Vårdpersonals erfarenheter av mötet med barn som lever med övervikt
En litteraturstudie
Författare: Handledare: Anja Saletti
Elin Törngren Olof Bons
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator: Elisa Jobs Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Övervikt bland barn och unga är ett växande problem i dagens samhälle.
Gemensamt grundar sig detta i en förändrad viktnorm samt ett ökat kaloriintag. Detta leder till nedsatt fysisk och psykisk hälsa bland patientgruppen vilket ökar behovet av kunskap för vårdpersonal i mötet med barn som lever med övervikt.
Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter från möten med barn (2-18 år) och föräldrar till barn som lever med övervikt inom primärvården.
Metod: En allmän litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats baserat på 11 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL.
Resultat: Fyra kategorier urskildes ur erfarenheterna; rädsla, kunskapsbrist, hinder vid behandling och verktyg. Rädslan grundades i en oro över att stigmatisera barnets vikt samt att svika barnet och familjens tillit till sjukvården. Kunskapsbrist upplevdes i form av en
begränsning gällande diagnostisering och behandlingsmöjligheter. Hinder vid behandling grundades i en bristande självinsikt angående övervikten och därmed begränsad motivation till förändring. Verktyg och metoder belystes för att underlätta att inleda diskussionen och arbetet med övervikten.
Slutsats: Mötet med barn som lever med övervikt samt deras föräldrar är en komplex situation som innehåller flera rädslor och hinder för vårdpersonalen. För att underlätta mötet krävs en ökad kunskap hos vårdpersonal, adekvata verktyg samt individanpassning för att nå ett lyckat vårdresultat.
Nyckelord: Barn, övervikt, vårdpersonal, hinder, kommunikation
ABSTRACT
Background: Overweight among children is a growing issue in today's society. This issue is based on a changed weight standard and an increased intake of calories. This leads to an impaired physical and mental health among the patient group which increases the need of knowledge for healthcare professionals that encounter overweight children.
Purpose: The aim for this study was to examine the experiences of healthcare professionals from meetings within primary care with overweight children (2-18 years) and their parents.
Method: A literature study with a descriptive design and qualitative approach based on 11 qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.
Findings: Four categories were distinguished from the experience; fear, lack of knowledge, obstacles within treatment and tools. The fear was founded in a concern about stigmatizing the child's weight and betraying the child and family's trust to healthcare. A lack of
knowledge was experienced in terms of limitation regarding diagnosis and treatment options.
Obstacles within treatment was based on a lack of self-awareness regarding the issue and therefore limited motivation for change. Tools and methods were highlighted to facilitate discussions and treatments regarding the overweight issue.
Conclusion: The meeting with overweight children and their parents is a complex task that contains several fears and obstacles for the healthcare professionals. This situation requires an increased knowledge among the healthcare professionals, adequate tools and individual adaptation for a successful treatment.
Keywords: child, overweight, health professionals, obstacles, communication.
Innehållsförteckning
Bakgrund)...)1!
Vad definierar övervikt och fetma hos barn ... 1!
Orsaker till ökad viktuppgång bland barn och unga ... 1!
Barnavårdscentraler, vårdcentraler & familjecentrerad vård ... 2!
Bemötande och dess påverkan på patienten ... 2!
Bristerna vid mötet ... 3!
Teoretisk)referensram)...)3!
Problemformulering)...)4!
Syfte)...)4!
Metod)...)4!
Design)...)4!
Sökstrategi)...)4!
Inklusionskriterier ... 5!
Exklusionskriterier ... 5!
Sökord ... 5!
Tillvägagångssätt ... 5!
Bearbetning)och)analys)...)6!
Kvalitetsanalys)...)6!
Resultatanalys)...)7!
Forskningsetiska)överväganden)...)7!
Resultat)...)8!
Rädsla)...)8!
Stigmatisering av barnet ... 9!
Skadad tillit ... 9!
Kunskapsbrist)...)9!
Hinder)vid)behandling)...)10!
Hinder vid behandling av patienten ... 10!
Hinder vid föräldrars involvering ... 11!
Verktyg)under)samtalet...)12!
Närma sig ämnet ... 12!
Skapa en förståelse för barnets övervikt ... 12!
Arbeta med övervikten ... 13!
Diskussion)...)15!
Rädsla ... 15!
Kunskapsbrist ... 16!
Hinder vid behandling ... 16!
Verktyg i samtalet ... 17!
Anknytning till den teoretiska referensramen ... 17!
Samhällsrelevans ... 19!
Metoddiskussion)...)19!
Metod och design ... 19!
Sökstrategi ... 19!
Inklusions- och exklusionskriterier ... 20!
Kvalitetsgranskning ... 20!
Analysmetod ... 20!
Forskningsbehov ... 21!
Slutsats)...)21!
REFERENSER)...)22!
Bilagor)...)1!
Bilaga)1:)Artikelmartris)...)1!
Bilaga)2:)SBU:s)(2014))granskningsmall)för)kvalitativa)artiklar...)1!
1 Bakgrund
Övervikt och fetma bland barn och unga är idag ett växande problem i vårt samhälle. Detta är inte ett fenomen som enbart drabbat Sverige utan ett mönster som visar sig i större delar av världen. Enligt World Health Organisation, WHO (2020) lever 340 miljoner(18%) barn och unga mellan 5-19 års ålder med övervikt eller fetma i hela världen. I Sverige visar studier gjorda på mitten av 2000-talet att övervikt förekom hos 20% av alla fyraåringar varav 4-5%
av dessa led av fetma. Vid studier baserade på barn i tio års ålder vid samma tidpunkt var 20- 25% överviktiga och tre procent av dessa led av fetma (Region Uppsala, 2017). Att antalet barn som lever med övervikt och fetma stiger, ökar inte bara risken för följdsjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar eller diabetes 2, utan drabbar även dessa både psykiskt och socialt (Folkhälsomyndigheten, 2017; Kopelman, 2007; Ernst et al., 1997). En studie av (Gow et al,.
2020;Sahoo et al., 2015) visar att övervikt och fetma hos barn och unga har många
konsekvenser på den psykiska hälsan. Påföljder är bland annat ett sämre självförtroende samt en ökad risk att utveckla ätstörningar och depression än de barn som lever med en hälsosam vikt. Utöver de somatiska och psykiska följderna som drabbar individen bidrar även övervikt och fetma till en stor kostnad för samhället. Enligt folkhälsomyndigheten kostar enbart fetma samhället 70 miljarder kronor varje år (Folkhälsomyndigheten, 2017).
Vad definierar övervikt och fetma hos barn
Vid övervikt och fetma hos barn används inte samma definitioner som hos vuxna då BMI är oberoende av ålder och kön. Hos barn används därför den internationella beräkningen Iso- BMI där dessa faktorer tas i beaktande. Iso-BMI över 25 påvisar på övervikt och ett Iso-BMI över 30 motsvarar fetma (Cole, Flegal, Nicholls & Jackson, 2007). För att mäta ett barns hälsoutveckling används tillväxtkurvan som ett verktyg där vårdpersonalen via ett diagram visar hur ett barns utveckling förhåller sig till resten av populationen. De faktorer som mäts är längd, vikt samt huvudomfång (Derwig, 2020).
Orsaker till ökad viktuppgång bland barn och unga
Varför övervikt och fetma har ökat bland barn och unga har många orsaker. Andersson och Fransson (2011) beskriver i sin rapport bidragande faktorer till viktökningen i dagens samhälle. En orsak de tar upp är de sjunkande priserna på matvaror samtidigt som
tillgängligheten ökar. Detta i samband med dagens viktnorm och hur den förändrats genom
2 tiderna. Idag förespråkas en “trivselvikt” snarare än den “hälsosamma” vikten och gränsen för att betrakta sig som överviktig har förskjutits uppåt. Den mer liberala synen på ett par extra kilon som även beskrivs av Burke och medarbetare(2012) som i sin tur bidragit till ett ökat genomsnittligt BMI i samhället. En annan faktor till ökad viktuppgång bland barn och unga i samhället är digitaliseringen som skett. Tv, datorer och mobiler är produkter som utvecklas kontinuerligt och tar allt mer utrymme i våra liv. En studie av Robinson och medarbetare (2017) visar att barn som spenderar mycket tid framför skärmar har en hög benägenhet att utveckla övervikt och fetma. Den främsta orsaken till detta är att dessa barn har en genomsnittligt högre energiintag än barn som spenderar mindre tid framför skärmar.
Ökat energiintaget i samband med en minskad rörlighet anser WHO (2020) vara orsaken till den ökande populationen av människor som lever med övervikt i samhället.
Barnavårdscentraler, vårdcentraler & familjecentrerad vård
Barnavårdscentralen består till stor del av barnsjuksköterskor, distriktssjuksköterskor samt läkare med pediatrisk inriktning. Barnavårdscentralers uppgift är att genomföra
hälsokontroller av barn från födseln fram till skolstart samt erbjuda vaccination till barnet och eventuella råd till vårdnadshavaren. När barnet börjar skolan tar skolhälsovården över
hälsokontrollerna och arbetar parallellt med vårdcentraler (Blennow, Hjern, Ludvigsson, Söder & Wettergren, 2016). Familjecentrerad vård är en central del gällande pediatrisk omvårdnad. Denna typ av vård baseras på en samverkan mellan vårdpersonal, patient samt familj där alla involveras i planering, utförande samt utvärdering av barnets vård. För att uppnå detta krävs det att familjen själv ska processa informationen de fått av vårdpersonalen.
(Hunter, Pratt & Shields, 2006). Hälso- och sjukvårdspersonal (vårdpersonal) definieras enligt Socialstyrelsen (2015) som verksam personal medverkande i patienters hälsa och sjukvård på sjukhus och andra vårdinrättningar. En stor del av vårdpersonalen vid mötet inom primärvården består av olika sjuksköterskeprofessioner.
Bemötande och dess påverkan på patienten
Enligt Sandman, L. & Kjellström, S. (2015) ska vårdpersonal bemöta patienter med respekt och värdighet oberoende av sjukdom eller andra bakomliggande faktorer. Effekten av att bemöta patienter på ett nedlåtande sätt leder till ett minskat förtroende för vårdpersonal och att patienterna slutar söka vård även fast de har ett kvarvarande behov (Phelan, S. M. et al., 2015). Coyne I, Gallagher (2011) påvisar att kommunikationen med barn kunde variera till stor grad beroende på hur mycket barnet ville involvera sig i sina hälsorelaterade beslut.
3 Detta gör det måste finnas en förståelse för när och hur barn vill involveras i deras egen vård.
När barn och unga vill engagera sig i sin egen vård finns en vinst i att upprätta en stark relation genom att respektera patientens åsikter eller kunna undanhålla viss information i förtroende av patienten (Klostermann 2005).
Bristerna vid mötet
En Studie av Hansen och medarbetare (2016) beskriver betydelsen av att informera barnet om övervikt då detta leder till större chans för viktförändring. I samma studie påtalas även en brist i kommunikationen mellan vårdpersonalen och familjen. En bristande kommunikation leder till att andelen familjer som informeras om deras barns övervikt minskar. Dessa
problem leder till att en lägre procent av de barn som lever med övervikt diagnostiseras eller informeras om deras tillstånd (O'Brien, Holubkov & Reis 2004; Hansen et al.,2016;Michie 2007). Av den vårdpersonal som informerar patienten uppger 52% av läkare och 28% av sjuksköterskor att de upplever en rädsla över att informera patienten och dess familj angående övervikt eller fetma (Michie 2007). Denna rädsla grundas i en kunskapsbrist som
vårdpersonal upplever att de har inom området (Michie 2007). Vid de tillfällen där övervikt diskuteras med patienten fokuserar vårdpersonal på barnets matvanor och åsidosätter deras aktivitetsnivåer vilket kan ha en negativ inverkan då aktivitetsnivå är en betydelsefull faktor att inkludera vid barns viktbehandling (Bocquir et al., 2005;WHO 2020). En studie av Story och medarbetare (2002) ser dessa problemområden gällande kommunikation som ett bevis på att vårdpersonal behöver en ökad förståelse inför mötet med barn som lever med övervikt.
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensram som nyttjats i studien är Dorothea Orem “Self-Care Deficit Nursing Theory” vilket i sig är uppdelad i tre olika dimensioner av en teori, egenvårdsteorin, teorin om bristande egenvård och teorin om omvårdnadssystem (i Hartweg & Fleck, 2010).
Av dessa tre dimensioner är egenvårdsteorin den mest relevanta.
Egenvårdsteorin beskriver egenvård på två olika sätt. Det ena sättet går ut på att patienten själv får utföra egenvården och det andra sättet handlar om beroende egenvård vilket går ut på att patienten är beroende av någon annan för att kunna utföra egenvården. Ett tydligt exempel på beroende egenvård är barn då vårdnadshavaren måste utföra egenvården till vårdnadstagaren om barnet inte kan utföra det själv. För att uppnå egenvård skriver Hartweg
& Fleck (2010) att Orems teori grundas i att patienten först bör uppskatta vad som kan utföras
4 och sedan vad som borde utföras. Efter att detta uträttats kan patienten avslutningsvis
genomföra egenvården (i Hartweg & Fleck, 2010).
Problemformulering
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett hälsoproblem som ökar i Sverige. Det är viktigt att vårdpersonalen bemöter patienterna med respekt och värdighet trots sjukdom då vårdresultatet kan speglas av mötet. Bemötandet kan påverka patientens förtroende för sjukvården samt inställning till att söka vård oberoende om det finns ett behov eller inte. Det upplevs finnas en kunskapsbrist gällande bemötande och rådgivning av barn som lever med övervikt. Detta skapar ett behov av litteraturöversikt inom området för att kunna bemöta patientgruppen med en fördjupad kunskap angående mötet. Bemötandet kan i sin tur leda till en förbättrad relation mellan vårdtagare och vårdpersonal vilket är fördelaktigt för att kunna främja god hälsa hos patienten.
Syfte
Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter från möten med barn (2-18 år) och föräldrar till barn som lever med övervikt inom primärvården.
Metod Design
För att besvara syftet användes en allmän kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande design.
Sökstrategi
Datasökningen utfördes på Pubmed och CINAHL för att hitta artiklar som besvarade studiens syfte. Databaserna Pubmed och CINAHL valdes då dessa är de mest omfattande inom
vårdvetenskap. De sökord som användes var: Child, overweight, nursing care/primary care, qualitative research. Sökorden kontrollerades mot Karolinska Institutets databas för MeSH- termer för att säkerställa att orden är relevanta för forskningsområdet (Tabell 1).
5 Inklusionskriterier
Studien grundades på kvalitativa originalartiklar som var publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Originalartiklarna skulle ha granskats och vara tillgängliga från Uppsala universitets databas samt ha publicerats mellan år 2000 och 2020. Studierna skulle även ha granskats av en etisk kommitté eller föra ett tydligt etiskt resonemang. Författarna skulle ha diskuterat studiens svagheter eller felkällor. Studierna skulle även handla om barn mellan 0-18 år med övervikt eller fetma. Artiklarna skulle vara relevanta för att besvara syftet i denna studie.
Samtliga kvalitativa artiklar inkluderades oberoende av vilken metod som användes i artiklarna.
Exklusionskriterier
Artiklar rörande barn med sjukdomar som påverkar matintaget såsom bulimi nervosa, hetsätningsstörning eller ospecificerad ätstörning exkluderades från studien. Även översiktsartiklar samt artiklar med mixad metod exkluderades.
Sökord
Sökorden som användes var: child, overweight, nursing care, primary care qualitative research tillsammans med den booleska termen AND (Tabell 1).
Tillvägagångssätt
En preliminär sökning utfördes i syfte av att skapa en överblick om datamängden inom området. Resultat sökningen (Tabell 1) visar vilken ordning sökningen utfördes. Den preliminära sökningen i PubMed resulterade i 85 artiklar och den preliminära sökningen i CINAHL resulterade i sex artiklar. Artiklarnas titlar granskades gemensamt för att undersöka ifall dessa bevarade den aktuella studiens syfte. Efter titelgranskning valdes 28 artiklar av PubMed-sökningen och fem artiklar av CINAHL-sökningen för granskning av abstract.
Abstracten gav en kondenserad bild av artiklarna och dess syfte. Sexton artiklars abstract från PubMed-sökningen och tre stycken från CINAHL-sökningen besvarade hela eller delar av litteraturöversikten syfte samt inklusions- och exklusionskriterier och lästes därmed i fulltext.
Efter att artiklarna lästes i fulltext samt kvalitetsgranskades valdes nio artiklar från PubMed och två stycken från CINAHL att inkluderas i studien.
6 Tabell 1. Resultat sökning
Databas,
#sökning nr
Sökord Filter Antal träffar Antal utvalda efter titel
Antal utvalda efter
granskad abstract.
(Antal dubbletter)
Antal valda artiklar till resultatet
PubMed #1 child AND overweight AND nursing care AND qualitative research
Publicerade mellan 2000- 2020, Tillgängligt abstract, Fulltext, Människor,
85 28 16
(0)
9
CINAHL #2 child AND overweight AND nursing care AND qualitative research
Publicerade mellan 2000- 2020, Tillgängligt abstract, Fulltext,
6 5 3
(2) 2
Totalt antal =91 =33 =19
(=2) =11
Bearbetning och analys
Titel granskades av båda författarna baserat på om det besvarade litteraturöversiktens syfte.
Gällande de artiklar vars titel besvarade studiens syfte granskades abstract av båda
författarna. Totalt valdes 25 artiklar ut varav 6 var dubbletter och därav exkluderades. Dessa 19 artiklar granskades enskilt av författarna enligt litteraturöversiktens
inklusions/exklusionskriterier samt SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar (Bilaga 2).
Elva artiklar valdes att inkluderas i studien efter den slutgiltiga granskningen då åtta stycken exkluderades då de ej ansågs besvara studiens syfte.
Kvalitetsanalys
Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes utifrån SBU:s (2014) granskningsmall som utvecklats för att kunna bedöma kvalitén av kvalitativa studier. Denna granskningsmall bedömer syfte, urval, datainsamlingsmetod, resultat och analys. Granskningsmallen består av 21 frågor såsom “Är resultatet överförbart till liknande sammanhang (kontext)?” där
granskaren sedan kan svara “Ja”, “Nej”, “Oklart” eller “Ej tillämpligt”. SBU värdesätter inte frågorna i granskningsmallen men för att kunna replikera resultatet till studien valdes svaret
“ja” att värdesättas till en poäng, “oklart” eller “ej tillämpligt” att värdesättas till en halv
7 poäng och “nej” att värdesättas till noll poäng. De artiklar som summerades till 15-21 poäng ansågs vara en studie av hög kvalité, 10-15 poäng ansågs vara en studie av medelhög kvalité och <10 poäng ansågs vara en studie av låg kvalité. Poänggränserna bestämdes efter
gemensam granskning av de två första artiklarna. Författarna kom då fram till att
poängsättningen i förhållanden till kraven gällande artiklarnas kvalité ansågs lämpliga. Dessa gränser bestämdes av författarna denna litteraturöversikt användes endast studier av hög och medelhög kvalité. Ingen av de studier som granskades ansågs vara av låg kvalité (Bilaga 2).
Resultatanalys
De artiklar som valdes ut till studien granskades noggrant och analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2008) analysmetod. Detta innebar att författarna valde ut de delar av artiklarnas resultat som besvarade den aktuella studiens syfte. Därefter analyserades de belysta delarna gemensamt av författarna för att sedan dela in dessa i grupper som i sin tur bildade kategorier och underkategorier. Deltagarnas intryck och upplevelser i de olika studierna analyserades och jämfördes grundligt. Erfarenheterna från studierna
sammanställdes och presenterades i tabellform och därefter förkortades samt sorterades resultatet i olika kategorier som besvarade studiens syfte och förtydligades sedan i fritext.
Forskningsetiska överväganden
Artiklarna som inkluderades i studien har genomgått granskning av en etisk kommitté eller innehåller ett tydligt etiskt resonemang. Detta var för att kunna säkerställa att materialet i studien skulle följa de forskningsetiska riktlinjer som finns enligt Forsberg och Wengström (2008). Litteratursökningen är transparant och samtliga artiklar som påträffas i sökningen inkluderades om deras resultat besvarade litteraturöversiktens syfte samt dess kriterier. Ett objektivt förhållningssätt och exkludering av eventuella förförståelser hos författarna har eftersträvats under arbetets gång.
8 Resultat
Under resultatet sammanställdes utfallet av elva kvalitativa originalartiklar. Studierna var genomförda i sex länder; Australien, USA, Sverige, Norge, Storbritannien och Danmark.
Totalt intervjuades 167 personer med olika professioner inom hälso- och sjukvård. Samtliga av de elva artiklarna ansågs vara av hög eller medelhög kvalité efter granskning.
Datainsamlingen resulterade i en övergripande analys där fem kategorier skapades; Rädsla, förtroende, kunskapsbrist, verktyg i samtalet och föräldrarnas engagemang. Vid slutgiltig analys reducerades antalet kategorier till fyra och totalt sju kategorier skapades (Tabell 2).
Dessa kategorier och underkategorier användes för att förtydliga resultatet i löpande text.
Tabell 2. Kategorisering av resultat
Kategorier Underkategorier
Rädsla -Stigmatisering av barnet
-Skadad tillit
Kunskapsbrist -
Hinder vid behandling -Hinder vid behandling av patienten
-Hinder vid föräldrarnas involvering
Verktyg i samtalet -Närma sig ämnet
-Skapa en förståelse för barnets övervikt -Arbeta med övervikt
Rädsla
Av den vårdpersonal studien grundades på var rädsla en återkommande erfarenheter vid mötet med barn som lever med övervikt (Davidson, Vidgen, Denney-Wilson & Daniels L., 2019; , Helseth, Riiser , Holmberg Fagerlund, Misvær & Glavin., 2017; , Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede ., 2014; , Müllersdorf, Zuccato, Nimborg & Eriksson., 2009; , Isma, Bramhagen, Ahlstrom, Östman & Dykes., 2013; , Sjunnestrand, Nordin, Eli, Nowicka
& Ek., 2019). Kategorin rädsla utgår från två olika underkategorier; Stigmatisering av barnet och skadad tillit. Stigmatisering av barnet inriktar sig på att vårdpersonal känner en rädsla över att skapa ett problem hos barnet som tidigare inte existerat. Skadad tillit fokuserar på rädslan att förstöra den relation som byggts upp genom att diskutera ämnet på felaktigt sätt.
9 Stigmatisering av barnet
En rädsla som uttrycks var att problematisera eller stigmatisera vikten hos barnet och på så sätt skapa ett problem som tidigare inte funnits (Helseth et al., 2017; Høstgaard et al., 2014).
Vårdpersonal beskrev ett dilemma där de antingen kunde skada barnets självbild genom att förmedla informationen angående övervikt eller att undvika ämnet och informationen om hälsoriskerna med övervikt inte förmedlas till barnet (Høstgaard et al., 2014). Rädsla lyftes också fram över att barnet kunde tolka rådgivning kring övervikt på fel sätt och istället känna sig anklagad och eventuellt utveckla en ätstörning (Helseth et al., 2017).
Skadad tillit
Tillit ansågs vara viktigt för att både barnet och föräldrarna ska känna förtroende för vårdpersonalen när information angående övervikt förmedlas till familjen (Edvardsson, Edvardsson & Hörnsten, 2009). En oro som vårdgivarna diskuterade (Davidson et al., 2019;
Müllersdorf et al., 2009; Isma et al., 2013; Sjunnestrand et al., 2013) var rädslan av att skada patienten och föräldrarnas tillit till vårdpersonalen och sjukvården genom att diskutera vårdtagarens vikt som en hälsorisk eller sjukdom. En del vårdpersonal uppgav att de hellre underhöll en bra relation med patientens familj och därmed undvek att diskutera barnets övervikt än att riskera att kränka familjen och därmed äventyra deras tillit till vården (Edvardsson et al., 2009). Vårdpersonal uppgav även en rädsla att föräldrar skulle uppfatta vårdpersonals ton dömande när barnets vikt kommer på tal, och därmed påverka hur de följer de råd som ges samt tilliten till sjukvården i andra hälsofrågor (Isma et al., 2013). En annan erfarenhet var vårdpersonalens rädsla av att skada relationen och tilliten till patienten genom att diskutera information tillsammans med föräldrarna som ursprungligen tagits upp vid det individuella mötet med patienten (Müllersdorf et al., 2009).
Kunskapsbrist
Vårdpersonalen beskrev att kunskapsbrist inför diskussionen kring övervikt var en av de faktorer som kunde försvåra mötet med barnet. Denna kategori ansågs inte behöva underkategorier då samtliga erfarenheter gällande kunskapsbrister kunde beskrivas under kategorin kunskapsbrist. Kunskapsbristen ledde till färre behandlingsmöjligheter samt en oro hos vårdpersonal över att feldiagnostisera eller av misstag förbise barn i behov av behandling av sin övervikt.
10 Vårdpersonal upplevde en kunskapsbrist gällande mötet där övervikt diskuteras med barn (Turner, Owen & Watson, 2016; Müllersdorf et al., 2009; Isma et al., 2013; Sjunnestrand et al., 2013). Detta skapade en osäkerhet hos vårdpersonal att diskutera barnets vikt (Isma et al., 2013; Sjunnestrand et al., 2013). En kunskapsbrist som kunde urskiljas var angående
diagnostik och vid vilken vikt ett barn definieras att leva med övervikt (Turner et al., 2016).
Utöver det beskrevs även en kunskapsbrist inom vilka hälsorisker som kommer till följd av övervikt, vart vårdpersonal kan hänvisa barnet för fortsatta interventioner samt vilka
hjälpmedel som kan underlätta arbetet med överviktsproblematik (Turner et al., 2016; Isma et al., 2013; Sjunnestrand et al., 2013). En del vårdpersonal uppgav att kunskapsbristen ledde till försämrad vård då okunskapen utmynnade i att de metoder vårdpersonal ansåg som mest effektiva ej kunde tillämpas för att stanna upp eller minska viktökningen hos patienten (Müllersdorf et al., 2009).
Hinder vid behandling
Ett återkommande ämne vårdpersonal beskrev var olika hinder gällande samarbetet mellan vårdpersonal och patient/förälder som krävdes för en lyckad behandling. Erfarenheterna av detta delades upp i två underkategorier; Hinder vid behandling av patienten och hinder vid föräldrars involvering. Vid båda underkategorierna var det mest förekommande hindret en brist i självinsikt vilket ledde till en lägre motivation att genomföra de förändringar som krävdes. Den otillräckliga motivationen försvårade i sin tur grundpelaren till en lyckad behandling vilket var samarbetet mellan vårdpersonal och patienten/föräldrarna
Hinder vid behandling av patienten
Olika hinder lyftes fram för att utveckla ett bra samarbete mellan patient och vårdpersonal och därmed nå en lyckad behandling. En faktor som försvårade samarbetet var en brist av självinsikt hos patienten där hen inte såg problematiken med sin vikt och därmed saknade tillräcklig motivation till förändring (Høstgaard et al., 2014; Müllersdorf et al., 2009). I dessa situationer uppgav vårdpersonal att det var bättre att lämna ämnet och fokusera på
interventioner hos de patienter som påvisade motivation till förändring (Müllersdorf et al., 2009).
‘It is not possible to reach everybody so it is better to concentrate on the ones you can reach. Sometimes you just can’t do anymore – you cannot move mountains’
(Müllersdorf et al., 2009)
11 Vårdpersonal fann en större utmaning i att utveckla ett bra samarbete med barn där
övervikten lett psykisk ohälsa och låg självkänsla. Tillståndet kunde nämligen leda till att barnen brast i sin motivation till förändring och saknade ork att genomföra de råd som rekommenderas såsom fysisk aktivitet (Thorstensson, Blomgren, Sundler & Larsson, 2017).
En annan faktor som kunde försvåra samarbetet med patienten var barn och ungas brist gällande impulskontroll vilket kunde leda till att de restriktioner som gavs inte följdes och hade sämre effekt (Høstgaard et al., 2014).
Hinder vid föräldrars involvering
En stor del av vårdpersonalen var överens om betydelsen av ett gott samarbete med
patientens föräldrar för att nå bästa möjliga vårdresultat (Thorstensson et al., 2017; Høstgaard et al., 2014; Müllersdorf et al., 2009; Isma et al., 2013). En erfarenhet som diskuterades av vårdpersonal var svårigheter med att involvera familjen i interventioner när föräldrarna inte insåg problematiken med barnets vikt (Davidson et al., 2019; Thorstensson et al., 2017;
Turner et al., 2016; Høstgaard et al., 2014). En del vårdpersonal uppgav att dessa situationer hade en tendens att leda till oönskad respons i form av att familjen kände sig obekväm och bevakad när ämnet diskuterades (Davidson et al., 2019). En annan svår situation för
vårdpersonalen var när barnet uttryckte ett missnöje över sin vikt och visade motivation till förändring men att föräldrarna inte insåg allvaret och därmed brast i den motivation som krävdes för att genomföra de förändringar som var nödvändiga i familjen (Thorstensson et al., 2017; Høstgaard et al., 2014). En erfarenhet som upplevdes av vårdpersonal var en ökad oro över att diskutera barnets vikt när föräldrarna till barnet själva levde med övervikt (Davidson et al., 2019; Sjunnestrand et al., 2013; Edvardsson et al., 2009). En del vårdpersonal uppgav att det var svårt att diskutera ämnet utan att få känslan av att de förolämpade föräldrarnas egna vikt (Davidson et al., 2019; Edvardsson et al., 2009). Andra vårdpersonal hade dessutom erfarenheten av att föräldrarna hade svårare att inse
problematiken gällande sitt barns vikt när de själva levde med övervikt (Sjunnestrand et al., 2013). En faktor som hade tendens att försvåra samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal var även kulturella skillnader då vissa kulturer hade ett annorlunda ideal gällande kroppsvikt vilket kunde påverka föräldrarnas förmåga att inse hälsoriskerna med övervikt och därmed deras motivation till förändring (Edvardsson et al., 2009).
12 Verktyg under samtalet
En stor del av vårdpersonalen förmedlade sina erfarenheter gällande verktyg som kunde förenkla samtalet med patienten och familjen. Dessa erfarenheter och verktyg delades sedan upp i tre olika delar av mötet; Närma sig ämnet, Skapa en förståelse för barnets övervikt samt Arbeta med övervikten. Dessa underkategorier fokuserar på hur och när vårdpersonal ska ta upp ämnet övervikt i mötet, hur vårdpersonalen kunde få alla inblandade att förstå vad som förmedlas samt erfarenheter av hur vårdpersonal kan gå tillväga för att förändra
viktsituationen.
Närma sig ämnet
Ett komplicerat område enligt vårdpersonalen var hur ämnet övervikt skulle komma till tals i de olika samtalen med patienten och föräldrarna. Vårdpersonal hade erfarenheten av att det var viktigt att hitta rätt tillfälle att påbörja diskussionen med patienten och familjen. Ett bra tillfälle för att diskutera barnets vikt var när familjen befann sig i en lugn och stabil
livssituation. Ett annat bra tillfälle var att göra det vid icke-viktrelaterade vårdbesök gällande andra sjukdomar såsom diabetes- eller astma där övervikten kunde öka komplikationsrisken för grundsjukdomen (Davidson et al., 2019; Baker Powell, Keehner Engelke & Neil, 2018;
Sjunnestrand et al., 2013). Det fanns även ett stort fokus på att patienten och föräldrarna borde ha en stor tillit till vårdpersonalen innan diskussionen om övervikt ansågs vara lämplig att påbörjas. För att behålla den tillit som byggts upp mellan vårdpersonal och patient
tillsammans med föräldrarna var det viktigt att vårdpersonal närmade sig ämnet på ett respektfullt och varsamt sätt. Ett respektfullt och varsamt sätt handlade om vara försiktigt med de ord som valdes när ämnet presenterades samt att inleda diskussionen gällande vikt på ett allmänt plan för att sedan smalna av samtalet till patientens situation (Müllersdorf et al., 2009; Edvardsson et al., 2009).
Skapa en förståelse för barnets övervikt
När diskussionen väl kom till tals upplevdes det vara viktigt hur vårdpersonal presenterade att patienten levde med övervikt . Ett av de verktyg som var återkommande i erfarenheterna var att använda sig utav tillväxtkurvan. Detta genom att först förklara för patienten och
föräldrarna hur tillväxtkurvan användes för att sedan låta familjen själv placera patientens vikt på kurvan (Thorstensson et al., 2017; Høstgaard et al., 2014; Müllersdorf et al., 2009).
Detta gav patienten och föräldrarna möjligheten att själva förstå att patientens vikt befann sig
13 utanför de hälsosamma referenserna. Tillväxtkurvan bidrog även till att många patienter och föräldrar fick en bättre förståelse för att bedömningen var objektiv och inte influerad av den person som påbörjade diskussionen (Harder, Andersson & Golsäter, 2019). En annan erfarenhet som visade bra effekt var en öppen dialog mellan föräldrar och barn där de tillsammans med vårdpersonal reflekterade kring tankar gällande övervikt för att skapa en gemensam förståelse av problemet med vikten (Harder et al., 2010). Tillsammans med dessa metoder ansåg vårdpersonal att språket även var en viktig faktor gällande att skapa en förståelse hos föräldrarna för barnets övervikt. Detta handlade om att undvika laddade ord samt att försöka förmildra situationen, ett exempel var: “ditt barn lever med övervikt enligt det här diagrammet” istället för “Ditt barn har fetma” (Edvardsson et al., 2009).
“I suppose I’m really careful about using that word ‘obese’. I’ll usually– I probably would never say, ‘Your child is obese.’ I would say, ‘He’s overweight according to this chart.” (Edvardsson et al., 2009)
Arbeta med övervikten
När alla parter var samförstånd angående patientens övervikt fanns det ett flertal metoder vårdpersonal använde sig av för att arbeta med problematiken och främjandet av en hälsosam vikt. För att genomföra detta var det viktigt att vårdpersonal såg till hela familjen och
individanpassade de åtgärder som rekommenderades (Müllersdorf et al., 2009; Harder et al., 2010). En strategi vårdpersonal använde sig av var att söka information om det som
upplevdes vara onormalt i barnets beteende såsom att äta godis i veckorna eller att äta flera portioner vid varje måltid. Detta gav vårdpersonal information om vad behövdes för att planera en strategi om vad som skulle förändras i barnets och familjens beteende
(Thorstensson et al., 2017; Harder et al., 2010). För upprätthålla förändringarna långsiktigt ansåg vårdpersonal att rekommendationer och förändringar skulle införas stegvis med kortsiktiga mål för att bibehålla barnets motivation till förändring under hela processen. En metod som upplevdes effektiv för att vidta förändringar hos både barnet och föräldrarna var enligt vårdpersonal motiverande samtal. Denna metod förstärker barnet och familjens motivation till förändring och kunde därför underlätta omställningen (Thorstensson et al., 2017; Müllersdorf et al., 2009). För att förenkla uppföljningen ansågs tillväxtkurvan vara en effektiv metod för att utvärdera olika interventioners effekt på barnets vikt eller viktökning
14 (Harder et al., 2010; Edvardsson et al., 2009). Detta genom att tillväxtkurvan visualiserade viktförändringen på ett lättförståeligt sätt för både patienten och föräldrarna.
15 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals erfarenheter från möten med barn och unga som lever med övervikt eller fetma inom primärvården. Att diskutera övervikt med barn och unga var ett känsligt ämne och ett möte alla deltagare fann extra utmanande. Första kategorin som urskildes i resultatet var rädsla vilket belyste vårdpersonals oro över att skada tilliten i relationen till patienten samt rädslan att skapa ett stigma. Andra kategorin handlade om vårdpersonalens kunskapsbrister inför diskussionen kring övervikt vilket var en faktor som kunde försvåra mötet med barnet. Den tredje kategorin inriktade sig på de hinder vårdpersonal hade erfarenhet av gällande mötet där ett tydligt hinder som yttrades var en bristande självinsikt av både patient och förälder. Den sista kategorin fördjupade sig i verktyg vårdpersonal kunde använda sig av för att påbörja diskussionen och arbetet med övervikten hos patienten. Diskussionen följer ordningen av den kategoriserade uppdelningen som skapats i resultatet.
Rädsla
En av de rädslor som lyftes fram av vårdpersonal var att skada tilliten i relationen genom att föra fram information om övervikten på ett felaktigt sätt. Detta stöds av att ett nedlåtande bemötande kan ha en negativ effekt på förtroendet till vårdpersonal (Phelan, S. M. et al., 2015). Ett etiskt dilemma blir tydligt då Hansen, Duncan, Baidal, Hill, Turner & Zhang (2016) visar att barn och ungdomar som blir informerade av vårdpersonal gällande sin övervikt har en större chans med lyckad behandling i jämförelse med de barn som inte får någon information. Vårdpersonals dilemma mellan risken att skada relationen till patienten och dess tillit eller komplikationer från att fortsätta leva med övervikt, ger insikt i
svårigheterna vårdpersonal skulle behöva stöd i att hantera i sitt arbete gällande barn med övervikt.
Det sammanfattade resultatet visade även att vårdpersonal upplevde en rädsla över risken att förstöra barnets tillit till sjukvården. Detta grundades i när vårdpersonal förde vidare privat information från det enskilda mötet med barnet till föräldrarna. Coyne och Gallagher(2011) påvisar att barns vilja till att påverka och delta i sin egenvård skiljer sig mellan olika
individer. Denna sammankoppling skapade insikt i vårdpersonalens utmaning gällande valet ifall föräldrarna borde inkluderas i frågan om övervikt eller inte. En felbedömning gällande delaktig kunde med stor sannolikhet leda till att barnet upplevde en minskad tilltro från
16 vårdpersonalen. Denna felbedömning kunde då upplevas nedlåtande och därmed skada
förtroendet från barnet till vårdpersonalen.
Kunskapsbrist
En utmärkande erfarenhet i resultatet var vårdpersonalens upplevda kunskapsbrist gällande hantering av övervikt hos barn vilket i sin tur kunde försvåra möte med barnet. Detta i samband med att Hansen et al., (2016) belyser att kunskapsbrist är en av de faktorer som leder till att vårdpersonal inte diskuterar vikten med barn och föräldrar. Detta skapade en insikt till varför vårdpersonal upplevde det utmanande att föra ämnet på tal och en förståelse till varför de kunde avstå att diskutera vikten. När ämnet undveks ledde detta till ett minskat behov av att höja kunskapsnivån inom området vilket kunde resultera i att vårdpersonal undvek samtalen i en ännu större utsträckning. Denna okunskap och beteende är något som strider mot ICN:s etiska kod för sjuksköterskor som påtalar att sjuksköterskan själv är ansvarig för att upprätthålla sin yrkeskompetens och kunskap genom kontinuerligt lärande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Om fler hade följt ICN:s etiska kod hade en större ämneskunskap kunnat skapas och lett till att fler vårdpersonal påbörjar dialog med de familjer där barn lever med övervikt. En trolig orsak till varför det råder en kunskapsbrist kan vara att övervikt inte tas på tillräckligt stort allvar vilket kan bero på att det inte är en akut sjukdom som behöver åtgärdas på plats. Att uppmana barn till förändring som kan relateras med utseende är troligen en situation de flesta inom vården undviker vilket kan leda till att ämnet inte uppmärksammas till den grad den bör och kan därmed leda ökad kunskapsbrist.
Hinder vid behandling
Det sammantagna resultatet av studien belyste erfarenheter av olika hinder som kunde uppstå i samarbete mellan vårdpersonal, patient och förälder vid behandling av barn med övervikt.
Ett tydligt problem som yttrade sig var när patienten eller föräldrarna inte insåg problemet med patientens vikt och därmed brast i den motivation som krävdes för en förändring. En anledning till varför många finner det svårt att acceptera insikten att de lever med övervikt kan vara relaterat till den viktnorm som existerar i dagens samhälle (Andersson och Fransson, 2011). Idag förespråkar samhället en trivselvikt istället för en hälsosam vikt vilket skapade ytterligare ett hinder för vårdpersonal vid behandling då trivselvikten kunde leda till att patienten inte upplevde sin vikt problematisk även om den ansågs vara ohälsosam och kunde leda till framtida komplikationer. En trolig orsak till varför en bristande självinsikt ofta uppstår hos barn som lever med övervikt kan vara att barn blir uppfostrade med inställningen
17 att vara stolta över sig själv och sin kropp och att inte låta någon annan tala illa eller kränka personen. Det är möjligt att det då kan bli svårare för barnet att ta emot information gällande viktminskning när vårdpersonal uppmanar till detta då det kan upplevas motsägelsefullt gentemot inställningen barnet vuxit upp med.
Verktyg i samtalet
Betydelsen av att vara varsam och att använda sig utav ett respektfullt språk när övervikten introducerades lyftes fram i resultatet. Detta för att bibehålla den tillit familjen hade till vårdpersonalen då tillvägagångssättet när övervikt skulle föras på tal var avgörande för hur patienten skulle uppleva bemötandet. Upplevs bemötandet negativt eller nedlåtande minskar förtroendet från patienten till vården och det finns en risk att patienten slutar söka vård för samtliga av sina hälsoproblem (Sandman & Kjellström, 2015). Detta styrkte erfarenheten om betydelsen av att vara varsam med ordvalet vid diskussion kring övervikt då patienten och föräldrarnas första intryck kunde vara avgörande för att familjen skulle fortsätta söka vård.
I resultatet belyste vårdpersonalen betydelsen av familjecentrerad omvårdnad vid diskussion med barn som lever med övervikt. Att engagera föräldrarna och familjen samt skapa en gemensam förståelse angående barnets vikt var grundläggande för ett lyckat vårdresultat.
Med hjälp av olika verktyg kunde vårdpersonal låta föräldrar själva processa och bearbeta informationen om barnets hälsotillstånd för att sedan använda sig utav samma verktyg i uppföljningssyfte. På detta sätt fick familjen en möjlighet att själva utvärdera de
interventioner som använts för att motverka övervikten vilket i sin tur hjälpte vårdpersonal i sitt arbete med individanpassade åtgärder. Detta resultat stärks av Hunter och medarbetare (2006) som menar att familjecentrerad omvårdnad utgår från att vårdpersonal ska nyttja familjens resurser för att utföra omvårdnad till patienten. De uppger att ett verktyg för att åstadkomma detta är att låta familjen bearbeta den objektiva informationen som förmedlas av vårdpersonalen på sitt egna sätt. Denna koppling skapade en utökad förståelse gällande den positiva effekten av familjecentrerad vård då detta skapade en möjlighet för hela familjen att planera och delta i omvårdnaden. Detta kunde leda till att familjens individuella resurser kunde nyttjas samt att svagheter kunde tas i beaktande för omvårdnadsåtgärderna.
Anknytning till den teoretiska referensramen
Studien utgår ifrån Dorothea Orems teoretiska ramverk där egenvårdsteorin är en utav de tre dimensioner teorin grundar sig på (Hartweg & Fleck, 2010). Orems teori beskriver egenvård
18 som beroende eller oberoende och handlar om patienten är beroende av någon annan för att kunna utföra sin egenvård eller inte. Ett exempel på detta är barn då de ofta är beroende av sina föräldrar för att kunna utföra sin egenvård. Enligt Coyne och Gallagher (2011) skiljer det sig dock mellan barns vilja gällande grad av involvering och delaktig i sin egenvård. Ur resultatet kunde det avläsas att vårdpersonal i många fall antog att barn var i
beroendeställning gällande sin vård och inkluderade ofta föräldrarna utan att rådfråga barnet.
Till följd av detta fanns det en risk att barnets tillit till vården skadades. Detta skapade ett dilemma för vårdpersonal att respektera barnets vilja och integritet samtidigt som föräldrarna enligt Patientlagen (SFS 2014:821) hade rätt till information gällande sitt barns hälsotillstånd.
Ett annat exempel gällande beroende egenvård som belystes i resultatet var patienten och föräldrarnas ställning i relation till vårdpersonalen. När människor söker vård för ett besvär hamnar de automatiskt i en beroendeställning till vårdpersonalen då de anförtros besitta den kunskap som krävs för att lösa problemet (Hartweg & Fleck, 2010), i detta fall övervikt.
Något som lyftes i denna studies resultat var dock en avsaknad gällande kunskap kring ämnet övervikt hos barn. Detta gjorde att vårdpersonal upplevde en frånvarande kunskap gällande adekvata verktyg för att korrekt kunna diagnostisera barn med övervikt. I många fall
resulterade detta i att vårdpersonal undvek att diskutera ämnet med patienten vilket ledde till att hälsoproblemet fortlöpte. Detta skapade en förståelse kring varför problemet med övervikt kunde försummas och styrkte betydelsen av adekvat kunskap hos vårdpersonal då motsatsen kunde leda till ökad ohälsa hos patienten.
För att kunna genomföra egenvård enligt Orems teori behöver patienten först uppskatta vilken egenvård som kan utföras för att sedan fokusera på vad som borde utföras (Hartweg &
Fleck, 2010). Detta tillvägagångssätt kunde urskiljas i studiens resultat när betydelsen av hjälpmedel och metoder för att behandla övervikt hos barn belystes. Utmärkande i resultatet var nämligen den positiva effekten av familjecentrerad och individanpassad vård. Dessa metoder gick ut på att vårdpersonal och familj diskuterade och undersökte olika lösningar som fanns för att sedan individanpassa åtgärderna för familjen. Orems teori stärks då av studiens resultat genom att utformningen är likartad och nyttjar familjens resurser för att genomföra egenvården.
19 Samhällsrelevans
Att främja en miljö där värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos enskilda personer och familjer respekteras är något som ingår i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Vid
diskussion angående barns övervikt med familjer tillhörande andra kulturer kan denna kod bli svår att följa då sjuksköterskans främsta uppgift är att främja en god hälsa vilket inte alltid går i riktning med kulturens idealvikt. Detta skapar en förståelse till varför familjer
tillhörande dessa kulturer kan känna sig kränkta vid dessa möten där barnets vikt
problematiseras. Att lyfta detta dilemma gynnar både familjen och vårdpersonalen då detta ökar förståelsen för varandras situation. Detta kan i sin tur leda till ett bättre samarbete och ett mer enat samhälle.
Övervikt kostar samhället stora summor varje år och kommer öka ytterligare om den genomsnittliga vikten bland barn och unga fortsätter att stiga i samma takt som den gör idag (folkhälsomyndigheten, 2017). Genom att lyfta rädslor och hinder vårdpersonal kan tänkas stöta på i samband med behandling av barn som lever med övervikt kan detta skapa en större förståelse och kunskap kring ämnet. I samband med adekvata verktyg och metoder som kan underlätta samtalet kan litteraturstudier som denna bidra till viktminskningen i samhället och därmed även minska samhällskostnader.
Metoddiskussion
Metod och design
Då studiens syfte var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av mötet med barn och unga som lever med övervikt ansågs en kvalitativ allmän litteraturstudie med beskrivande design vara en relevant metod att använda sig utav för att besvara studiens syfte.
Sökstrategi
Datasökningen utfördes på Pubmed och CINAHL för att hitta artiklar som besvarade studiens syfte. Databaserna Pubmed och CINAHL valdes då dessa var de mest omfattande inom vårdvetenskap samt att de sökningar som utfördes i andra databaser inte ledde till någon ny forskning som kunde besvara studiens syfte. De sökord som användes var: Child, overweight, nursing care, qualitative research. Sökorden kontrollerades mot Karolinska Institutets databas för MeSH-termer för att säkerställa att orden var relevanta för forskningsområdet (Tabell 1). I litteratursökning påträffades två stycken dubbletter av de elva artiklar som användes i
20 studien. De dubbletter som påträffades samt att flera databaser nyttjades i studien ökade trovärdigheten och sensitiviteten för studiens resultat (Henricson, M. 2017).
Inklusions- och exklusionskriterier
Samtliga artiklar med kvalitativ metod oberoende av design valdes att inkluderas i studien vilket sänkte studiens validitet (Henricson, M. 2017). De inkluderade artiklarna var
publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt peer reviewed vilket styrkte trovärdigheten då de inkluderade studierna ansågs vara vetenskapliga. Tidsbegränsningen att de inkluderade artiklarna tidigast skulle varit publicerade år 2000 valdes för att kunna skapa en översikt av den aktuella forskningen inom området. Årtalsbegränsningen hade dock kunnat hävas då erfarenheter av möten fortfarande skulle anses relevanta oberoende av årtal för
forskningsområdet. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté eller inkluderade ett tydligt etisk resonemang. Detta var ett inklusionskrav för att stärka det etiska
förhållningssättet i litteraturöversikten. Barn som lever med ätstörning valdes att
exkluderades på grund av att dessa ofta hanteras inom specialistvård och inte primärvård samt uppskattas erfara en annan typ av erfarenhet från vårdpersonalen under deras möten.
Kvalitetsgranskning
SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar var det instrument som valdes för att kvalitetsgranska de inkluderade artiklarna. Där poängsattes de alternativ till frågorna som mallen bestod av. Dessa frågors poäng värderades lika mellan frågorna vilket ledde till att granskningsmallen inte användes med den metod som den var kalibrerad för. I samband med författarnas bristfälliga erfarenhet gällande granskning av vetenskapliga artiklar påverkade detta studiens tillförlitlighet om artiklarnas kvalitetsnivå samt den totala tillförlitligheten av litteraturöversikten. Den bristfälliga erfarenhetens påverkan försökte minimeras genom att standardisera verktyg såsom en likvärdig poängsättning av frågorna från granskningsmallen.
Författarna valde att granska artiklarna individuellt vilket sänkte reliabiliteten av studien (Henricson, M. 2017). Författarna försökte minimera den påverkan som skedde av att artiklarna granskades individuellt genom att granska två artiklar gemensamt för att sedan granska artiklarna enskilt vilket skapade en gemensam uppfattning av granskningsmallen.
Analysmetod
Båda författarna läste gemensamt de artiklar som inkluderades i litteraturöversikten för att skapa en gemensam förståelse av resultatet vilket skapade en möjlighet att genomföra en
21 gemensam analys. Den gemensamma förståelsen och analysen minskade risken att en
författares förförståelse skulle påverka resultatet som presenterades vilket i sin tur ökade validiteten. Den bristande erfarenheten hos författarna ökade dock risken för att
analysmättnad inte uppnåtts i översikten.
Forskningsbehov
De inkluderade artiklarna var från sex olika länder där samtliga var höginkomstländer vilket minskade överförbarheten till andra kulturer. En översikt i låginkomstländer hade troligen belyst en annan problematik då kulturell påverkan diskuterades i resultatet.
Slutsats
Denna litteraturöversikt visade att mötet mellan vårdpersonal och barn som lever med övervikt är en komplex situation där vårdpersonal upplever flera hinder och rädslor i samband med mötet. En rädsla som vårdpersonal har erfarenhet av är att skada barnets självbild samt tillit till vården. Däremot upplevs en bristande självbild kunna vara ett hinder vid behandling av barnet då det kan påverka barnet och familjens motivation till förändring.
För att underlätta detta möte krävs det en ökad kunskap inom området samt olika verktyg och metoder som kan förenkla diskussionen med barnet och familjen. Dessa metoder och verktyg upplevs fungera olika på olika familjer vilket skapar ett behov av individanpassning för att öka möjligheten till god vård. Detta är ett område som påvisar behov av ytterligare
forskningen då barn som lever med övervikt är en växande grupp i samhället.
22 Elin Törngren och Olof Bons har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta
examensarbete.
REFERENSER
*Resultatartiklar
Andersson, D. & Fransson, A. Sverige. (2011). Kalorier kostar: en ESO-rapport om vikten av vikt. Stockholm: Finansdepartementet Fritzes. Hämtad 2:a april, 2020, från
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/07/ESO-2011_3-till-webben.pdf
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. (red.) (2017). Att möta familjer inom vård och omsorg. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Blennow, M., Hjern, A., J.F, Ludvigsson., Söder, O., Wettergren, B. (2016). Child Health Systems In Sweden. The Journal of Pediatrics 2016;177S:S187-202. doi:
10.1016/j.jpeds.2016.04.055
Bocquier, A., Verger, P., Basdevant, A., Andreotti, G., Baretge, J., Villani, P. and
Paraponaris, A. (2005), Overweight and Obesity: Knowledge, Attitudes, and Practices of General Practitioners in France. Obesity Research, 13: 787-795. doi: 10.1038/oby.2005.89
*Bonde, A.H,m Bentsen P. & Hindhede, A.L. (2014). School nurses' experiences with motivational interviewing for preventing childhood obesity. Journal of Child Health Care, 30(6), 448-455. doi: 10.1177/1059840514521240
Burke, M.A., Heiland, F.W. & Nadler, C.M. (2010), From “Overweight” to “About Right”:
Evidence of a Generational Shift in Body Weight Norms. Obesity, 18: S. 1226-1234. doi:
10.1038/oby.2009.369
Cole TJ1, Flegal KM, Nicholls D, Jackson AA. (2007) Body mass index cut offs to define thinness in children and adolescents: international survey BMJ 2007; 335 :194 doi:
10.1136/bmj.39238.399444.55
Coyne, I & Gallagher, P. (2011). Participation in communication and decision-making:
23 children and young people's experiences in a hospital setting. Journal of Clinical Nursing, 20, 2334–2343. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03582.x
*Davidson, K., Vidgen, H., Denney-Wilson, E. & Daniels, L. (2019).Who is responsible for assessing children's weight status? - a qualitative study of health professionals in regional Australia. BMC Public Healt, 19(1196), 1-15. doi: 10.1186/s12889-019-7539-x
Derwig, M. (2020). Bedömning av barns tillväxt. Rikshandboken - barnhälsovård för professionen. Hämtad 5:e maj, 2020 från: https://www.rikshandboken-bhv.se/halsa-och- utveckling/tillvaxt/bedomning-av-barns-tillvaxt/
*Edvardsson, K., Edvardsson, D. & Hörnsten, Å. (2009). Raising issues about children's overweight - maternal and child health nurses' experiences. Journal of Advanced Nursing 65(12), 2542–2551. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05127.x
Ernst N. D., Obarzanek E., Clark M. B., Briefel R. R., Brown C. D., Donato K. (1997) Cardiovascular Health Risks Related to Overweight, Journal of the American Dietetic Association, Volume 97, Issue 7, s. S47-S51, ISSN 0002-8223. doi: 10.1016/S0002- 8223(97)00729-3.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behövs. Folkhälsomyndigheten. Hämtad 1:a april, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/maj/nationell- kraftsamling-for-halsosamma-matvanor-och-fysisk-aktivitet-behovs/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
George, J.B. (red.) (2010). Nursing theories: the base for professional nursing practice. (6.
ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education.
Gow, M et al,. (2020) Pediatric obesity treatment, self!esteem, and body image: A systematic review with meta!analysis. Pediatric Obesity. 15:e12600. doi: 10.1111/ijpo.12600
24
*Harder, M., Andersson, S. & Golsäter, M. (2019). Child healthcare nurses’ encounters with parents whose child is overweight. Nordic Journal of Nursing Research, 39(3) 152–158. doi:
10.1177/2057158519841315
Hartweg, D. L., & Fleck, L. M. (2010). Dorothea Orem’s self-care deficit theory. In M. E.
Parker & M. C. Smith (Ed.), Nursing theories and nursing practice (3rd ed., s. 121-145).
Philadelphia: F. A. Davis Company.
Hansen, A. R., Duncan, D. T., Woo Baidal, J. A., Hill, A., Turner, S. C., & Zhang, J. (2016).
An increasing trend in health-care professionals notifying children of unhealthy weight status: NHANES 1999-2014. International Journal of Obesity, 40(10), 1480–1485. doi:
10.1038/ijo.2016.85
*Helseth, S., Riiser, K., Holmgren Fagerlind, B., Misvaer, N. & Glavin, K. (2017).
Implementing guidelines for preventing, identifying and treating adolescent overweight and obesity-School nurses' perceptions of the challenges involved. Journal of Clinical Nursing, 26(23-24), 4716-4725. doi: 10.1111/jocn.13823
Henricson, M. (2017).Diskussionen I M, Henricson (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411-419) (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hunter, J., Pratt, J., Shields, L. (2006). Family centred care: a review of qualitative studies.
Journal of Clinical Nursing 15, 1317–1323. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01433.x
ICN, International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (Svensk sjuksköterskeförening, Övers. Rev. utg.). Hämtad 2 april, 2020, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
(Originalarbete publicerat 1953/2014)
*Isma, G.E., Bramhagen, A.C., Ahlstrom, G., Östman, M. & Dykes, A.K. (2013). Obstacles to the prevention of overweight and obesity in the context of child health care in Sweden.
BMC Family Practice, 14(143), 1-10. doi: 10.1186/1471-2296-14-143
25 Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. Jahren
Kristoffersen, F. Nortvedt & E-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad - del 4 (s. 33- 37). Stockholm: Liber.
Klostermann, B. K., Slap, G. B., Nebrig, D. M., Tivorsak, T. L., & Britto, M. T. (2005).
Earning trust and losing it: adolescents' views on trusting physicians: specific physician behaviors--particularly those implying an assurance of confidentiality--encourage trust- building among adolescents. Journal of Family Practice, 54(8), 679+. PMID: 16061053
!
Kopelman, P. (2007), Health risks associated with overweight and obesity. Obesity Reviews, 8: 13-17. doi:10.1111/j.1467-789X.2007.00311.x
Michie S. (2007) Talking to primary care patients about weight: A study of GPs and practice nurses in the UK. Psychology, Health & Medicine Volume 12 (5), 521-525 doi:
10.1080/13548500701203441
*Müllersdorf, M., Zuccato, L.M., Nimborg, J. & Eriksson, H. (2010). Maintaining professional confidence--monitoring work with obese schoolchildren with support of an action plan. Scandinavian Journal of Caring Science, 24(1), 131-138. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2009.00696.x
O’Brien S.H., Holubkov R., Reis E.C. (2004) Identification, Evaluation, and Management of Obesity in an Academic Primary Care Center. Pediatrics, 114 (2), 154-159. doi:
10.1542/peds.114.2.e154
Phelan, S. M., Burgess, D. J., Yeazel, M. W., Hellerstedt, W. L., Griffin, J. M., & van Ryn, M. (2015). Impact of weight bias and stigma on quality of care and outcomes for patients with obesity. Obesity reviews : an official journal of the International Association for the Study of Obesity, 16(4), 319–326. doi: 10.1111/obr.12266
*Powell, S.B., Engelke, M.K. & Neil, J.A. (2018).Seizing the moment: experiences of school nurses caring for students with overweight and obesity. The Journal of School Nursing, 34(5), 380-389. doi: 10.1177/1059840517717318
26 Price J.H, Desmond S.M, Ruppert E.S, Stelzer C.M. (1987). School nurses' perceptions of childhood obesity. J Sch Health. 1987;57(8):332!336. doi:10.1111/j.1746-
1561.1987.tb03214.x
Region Uppsala (2017). Övervikt och fetma hos barn och ungdomar- prevention och behandling. Region Uppsala. Hämtad 14:onde Januari, 2020, från
http://www.lul.se/Global/PV/Sjukv%C3%A5rd/H%C3%A4lsa%20och%20Livsstil/%C3%96 vervikt/Regionalt%20v%C3%A5rdprogram%20%C3%96vervikt%20och%20fetma%20hos%
20barn%20och%20ungdomar%202017.pdf
Robinson, T. N., Banda, J. A., Hale, L,. Shirong, A. L., Fleming-Milici, F,. Calvert, S. L., Wartella,. E. (2017) Screen Media Exposure and Obesity in Children and Adolescents.
Pediatrics, 140(2), S97–S101. doi: 10.1542/peds.2016-1758K
Sandman, L. & Kjellström, S. (2015). Etikboken. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med ett barn. Socialstyrelsen. Hämtad 1:a april, 2020, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf
*Sjunnestrand, M., Nordin, K., Eli, K., Nowicka, P. & Ek, A. (2019). Planting a seed - child health care nurses' perceptions of speaking to parents about overweight and obesity: a qualitative study within the STOP project. BMC Public Health, 19(1494), 1-11. doi:
10.1186/s12889-019-7852-4
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen. (2017). Bemötande. Socialstyrelsen. Hämtad den 7:e april, 2020, från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/bemotande
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Hämtad 24:e Maj 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
27 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.[SBU] (2014). Vår metod.
Stockholm: SBU. Hämtad 6:e mars, 2020, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Story M.T., Neumark-Stzainer D.R., Sherwood N.E., Holt K., Sofka D., Trowbridge F.L., Barlow S.E. (2002). Management of Child and Adolescent Obesity: Attitudes, Barriers, Skills, and Training Needs Among Health Care Professionals. Pediatrics 110(1), 210-214.
PMID: 12093996
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Sahoo, K., Sahoo, B., Choudhury, A. K., Sofi, N. Y., Kumar, R., & Bhadoria, A. S. (2015).
Childhood obesity: causes and consequences. Journal of family medicine and primary care, 4(2), 187–192. doi: 10.4103/2249-4863.154628
*Thorstensson, S., Blomgren, C., Sundler, A.J. & Larsson, M. (2018).To break the weight gain-A qualitative study on the experience of school nurses working with overweight children in elementary school. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), 251-258. doi: 10.1111/jocn.13924
*Turner, G.L., Owen, S. & Watson, P.M. (2016). Addressing childhood obesity at school entry: Qualitative experiences of school health professionals. Journal of Child Health Care, 20(3), 304-313. doi: 10.1177/1367493515587061
World Health Organization. (2020). Obesity and overweight. Hämtad 1:a april, 2020, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en
Bilagor
Bilaga 1: Artikelmartris
Artikelnummer,
Författare, år land. Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet
Nr 1:
Davidson K, Vidgen H,
Denney-Wilson E &
Daniels L., 2019
Australien
Who is responsible for assessing children’s weight status? – a qualitative study of health professionals in regional Australia
Att fastställa åsikter från primärvårdens personal beträffande rutinmässig
viktbedömning för barn i grundskolan samt att påvisa hinder för att bedöma barns viktstatus.
En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.
31 stycken personer av olika professioner inom hälso & sjukvård.
Erfarenheterna delades upp i olika teman:
* I temat “hinder för bedöma viktstatus”
upplever vårdpersonal att en rädsla för att tappa förtroendet av patienterna och att de inte vill fortsätta med hälsokontrollen om ämnet
diskuteras. Detta tillsammans med att en stor del hade upplevt negativ respons från föräldrar när vikt diskuterats.
*Ett annat tema visar att många deltagare finner det effektivt att lyfta viktfrågan under ett icke viktrelaterat möte men där övervikten kan ha en bidragande effekt på det aktuella
sjukdomstillståndet.
*Problematiskt att ta upp barnets övervikt när föräldrarna själva lever med övervikt.
Hög
Nr 2:
Baker Powell S, Keehner Engelke M,
& Neil J A., 2018
USA
Seizing the Moment:
Experiences of School Nurses Caring for Students With Overweight and Obesity.
Att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att ge vård till barn med övervikt och fetma.
En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.
Tio stycken skolsköterskor från kommunala skolor.
Erfarenheterna delades upp i olika teman.
*Ett tema handlar om lyckade interventioner och vikten av att “fånga rätt ögonblick” för att ta upp viktfrågor med överviktiga elever.
Medelh ög
