Kan nätverk konstrueras?

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15hp

Vt. 2009

Kan nätverk konstrueras?

- En studie av relationerna och nätverksbyggandet kring Kista Science City AB

Författare: Martin Björkman Joakim Brännström Handledare: Peter Thilenius Datum: 5 juni 2009

2

“No man is an island, entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main”

- John Donne (1572-1631)

3

SAMMANDRAG

Ett väl fungerande nätverk kan hjälpa företag att förbättra sin produktivitet och skapa möjligheter till affärer. För att utnyttja fördelarna som nätverk kan skapa har Kista Science City AB sedan år 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nätverk, med avsikt att stimulera tillväxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de relationer som företagen inom nätverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjälp av ARA-modellen. För att besvara syftet så har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nätverket är begränsat till någon del av de lager som nämns i ARA- modellen.

Nyckelord: Nätverk, relationer, Kista, ARA-modellen

4

1. INLEDNING 5

1.1 BAKGRUND 5

1.2 PROBLEM 6

1.3 SYFTE 7

1.4 DISPOSITION 7

2. TEORI 8

2.1 RELATIONER 8

2.2 ÖMSESIDIGA BEROENDEN INOM RELATIONER OCH NÄTVERK 9

2.4 ARA-MODELLEN 10

2.4.1 AKTIVITETSLÄNKAR 11

2.4.2 AKTÖRSBAND 11

2.4.3 RESURSBINDNINGAR 12

2.4.4 FÖRHÅLLANDEN MELLAN LAGREN I RELATIONER 12

2.4.5 REFERENSRAM 13

3. METOD 15

3.1 DESIGN 15

3.2 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI 15

3.3 INSAMLING AV DATA 15

3.4 VAL AV RESPONDENTER 15

3.5 TOLKNINGSRAM 16

3.6 UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE 16

3.7 PRIMÄR OCH SEKUNDÄR DATA 17

3.8 UPPSATSENS TROVÄRDIGHET 17

4. KISTA SCIENCE CITY AB OCH DERAS NÄTVERK 18

4.1 BAKGRUND TILL KSC AB 18

4.2 NÄTVERKENS UPPBYGGNAD 18

4.2.1 KISTA BUSINESS EXECUTIVE NETWORK 19

4.2.2 KISTA MOBILE AND MULTIMEDIA SHOWCASE 19

4.2.3 STOCKHOLM CLEANTECH BUSINESS NETWORK 20

4.3RELATIONERNA I KSC AB:S NÄTVERK 21

4.3.1 AKTIVITETSLÄNKAR 21

4.3.2 AKTÖRSBAND 21

4.3.3 RESURSBINDNINGAR 22

5. ANALYS AV RELATIONERNAS STYRKA OCH KARAKTÄR I NÄTVERKEN 23

5.1 NÄTVERK FÖR ATT SKAPA KONTAKTER OCH AFFÄRER 23

5.2 NÄTVERK FÖR ATT DELA KUNSKAP OCH ERFARENHETER 24

5.3 SKAPANDET AV AFFÄRER 25

5.4 SAMARBETEN OCH UTBYTEN I NÄTVERKET KRING KSC AB 25

6. SLUTSATS 27

6.1 BEGRÄNSNINGAR OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 28

KÄLLFÖRTECKNING 29

BILAGOR 32

5

1. INLEDNING

Eftersom företag köper, säljer och på olika sätt interagerar med andra företag uppstår kopplingar och även relationer företagen emellan. En aktör som har relationer med ett antal andra företag påverkas också av de andra företagens relationer (Håkansson och Snehota, 1997). På så sätt bildas mer eller mindre direkta och komplexa kopplingar vilket skapar ett nätverk av relationer.

Nätverk bestående av dessa sammankopplade relationer kan vara en källa till möjligheter för företag att utveckla sin verksamhet och hitta nya kontakter. En organisation som arbetar med att just skapa dessa potentiellt gynnsamma nätverk är Kista Science City AB (KSC AB). Denna organisation arbetar för att marknadsföra Kista Science City som en gynnsam region att lokalisera sin verksamhet i och som ett attraktivt område att göra affärer (Kista, 2009a). Det med avsikten att genom framförallt nätverksbyggande skapa ett konkurrenskraftigt högteknologiskt kluster. Denna uppsats är en studie av deras arbete med att föra samman små och medelstora företag i området Kista Science City och hjälpa dem att växa. Mer specifikt kommer nätverken kring KSC AB att beskrivas med hjälp av en nätverksmodell.

Nätverk är ett ämne som studerats väl, inte minst vid Uppsala Universitet (e.g., Blankenburg et al., 1996, 1999; Håkansson och Snehota, 1996, 1997; Markgren, 2001; Zander, 2002) dock har vi under bakgrundsarbetet till denna uppsats inte stött på studier av fall där man aktivt försöker skapa nätverk och ser därför KSC AB som en extra intressant och relevant organisation att studera. Deras arbete går till stor del ut på att skapa möjligheter för företag att bygga upp relationer som kan hjälpa till att skapa tillväxt. Då sådana relationer ofta är något som uppstår naturligt på marknader ställer vi oss frågan huruvida aktiva åtgärder med avsikten att skapa relationer och nätverk faktiskt resulterar i starka kopplingar mellan företagen? Med andra ord, kan nätverk med starka relationer konstrueras?

1.1 BA K G RU ND

Diskussionen angående företags lokalisering har varit omfattande och redan 1920 presenterade Marshall en förklaring till fenomenet. Denna förklaring har sedan uppmärksammats och utvecklats av bland andra Krugman (1996, s.40). Att företag inom samma bransch förlägger sin verksamhet på samma geografiska plats är ingen modern företeelse och har historiskt skett inom en mängd olika områden (Krugman 1996, s.62) men på senare tid är det inte minst stark lokalisering av högteknologiska företag som väckt intresse hos forskare (Bresnahan et al., 2001).

Vad som orsakar dessa ansamlingar av företag har stötts och blötts men de teorier som oftast hänvisas till vid diskussioner kring kluster är framtagna av M. E. Porter som också är den personen som populariserade begreppet (1990). Porter (1998) har en förklaring som till mångt och mycket förklarar klustrens styrka utifrån vilka omständigheter och förhållanden som råder.

Han nämner tre områden med fördelar vilka företagen kan nyttja genom att lokalisera sig inom

6

ett kluster; att det kan öka företagens produktivitet; för det andra driver det inriktningen och farten av innovationer; till sist stimulerar det skapandet av nya företag inom regionen (Porter, 1998).

Något som Breschi och Malebra, (2005, s.3) anser vara en viktig ingrediens i framgångsrika, framförallt högteknologiska, kluster är nätverken. Detta kan vara kopplingar företag emellan men också mellan företag och institutioner som sysslar med utbildning, forskning och utveckling. De sociala interaktionerna lyfts också fram som ytterst väsentliga för nätverkens fungerande och klustrets framgång. Breschi och Malebra (2005, s.9) fortsätter med att tala om att inom snabbt växande kluster bestående av högteknologiska företag, mer specifikt företag inom ICT¹-branscher, är det vanligt att skapa kooperativa kopplingar mellan de ledande aktörerna.

I nätverken skapas också värde utifrån relationerna genom ömsesidigt åtagande och beroende (Blankenburg et al., 1999). Sådan ömsesidighet kan ske i olika sammanhang och former av beroenden mellan aktörerna (Håkansson och Snehota, 1995, s.12-18). Relationerna inom nätverket behöver inte nödvändigtvis vara av ekonomisk karaktär för att parterna ska gynnas, vilket bland annat Håkansson och Snehota (1997) har visat när de utformat en nätverksmodell som visar på att en relation består av olika lager. De lager som relationer delas in i är resursbindningar, aktörsband och aktivitetslänkar (Ibid., s.35) dessa lager kan ligga till grund för att förstå och analysera relationer mellan företag på flera nivåer än det rent ekonomiska utbytet.

Det är denna nätverksmodell som kommer användas som teoretisk grund i uppsatsen och kommer fortsättningsvis att kallas för ARA-modellen.

1.2 P ROB LEM

Bland de företag som har etablerat sig i det kluster av ICT-företag som etablerat sin verksamhet i Kista hör multinationella företag som Ericsson, IBM och Nokia men området består också av en mängd mindre företag (Kista, 2009b), så kallade SME (Small and Medium Enterprises). En organisation som arbetar med att skapa just de kooperativa kopplingar inom kluster, som Breschi och Malebra talar om, är KSC AB. Organisationen arbetar på flera olika arenor med att stimulera ett ekosystem för tillväxt i Kista Science City (Sandmark, 2009), de verkar för ett starkt samarbete mellan akademi, forskning, kommunal och privat verksamhet (Kista, 2009a). Den del av verksamheten som det fokuseras på i uppsatsen är det nätverksskapande som bygger på relationer mellan företag innan och utanför det geografiska området Kista Science City.

I och med att kommunikationerna idag blivit allt bättre, så begränsas vi allt mindre av geografiska avstånd. Det i kombination med andra faktorer möjliggör kontakter mellan företag som inte är lokaliserade nära varandra. Bara för att företag är geografiskt nära varandra, behöver

1 Information and Communication Technologies

7

det inte ha en nära relation (Markgren, 2001, s.191). Hur ser då situationen ut mellan de tätt lokaliserade företagen i Kista, är själva klustret egentligen viktigt? I ett avseende så kan små och medelstora företag i Kista dra nytta av den lokala geografin (Berlin och Heimbrandt, 2003). Men å andra sidan visar en undersökning av företagen inom klustret i Kista (Sandberg, 2007) att företagens nätverk utanför klustret är viktigare än att vara en del av klustret. Om så är fallet, vad blir då effekterna av organisationens arbete att sammanföra företag i affärsmässiga relationer och på så sätt skapa nätverk som i sin tur ämnar stärka klustrets tillväxt? I uppsatsen kommer utgångspunkten för relationer inom nätverk att vara i vilken utsträckning de olika lagren i ARA- modellen existerar i företagsrelationerna. Därför kommer vi dels definiera nätverket kring KSC AB med hjälp av relationernas karakteristiska huvuddrag inom de olika konstruerade nätverken och dels diskutera hur de olika kopplingarna kan påverka varandra.

1.3 S Y FT E

Syftet med denna uppsats är att, i en intervjubaserad fallstudie med utgångspunkt i ARA- modellen, beskriva vilka resursbindningar, aktörsband och aktivitetslänkar som utvecklas inom nätverk kopplade till Kista Science City AB.

1.4 DI S P OS I T I ON

Uppsatsen är upplagd enligt följande disposition. Först kommer den teori och modell som ligger till grund för uppsatsen presenteras. Avsnittet behandlar i första hand ARA-modellen vilken används som ett verktyg för att analysera och definiera nätverket i fråga. I det efterföljande metodavsnittet redogörs för hur teorin, och det specifika fallets natur, format valen som gjorts rörande insamling och användande av data. Därefter presenteras KSC AB och hur deras verksamhet är uppbyggd vilket följs av en beskrivning av vilka resursbindningar, aktörsband och aktivitetslänkar som finns inom KSC AB:s nätverk, denna del består av presenterande av data men också kategorisering utifrån de teoretiska begreppen. Med detta som bakgrund utförs en analys av fallet där styrkan av nätverket utvärderas och nätverkets karaktär beskrivs med ARA- modellen som utgångspunkt. Avslutningsvis presenteras uppsatsens slutsatser samt dess begränsningar och vad vi anser vara intressant att studera framöver inom området.

8

2. TEORI

För att företag ska lyckas skapa tillväxt och vara produktiva behövs inte bara resurser, som kan bestå av t.ex. kunskap, maskiner eller material, men också ett användande av dessa resurser som resulterar i något av värde. När vi diskuterar företag och dess produktivitet blir således värdet av resurserna själva av mindre betydelse och viktigare blir kombinationen av resurser (Penrose, 1959, s.74). Denna kombination av resurser kan dels ske internt inom företaget, men kanske framförallt genom relationer till andra företag. Eftersom de flesta resurser kan användas på många olika sätt är hur resurserna används av stor betydelse för företags produktivitet, alltså interaktionen mellan människor och resurser (Ibid., s.76). Det är också därför heterogeniteten hos resurserna som bör ligga till grund för en analys av produktivitet och som skapar varje företags unika karaktär (Ibid., s.75). Med utgångspunkt i dessa idéer har Håkansson och Waluszewski (2002) konstruerat en modell för att analysera hur resurser påverkar företags relationer genom interaktion på olika nivåer. De delar in resurser i fyra typer som utvecklas vid interaktionerna företag emellan (Håkansson och Waluszewski, 2002, s.34), därav den så kallade 4R-modellen.

Den består av kategorierna produkter, faciliteter, affärsenheter och affärsrelationer.

Den sista resursen i 4R-modellen (affärsrelationerna) innefattar relationerna som uppstår mellan företag (Ibid., s.29-31). Ett mer sociologiskt sätt att se på relationer i sådana nätverk är att ekonomiska beteendet som uppstår mellan företag är tydligt inbäddat i sociala interaktioner (Granovetter, 1985). De sociala interaktionerna är en viktig del även i Håkansson och Snehotas (1997) resonemang kring relationer och nätverk men enligt deras syn påverkas också på motsatt sätt de sociala interaktionerna av ekonomiska faktorer. I uppsatsen kommer enbart den del av 4R-modellen som behandlar affärsrelationerna användas. Eftersom uppsatsen fokuserar på att beskriva nätverket och relationerna inom det, blir 4R-modellen för omfattande med hänsyn till syftet. Istället kommer ARA-modellen att användas, vilket är ett verktyg för att beskriva den sista resursen i 4R-modellen. Begreppet affärsrelationer kommer dock inte att behandlas i uppsatsen.

För att bättre förstå och analysera relationer mellan företag delar Håkansson och Snehota (1997) upp olika typer av relationer i tre lager; aktivitetslänkar, resursbindningar och aktörsband (Ibid., s 26-27). Modellen kommer att förklaras utförligt senare i teoridelen, men först kommer vi redogöra för vilka karaktärsdrag man kan urskilja i processen som sker när två företag ingår en relation.

2.1 RE LAT I ONE R

I och med att företag blir mer involverade i varandras verksamhet skapas möjligheter för relationen att utvecklas. I takt med att relationer mellan företag utvecklas fördjupas också deras förhållande till varandra, då formas relationen enligt typiska karaktärsdrag. Om relationen visar

9

tecken på sådana drag kan det bidra till en djupare relation. Fyra sådana karaktärsdrag som är typiska för relationsskapandeprocessen är: anpassning, konflikt och samarbete, social interaktion samt rutinskapande (Håkansson och Snehota, 1997, s.9-10).

För att djupare relationer mellan två företag ska vara väl fungerande och inte brytas upp behöver de oftast anpassa sig till varandra. Företagen brukar ganska kontinuerligt anpassa sina produkter samt sina regler och rutiner för att fungera bättre i förhållande till varandra. De gemensamma anpassningarna för att binda samman företagen, ofta rent fysiskt, beskrivs vara själva kärnan i relationen mellan företag (Ibid., s.9). Genom gemensamma anpassningar tvingas företagen engagera sig i relationen. Ett större engagemang och högre grad av anpassning gentemot den andra parten gör också att det ömsesidiga beroendet ökar och att företagen därför fördjupar sin relation vilket kan skapa värde för de inblandade (Blankenburg et al., 1999).

Det finns inslag av både samarbete och konflikt i en relation. Bara för att två företag har ingått en relation så betyder inte detta att alla konflikter har blivit lösta en gång för alla. Ibland kan konflikt till och med vara nyttig för relationen, då de kan leda till att företagen kommer på nya lösningar på problem. Dock så måste företagen i grunden vara villiga att samarbeta, för att undvika att relationen utvecklar sig till ett nollsummespel. För att en relation företag emellan ska vara varaktig måste bägge företagen alltså tjäna något på relationen (Håkansson och Snehota, 1997, s.9).

Relationer mellan företag är till största del av affärsspecifik karaktär, trots detta kommer det alltid att uppstå personliga band mellan företagen i form av sociala interaktioner. Dessa personliga band är viktiga för utvecklingen av interorganisatoriska band mellan företagen, då tillit ses som en av de viktigare faktorerna när det kommer till att forma relationer (Ibid., s.10).

På så sätt blir det ekonomiska beteendet inbäddat i de sociala interaktionerna (Granovetter, 1985). De sociala faktorerna är således en faktor som påverkar beteendet hos individer och i sin tur även ekonomiska beslut.

Även om företagsrelationer är komplicerade och informella, så brukar relationen efter ett tag leda till att rutiner skapas mellan företagen. Om vissa delar inom relationen bygger på rutin, så kan företagen koncentrera sig mer på de komplexa delar som existerar inom relationen och på så sätt bli mer effektiva (Håkansson och Snehota, s.10). När det kommer till mer långtgående relationer är det viktigare att det finns en kontinuitet i förhållandet än stabilitet.

2.2 ÖM SE S I DI G A B E R OE NDEN I NOM RE LA T I ONER OCH N Ä T VE R K

Något som anses vara av central vikt i relationer och för att ett nätverk ska vara effektivt, är det faktum att företagen måste ha ett visst ömsesidigt beroende till varandra (Blankenburg et al., 1999). Det finns ett antal faktorer som har visat sig vara ganska generella när det kommer till vad som påverkar det ömsesidiga beroendet. För en analys av det specifika fallet som studeras i

10

uppsatsen kommer tre faktorer behandlas: teknologi, kunskap och sociala relationer (Håkansson och Snehota, 1997, s.13).

Relationer påverkas av de enskilda aktörernas teknologi och det teknologiska kunnande som finns inom organisationerna. När företag ingår i en relation måste de anpassa sina teknologier och blir på så sätt beroende av varandra. Användandet av teknologi är något som ofta spänner över flera verksamhetsområden, därför kan ett utbyte av teknologi ofta påverka andra delar hos företaget än bara den teknologiska delen. Vad företagen besitter för teknologi kommer att påverka hur relationer och flödena mellan företagen kommer att se ut. (Ibid., s.13-14)

Om vi diskuterar den kunskap som kan uppkomma via relationer mellan företag, påverkas denna inte enbart av kunnandet de anställda besitter, utan även av vilka slags relationer som finns gentemot andra aktörer. I dessa relationer kan kunskap bildas, då företagen tar del av varandras kunnande och tar till sig den kunskap som de känner är relevant för företaget. Den nya kunskapen som uppkommer, kan i sin tur delas med andra företag. (Ibid., s.14-15)

De sociala relationerna företag emellan sköts av olika individer, som alla har olika sociala roller inom företagen vilket binder ihop individerna i sociala band. Dessa band hjälper till att utveckla tillit och förtroende mellan företagen. Individerna som sköter relationerna mellan företagen har även andra sociala roller i andra sammanhang, så som när de är med sin familj, sina grannar, sitt idrottslag och så vidare. Alla dessa sociala nätverk fyller olika funktioner för individen. De sociala nätverk som individerna har, kan på olika sätt utveckla och förbättra relationen företagen mellan. (Ibid., s.15)

Avslutningsvis så påverkar faktorer som sker i en relation andra sammanlänkande relationer.

Beroende på dessa sammankopplingar, så är företaget en del av något större än bara dess direkta relationer. Relationer är således del av en bredare struktur som sammanlänkar företagen. Denna struktur kan beskrivas som en nätverksstruktur. Genom ett synsätt som innebär att relationerna mellan företag ingår i en nätverksstruktur ges en ny insikt i hur ett företag ska skötas för att nå framgång. (Ibid., s.19-20)

2.4 AR A - M ODEL LE N

Modellen som Håkansson och Snehota (1997) konstruerat är ett analytiskt ramverk för att studera affärsmässiga relationer. Den ger en beskrivning av de huvudskaliga delarna i en relation som påverkar aktörerna på ett ekonomiskt plan (Ibid., s.34). När man vill analysera nätverk så kan modellen användas för att utvärdera relationens tillstånd och dess utvecklingsmöjligheter (Ibid., s.44). Detta görs genom att först beskriva hur relationer mellan företag bildas och utvecklas samt vilka krafter som påverkar dessa relationer. Diskussionen utmynnar i en modell som i uppsatsen används för att analysera och utvärdera relationer mellan företag (Ibid., s.24) som kallas för ARA-modellen.

11

Håkansson och Snehota definierar relationer, med viss försiktighet, som “en ömsesidigt orienterad interaktion mellan två reciprokt bundna parter” (Håkansson och Snehota, 1997, s.25).

Det innebär att ett beroende skapas parterna emellan. Det faktum att företag är beroende av andra aktörer genom utbyten av varor och tjänster är ofta en källa till ömsesidigt beroende. Sådana beroenden är ofta något som utvecklas över tiden, det kan vara beroendet som har en positiv effekt för de inblandade men också innebära hinder och problem. Relationer kan ses som ett sätt att hantera de ömsesidiga beroenden som uppstår men de kan också vara en anledning till att beroenden skapas (Ibid., s.25).

För att ytterligare analysera och komma in på karaktären av en relation kan dess innehåll delas in i tre lager; dessa är resursbindningar (Resource ties), aktörsband (Actor bonds) och aktivitetslänkar (Activity links) (Ibid., s.26-27).

2 . 4 . 1 A K T I V I T E T S L Ä N K A R

De aktiviteter som utförs kan röra t.ex. tekniska, administrativa och kommersiella områden som på ett eller annat sätt kan ha kopplingar till andra aktörer. Exempel på aktivitetslänkar kan bland annat vara att företag marknadsför sig gemensamt eller samordnar sina inköp (Ibid., 28-30).

Aktiviteter i företag är mycket komplexa och en stor mängd aktiviteter utförs och måste koordineras (Ibid., s.28). Genom att aktiviteter sammanlänkas påverkas produktiviteten i relationen, men också för nätverket, på grund av att kombinationen av de aktiviteter som ligger till grund för produktiviteten. När olika företag går samman i aktiviteter skapas en unik kombination som varje företag för sig inte varit förmögen att prestera. Eftersom företag är beroende av varandra ingår de i kedjor av aktiviteter som påverkar varandra (Ibid., s.29). På samma sätt påverkas relationen mellan två företag av förändringar som sker i andra delar av kedjan. Länkarna av aktiviteter kan vara olika starka och av olika karaktär beroende på bland annat; hur viktiga aktiviteterna är för de enskilda företagen, frekvens av interaktioner eller volymen (Ibid., s.30).

2 . 4 . 2 A K T Ö R S B A N D

Dessa bildas i och med att parterna interagerar och formar identiteter i förhållande till varandra (Ibid., s.26-27). I takt med att relationen mellan två parter utvecklas kan de vänskapliga band som utvecklas vara till fördel i förhållande till konkurrenter eftersom de prioriteras högre. När företagen lär sig mer om varandra ökar deras möjligheter till utbyten. Det ömsesidiga lärandet om varandra är också en central del i formandet av identiteten i en relation (Ibid., s.32). Det finns dock alltid ett visst mått av osäkerhet inom relationer vilket kräver förtroende mellan de berörda parterna. Relationen mellan två aktörer påverkas också av deras relationer till andra i vilka en mängd olika identiteter och roller skapas. Identiteten konstrueras således genom förhållanden på ett kollektivt plan (Ibid., s.32-33). Förtroende mellan varandra och en specifik identitet innebär också att företagen måste inrätta sig i vissa regler, som i sammanhanget kallas för band. Dessa

12

band påverkar de nuvarande och kommande interaktionerna i relationen (Håkansson och Snehota, 1997, s.33). Eftersom företag ofta består av en mängd olika enheter och individer kan de i vissa avseenden ses som en enhetlig aktör och i andra som flera separata aktörer (Ibid., s.34).

2 . 4 . 3 R E S U R S B I N D N I N G A R

Resursbindningar är beroende av de resurser i form av t.ex. teknologi, material eller kunskap som företagen i fråga förfogar över. Denna typ av kopplingar mellan företag kan i sig ses som en resurs (Ibid., s.27). Karaktärerna av resurser kan vara mer eller mindre konkreta som antingen teknisk utrustning eller kunnande. Resursbindningar behöver inte bara innebära att den ena parten får tillgång till den andres resurser, de kan också delas eller kombineras i olika konstellationer (Ibid., s.30). Det är hur dessa kombinationer ser ut och utnyttjas som är avgörande för värdet av resurserna (Penrose, 1959, s.76). Med tiden kan dessa kopplingar förstärkas och fördjupas vilket innebär högre grad av anpassning gentemot den andra parten. När företagen specialiserar sig för att anpassa sig till varandra skapas nya möjligheter till resursbindningar mellan parterna. Men av samma anledning kan begränsa möjligheterna till att resursbindningar uppstår i andra relationer (Håkansson och Snehota, 1997, s.31).

2 . 4 . 4 FÖ R H Å L L A N D E N ME L LA N L A G R E N IR E L A T I O N E R

Mellan två aktörer kan konstellationen av de ovan nämnda lager variera från relation till relation.

Anledningen till sådana variationer kan ligga i vilka omständigheter som råder inom branschen eller det specifika företaget men beror oftast på mer eller mindre medvetna beslut (Ibid., s.34).

Vissa relationer består enbart av lösa kontakter utan något större engagemang i den andra parten.

Består relationen bara av en typ av lager är banden aktörerna emellan svagare än när flera lager är inblandade (Ibid., s.34). Det bör noteras att det kan finnas andra typer av kopplingar mellan företag än bindningar, länkar och band men synsättet ger en grovhuggen bild av relationer mellan företag. Kopplingar är inte heller isolerade från varandra, eftersom det är aktörer som utför aktiviteter och aktiviteter kräver resurser är delarna i högsta grad beroende av varandra (Ibid., s.35).

Det är förhållandet mellan de tre lagren som driver relationen och möjliggör dess utveckling och fördjupning. Styrkan i de enskilda lagren har som regel en positiv inverkan på varandra. Om någon förändring sker som ökar styrkan i t.ex. aktörsbindningarna i en relation så kan det öka styrkan i relationen i något av de andra lagren (Ibid., s.34-35). Figur 1 visar ARA-modellen vilken illustrerar förhållandet mellan de tre lagren i en relation.

13

2 . 4 . 5 R E FE R E N S R A M

Modellen kommer användas dels för att kategorisera relationernas olika lager för att ge en beskrivning av dessa men också för att utvärdera relationernas styrka. Styrkan i relationerna kommer att utvärderas på grunden av i vilken utsträckning nätverket bygger på länkar, band och bindningar mellan aktörerna och huruvida de involverar alla dessa lager av en relation. Om relationerna i nätverket endast innehåller ett av lagren avses relationerna och således nätverket vara av svagare karaktär, bygger den å andra sidan på alla lagren har nätverket en starkare karaktär.

Detta sätt att använda sig av ARA-modellen utgår inte från schemat för att analysera nätverk som presenteras av Håkansson och Snehota (1997, s.45) utan istället från deras grundläggande resonemang som leder fram till analysmodellen. Deras analysmodell utgår ifrån affärsrelationer i ett sammanhang där förändringar i en relation kan få olika typer av effekter när relationen utvecklas (Ibid., s.44). För vår del ligger fokus på en aktör som visserligen har relationer till ett stort antal aktörer men intresset i uppsatsen är inte på deras relationer utan snarare på relationerna de försöker skapa. Den modell som vi använder oss av fungerar istället som ett ramverk och verktyg för att kategorisera och analysera karaktären av relationerna som skapas, eller ämnas skapas, med den fokala aktören som utgångspunkt. Nätverket som analyseras kommer definieras utifrån huruvida det finns aktivitetslänkar, aktörsband eller resursbindningar mellan företagen som är kopplade till KSC AB. Geografiska gränser kommer därför inte avgöra

Figur 1

Ur Håkansson, H & Snehota, I (red.) (1997), Developing Relationships in Business Networks, London: International Thomson Business Press, s. 35.

14

nätverkets omfattning även om företagens lokalisering har varit grunden till hur KSC AB har format sina nätverk. Det innebär att vi med utgångspunkt i de konstruerade nätverken avser analysera vilka kopplingar som finns utifrån ARA-modellen och därifrån beskriva hur nätverket ser ut. Definitionen för nätverkets omfattning bestäms därför av ARA-modellen.

15

3. METOD

3.1 DE S I GN

Denna uppsats är en fallstudie av Kista Science City AB och hur företagens relationer ser ut inom detta nätverk. Eftersom intresset för uppsatsen är naturen av relationerna i det specifika sammanhanget lämpar sig en fallstudie (Bryman och Bell, 2007, s.62). Detta innebär en djupgående studie av detta enskilda fall, utan försök att generalisera resultaten på andra nätverk inom kluster (Ibid., s.63). Det hade varit intressant att utföra en komparativ studie och jämföra relationerna med de i ett annat nätverk eller studera Kista Science City AB i ett större perspektiv, men uppsatsens fokus ligger på att beskriva komplexiteten i detta enskilda fall, då KSC AB:s verksamhet inte tidigare dokumenterats. Dessutom skulle en sådan jämförelse eller ett vidare perspektiv få svårt att rymmas innanför ramarna av denna uppsats.

3.2 UN DE RS ÖK N I NG SS T RA TE G I

För att kartlägga vilka utbyten och samarbeten som finns inom Kista Science City AB:s nätverk, har en kvalitativ studie genomförts. Anledningen till detta val är att en kvalitativ studie är att föredra när det gäller att beskriva relationerna som sker mellan människor (Ibid., s.403) och därför passar denna metod uppsatsens syfte, då nätverksbyggande till stor del karakteriseras av personliga interaktioner. Teorin som uppsatsen grundas på beskriver relationer och hur olika parter interagerar vilket också är en anledning till det kvalitativa tillvägagångssättet. Om en kvantitativ studie utförts hade problem med att kvantifiera vissa begrepp i teorin uppstått (Ibid., s.174).

3.3 IN S AM LI N G AV DAT A

Eftersom studien bygger på ett specifikt fall är det endast ett fåtal personer som innehar informationen vi eftersökte. Därför var det också nödvändigt att samla så mycket information som möjligt från dessa personer lämpade sig intervjuer för insamlingen av data. Intervjuerna som genomförts har varit av semi-strukturerad karaktär, vilket gav en större chans att gå in på mer specifika frågor (Ibid., s.479). Under intervjutillfället ställdes frågor av mer öppen karaktär inledningsvis för att sedan komma in på mer specifika frågor. Genom att intervjuerna var semi- strukturerade gavs en struktur åt analysen, då alla respondenter svarat på samma frågor och det blev därför lättare att jämföra deras svar (Ibid., s 480).

3.4 VA L AV RE S PON DE NT E R

Fyra personer har bistått med den information som presenteras rörande fallet och som sedan behandlas i den empiriska diskussionen. Tre av personerna, som arbetade med de specifika nätverken intervjuades personligen och den fjärde svarade på frågor skriftligt via e-post. Mycket

16

generell information om KSC AB erhölls i de personliga intervjuerna och enbart mindre kompletteringar behövdes samlas in via e-post. Vi har prioriterat att intervjua de som arbetat närmare nätverken, då de har mer specifik kunskap rörande deras egna nätverk. Då det bara är fyra stycken totalt som var ansvariga koordinatörer för nätverken var det möjliga urvalet av respondenter begränsat, så vår avsikt var att intervjua en person från varje nätverk.

Det faktum att vi inte tar kontakt med företagen inom de olika nätverken ger en begränsad bild av verkligheten, men med tanke på att syftet med uppsatsen är att studera KSC AB:s verksamhet har det perspektivet valts bort. Dessutom så ryms inte den mängd intervjuer som hade varit nödvändiga att genomföra inom denna uppsats ramar. En nackdel med att bara intervjua personer anställda inom Kista Science Park är att det kan leda till att svaren inte kan förväntas vara helt objektiva, då de kan vara vinklade för att få KSC AB att framstå i en positiv dager. Detta kan leda till att respondenterna framställer relationerna som starkare än vad de egentligen är.

3.5 TOLK N I NGS RA M

Frågorna som ställdes under intervjuerna utgick ifrån ARA-modellen och utformades för att komma åt begrepp som ömsesidiga beroenden, samarbeten och sociala interaktioner. I uppsatsen används teorin även som en utgångspunkt och ramverk vid insamlingen av data. När intervjuerna utfördes låg fokus på att identifiera vilken typ av samarbeten som uppstod mellan aktörerna inom de nätverken som har studerats. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades i syfte att få med alla aspekter (Bryman och Bell, 2007, s.489-490) och undvika subjektiva bedömningar vid intervjutillfället (Ibid., s.484) Sedan plockades den information som rörde de aktuella begreppen ut och diskuterades mot den teoretiska bakgrunden. Vid bearbetningen av data, utgick vi alltid ifrån de tre lagren av en relation (resursbindningar, aktörsband och aktivitetslänkar) vilka innefattar koncept som t.ex. kunskap, marknadsföring och sociala relationer, samt hur dessa koncept delades inom nätverket och var en del av relationernas karaktär. Vidare låg också intresset på vilken position och funktion KSC AB har i nätverket.

3.6 UN DE RS ÖK N I NG E NS GE N OM FÖR AN DE

Innan intervjun genomfördes så skickades frågorna ut i förväg. Detta med syftet att effektivisera intervjutiden med respondenterna och för att främja det informerade samtycket som ska finnas mellan respondent och intervjuare (Ibid., s.138). Intervjuerna hölls på Kista Science City och pågick i ungefär 60 minuter. För att erhålla kompletterande uppgifter kontaktades respondenterna via e-post. Under intervjuerna så användes bandspelare och svaren antecknades. Anledningen till användandet av en bandspelare är att säkerhetsställa att respondenternas svar är korrekt återgivna och inte blivit misstolkade under intervjutillfället. Nackdelar med användandet av bandspelare kan vara att respondenterna kan bli mer försiktiga med vad de säger, då de vet att deras ord kommer att spelas in (Ibid., s.138). Inspelningen och dess avsikt påpekades innan intervjuerna

17

genomfördes, för att uppnå ett informerat samtycke (Bryman and Bell, 2007, s.138). Bägge författarna genomförde intervjuerna tillsammans, där den ene ställde frågorna och den andra förde anteckningar. Uppgiften att föra intervjun delades upp så att vi förde halva intervjun var.

Genom att två stycken intervjuar ges det möjlighet till den som inte ställer frågorna att få en bra översikt på intervjun och att hålla ordning på vilka ämnen som bör täckas (Ibid., s.482). Men å andra sidan kan det även få effekten att respondenten kan känna sig obekväm med att ha två personer att svara till (Ibid., s.482).

3.7

P R IM ÄR OCH S EK U N DÄ R DA T A

Uppsatsen består till största del av förstahandsdata, i form av de intervjuer som genomförts. Vad gäller sekundärdata så har Kista Science Citys AB:s hemsida använts. De sekundära data som presenteras kommer till stor del ifrån företaget i fråga vilket kan leda till att källorna eventuellt ger en subjektiv av KSC AB:s verksamhet. Anledningar till varför vi valt att nästan uteslutande använda oss av primärdata är framförallt att verksamheten vi har studerat inte hade beskrivits tidigare, men primärdata ger andra fördelar som att man är bekant med den data man analyserar, att det skapar kontroll över kvaliteten samt kontroll över vilka variabler som krävs till studien (Ibid., s.335-336).

3.8 UP PS ATS E NS T ROV Ä R DI G HE T

Valet av att göra en kvalitativ studie kan leda till problem när det kommer till den externa reliabiliteten (Ibid., s.410). Detta beror på att det är svårt att återskapa exakt den miljö och förutsättningar som intervjun hölls i. Den interna reliabiliteten får ses som hög, då det är två personer som jobbat med denna uppsats och har haft liknande åsikter om informationen som erhållits vid intervjuerna. En kvalitativ studie ger också en bra intern validitet, då det är lätt för författarna att matcha sina teorier mellan forskarnas observationer och teorin som de framställer.

Vad gäller externa validiteten, vilken visar till vilken grad man kan generalisera sina resultat, så är den låg. Men då vi inte har någon avsikt i att generalisera resultaten som kommit fram, spelar det mindre roll för uppsatsens trovärdighet (Ibid., s.410).

För att få en bra validitet så har intervjuer genomförts med dels personer som arbetar väldigt nära nätverken, för att få en bra insyn till hur arbetet med detta specifika nätverk ser ut. För att få en ännu bättre validitet så kunde personer från de företag som ingår i de konstruerade nätverken intervjuats. Men som tidigare nämnts så har valet gjorts att fokusera på KSC AB:s perspektiv av sin verksamhet. Detta medför en begränsad bild av hur relationerna faktiskt ser ut men är representativt för vad KSC AB försöker skapa med sitt nätverksbyggande. Eftersom uppsatsen inte i första hand söker beskriva hur relationerna faktiskt ser ut begränsas trovärdighetsproblemen som respondenternas subjektiva svar kan orsaka.

18

4. KISTA SCIENC E CITY AB OC H DERAS NÄTVERK

4.1 BA K G RU ND T ILL KS C AB

Kista har varit ett attraktivt område för företag att lokalisera sig i ungefär trettio år, då internationella företag som IBM och Ericsson beslutade sig att förlägga delar av sin verksamhet där. Genom åren så började allt fler och fler internationella ICT-företag att lokalisera sig i Kista, bland annat så etablerade sig Apple, Nokia och Microsoft även i området under 90-talet. Under 80-talet så började även mycket akademisk kunskap att komma till Kista, då både utbildningar från KTH och Stockholms universitet förlades till orten. År 2000 gick näringsliv, akademi och kommuner ihop, med målet att området inte bara skulle vara en mötesplats för företagen, utan även att skapa en levande stad runt företagen. (Kista, 2009b)

För att uppnå ett gynnsamt företagsklimat vill de locka till sig riskkapitalister, stimulera forskning och attrahera kompetenta människor till området. Inom denna region kommer riskkapitalisterna ha nära till företagen de vill investera i och all personal kan enkelt byta jobb inom klustret, om behov finns. Man vill även ha ett samarbete mellan forskning och näringsliv, så att forskning bedrivs som är relevant och användbar för näringslivet. I ett steg för att utveckla detta klimat, så krävs det att infrastruktur och bostäder byggs ut, för att få en mer stadsliknande struktur än den som finns idag (Åkerblom, 2009). I ett led att uppnå målen bildades organisationen Kista Science City AB år 2000 (Kista, 2009b).

Syftet med KCS AB:s verksamhet är för det första att stimulera till tillväxt och att skapa ett gynnsamt ekosystem i Kista Science City genom att aktivera och stimulera aktörer som kan hjälpa företagen i Kista att växa genom bättre bemanning, bättre finansiering och bättre kanaler till internationella marknader. De verkar också mer internt mellan företagen i Kista Science City med att föra samman VD:ar och annan personal med hjälp av olika projekt för att hjälpa varandra för att nå framgång. (Sandmark, 2009)

Den svenska telekommunikationsbranschen har traditionellt en karaktär av sub-kluster där de stora multinationella företagen understöds av mindre underleverantörer som levererar system, mjukvara, produkter och komponenter (Porter et al., 2000). Det är framförallt denna typ av mindre, innovativa företag som KSC AB ämnar hjälpa marknadsföra sig själva och skapa kontakter för att kunna växa (Åkerblom, 2009).

4.2 NÄ T VE R KENS UP PB Y GG N A D

Eftersom företagen i Kista är av olika storlek och stadier i sin utveckling skiljer sig förutsättningarna och behoven åt. KSC AB väljer att fokusera på de små och medelstora företagen med utvecklingspotential och en vilja att växa. Målsättningen är att skapa kontakter som kan vara till nytta för företagen i deras tillväxt (Åkerblom, 2009).

19

KSC AB arbetar med flera separata projekt och nätverk som kan vara ihopkopplade med hänsyn till att de tillhör samma bransch eller är i samma situation. KSC AB vill skapa denna typ av nätverk löpande och därigenom hitta nya potentiella samarbeten. De tre nätverk som denna uppsats fokuserar på är Kista Business Executive Network (KBEN), Kista Mobile and Multimedia Showcase (KMMS) och Stockholm Cleantech Business Network (SCBN) (Kista, 2009c). Det ska därför påpekas att det även finns andra projekt och nätverk inom organisationen, men KSC AB har endast för de ovan nämnda nätverken anställda med specifikt ansvar över verksamheten.

4 . 2 . 1 K I ST A B U S I N E S S E X E C U T I V EN E T W O R K

KBEN är ett nätverk med avsikt att föra samman VD:ar från små företag med utvecklingsmöjlighet. Medlemmarna träffas regelbundet och har också möjlighet att föra en kontinuerlig dialog mellan varandra. Arbetet går ut på att man tittar på vilka problem som finns och hur dessa kan lösas (Åkerblom, 2009). Koordinatorns arbete sker löpande under nätverkets livscykel för att understödja relationerna, ibland kan det innebära att föra in externa aktörer och idéer. Enligt Åkerblom (2009) så behövs koordinatorn för att hålla nätverken vid liv.

Grupperna som väljs ut består av åtta till tio företag som träffas fem till sex gånger per år. Vid varje möte finns ett förutbestämt tema, så som finansiering, sälj eller marknad som ligger till grund för diskussionerna. Tanken bakom att föra samman VD:ar från mindre företag är att man i den rollen, ofta stöter på situationer och problem för första gången. Vid sådana tillfällen kan personen i fråga få råd och hjälp från någon annan i nätverket som tidigare befunnit sig i samma situation. Eftersom nätverket inte ses som en sluten grupp involveras ibland utomstående på grund av deras specifika kompetens inom ett visst område. Utöver detta finns både interna och externa events där det finns möjlighet att knyta nya kontakter och utbyta idéer. (Ibid.)

Syftet med uppbyggnaden av detta nätverk är att hjälpa små företag att tillsammans utvecklas och skapa tillväxt i Kistaregionen. De är redan vid nätverkets start tydliga med att avsikten inte är skapandet av affärer mellan medlemmarna (Ibid.). Enligt Åkerblom (2009) fungerar inte nätverk som vill skapa affärer mellan medlemmarna i längden eftersom om det inte skulle skapas några affärer, så tappar medlemmarna intresset för nätverket. Istället är syftet i KBEN snarare att hjälpa varandra hitta affärer i de gemensamma nätverken samt utbyta erfarenheter och kunskaper (Ibid).

4 . 2 . 2 K I ST A M O B I LEA ND MU L T I M E D I A S H O WC A S E

KMMB arbetar med att skapa en mötesplats för företag i Kista. De inriktar sig också framförallt på SME:s eftersom de anser att det i första hand är de som behöver hjälp med att synas, vilket de stora företagen klarar bra på egen hand. Men de jobbar även med att få med större aktörer på sina events, de större företagen kan hitta intressanta affärsmöjligheter samtidigt som bidrar med

20

positiva effekter för eventet (Escudero Liljeqvist, 2009a). Mötesplatsen är centralt belägen i Kista och tar emot såväl nationella som internationella beslutsfattare från företag och organisationer. Där presenteras applikationer och tjänster från projektets partners i en öppen demonstrationsmiljö (Kista, 2009d).

I projektet arbetar man med så kallad match-making events och mingel, ofta under informella former. De använder sig gärna av sina egna lokaler som mötesplats då de ligger centralt belägna men också andra informella platser med avsikten att föra samman aktörer som potentiellt skulle kunna utveckla en relation och göra affärer. Deras roll är i första hand att möjliggöra och motivera aktörer till att ta kontakt med varandra. I dessa mingel brukar upp till trettio företag ingå. (Escudero Liljeqvist, 2009a)

Målsättningen är att genom samverkan skapa en större synlighet för mindre företag i Kista. Det handlar också mycket om att föra samman företagare som potentiellt kan utveckla en relation och samarbeten med varandra. Detta sker med utgångspunkt i att möjliggöra sociala kontakter för att på så sätt underlätta framtida kontakter (Escudero Liljeqvist, 2009a). Vidare menar också Escudero Liljeqvist (2009a) att det finns fördelar för företagen i Kista med tanke på den geografiska närheten till varandra, främst för att det underlättar skapandet och underhållandet av sociala kontakter.

4 . 2 . 3 ST O C K H O L M C L E A N T E C H B U S I N E S S N E T W O R K

SCBN är ett projekt som bygger på samma princip som KMMS men som nyligen är uppstartat (Kaplan, 2009a). Cleantech beskrivs vara ett vitt begrepp, som i stora drag handlar om teknik som utvecklas för att främja miljön (Ibid.). Nätverket består av företag som är verksamma inom bland annat energi-, transport- och IT-teknik. I nuläget handlar det i första hand om att hitta och rekrytera medlemmar och partners för nätverket. För att behålla nätverkets trovärdighet är det viktigt att välja samarbetspartners noga. Nätverket består idag av sexton medlemmar men det slutgiltiga målet är runt trettio (Ibid.).

Målsättningen med arbetet är att hjälpa medlemmarna komma i kontakt med potentiella affärspartners genom att fungera som en marknadsförare för företagen i nätverket (Ibid.). Detta genom att erbjuda evenemang, event och partnersamarbeten till sina medlemmar (Kista, 2009e).

I längden är syftet att öka tillväxten för Cleantech SME:er i Stockholmsregionen och att positionera Stockholm som en av de ledande Cleantech-regionerna i världen (Kaplan, 2009b).

För att vara med i nätverket så krävs det inte att företagen ska vara lokaliserade i Kista, nätverket arbetar snarare utifrån ett ”Stockholmsfokus” när det gäller geografisk utgångspunkt (Kaplan, 2009a). Dessutom utvecklas tjänster och aktiviteter som bidrar till att överkomma hinder för kapitalanskaffning, export, demonstration och kompetensförstärkning (Kaplan, 2009a). Just synlighet och möjlighet att komma i kontakt med aktörer som annars skulle var svåra att komma

21

i kontakt med är enligt Kaplan (2009a) de huvudsakliga fördelarna för nätverkets medlemmar.

En ökad trovärdighet tack vare deltagandet i ett större nätverk nämns också i detta sammanhang (Ibid.).

4.3 R E LA T ION ER NA I K S C A B:S N ÄT VER K

4 . 3 . 1 A K T I V I T E T S L Ä N K A R

Aktivitetslänkar förekommer mellan företagen inom KSC AB:s nätverk, ofta handlar det om delade aktiviteter i form av events där avsikten är att synas och göra reklam för sin verksamhet.

Just marknadsföring var den aktivitet som oftast delas mellan företagen inom KSC AB:s nätverk.

Bl.a. hade Telia Sonera ett event där de involverade partners för att visa upp svensk innovation där nätverket utnyttjades (Escudero Liljeqvist, 2009a). Ett annat exempel är avsikten att marknadsföra medlemmarna i SCBN gemensamt i syfte att förenkla för potentiella kunder (Kaplan, 2009a). KSC AB arbetar framförallt med mindre företag som genom att dela aktiviteter för att synas har möjlighet att nå ut i större utsträckning än de klarat av på egen hand (Escudero Liljeqvist, 2009a).

Genom dessa aktivitetslänkar skapas möjligheter för aktörsband att uppstå med andra aktörer.

Detta gör dels att medlemmarna inom det konstruerade nätverket interagerar och stärker relationerna med varandra. Dock är det huvudsakliga syftet med marknadsföringen att hjälpa företagen nå ut till de företag som inte ingår inom de konstruerade nätverken, där det finns en större möjlighet för medlemmarna att skapa affärer (Escudero Liljeqvist, 2009a). Utöver denna marknadsföring så finns det inga andra tydliga tecken på aktivitetslänkar som delas mellan företagen.

4 . 3 . 2 A K T Ö R S B A N D

Om stora företag med gott rykte väljer att ingå i nätverken och projekten som KSC AB anordnar så bidrar det till att trovärdigheten ökar för de övriga medlemmarna. På samma sätt kan det fungera i omvänd riktning då företag kan ställa sig skeptiska till projektet eller nätverket om inte t.ex. Ericsson finns med i projektet trots att de är lokaliserade i Kista (Escudero Liljeqvist, 2009a).

I en intervju uttryckte Escudero Liljeqvist (2009a) att ”om jag vill ingå en affär där jag har tre alternativ att välja på och jag känner en av dem, så är det rätt naturligt vem jag kommer välja…”.

De sociala kontakterna ses därför som en viktig faktor när det kommer till relationerna inom nätverken. Genom att bygga upp förtroende gentemot företagen, kan medlemmarna lita på att de som matchar ihop företagen är neutrala och har en förmåga att para ihop rätt typ av företag (Escudero Liljeqvist, 2009a).

22

För att underlätta förtroendet mellan parterna i KBEN så är man noga med att företagen som representeras i nätverket inte konkurrerar med varandra. Detta ska leda till att VD:arna kan dela med sig sina kunskaper och erfarenheter utan att vara oroliga för att de avslöjar företagshemligheter till sina konkurrenter (Åkerblom, 2009).

Inom de konstruerade nätverken, så delade både medlemmarna och koordinatörerna med sig av sina egna nätverk, om de skulle känna någon som de tror kan hjälpa de andra aktörerna inom nätverket. Som Åkerblom (2009) säger ”Det är ju alltid någon som känner någon, så nätverket växer ju alltid utanför det rent fysiska nätverket”. Det finns även möjligheter till samarbeten och kopplingar mellan de enskilda nätverken inom KSC, vilket Kaplan (2009a) utryckte angående möjliga samarbeten mellan företag inom SCBN och i nätverket kring KMMS. Men som Escudero Liljeqvist (2009b) uttryckte det så ”skapas mer värde genom extern verksamhet kring vårt nätverk” även om det initiala syftet var att skapa värde inom nätverket.

Aktörsbanden kan leda till både aktivitetslänkar och resursbindningar, då respondenterna har tagit upp exempel på företag som ingått i samarbeten och affärer genom att träffas via match- making (Escudero Liljeqvist, 2009a; Kaplan, 2009a). De sociala aspekterna är något som tydligt lyfts fram av respondenterna som en viktig källa för att affärer ska uppstå (Ibid.).

4 . 3 . 3 R E S U R S B I N D N I N G A R

Inom nätverket KBEN är avsikten att hjälpa varandra lösa problem som aktörerna stött på. Det kan innebära att de behöver stöd i olika former beroende på problemets natur (Åkerblom 2009).

Medlemmarna kan behöva hjälp med antingen resurser relaterade till humankapital så som kunskap eller erfarenheter, i andra fall kan det innebära fysisk kapital i form av tekniska lösningar eller applikationer. Åkerblom säger att ”det ofta går snabbare än att utveckla själv”, angående möjligheterna med att utnyttja varandras resurser (Ibid.). Största vikten läggs hur som helst på utbyte av kunskap i olika former, det kan gälla erfarenheter av mer administrativa uppgifter eller specifikt tekniskt kunnande som kan vara till nytta för den andra parten (Ibid.).

Avsikten vid nätverkets start var enligt Åkerblom (2009) att undvika sammanförandet av aktörer som är verksamma inom samma bransch och som ses som konkurrenter, i samma nätverk, vilket potentiellt kan hämma benägenheten hos medlemmarna att dela med sig av sin kunskap.

Resursbindningarna kan ofta leda till stärkta aktörsband, då medlemmarna i nätverket interagerar och börjar umgås under informella former på deras fritid (Ibid.). Även om nätverket KBEN i första hand bygger på resursbindningar i form av delande av kunskap och erfarenheter mellan medlemmarna kan även aktivitetslänkar vara en del av relationen, t.ex. genom delad marknadsföring (Ibid.).

23

5. ANALY S AV RELATIONERNAS STYRKA OCH KARAKTÄR I NÄTVERKEN

Eftersom KSC AB arbetar på olika sätt för att stärka tillväxten i regionen har vi valt att särskilja på typerna av nätverk. Den första kategorin arbetar i första hand med att skapa kontakter som potentiellt kan leda till fruktsamma affärssamarbeten och skapa synlighet för medlemmarna. Den andra typen bygger mer på samarbete och utbyte av kunskap, skapandet av affärer inom nätverket ses där som en välkommen bieffekt men är inget uttalat mål.

5.1 NÄ T VE R K FÖR ATT S K AP A KON T A KTE R OCH A FFÄ R E R

Inom KSC AB:s nätverk KMMS och SCBN ligger stor tonvikt på att föra samman aktörer för att interagera socialt och skapa möjligheter för människor att träffas personligen, men också på att skapa synlighet för medlemmarna. Att individerna som representerar företagen interagerar är en del i att relationen utvecklas och att aktörsbanden stärks (Håkansson och Snehota, 1997, s.32- 34). Inom KSC AB verkar aktörsbanden som en utgångspunkt varifrån affärer och således djupare relationer kan uppstå, vilket tyder på att det ekonomiska beteendet ligger inbäddat i de sociala interaktionerna (Granovetter 1985). Man kan också se att detta överensstämmer med ARA-modellens syn på den sociala interaktionens roll i företagens relationer (Håkansson och Snehota, 1997, s.10). Även om den initiala avsikten hos KSC AB inte skulle vara att fördjupa relationen ytterligare, så ger teorierna stöd till att det potentiellt ändå skapas en möjlighet till detta genom de sociala aktiviteterna som äger rum inom de konstruerade nätverken.

Den delen av verksamheten som faktiskt ämnar skapa affärsmässiga relationer är den del som sysslar med s.k. match-making. Eftersom den match-making KSC AB bedriver kan involvera både företag som ingår i det konstruerade nätverket men också utomstående parter, så behöver inte relationerna bli starkare inom det konstruerade nätverket. Match-makingen har i syfte att skapa affärer för medlemmarna genom att möjliggöra och främja stärkta aktörsband med aktörer innanför och utanför det konstruerade nätverket. De flesta exempel som tagits upp i intervjuerna och svar på mer specifika frågor om ämnet, tyder på att affärerna i första hand sker med externa aktörer. Med hjälp av denna match-making kan man se att de konstruerade nätverken hoppas på att det ekonomiska beteendet ska påverkas av de sociala interaktionerna (Granovetter 1985).

KSC AB:s huvudsakliga roll är att hjälpa företagen i deras nätverk synas och skapa kontakter samt relationer som hade tagit längre tid att utveckla, eller inte uppstått alls, utan deras inblandning (Kaplan, 2009a). Genom att ha gemensamma marknadsföringskampanjer skapas aktivitetslänkar (Håkansson och Snehota, 1997, s.28-30) mellan nätverkets medlemmar, vilket ger möjligheter för framförallt mindre företag att nå ut med sina produkter i större utsträckning än de klarat av enbart med sina egna resurser. Genom att länka ihop företagens marknadsföring

24

så skapas någonting unikt som företaget inte hade kunna prestera på egen hand. Det är också något som påverkar produktiviteten i enskilda relationer men även för nätverket som en helhet (Håkansson och Snehota, 1997, s.29). Just marknadsföringen är enligt respondenterna (Escudero Liljeqvist, 2009a; Kaplan, 2009a) viktig för SME:s och någonting de kan behöva hjälp med. Om marknadsföringen är viktig för företagen i det konstruerade nätverken påverkar det också hur starka aktivitetslänkarna är (Håkansson och Snehota, 1997, s.30).

De enskilda aktörerna kan dra fördelar av dessa aktivitetslänkar tack vare att det medför större trovärdighet att ingå i ett nätverk som är kopplat till mer välkända företag och kan därmed underlätta för företaget vid bildandet av nya relationer. På så sätt kan aktivitetslänkarna leda till stärkta aktörsband och även skapa en starkare relation, då två av de tre lagren i ARA-modellen då existerar inom relationen (Ibid, s.34-36).

För att relationerna inom nätverket ska kunna beskrivas som starka, så krävs det att alla tre lager i en relation ska existera (Ibid, s.34-36). Inom de konstruerade nätverken som fokuserar på kontakter och affärer finns ingen tydlig karaktär av resursbindningar. Det finns inslag av aktivitetslänkar och aktörsband i nätverken men frågan är i vilken utsträckning framför allt aktörsbanden stärker relationerna inom de konstruerade nätverken.

5.2 NÄ T VE R K FÖR ATT DE LA K U NS K A P OCH E RFA RE N HE TE R

I och med att ICT-branschen är en innovativ och kunskapsintensiv bransch så finns det ett stort behov av att ha en tillgång till kunskap för företagen. Mycket av de resurser som delas inom KSC AB:s nätverk har setts vara relaterade till kunskap, vilket är ett exempel på resursbindning (Ibid., s.30). KSC AB är väl medvetna om vikten av att utnyttja dessa resursbindningar och detta är något som är speciellt tydligt inom KBEN. Det kan gälla olika typer av kunskap och bygger på behoven i det enskilda fallet. Nätverket bygger på ömsesidigt delad kunskap vilket är karaktäristiskt för en starkare relation och möjliggör att ny kunskap bildas (Ibid., s.14-15).

Eftersom KBEN inte har som syfte att skapa affärsmässiga relationer, leder det till en begränsning till hur djup relationen kan bli enligt ARA-modellen. Även om det inte är något hinder för medlemmarna att ingå i djupare relationer med varandra leder avsaknaden av kopplingar i fler av ARA-modellens lager till att relationen endast sker på ett plan där resursbindningar förekommer och aktörsband eventuellt kan uppstå. (Ibid., s.34-36)

Rörande aktivitetslänkar har nätverken ingen tydlig karaktär av att dela t.ex. marknadsföring som i de andra nätverken. Nätverket bygger framförallt på resursband men gruppen interagerar även socialt utanför de mer strukturerade möten som arrangeras av koordinatorn, (Åkerblom, 2009) vilket tyder på aktörsband inom nätverket (Håkansson och Snehota, 1997, s.32-34).

Sammansättningen av gruppen utgår ifrån att medlemmarna ska kunna samarbeta utan att hålla inne med information i rädsla att gynna konkurrenter. Starkare relationer har en karaktär av

25

samarbete men också konflikt (Håkansson och Snehota, 1997, s.9). För nätverket KBEN är åtminstone samarbete en viktig del i relationerna.

5.3 S K AP A N DE T A V A FFÄ RE R

Vid affärsmässiga beslut är också de sociala interaktionerna viktiga att ta hänsyn till (Granovetter, 1985; Håkansson och Snehota, 1997). Dessa interaktioner är något som KSC AB arbetar mycket med att möjliggöra, upprätthålla och utveckla i sitt nätverksbyggande, med det slutgiltiga målet att affärer ska uppstå och tillväxt skapas i regionen. Det är därför framförallt via att stärka aktörsbanden som möjligheten ges att ingå i affärsmässiga relationer för företagen inom KSC AB. KSC AB ser också att social interaktionerna är en bra utgångspunkt för att skapa affärer (Escudero Liljeqvist, 2009a; Kaplan, 2009a)

Inom nätverken SCBN och KMMS så finns det ett mål att skapa affärer både inom och utanför nätverken. Även om större fokus initialt har legat på att skapa affärer mellan medlemmarna, har det med tiden blivit mer riktat mot att hjälpa företagen att koppla ihop medlemmarna med andra, externa företag (Ibid.). För att en djupare relation ska ske mellan företagen, så är anpassning till varandra en del av processen (Håkanssson och Snehota, 1997, s.9). Då många av affärsrelationerna uppstår med externa företag så sker det sig naturligt för företagen att i första hand anpassa sig gentemot de externa aktörerna, snarare än till aktörerna inom det konstruerade nätverket. Detta resulterar i en begränsning i hur djup relationen kan bli inom det konstruerade nätverket, då företagen inte i någon större utsträckning behöver anpassa sig till varandra (Ibid., s.13-14).

5.4 S AM A R BE TE N OCH U T BYT E N I N Ä T VE RKE T K R IN G KS C A B

Illustrationen över KSC AB:s nätverksbyggande, som presenteras nedan, är naturligtvis en förenklad bild av nätverkets struktur och verkligheten är betydligt mer komplex med olika länkar, band och bindningar mellan aktörerna. Avsikten är att visa på de huvudsakliga dragen av relationerna i nätverket kring KSC AB och organisationens roll i sammanhanget. Nätverket kopplat till KSC AB består av relationer som är av olika karaktär beroende på vilket av de olika projekten eller nätverken de ingår i. I uppsatsen har vi valt att använda oss av ARA-modellen och dess olika lager för att definiera nätverken kring KSC AB. Nätverket har sedan delats upp i en konstruerad del och en extern del trots att bägge delarna ingår i samma nätverk, enligt vår definition. Detta för att tydliggöra vad KSC AB har för roll i nätverksbyggandet. Den konstruerade delen av nätverket har i sin tur delats in i två olika typer av nätverk, för att visa på skillnaderna som funnits mellan de olika konstruerade nätverken.

Figur 2 visar att i de konstruerade nätverken som KBEN, är sammanlänkade genom framförallt resursbindningar i form av delade kunskaper och erfarenheter. Nätverk av detta slag benämns i figuren som ett Typ 1-nätverk. För nätverken som däremot bygger på att skapa affärer för dess

26

medlemmar (som KMMS och SCBN) består relationerna medlemmarna emellan framförallt av aktivitetslänkar, de nätverken kategoriseras som Typ 2-nätverk i Figur 2. I samma typ av konstruerat nätverk finns det relationer som bygger på aktörsband. Man arbetar i första hand med att skapa dessa band med externa aktörer, vilket innebär att nätverket enligt vår definition stäcker sig utanför de nätverk som konstruerats av KSC AB. Att de sociala interaktionerna påverkar de ekonomiska besluten är något som lyfts fram både av teori och av respondenter (Granovetter 1985; Håkansson och Snehota 1997, Escudero Liljeqvist, 2009a; Kaplan, 2009a).

KSC AB avser också hjälpa företagen marknadsföra sig med en mer gemensam plattform där de enskilda företagens deltagande i ett nätverk skapar större trovärdighet. Genom aktivitetslänkar i form av delad marknadsföring hjälper de företagen sälja sina produkter och skapa kontakter på ett mer effektivt sätt än de klarat av med sina egna resurser (Håkansson och Snehota, 1997, s.28- 30).

Cirkeln i illustrationen med KSC AB i centrum innefattar de konstruerade nätverken som är sammanbundna av resursband och aktivitetslänkar. Cirkeln innefattandes de externa aktörerna ska inte uppfattas som ett nätverk i sig utan enbart som en avgränsning gentemot KSC AB:s konstruerade nätverk. Möjligheten till kopplingar mellan de konstruerade nätverken inom KSC AB:s totala nätverk illustreras av tunna svarta linjer eftersom de inte har någon specifik karaktär och i första hand bygger på potentiella kopplingar.

27

6. SLUTSATS

Kring KSC AB finns det exempel på alla de lager av en relation som beskrivs i ARA-modellen.

För de företag inom nätverket som inte ingår i några direkta affärer med varandra begränsas relationen till i huvudsak ett eller två av dessa lager. Styrkan på relationerna och nätverket blir således svagare eftersom inte alla karaktärsdrag och lager av en relation förekommer. Det finns starkare och svagare relationer inom nätverket men som helhet betraktad bygger nätverken som KMMS och SCBN på potentiella affärer som inte i första hand behöver ske mellan aktörer inom det befintliga regionala nätverket, vilket leder till en begränsning av relationernas styrka. För att relationerna inom nätverket ska betraktas som starkare skulle de länkar, band eller bindningar som finns leda till att ytterliggare lager involveras i relationen, för KMMS och SCBN skulle det kunna innebära att aktivitetslänkar resulterar i aktörsband. Som tidigare nämnts har den delade marknadsföringen ett visst mått av interaktion mellan de konstruerade nätverkens medlemmar men denna typ av aktivitet ämnar framförallt stärka aktörsbanden gentemot externa aktörer vilket då inte stärker det konstruerade nätverket i första hand.

Fokus tycks ligga på att affärer skapas för nätverkets medlemmar och inte var de skapas. För att skapa affärer delar nätverkets medlemmar aktiviteter för att öka sin synlighet vilket också ökar trovärdigheten gentemot de externa aktörerna. Studien tyder på att det framförallt är aktörsbanden som leder till affärer och därför har störst potential till djupare relationer och stärkta nätverk finnas mellan de konstruerade nätverken och de externa aktörerna.

Arbetet med KBEN har en stärkande effekt för nätverket och skapar möjligheter att ytterligare fördjupa relationerna men om inga affärer uppstår begränsas nätverkets styrka. De möjligheter som finns hänförs till medlemmarnas interaktioner under informella former där de lär känna varandra men också att de kan dela t.ex. marknadsföring. Även om dessa möjligheter finns ligger det inte under nätverkets huvudsakliga fokus. Nätverket är därför baserat på resursbindningar men utifrån de bindningarna kan aktivitetslänkar och aktörsband uppstå. I vilken utsträckning fler lager involveras i relationen är avgörande för hur starka relationerna inom nätverket faktiskt blir. Utifrån uppsatsens empiriska diskussion kan vi inte uttyda hur pass starka kopplingarna är men det faktum att en koordinator behövs för att hålla KBEN vid liv är ett tecken på att aktörerna inte har så starka band, bindningar och länkar mellan varandra.

Därav kan frågan ställas om lokaliseringen i Kista verkligen är av så stor betydelse, eller om det är företagens egna nätverk som är viktiga. Speciellt kan man uttyda detta genom nätverket SCBN, där det inte finns något krav på att företagen ska vara etablerade i Kista. Det går att uttyda att det skett en viss förändring hos KSC AB vad gäller målet med nätverksbyggandet, där det från början var tänkt att få företagen att interagera med varandra inom klustret, har det sedan blivit mer fokus på att hjälpa företagen med att få kontakt med externa aktörer. I likhet med vad Sandberg (2007) kom fram till, så var företagens enskilda nätverk viktigare än den geografiska