• No results found

Malmö stad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Malmö stad "

Copied!
356
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö stad

Kommunfullmäktige

Sekreterare ...

Daniel Svartek

Ordförande ... ………

Carina Nilsson Underskrifter

Justerande ... ………

Mubarik Abdirahman Farishta Sulaiman

Protokollsutdrag

Sammanträdestid

2020-03-19 kl. 13:00-16:50

Plats

Sessionssalen, Rådhuset

Beslutande ledamöter

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Nicola Rabi (M)

Magnus Olsson (SD) Andréas Schönström (S) Peter Ollén (M)

Frida Trollmyr (S) Simon Chrisander (L) Mohamed Yassin (MP) Anders Rubin (S) Anton Sauer (C)

Carina Nilsson (S) (Ordförande) Lars-Johan Hallgren (SD) David Blomgren (M) Elin Kramer (S) Anders Pripp (SD) Helena Grahn (M)

Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Sara Wettergren (L)

Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Ilvars Hansson (SD) Stefana Hoti (MP) Farishta Sulaiman (M) Sadiye Altundal (V)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Sofia Hedén (S)

Håkan Fäldt (M)

Björn Gudmundsson (S) (Vice ordförande) John Roslund (M)

Roko Kursar (L) Juan-Tadeo Espitia (S) Måns Berger (MP) Anders Skans (V) Arwin Sohrabi (S) Tony Rahm (M) Anders Olin (SD) John Eklöf (M) Jan Olsson (S)

1

(2)

Eva Hallén (SD) Eva Christina Bertz (L)

Mediha Ahmadi Pir Hosseinian (S) Charlotte Bossen (C)

Anja Nordberg Sonesson (M) (Andre vice ordförande) Dündar Güngör (S)

Susanne Jönsson (S) ersätter Sedat Arif (S) Nils Anders Nilsson (S) ersätter Ilmar Reepalu (S) Peter Johansson (S) ersätter Carina Svensson (S) Birgit Hansson (S) ersätter Eva Ann-Britt Sjöstedt (S) Mats Sjölin (S) ersätter Christina Wessling (S)

Linda Obiedzinski (M) ersätter Josefin Anselmsson Borg (M) Andreas Bruzelius (M) ersätter Helena Nanne (M)

Anna Isaksson (SD) ersätter Stefan Robert Plath (SD) Michael Hård af Segerstad (SD) ersätter Jörgen Grubb (SD) Bo Stefan Claesson (SD) ersätter Lisbeth Persson Ekström (SD) Håkan Ask (SD) ersätter Rickard Åhman Persson (SD)

Boel Pettersson (V) ersätter Hanna Kristina Thomé (V) Carin Gustafsson (V) ersätter Gunilla Ryd (V)

Showan Shattak (V) ersätter Anders Andersson (V) Lisa Stolpe (V) ersätter Emma-Lina Johansson (V)

Övriga närvarande

Daniel Svartek (Sekreterare)

Pernilla Mesch (Administrativ sekreterare) Johanna Härdig (Administrativ sekreterare)

Utses att justera

Mubarik Abdirahman

Farishta Sulaiman

Justeringen

2020-04-02

Protokollet omfattar

§69

2

(3)

§ 69 Malmö stads hållbarhetsrapport 2019

STK-2020-100 Sammanfattning

Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal som tagits fram av rådet för kommunala analyser och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de angivna globala målen. Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning, slutsatser och en kort översikt hur Malmö placerat sig i förhållande till samtliga målområden. För varje målområde finns en beskrivning om vad målet syftar till i ett globalt perspektiv och hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till det angivna målet följt av en mer utvecklad analys av detta.

Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt

samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till

mottagaren och sätter fokus på analys- och förbättringsområden.

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar

1. Kommunfullmäktige godkänner Malmö stads hållbarhetsrapport 2019.

Beslutsgång

Katrin Stjernfeldt Jammeh, Simon Chrisander, Nima Gholam Ali Pour, Sadiye Altundal, Stefana Hoti och Charlotte Bossen yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Reservationer och särskilda yttranden

Till kommunfullmäktiges beslut har Stefana Hoti (MP) inkommit med ett särskilt yttrande. Det särskilda yttrandet intas som bilaga 2 till kommunfullmäktiges protokoll.

Beslutet skickas till

Analys och hållbarhetsavdelningen Samtliga nämnder

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut KS 200304 §89 med Särskilt yttrande (SD), (C) och (MP)

 Förslag till beslut KSAU 200224 §122

 G-Tjänsteskrivelse Reviderad version 200304 Hållbarhetsrapporten 2019

 Hållbarhetsrapport 2019

 Ny tabellbilaga hållbarhetsrapport

3

(4)

 Tabellsamling 2019

4

(5)

Bilaga 2

5

(6)

6

(7)

Malmö stad

Stadskontoret 1 (3)

SIGNERAD

Datum

Tjänsteskrivelse

2020-03-04

Vår referens

Annica Eriksson Utvecklingssekreterare annica.eriksson@malmo.se

Malmö stads hållbarhetsrapport 2019

STK-2020-100 Sammanfattning

Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal som tagits fram av rådet för kommunala analyser och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de angivna globala målen. Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning, slutsatser och en kort översikt hur Malmö placerat sig i förhållande till samtliga målområden. För varje målområde finns en beskrivning om vad målet syftar till i ett globalt perspektiv och hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till det angivna målet följt av en mer utvecklad analys av detta.

Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till mottagaren och sätter fokus på analys- och förbätt- ringsområden.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar

1. Kommunfullmäktige godkänner Malmö stads hållbarhetsrapport 2019.

Beslutsunderlag

• G-Tjänsteskrivelse KSAU 200224 Hållbarhetsrapporten 2019

• Hållbarhetsrapport 2019

• Tabellsamling 2019

• Förslag till beslut KSAU 200224 §122

• G-Tjänsteskrivelse Reviderad version 200304 Hållbarhetsrapporten 2019

Beslutsplanering

Kommunstyrelseberedningen 2020-01-29

(8)

2 (3) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2020-02-24

Kommunstyrelsen 2020-03-04 Kommunfullmäktige 2020-03-19

Beslutet skickas till

Analys och hållbarhetsavdelningen Samtliga nämnder

Ärendet

Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Rapporten ska vara till nytta för den enskilda nämnden och styrelsen samtidigt som den ska ge kommunledningen relevant och väsentlig in- formation för att denna ska kunna hantera sitt övergripande ansvar.

Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal för Agenda 2030, som tagits fram av rådet för kommunala analyser (RKA) och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de globala målen.

Bakgrund

År 2015 undertecknade Malmö stad ”A Declaration of Cities’ Commitment to the 2030 Sustainable Development Agenda”, vilket innebär att staden senast år 2020 ska ha utvecklat en lokal Agenda 2030 för att vara med och driva utvecklingen mot uppfyllelsen av Agenda 2030.

Tidigare hållbarhetsrapporter har årligen följt ett antal utvalda indikatorer kopplat till de tre di- mensionerna av hållbar utveckling – den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen – samt haft en fördjupad del kring ett specifikt tema. Med hållbarhetsrapport 2019 tas ett första steg mot att anpassa Malmö stads hållbarhetsuppföljning till Agenda 2030.

Rapporten i korthet

Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning av rapportens slutsatser och en kort över- sikt över hur Malmö stad hanterar samtliga målområden. Därefter görs en mer utförlig analys av varje globalt mål. För varje mål finns en beskrivning om vad målet innebär i ett globalt perspek- tiv, hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till målet följt av en mer utvecklad analys av detta.

Stadskontorets bedömning

Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till mottagaren och sätter fokus på analys- och förbätt- ringsområden.

Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna rappor-

ten.

(9)

3 (3)

Ansvariga

Heléne Norberg Direktör

Eva Marie Tancred Ärendekoordinator

Andreas Norbrant Stadsdirektör

(10)

(11)
(12)
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)
(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)
(28)
(29)

(30)

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Stockholm Göteborg Malmö

2016 2017

(31)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

K vi nnor M än T ot al t K vi nnor M än T ot al t K vi nnor M än T ot al t Göteborg Malmö Stockholm

2016 2017 2018

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0

Göteborg Malmö Stockholm

2016 2017 2018

(32)

(33)

(34)

(35)

0 5 10 15 20 25

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Malmö Alla kommuner (ovägt medel)

0 5 10 15 20 25 30 35

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Malmö Alla kommuner (ovägt medel)

(36)

0 10 20 30 40 50 60 70

2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017

%

Malmö Alla kommuner (ovägt medel)

(37)

(38)

42 44 46 48 50 52 54 56 58

Å ter stå ende m edel livs län gd

Kvinnor Män

(39)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Åk 6 Åk 9 Åk 2 gymn

Åk 6 Åk 9 Åk 2 gymn

Pojkar Flickor

A ndel ( %)

2012 2016

(40)

(41)

(42)

(43)

0 10 20 30 40 50 60

2008 2010 2012 2014 2016 2018

A ndel ( %)

förgymnasial kvinnor

gymnasial kvinnor

eftergymnasial kvinnor

förgymnasial män

gymnasial män

eftergymnasial män

(44)

0 5 10 15 20 25 30 35

2018 2019

(45)

(46)

(47)

(48)

74 76 78 80 82 84 86 88 90

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

A ndel ( %)

Malmö Göteborg

Stockholm Riket

(49)

0 50 100 150 200 250 300 350

2014 2016 2015 2017 2018

A nta l ak tl edar e

Kvinna Man

(50)

0 5 10 15 20 25 30 35

20112012201320142015201620172018

A ndel ( %)

Malmö Göteborg Stockholm Riket

71 72 72 72 72 73 74 75 85 85 85 84 83 83 83 84

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

A nd el ( %)

Kvinnor Malmö Män Malmö

(51)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2011 2015

Kvinnor Män

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2011 2015

Kvinnor Män

(52)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2014 2016 2014 2016 2014 2016 2014 2016 Stockholm Malmö Göteborg Riket

Kvinnor Män

(53)

(54)

(55)

0 5 10 15 20 25 30

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Mi ljo ner k ub ik m eter

Hushåll Industri Offentlig

(56)

(57)

0 5 10 15 20 25 30 35

MW h/ inv

Transporter Jordbruk Industri, bygge Övriga tjänster Offentlig verksamhet Hushåll

Målnivå 2020

Målnivå 2030

(58)

0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00

2001 2004 2010 2015 2017

%

Förnybar Återvunnen

(59)

(60)

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

A ndel ( %)

kvinna man

0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 200 000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

A nt al

(61)

13 ,7 % 12 ,9 % 14 ,5 % 15 ,5 % 6 ,5 % 26 ,2 % 39 ,4 % 12 ,6 % 8, 7% 14 ,0 % 12 ,9 % 15 ,1 % 16 ,8 % 6, 7% 27 ,3 % 39 ,1 % 13 ,1 % 8, 9%

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

40,0%

45,0%

2019 2018

(62)

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000

2005-01 2005-09 2006-05 2007-01 2007-09 2008-05 2009-01 2009-09 2010-05 2011-01 2011-09 2012-05 2013-01 2013-09 2014-05 2015-01 2015-09 2016-05 2017-01 2017-09 2018-05

A nta l

Utsatta grupper Övriga arbetslösa

(63)
(64)

0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000

2015 2016 2017

MW h

År

(65)

0 20000 40000 60000 80000 100000 120000

2015 2016 2017 2018 2015 2016 2017 2018 2015 2016 2017 2018

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen

A nta l

Män Kvinnor Totalt

(66)

(67)

(68)

(69)

150 000 170 000 190 000 210 000 230 000 250 000 270 000 290 000 310 000 330 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kr o no r per å r

Malmö Medelinkomst

Riket Medelinkomst

Malmö Medianinkomst

Riket Medianinkomst

(70)

2011 2014 2017

Skillnad 2017–

2011 (kr)

Skillnad 2017–

2011 (%)

Decil 1 43900 53300 63400 19500 44%

Decil 2 102000 110200 119600 17600 17%

Decil 3 128900 138000 146500 17600 14%

Decil 4 151000 161700 172400 21400 14%

Decil 5 175600 188500 201000 25400 14%

Decil 6 202400 217300 231300 28900 14%

Decil 7 232200 248900 265100 32900 14%

Decil 8 268500 287400 305900 37400 14%

Decil 9 321400 344900 366400 45000 14%

Decil 10 576300 614800 699800 123500 21%

Percentil

100 1649100 1716500 2152000 502900 30%

(71)

0,250 0,270 0,290 0,310 0,330 0,350 0,370 0,390 0,410 0,430

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Malmö

Göteborg Riket

(72)

0 10 20 30 40 50 60 70

Kvinnor Män

A n d el (% )

Sysselsatta Arbetslösa

0 10 20 30 40 50 60 70

A ndel ( %)

Kvinnor Män

(73)

(74)

(75)

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

Vuxna (social) Vuxna (strukturell)

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000

Hushåll Vuxna

Barnfamiljer Barn

(76)

(77)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Till fots Cykel Bil Buss Tåg Män Kvinnor

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

kg /i nv

Arbetsmaskiner El och fjärrvärme

Industri Jordbruk

Tansporter Utrikes transporter

(78)

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Göteborg Malmö Stockholm

(79)

(80)

0 100 200 300 400 500 600

2012201320142015201620172018

kg/p er so n

Göteborg Malmö Stockholm

0 50 100 150 200 250 300

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

kg/p er so n

Göteborg Malmö Stockholm

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

%

Göteborg Malmö Stockholm

(81)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2012201320142015201620172018

kg/p er so n

Göteborg Malmö Stockholm

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

2012201320142015201620172018

kg/p er so n

Göteborg Malmö Stockholm

0 10 20 30 40 50 60 70

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Göteborg Malmö Stockholm

(82)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

%

2017 2018

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

%

2017 2018

(83)

     

(84)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

kton

Målvärdet Övrig trafik Vägtrafik

Industri och Energi

Arbetsmaskiner och redskap

0 2 4 6 8 10 12

To n/ per so n

Övrig trafik Vägtrafik

Industri och Energi

Arbetsmaskiner och redskap

(85)

(86)

Hushållens transporter

22%

Hushållens livsmedel

16%

Hushållens boende Hushållens övrigt 10%

12%

Offentlig konsumtion*

11%

Investeringar**

29%

(87)

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00

K g C O 2 ekv/ ki lo li vs m edel

Målvärde Tidigare beräkningssätt Växthusgasutsläpp

35%

44%

61%

72% 77%

84% 89% 91%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

(88)

0 10 20 30 40 50 60

2000 2005 2010 2015

%

(89)

(90)

(91)

(92)

(93)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Stockholm tätort

Malmö tätort Göteborgs

tätort

(94)

0 2 4 6 8 10 12 14

2014 2015 2016 2017 2018

A ndel ( %)

Malmö Göteborg

Stockholm Riket

(95)

(96)

(97)

0 500 1000 1500 2000 2500

20112012201320142015201620172018

A nta l/ 1 0 0 0 0 0 inv

Malmö Göteborg

Stockholm Riket

(98)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

2015 2016 2017 2018 2019

%

Malmö Män Malmö Kvinnor

Region Syd Män Region Syd Kvinnor

(99)

(100)

(101)

0 10 20 30 40 50 60

Malmö Göteborg Stockholm 2014 2018

0 10 20 30 40 50 60

2015 2016 2017 2018 2019

Malmö Män Malmö Kvinnor

Region Syd Män Region Syd Kvinnor

(102)

(103)

(104)

(105)
(106)

Innehåll

1. Unga i ek utsatta hush 3. Tobak 5. Föräldrapenn 10. Tillit 14. Fosforutsläpp till havet 16. Skadegörelse

1. Barnfamilj långvar ek. bis 3. Fallskador 5. Kvinnor och män i politik 10. Etableringsuppdraget 14. Ålgräsutbredning 16. Polisen bryr sig 1. Vuxna långvarigt ek. bistånd 3. Hälsa ‐ självskattad 5. Misstänkta brott 10. Disp ink 15. Grönyta

1. Förälders utbildningsnivå 3. Alkohol 5. Chefer i privat sektor 11. Hemlöshet 15. Hårdgjord mark

1. Ursprung 4. Utbildningsnivå  5. Chefer, övrig data 11. Trångboddhet 15. Fladdermöss

1. Ek. bistånd 66+  4. Förskolan ‐ inskrivna 6. Vattendrag med god ek status 11. Kollektivtrafik 15. Lavor och mossor

2. Invånare med fetma 4. Gymnasiebehörighet 6. Grundvatten 11. NOx Malmö Totalt 16. Anmälda brott

2. Frukt och grönt 4. Examen inom 4 år 6. Bräddat vatten 11. PM2,5 per inv 16. Ekonomiskt resul Malmö stad

2. Ekologiska livsmedel 4. Trygghet i skolan 6. Dricksvattenförbrukning 12. Avfall 16. Boende

2. ELSA‐rapporten 4. Lärarbehörighet förskola 7. Energi förnyb prod 12. Eko Livsmedel 16. Socialtjänsten 3. Hjärtinfarkt‐data 4. Lärarbehörighet grundsk 7. Energi  ‐ slutanvändning 12. Hållbarhetsmärkt 16. Barnmisshandel 3. Sjukfrånvaro 4. Lärarbehörighet gymn 7. Energi ‐ förnyb och fossil 12. e‐handel 16. Våldsbrott ‐ anmälda 3. Medellivslängd 4. Lärarbehörig grundsärskola 8. Arbetslöshet 13. Geografiska växthusgasutslä 16. Valdeltagande 3. Framtidstro 4. Lärarbehörig gymnasiesärskol 8. Arbetslöshet grupper 13. Konsumtionsbaserade växthus 16. Hatbrott

3. Bröstcancer 4. Lärarbehörighet SFI 8. Dagbefolkning 13. Kommunala miljöfordon 16. Kriscentrum

3. Förtida dödlighet 5. Heltidsarb  9. Elkonsumtion 13. Utveckling, hårdgjord yta 16. Otrygghet

3. Lungcancer 5. Kv mediannettoink 9. Pendlare 14. Skyddad areal  16. Fysiskt våld

3. Cirkulationssjukdomar 5. Våld i hemmet 10. Gini 14. Kväveutsläpp till havet 16. Stöld

Klicka i övre högra hörnet på den sida du befinner dig för att komma tillbaka till denna innehållssida.

Tabellsamling Hållbarhetsrapport 2019

(107)

Mål 1. Unga i ekonomiskt utsatta hushåll

 Invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

 Göteborg 18,5 17,9 15,6 15,3 15,2 15,3 14,4 13,4 12,7

 Malmö 31,7 31,3 26,9 27 26,3 26,3 25,1 23,6 23,4

 Stockholm 15,3 14,4 11,4 10,7 10,3 9,6 8,5 7,6 7,5

Kolada, nyckeltal N02904

Nyckeltalsinformation: Antal invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Med 

ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd (tidigare kallat  socialbidrag). Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm,  som fastställdes på 1980‐talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för 

boendeutgifter. Om inkomsterna understiger dessa normer definieras detta som låg  inkomst. Med ekonomiskt bistånd menas att sådant erhållits minst en gång under året. 

Nyckeltalet beräknas på samma sätt som Rädda barnens Barnfattigdomsindex som dock  använder åldersgruppen 0‐17 år. Fr.o.m 2011 framtaget med det nya hushållsbegreppet  (tidigare familjer) samt ny populationsavgränsning: De som inkluderas är folkbokförda hos  en vårdnadshavare och ingår i helårshushåll vilket innebär att de vuxna i hushållet ska ha  varit folkbokförda både 1 jan och 31 dec aktuellt år samt att hushållets disponibla inkomst 

ska vara skild från 0 kr. Källa: SCB.

0

5 10 15 20 25 30 35

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

%

Invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll

 Göteborg  Malmö  Stockholm

0 5 10 15 20 25 30 35

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Invånare 0‐19år i ekonomiskt utsatta hushåll

 Göteborg  Malmö  Stockholm

1

(108)

Mål 1. Barnfamiljer i långvarigt ekonomiskt bistånd

Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

 Göteborg 6 5,9 6 5,6 5,2 4,1 3,7

 Malmö 8,5 8,2 8,1 8,6 8 6,9 6,7

 Stockholm 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,6

Kolada, nyckeltal U31809

0 2 4 6 8 10

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Barn i befolkningen som ingår i familjer med  långvarigt ekonomiskt bistånd

 Göteborg  Malmö  Stockholm

2

(109)

Mål 1. Vuxna långvarigt ekonomiskt bistånd

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Totalt

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Totalt 3,6 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,8 3,6 3,4

Män 3,7 3,7 3,3 3,2 3,5 3,8 3,7 3,5 3,3

Kvinnor 3,5 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,9 3,7 3,5

Kolada, nyckeltal N31816

Nyckeltaslinformation: Vuxna biståndsmottagare med  långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av 

befolkningen (N31816). Långvarigt bistånd avser 10‐12  månader under året. Källa Socialstyrelsens register över  ekonomiskt bistånd samt Registret över 

totalbefolkningen

 2,8  3,0  3,2  3,4  3,6  3,8  4,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt  ekonomiskt bistånd

Totalt Män Kvinnor

3

(110)

Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders utbildningsnivå

Barn i ekonomiskt utsatta familjer

Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal

Malmö 37 23715 37 24144 35 24027 36 24859

Förgymnasial 75 4423 74 4442 75 4614 74 4855

Gymnasial 44 8301 44 8428 43 8307 44 8499

Eftergymnasial 27 10189 27 10413 25 10333 26 10696

Uppgift saknas 40 802 43 861 37 773 38 809

Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ  respektive absolut ekonomisk utsatthet.  Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ  ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta  mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.

Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att  den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.

De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i  befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig 

förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i  grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.

Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010, 

Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack‐ och A‐kasseavgift för  personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.

Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i  materialet på grund av sekretesskäl.

Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om  kommungruppsindelningen finns hos SKL.

2014 2015 2016 2017

Max 18, Inkomst‐ och taxeringsregistret (IoT), SCB

4

(111)

Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders ursprungsland

Barn i ekonomiskt utsatta familjer

Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal

Storstäder 23 79405 23 79546 22 77959 22 80062

Svensk bakgrund, Storstäder 12 27493 12 27491 11 26890 11 27056

Svensk bakgrund, Malmö 21 7264 20 7244 20 7185 20 7189

Svensk bakgrund, Storstäder 45 51912 44 52055 42 51069 42 53006

Svensk bakgrund, Malmö 56 16451 55 16900 53 16842 53 17670

Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ  respektive absolut ekonomisk utsatthet.

Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den  visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur  många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.

Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att  den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.

De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i  befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig 

förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i  grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.

Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010, 

Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack‐ och A‐kasseavgift för  personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.

Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i  materialet på grund av sekretesskäl.

Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information  om kommungruppsindelningen finns hos SKL.

2014 2015 2016 2017

Max 18, Inkomst‐ och taxeringsregistret (IoT), SCB

5

(112)

Mål 1. Antal hushåll 66 år eller äldre med ekonomiskt bistånd

Äldre hushåll med ekonomiskt bistånd

Månad Antal hushåll

2015‐aug 167

2015‐sep 173

2015‐okt 173

2016‐aug 190

2016‐sep 202

2016‐okt 193

2017aug 200

2017‐sep 187

2017‐okt 187

2018‐aug 179

2018‐sep 165

2018‐okt 193

2019‐aug 208

2019‐sep 193

2019‐okt 215

Källa: KOLL, Malmö stad

0 50 100 150 200 250 300

Antal hushåll 66+ med ekonomiskt bistånd

6

(113)

Mål 2. Invånare med fetma

Invånare med fetma

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Malmö 12 14 14 13 14 14 13 13 13 13

 Alla kommuner (ovägt medel) 14 14 15 16 16 16 17 16 21 17

Kolada, nyckeltal U01411

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två olika undersökningar  med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro  (den sk. CDUST‐regionen) har Liv & Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18‐84 år vilket avser år T. 

Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16‐84 år, avser år T‐3  till T. BMI beräknas enligt: vikt (i kg) dividerat med längd (m2) i kvadrat. Extremvärden exkluderas i 

beräkningen så att en person måste vara mellan 101 och 249 cm samt väga mellan 30 och 200 kg för att ingå. 

Antal som beräknats ha ett BMI 30 eller högre enligt ovan dividerat med antal som besvarat frågan. För  kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per  år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv & Hälsa (LH)

0 5 10 15 20 25

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Invånare med fetma 

Malmö  Alla kommuner (ovägt medel)

7

(114)

Mål 2. Frukt och grönt

Invånare 16‐84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag, andel (%)

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Malmö 32 33 28 28

 Alla kommuner (ovägt medel) 32 32 22 31 21 21 20

Kolada, nyckeltal U01423

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två frågor om intag  av frukt respektive grönsaker i Nationella folkhälsoenkäten mäter frekvensen av intaget. Svarsalternativen  ges olika vikter och de bägge frågorna sammanräknas till ett summaindex. Vikter för respektive 

svarsalternativ: 3,0 = 3 gånger per dag eller mer, 2,0 = 2 gånger per dag, 1,0 = 1 gång per dag, 0,8 = 5‐6  gånger per vecka, 0,5 = 3‐4 gånger per vecka, 0,2 = 1‐2 gånger per vecka, 0,07 = Några gånger per månad  eller aldrig. En summavariabel skapas där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för  summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden mellan 0,07 och 6. Antal för vilka summavariabeln,  enligt ovan, är mer än 3 dividerat med antal som besvarat minst en av frågorna. Avser år T‐3 till T. Källa: 

Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV).

0 5 10 15 20 25 30 35

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Invånare 16‐84 år som äter frukt och grönt mer än 3  ggr/dag

Malmö  Alla kommuner (ovägt medel)

8

(115)

Mål 2. Ekologiska livsmedel

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Malmö 10 12 14 20 24 23 27 33 39 37 44 53 59 63 65

 Alla kommuner (ovägt medel) 2 4 4 4 6 7 10 14 17 18 22 25 27 29 30

Kolada, nyckeltal U07514

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i  kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta  livsmedel i kommunen, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Med ekologiska livsmedel  avses någon av märkningarna KRAV, Demeter, EU‐ekologiskt och MSC. Fr.o.m. 2015 års siffror dras 1  procentenhet av för de kommuner som inte exkluderar oekologisk lagad eller panerad MSC‐fisk. 

Siffran avser hela året. Avser endast kommunens egna inköp, dvs entreprenad ingår inte. Ingår i  Kommunens kvalitet i korthet. Källa: Ekomatcentrum.

0 10 20 30 40 50 60 70

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

%

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet

Malmö  Alla kommuner (ovägt medel)

Malmö; 65

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Klippan Pit tene Um Munkedal Bräcke Storfors Enping Aneby Sotes Vimmerby Dals‐Ed Karlsborg Arvika Skövde reboda nköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv nersborg Orsa Öckerö Mora Vinker Lilla Edet Vaggeryd ping nstes Askersund Kinda Perstorp Tyre gsby rbynga Hallstahammar Varberg Falkenberg La Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxesund bo vle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund

%

Andel ekologiska livsmedel

9

(116)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

2018 Klippan 3

Storuman 8

Tomelilla 8

Bollnäs 11

Piteå 11

Arvidsjaur 12

Ystad 12

Åstorp 12

Götene 13

Eda 14

Jokkmokk 14

Mariestad 14

Umeå 15

Vetlanda 15

Hagfors 16

Tranås 16

Munkedal 17

Skara 17

Ödeshög 17

Bengtsfors 18

Bräcke 18

Mellerud 18

Pajala 18

Ragunda 18

Storfors 18

Värnamo 18

Ånge 18

Boxholm 19

Enköping 19

Falun 19

Färgelanda 19

Staffanstorp 19

Aneby 20

Burlöv 20

Båstad 20

Lysekil 20

Sotenäs 20

Sävsjö 20

Tibro 20

Vara 20

Vimmerby 20

Åmål 20

Älvdalen 20

Alingsås 21

Dals‐Ed 21

Ekerö 21

Filipstad 21

Hjo 21

10

(117)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

Karlsborg 21

Leksand 21

Mjölby 21

Trelleborg 21

Arvika 22

Fagersta 22

Gnosjö 22

Knivsta 22

Skövde 22

Strömstad 22

Sunne 22

Säffle 22

Töreboda 22

Vansbro 22

Degerfors 23

Hultsfred 23

Jönköping 23

Karlskoga 23

Luleå 23

Mullsjö 23

Munkfors 23

Tierp 23

Uppvidinge 23

Värmdö 23

Falköping 24

Hammarö 24

Heby 24

Höganäs 24

Surahammar 24

Söderhamn 24

Vännäs 24

Boden 25

Bromölla 25

Gällivare 25

Hudiksvall 25

Kiruna 25

Krokom 25

Ljungby 25

Malå 25

Markaryd 25

Oskarshamn 25

Sollefteå 25

Timrå 25

Uddevalla 25

Grums 26

Lomma 26

Partille 26

Sölvesborg 26

11

(118)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

Tidaholm 26

Avesta 27

Forshaga 27

Habo 27

Kungälv 27

Norrtälje 27

Sollentuna 27

Vårgårda 27

Vänersborg 27

Hallsberg 28

Kil 28

Kumla 28

Orsa 28

Stenungsund 28

Västervik 28

Ängelholm 28

Öckerö 28

Österåker 28

Haparanda 29

Katrineholm 29

Mora 29

Smedjebacken 29

Svalöv 29

Vallentuna 29

Vingåker 29

Hedemora 30

Härnösand 30

Kramfors 30

Lilla Edet 30

Mark 30

Nora 30

Nybro 30

Vaggeryd 30

Danderyd 31

Härryda 31

Karlstad 31

Köping 31

Lindesberg 31

Malung‐Sälen 31

Mölndal 31

Mönsterås 31

Nacka 31

Tjörn 31

Örnsköldsvik 31

Askersund 32

Gagnef 32

Kalix 32

Kalmar 32

12

(119)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

Kinda 32

Lessebo 32

Linköping 32

Nynäshamn 32

Perstorp 32

Rättvik 32

Sandviken 32

Sundsvall 32

Tyresö 32

Östra Göinge 32

Grästorp 33

Hällefors 33

Högsby 33

Karlshamn 33

Lidingö 33

Ljusnarsberg 33

Mörbylånga 33

Osby 33

Solna 33

Svenljunga 33

Hallstahamma 34

Ronneby 34

Söderköping 34

Valdemarsvik 34

Varberg 34

Åtvidaberg 34

Östersund 34

Essunga 35

Falkenberg 35

Finspång 35

Herrljunga 35

Kristinehamn 35

Laxå 35

Olofström 35

Botkyrka 36

Kungsbacka 36

Lerum 36

Tranemo 36

Upplands Väs 36

Älmhult 36

Alvesta 37

Lekeberg 37

Lidköping 37

Sigtuna 37

Gnesta 38

Halmstad 38

Hässleholm 38

Landskrona 38

13

(120)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

Sala 38

Trollhättan 38

Vaxholm 38

Arboga 39

Haninge 39

Karlskrona 39

Kungsör 39

Norrköping 39

Oxelösund 39

Vadstena 39

Borås 40

Flen 40

Håbo 40

Höör 40

Kävlinge 40

Svedala 40

Gävle 41

Huddinge 41

Kristianstad 41

Ludvika 41

Bollebygd 42

Gislaved 42

Järfälla 42

Skurup 42

Stockholm 42

Sundbyberg 42

Ulricehamn 42

Växjö 42

Ale 43

Tingsryd 43

Helsingborg 45

Strängnäs 45

Uppsala 45

Göteborg 46

Upplands‐Bro 46

Nykvarn 47

Nyköping 47

Ockelbo 47

Orust 47

Emmaboda 48

Motala 48

Västerås 49

Tanum 50

Åre 50

Eskilstuna 51

Trosa 54

Södertälje 56

Eslöv 57

14

(121)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel

Borlänge 61

Örebro 64

Malmö 65

Vellinge 78

Lund 82

Arjeplog ‐

Berg ‐

Bjurholm ‐

Bjuv ‐

Borgholm ‐ Dorotea ‐

Eksjö ‐

Gotland ‐ Gullspång ‐

Hofors ‐

Hylte ‐

Härjedalen ‐

Hörby ‐

Laholm ‐

Ljusdal ‐ Lycksele ‐ Norberg ‐ Nordanstig ‐ Nordmaling ‐

Norsjö ‐

Nässjö ‐

Ovanåker ‐ Robertsfors ‐

Salem ‐

Simrishamn ‐

Sjöbo ‐

Skellefteå ‐ Skinnskattebe‐

Sorsele ‐ Strömsund ‐

Säter ‐

Torsby ‐

Torsås ‐

Täby ‐

Vilhelmina ‐ Vindeln ‐

Ydre ‐

Årjäng ‐

Åsele ‐

Älvkarleby ‐ Älvsbyn ‐ Örkelljunga ‐ Östhammar ‐

15

(122)

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018

Andel Överkalix ‐ Övertorneå ‐ Kolada, nyckeltal U07514

16

(123)

Mål 2. Resultat från ELSA‐rapporten 2019

% inom varje undersökningsår

Total

Årskurs Normalvikt Övervikt Fetma

F‐klass Undersökningsår 2016/17 84,3% 12,1% 3,6% 100%

2017/18 84,0% 11,3% 4,7% 100%

2018/19 83,5% 11,4% 5,0% 100%

Total 83,9% 11,6% 4,4% 100%

Åk 4 Undersökningsår 2016/17 77,1% 17,4% 5,5% 100%

2017/18 77,9% 17,3% 4,8% 100%

2018/19 77,6% 17,4% 4,9% 100%

Total 77,6% 17,4% 5,1% 100%

Årskurs 7‐8 Undersökningsår 2016/17 73,8% 18,9% 7,4% 100%

2017/18 75,0% 18,8% 6,2% 100%

2018/19 72,6% 20,6% 6,9% 100%

Total 73,8% 19,4% 6,8% 100%

Total Undersökningsår 2016/17 79,2% 15,6% 5,2% 100%

2017/18 79,6% 15,3% 5,1% 100%

2018/19 79,0% 15,6% 5,4% 100%

Total 79,2% 15,5% 5,2% 100%

% inom varje undersökningsår

Årskurs Stämmer dåligt/inte alls Stämmer mycket bra/bra Totalt

F‐klass Undersökningsår 2016/17 2,5% 97,5% 100%

2017/18 2,8% 97,2% 100%

2018/19 3,6% 96,4% 100%

Total 3,0% 97,0% 100%

Åk 4 Undersökningsår 2016/17 7,0% 93,0% 100%

2017/18 7,9% 92,1% 100%

2018/19 10,8% 89,2% 100%

Total 8,7% 91,3% 100%

Årskurs 7‐8 Undersökningsår 2016/17 16,4% 83,6% 100%

2017/18 21,3% 78,7% 100%

2018/19 21,9% 78,1% 100%

Total 19,8% 80,2% 100%

Total Undersökningsår 2016/17 7,6% 92,4% 100%

2017/18 9,3% 90,7% 100%

2018/19 10,3% 89,7% 100%

Total 9,1% 90,9% 100%

BMI 3 kategorier

Mat‐ och sovvanor [Jag äter skollunch varje skoldag]

17

(124)

1

Mål 3. Incidens av hjärtinfarkter

Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun, antal/100 000 inv, 2017

Kommun/Region Kön Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun

Göteborg Kvinnor 100,6

Män 242,6

Totalt 171,8

Malmö Kvinnor 93

Män 218,6

Totalt 155,4

Stockholm Kvinnor 71,1

Män 207,7

Totalt 138,9

Riket Kvinnor 138

Män 321

Totalt 230

Kolada: nyckeltal U01415

0 50 100 150 200 250 300 350

Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt

Göteborg Malmö Stockholm Riket

per  100  000  in v

Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun 2017

Tabellsamling 2019(1902096) (0)_TMP

18

(125)

Mål 3. Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro i %

Kvnnor 2018 Män 2018 Kvinnor 2017 Män 2017

Barnskötare 9,40 7,54 9,51 6,99

Undersköterska 8,95 6,29 9,56 6,16

Förskollärare 9,43 7,43 8,76 7,22

Vårdbiträde 7,71 5,86 7,21 5,33

Lärare årskurs 1‐7 3,80 2,00 4,73 2,65

Stödassistent LSS 9,57 7,21 10,90 6,46

Lärare årskurs 4‐9 4,83 2,74 6,32 3,73

Elevassistent 8,10 4,99 6,98 4,67

Sektionschef 4,21 3,05 3,71 3,99

Lärare allmänna ämnen 3,98 2,10 3,62 1,77

Kock/Kokerska 6,74 5,76 8,04 6,32

Socsekr myndighet BoU 4,49 4,37 5,29 7,68

Assistent 6,59 2,17 6,06 3,75

Pedagog 6,67 3,25 8,55 4,42

Fritidspedagog 10,83 4,78 8,99 5,00

Sjuksköterska 6,98 4,98 6,23 4,52

Källa: Koll HR ‐ Malmö stad, https://malmo.se/download/18.486b3990169a51c37f8a277/1554195566001/Personalredovisningen+2018.pdf

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00

%

Sjukfrånvaro

Kvinnor 2017 Kvnnor 2018 Män 2017 Män 2018

19

References

Related documents

Utöver att bedöma tillräckligheten i kommunstyrelsens arbete ska även en vidare granskning genomföras för att bedöma om kultur-, samt hälsa- vård- och omsorgsnämndens interna

Samarbete mellan Malmö stad och Malmö pride Risk för otydligheter i samarbetet mellan Malmö stad och Malmö pride, risk för att innehåll saknas

Vi bedömer att policyn för hållbar utveckling och mat för Malmö stad delvis efterlevs av servicenämnden och att genomförandet, utvärderingen samt uppföljningen delvis är

Den förenklade förvaltningsberättelsen ska minst innehålla händelser av vä- sentlig betydelse som inträffat under delårsperioden eller efter dess slut, men innan delårsrapporten

Jag önskar få information om vilka personuppgifter som finns registrerade inom någon av följande nämnder (kryssa för önskade rutor):. Arbetsmarknads- och socialnämnden

8 Under denna rubrik görs bedömning av om nämndens verksamhet bedrivits i enlighet med reglementet för nämnden, kommunfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens mål,

Bedömningen grundar sig på att nämnden för 2016 redovisar ett underskott på -35,6 mnkr exkl hemlöshet och -10,5 mnkr för hemlösheten samt att nämnden inte vidtagit

Kommunfullmäktige beslutade dock den 10 december 2015 att befria nämnderna för resultatansvar under 2015 vad avser merkostnader till följd av ökat flyktingmottagande vilket