• No results found

Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni

Johan Bohman Sarah Söderlund

Handledare: Boel Sandström

Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2021

(2)

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021

Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni

Johan Bohman Sarah Söderlund

Sammanfattning

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk diagnos som påverkar patientens vardag och förutsättningar att skapa sociala relationer. Patienter med schizofreni utsätts för stigma både från allmänheten och från sjuksköterskor. Detta påverkar den vård som patientgruppen erhåller. Relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna skapa ett terapeutiskt möte mellan sig själva och patienten behöver sjuksköterskor behärska ett antal färdigheter. Att sjuksköterskan har kunskap, ger trygghet och har ett personcentrerat förhållningssätt är bidragande faktorer till ett framgångsrikt möte och omvårdnad av patienten.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin.

Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på elva vetenskapliga artiklar vars resultat analyserades med Fribergs analysmodell.

Resultat: Från analysen framkom det tre olika kategorier som handlar om sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med schizofreni: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Hur oro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter.

Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det terapeutiska mötet är grundläggande för en god omvårdnad. Hinder för att skapa en god relation med patienten kan vara rädslor och brist på kunskap och färdigheter. Sjuksköterskor upplevde att utbildningstiden har en påverkan på den individuella sjuksköterskans syn på patienter med schizofreni.

Nyckelord: schizofreni, sjuksköterska, sjuksköterska-patientrelation, upplevelser

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 3

Inledning 3

Bakgrund 4

Schizofreni 4

Relationen mellan sjuksköterska och patient 5

Personcentrerad vård 6

Omvårdnadsteoretisk referensram- Joyce Travelbee 7

Syfte 9

Metod 9

Design 9

Urval 9

Datainsamling 10 Kvalitetsgranskning 11 Dataanalys 12

Etiska överväganden 12

Resultat 13

Betydelsen av det terapeutiska mötet 14

Hur oro och rädslor påverkar mötet 17

Behov av kunskap och färdigheter 19

Diskussion 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 24

Kliniska implikationer 28

Slutsats 28

Framtida forskning 28

Självständighet 29 Referenser 30

Bilaga 1 Databassökningar 35

Bilaga 2 Granskningsprotokoll 36

Bilaga 3 Artikelöversikt 37

Bilaga 4 Analysprocess 40

(4)

3

Inledning

Schizofreni är en sjukdom som förekommer i hela världen, i alla samhällen och kulturer.

Årligen är det 8 - 43 nya fall av schizofreni bland 100 000 invånare och förekomsten av insjuknande är högre i städer jämfört med landsbygden (Bodén, 2016). Det första mötet är grunden för en vårdrelation. En stor del av de sjuksköterskor som vårdar patienter med schizofreni har emellertid en rädsla för att interagera med patientgruppen (Linden &

Kavanagh, 2012). I patientmötet får sjuksköterskan tillfälle att lära känna patienten. Då bör inte sjuksköterskans uppmärksamhet vara på patientens symtom och sjukdom.

Sjuksköterskan bör ge ett gott intryck till patienten så att denne får en känsla av att vara välkommen, vilket skapar en positiv attityd. Det är därför nödvändigt att sjuksköterskan lyssnar, bekräftar och visar förståelse för patientens situation (Nygren Zotterman et al., 2015).

Fördomar och stigmatisering från sjuksköterskan till patienten kan innebära att patienten inte vill fortsätta sin behandling som för patienter med schizofreni bör pågå livet ut (Carvalho Cassiano et al., 2019). Det finns en osäkerhet hos många sjuksköterskor angående

kommunikationen med patienter med schizofreni och hur dessa patienter ska bemötas (Linden & Kavanagh., 2012). Detta leder till att patientgruppen får en sämre vård då sjuksköterskorna inte lyckas etablera en god relation och därigenom inte får fram den information som krävs för att ge en god omvårdnad. Patienter med schizofreni har ofta obehandlade somatiska åkommor jämfört med den övriga befolkningen, vilket leder till en ökad risk att dö av somatiska sjukdomar (Lawrence et al., 2013).

Kunskapen om hur sjuksköterskor upplever hur det är att möta patienter med schizofreni behöver belysas med anledning av att sjuksköterskor ofta anser att det är svårt att prata med personer ur patientgruppen. Patienter med schizofreni riskerar därför att få en sämre vård på grund av sitt sjukdomstillstånd och de svårigheter i kommunikation det bidrar till.

(5)

4

Bakgrund

Schizofreni

Mellan åldrarna 12 och 60 år insjuknar en på tiotusen i schizofreni där den största risken för insjuknande sker är i åldrarna 20–35 år. Kvinnor insjuknar i regel tre till fyra år senare än män. Dock varierar resultaten från forskning angående hur stor prevalensen av schizofreni är (Häfner och an der Heiden et al., 1997). Många patienter med psykossjukdom vänder på dygnet och har en dålig sjukdomsinsikt. Symtomen vid insjuknandet av schizofreni utgörs av hörselhallucinationer som liknas vid att personen hör röster. Vid schizofreni är det vanligt att höra flera röster som ger olika uppmaningar till personen. Det kan ta lång tid innan personen med hörselhallucinationer berättar för någon annan att den har hörselhallucinationer då rösterna nekar personen till att berätta. Vanföreställningar kan vara sekundära till

hörselhallucinationerna till exempel att personen tror att någon stoppar in rösterna i huvudet.

Vid vanföreställningar är det vanligt att personen förklarar sin värld utifrån

vanföreställningarna som till exempel att personen har grodfötter eller att påstå att någon förföljer en (Bodén, 2016).

Insjuknandet i schizofreni har fyra faser som inleds med en psykos. Första fasen är prodromalfasen, vilket är en kritisk fas. Förutsättningarna för att insjuknandet ska kunna skjutas fram är högt ifall patienten fångas upp tidigt. Vartefter följs den obehandlade psykosen som ska behandlas skyndsamt för att förhindra förvärrande symtom. Den nästkommande fasen är den akuta psykosen. Stabiliseringsfasen börjar när de akuta

symtomen avtar. Fasen är kritisk då ett återinsjuknande kan ske. Stabil remission (förbättring av sjukdomstillståndet) och återhämtningsfasens mål är att återgå till ett vardagligt liv och att förhindra återinsjuknande (Mattsson, 2015). Stabila och trygga relationer med närstående är faktorer som minskar risken för att återinsjukna, ökar följsamheten i behandlingen och livskvaliteten (Bodén, 2016).

Diagnoskriterier för schizofreni är 1. vanföreställningar 2. hallucinationer 3. desorganiserat tal 4. påtagligt desorganiserat eller katatont beteende och 5. negativa symtom som brist på känslor eller viljelöshet. Två eller flera symtom ska förekomma till stor del av tiden under en månad, där ett av symtomen måste vara (1), (2) eller (3) (American Psychiatric Association DSM-5, 2015).

(6)

5 Personer med schizofreni upplever ibland att de inte borde få finnas i samhället och att andra människor inte vill prata med dem eller sitta bredvid dem på bussen. Det är en källa till oro att andra människor i samhället ser på en som en börda med anledning av schizofreni

diagnosen (Çam et al., 2020). Media har skapat en bild av schizofreni som saknar objektivitet och är felaktig. Om en person är inlagd vid en psykiatrisk vårdavdelning för behandling antas den direkt för att vara galen. Människor ute i samhället har en föreställning om att personer med schizofreni är oberäkneliga och har en tendens att utföra hemska handlingar

(Krupchanka et al., 2018). Det är nödvändigt att lyssna på patienten, ge ett terapeutiskt bemötande och en jagstödjande kontakt för att stödja patientens resurser i dennes egna återhämtningsarbete (Bodén, 2016). Det är negativt när sjuksköterskor har en dömande attityd och stigmatiserar patienten. Det är även negativt när sjuksköterskan fokuserar på mediciner och symtom och inte lyssnar på patienten eller ens att frågar vad patienten heter (Çam et al., 2020).

Relationen mellan sjuksköterska och patient

Sjuksköterskor och patienter använder olika strategier och verktyg för att uppnå en god relation mellan varandra. Flera faktorer på en sjukvårdsavdelning kan påverka mötet mellan de båda parterna. Faktorer så som normer, social och kulturell kontext påverkar alla

interaktioner mellan patienten och sjuksköterskan. Sjuksköterskor som är medvetna om hur vikten av interpersonell kompetens (mellanmänskliga relationer) formar relationen kan i högre grad uppnå en god omvårdnadsrelation. Den stressfulla miljön som en vårdavdelning inom hälso- och sjukvården många gånger är utgör ibland hinder för att skapa en god omvårdnadsrelation. När en patient får tillfälle att ställa frågor och få svar på dessa ökar möjligheten att nå en bättre insikt kring den egna sjukdomen och de omvårdnadsåtgärder som genomförs (Johnsson et al., 2019). Enligt Parry et al. (2017) är egenskaper som lugn,

humoristisk, tröstande, vänlighet samt tillgänglighet hos sjuksköterskan nödvändiga. Dessa egenskaper kan bidra till att skapa positiva relationer mellan sjuksköterska och patient.

Genom att skapa en omvårdnadsmiljö som är säker, stabil och personcentrerad skapas de bästa förutsättningarna för att uppnå en god omvårdnad. Wu et al. (2021) anser att genom att uppvisa olika typer av empatiskt beteende genom språket kan sjuksköterskan skapa ett förtroende och uppvisa en förståelse för patientens situation. Gemenskap mellan patienten och sjuksköterskan kan skapa en känsla av sammanhang och minskad känsla av ensamhet hos patienten. När en sjuksköterska visar att de delar samma känslor kring en patients situation

(7)

6 och inte ignorerar den oro som patienten uttrycker skapas förutsättningar att knyta en starkare emotionell kontakt med patienten.

McCabe (2004) menar att sjuksköterskor påverkar mötet med patienten redan innan någon muntlig kommunikation har skett mellan de båda parterna, men visar genom kroppsspråk och icke-verbal kommunikation hur engagerad sjuksköterskan är i patientens situation.

Sjuksköterskor som lägger ett större fokus på de mer tekniska eller medicinska

arbetsuppgifterna än att kommunicera med patienterna personligen riskerar att uppfattas som otillgängliga. I längden kan detta leda till en sämre omvårdnad för patienten om de upplever att de stör sjuksköterskan i deras arbete och undviker att påtala problem eller oro kring sin situation.

van der Krogt et al. (2020) beskriver hur humor kan vara ett effektivt och uppskattat

tillvägagångssätt när det kommer till sjuksköterskans möjlighet att skapa en god relation med patienten. Det är dock viktigt att sjuksköterskan är medveten om vilka situationer och vilka patienter som är tillgängliga för den typen av jargong. Sjuksköterskan behöver se till de icke- verbala och fysiska signaler som patienten presenterat för att kunna göra den bedömningen.

Enligt van der Krogt et al. (2020) finns det en negativ bild av humor som

kommunikationsverktyg inom omvårdnadsforskningen, att humor är ett tecken på brist av professionalitet eller olämplighet. Den här synen behöver förändras och utvecklas till att se humor som en klinisk färdighet inom hälso- och sjukvården. Younas et al. (2020) beskriver hur viktig sjuksköterskans självkännedom är vid arbetet med att stärka relationen mellan sjuksköterska och patient. Genom att sjuksköterskan blir medveten om och undviker att projicera sina egna personliga förutfattade meningar på patienten, förbättras förutsättningarna att arbeta med en mer personcentrerad vård.

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård ger möjligheten att se patientens styrkor och självständighet. De medicinska symtomen får stå tillbaka för patientens egen historia och upplevelse av sin sjukdom (Doherty et al., 2020). Enligt Ekman et al. (2011) leder personcentrerad vård till att sjuksköterskorna lär känna personen bakom sjukdomen som en människa med behov, vilja och känslor för att engagera personen i sin behandling. För sjuksköterskorna kan den personcentrerade vården ge en förklaring kring vem personen är. Dorothy et al. (2020) beskriver att patienten själv identifierar de mål som ska nås och sedan tillsammans med sjuksköterskan diskuterar hur målen ska uppnås. Personcentrerad vård kan skapa oväntade

(8)

7 möjligheter till samtal om psykisk oro och ohälsa. När en patient har mer inflytande är den mer engagerad i sin egen vård, vilket leder till att de med större sannolikhet följer sin medicinering och den rekommenderade behandlingen. Ibland har patienter ett passivt inlärt beteende i kontakten med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans roll blir då att stödja patienten till att vara mer deltagande i sin egen vård. Att öka kunskaperna om hur

personcentrerad vård används kan hjälpa sjuksköterskorna att lättare fokusera på patientens målsättningar. Çam et al. (2020) menar att det är viktigt att lyssna på patienten för att lära känna denne. Att sjuksköterskorna inte har förutfattade meningar om patienten. Ekman et al.

(2020) förklarar vikten av att dokumentera i patientjournalen rörande patientens önskemål, tankar och känslor om sjukdomen och behandlingen. Dorothy et al. (2020) påtalar att det ibland kan vara frustrerande att arbeta i en större hälso- och sjukvårdsorganisation och där möjligheterna för personcentrerad vård inte finns tillgängliga.

Omvårdnadsteoretisk referensram- Joyce Travelbee

Den omvårdnadsteoretiska referensram som tillämpas i denna allmänna litteraturöversikt är Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter. Teorin delar många likheter med det personcentrerade förhållningssättet, där fokus är på personen bakom sjukdomen och hennes erfarenheter och tankar. Travelbee (1971) utgår från ett antal existentiella begrepp för att visa på omvårdnadens karaktär och område. De mest centrala begreppen är människan som individ, mänskliga relationer, kommunikation, lidande och mening. Genom att se människan som individ tar Travelbee starkt avstånd från en generaliserad människosyn och menar att begrepp som patient och sjuksköterska enbart bidrar till att sätta etiketter på människor och då samtidigt reducerar individen till en generell roll. Sjuksköterskan riskerar att se alla patienter som likartade utan att ta hänsyn till de unika aspekter som skiljer sig mellan de olika patienterna.

Den mänskliga relationen är central för interaktionsteorin. Det är sjuksköterskans uppgift och ansvar att etablera och upprätthålla denna relation. Travelbee menar att den mänskliga

relationen inte går att uppnå mellan abstrakta roller så som patient eller sjuksköterska utan mellan konkreta personer. Detta perspektiv på mötet mellan personer istället för patient och sjuksköterska följer det tankesätt som beskrivs inom den personcentrerade vården (Travelbee, 1971). Det framkommer dock enligt Harris et al. (2019) hur det kan vara problematiskt att uppnå dessa relationer med personer med schizofreni eller andra psykossjukdomar.

(9)

8 Svårigheterna att uppnå en god relation mellan patient och sjuksköterska ökar i takt med förekomsten och graden av negativa symtom hos patienten.

Lidande är ett högst personligt fenomen som är en del av en individs liv och är ofrånkomligt, och det kommer att drabba en person någon gång under en livstid. Sjuksköterskans uppgift blir att se till individens upplevelse av lidande och sjukdom snarare än till de mer medicinska och diagnostiserande bedömningarna. Begreppet mening hävdar Travelbee är det som gör livet värt att leva. Människor behöver ibland stöd för att uppleva mening och detta görs genom god omvårdnad i en mellanmänsklig relation. Kommunikation beskrivs som ett av sjuksköterskans mest centrala och viktiga redskap. Kommunikationen mellan två människor pågår ständigt i en kontinuerlig process, både verbalt och icke-verbalt. God kommunikation kräver olika färdigheter som sensitivitet, timing samt kunskap och förmåga att tillämpa dessa färdigheter. Det är av största vikt att kommunicera med patienten kring farhågor och

upplevelser (Travelbee, 1971). Linden och Kavanagh (2012) beskriver dock att många sjuksköterskor upplever ett obehag eller rädsla i mötet med patienter med schizofreni, vilket kan utgöra ett hinder i skapandet av en meningsfull relation. Processen att lindra lidande och vara stöttande i att skapa mening hos patienten försvåras. Detta kan i slutändan bidra till en bristfällig och försämrad personcentrerad vård av patienter med schizofreni.

Problemformulering

Det förekommer diskriminering och stigma runt patienter som lider av psykiska sjukdomar, vilket innebär ett stort hinder för dessa patienter att integreras i samhället. Sjuksköterskor spelar en viktig roll när det kommer till att minska detta stigma då de har kontinuerlig kontakt med patienterna och ansvar kring deras omvårdnad. Det finns en utbredd föreställning bland sjuksköterskor om att patienter med schizofreni är oberäkneliga och farliga (Björkman et al., 2008). Sjuksköterskors fördomar om patienter med schizofreni är ofta att patienterna är opålitliga, oförutsägbara och avvikande. Det skapar negativa attityder och rädsla hos

sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever att det är svårt att prata med dessa patienter då de är rädda för att säga eller göra fel saker och därmed kunna skapa ett okontrollerat aggressivt beteende hos patienten med schizofreni (Ross et al., 2009). Förbättrad kunskap och fortbildning för sjuksköterskor inom psykiatrin kan minska stressnivån och öka

yrkesfärdigheter, vilket skulle kunna leda till ökat självförtroendet för sjuksköterskor vid kontakt med patienter som lider av schizofreni (Odeyemi et al., 2018). Thompson et al.

(10)

9 (2019) menar att en förutsättning för att uppnå en god omvårdnad för patienten är att det byggs goda relationer mellan sjuksköterskor och patienter. Relationen ska kännetecknas av tillit, kommunikation och kontakt. Då sjuksköterskan har ett stort ansvar när det kommer till att skapa en god relation med patienten behöver sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med schizofreni beskrivas.

Syfte

Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin.

Metod

Design

I den här allmänna litteraturöversikten valdes en studiedesign med kvalitativ ansats. Friberg (2017a) beskriver en allmän litteraturöversikt som ett tillvägagångssätt där forskaren söker aktuell forskning och relevant litteratur inom ett visst problemområde. Det ger en bild av det aktuella kunskapsläget inom det specifika området. Eftersom den allmänna

litteraturöversiktens fokus ligger på sjuksköterskors upplevelser ingick det vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Friberg (2017b) belyser hur den kvalitativa metoden används för att förklara, beskriva och fördjupa förståelsen för studiedeltagarens uppfattningar och upplevelser kring ett visst fenomen. Den data som användes analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för allmän litteraturöversikt Friberg (2017a).

Urval

Inklusionskriterier som användes var att artiklarnas resultat skulle bidra till att ge svar på det syfte som fastställts i den allmänna litteraturöversikten. Det vill säga, artiklarna skulle innehålla sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin.

De artiklar som valdes ut skulle ha en kvalitativ ansats. Exklusionskriterier var barn och ungdomar under arton års ålder och patienter med schizofreni inom rättspsykiatriskvård.

De avgränsningar som tillämpades var att artiklarna var skrivna på engelska. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010 - 2021 för att säkerställa att kunskapen var aktuell.

Artiklarna som valdes ut skulle vara vetenskapliga originalartiklar som genomgått en

(11)

10 granskning enligt peer review. Östlundh (2017) menar att det genom att avgränsa artiklar som genomgått en peer review går det att identifiera de artiklar som har granskats av andra

forskare och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.

Datainsamling

De artiklar som användes samlades in genom databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) Complete och PubMed. Enligt Karolinska Institutet (2020) är PubMed den största medicinska databasen och innehåller artiklar inom bland annat medicin och omvårdnad. CINAHL beskrivs som en databas med referenser till

tidskriftsartiklar som rör bland annat omvårdnad, medicin och arbetsterapi. De båda

databasernas vetenskapliga omvårdnadsområden ansågs vara en bra grund för genomförande av datainsamlingen.

De sökord som användes vid sökningen i databaserna utgick från den allmänna litteraturöversiktens syfte för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar. De olika

databasernas ämnesordlistor söktes igenom efter lämpliga ämnesord. I PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH) och i CINAHL användes ämnesordlistan Subject Headings. De ämnesord som användes i de båda databaserna var schizophrenia och nurses (Bilaga 1). I CINAHL användes även ämnesorden psychiatric patients, mental health personnel och job experience och nurse attitude. I PubMed användes ämnesordet nurse- patient relations. För att ge sökningarna ytterligare bredd gjordes även fritextsökningar med mental health nurse och experience. För att få en mer strukturerad sökning användes boolesk söklogik. Genom att skapa sökblock med hjälp av sökoperatorn OR mellan sökorden

breddades artikelsökningen. För att sedan specificera sökningen användes sökoperatorn AND mellan de olika sökblocken. Östlundh (2017) beskriver hur användandet av boolesk sökteknik kan bidra till att få fram ett bra litteratururval, strukturera och effektivisera artikelsökningen.

Den sista blocksökningen som genomfördes i CINAHL Complete gav 138 artiklar (Bilaga 1).

Avgränsningarna sattes vilket resulterade i 77 artiklar som sedan lästes på titelnivå. Då det var 66 artiklar som ej svarade på syftet togs de bort, samt en var en dubblett och de resterande tio artiklarna lästes på abstraktsnivå. Två av dessa artiklar fokuserade på antingen vård av närstående, patientperspektiv eller att studien hade en kvantitativ design. De resterande åtta artiklar lästes sedan i fulltext, men då en artikel ej svarade på syftet valdes den bort. Sju artiklar var kvar efter läsning av fulltext och dessa gick då vidare till kvalitetsgranskning.

(12)

11 Den slutgiltiga blocksökningen i PubMed gav 250 artiklar (Bilaga 1). Efter att

avgränsningarna tillämpats kvarstod 82 artiklar som sedan lästes på titelnivå. Då det var 61 artiklar som ej svarade på syftet sorterades de bort. De kvarvarande 14 artiklarna lästes på abstraktsnivå. Nio av artiklarna hade antingen ett kvantitativt metodval eller fel perspektiv.

De resterande fem artiklar lästes sedan i fulltext, men då tre artiklar ej svarade på syftet valdes dessa bort. Två artiklar var kvar och beslutades gå vidare till kvalitetsgranskning. Det genomfördes en manuell sökning i referenslistorna på de nio kvarvarande artiklarna. Detta resulterade i ytterligare två artiklar som svarade på studiens syfte samt de urvalskriterier som fastställts. Östlundh (2017) beskriver hur användandet av manuella sökningar kan

komplettera sökningar i databaser och ge studien ett bredare underlag samt lokalisera relevant information. Slutligen generades det totalt elva artiklar som kvalitetsgranskades.

Kvalitetsgranskning

För att granska artiklarnas kvalitet användes ett kvalitetsgranskningsprotokoll som innehöll 14 frågor för att undersöka artiklarnas kvalitativa ansats, se Bilaga 2. I

granskningsprotokollet besvarades frågor angående huruvida syftet är tydligt presenterat, om varje artikel har ett etiskt resonemang och om urvalet är relevant och strategiskt. Andra frågor som också besvarades var bland annat att urvalsförfarande var relevant och logiskt. Vidare att det råder datamättnad såväl som att resultat redovisas logiskt, klart och tydligt (Willman et al., 2011).

Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt när granskning av artiklarna görs och att försöka förstå vad resultaten i de valda artiklarna berättar (Friberg, 2017a). Artiklarna granskades för att undersöka om syftet besvarades, därefter kontrollerades artiklarnas kvalitet. Kvalitetsgranskning protokollet gjorde det möjligt att avgöra artiklarnas kvalitet, vilket kunde vara låg, medel eller hög. Varje punkt gav ett poäng vid svaret ja. Noll poäng vid nej, eller vet inte. Poäng summeringen räknades ut i procent (%). Kvaliteten ansågs låg vid 60–69% medel vid 70–79% och hög vid 80–100%. Varje artikel analyserades och diskuterades enskilt varefter en gemensam bedömning gjordes. Elva artiklar gick vidare till dataanalys.

(13)

12

Dataanalys

Den dataanalys som utfördes på resultatet i de elva artiklar som genomgått

kvalitetsgranskning följde Fribergs analysmodell för kvalitativa forskningsresultat (Friberg, 2017a). All den text som svarade på studiens syfte i artiklarnas resultat plockades ut för att sedan analyseras igen genom att följa de fyra steg som beskrivs i Fribergs analysmodell.

I det första steget av dataanalysen lästes varje artikel flera gånger för att förbättra förståelse av innehållet och det sammanhang som artikeln skrivits i. De delar av artiklarnas resultat som svarade på studiens syfte valdes ut och samlades i var sitt dokument för att kunna granskas vidare. Friberg (2017a) beskriver hur syftet med detta steg är att skapa en bredare förståelse och en helhetsbild av innehållet i varje artikel. I det andra steget av dataanalysen gjordes en artikelöversikt (Bilaga 3) där syfte, metod, urval och annan relevant information

dokumenterades. Friberg (2017a) argumenterar för att det andra steget är viktigt att genomföra då det ger analysen en struktur och översikt av materialet som behandlas. I det tredje steget av analysprocessen granskades artiklarna för att kunna observera likheter och skillnader. De områden som analyserades för att göra dessa observationer var syftet, metodologiskt tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter och artiklarnas resultat. Friberg (2017a) beskriver hur detta steg i analysprocessen är viktig för att fånga upp vad som karaktäriserar de aktuella studierna. I det fjärde och sista steget av analysen sorterades de aspekter som berör samma område under kategorier; Betydelsen av det terapeutiska mötet, Hur oro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter. Friberg (2017a) beskriver hur syftet med de olika kategorierna är att ge läsaren en bättre förståelse av det område som diskuteras och att summan av de olika artiklarnas resultat slutar i en ny helhet.

Etiska överväganden

Under kvalitetsgranskningsprocessen av artiklarna undersöktes det om ett etiskt

ställningstagande gjorts och artiklarna var etiskt granskade av en kommitté. Forskning ska prövas etiskt om deltagarna i studien kommer att påverkas eller skadas fysiskt eller psykiskt och i de fall då personuppgifter lagras (Kristensson, 2014 kapitel 4).

Helsingforsdeklarationen är framtagen för att fastställa etiska grundregler inom medicinsk forskning som innefattar människor. Innan studien påbörjas måste forskningsprotokollet lämnas in till berörd forskningskommitté för godkännande. I den medicinska forskning där människor involveras ska personerna som deltar ge samtycke och informeras om målet med forskningen, metoder, förväntade fördelar och om möjliga risker för skada på deltagarna som

(14)

13 medverkar i studien. Deltagarna har rätt att veta de kan avbryta deltagandet i studien när de önskar. Forskning inom medicin har grunder inom etiska regler som säkerställer och respekterar människors hälsa, rättigheter och integritet. Forskaren ska visa hänsyn till de etiska och juridiska reglerna angående forskning i det egna landet och till de internationella standarderna (World Medical Association, 2021). Kristensson (2014 kapitel 4) sammanfattar de viktigaste aspekterna när det gäller forskningsetiska frågor under de fyra centrala

principerna autonomiprincipen, nyttoprincipen, rättviseprincipen och inte skada-principen.

Dessa principer syftar till att säkerställa att rättigheter och säkerhet för deltagarna i studierna säkerställs.

Då den allmänna litteraturöversikten bygger på forskning som redan är publicerad har deltagarna i studien inte kunnat tillfrågas. Med anledning av detta har det granskats att alla arbeten är etisk godkända av en kommitté och att deltagarnas identitet har hanterats

konfidentiellt. Med hänsyn till att det inte finns någon risk att resultatet eller de vetenskapliga artiklarnas resultat kan peka ut enskilda personer. Därmed anses nyttan av den allmänna litteraturöversikten överväga de eventuella risker som kan observeras.

Resultat

En syntes av artiklarnas resultat visade att sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni kunde beskrivas i tre kategorier; Betydelsen av det terapeutiska mötet, Hur oro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter (Figur 1).

Betydelsen av det terapeutiska mötet

Hur oro och rädslor påverkar mötet

Behov av kunskap och färdigheter

Figur 1. De tre kategorierna från analysen

Betydelsen av det terapeutiska mötet innehåller beskrivningar om hur sjuksköterskan upplever att möta patienten. Kategorin beskriver även vilka hinder och förutsättningar sjuksköterskorna upplever när en relation ska byggas upp mellan sjuksköterskan och patienten. Hur oro och rädslor påverkar mötet beskriver hur sjuksköterskan påverkas av patientens oförutsägbarhet och den utsatthet detta kan leda till för sjuksköterskor. Behov av

(15)

14 kunskap och färdigheter innehåller beskrivningar av sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge patienten en god omvårdnad och rätt bemötande.

Betydelsen av det terapeutiska mötet

För att sjuksköterskor ska kunna arbeta utifrån det terapeutiska mötet är det nödvändigt att patienten känner förtroende för sjuksköterskan, vilket är grunden för en relation (Culimay Padagas et al., 2021). Förutom förtroende bidrog respekt, en likvärdig relation och

självmedvetenhet till en god relation mellan sjuksköterska och patient. Detta möjliggjorde att sjuksköterskorna kunde hjälpa patienter att förhindra återinsjuknande (Katakura et al., 2010).

Vissa sjuksköterskor underskattade det terapeutiska mötet mellan sjuksköterska och patient inom psykiatrin. Dessa sjuksköterskor förvånades över hur kontakterna i mötet mellan sjuksköterska och patient kunde utvecklas när sjuksköterskan har fokus och uppmärksamhet på patienten (Wright et al., 2011). ”(…) but I didn't know that the methods of communicating would be so different, depending on the patient” (Wright, 2011, s 168).

Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin ansågs positivt. Sjuksköterskorna menade att det var meningsfullt att nå de patienter som sällan tog kontakt. Samtidigt kunde den typen av patientmöten vara betungande. Kommunikationens betydelse var också tänkt att hjälpa patienten att bryta destruktiva och ohälsosamma mönster.

I kommunikationen med patienter ansåg sjuksköterskorna att de skulle vara stöttande och att det förväntades att de skulle lyssna på patienten. Sjuksköterskorna förklarade att medan de kommunicerade med patienten samlade de ihop information och planerade för möten om patienten. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att vara förberedd i mötet med patienten för att kunna skapa en bra dialog. En faktor som sjuksköterskorna upplevde kunde äventyra den terapeutiska relationen var att bli för involverad i patientens problem. Om en enskild patient fick för mycket tid fick sjuksköterskorna dåligt samvete, då det ansågs att de andra patienterna och sjuksköterskorna blev drabbade (Hällgren Graneheim et al., 2014).

Sjuksköterskorna upplevde att bristen på tid tillsammans med patienten utgjorde ett hinder för att kunna ge vård av hög kvalitet. Tidsbristen kunde innebära att det inte fanns möjlighet för sjuksköterskorna att lugna patienter, övervaka enskilda patienter och ge terapeutiska samtal för att skapa en relation med patienterna. De gånger då sjuksköterskorna inte fick tid att ge

(16)

15 patienterna terapeutiska samtal tvivlade sjuksköterskorna på sina bedömningar (Jansen et al., 2020). ”It doesn’t help much to check on someone sitting on her bed 20 times during a shift if you don’t have time to figure out what goes on inside her head” (Jansen, 2020, s. 1319).

Oftast var sjuksköterskornas dialog med patienterna oplanerade och ägde rum i korridoren.

Sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tid och ställde ofta mer direkta frågor. En del av sjuksköterskorna föredrog att prata spontant under promenader medan andra sjuksköterskor föredrog planerade möten (Hällgren Graneheim et al., 2014). Genom att lyssna på patienten kan patientens tillstånd bedömas. Det terapeutiska mötet är ett viktigt medel för att avleda patient från symtom eller sjukdom. Det terapeutiska samtalet utvecklades negativt om sjuksköterskan var osäker på vad denne skulle säga till patienten (Holmberg et al., 2020).

Sjuksköterskorna upplevde att om de skulle säga fel saker skulle de förvärra situationen. För att undvika detta sa sjuksköterskorna väldigt lite eller ingenting till patienten eller valde helt att inte interagera med patienten. Att inte ha det rätta ”språket” upplevde sjuksköterskorna som negativt. Sjuksköterskorna upplevde att med ett visst språk kunde de ge en god omvårdnad. I de fall då patienterna upplevdes för utmanande växte det fram en norm av undvikande bland sjuksköterskorna (Brunero et al., 2018). Som sjuksköterska inom

psykiatrin är det nödvändigt att vara intresserad av mellanmänskliga relationer och att vilja skapa relationer med patienterna (Wright et al., 2011). Att lyssna på patienten och därigenom få komma in i patientens bubbla ansåg sjuksköterskorna som viktigt. Detta för att kunna bedöma patientens psykiska hälsa som möjliggör för sjuksköterskorna att hjälpa patienten skapa ordning i patientens existentiella kaos. Det är utmanande för sjuksköterskor att nå patienten då den psykiska sjukdomen är ett hinder för kommunikationen (Holmberg et al., 2020).

The hard thing for me was probably to reach him, to try to get to him. You want to help, that’s my duty here in life. You want to care, you want to help and you want to support and you want to fix everything that is broken and you can’t reach him. [...] It was difficult to get any contact with him. It was impossible. I did not manage, because he was not receptive (Holmberg, 2020, s. 40).

(17)

16 Sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin handlade till viss del om hjälplöshet för att kunna minska patienternas stress angående den kraft och kontroll patienterna uppfattade av hörselhallucinationer (White et al., 2019). ”But she was just... too frightened... like that it’s absolutely their reality... that if she continued to play the piano her parents would die. It sucks” (White, 2019, s.609).

Sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin kunde uppfattas som komplicerat. Sjuksköterskorna ansåg att ett professionellt bemötande och viljan att nå patienterna är nödvändigt för att göra bedömningar. Om sjuksköterskan har svårt att förstå patientens situation och tappar tålamodet för patienten ger det en negativ påverkan i mötet med patienten. Att sjuksköterskorna tappar tålamodet för patient gör det svårt för sjuksköterskan att utföra tillräckligt goda bedömningar med patientens perspektiv som utgångspunkt. En konsekvens av att sjuksköterskan tappar tålamodet i mötet med en patient gör att sjuksköterskan får känslor av att vara otillräcklig och ifrågasätter sin yrkesroll då denne inte kunde ge omvårdnad till patienten (Holmberg et al., 2020).

Sjuksköterskor upplevde känslor av att vara kränkta och ledsna när de blev hånade och kallade skällsord av patienterna. Sjuksköterskorna uppger att de inte kunde stå och lyssna på kränkande ord om sig själva, vilket gav en känsla av maktlöshet (Hällgren Graneheim et al., 2015). Både sjuksköterskor och patienter hade en känsla av “vi och dom” på avdelningen.

Vid våld använde sjuksköterskorna insatser som kunde kännas tvångsmässiga för patienten.

Sjuksköterskorna uttryckte oro och empati för patienterna och refererade till det terapeutiska mötet som en skyddande faktor att inte använda våld (Rose et al., 2015).

Sjuksköterskor upplevde att kroppsspråket hade en viktig funktion i kontakten med patienterna. Kroppsspråk kunde vara att röras mot patienten genom att sitta på änden av stolen för att minska avståndet dem emellan. Ett avslappnat och öppet kroppsspråk kunde i sin tur spegla patientens ansiktsuttryck. Språkets förmåga i kommunikationen förmedlade den muntliga förståelsen. Ett annat typiskt drag var att sjuksköterskan var närvarande trots

problem med att uttryckas verbalt (Goyette Pounds, 2010). Det var inte alltid möjligt att nå patienterna. Den begränsade öppenheten genom minskad tillgång till patientens berättelse gjorde det nödvändigt för sjuksköterskorna att lista ut vad patienten försökte uttrycka, men inte berättade. Detta ledde till bristande kunskap om patienten och att sjuksköterskorna gjorde

(18)

17 sämre bedömningar (Holmberg et al., 2020). Flera sjuksköterskor motiverade att intresset till att arbeta med patienter med schizofreni var möjlighet att få skapa terapeutiska relationer med patienterna (Wright et al., 2011).

Sjuksköterskors upplevelser av att mötet med patienter handlade om förståelse för innebörden av en jämlik relation, vilket ledde till att kunna prata mer ärligt med patienterna utan att vara för känslig. Att kunna förstå patienternas uttryck för önskningar och behov. Att

sjuksköterskorna kunde tro på patienternas egen förmåga att klara av saker utökade

sjuksköterskornas syn på patienterna. Att sjuksköterskorna ändrade synen och attityden mot patienterna då de ansåg att det är nödvändigt att respektera patienternas egen förmåga. Att sjuksköterskorna har en överbeskyddande attityd mot patienterna hämmar patienternas utveckling av färdigheter som patienten har behov av i samhället. Sjuksköterskorna ansåg att de behöver låta patienterna uttrycka sina egna känslor. Sjuksköterskorna fokuserade på patienternas reaktioner och att ge råd till patienterna om de val de kan välja för att sedan ge patienterna möjlighet att göra egna val (Katakura et al., 2010).

Hur oro och rädslor påverkar mötet

Sjuksköterskorna upplevde en känsla av osäkerhet i mötet med patienter som lider av schizofreni. Det faktum att patienten de möter kan vara hotfulla eller våldsamma innebar att sjuksköterskorna var tvungna att hantera både sin egen och patientens rädsla (Holmberg et al., 2020, Brunero et al., 2018). Ett krav för att kunna hantera känslan av osäkerhet var en medvetenhet av situationen och de risker som kan att uppstå. Ett stort fokus lades på

riskminimering och främjande av säkerhet för sjuksköterskor och patienter (Holmberg et al., 2020, White et al., 2019). De tillfällen då sjuksköterskan var ensam med en patient som led av schizofreni upplevdes känslan av osäkerhet och risk (Brunero et al., 2018, Holmberg et al., 2020).

I think it’s just that fear. One of the things that happened when I was on placement was I got attacked by a resident and he was very strong and I think that that really frightened me [...] I didn’t know what to do. So I was really frightened (Participant 12, line 98) (Brunero et al., 2018, s.1818)

(19)

18 Patienter som upplevde ökad ångest och agitation var en källa till ökad ångest och rädsla hos sjuksköterskorna då de tidigare varit med om våld på sin arbetsplats (White et al., 2019, Jansen et al., 2020, Rose et al., 2015). Särskilt de patienter som uppvisade symtom som befallande röster upplevdes som särskilt oroande och en känsla av maktlöshet infanns hos sjuksköterskan. När patienter uppvisade så pass allvarliga symtom och rädsla för att utsättas för våld övervägde sjuksköterskorna att använda sig av tvångsåtgärder (White et al., 2019).

Sometimes patients with command hallucinations ... can be really dangerous and they do things, which has happened a lot in this ward. ... We can just offer different things to de-escalate the patient especially if they are hearing voices and they can’t control the voices. Morgan, RN3, inpatient nurse. (White et al., 2019, s.610)

I sjuksköterskornas arbete med patienter inom psykiatrin upplevdes det ibland som att patienter använde hot och våld för att kontrollera sin situation och uppvisa ett missnöje angående sin nuvarande situation (Rose et al., 2015). Rädslan som flera sjuksköterskor upplevde hade sitt ursprung i bristande kunskap rörande psykisk sjukdom och hur

behandlingen går till. Vid de tillfällen då sjuksköterskan kunde utröna ett mönster i patientens beteende upplevdes ett större mått av förutsägbarhet och därmed mindre rädsla inför mötet (Brunero et al., 2018). De symtom som patienter med schizofreni drabbades av försvårade sjuksköterskans förutsättningar att skapa en relation med patienten. Symtom som undvikande beteende, aggression och misstänksamhet gjorde att det fanns en rädsla från både patient och sjuksköterska i mötet med varandra (Culimay Padagas et al., 2021).

Sjuksköterskor som inte var specialiserade inom psykiatri upplevde en rädsla kring att säga fel saker i mötet med patienter som lider av schizofreni, detta kunde leda till att förvärra en situation. I stället för att interagera med patienten valdes istället ett undvikande beteende.

Sjuksköterskorna beskrev hur de upplevde att psykiatrisjuksköterskor hade ett annat sätt att prata med patientgruppen, vilket bidrog till bättre omvårdnad (Brunero et al., 2018). En del av de sjuksköterskor som hade upplevt våld och hot på sin arbetsplats förminskade det inträffade och beskrev händelserna som något oundvikligt. Det fanns också sjuksköterskor som gav sig själva skulden för det som inträffat och ställde sig frågan om de kunnat göra något annorlunda för att det inte skulle hänt (Jansen et al., 2020). Nyanställda

psykiatrisjuksköterskor upplevde en ökad rädsla och stress i mötet med patienter som led av schizofreni. Faktorer som bidrog till känslan av rädsla var aggressivt beteende, ett för stort antal patienter och oförutsägbart beteende från patienten (Culimay Padagas et al., 2021).

(20)

19

Behov av kunskap och färdigheter

Sjuksköterskorna beskrev hur de ansåg att färdigheter inom kommunikation växte fram i takt med att de fick en ökad erfarenhet inom psykiatrin. Efter några år av arbete inom psykiatrin kände sjuksköterskorna sig mer bekväma med att kontakta patienterna på ett mer direkt sätt.

Trots att de arbetat under många år kunde de fortfarande uppleva en förvåning över den positiva respons de fick från patienterna när de vågade ta steget att fördjupa relationen och kommunikationen. Sjuksköterskorna försökte att fokusera på de hälsosamma aspekterna av patienternas liv och uppmuntra patienten att använda sina egna färdigheter (Hällgren Graneheim et al., 2014).

Flera sjuksköterskor upplevde att de hade för lite kunskap och färdigheter när det gäller att arbeta med patienter med schizofreni. Samtidigt kunde sjuksköterskor specificera färdigheter som empati och förståelse som viktiga delar i skapandet av terapeutiska relationer med patienten (White et al., 2019). Nyanställda sjuksköterskor uttryckte hur deras passion för omvårdnad gav energi till deras arbete med patienterna. I takt med ett bättre självförtroende växte deras självständighet och förmågan att ge en god omvårdnad till patienter med

schizofreni (Culimay Padagas et al., 2021). Flera sjuksköterskor lyfte fram sin studietid och den praktik som utfördes som ett tillfälle att tillskansa sig mer kunskap och en ökad trygghet när det gäller att interagera med patienter med schizofreni. Studietiden kunde även ha en motsatt effekt (Brunero et al., 2018).

‘It is the exposure issue. I think it stems all the way back to the undergraduate stuff, to be honest. Well, it’s where I personally formulated my thinking around mental health...And it doesn’t matter how much you read - because I’d already kind of formulated that in my head’ (Participant 3, line 488) (Brunero et al., 2018, s.1821)

Förutfattade meningar och en felaktig förförståelse kring patienter med schizofreni beskrevs av flera sjuksköterskor. Det fanns en tro att patienter med schizofreni inte kunde klara sig själva och att det ibland behövde tas beslut som gick emot det patienten själv ansåg vara rätt val. Oavsett hur länge sjuksköterskorna hade arbetat kring patienter med schizofreni uppstod det situationer då deras förutfattade meningar utmanades och patienterna visade hur pass kapabla de faktiskt var. Dessa situationer slutade i att sjuksköterskorna behövde omvärdera och förändra den form av omvårdnad de utförde. Detta gjorde att sjuksköterskornas attityd

(21)

20 förändrades och mötet med patienten genomfördes på mer lika villkor (Katakura et al., 2010).

Sjuksköterskorna uttryckte en förståelse för patientens beteende och hur dessa har

uppkommit på grund av de tidigare livserfarenheter samt nuvarande medicinska tillstånd.

Sjuksköterskorna visar även upp en förståelse och kunskap kring hur miljön och hur deras egna beteende påverkar patienten (Hällgren Graneheim et al., 2015).

Sjuksköterskor uttryckte en oro kring hur tidsbrist påverkade deras möjligheter att använda sig av den kunskap och de färdigheter de hade i mötet med patienter. Tidsbristen gjorde att sjuksköterskorna inte kunde ta den aktiva och engagerade rollen i mötet med patienten som krävdes. Detta bidrog till trötthet, dåligt samvete och ett mer distanserat förhållningssätt i mötet med patienten (Jansen et al., 2020).

Those who shout the highest demand the most attention ... this makes for little time for for instance patients with schizophrenia with many negative symptoms, who hear voices and retreat to their room ... these are the patients who

particularly give me bad conscience. (I13) (Jansen et al., 2020, s.1319)

Behovet av att utveckla både kunskap och färdigheter i arbetat med patienter som lider av schizofreni diskuterades av flera sjuksköterskor. Genom deltagande i seminarium,

föreläsningar och genom att ta del av forskning ansåg de att deras kunskap kunde förbättras.

Flera sjuksköterskor påtalade vikten av att arbeta med evidensbaserade metoder och använde sig av forskning för att ta del av information kring fenomen de tidigare inte påträffat. Genom att förbättra sina färdigheter kunde ett mer systematiskt tillvägagångssätt tillämpas vid kontakten med patienten. Sjuksköterskorna diskuterade hur förfinade terapeutiska färdigheter kunde underlätta deras möjligheter att ge patienter med schizofreni en mer lämplig och effektiv omvårdnad (Culimay Padagas et al., 2021). Sjuksköterskan uppvisade en kunskap och förståelse för patienternas individuella förutsättningar och förväntningar på mötet. En del patientsamtal genomfördes i vanlig samtalsform medan andra patienter föredrog att samtala genom en form av att parterna ställer frågor och ger svar (Goyette Pounds, 2010).

Kunskap kring medicinering och förmågan att identifiera biverkningar var enligt många sjuksköterskor viktigt i mötet med patienter med schizofreni. Kunskap kring hur miljön och bemötande av patienter påverkade omvårdnaden lyftes också fram som viktiga aspekter (White et al., 2019).

(22)

21

Diskussion

Metoddiskussion

En allmän litteraturöversikt valdes med en kvalitativ ansats för att undersöka och erhålla mer kunskap. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin. Valet av att använda kvalitativa studier var för att syftet i den allmänna litteraturöversikten handlade om sjuksköterskors upplevelser. Enligt Friberg (2017b) ökar förståelsen för andras upplevelser och intryck i kvalitativa studier. För att få mer kunskap om det valda området ansågs det gynnsamt att ställa samman tidigare forskning, vilket ger en föreställning om det nuvarande forskningsläget och kunskapen. Friberg (2017b) menar att efter artiklarnas kvalitet har granskats och värderats där artiklarna berör samma fenomen kan resultatet sättas ihop till en ny helhet. Generellt tillför det mer vetenskap inom sjuksköterskans omvårdnadvetenskapliga område med anledning av att teoretisk kunskap kan omvandlas till praktisk kunskap och nya sätt för sjuksköterskorna att agera på. Citat har använts för att stärka resultatet, enligt Kristensson (2018, kapitel 10) tydliggör citat att innehållet grundas på de vetenskapliga artiklarna, detta gör att trovärdigheten stärks.

Artiklarna i studien skulle innehålla information kring sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni. Artiklarna skulle ha en kvalitativ metod. För att få ett brett perspektiv på sjuksköterskans upplevelser av att möta patienter med schizofreni, sattes inte några begränsningar gällande slutenvård och öppenvård eller land där artiklarnas resultat baserades. Henricson (2017) beskriver hur variationer i urvalet kan bidra till att stärka studiens tillförlitlighet. Studiens överförbarhet stärks även då studiens resultat bygger på artiklar där forskningen utförts i flera olika länder.

För att genomföra datainsamlingen användes två databaser CINAHL Complete och PubMed.

Skälet till att dessa databaser valdes var att de anses vara de två mest relevanta och största databaser inom omvårdnadsforskning. Genom att ha använt sig av fler databaser vid sökningen av artiklar kan studiens resultat påverkas och eventuellt stärkas ytterligare. I ett tidigt stadie av datainsamlingen genomfördes flera olika test av sökord och lämpliga

ämnesord för att säkerställa att sökningarna skulle presentera de artiklar som bäst svarade på studiens syfte. Valet av vilka ämnesord som användes skilde sig mellan de olika databaserna då PubMed använder sig av MeSH och CINAHL Complete använder sig av Subject

(23)

22 Headings. Karlsson (2017) belyser hur valet av ämnesord kan påverka sökresultatet och att det är viktigt att inte genomföra identiska sökningar i olika databaser. Karlsson beskriver även hur en bred sökning kan vara ett bra sätt att få en överblick kring ämnesområdet och vilken typ av artiklar som publicerats tidigare. Fritextsökningar användes sparsamt då enligt Karlsson (2017) och Kristensson (2014, kapitel 11) menar att det finns en risk att de ger en stor mängd artiklar med en liten mängd relevans för datainsamlingen. Vissa svårigheter uppstod i samband med datainsamlingen då ett relativt stort antal artiklar ej svarade på studiens syfte. Sökningarna resulterade i artiklar som berörde ämnet antingen utifrån patientens perspektiv eller ur anhörigvårdares perspektiv. Genom att använda ytterligare ämnesord skulle datainsamlingen kunnat begränsas och göras mer specifik.

För att strukturera databassökningen användes Boolesk söklogik med operatorerna OR och AND. Operatorn OR användes för att söka på närliggande begrepp och synonymer.

Operatorn AND användes för att kombinera sökorden med varandra. Användandet av de booleska sökoperatorerna gjorde att studien kunde samla in de artiklar med mest relevans för studiens syfte. Kristensson (2014, kapitel 11) menar att användandet av sökoperatorerna OR och AND ökar sökningens sensitivitet och att användandet av booleska sökoperatorer är en förutsättning för att genomföra en litteratursökning. Det diskuterades om sökoperatorn NOT skulle användas, men detta valdes bort då det annars finns en risk att relevanta och

användbara artiklar skulle sorteras bort. Östlundh (2017) beskriver hur användandet av sökoperatorn NOT riskerar att ta bort för många resultat även om sökordet som specificeras genom användandet av NOT enbart diskuteras i en liten del av artikeln. För att förtydliga sökprocessen och datainsamlingen finns den beskriven i Bilaga 1. Kristensson (2014, kapitel 9) belyser vikten av att beskriva hur tillvägagångssättet har gått till för att säkerställa

trovärdigheten och ge läsaren en möjlighet att själva bedöma studiens trovärdighet.

Manuell sökning användes för att undersöka om det fanns relevanta artiklar som inte

framkommit i sökningen av databaserna. Efter att referenslistorna i de nio utvalda artiklarna söktes igenom hittades ytterligare två artiklar med relevans. Resultatet stärktes till att innehålla elva artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med schizofreni. Karlsson (2017) beskriver hur användningen av manuella sökningar kan ge en inblick och överblick av ämnesområdet.

För att granska artiklarna objektivt användes ett kvalitetsgranskningsprotokoll från (Willman et al., 2011, kapitel 8). Det var elva artiklar som granskades med hjälp av gransknings

(24)

23 protokollet där 14 frågor besvarades för att undersöka tydligheten av artiklarnas kvalitativa ansats, se Bilaga 2. Båda deltog i kvalitetsgranskningen av artiklarna, vilket stärks av Wallengren och Henricsson (2016) som menar att möjligheten till att skapa ett trovärdigt resultat ökar om alla författare deltar i kvalitetsgranskningen och att studiens design avgör valet av granskningsmall. Kvalitetsgranskningsprotokollet möjliggör att undersöka artiklarnas trovärdighet och kvalitet (Kristensson, 2018, kapitel 11). Efter att poängen räknats ihop räknades poäng summeringen om i procent (%). Willman (2011, kapitel 8) menar att

omvandlingen i procent ökar möjligheten för att jämföra de olika artiklarna. Dock går det ej att undgå problemet att övervärdera eller undervärdera vissa faktorer. Granskningsmallarna fungerar som underlag för att undersöka den vetenskapliga kvaliteten i artiklarna. Det är meningslöst att försöka hitta en artikel som är helt felfri, det är nödvändigt att förväntas att det kan bli och finnas felaktiga uppfattningar. Efter kvalitetsgranskningen bedömdes två artiklar ha medel kvalitet och nio artiklar ha hög kvalitet. Det kan ses som en svaghet att det i en av artiklarna med medel kvalitet bara var en sjuksköterska som deltog. Samtidigt så var informationen i artikelns resultat väsentlig. I kvalitetsgransknings protokollet ansågs det svårt att svara på om de vetenskapliga artiklarnas studier hade genererat i någon teori.

Den del av analysprocessen som upplevdes som mest problematisk var att finna likheter och skillnader mellan artiklarna. Artiklarnas resultat utgick alla ifrån olika kontexter, vilket försvårade detta moment i analysprocessen. Under analysprocessen uppmärksammades det att ett antal artiklar inte enbart baserades på bemötande inom psykiatrin. Den allmänna litteraturöversikten fokuserar främst på upplevelser inom psykiatrin, detta kan betraktas som en svaghet i studiens resultat. Med anledning av en viss förförståelse och att inte påverka analysprocessen ansågs det bäst att artiklarna lästes enskilt. Efter att artiklarna lästs enskilt ett flertal gånger gjordes understrykningar i artiklarna som sedan jämfördes med varandra. Vart eftersom trädde fem olika områden fram som valdes att sorteras i kategorier då de gav svar på den allmänna litteraturöversiktens syfte. Valet att behålla tre kategorier gjordes för att inte arbetet skulle bli otydligt och för att de två som uteslöts hade likheter med de tre kategorierna utan att påverka resultatet. Artiklarna var skrivna på engelska och har översatts med egna språkkunskaper och lexikon då den allmänna litteraturöversikten är skriven på svenska.

Texterna har under arbetets gång varit på sitt originalspråk för att bibehålla andemeningen och minska risken för missuppfattningar. Analysprocessen resulterade i tre olika kategorier som var: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Hur oro och rädslor påverkar mötet och

(25)

24 Behov av kunskap och färdigheter. En översikt över de valda kategorierna och beskrivande texter går att se i Bilaga 4.

Resultatdiskussion

Syftet med den här allmänna litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med schizofreni inom psykiatrin. De huvudfynd som

framkom i resultatet som kommer att diskuteras är: Betydelsen av det terapeutiska mötet, Hur oro och rädslor påverkar mötet och Behov av kunskap och färdigheter.

Betydelsen av det terapeutiska mötet var ett av huvudfynden i resultatet. En bidragande faktor till att det terapeutiska mötet mellan sjuksköterska och patienter med schizofreni fungerar är att patienten känner tillit till sjuksköterskan. Det möjliggör skapandet av en vårdande relation mellan sjuksköterskan och patienten. En vårdande relation gör så att sjuksköterskan kan hjälpa patienten. När sjuksköterskan utgår från det terapeutiska mötet med patienten kan sjuksköterskan kommunicera bättre med enskilda patienter. Detta stärks av Odeyemi et al.

(2018) som menar att en god relation mellan sjuksköterskan och patient ger möjligheten för sjuksköterskan att utveckla terapeutiska relationer med patienten. Som resulterar i att sjuksköterskorna får möjlighet att kunna hjälpa patienten. Nygren Zotterman et al. (2015) menar att ett bra möte mellan sjuksköterska och patient karakteriseras av att sjuksköterskan lyssnar och bekräftar patienten. Den patientfokuserade vården möjliggör för sjuksköterskan att lära känna patienten. Ekman et al. (2011) stödjer detta och menar att personcentrerad vård sätter patientens perspektiv på dennes situation i centrum, vilket gör det möjligt för

sjuksköterska att lära känna patienten. När sjuksköterskorna känner patienten kan patienten involveras i sin vård.

Ur resultatet framkommer det att det är av stor vikt för sjuksköterskan att ta del av patientens berättelse för att hjälpa patienten. Det terapeutiska mötet mellan sjuksköterska och patienter med schizofreni leder till att sjuksköterskan genom kommunikation kan skapa en vårdande relation. Travelbees (1971) teori handlar om mellanmänskliga relationer som fokuserar på patienten bakom sjukdomen där kommunikation anses vara en viktig funktion.

Sjuksköterskans uppgift är att skapa och bevara en god relation med patienten där kommunikationen är ett viktigt redskap. För en lyckad kommunikation finns behov av

(26)

25 kunskaper som att vara mottaglig, kunskap och timing. Att sjuksköterskan kan ge patienter god omvårdnad kan göra så att sjuksköterskan hjälper patienten att uppleva mening som gör livet meningsfullt att leva (Travelbee, 1971).

Det är nödvändigt att sjuksköterskor med hjälp av kommunikationen kan hjälpa patienter att avbryta destruktiva mönster. Där sjuksköterskans empati och kunskap att lyssna på patienten är viktig. Att sjuksköterskan tappar tålamodet för patienten är negativt för patientmötet, vilket gör det svårt för sjuksköterskan att bedöma patientens situation. Samtidigt kunde det vara en utmaning för sjuksköterskor att få kommunicera med patienterna då den psykiska sjukdomen kunde försvåra kommunikationen. Detta stärks av McCabe et al. (2004) som menar att empatisk kommunikation är förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna ge god vård till patienten. Det är nödvändigt att sjuksköterskan tänker på hur kommunikationen sker då empatisk respektive icke empatisk kommunikation påverkar patienten och den vård patienten mottar och tillhandahålls. Başoğul et al. (2018) menar att sjuksköterskor med hög emotionell intelligens har bättre och effektivare kommunikationsfärdigheter. Detta gör att de lättare kan lösa konflikter, förebygga kommunikationsproblem och förhindra våldsamma situationer.

Resultatet visade att när sjuksköterskor mötte patienter med schizofreni var kroppsspråket av betydelse. Att sjuksköterskan med kroppsspråket kunde minska avståndet mellan sig själv och patienten och att sjuksköterskan var lugn och speglade sig själv i patientens

ansiktsuttryck. Kommunikationen utgjorde den verbala kommunikationen sjuksköterskor kunde uppleva det som problematisk att förmedla muntlig förståelse eller att inte ha rätt språk. Även McCabe et al. (2004) menar att sjuksköterskor har en inverkan på patientmötet innan den muntliga kommunikationen har startat. Sjuksköterskor visar med kroppsspråket och icke verbal kommunikation hur intresserad sjuksköterskan är av patientens tillstånd.

Sjuksköterskor som är mer inriktade på medicinska eller tekniska arbetsuppgifterna istället för att kommunicera med patienterna riskerar att bli sedda som avlägsna. Detta drabbar patienten som riskerar att få en sämre vård om de känner att de stör sjuksköterskan ifall de skulle uttrycka att de har bekymmer eller oro kring sin livssituation.

Hur oro och rädslor påverkar mötet var ett av studiens resultats centrala fynd.

Sjuksköterskans upplevelse av rädsla och oro inför att möta patienter med schizofreni togs

(27)

26 upp utifrån olika perspektiv. Sjuksköterskans kunskaper kring risken för att utsättas för hot eller våld innebar att sjuksköterskan var tvungen att hantera både sin egen och patientens rädsla. Dessa upplevelser styrker även Bowers et al. (2009) som menar att sjuksköterskans förmåga att hantera sin egen upplevelse av ångest och rädsla får stor inverkan på mötet med patienten. Ett tillvägagångssätt att hantera både sin egen och patientens upplevelse av rädsla var att undvika att spegla patientens nivå av agitation. Genom att uppvisa en lugn och

mottaglig attityd gentemot patienten reglerades ångestnivån hos sjuksköterskan och patienten.

En faktor som bidrog till sjuksköterskans förmåga att begränsa och hantera känslan av osäkerhet och rädsla var en medvetenhet om de risker och situationer som kan bidra till ett otryggt möte med patienten. Tillfällen då sjuksköterskan var ensam med en patient med schizofreni bidrog även till en känsla av osäkerhet och rädsla. Bowers et al. (2009) beskriver hur val av plats och kännedom kring hur olika faktorer kan påverka patientens mående är viktig kunskap för att kunna minska upplevelsen av rädsla för sjuksköterskan. Faktorer som kan förvärra symtom för patienter med schizofreni är för mycket stimuli i form av

folksamlingar och mycket ljud. Symtom som kan förvärras är irritabilitet, överaktivitet och hallucinationer.

Flera sjuksköterskor beskrev hur bristen på kunskap kring psykisk sjukdom och symtom påverkade deras bemötande och attityd gentemot patienter med schizofreni. Linden &

Kavanagh (2012) beskriver att många sjuksköterskor upplever en rädsla eller ett obehag när de möter patienter med schizofreni. Upplevelsen av rädsla utgör ett hinder i det

relationsbyggande arbetet och försämrar möjligheten för patienten att få rätt omvårdnad. Çam et al. (2020) förklarar att det är negativt när sjuksköterskor har en dömande attityd gentemot patienter med schizofreni och hur detta riskerar att stigmatisera patientgruppen. Följden riskerar att bli en situation där sjuksköterskan prioriterar att behandla symtom med hjälp av medicinering och inte lär känna patienten.

Flera sjuksköterskor uppgav att de upplevde en rädsla av att säga fel saker när de

kommunicerade med patienter med schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev en oro om att detta skulle förvärra situationen de befann sig i. En följd av denna rädsla blev ett undvikande och passivt bemötande av patienten. Bowers et al. (2009) beskriver hur viktigt det är att

kommunicera med patienten på ett avslappnat sätt och med en respektfull nyfikenhet.

Patienter med schizofreni ska bemötas med samma respekt och med ett naturligt tilltal.

(28)

27 Behov av kunskap och färdigheter var ett centralt fynd i resultatet. Det belystes att flera sjuksköterskor upplevde att färdigheter inom kommunikation och bemötande av patienter med schizofreni var något som växte fram i takt med yrkeserfarenhet. Yusuf et al. (2006) styrker detta fenomen då det framkommit att sjuksköterskor med lång erfarenhet av psykiatrisk vård utsätts för en mindre mängd verbalt våld jämfört med sjuksköterskor med kortare erfarenhet. Yusuf et al. (2006) menar att det är av stor vikt att nyblivna och

nyanställda sjuksköterskor får en ordentlig utbildning och introduktion till arbetet.

Resultatet beskriver hur flera sjuksköterskor lyfter fram sin studietid och praktik som ett tillfälle att få mer kunskap och en ökad trygghet vid kontakt med patienter med schizofreni.

Lundvik Gyllensten et al. (2011) kan i sin studie påvisa hur teoretisk utbildning för sjuksköterskestudenter kring allvarlig psykisk ohälsa kan förändra synen på patienter med schizofreni. Ett lägre mått av rädsla och en minskad tro att patienter med schizofreni är farliga kunde observeras. Även Bowers et al. (2009) beskriver behovet av en utökad och mer djupgående utbildning kring psykisk ohälsa och psykiatriska symtom. Utbildningen behöver också innehålla en stor del praktiska moment där sjuksköterskestudenten får tillfälle att möta patienter med schizofreni.

I resultatet framkom det att sjuksköterskor lägger stor vikt vid att arbeta enligt

evidensbaserade metoder och arbetssätt. Hewitt och Coffey (2005) menar att kombinationen mellan fokus på att bygga terapeutiska relationer med patienter och samtidigt kombinera detta tillvägagångssätt med evidensbaserade omvårdnadsåtgärder är grundläggande för att ge en god omvårdnad till patienter med schizofreni. Även Travelbee (1971 s.122) belyser hur det behöver finnas en balans mellan terapeutiskt bemötande och rent tekniska

omvårdnadsåtgärder och metoder i samband med utbildning av sjuksköterskor. Om balansen inte nås finns det en risk att nyblivna sjuksköterskor tillämpar ett förhållningssätt där kontakt med patienter undviks.

Flertalet sjuksköterskor lyfter fram tidsbrist som ett hinder för att framgångsrikt kunna tillämpa de kunskaper och metoder som bäst lämpar sig vid omvårdnad av patienter med schizofreni. Tidsbristen bidrog även till en känsla av trötthet, dåligt samvete och att sjuksköterskan antog en mer distanserad hållning gentemot patienten. Harris et al. (2019) beskriver liknande resultat och belyser att det är vanligt förekommande att sjuksköterskor upplever tidspress som ett hinder i arbetet med patienter. Sjuksköterskor bygger upp en typ

(29)

28 av en bubbla kring sig i form av administrativt arbete för att skydda sig mot den emotionella stress som patientbehov och andra krav kan skapa. Resultatet av detta beteende blir att patienten med schizofreni får mindre uppmärksamhet och försämrad omvårdnad.

Kliniska implikationer

Som sjuksköterska är det nödvändigt att ha kunskap och färdigheter rörande den personcentrerade vården. Det är nödvändigt att ha förmågan att se personen bakom

sjukdomsdiagnosen, vilket är en avgörande faktor för att skapa terapeutiska relationer. Denna allmänna litteraturöversikt kan bidra med kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med schizofreni. Studien bidrar med att belysa vikten av kunskap och hur ett gott bemötande kan ske i mötet med patientgruppen. Studien belyser också hur sjuksköterskans upplevelse av rädsla och oro påverkar mötet med patienten. I klinisk kontext kan studien visa hur viktigt det är att sjuksköterskan har tiden, möjligheten och kunskapen att bygga och underhålla terapeutiska relationer.

Slutsats

Resultatet i den allmänna litteraturöversikten kan påvisa betydelsen och behovet av ett prioriterat arbete gällande terapeutiska relationer. Bemötandet har en central roll när det gäller sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad till patienter med schizofreni. De symtom som schizofreni diagnosen innebär ställer krav på sjuksköterskor som arbetar med patientgruppen jämfört med övrig hälso- och sjukvård. Resultatet visar på ett stort behov av kunskap och färdighetsutveckling hos sjuksköterskor som möter patientgruppen. Kunskap kring sjukdom, bemötande och förhållningssätt kan bidra till bättre omvårdnad av patienter med schizofreni samt minska den rädsla som många sjuksköterskor upplever. Resultatet visar att utbildningstiden för sjuksköterskor har en inverkan på hur den individuella sjuksköterskan ser på patienter med schizofreni i sitt framtida arbetsliv. Att som sjuksköterska tidigt och återkommande möta patientgruppen under utbildningstiden ökar möjligheten till en upplevelse av trygghet i kontakten med patienten.

Framtida forskning

Förslag till vidare vetenskapliga studier är att ytterligare undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med patienter med schizofreni. Behovet av forskningen finns för att få djupare förståelse och kunskap inom området. Utbredningen av psykisk ohälsa bland befolkningen visar att det är nödvändigt att fortsatta vetenskapliga studier inom området

(30)

29 krävs. Forskning behövs även på sjuksköterskans möjligheter och förutsättningar att ge en god personcentrerad omvårdnad inom dagens hälso- och sjukvård. Då patienter med

schizofreni har en ökad risk att drabbas av somatiska besvär behöver forskning utföras även utanför psykiatrin, då sjuksköterskor möter patienterna överallt i hälso- och sjukvården.

Självständighet

Den allmänna litteraturöversikten har genomförts under ett samarbete mellan Johan och Sarah som har träffats privat. Båda två har varit delaktiga genom hela processen. Bakgrund, resultat och diskussion kan ha färgats beroende på vem som har skrivit i stunden, men har alltid läst efteråt för att korrigera ord och meningsuppbyggnader. Sökningar i CINAHL och PubMed gjordes först enskilt och sedan tillsammans. Den manuella sökningen gjordes enskilt. Artiklarna lästes först av var och en för att få en ökad förförståelse och sedan gjordes understrykningar i texten som sedan jämfördes.

References

Related documents

Also similar to the risk seeking results, there was a significant difference in bias towards selecting the OtherSS images as opposed to Control images for those with higher

I Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet går att återfinna vilka för- mågor det svenska cyberförsvaret förfogar över.. Där står exempelvis att FRA

marknadsföra det, på det sättet. Vi har ett energipris idag och vi tror att det kommer öka ytterligare. Så det blir en morot, eller det måste bli en morot. Alltså att man måste

Sjuksköterskor upplever att de har brist på kunskap och stöd samt att de behöver mer utbildning för att kunna möta patienter med drogmissbruk på ett bra sätt (Happel, Carta

Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av relationen till patienter med schizofreni. Resultatet visade att sjuksköterskor ser

Resultatet av denna litteraturstudie visade även att många sjuksköterskor hade en känsla av hopplöshet inför psykossjuka patienters återhämtning, och att de upplevde att de inte

förändrat bemötande gentemot denna patientgrupp, dels på grund av rädslan att inte veta om patienten kunde bli aggressiv eller inte, men också för att sjuksköterskorna upplevde

Det resultat som kan diskuteras är de som visats vid denna litteraturstudie, hur det kan komma sig att patienter som lider av schizofreni samt övervikt kan uppleva en