sig av loggböcker där det ska gå att spåra materialet som använts från flera år tillbaka. Även detta kommer att effektivisera återvinningen då tid och pengar inte behöver investeras i att testa provbitar av PVC-plast för att se vad de innehåller för att sen kunna sortera materialet.

En annan möjlighet är att företag kan ha egna återvinningssystem, vilket Tarkett är ett exempel på. Om fler företag hade möjlighet att bygga egna återvinningsanläggningar skulle

(30)

ännu mer PVC-plast kunna återvinnas och hindret med spårbarheten skulle då minska, eftersom företagen kan välja att ta tillbaka sina egenproducerade golv.

6.1 Förslag på framtida studier

Vidare forskning för PVC-plast hade fördelaktigt kunnat fokusera på import av produkter innehållandes PVC-plast. Detta eftersom det har framkommit att kontrollen kring import är bristfällig samtidigt som spårbarheten för produkterna behöver öka.

För att få ett bredare perspektiv på studien så skulle fler synvinklar kunna tas i beaktning.

Gäller Catch-22 så har intervjuer endast skett med konsumenterna och för att få en bättre inblick i problemet hade det varit bra att även intervjua producenter av återvunnen PVC-plast.

Gällande konflikten om bly hade det gynnat studien att intervjua någon från en institution som sätter sig emot förslaget för att få en mer objektiv inblick i konflikten.

För att öka kunskapen kring de ekonomiska förutsättningarna för återvinning av PVC-plast skulle framtida studier kunna fokusera på just den ekonomiska aspekten. Finns det

exempelvis några hinder eller möjligheter med den ekonomiska aspekten som denna studie inte lyckades få svar på. Det presenterades ett kort resultat gällande lönsamheten att investera i företag som återvinner PVC-plast. Detta skulle kunna analyseras vidare på då en ökning i utbud av återvunnet material skulle gynna de miljömål som finns både i Sverige och i Europa.

(31)

Referenslista

Anderberg, B. 2020. Bakslag för EU-kommissionens förslag om pvc-återvinning. Aktuell Hållbarhet.

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/cirkular-ekonomi/bakslag-for-eu-kommissionens- forslag-om-pvc-atervinning/ (Hämtad 2021-02-28).

Andersson, N. 2020. Ftalater. Karolinska Institutet. https://ki.se/imm/ftalater (Hämtad 2021-02-18).

Friege, H. Kummer, B. Günter Steinhäuser, K. Wuttke, J. Zeschmar-Lahl, B. How should we deal with the interfaces between chemicals, product and waste legislation? 2019.

Environmental Sciences Europe.

Europeiska unionens officiella tidning, 2006. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och

kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och

kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006R1907&from=EN (Hämtad 2021-05-05).

Europa.eu, 2000. Grönbok - Miljöfrågor kring PVC. https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52000DC0469&from=EN (Hämtad 2021-05-17).

Europa.eu, 2018. Plastics in a circular economy. https://ec.europa.eu/info/research-and- innovation/research-area/environment/circular-economy/plastics-circular-economy_en (Hämtad 2021-05-12).

Forskning.se, 2018. Plastmattor i bostaden avger farliga kemikalier. Karlstads Universitet.

https://www.forskning.se/2018/09/27/plastmattor-i-bostaden-avger-farliga-kemikalier/

(Hämtad 2021-02-28).

Gehandler, J. Millgård, U. 2020. Principles and Policies for Recycling Decisions and

(32)

Risk Management. Borås: RISE Research Institutes of Sweden.

Hedlund, J. 2019. Vad är REACH-förordningen?. Kemrisk.

https://www.kemrisk.se/info/artiklar/reach/ (Hämtad 2021-01-31).

IKEM, 2020. PVC forum - PVC och begreppet halogenfritt.

https://www.ikem.se/globalassets/pvc-forum-delwebb/dokument-pvc-forum/faktablad- halogenfritt2020-08-12.pdf (Hämtad 2021-02-20).

IKEM, 2020. Europaparlamentet säger nej till plaståtervinning.

https://www.ikem.se/nyheter/2020/europaparlamentet-sager-nej-till-plastatervinning/

(Hämtad 2021-05-05).

IKEM, 2019. Progress report 2019 - reporting on 2018 activities.

https://www.ikem.se/globalassets/pvc-forum-delwebb/dokument-pvc-forum/vinylplus- progress-report-2019_sp.pdf (Hämtad 2021-02-18).

IKEM, 2019. Vinylplus-progress-report -2019.

https://www.ikem.se/globalassets/pvc-forum-delwebb/dokument-pvc-forum/vinylplus- progress-report-2019_sp.pdf (Hämtad 2021-02-26).

IKEM, 2021. PVC forum - Var används PVC?

https://www.ikem.se/pvc-forum/om-pvc/var-anvands-pvc/ (Hämtad 2021-02-22).

IKEM, 2021. PVC forum - Vinylplus.

https://www.ikem.se/pvc-forum/vinylplus/ (Hämtad 2021-02-26).

IKEM, 2021. PVC forum - tillsatser. https://www.ikem.se/pvc-forum/om-pvc/tillsatser/

(Hämtad 2021-03-04).

IKEM, 2021. Organisation. https://www.ikem.se/om-ikem/organisation/

(Hämtad 2021-04-29).

(33)

Jobbland, 2020. Hur du bäst lyckas med en arbetsintervju på distans via video.

https://jobbland.se/arbetsliv/arbetsintervju-pa-distans-via-video (Hämtad 2021-05-28).

Johansson, N. Velis, C. Corvellec, H. 2020. Towards clean material cycles: Is there a policy conflict between circular economy and non-toxic environment? Waste Management &

Research.

KEMI, 2014. Kartläggning av ftalater i varor i Sverige

https://www.kemi.se/download/18.6df1d3df171c243fb23960d7/1591097409398/pm-2-14- ftalater.pdf (Hämtad 2021-03-04).

KEMI, 2019. EU förbjuder fyra mjukgörande ftalater i varor.

https://www.kemi.se/arkiv/nyhetsarkiv/nyheter/2019-01-21-eu-forbjuder-fyra-mjukgorande- ftalater-i-varor (Hämtad 2021-02-18).

KEMI, 2020. Review and analysis of exemptions under EU law for substances of very high concern in recycled material.

https://www.kemi.se/download/18.164ad6b3172927a928924b61/1594201260076/PM-3-20- Review-and-analysis-of-exemptions-under-EU-law-for-substances-of-very-high-concern-in- recycled-material.pdf (Hämtad 2021-04-01).

KEMI, 2021. Kandidatförteckningen. https://www.kemi.se/lagar-och-regler/reach- forordningen/kandidatforteckningen (Hämtad 2021-05-28).

KEMI, 2021. Kort om Reach. https://www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kort- om-reach (Hämtad 2021-02-28).

MaterialEconomics, 2017. Ett Värdebeständigt Svenskt Materialsystem - En rapport om materialanvändning ur ett värdeperspektiv. https://materialeconomics.com/new-

publications/ett-vardebestandigt-svenskt-materialsystem (Hämtad 2021-04-14).

Miljöförvaltningen, 2014. PVC produkter - tillsyn över detaljhandeln.

https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1748835 (Hämtad 2021-05-19).

(34)

Naturvårdsverket, 2020. God bebyggd miljö. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/God-bebyggd-miljo/ (Hämtad 2021-03-11).

Naturvårdsverket, 2020. Giftfri miljö. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i- samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Giftfri-miljo/ (Hämtad 2021-03-11).

Naturskyddsföreningen, 2021. Cirkulär ekonomi.

https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi (Hämtad 2021-03-04).

Naturskyddsföreningen, 2021. De vanligaste plasterna och tillsatsämnena.

https://www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast (Hämtad 2021-02-28).

Olofsson, P. 2020. EU-parlamentet säger nej till plaståtervinning. Recyclingnet.

https://www.recyclingnet.se/article/view/700027/euparlamentet_sager_nej_till_plastatervinni ng (Hämtad 2021-05-12).

Plastics Europe, 2016. Plastic - the fact.

https://www.plasticseurope.org/application/files/4315/1310/4805/plastic-the-fact-2016.pdf (Hämtad 2021-02-26).

Respondent 1. Ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM. Intervju 2021-03-08.

Respondent 2. Hållbarhetschef på Tarkett. Intervju 2021-03-08.

Respondent 3. Miljöexpert på Byggföretagen. Intervju 2021-03-09.

Respondent 4. Hållbarhetschef på Bolon. Intervju 2021-03-09.

Respondent 5. Avfallsenheten på Naturvårdsverket. Skriftlig intervju 2021-04-08.

Respondent 6, IVL Svenska Miljöinstitutet. Intervju 2021-03-30.

Romih, T. u.å. Vad gör PVC med våra hormoner och hur undviker vi det vår hemmiljö?

GreenAlly. https://greenally.se/pvc-polyvinylklorid (Hämtad 2021-02-18).

Stockholmsregionens avfallsråd, 2007. Kommunala avfallsansvaret.

http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=124 (Hämtad 2021-05-05).

(35)

Svanen, 2021. Vad är egentligen PVC?.

https://www.svanen.se/artiklar/kemikalier/pvc/ (Hämtad 2021-02-18).

Swedenabroad, u.å. Handel Sverige - Kina. https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet- f%C3%B6r-svenska-medborgare/kina/service-f%C3%B6r-svenska-f%C3%B6retag/handel- sverige--kina/ (Hämtad 2021-03-04).

Tarkett, 2019. återvinning av gamla plastgolv.

https://proffs.tarkett.se/sv_SE/node/atervinning-av-gamla-plastgolv-4867 (Hämtad 2021-05-05).

Wetterlin, Sussi. VD för BASTA, IVL Svenska Miljöinstitutet. Telefonsamtal 2021-03-03.

(36)

Bilagor

Bilaga A

(37)

www.kth.se

References

Related documents

Kemiska skador från plast är inte ett bevisat långsiktigt problem, däremot kan miljögifter som aggregeras från havet på plastpartiklar utgöra en risk för albatrosser..

Målsättningen med förstudien är att dels beskriva en ny princip för värmeupptagning i en öppen solfångare, där cirkulationsvattnet rinner både på absorbatorplåt och på

De som tidigare flöt i vatten, kommer att sjunka till botten, eftersom T-röd har en lägre densitet än både vatten och de plaster som är kvar.. Häll i lite vatten och rör om

1) Skruva loss transportlisten i fönstrets underkant. I vissa fall finns det även en transportkloss inuti produkten som även den skall tas bort. 2) Fäst metallclipsen

Uponors grå tryckrörssystem PVC an- vänds till markrörsystem för transport av dricksvatten.. Till kommunalt och industri- ellt bruk är systemet mycket lämpligt till

Stockholm Exergi har tillsammans med SÖRAB och med stöd från Klimatklivet uppfört en anläggning som starkt bidrar till tjänsteutbudet gentemot kommunerna. Foto: David

Av 75 m 3 material (2 800 kg) insamlat från kärl avsedda för återvinning av plastförpackningar, i fem olika kommuner med varierande insamlings- system, var 72 viktprocent

Kraven på återvunnen plast är till stor del samma som för nyråvara.. Dock förväntas den återvunna plasten