Malmö stad
Kommunfullmäktige
Sekreterare ...
Daniel Svartek
Ordförande ... ………
Carina Nilsson Underskrifter
Justerande ... ………
Mubarik Abdirahman Farishta Sulaiman
Protokollsutdrag
Sammanträdestid
2020-03-19 kl. 13:00-16:50
Plats
Sessionssalen, Rådhuset
Beslutande ledamöter
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Nicola Rabi (M)
Magnus Olsson (SD) Andréas Schönström (S) Peter Ollén (M)
Frida Trollmyr (S) Simon Chrisander (L) Mohamed Yassin (MP) Anders Rubin (S) Anton Sauer (C)
Carina Nilsson (S) (Ordförande) Lars-Johan Hallgren (SD) David Blomgren (M) Elin Kramer (S) Anders Pripp (SD) Helena Grahn (M)
Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Sara Wettergren (L)
Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Ilvars Hansson (SD) Stefana Hoti (MP) Farishta Sulaiman (M) Sadiye Altundal (V)
Nima Gholam Ali Pour (SD) Sofia Hedén (S)
Håkan Fäldt (M)
Björn Gudmundsson (S) (Vice ordförande) John Roslund (M)
Roko Kursar (L) Juan-Tadeo Espitia (S) Måns Berger (MP) Anders Skans (V) Arwin Sohrabi (S) Tony Rahm (M) Anders Olin (SD) John Eklöf (M) Jan Olsson (S)
1
Eva Hallén (SD) Eva Christina Bertz (L)
Mediha Ahmadi Pir Hosseinian (S) Charlotte Bossen (C)
Anja Nordberg Sonesson (M) (Andre vice ordförande) Dündar Güngör (S)
Susanne Jönsson (S) ersätter Sedat Arif (S) Nils Anders Nilsson (S) ersätter Ilmar Reepalu (S) Peter Johansson (S) ersätter Carina Svensson (S) Birgit Hansson (S) ersätter Eva Ann-Britt Sjöstedt (S) Mats Sjölin (S) ersätter Christina Wessling (S)
Linda Obiedzinski (M) ersätter Josefin Anselmsson Borg (M) Andreas Bruzelius (M) ersätter Helena Nanne (M)
Anna Isaksson (SD) ersätter Stefan Robert Plath (SD) Michael Hård af Segerstad (SD) ersätter Jörgen Grubb (SD) Bo Stefan Claesson (SD) ersätter Lisbeth Persson Ekström (SD) Håkan Ask (SD) ersätter Rickard Åhman Persson (SD)
Boel Pettersson (V) ersätter Hanna Kristina Thomé (V) Carin Gustafsson (V) ersätter Gunilla Ryd (V)
Showan Shattak (V) ersätter Anders Andersson (V) Lisa Stolpe (V) ersätter Emma-Lina Johansson (V)
Övriga närvarande
Daniel Svartek (Sekreterare)
Pernilla Mesch (Administrativ sekreterare) Johanna Härdig (Administrativ sekreterare)
Utses att justera
Mubarik Abdirahman
Farishta Sulaiman
Justeringen
2020-04-02
Protokollet omfattar
§69
2
§ 69 Malmö stads hållbarhetsrapport 2019
STK-2020-100 Sammanfattning
Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal som tagits fram av rådet för kommunala analyser och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de angivna globala målen. Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning, slutsatser och en kort översikt hur Malmö placerat sig i förhållande till samtliga målområden. För varje målområde finns en beskrivning om vad målet syftar till i ett globalt perspektiv och hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till det angivna målet följt av en mer utvecklad analys av detta.
Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt
samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till
mottagaren och sätter fokus på analys- och förbättringsområden.
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar
1. Kommunfullmäktige godkänner Malmö stads hållbarhetsrapport 2019.
Beslutsgång
Katrin Stjernfeldt Jammeh, Simon Chrisander, Nima Gholam Ali Pour, Sadiye Altundal, Stefana Hoti och Charlotte Bossen yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Reservationer och särskilda yttranden
Till kommunfullmäktiges beslut har Stefana Hoti (MP) inkommit med ett särskilt yttrande. Det särskilda yttrandet intas som bilaga 2 till kommunfullmäktiges protokoll.
Beslutet skickas till
Analys och hållbarhetsavdelningen Samtliga nämnder
Beslutsunderlag
Förslag till beslut KS 200304 §89 med Särskilt yttrande (SD), (C) och (MP)
Förslag till beslut KSAU 200224 §122
G-Tjänsteskrivelse Reviderad version 200304 Hållbarhetsrapporten 2019
Hållbarhetsrapport 2019
Ny tabellbilaga hållbarhetsrapport
3
Tabellsamling 2019
4
Bilaga 2
5
6
Malmö stad
Stadskontoret 1 (3)
SIGNERAD
Datum
Tjänsteskrivelse
2020-03-04
Vår referensAnnica Eriksson Utvecklingssekreterare annica.eriksson@malmo.se
Malmö stads hållbarhetsrapport 2019
STK-2020-100 Sammanfattning
Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal som tagits fram av rådet för kommunala analyser och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de angivna globala målen. Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning, slutsatser och en kort översikt hur Malmö placerat sig i förhållande till samtliga målområden. För varje målområde finns en beskrivning om vad målet syftar till i ett globalt perspektiv och hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till det angivna målet följt av en mer utvecklad analys av detta.
Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till mottagaren och sätter fokus på analys- och förbätt- ringsområden.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar
1. Kommunfullmäktige godkänner Malmö stads hållbarhetsrapport 2019.
Beslutsunderlag
• G-Tjänsteskrivelse KSAU 200224 Hållbarhetsrapporten 2019
• Hållbarhetsrapport 2019
• Tabellsamling 2019
• Förslag till beslut KSAU 200224 §122
• G-Tjänsteskrivelse Reviderad version 200304 Hållbarhetsrapporten 2019
Beslutsplanering
Kommunstyrelseberedningen 2020-01-29
2 (3) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2020-02-24
Kommunstyrelsen 2020-03-04 Kommunfullmäktige 2020-03-19
Beslutet skickas till
Analys och hållbarhetsavdelningen Samtliga nämnder
Ärendet
Malmö stads hållbarhetsrapport 2019 syftar till att kartlägga och analysera Malmös viktigaste utmaningar inom respektive mål i Agenda 2030. Rapporten ska vara till nytta för den enskilda nämnden och styrelsen samtidigt som den ska ge kommunledningen relevant och väsentlig in- formation för att denna ska kunna hantera sitt övergripande ansvar.
Underlaget i rapporten utgår från nationella nyckeltal för Agenda 2030, som tagits fram av rådet för kommunala analyser (RKA) och kompletterats med lokal statistik som är relevant för Malmö i förhållande till de globala målen.
Bakgrund
År 2015 undertecknade Malmö stad ”A Declaration of Cities’ Commitment to the 2030 Sustainable Development Agenda”, vilket innebär att staden senast år 2020 ska ha utvecklat en lokal Agenda 2030 för att vara med och driva utvecklingen mot uppfyllelsen av Agenda 2030.
Tidigare hållbarhetsrapporter har årligen följt ett antal utvalda indikatorer kopplat till de tre di- mensionerna av hållbar utveckling – den sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensionen – samt haft en fördjupad del kring ett specifikt tema. Med hållbarhetsrapport 2019 tas ett första steg mot att anpassa Malmö stads hållbarhetsuppföljning till Agenda 2030.
Rapporten i korthet
Rapporten inleds med en sammanfattande bedömning av rapportens slutsatser och en kort över- sikt över hur Malmö stad hanterar samtliga målområden. Därefter görs en mer utförlig analys av varje globalt mål. För varje mål finns en beskrivning om vad målet innebär i ett globalt perspek- tiv, hur Malmö sammantaget ligger till i förhållande till målet följt av en mer utvecklad analys av detta.
Stadskontorets bedömning
Hållbarhetsrapporten är ett underlag för fördjupande analyser utifrån Malmös utmaningar och Malmö stads budget- och uppföljningsprocess. Arbetet med att uppnå målen i Agenda 2030 är en strategisk fråga av betydelse ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt samhällsperspektiv. För att kunna följa och bedöma om det arbete som bedrivs är effektivt behövs en tydlig struktur där regelbunden analys och uppföljning är viktiga komponenter tillsammans med en samlad styrning och ledning. Det är första gången rapporten görs i denna form och arbetet kommer att utvecklas ytterligare framöver. För att stadens målsättning kring arbetet med Agenda 2030 ska nås, krävs att rapporten ger tydlig styrinformation till mottagaren och sätter fokus på analys- och förbätt- ringsområden.
Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna rappor-
ten.
3 (3)
Ansvariga
Heléne Norberg Direktör
Eva Marie Tancred Ärendekoordinator
Andreas Norbrant Stadsdirektör
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0
Stockholm Göteborg Malmö
2016 2017
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5
K vi nnor M än T ot al t K vi nnor M än T ot al t K vi nnor M än T ot al t Göteborg Malmö Stockholm
2016 2017 2018
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0
Göteborg Malmö Stockholm
2016 2017 2018
0 5 10 15 20 25
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
0 5 10 15 20 25 30 35
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
0 10 20 30 40 50 60 70
2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017
%
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
42 44 46 48 50 52 54 56 58
Å ter stå ende m edel livs län gd
Kvinnor Män
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Åk 6 Åk 9 Åk 2 gymn
Åk 6 Åk 9 Åk 2 gymn
Pojkar Flickor
A ndel ( %)
2012 2016
0 10 20 30 40 50 60
2008 2010 2012 2014 2016 2018
A ndel ( %)
förgymnasial kvinnor
gymnasial kvinnor
eftergymnasial kvinnor
förgymnasial män
gymnasial män
eftergymnasial män
0 5 10 15 20 25 30 35
2018 2019
74 76 78 80 82 84 86 88 90
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
A ndel ( %)
Malmö Göteborg
Stockholm Riket
0 50 100 150 200 250 300 350
2014 2016 2015 2017 2018
A nta l ak tl edar e
Kvinna Man
0 5 10 15 20 25 30 35
20112012201320142015201620172018
A ndel ( %)
Malmö Göteborg Stockholm Riket
71 72 72 72 72 73 74 75 85 85 85 84 83 83 83 84
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
A nd el ( %)
Kvinnor Malmö Män Malmö
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
2011 2015
Kvinnor Män
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
2011 2015
Kvinnor Män
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
2014 2016 2014 2016 2014 2016 2014 2016 Stockholm Malmö Göteborg Riket
Kvinnor Män
0 5 10 15 20 25 30
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Mi ljo ner k ub ik m eter
Hushåll Industri Offentlig
0 5 10 15 20 25 30 35
MW h/ inv
Transporter Jordbruk Industri, bygge Övriga tjänster Offentlig verksamhet Hushåll
Målnivå 2020
Målnivå 2030
0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 30,00 35,00 40,00
2001 2004 2010 2015 2017
%
Förnybar Återvunnen
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
A ndel ( %)
kvinna man
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 200 000
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
A nt al
13 ,7 % 12 ,9 % 14 ,5 % 15 ,5 % 6 ,5 % 26 ,2 % 39 ,4 % 12 ,6 % 8, 7% 14 ,0 % 12 ,9 % 15 ,1 % 16 ,8 % 6, 7% 27 ,3 % 39 ,1 % 13 ,1 % 8, 9%
0,0%
5,0%
10,0%
15,0%
20,0%
25,0%
30,0%
35,0%
40,0%
45,0%
2019 2018
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
2005-01 2005-09 2006-05 2007-01 2007-09 2008-05 2009-01 2009-09 2010-05 2011-01 2011-09 2012-05 2013-01 2013-09 2014-05 2015-01 2015-09 2016-05 2017-01 2017-09 2018-05
A nta l
Utsatta grupper Övriga arbetslösa
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000
2015 2016 2017
MW h
År
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000
2015 2016 2017 2018 2015 2016 2017 2018 2015 2016 2017 2018
Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen
A nta l
Män Kvinnor Totalt
150 000 170 000 190 000 210 000 230 000 250 000 270 000 290 000 310 000 330 000
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kr o no r per å r
Malmö Medelinkomst
Riket Medelinkomst
Malmö Medianinkomst
Riket Medianinkomst
2011 2014 2017
Skillnad 2017–
2011 (kr)
Skillnad 2017–
2011 (%)
Decil 1 43900 53300 63400 19500 44%
Decil 2 102000 110200 119600 17600 17%
Decil 3 128900 138000 146500 17600 14%
Decil 4 151000 161700 172400 21400 14%
Decil 5 175600 188500 201000 25400 14%
Decil 6 202400 217300 231300 28900 14%
Decil 7 232200 248900 265100 32900 14%
Decil 8 268500 287400 305900 37400 14%
Decil 9 321400 344900 366400 45000 14%
Decil 10 576300 614800 699800 123500 21%
Percentil
100 1649100 1716500 2152000 502900 30%
0,250 0,270 0,290 0,310 0,330 0,350 0,370 0,390 0,410 0,430
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Malmö
Göteborg Riket
0 10 20 30 40 50 60 70
Kvinnor Män
A n d el (% )
Sysselsatta Arbetslösa
0 10 20 30 40 50 60 70
A ndel ( %)
Kvinnor Män
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600
Vuxna (social) Vuxna (strukturell)
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
Hushåll Vuxna
Barnfamiljer Barn
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Till fots Cykel Bil Buss Tåg Män Kvinnor
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
kg /i nv
Arbetsmaskiner El och fjärrvärme
Industri Jordbruk
Tansporter Utrikes transporter
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Göteborg Malmö Stockholm
0 100 200 300 400 500 600
2012201320142015201620172018
kg/p er so n
Göteborg Malmö Stockholm
0 50 100 150 200 250 300
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
kg/p er so n
Göteborg Malmö Stockholm
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
%
Göteborg Malmö Stockholm
0 10 20 30 40 50 60 70 80
2012201320142015201620172018
kg/p er so n
Göteborg Malmö Stockholm
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
2012201320142015201620172018
kg/p er so n
Göteborg Malmö Stockholm
0 10 20 30 40 50 60 70
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Göteborg Malmö Stockholm
0 10 20 30 40 50 60 70 80
%
2017 2018
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
%
2017 2018
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
kton
Målvärdet Övrig trafik Vägtrafik
Industri och Energi
Arbetsmaskiner och redskap
0 2 4 6 8 10 12
To n/ per so n
Övrig trafik Vägtrafik
Industri och Energi
Arbetsmaskiner och redskap
Hushållens transporter
22%
Hushållens livsmedel
16%
Hushållens boende Hushållens övrigt 10%
12%
Offentlig konsumtion*
11%
Investeringar**
29%
0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00
K g C O 2 ekv/ ki lo li vs m edel
Målvärde Tidigare beräkningssätt Växthusgasutsläpp
35%
44%
61%
72% 77%
84% 89% 91%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
0 10 20 30 40 50 60
2000 2005 2010 2015
%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Stockholm tätort
Malmö tätort Göteborgs
tätort
0 2 4 6 8 10 12 14
2014 2015 2016 2017 2018
A ndel ( %)
Malmö Göteborg
Stockholm Riket
0 500 1000 1500 2000 2500
20112012201320142015201620172018
A nta l/ 1 0 0 0 0 0 inv
Malmö Göteborg
Stockholm Riket
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2015 2016 2017 2018 2019
%
Malmö Män Malmö Kvinnor
Region Syd Män Region Syd Kvinnor
0 10 20 30 40 50 60
Malmö Göteborg Stockholm 2014 2018
0 10 20 30 40 50 60
2015 2016 2017 2018 2019
Malmö Män Malmö Kvinnor
Region Syd Män Region Syd Kvinnor
Innehåll
1. Unga i ek utsatta hush 3. Tobak 5. Föräldrapenn 10. Tillit 14. Fosforutsläpp till havet 16. Skadegörelse
1. Barnfamilj långvar ek. bis 3. Fallskador 5. Kvinnor och män i politik 10. Etableringsuppdraget 14. Ålgräsutbredning 16. Polisen bryr sig 1. Vuxna långvarigt ek. bistånd 3. Hälsa ‐ självskattad 5. Misstänkta brott 10. Disp ink 15. Grönyta
1. Förälders utbildningsnivå 3. Alkohol 5. Chefer i privat sektor 11. Hemlöshet 15. Hårdgjord mark
1. Ursprung 4. Utbildningsnivå 5. Chefer, övrig data 11. Trångboddhet 15. Fladdermöss
1. Ek. bistånd 66+ 4. Förskolan ‐ inskrivna 6. Vattendrag med god ek status 11. Kollektivtrafik 15. Lavor och mossor
2. Invånare med fetma 4. Gymnasiebehörighet 6. Grundvatten 11. NOx Malmö Totalt 16. Anmälda brott
2. Frukt och grönt 4. Examen inom 4 år 6. Bräddat vatten 11. PM2,5 per inv 16. Ekonomiskt resul Malmö stad
2. Ekologiska livsmedel 4. Trygghet i skolan 6. Dricksvattenförbrukning 12. Avfall 16. Boende
2. ELSA‐rapporten 4. Lärarbehörighet förskola 7. Energi förnyb prod 12. Eko Livsmedel 16. Socialtjänsten 3. Hjärtinfarkt‐data 4. Lärarbehörighet grundsk 7. Energi ‐ slutanvändning 12. Hållbarhetsmärkt 16. Barnmisshandel 3. Sjukfrånvaro 4. Lärarbehörighet gymn 7. Energi ‐ förnyb och fossil 12. e‐handel 16. Våldsbrott ‐ anmälda 3. Medellivslängd 4. Lärarbehörig grundsärskola 8. Arbetslöshet 13. Geografiska växthusgasutslä 16. Valdeltagande 3. Framtidstro 4. Lärarbehörig gymnasiesärskol 8. Arbetslöshet grupper 13. Konsumtionsbaserade växthus 16. Hatbrott
3. Bröstcancer 4. Lärarbehörighet SFI 8. Dagbefolkning 13. Kommunala miljöfordon 16. Kriscentrum
3. Förtida dödlighet 5. Heltidsarb 9. Elkonsumtion 13. Utveckling, hårdgjord yta 16. Otrygghet
3. Lungcancer 5. Kv mediannettoink 9. Pendlare 14. Skyddad areal 16. Fysiskt våld
3. Cirkulationssjukdomar 5. Våld i hemmet 10. Gini 14. Kväveutsläpp till havet 16. Stöld
Klicka i övre högra hörnet på den sida du befinner dig för att komma tillbaka till denna innehållssida.
Tabellsamling Hållbarhetsrapport 2019
Mål 1. Unga i ekonomiskt utsatta hushåll
Invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, andel (%)
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Göteborg 18,5 17,9 15,6 15,3 15,2 15,3 14,4 13,4 12,7
Malmö 31,7 31,3 26,9 27 26,3 26,3 25,1 23,6 23,4
Stockholm 15,3 14,4 11,4 10,7 10,3 9,6 8,5 7,6 7,5
Kolada, nyckeltal N02904
Nyckeltalsinformation: Antal invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll. Med
ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag). Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980‐talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för
boendeutgifter. Om inkomsterna understiger dessa normer definieras detta som låg inkomst. Med ekonomiskt bistånd menas att sådant erhållits minst en gång under året.
Nyckeltalet beräknas på samma sätt som Rädda barnens Barnfattigdomsindex som dock använder åldersgruppen 0‐17 år. Fr.o.m 2011 framtaget med det nya hushållsbegreppet (tidigare familjer) samt ny populationsavgränsning: De som inkluderas är folkbokförda hos en vårdnadshavare och ingår i helårshushåll vilket innebär att de vuxna i hushållet ska ha varit folkbokförda både 1 jan och 31 dec aktuellt år samt att hushållets disponibla inkomst
ska vara skild från 0 kr. Källa: SCB.
05 10 15 20 25 30 35
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
%
Invånare 0‐19 år i ekonomiskt utsatta hushåll
Göteborg Malmö Stockholm
0 5 10 15 20 25 30 35
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Invånare 0‐19år i ekonomiskt utsatta hushåll
Göteborg Malmö Stockholm
1
Mål 1. Barnfamiljer i långvarigt ekonomiskt bistånd
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Göteborg 6 5,9 6 5,6 5,2 4,1 3,7
Malmö 8,5 8,2 8,1 8,6 8 6,9 6,7
Stockholm 2,6 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,6
Kolada, nyckeltal U31809
0 2 4 6 8 10
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Barn i befolkningen som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd
Göteborg Malmö Stockholm
2
Mål 1. Vuxna långvarigt ekonomiskt bistånd
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Totalt
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Totalt 3,6 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,8 3,6 3,4
Män 3,7 3,7 3,3 3,2 3,5 3,8 3,7 3,5 3,3
Kvinnor 3,5 3,6 3,3 3,3 3,5 3,8 3,9 3,7 3,5
Kolada, nyckeltal N31816
Nyckeltaslinformation: Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av
befolkningen (N31816). Långvarigt bistånd avser 10‐12 månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över
totalbefolkningen
2,8 3,0 3,2 3,4 3,6 3,8 4,0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd
Totalt Män Kvinnor
3
Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders utbildningsnivå
Barn i ekonomiskt utsatta familjer
Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal
Malmö 37 23715 37 24144 35 24027 36 24859
Förgymnasial 75 4423 74 4442 75 4614 74 4855
Gymnasial 44 8301 44 8428 43 8307 44 8499
Eftergymnasial 27 10189 27 10413 25 10333 26 10696
Uppgift saknas 40 802 43 861 37 773 38 809
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet. Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack‐ och A‐kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
2014 2015 2016 2017
Max 18, Inkomst‐ och taxeringsregistret (IoT), SCB
4
Mål 1. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer och förälders ursprungsland
Barn i ekonomiskt utsatta familjer
Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal
Storstäder 23 79405 23 79546 22 77959 22 80062
Svensk bakgrund, Storstäder 12 27493 12 27491 11 26890 11 27056
Svensk bakgrund, Malmö 21 7264 20 7244 20 7185 20 7189
Svensk bakgrund, Storstäder 45 51912 44 52055 42 51069 42 53006
Svensk bakgrund, Malmö 56 16451 55 16900 53 16842 53 17670
Indikatorn beskriver barn i ekonomiskt utsatta familjer samt barn i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn består av två underindikatorer som mäter relativ respektive absolut ekonomisk utsatthet.
Barn i ekonomiskt utsatta familjer beskriver andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Underindikatorn mäter relativ ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Det skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.
Barn i familjer med låg inkomststandard visar andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard. Indikatorn mäter absolut ekonomisk utsatthet vilket innebär att den visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna.
De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig
förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad.
Inkomststandard är hushållets disponibla inkomst/hushållets baskonsumtion. Baskonsumtionen består av följande delar: Riksnorm för försörjningsstöd 2010,
Schabloniserad boendeutgift, Utgift för hushållsel efter hushållsstorlek, Barnomsorgsutgift, Lokala resor för personer som är 18 år eller äldre, Fack‐ och A‐kasseavgift för personer som är anställda och jobbar minst halvtid, Hemförsäkring. Baskonsumtionen justeras för prisförändring respektive år.
Barn med utländsk bakgrund är de som själva är utrikes födda eller har två utrikes födda föräldrar. Barn som inte bor med någon av sina ursprungliga föräldrar ingår inte i materialet på grund av sekretesskäl.
Kommungruppsindelningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utvecklat en ny uppdelning som började gälla 1 januari 2017. Mer information om kommungruppsindelningen finns hos SKL.
2014 2015 2016 2017
Max 18, Inkomst‐ och taxeringsregistret (IoT), SCB
5
Mål 1. Antal hushåll 66 år eller äldre med ekonomiskt bistånd
Äldre hushåll med ekonomiskt bistånd
Månad Antal hushåll
2015‐aug 167
2015‐sep 173
2015‐okt 173
2016‐aug 190
2016‐sep 202
2016‐okt 193
2017aug 200
2017‐sep 187
2017‐okt 187
2018‐aug 179
2018‐sep 165
2018‐okt 193
2019‐aug 208
2019‐sep 193
2019‐okt 215
Källa: KOLL, Malmö stad
0 50 100 150 200 250 300
Antal hushåll 66+ med ekonomiskt bistånd
6
Mål 2. Invånare med fetma
Invånare med fetma
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Malmö 12 14 14 13 14 14 13 13 13 13
Alla kommuner (ovägt medel) 14 14 15 16 16 16 17 16 21 17
Kolada, nyckeltal U01411
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två olika undersökningar med jämförbara resultat är inkluderade i statistiken. Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro (den sk. CDUST‐regionen) har Liv & Hälsa (LV) som datakälla, med urval av invånare 18‐84 år vilket avser år T.
Resten av landet som har källa folkhälsomyndigheten (HLV), och med urval på invånare 16‐84 år, avser år T‐3 till T. BMI beräknas enligt: vikt (i kg) dividerat med längd (m2) i kvadrat. Extremvärden exkluderas i
beräkningen så att en person måste vara mellan 101 och 249 cm samt väga mellan 30 och 200 kg för att ingå.
Antal som beräknats ha ett BMI 30 eller högre enligt ovan dividerat med antal som besvarat frågan. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV) samt Liv & Hälsa (LH)
0 5 10 15 20 25
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Invånare med fetma
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
7
Mål 2. Frukt och grönt
Invånare 16‐84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag, andel (%)
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Malmö 32 33 28 28
Alla kommuner (ovägt medel) 32 32 22 31 21 21 20
Kolada, nyckeltal U01423
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Två frågor om intag av frukt respektive grönsaker i Nationella folkhälsoenkäten mäter frekvensen av intaget. Svarsalternativen ges olika vikter och de bägge frågorna sammanräknas till ett summaindex. Vikter för respektive
svarsalternativ: 3,0 = 3 gånger per dag eller mer, 2,0 = 2 gånger per dag, 1,0 = 1 gång per dag, 0,8 = 5‐6 gånger per vecka, 0,5 = 3‐4 gånger per vecka, 0,2 = 1‐2 gånger per vecka, 0,07 = Några gånger per månad eller aldrig. En summavariabel skapas där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden mellan 0,07 och 6. Antal för vilka summavariabeln, enligt ovan, är mer än 3 dividerat med antal som besvarat minst en av frågorna. Avser år T‐3 till T. Källa:
Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV).
0 5 10 15 20 25 30 35
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Invånare 16‐84 år som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
8
Mål 2. Ekologiska livsmedel
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Malmö 10 12 14 20 24 23 27 33 39 37 44 53 59 63 65
Alla kommuner (ovägt medel) 2 4 4 4 6 7 10 14 17 18 22 25 27 29 30
Kolada, nyckeltal U07514
Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen, multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Med ekologiska livsmedel avses någon av märkningarna KRAV, Demeter, EU‐ekologiskt och MSC. Fr.o.m. 2015 års siffror dras 1 procentenhet av för de kommuner som inte exkluderar oekologisk lagad eller panerad MSC‐fisk.
Siffran avser hela året. Avser endast kommunens egna inköp, dvs entreprenad ingår inte. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet. Källa: Ekomatcentrum.
0 10 20 30 40 50 60 70
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
%
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet
Malmö Alla kommuner (ovägt medel)
Malmö; 65
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Klippan Piteå Götene Umeå Munkedal Bräcke Storfors Enköping Aneby Sotenäs Vimmerby Dals‐Ed Karlsborg Arvika Skövde Töreboda Jönköping Munkfors Falköping Surahammar Bromölla Krokom Oskarshamn Grums Tidaholm Kungälv Vänersborg Orsa Öckerö Mora Vingåker Lilla Edet Vaggeryd Köping Mönsterås Askersund Kinda Perstorp Tyresö Högsby Mörbylånga Hallstahammar Varberg Falkenberg Laxå Lerum Alvesta Gnesta Sala Haninge Oxelösund Håbo Gävle Bollebygd Stockholm Ale Uppsala Nyköping Motala Eskilstuna Borlänge Lund
%
Andel ekologiska livsmedel
9
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
2018 Klippan 3
Storuman 8
Tomelilla 8
Bollnäs 11
Piteå 11
Arvidsjaur 12
Ystad 12
Åstorp 12
Götene 13
Eda 14
Jokkmokk 14
Mariestad 14
Umeå 15
Vetlanda 15
Hagfors 16
Tranås 16
Munkedal 17
Skara 17
Ödeshög 17
Bengtsfors 18
Bräcke 18
Mellerud 18
Pajala 18
Ragunda 18
Storfors 18
Värnamo 18
Ånge 18
Boxholm 19
Enköping 19
Falun 19
Färgelanda 19
Staffanstorp 19
Aneby 20
Burlöv 20
Båstad 20
Lysekil 20
Sotenäs 20
Sävsjö 20
Tibro 20
Vara 20
Vimmerby 20
Åmål 20
Älvdalen 20
Alingsås 21
Dals‐Ed 21
Ekerö 21
Filipstad 21
Hjo 21
10
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
Karlsborg 21
Leksand 21
Mjölby 21
Trelleborg 21
Arvika 22
Fagersta 22
Gnosjö 22
Knivsta 22
Skövde 22
Strömstad 22
Sunne 22
Säffle 22
Töreboda 22
Vansbro 22
Degerfors 23
Hultsfred 23
Jönköping 23
Karlskoga 23
Luleå 23
Mullsjö 23
Munkfors 23
Tierp 23
Uppvidinge 23
Värmdö 23
Falköping 24
Hammarö 24
Heby 24
Höganäs 24
Surahammar 24
Söderhamn 24
Vännäs 24
Boden 25
Bromölla 25
Gällivare 25
Hudiksvall 25
Kiruna 25
Krokom 25
Ljungby 25
Malå 25
Markaryd 25
Oskarshamn 25
Sollefteå 25
Timrå 25
Uddevalla 25
Grums 26
Lomma 26
Partille 26
Sölvesborg 26
11
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
Tidaholm 26
Avesta 27
Forshaga 27
Habo 27
Kungälv 27
Norrtälje 27
Sollentuna 27
Vårgårda 27
Vänersborg 27
Hallsberg 28
Kil 28
Kumla 28
Orsa 28
Stenungsund 28
Västervik 28
Ängelholm 28
Öckerö 28
Österåker 28
Haparanda 29
Katrineholm 29
Mora 29
Smedjebacken 29
Svalöv 29
Vallentuna 29
Vingåker 29
Hedemora 30
Härnösand 30
Kramfors 30
Lilla Edet 30
Mark 30
Nora 30
Nybro 30
Vaggeryd 30
Danderyd 31
Härryda 31
Karlstad 31
Köping 31
Lindesberg 31
Malung‐Sälen 31
Mölndal 31
Mönsterås 31
Nacka 31
Tjörn 31
Örnsköldsvik 31
Askersund 32
Gagnef 32
Kalix 32
Kalmar 32
12
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
Kinda 32
Lessebo 32
Linköping 32
Nynäshamn 32
Perstorp 32
Rättvik 32
Sandviken 32
Sundsvall 32
Tyresö 32
Östra Göinge 32
Grästorp 33
Hällefors 33
Högsby 33
Karlshamn 33
Lidingö 33
Ljusnarsberg 33
Mörbylånga 33
Osby 33
Solna 33
Svenljunga 33
Hallstahamma 34
Ronneby 34
Söderköping 34
Valdemarsvik 34
Varberg 34
Åtvidaberg 34
Östersund 34
Essunga 35
Falkenberg 35
Finspång 35
Herrljunga 35
Kristinehamn 35
Laxå 35
Olofström 35
Botkyrka 36
Kungsbacka 36
Lerum 36
Tranemo 36
Upplands Väs 36
Älmhult 36
Alvesta 37
Lekeberg 37
Lidköping 37
Sigtuna 37
Gnesta 38
Halmstad 38
Hässleholm 38
Landskrona 38
13
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
Sala 38
Trollhättan 38
Vaxholm 38
Arboga 39
Haninge 39
Karlskrona 39
Kungsör 39
Norrköping 39
Oxelösund 39
Vadstena 39
Borås 40
Flen 40
Håbo 40
Höör 40
Kävlinge 40
Svedala 40
Gävle 41
Huddinge 41
Kristianstad 41
Ludvika 41
Bollebygd 42
Gislaved 42
Järfälla 42
Skurup 42
Stockholm 42
Sundbyberg 42
Ulricehamn 42
Växjö 42
Ale 43
Tingsryd 43
Helsingborg 45
Strängnäs 45
Uppsala 45
Göteborg 46
Upplands‐Bro 46
Nykvarn 47
Nyköping 47
Ockelbo 47
Orust 47
Emmaboda 48
Motala 48
Västerås 49
Tanum 50
Åre 50
Eskilstuna 51
Trosa 54
Södertälje 56
Eslöv 57
14
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel
Borlänge 61
Örebro 64
Malmö 65
Vellinge 78
Lund 82
Arjeplog ‐
Berg ‐
Bjurholm ‐
Bjuv ‐
Borgholm ‐ Dorotea ‐
Eksjö ‐
Gotland ‐ Gullspång ‐
Hofors ‐
Hylte ‐
Härjedalen ‐
Hörby ‐
Laholm ‐
Ljusdal ‐ Lycksele ‐ Norberg ‐ Nordanstig ‐ Nordmaling ‐
Norsjö ‐
Nässjö ‐
Ovanåker ‐ Robertsfors ‐
Salem ‐
Simrishamn ‐
Sjöbo ‐
Skellefteå ‐ Skinnskattebe‐
Sorsele ‐ Strömsund ‐
Säter ‐
Torsby ‐
Torsås ‐
Täby ‐
Vilhelmina ‐ Vindeln ‐
Ydre ‐
Årjäng ‐
Åsele ‐
Älvkarleby ‐ Älvsbyn ‐ Örkelljunga ‐ Östhammar ‐
15
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 2018
Andel Överkalix ‐ Övertorneå ‐ Kolada, nyckeltal U07514
16
Mål 2. Resultat från ELSA‐rapporten 2019
% inom varje undersökningsår
Total
Årskurs Normalvikt Övervikt Fetma
F‐klass Undersökningsår 2016/17 84,3% 12,1% 3,6% 100%
2017/18 84,0% 11,3% 4,7% 100%
2018/19 83,5% 11,4% 5,0% 100%
Total 83,9% 11,6% 4,4% 100%
Åk 4 Undersökningsår 2016/17 77,1% 17,4% 5,5% 100%
2017/18 77,9% 17,3% 4,8% 100%
2018/19 77,6% 17,4% 4,9% 100%
Total 77,6% 17,4% 5,1% 100%
Årskurs 7‐8 Undersökningsår 2016/17 73,8% 18,9% 7,4% 100%
2017/18 75,0% 18,8% 6,2% 100%
2018/19 72,6% 20,6% 6,9% 100%
Total 73,8% 19,4% 6,8% 100%
Total Undersökningsår 2016/17 79,2% 15,6% 5,2% 100%
2017/18 79,6% 15,3% 5,1% 100%
2018/19 79,0% 15,6% 5,4% 100%
Total 79,2% 15,5% 5,2% 100%
% inom varje undersökningsår
Årskurs Stämmer dåligt/inte alls Stämmer mycket bra/bra Totalt
F‐klass Undersökningsår 2016/17 2,5% 97,5% 100%
2017/18 2,8% 97,2% 100%
2018/19 3,6% 96,4% 100%
Total 3,0% 97,0% 100%
Åk 4 Undersökningsår 2016/17 7,0% 93,0% 100%
2017/18 7,9% 92,1% 100%
2018/19 10,8% 89,2% 100%
Total 8,7% 91,3% 100%
Årskurs 7‐8 Undersökningsår 2016/17 16,4% 83,6% 100%
2017/18 21,3% 78,7% 100%
2018/19 21,9% 78,1% 100%
Total 19,8% 80,2% 100%
Total Undersökningsår 2016/17 7,6% 92,4% 100%
2017/18 9,3% 90,7% 100%
2018/19 10,3% 89,7% 100%
Total 9,1% 90,9% 100%
BMI 3 kategorier
Mat‐ och sovvanor [Jag äter skollunch varje skoldag]
17
1
Mål 3. Incidens av hjärtinfarkter
Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun, antal/100 000 inv, 2017
Kommun/Region Kön Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun
Göteborg Kvinnor 100,6
Män 242,6
Totalt 171,8
Malmö Kvinnor 93
Män 218,6
Totalt 155,4
Stockholm Kvinnor 71,1
Män 207,7
Totalt 138,9
Riket Kvinnor 138
Män 321
Totalt 230
Kolada: nyckeltal U01415
0 50 100 150 200 250 300 350
Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt Kv in no r Mä n To ta lt
Göteborg Malmö Stockholm Riket
per 100 000 in v
Incidens av hjärtinfarkter 20‐79 år kommun 2017
Tabellsamling 2019(1902096) (0)_TMP
18
Mål 3. Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i %
Kvnnor 2018 Män 2018 Kvinnor 2017 Män 2017
Barnskötare 9,40 7,54 9,51 6,99
Undersköterska 8,95 6,29 9,56 6,16
Förskollärare 9,43 7,43 8,76 7,22
Vårdbiträde 7,71 5,86 7,21 5,33
Lärare årskurs 1‐7 3,80 2,00 4,73 2,65
Stödassistent LSS 9,57 7,21 10,90 6,46
Lärare årskurs 4‐9 4,83 2,74 6,32 3,73
Elevassistent 8,10 4,99 6,98 4,67
Sektionschef 4,21 3,05 3,71 3,99
Lärare allmänna ämnen 3,98 2,10 3,62 1,77
Kock/Kokerska 6,74 5,76 8,04 6,32
Socsekr myndighet BoU 4,49 4,37 5,29 7,68
Assistent 6,59 2,17 6,06 3,75
Pedagog 6,67 3,25 8,55 4,42
Fritidspedagog 10,83 4,78 8,99 5,00
Sjuksköterska 6,98 4,98 6,23 4,52
Källa: Koll HR ‐ Malmö stad, https://malmo.se/download/18.486b3990169a51c37f8a277/1554195566001/Personalredovisningen+2018.pdf
0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00
%
Sjukfrånvaro
Kvinnor 2017 Kvnnor 2018 Män 2017 Män 2018