Kandidatuppsats
”Det finns inget så praktiskt som en god teori”
En studie av hur MKV-utbildningar gestaltar arbetsmarknaden och relationen till denna
Författare: Lisa Skullman &
Amanda Wallström
Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Termin: VT15
Ämne: Medie- och
kommunikationsvetenskap Nivå: Grundnivå
Kurskod: 2MK300
Abstract
Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar
arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är
anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen.
Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter.
Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.
Nyckelord
Anställningsbarhet, Medie- och kommunikationsvetenskap, Gestaltning,
Arbetsmarknad, Utbildning, Kompetens, Kommunikatör, Strategisk kommunikation.
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till de personer som ställt upp på intervjuer, utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi vill också tacka vår handledare Håkan Sandström för
värdefulla tips under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1.Inledning
En studie om hur relationen mellan utbildning och arbetsmarknad återges Arbetsmarknaden
MKV-utbildningar
En studie som kan vara intressant för många Begreppet kommunikation i detta sammanhang Tidigare forskning
Rapportens disposition
2. Preciserat syfte och forskningsfrågor 1
2.1 Mål och syfte 1
2.2 Forskningsfråga 1
3. Bakgrund 2
3.1 Historia 2
3.1.1 Arbetsmarknadens framväxt 2
3.1.2 Medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar 3
3.2 Bolognaprocessen 4
4. Kommunikationsfältet i tidigare forskning 5
4.1 Kommunikatörer- ett mellanskikt av sociala individualister 5 4.2 Kontrollen över rollen - Informatören i utbildnings- och yrkesfältet 6
5. Teoretiskt ramverk 7
5.1 Anställningsbarhet 7
5.2 Kompetens och expertis 8
5.3 Kultur 9
5.3.1. Artefakter- kulturens synliga uttryck. 10
5.4 Profilering 10
5.5 Gestaltningsteori 10
5.5.2 Framing 11
5.6 Meningsskapande 11
6. Metod 12
6.1 Urvalsram 12
6.1.1 Bortfall 13
6.2 Diskursanalys 13
6.3 Kvalitativa intervjuer 13
6.3.1 Tillvägagångssätt 14
6.4 Dokumentanalys 15
6.4.1.Tillvägagångssätt 15
6.5 Metodkritisk diskussion 16
6.5.1 Urval 16
6.5.2 Empiri 16
6.5.3 Teori och tidigare forskning 17
7. Programbeskrivingarna och intervjuernas berättelse 18
7.1 Programbeskrivningarnas berättelse 18
7.1.1 Vilka utbildningsområden framställs? 18
7.1.2 Hur framställs studenternas kontakt med arbetsmarknaden under utbildningen? 19
7.1.3 Hur framställs den potentiella yrkesollen? 20
7.2 Intervjuernas berättelse 21
7.2.1 Ett fält i förändring 22
7.2.2 Den representerande rollen 23
7.2.3 Synen på anställningsbarhet 24
7.3 Arbetsmarknadens krav på expertis och kompetens 25
7.4 Tre olika läger 27
7.4.1 Närhet till arbetsmarknaden 27
7.4.2 Närhet till arbetsmarknad och akademi 27
7.4.3 Närhet till akademin 28
8. Resultatsammanfattning 29
8.1 Programbeskrivningar 29
8.2 Intervjuer 29
8.3 Sammanfattade resultat 29
9. En medveten positionering av relationen till arbetsmarknad och akademi 30 9.1 Hur skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden åt mellan de olika utbildningarna? 30 9.2 Skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden mellan tal och skrift? 30 9.3 Vilka kompetenser presenteras som något en kommunikatör behöver? 31 9.4 Hur markerar man närhet eller distans till arbetsmarknaden? 31 9.5 Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt lärosätenas relation till denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra? 32
9.5.1 En gemensam kultur 32
9.5.2 Ett medvetet ställningstagande 32
9.5.3 Relationen mellan akademi och praxis 33
9.6 Förslag på vidare studier 33
10. Referenser 34
10.1 Elektroniska referenser 34
10.2 Tryckta referenser 34
Bilagor 36
Bilaga Intervjuguide 36
Bilaga Utbildningens innehåll 37
Bilaga Arbete efter utbildningen 38
Bilaga Närhet till arbetsmarknaden 39
1.Inledning
En studie om hur relationen mellan utbildning och arbetsmarknad återges
Anställningsbarhet är ett begrepp som idag dyker upp i samband med diskussioner om relationen mellan utbildning och arbetsmarknad. Man frågar sig om utbildning leder till att en person med en avslutad utbildning är anställningsbar. Anställningsbarhet har också varit fokus för forskning som då har undersökt om akademiska utbildningar leder till jobb inom det tänkta fältet (Berglund och Fejes, 2009:12).Den här studien tar fasta på begreppet anställningsbarhet och relationen mellan utbildning och arbetsmarknad och applicerar det på det medie- och
kommunikationsvetenskapliga fältets utbildningar och arbetsmarknad.
Genom att ställa frågan: Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt lärosätenas relation till denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra?
ämnar vi undersöka hur relationen mellan ett antal svenska medie- och komunikationsvetenskapliga utbildningar och arbetsmarknaden gestaltas i programbeskrivningar och intervjuer.
Motivet med denna undersökning är att kunna bidra till en ökad förståelse och kännedom för om relationen till arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan olika svenska Medie- och kommunikationsvetenskpliga utbildningar.
Arbetsmarknaden
PR och informationsbranschen i Sverige har under de senaste årtiondena vuxit i snabb takt. De verksamma inom branschen har blivit allt fler samtidigt som deras betydelse i organisationen har ökat (Larsson, 2005:15). Kommunikatörens yrkesroll är
mångfasetterad och kan innebära en mängd olika arbetsuppgifter. Detta gör att yrket är svårt att avgränsa mot andra yrkesområden som exempelvis marknadsförare och
journalister (Larsson, 2005:16). Kommunikatörens yrkesroll beskrivs som sagt ofta som bred, vilket kan göra det svårt och diffust för en student, som redan under sin utbildning måste skapa sig en uppfattning om vad denne vill arbeta med och vad detta kommer att innebära i form av arbetsuppgifter etc. Studenternas uppfattning om yrket formas under hela utbildningen och präglas av dess innehåll i form av kursernas innehåll samt
utbildningens ståndpunkt i förhållande till arbetsmarknad och yrkesroll.
Att kommunikatörerna har en mängd olika arbetsuppgifter och roller är någonting som vi hela tiden återkommer till när vi läser och skriver om kommunikatörsyrket och det är bland annat detta som ligger till grund för vår undersökning. För att de utbildade
kommunikatörerna ska ha en chans att få de jobb som de har utbildat sig för att få måste utbildningarna, enligt Bolognaprocessen, matcha arbetsmarknadens önskemål och krav på kompetens. Vi vill därför undersöka hur man på de olika Medie- och
kommunikationsvetenskapliga utbildningarna gestaltar kommunikatörernas arbetsuppgifter och, framför allt, relationen till den arbetsmarknad de förväntas bli verksamma på.
MKV-utbildningar
Det finns enligt Sveriges kommunikatörers hemsida idag 18 lärosäten som erbjuder utbildningar som leder till en kanditat- , magister- eller masterexamen inom
kommunikation (1 Sveriges kommunikatörer [www]). Enligt European communication Monitor (2 European communication Monitor, 2012 [www]) så rankas en
universitetsutbildning inom kommunikation/PR som den viktigaste aspekten vid anställning av en ung person till ett kommunikatörsjobb.
Medie- och Kommunikationsvetenskapliga utbildningar kommer i fortsättningen att benämnas som MKV-utbildningar.
En studie som kan vara intressant för många
Denna undersökning är intressant för svenska lärosäten i ett omvärldsbevakande syfte.
Genom denna undersökning får man veta hur de andra programmen/programansvariga gestaltar utbildningen och arbetsmarknaden. Man kan jämföra sig med de andra utbildningarna, dels när det gäller närheten eller distansen till arbetsmarknaden, men även vid eventuella profileringar av programmen.
Detta är även intressant för hela kommunikationsfältet eftersom sättet som utbildningarna pratar om yrkesfältet och relationen till arbetsmarknaden präglar studenterna när de kommer ut i yrkeslivet. Det kan också vara intressant för
arbetsmarknaden att förstå i vilken utsträckning utbildningarna är intresserade av en närmare relation till arbetsmarknaden.
Att undersöka hur de olika utbildningarna gestaltar yrkesfältet och relationen till arbetsmarknaden kan bidra till en förståelse för varför utbildningarnas innehåll skiljer sig åt och kanske även belysa om vissa utbildningar gör sina studenter mer
anställningsbara än andra, vilket kan vara intressant för såväl studenter, arbetsmarknaden och utbildningar.
Begreppet kommunikation i detta sammanhang
I den här undersökningen har begreppet kommunikation två olika roller. Dels handlar undersökningen om kommunikation i den bemärkelsen att vi undersöker hur de olika intervjupersonerna och utbildningarna kommunicerar hur yrkesfältet och relationen till arbetsmarknaden ser ut genom att de berättar om detta. Där utöver spelar
kommunikation en central roll i undersökningen genom det fält vi undersöker, nämligen kommunikationsfältet.
Tidigare forskning
Det finns tidigare forskning som liknar denna undersökning. Håkan Sandström, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, har tidigare skrivit en rapport, Kontrollen över rollen (2011), som undersöker hur kommunikatörsyrket gestaltas i tre kontexter: på arbetsmarknaden, genom fackförbund och i programbeskrivningar. Vår undersökning kan ses som en fristående undersökning. Genom att titta på den gestaltning som utbildningarna ger, både genom tal och skrift, vidareutvecklar vår undersökning den studie som Sandström gjorde.
Rapportens disposition
Studien är disponerad på följande sätt.
Närmast här efter. Kapitel 2 utvecklar syfte och frågeställning och i kapitel 3, kommer kommunikationsfältets framväxt och bakgrund att redovisas, både yrkesfältet och utbildningsfältet. Kapitel 4 tar upp och redovisar tidigare forskning på området som är relevant för denna studie. Där efter följer kapitel 5 som ger en närmare beskrivning av det teoretiska ramverk som studien vilar på och i kapitel 6 går vi närmare in på, och beskriver, vår metod. I kapitel 7 redovisas och analyseras empirin. Rapporten avslutas med en sammanfattning av resultatet i kapitel 8 och en slutdiskussion i kapitel 9.
1
2. Preciserat syfte och forskningsfrågor
I detta kapitel redogör vi för undersökningens mål och syfte samt den forskningsfråga som vi ämnar söka svar på. Ur målet och syftet har en frågeställning vuxit fram. För att göra forskningsfrågan mer hanterbar har den brutits ned i några mindre frågor som senare också är till hjälp för att strukturera det material vi har att arbeta med.
______________________________________________________________________
2.1 Mål och syfte
Denna undersökning ämnar till att utreda hur de universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Och om denna berättelse är gemensam mellan utbildningarna eller om den skiljer sig åt.
Utifrån ett gestaltningsperspektiv undersöks hur man ramar in berättelsen om relationen mellan akademi och arbetsmarknad. Vi tittar på vad som utmärker presentationen av den egna utbildningen, både i tal och skrift, hur man sätter utbildningen i relation till arbetsmarknaden och hur nära eller distanserad man är till arbetsmarknaden och begreppet anställningsbarhet.
Det som intresserar oss är den diskurs , sättet på vilket man pratar, som uppstår när vi tittar på vad intervjupersonerna säger och hur arbetsmarknaden gestaltas. Vi hoppas kunna se likheter/olikheter i begreppsval och ordval, om man markerar närhet eller distans till arbetsmarknaden, om man lyfter fram önskvärda
kommunikatörskompetenser eller inte. Målet med studien är att se om det finns en gemensam berättelse hos utbildningarna, eller om berättelserna skiljer sig åt.
Tanken är alltså inte att jämföra innehållet i utbildningarna utan att undersöka hur de olika utbildningarna gestaltar kommunikationsfältet. Centralt i undersökningen är hur de olika programmen ställer sig till begreppet anställningnsbarhet. Vi undersöker hur intervjupersonerna ramar in anställningsbarheten genom att ställa frågor som ligger teoretiskt nära begreppet.
2.2 Forskningsfråga
Vår huvudsakliga forskningsfråga lyder som följer:
• Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt lärosätenas relation till denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra?
Denna fråga har vi brutit ned i några mindre frågor:
• Hur skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden åt mellan de olika utbildningarna?
• Hur markerar man närhet eller distans till arbetsmarknaden?
• Hur presenteras de olika kompetenser som en kommunikatör behöver?
• Skiljer sig sättet att gestalta arbetsmarknaden mellan tal och skrift?
2
3. Bakgrund
I kapitlet som följer presenterar vi bakgrunden till undersökningens syfte. Det som undersökningen i grund och botten handlar om är relationen mellan akademisk utbildning och arbetsmarknad. För att förstå hur denna relation ser ut är en historisk bakgrund av de två delarna av fältet på sin plats. Därför följer här en historisk
beskrivning av arbetsmarknadens och MKV-utbildningarnas framväxt och utveckling.
Sedan 1999 präglas europeiska akademiska utbildningar av Bolognaprocessen, därför avslutas kapitlet också med en kort förklaring av vad denna process innebär.
______________________________________________________________________
3.1 Historia
3.1.1 Arbetsmarknadens framväxt
Kommunikatörsyrket fick fäste i Sverige under andra världskriget då främst staten etablerade informationsfunktioner inom organisationen (Larsson, 2014:339). Efter krigets slut utvecklades yrkesområdet och det skedde en kraftig framväxt under 60- och 70-talet med fokus på medborgerliga rättigheter och skyldigheter (Larsson, 2014:343).
Under 80-talet expanderade arbetsuppgifterna och på 90-talet blev kommunikatörerna allt mer eftertraktade. Man började inse hur viktigt det var med kommunikation och hur viktigt det var med någon som var utbildad inom detta område. Då det ansågs vara dyrt att ha anställda inom organisationen som skötte denna del, anlitade man istället folk utifrån vilket resulterade i att kommunikationskonsulterna blev allt fler under denna period (Larsson, 2014:345).
På 90-talet utvecklades kommunikationsbranschen mycket. Kommunikatörskonsulterna fortsatte att öka i antal, men det var också under denna tid som även PR-utövarna började öka i antal. För kommunikatören är det en stor förändring som sker under 90- talet. Datorn blev det dagliga arbetsverktyget och E-post tog över som
korrespondensinstrument. Samtidigt som samhället blev allt mer digitaliserat, blev kommunikatörens arbetsuppgifter förändrade. PR-utövarna sysslade allt mer med opinionsbildning och kopplingen till marknadsföring återuppstod vilket gjorde att kommunikatören, i allt större utsträckning, fick medverka i varumärkesarbetet.
(Larsson, 2014:347)
Larsson (2014) beskriver en kommunikatör som någon som arbetar professionellt med kommunikation/information, och 2014 arbetade mer än hälften av kommunikatörerna i Sverige inom den privata sektorn. Vid arbete i grupp sitter den enskilde
kommunikatören oftast inne på en specialiserad uppgift. Arbetar kommunikatören enskilt är det mer vanligt att denne agerar som en breddkommunikatör, vilket innebär att kommunikatören då har hand om alla funktioner för kommunikation inom ett företag.
Larsson (2014) menar att kommunikatörens roll främst präglas av två egenskaper;
kreativitet och systematik där den innovativa och administrerande förmågan står i centrum.
De vanligaste arbetsuppgifterna för en kommunikatör beskrivs på Sveriges
kommunikatörers hemsida (1 Sveriges kommunikatörer [www]) och sägs innehålla massmedierelationer, intern kommunikation, ekonomisk kommunikation, information till allmänheten, kommunikation med intressentgrupper, kontakt med
samhällsapparaten/public affairs, kriskommunikation samt profilerings- och varumärkesfrågor.
3 Falkheimer och Heide (2003:43) skriver att alla kommunikatörer idag är teoretiker, men att de är mer eller mindre medvetna om det. Detta teoretiska kunskapsbagage kan kommunikatörerna ha skaffat sig på varierande sätt och behöver alltså inte
nödvändigtvis komma från traditionell utbildning utan kan också komma från
erfarenhet. Med detta vill Falkheimer och Heide (2003) säga att det inte går att skilja mellan teori och praktik för en kommunikatör. De menar också att behövs fler broar mellan forskningsvärlden och branschen.
3.1.2 Medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar
De första svenska utbildningarna med kommunikationsinriktning gavs på privata institut med marknadsinriktning och kom först under 1980-talet att ges i form av
informationsprogram och kurser på högskolorna (Larsson, 2005:103). Under senare delen av 80-talet utökades utbildningarna och på de större universiteten började man undervisa i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Under 90-talet växte sedan antalet utbildade informatörer/kommunikatörer kraftigt i takt med att nästan varje högskola erbjöd utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap. Utbildningen var på 120 poäng varav 60 poäng skulle vara kommunikationsvetenskap. Dessa nya
utbildningar etablerades på de skolor som sedan tidigare hade lokala program inom information och kommunikation, Växjö, Sundsvall, Jönköping, Örebro och Karlstad (Sandström & Palm, 2005) Många utökade också sitt utbud med kurser och program i planerad kommunikation och public relations (Larsson, 2005:114).
Verksamma inom kommunikationsområdet har generellt blivit mer välutbildade under senare år och de flesta som jobbar som kommunikatör har universitets- eller
högskoleutbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap. Trots den höga andelen välutbildade kommunikatörer händer det att kommunikationschefer utan kommunikationsutbildning rekryteras till fördel för de som har ekonomisk utbildning och att kommunikatörerna helt enkelt saknar ekonomisk kunskap verkar vara en vanlig åsikt (Larsson, 2005: 158).
Hammer och Hanborg gjorde 2014 (3 Kommunikatören 2014 [www]) en undersökning för att kartlägga hur de verksamma kommunikatörernas vardag ser ut. I denna studie har vi tagit fasta på de resultat som presenteras i undersökningen Kommunikatören 2014 och handlar om vilken bakgrund de verksamma har och om de eventuellt anser sig sakna några kunskaper.
Nästan hälften av respondenterna har en utbildning inom kommunikation och en tredjedel har utbildning inom marknadsföring.14 procent har en utbildning inom ekonomi. Det är främst de yngre respondenterna som har kommunikations- eller marknadsföringsutbildning medan de äldre kommer från ekonomi eller
beteendevetenskapliga utbildningar.
Trots att många av kommunikatörerna har utbildning anser sig många sakna någon kompetens för att kunna ta ett steg till i sin karriär. Flest var de som upplevde att de saknade kompetens inom ledarskap, personalfrågor, ekonomi och budget samt försäljningskunskaper (3 Kommunikatören 2014 [www]).
Olofsson och Petersson skriver att “professionsutbildningar” är ett återkommande uttryck inom dagens högskolevärld (2011:19). Begreppet används för att rama in en viss yrkesutbildning som sedan leder vidare till en viss sorts yrke, exempelvis lärare, polis
4 etc. Dessa yrkesutbildningar är, precis som det låter, yrkesförberedande för arbete inom ett visst specifikt område till skillnad från en utbildning inom kommunikationsfältet som inte är förberedande för en viss typ av yrke.
I Sverige idag finns det 18 lärosäten som erbjuder utbildningar som leder till en kandidat-, magister- eller masterexamen inom kommunikation (4 Sveriges
kommunikatörer [www]). Dessa lärosäten erbjuder antingen en eller flera utbildningar.
Utöver dessa utbildningar, som leder till någon form av examen inom ämnet kommunikation, finns det även fristående kurser inom kommunikation. Att läsa
utbildningar med kommunikationsinriktning är populärt och enligt arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos är det fler utbildade än jobbtillfällen på detta område. Även om antalet anställningar antas öka något de närmaste åren så spås konkurrensen om jobben bli hård (5 Arbetsförmedlingen [www]).
3.2 Bolognaprocessen
Bolognaprocessen är resultatet av ett möte år 1999 där 39 europeiska länder skrev på ett kontrakt om att göra det lättare för arbetssökande akademiskt utbildade och studenter att söka sig ut i Europa. I dag är över 40 länder ansluta till detta avtal. Bolognaprocessen har tre mål; att främja rörlighet, att främja anställningsbarhet samt att främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent (6
Universitetskanslerämbetet [www]).
5
4. Kommunikationsfältet i tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som har frambringat kunskap som är viktig för denna studie. Svensk forskning inom kommunikationsfältet har till stor del haft fokus på yrket kommunikatör och är således inte helt relevant för denna studie. Den tidigare forskning som vi väljer att ta upp i detta kapitel har blivit utvald på grund av att den på ett eller annat sätt tangerar vår egen undersökning.
______________________________________________________________________
Den tidigare forskningen inom ämnet public realtions har till största del fokuserat på yrket kommunikatör och vad det innefattar med utgångspunkt i till exempel
arbetsuppgifter, kön, makt och olika roller och inflytande i organisationer (Falkheimer
& Heide 2014:113).
Tidigare har, speciellt amerikanska forskare, som intresserat sig för PR-området fokuserat på att försöka utläsa kommunikatörernas olika roller. Dessa roller har identifierats och namngetts av en rad olika forskare vid olika tillfällen. Till exempel Broom och Smith som identifierar rollerna Experten, Lotsen och Teknikern. Det finns också de som delar in kommunikatörerna i fyra roller; Strategen, Rådgivaren,
Kontrollören och Producenten, medan andra nöjer sig med två roller. Managementrollen eller Teknikerrollen (Larsson 2005:43). Rollerna verkar också variera ganska kraftigt mellan kommunikatörer i offentlig och privat sektor. Kommunikatören som arbetar i privata företag får oftare vara ett ansikte utåt och förknippas därför oftare med företaget till skillnad från den offentligt anställde kommunikatören som förmedlar kontakter mellan media och till exempel politiker (Larsson 2005:160).
4.1 Kommunikatörer- ett mellanskikt av sociala individualister
2012 gjorde studenter vid Linnéuniversitetet i samarbete med Sveriges kommunikatörer en studie av 676 verksamma kommunikatörer som resulterade i tio delrapporter och en sammanfattande rapport: Kommunikatörer- ett mellankskikt av sociala induvidualister (Sandström & Palm, 2013). I undersökningen tittade man på kommunikatörernas vardag inom ett antal områden, till exempel det dagliga arbetet och arbetsinnehåll men också mer privata frågor som fritidsvanor och attityder kring samhällsfrågor och politik.
I studien kom man fram till att kommunikatörsfältet är ett kvinnodominerat fält med huvudsakligen kvinnor i medelåldern som yrkesverksamma. Sex av tio arbetar i offentlig sektor och kommunikatören arbetar självständigt och strategiskt.
Studien tangerar vid vår undersökning i det avseendet att den tar upp några
utbildningsrelevanta frågor. Ungefär hälften av respondenterna uppger att de tycker att det är viktigt med en kommunikatörsutbildning. I rapporten diskuteras att ingången till yrket kommunikatör är ganska öppen och man kan komma från olika utbildningar in i yrket (Sandström & Palm, 2013).
Detta är någonting som tas upp och diskuteras senare i denna rapport.
6
4.2 Kontrollen över rollen - Informatören i utbildnings- och yrkesfältet
Rapporten Kontrollen över rollen skrevs 2011 av Håkan Sandström, universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, och har informatörens yrkesroll i fokus. Studien undersöker hur informatörsrollen och yrkesfältet konstrueras i tre olika sammanhang;programutbildningar, platsannonser och fackförbundet DIK samt Sveriges kommunikatörer. I rapporten tydliggörs att det är gemensamt för de undersökta utbildningarna att belysa att de är både teoretiska och praxisnära, de belyser att de erbjuder verksamhetsförlagd utbildning i form av praktik. Rapporten lyfter också frågan om hur yrkesroller och vägar på arbetsmarknaden gestaltas av programmen, vilket visar sig vara relativt vagt beskrivet (Sandström 2011).
Kontrollen över rollen har vissa delar som är gemensamma med denna undersökning, men undersöker utbildningsfältets gestaltning i en mindre utsträckning och enbart genom att studera skriven text.
I den här undersökningen tittar vi ännu närmare på MKV-utbildningar och det yrkesfält som studenterna på dessa program väntas bli verksamma inom. Rapporten undersöker hur utbildningarna och yrkesfältet framställs av ett antal olika programansvariga på olika universitetet och högskolor, både genom skriven och muntlig framställning.
7
5. Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras den teoretiska ram som undersökingen vilar på. De teoretiska ingångarna kan liknas vid linser, genom vilka vi väljer att se på det insamlade materialet (Falkeheimer & Heide 2014:17). Den teoretiska ramen i just den här undersökningen kan sägas bestå av två spår, det ena spåret förklarar och ramar in det område som vi undersöker och det är den delen av ramen som tar upp begrepp som anställningsbarhet, kompetens och expertis samt kultur. Det andra spåret förklarar och problematiserar det sätt som vi angriper det aktuella materialet och det är den delen av ramen som behandlar gestaltningsteori och meningsskapande.
______________________________________________________________________
5.1 Anställningsbarhet
Anställningsbarhet har blivit ett allt mer centralt begrepp inom samhällsdiskussioner (Berglund & Fejes 2009:27). Begreppet används i politiken för att, bland annat,
motivera ändringar inom utbildningssystem och arbetsmarknad. Detta gör att utbildning och arbetsmarknad är nära kopplat till anställningsbarhetsbegreppet (Berglund och Fejes 2009:12).
I och med Bolognaprocessen har anställningsbarhet diskuterats i samband med
högskole- och universitetetsutbildning. Om utbildningarna leder till anställningsbarhet är en central fråga vid planering av hur olika utbildningsprogram utformas (Berglund och Fejes 2009:13). Detta kan visa sig i diskussioner kring hur utbildningarna ska utformas rent innehållsmässigt och praktiskt, men också ekonomiskt (Berglund och Fejes 2009:31).
Anställningsbarhet översätts på engelska till employability och ska skiljas från
begreppet anställning eller employment. Begreppet anställning syftar mer på skillnaden mellan att vara anställd eller inte. Medan anställningsbarhet handlar om en persons förmåga till att bli anställd (Berglund och Fejes 2009:28).
Ur ett historiskt perspektiv kan man säga att anställningsbarhet till en början handlade om samhällets ansvar för att allmänheten skulle kunna arbeta och försörja sig, till att idag handla om den individuella personens ansvar för sin egen anställningsbarhet. I dagens samhälle förväntas individen helt enkelt ta ett större personligt ansvar för försörjning genom att vara attraktiv för arbetsgivaren och där med vara anställningsbar (Berglund och Fejes 2009:36).
Berglund och Fejes (2009) skriver att, i och med de nya riktlinjerna som
Bolognaprocessen drog upp, har många lärosäten reviderat sina kursplaner. Detta är något som ofta har kritiserats av verksamma på universitet och högskolor.
Anställningsbarhet ställer således, på ena sidan akademin, och på andra sidan
studenterna och arbetsmarknaden mot varandra: Inom akademin är man kritisk mot att högre utbildningar ska sträva mot att leda till anställningsbarhet medan studenter och arbetsmarknad kräver mindre abstrakta teorier och mer kunskap som är applicerbar på arbetsmarknaden.
Det finns några olika perspektiv ur vilka man kan se på högre utbildningar och dess funktion och uppgift i samhället.
8 Nyttighetsperspektivets syn är att utbildningarnas roll ska vara att förse studenten med kunskaper som gör denna person nyttig i arbetslivet genom att skaffa sig kunskaper som gör att de klara av att utföra ett arbete. För att utbildningen ska leda till detta måste utbildningsgivaren veta vilka kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar och möta dessa krav med utbildningsinnehållet (Berglund och Fejes, 2009:44).
Universitetsutbildning ger bland annat så kallade generiska kunskaper så som logisk och analytisk förmåga, intellektuell nyfikenhet, problemlösning, samarbetsförmåga samt att kunna identifiera och hantera kunskap och information, vilket också efterfrågas av arbetsmarknaden. Dessa kunskaper är därför ofta avgörande för en anställning och den akademiska examen i sig spelar större roll än huvudämnet för examen (Berglund och Fejes 2009:43). Om en utbildning utformas genom dessa perspektiv sätts målen utifrån samhällets och arbetsmarknadens behov och utbildningen blir således uppgifts- och lösningsorienterad och präglas av praktik och övningar som är realistiska för ett kommande arbetsliv (Berglund och Fejes 2009:48).
Bildningsperspektivet representerar en tro på att utbildning ska leda till någonting mer än att bara vara nyttig i arbetslivet. Genom utbildning ska man nå en högre intellektuell nivå. Målet med utbildning är ur detta perspektiv ett ideal om en fri och bildad individ, ideal som ofta kommer från akademin. De som ser på utbildning med
bildningsperspektivet uttrycker ett missnöje mot utbildningar som är mer användbara och inriktade mot anställningsbarhet (Berglund och Fejes, 2009:47). Dessa utbildningar präglas av övningar som främjar bildad kommunikation (Berglund och Fejes, 2009:48).
Det tredje perspektivet, Konkurrensperspektivet ser på utbildning som ett sätt att bli konkurrenskraftig gentemot andra genom att kunna visa upp bevis på att man utfört en prestation. Detta perspektiv grundar sig i den evolutionära tanken om att den starkaste överlever. De betyg och examensbevis som utbildningen leder till anses vara viktigare än det man faktiskt lär sig under utbildningen. Vägen till ett examensbevis måste vara svår och kräva en ansträngning från studenten för att visa att denne klarar sig bra i konkurrensen bland andra (Berglund och Fejes, 2009:46). Utbildningens mål är att skapa en utmaning för studenterna och utbildningen måste bara ha en viss anknytning till det område där de är tänkta att användas. Utmaningen ligger ofta i att
utbildningstakten är hög och har har ett svårt och omfattande innehåll (Berglund och Fejes, 2009:48).
Dessa tre perspektiv kan beskriva olika utbildningar vid olika lärosäten, men en utbildning kan också innehålla inslag av flera olika perspektiv och de element som de representerar. Vilka utbildningar som formar en anställningsbar person är inte givet och kan variera mellan olika arbetsmarknader men också från år till år (Berglund och Fejes, 2009:50).
5.2 Kompetens och expertis
När vi skriver om kompetens menar vi i första hand det intellektuella kapital (kunskaper, färdigheter och erfarenheter) som en individ har (Hansson, 2005:77).
Kompetens kan beskrivas som de kunskaper som en individ besitter och vissa yrken kan ställa krav på att utövaren har en viss kompetens. Kvalifikation är kopplat till de
uppgifter som ska utföras och anger vilken kunskap eller kompetens som behövs (Granberg, 2014:110).
9 Ordet “kompetens” kommer från latinets Competentia som betyder Överensstämmelse Man kan säga att om person är kompetent så överensstämmer personens förmåga med den rådande situationens krav (Keen, 2006:3).
Begreppet kompetens började användas under 1980-talet och är idag ett av de mer centrala begreppen inom utbildning och management. Begreppet används för att beskriva vad en individ förväntas kunna för att fungera i det tänkta sammanhanget (Granberg, 2014:109).
Innan kompetens började användas som begrepp var två andra ord gällande i
sammanhang där det var fråga om utbildning, erfarenhet, personliga egenskaper och behörighet. Det första var en individs kapacitet, kunskap och förmåga. Det andra var vilka krav på kvalifikationer som fanns för en viss befattning. Att kompetens idag har blivit ett samlat begrepp av ovan nämnda sammanhang har bidragit till en viss förvirring i vad begreppet egentligen innebär (Granberg, 2014:111).
Expertis definieras som “utvecklat beteende inom ett specialområde och/eller besläktat område i form av en individs konsekvent utförda handlingar, som är optimalt effektiva både i sitt utförande och i sina resultat” (Illeris, 2012:27). Expertis handlar således om optimala prestationer till skillnad från kompetens som innebär att vara “tillräckligt bra”
inom ett visst område. Expertis anses vara något som är begränsat till några få personer men anses samtidigt vara något som kan utvecklas genom praktiskt arbete om man då från början har den nödvändiga kompetens som krävs.
5.3 Kultur
Kultur är någonting som man lär sig under en socialiseringsprocess och kulturen ger en individ värderingar och antaganden som ligger till grund för hur man sedan agerar i olika situationer (Jacobsen & Thorsvik, 1998:121).
Att ha en gemensam kultur innebär att alla inom den givna kulturen gör samma grundläggande antaganden, talar på ett liknande sätt och tolkar samma symboler på samma sätt (Jacobsen & Thorsvik 1998:122).
En kultur skapar gemenskap i gruppen men kan också skapa motstånd till andra synpunkter än de egna. Jacobsen & Thorsvik (1998:123) beskriver tre symptom som listas:
• Gruppen kan ha en tendens att överskatta sin makt och moral
• Gruppen kan komma att präglas av trångsynthet och en ovilja att förstå alternativa synpunkter
• Gruppen kan utveckla ett tryck i riktning mot ett enhetligt tänkande.
I en kultur kan det också finnas subkulturer. Detta kan beskrivas genom ett exempel gällande organisationskultur. En organisation kan ha en övergripande kultur men som har vissa olikheter som varierar på organisationens olika kontor och avdelningar.
Subkulturer kan också uppstå i en organisation på grund av olika gruppers specialområden (Jacobsen & Thorsvik 1998:130).
10 5.3.1. Artefakter- kulturens synliga uttryck.
När man studerar kultur pratar man ofta om artefakter. Artefakter är den del av en kultur som är synlig och som inte bara finns i människors huvuden. De är fysiska föremål, sätt att tala och sätt att bete sig på och fungerar som symboler som förmedlar information om kultur. En artefakt kan vara det som man säger. Språket innehåller symboler som ger en viss mening. En del kulturer använder en speciell terminologi som visar vilken kultur de tillhör, andra använder humor och slang på ett, för gruppen, speciellt
sätt.(Jacobsen & Thorsvik 1998:129)
5.4 Profilering
Profilering innebär ett tillvägagångssätt som ger något en speciell profil (7
Nationalencyklopedien [www]). Det är en process där man får image, identitet och profil att stämma överens. Att profilera en utbildning innebär att den matchas mot de specifika egenskaper och kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.
5.5 Gestaltningsteori
Undersökningen tar avstamp i en gestaltningsteoretisk grund där intervjuerna och programbeskrivningarna ses som texter som sedan analyseras ur ett
gestaltningsperspektiv. Undersökningen ämnar att studera hur de olika utbildningarna och deras programansvariga väljer att gestalta utbildningen och arbetsmarknaden, samt relationen till arbetsmarknaden, där studenterna senare kommer att vara verksamma.
Detta görs med stor inspiration hämtad från meningsskapande, framing- och gestaltningsteori där Erwing Goffman (2013) har varit framträdande med sin socialpsykologiska forskning och bland annat teatermetaforen on stage.
5.5.1 Erwing Goffman och teatermetaforen
Goffman hade ett interaktionisktisk synsätt, vilket innebär att hans teorier grundar sig i interaktionen mellan människor (Johansson, 2004:85). Goffman beskriver dessa interaktioner genom att använda sig av en teatermetafor där scenen är den plats som interaktionen äger rum på, skådespelarna är de personer som deltar i interaktionen och publiken är de som observerar (Johansson, 2004:86).
I boken Jaget och maskerna - En studie i vardagslivets dramaturgi (Goffman, 2014) beskriver Goffman begreppet intrycksstyrning som han använder tillsammans med teaterperspektivet för att förklara hur man i samspelet med andra människor alltid försöker presentera en speciell bild av sig själv. Denna bild skapar man, enligt Goffman, inte bara för att framstå som fördelaktig utan också för att passa in i de regler och
normer som finns för den specifika situationen.
En person spelar olika roller beroende på vilket sammanhang den interagerar i. Exempel på roller skulle kunna vara det privata jaget och arbets-jaget där arbetsjaget bara
identifierar sig med sitt arbete (Johansson, 2004:87).
En person kan också vila från intrycksstyrningen, vilket beskrivs med metaforerna on- och off stage. I Vardagslivets socialpsykologi (2013) beskrivs Goffmans teorier on stage och off stage. Det är när en person är on stage som intrycksstyrning sker.
11 On stage, eller i de främre regionerna, befinner man sig i situationer där vi människor känner oss, eller är, granskade av en kritisk åskådare (Johansson & Lalander, 2013:30).
De normer som man förväntas följa när man är on stage kan vara en viss klädsel, ett visst språk etc. Att vara off stage innebär att man är i en miljö där man kan lägga av sig den fasad som man håller uppe för att följa regler och normer, till exempel i hemmet (Johansson, 2004:86).
5.5.2 Framing
Ordet framing kan översättas till utformning, gestaltning, inramning eller upplägg och begreppet används ofta för att beskriva hur man talar om ett speciellt ämne eller sammanhang. Idag är framing ett vanligt begrepp i samband med analys av mediers innehåll, men från början är det kopplat till sociologin och Erving Goffman och hans frame analysis. Denna ursprungliga teori var att man genom gestaltning begripliggör, tolkar och skapar mening av erfarenheter. All kommunikation är en gestaltning av verkligheten (Strömbäck 2009:118-119).
Jesper Strömbäck (2009:121) förklarar att gestaltning formas av människans medvetna och omedvetna val som hon gör i form av ord, fakta, perspektiv med mera, och han skriver även:
"Att gestalta innebär att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dem framträdande i en kommunicerande text" (Strömbäck 2009:121).
5.6 Meningsskapande
Framing kan kopplas ihop med Hans Georg Gadamers teorier. Gadamer intresserade sig för litterära verk och tolkning av dem. Han lade grunden till det som idag kallas för meningsskapande kommunikation. Gadamers teori var att det inte finns en helt given tolkning av ett litterärt verk, utan att tolkningen beror på betraktarens tidigare historia och traditioner.
I ett meningsskapande perspektiv appliceras Gadamers teori på verkligheten.
Enligt den meningskapande teorin finns inte en färdig verklighet som betraktaren bara kan beskriva med hjälp av sitt språk. Istället måste betraktaren ta hjälp av språket och välja ut de begrepp och termer som man själv tycker passar för att gestalta verkligheten.
Med olika bakgrund och erfarenheter som till exempel utbildning och intressen ser vi på, och gestaltar, verkligheten på olika sätt (Falkheimer & Hedie 2014:40-41).
Människans förståelse av verkligheten bygger på de uppfattningar som hon har av den.
Genom extern och intern kommunikation, genom att resonera med oss själva och med andra i vår omgivning, skapar vi själva verkligheten omkring oss i form av olika mentala kartor. Dessa mentala kartor varierar beroende på var människan är uppvuxen, vilka normer som legat till grund i hennes uppväxt och så vidare (Falkheimer & Heide, 2003:79).
12
6. Metod
I detta kapitel redovisas den metod som vi har använt oss av för att utföra denna studie.
Vi börjar med att presentera urvalet. Efter detta följer en presentation av de två metoder vi har valt att arbeta med samt en förklaring av hur vi har gått till väga rent praktiskt.
Kapitlet avslutas med en del där vi kritiskt diskuterar det val vi har gjort gällande metoden och undersökningens utformning.
______________________________________________________________________
Vi har använt oss av två olika metoder när vi har samlat in det empiriska materialet.
Dels har vi gjort en dokumentanalys av nio programbeskrivningar från de utbildningar som vi genom vår urvalsprocess har valt ut. Vi har dessutom gjort kvalitativa intervjuer med programansvariga på de program som ingått i urvalet.
6.1 Urvalsram
Populationen består av högskole- och universitetsprogram i Sverige med inriktning mot kommunikation/information. De texter som ska undersökas måste avgränsas (Bergström och Boréus, 2012:411). Detta gör vi genom att välja ut ett antal programbeskrivningar, som finns att tillgå på respektive utbildnings hemsida, samt intervjupersoner som ska ingå i undersökningen. Då vi är intresserade av de olika programmen med medie- och kommunikationsvetenskap som grund, låter vi de programansvariga för de olika programmen vara representanter för sina program då vi menar att de har mest kunskap om utbildningarna och hur de ser på kommunikationsfältet.
Urvalsramen till denna undersökning består således av de program som beskriver i sin programbeskrivning att de utbildar mot fältet “kommunikatör”, “informatör” eller
“strategisk kommunikation”.
Vi har avgränsat undersökningen till de utbildningar som vi får fram genom att söka på orden “informatör”, “kommunikatör” och “strategisk kommunikation” på antagning.se (8 Antagning [www]) och som har med yrket kommunikatör i sin beskrivning av yrken som utbildningen kan leda till. Dessa utbildningar finns också listade på Sveriges Kommunikatörers hemsida (4 Sveriges Kommunikatörer [www]), vilket gör dem erkända som utbildningar som kan leda till ett jobb i kommunikationsfältet. De utbildningar som således finns med i urvalsramen är Södertörns Högskola:
Kommunikatörsprogrammet, Högskolan i Gävle: Kommunikationsprogrammet med inriktning kommunikatör, Karlstad Universitet: Medier och kommunikation - visuell kommunikation, Lunds Universitet: Strategisk kommunikation, samt Kommunikation och digitala medier, Mittuniversitetet: Kommunikation och digitala medier, Örebro Universitet: Medier, kommunikation och PR, Umeå Universitet: Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap inriktning strategisk kommunikation, Göteborgs
Universitet: Medie- och kommunikationsvetarprogrammet - PR, opinionsbildning och omvärld samt Mälardalens Högskola: Text och informationsdesign samt Språk och humaniora med inriktning kommunikation.
Vi har ovan nämnt de utbildningar som ingår i studiens urval men kommer hädanefter använda oss av benämningarna P1 till och med P9. Detta görs med anledning av att det
13 inte är relevant för studien att uttala sig om utbildningarna var för sig, studien har ett helhetsperspektiv på hela utbildningsfältet MKV-utbildningar.
6.1.1 Bortfall
När vi skickade ut förfrågan om intervjuer var det två universitet/högskolor som inte ville ställa upp och som på så vis ger oss ett visst bortfall. På grund av att dessa två lärosäten faller bort kommer de heller inte finnas med i den dokumentanalys som görs.
De universitet/högskolor som faller bort är Mittuniversitetet: Kommunikation och sociala medier samt Karlstad Universitet: Medier och kommunikation - visuell kommunikation.
6.2 Diskursanalys
Diskursanalysen kan sägas hänga ihop med Hans Georg Gadamers teorier om
meningsskapande och fokuserar på språket. Språket är inte bara ett sätt att uttrycka sig och förmedla information utan också ett sätt att konstruera och förklara världen. En diskursanalys undersöker hur ett speciellt sätt att prata om någonting konstruerar en bild av något. När man gör en analys av flera olika diskurser framstår alltså en situation där man kan jämföra olika konstruktioner av något och även förändringar av dessa (Winther
& Phillips 1999:16). Som forskare med en diskursanalytisk ansats är inte uppgiften att försöka ta reda på vad någon verkligen menar med vad den säger. Det är själva
diskursen som är det viktiga, det som verkligen har sagts eller skrivits, och att undersöka de mönster som då uppstår (Winther & Phillips 1999:28).
6.3 Kvalitativa intervjuer
Vi har huvudsakligen valt att arbeta med en kvalitativ ansats genom att utföra intervjuer som vi sedan analyserat ur ett gestaltningsperspektiv. Den kvalitativa metoden erbjuder oss som forskare en möjlighet att arbeta med ett mindre urval, men med en mer
djupgående karaktär (Rosengren & Arvidsson, 2005:370). Valet av metod motiveras av forskningsfrågan: Gestaltas den aktuella arbetsmarknaden samt lärosätenas relation till denna på ett gemensamt sätt eller skiljer sig berättelserna från varandra?
Vi anser att den kvalitativa metoden är den metod som är mest lämpad att använda då den ger möjlighet till mer djupgående information av kvalitet snarare än kvantitet, vilket passar oss väldigt bra då undersökningen är tidsbegränsad.
Den kvalitativa ansatsen ger en möjlighet att studera ett mindre antal program och på så vis även göra ett mindre antal intervjuer där det då finns tillgång till ett mycket mer djupgående material. Vi upplever att intervjuer är det enda alternativet som metod då vi inte kan få samma djupgående svar vid exempelvis en enkät och eftersom vi redan har en skriftlig framställning av programmen i dokumentanalysen. Dessutom anser vi att antalet utbildningar som är gällande för undersökingen var för få för att det ska kunna göras en enkätstudie.
Denna undersökning är inte av den karaktär som går att generalisera, utan den handlar snarare om att kartlägga hur fältet gestaltas genom de olika intervjupersonerna, samt jämföra dem för att på så vis utläsa om det finns någon gemensam bild eller inte.
14 6.3.1 Tillvägagångssätt
Det empiriska materialet är insamlat genom sammanlagt sju strukturerade telefonintervjuer av en öppen karaktär. Av dessa sju intervjuer är det två
programansvariga som ansvarat för två program var, vilket ger oss intervjumaterial för totalt nio program.
Fördelen med öppna frågor är att intervjupersonen kan svara med sina egna ord,
ovanliga eller oförutsedda reaktioner och svar har större chans att komma till ytan samt att de ger forskaren en inblick i intervjupersonens kunskap i ämnet (Bryman, 2008:244).
Till en början skickades ett informerande mail ut där urvalet fick förklarat för sig vad studien går ut på samt med en förfrågan om de ville ställa upp på en intervju. De som svarade att de ville ställa upp bokades in för en intervju. De som inte svarat fick efter en vecka ett nytt mail för att de skulle bli påminda om studien och behovet av deras
medverkan i den. Efter denna påminnelse var det endast två personer i urvalet som inte svarade, vilka vi valde att skicka ytterligare ett påminnelsemail till. Denna gång med en lite mer personlig karaktär. Tyvärr hade detta ingen effekt och efter tre utskickade mail valde vi att nöja oss med de svar vi fått.
En intervjuguide utformades (Se Bilaga Intervjuguide). Frågorna var utformade för att kunna ge svar på vår frågeställning och har varit av en mer reflekterande karaktär. De förberedda frågorna var tänkta för att sätta igång intervjun då vi ville att
intervjupersonerna skulle resonera själva och svara med sina egna ord. Frågorna skulle se till att intervjupersonerna höll sig inom ämnet utan att, i möjligaste mån, bli
påverkade av oss. Eftersom vår avsikt har varit att undersöka hur utbildningarna och arbetsmarknaden gestaltas av våra intervjupersoner ville vi att intervjuerna i största möjliga utsträckning skulle ha fokus på intervjupersonernas tankar, vilket Alan Bryman (2008:244) förklarar att strukturerade intervjuer med öppna frågor ger möjlighet till. Vi anser att vi lyckades väldigt bra med detta och använde vid intervjuerna bara ett fåtal av de frågor som vi hade förberett då de resterande frågornas svar vävdes in under
intervjuns gång.
Då våra intervjupersoner är väl insatta i fältet och skulle kunna ses som experter på området behövde vi inte styra dem i den riktning vi önskade utan detta skedde per automatik.
Eftersom huvudfokus i undersökningen är gestaltningen ville vi inte ha allt för
utvecklade frågor då det finns en risk att det skulle leda till att intervjupersonernas svar präglades av dessa frågor vid till exempel ordval. Därför var våra frågor öppna och liknade mer uppmaningar, till exempel: Berätta om ert program. De öppna frågorna visade sig resultera i att intervjupersonerna berättade utvecklat om de punkter som de ansåg vara viktigast.
Vid analysdelen utgår vi från begreppet framing och ser intervjuerna och
programinnehållen ur ett gestaltningsperspektiv. Jesper Strömbäck skriver "Att gestalta innebär att välja vissa aspekter av en uppfattad verklighet och göra dem framträdande i en kommunicerande text" (2009:121). Vi läser och betraktar på så vis det
intervjupersonerna berättar i intervjuerna som en text. Vi tittar på de utmärkande dragen i denna gestaltning och genom att studera hur intervjupersonerna gestaltar
utbildningarna, yrkesområdet och arbetsmarknaden kan vi upptäcka gemensamma och enskilda värderingar och normer.
15 Det insamlade materialet måste sedan läsas mycket ingående eftersom det är själva texten som står i centrum för undersökningen. Eftersom analysmaterialet består i ett antal intervjuer som vi själva har gjort och transkriberat känner vi oss väl bekanta med materialet. Självklart har vi läst det med stor noggrannhet och ett flertal gånger på olika sätt för att inte missa några viktiga detaljer i hur området gestaltas av berättaren.
Ur syftet kommer forskningsfrågan och för att kunna svara på den måste materialet behandlas på ett sätt som ger undersökningen validitet. För att detta material ska behandlas objektivt och bidra till validitet har vi i detta arbete använt oss av följande frågor som vi ställer till texten.
• Vad säger man om arbetsmarknaden och dess “utseende”? - Hur låter detta?
• Vad säger man om arbetsuppgifter och efterfrågad kompetens?
• Vad säger man om relationen till arbetsmarknaden? - Hur låter detta?
• Vad säger man om praktik/teori under utbildningen? Hur låter detta?
• Pratar man i termer som kan kopplas till anställningsbarhet? - Hur låter detta?
Dessa frågor har också legat till grund för vilka delar av det empiriska materialet som har tagits upp för vidare analys. De delar av materialet som vi har arbetat med på djupet har ett innehåll som hjälper oss att undersöka svaren på vår forskningsfråga. För att ge undersökningen en röd tråd har vi försökt att hålla oss nära det syfte som
undersökningen har som grund.
6.4 Dokumentanalys
För att lära känna de olika programmen inför intervjuerna och för att komplettera materialet från intervjuerna väljer vi att undersöka hur de olika utbildningarna beskrivs på sina respektive hemsidor. Vi använder oss därför av en form av innehållsanalys som metod, som vi väljer att kalla för dokumentanalys.
6.4.1.Tillvägagångssätt
För att utföra dokumentanalysen har vi delat in analysen i tre teman som ska hjälpa oss att sortera texternas innehåll. Efter att ha gjort detta formulerade vi tre frågor för att vara säkra på att samtliga texter behandlades objektivt. Objektiviteten ger undersökningen hög reliabilitet, som uppnås om beskrivningen av undersökningen är så utförligt formulerad att samma resultat skulle uppnås om en annan person utförde samma undersökning av samma material vid ett senare tillfälle (Bryman, 2008:282).
De frågor vi formulerat är:
• “Vilka utbildningsområden framställs?”
• “Hur framställs studenternas kontakt med arbetsmarknaden under utbildningen?”
• “Hur framställs det potentiella yrkesfältet?”
Dessa frågor ställdes till samtliga texter och resultaten fördes in i tre olika tabeller som sedan sammanställdes (Se bilaga Utbildningens innehåll, Arbete efter utbildningen och Närhet till arbetsmarknaden).
Vi anser att denna undersökning utfördes på ett sätt som gör att de olika programbeskrivningarna kan jämföras med varandra på ett rättvist sätt.
Innehållsanalysen har vissa fallgropar, till exempel att det inte går att ställa frågan
16
“varför” till texten (Bryman 2008:297). Detta ser vi inte som ett problem då detta ses som en kompletterande del till intervjundersökningen som utvecklar detta ytterligare.
6.5 Metodkritisk diskussion
Vi är medvetna om att alla undersökningar har brister eller moment som hade kunnat göras på ett annat sätt, detta gäller även denna undersökning. Här presenterar vi därför några av de saker som vi hade kunnat göra annorlunda.
6.5.1 Urval
I urvalet har vi valt att inte ha med de program som uppger sig för att utbilda till kommunikatörsfältet vid Linnéuniversitetet. Detta på grund av att vi dels anser att vi helt enkelt står för nära dessa program, men även av den enkla anledning att vår
handledare under studiens gång även är programansvarig och delaktig i utvecklingen av programmen. Vi är också medvetna om att vi kan ha missat några program som hade kunnat vara relevanta för undersökningen i och med att vi gjorde urvalet genom att söka på orden “kommunikatör”, “informatör” samt “strategisk kommunikation” via antagning.se (8 Antagning [www]). Men eftersom vi bara är intresserade av de program som uttryckligen utger sig för att utbilda kommunikatörer menar vi att urvalet är giltigt.
Genom denna studie får utbildningarna och dess representanter möjlighet att gestalta verkligheten inom kommunikationsfältet sedd med deras ögon därför att de anses vara experter på området MKV-utbildningar. Men det finns alltid flera olika sätt att se på och beskriva verkligheten. Hade samma studie gjorts men med intervjuer av till exempel kommunikationschefer eller kommunikatörer hade verkligheten inom
kommunikationsfältet med största sannolikhet gestaltats på ett annat vis. Därför är vi medvetna om att vi genom denna studie bara kan uttala oss om hur utbildningarna och arbetsmarknaden gestaltas i just den aktuella texten.
6.5.2 Empiri
Vi har tittat på två olika texter, en muntlig och en skriftlig, som båda har olika syften.
Den skriftliga texten är programbeskrivningen och den har som huvudsakligt syfte att
“sälja in” programmet till presumtiva studenter. Den texten kan antas vara mer tillrättalagd och den kanske förskönar verkligheten något.
Den muntliga texten, som vi får genom intervjuerna, är mer djupgående och
problematiserande då den har som syfte att gestalta utbildningen för oss som håller i intervjun. Vi menar på att kombinationen av dokumentanalys och intervjuer därför ger en relativt övergripande och rättvis bild av hur de olika programmen gestaltas utan att den argumenterande framtoningen i programbeskrivningen blir för överhängande. Dessa texter borde komplettera varandra ganska bra då till exempel beskrivningen av framtida yrkesmöjligheter och arbetsmarknaden förmodligen är mer genomtänkt i den skrivna texten.
Vi tycker att vi genom att undersöka språkanvändandet i form av ordval men också titta på vad respondenterna verkligen säger om det undersökta ämnet kan mäta om
gestaltningen är lika för de olika programmen eller om det skiljer sig åt mellan utbildningarna.
17 6.5.3 Teori och tidigare forskning
När vi gjorde våra intervjuer var vi inte helt klara med den teoretiska ramen. Så här i efterhand hade vi gärna velat ställa en fråga som var mer direkt riktad mot begreppet anställningsbarhet och dess innebörd.
Vi vill också rikta lite ljus mot den tidigare forskning som vi har presenterat och som bara visar spår av tidigare svensk forskning. Vi är medvetna om att MKV-fältet är stort även internationellt och att det kan finnas intressant tidigare forskning även där. Vi har dock valt att ha fokus helt på det svenska fältet då det är där vi hämtar det empiriska materialet till undersökningen.
I några fall har vi ganska återkommande använt oss av samma källa. Vi är medvetna om att detta kan anses vara ett tecken på bristande källkritik. Detta motiverar vi dock med att dessa teoretiska fält är ganska små och outforskade och därför inte erbjuder så många alternativ på litteratur.
18
7. Programbeskrivingarna och intervjuernas berättelse
I detta kapitel redovisar och analyserar vi det empiriska material som vi samlat in från programbeskrivningar och intervjuer. Vi har valt att se på dessa två delar av materialet som två olika texter och de redovisas därför i detta kapitel som två olika delar. Först följer en redovisning och en analys av den empiri som programbeskrivningarna frambringade. Efter det följer samma upplägg med redovisning och analys av empirin från intervjuerna. Vi har medvetet valt att skilja på dessa två delar av undersökningen då det förefaller att vara tydligare för läsaren och dessutom ger en tydlighet i den
jämförande diskussionen av dessa två texter. I detta kapitel har vi valt ut några citat från intervjuerna som får representera den diskurs som uppstår i berättelsen om relationen mellan akademi och arbetsmarknad.
______________________________________________________________________
7.1 Programbeskrivningarnas berättelse
För att undersöka hur utbildningarna, yrkesområdet och arbetsmarknaden framställs i skrift har vi gjort en dokumentanalys av de aktuella programmens
programbeskrivningar på respektive hemsida. Här har vi valt att dela in analysen i tre teman: Utbildningsområden, Närhet till arbetsmarknaden och Arbete efter utbildningen.
7.1.1 Vilka utbildningsområden framställs?
De nio utbildningarna som undersökts listar sammanlagt 37 olika utbildningsområden.
Programmen visar en stor spridning på innehåll. Det utbildningsområde som flest uppger att de undervisar i är PR (fem program uppger att de undervisar i detta ämne).
Därefter kommer Skrivande och Strategisk kommunikation (fyra program uppger att de undervisar i dessa ämnen).
Det är något färre som undervisar i Planerad kommunikation, Svenska,
Internkommunikation, Kriskommunikation, Visuell kommunikation, Retorik och Marknadskommunikation (tre program uppger att de undervisar i dessa ämnen).
Ytterligare något färre utbildningar undervisar inom områden som
Webbkommunikation, Grafisk design, Projektledning, Textanalys, Språkanvändning, Organisationskommunikation, Trycksaker, Presentationsteknik, Informationssökning och Grafisk design (två program uppger att de undervisar i dessa ämnen). Se Bilaga
“Undervisningens innehåll” för mer utförliga siffror.
Det första som slår oss när vi går igenom resultatet av dokumentanalysen är att så få som nio olika utbildningar inom kommunikationsområdet kan lista 37 olika
utbildningsområden.
I programbeskrivningarna får läsarna en gedigen lista på olika områden som
utbildningarna tar upp. Men motivering av kursval och anknytningen till fältet eller arbetsmarknaden uteblir i ganska stor utsträckning. Det är bara i några av
programbeskrivningarna som detta förekommer. Utbildningsinnehållet kopplas till arbetsmarknaden och kommunikatörsfältet eller anges som eftertraktade kunskaper.
P5 utmärker sig då de gestaltar utbildningsområdena som något som ger kunskaper som är eftertraktade. De övriga programmen problematiserar snarare detta som kunskaper som behövs i det kommande yrkeslivet.
19
“Kunskaper i språk och kommunikation är eftertraktade...“
- P5
“Syftet med första året är att ge de baskunskaper om kommunikation, medier och journalistik som kan behövas i yrken inom kommunikation och journalistik”
- P7
7.1.2 Hur framställs studenternas kontakt med arbetsmarknaden under utbildningen?
De utbildningar som undersökts listar sammanlagt sju kontaktytor med
arbetsmarknaden: Praktik, gästföreläsningar, praktiska övningar, fältarbete, studiebesök, examensarbete på arbetsplats och programmet är skapat tillsammans med företag.
Samtliga uppger att programmet innehåller praktik i olika utsträckning. Sex av programmen uppger att de har gästföreläsningar och praktiska övningar kopplade till arbetsmarknaden. Fyra utbildningar uppger att de har fältarbete i anslutning till arbetsmarknaden.
Ett program, P5, utmärker sig bland de andra programmen genom att uppge samtliga sju kontaktytor med arbetsmarknaden i sin programbeskrivning. Utbildningen beskrivs som
“framtagen i nära samarbete med arbetsmarknaden”. Se Bilaga“Närhet till arbetsmarknaden” för mer utförliga siffror.
Hur man rent konkret tydliggör kontakten med arbetslivet skiljer sig lite åt mellan programmen. Antingen har man valt att ha speciella rubriker för arbetsmarknad, till exempel kontakt med arbetslivet, eller så gestaltas denna kontakt på något vis löpande i texten. P6 utmärker sig från de andra genom att istället gestalta utbildningen som forskningsnära, vilket också är ett sätt att visa att man är uppdaterad inom
undervisningsområdet. Det är bara P5 som förklarar varför man har ett nära samarbete med arbetslivet och vilka fördelar det för med sig.
“Via olika konkreta projekt ges möjlighet till nära kontakt med näringsliv och samhälle.
[...] Du får också många kontakter med företag och organisationer, bland annat genom gästföreläsningar, fältuppgifter och praktik men också genom ditt examensarbete som med fördel görs i anslutning till en arbetsplats. [...] Kandidatprogrammet har tagits fram i samarbete med representanter för näringslivet. Utbildningsens styrka är just att
kombinera arbetslivsanpassade, praktiska färdigheter med teoretisk kunskap.”
- P5
“Undervisningen baseras på senaste forskningen och i hög grad på lärarnas pågående projekt.”
- P6
När det gäller närheten till arbetsmarknaden kan vi alltså konstatera att utbildningarna verkar lägga vikt vid detta. De uppger att de erbjuder möjlighet till praktik och många utbildningar presenterar vilken form av kontakt som de erbjuder till arbetsmarknaden.
Men hur stor vikt man lägger vid närheten till arbetsmarknaden i programbeskrivningen varierar.
20 För att tydliggöra hur gestaltningen av relationen till arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan programmen har vi positionerat ut dem på en sjugradig skala utifrån hur många kontaktytor med arbetsmarknaden som uppges i programbeskrivningen.
Figur 1.
Figuren visar hur många kontaktytor med arbetsmarknaden som de olika programmen uppger i programbeskrvningarna. P1-P9 står för de olika programmen. 1-7 symboliserar hur många kontaktytor som uppges där 1 ger en indikation på att man ligger nära akademin och 7 indikerar att man har en nära relation med arbetsmarknaden.
7.1.3 Hur framställs den potentiella yrkesollen?
Arbetsmarknaden framställs som bred och beskrivs med ett antal olika tänkbara yrkestitlar.
Även på detta tema finns en stor spridning mellan utbildningarna. 30 olika yrkestitlar förekommer sammanlagt i programbeskrivningarna. Sex utbildningar uppger att man efter utbildningen kan arbeta som informatör. Fem utbildningar uppger att man efter avslutad utbildning kan arbeta som/med Projektledning och kommunikatör. Fyra utbildningar uppger att man kan arbeta som/med Webbredaktör och Mediekonsult.
Fyra utbildningar uppger att man kan arbeta inom företag eller myndighet, resterande utbildningar nämner inte vilken sektor man kan vara verksam inom. Se Bilaga “Arbete efter utbildningen” för mer utförliga siffror.
Att yrkesrollen gestaltas som bred bekräftar det Larsåke Larsson (2014:321) skriver om att en kommunikationsutbildning ofta leder till många olika arbetsuppgifter inom kommunikationsbranschen. Vi funderar på om det kan vara så att flera av dessa yrkestitlar kan innebära samma arbetsuppgifter men att själva orden helt enkelt är språkliga val som skiljer sig åt mellan lärosätena och således är en produkt av de språkval som Gadamer presenterar i sina meningsskapande teorier. Några av
yrkestitlarna skulle också kunna vara tänkbara “samlingstitlar” som innefattar flera av de andra titlarna, till exempel Kommunikatör, Informatör, Strateg och Specialist.
Yrkesfältet och arbetsmarknaden framställs ganska lika i de olika programbeskrivningarna.
1
• P6
2
• P1
• P2
• P4
• P7
• P9
3
• P8
4 5
• P3
6 7
• P5
