"Träning är som en doktor för mig"

39  Download (0)

Full text

(1)

"Träning är som en doktor för mig"

Upplevelser av fysisk aktivitet hos asylsökande män

"Exercise is like a doctor for me"

Experiences of physical activity in asylum-seeking men

Författare: Martin Hammarlund

Hösttermin 2019

Examensarbete: Idrott kandidatkurs 15 hp Huvudområde: Idrottsvetenskap

Management in Sport and Recreation

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Daniel Alsarve, forskare, Institutionen för hälsovetenskaper

Examinator: Robert Svensson, Universitetsadjunkt, Institutionen för hälsovetenskaper

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Socialstyrelsen visar att 20 till 30 procent av asylsökande som kommer till Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa. Att som asylsökande fly till ett land kan ses som en slags dubbelbestraffning, först fly ett krig, förlora sitt hem, vänner och dessutom bli utelämnad i en oviss tillvaro i ett nytt land. När en individ rycks ur sitt sammanhang och förlorar grunden i livet, som identitet och personliga roller är kopplade till, kan det vara svårt att samla kraft att ägna sig åt fysisk aktivitet på egen hand.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka asylsökande mäns upplevelser av fysisk aktivitet.

Metod: Studien har genomförts på två asylboenden, därav en fallstudie av kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer med fyra asylsökande män har genomförts.

Resultat: Resultatet visar att asylsökande upplever ett momentant värde för stunden av fysisk aktivitet vilket gynnar välbefinnandet och hälsan i det nya landet. Gruppträning var en av de aktiviteter som asylsökande upplever påverka välbefinnandet på ett särskilt positivt sätt, då det utöver den fysiska aktiviteten i sig även minskade utanförskapskänslan.

Diskussion: Tanken var att få en inblick i asylsökandes upplevelser av fysisk aktivitet men uppsatsen lyfter också frågan om vilken position organiserad fysisk aktivitet kan ha. Utifrån resultatet som visar på att asylsökande mår bra av fysisk aktivitet så förs en diskussion om vilka typer av aktiviteter som kan behövas för att förbättra asylsökandes situation.

Slutsats: Fysisk aktivitet påverkar den psykiska hälsan positivt och det skapar förutsättningar för vissa asylsökande män att må bättre av träning och den gemenskap som detta ger.

Nyckelord: asylprocessen, fysisk aktivitet, idrott, psykisk ohälsa, välbefinnande

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Varför flyr asylsökande till Sverige? ... 2

2.2 Fysiska aktivitetsnivån världen över ... 3

3. Tidigare forskning ... 5

3.1 Psykisk hälsa genom fysisk aktivitet ... 5

3.2 Idrottsliga interventioner med asylsökande ... 6

3.3 Psykisk hälsa bland asylsökande ... 6

4. Syfte och frågeställningar ... 8

5. Begreppsdefinition ... 9

5.1 Asylsökande och asylprocessen ... 9

5.2 Psykisk ohälsa ... 9

5.3 Fysisk aktivitet ... 10

6. Metod ... 11

6.1 Val av metod ... 11

6.2 Informanternas bakgrund ... 11

6.3 Intervjuguide och genomförande ... 12

6.4 Urvalskriterier och urvalsförförande ... 13

6.5 Databearbetning och analysmetod ... 13

6.6 Reliabilitet och validitet ... 14

6.7 Etiska aspekter ... 15

7. Resultat. ... 17

7.1 Livet som asylsökande ... 17

7.2 Upplevelser under fysisk aktivitet ... 18

7.3 Upplevelser efter fysisk aktivitet ... 21

8. Diskussion ... 25

8.1 Metoddiskussion ... 27

8.2 Studiens kunskapsbidrag ... 29

8.3 Slutsats ... 29

9. Referenslista ... 30

Bilagor ... 34

Bilaga 1. Intervjuguide ... 34

Bilaga 2. Sms-meddelande ... 36

(4)

1

1. Inledning

2016 uppskattades 65,6 miljoner människor världen över ha flytt sina hem varav 28 939 ansökte om asyl i Sverige (Migrationsinfo, 2019). Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2015) visar att cirka 20 till 30 procent av asylsökande som kommer till Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa. Vidare visar rapporten att många som flyr krig har varit med om svåra händelser från både innan, under och efter flykten.

Statens idrottsengagemang har två fokusområden, det ena handlar om att idrott ska främja folkhälsan och det andra syftar till demokratisk fostran (Regeringen, 2018). Regeringen beslutade att ge Riksidrottsförbundet (RF) öronmärkta medel att arbeta med

integrationsfrågan. 2015 fick RF 32 miljoner och fram till 2018 har det delats ut 64 miljoner kronor per år. Pengarna har i första hand gått till olika distriktsidrottsförbund (DF) för att arbeta fram olika satsningar (Riksidrottsförbundet, 2016). RF har 19 olika DF i landet, ett av dessa är RF-SISU Örebro län, som har en lång erfarenhet av att arbeta med integrationsprojekt (RF-SISU Örebro län, 2019). Denna uppsats ingår som en del i en rapport av projektet

"Kvinna i Fokus" om drivs av RF-SISU Örebro län. I projektet har asylsökande kvinnor fått möjligheten att vara med i organiserad fysisk aktivitet och syftet har varit att stärka kvinnorna fysiskt och psykiskt. Under 2019 utökades projektet och det startades träningsgrupper för asylsökande män vilket är målgruppen som denna uppsats har som avsikt att studera. I

metoddiskussionen reflekteras även min egen roll i projektet då jag agerat tränare åt gruppen.

Att Socialstyrelsens siffror visar att många asylsökande mår dåligt är föga förvånande. Detta går också att se som en slags dubbelbestraffning. Att först fly ett krig, förlora sitt hem, vänner och sedan förlora ytterligare delar som ger mening och bli utelämnad i ovisshet var individen och individens familjs ska bo.

Siffrorna visar att asylsökande lider av psykisk ohälsa och att hitta kraft till att må bra kan vara svårt att hantera. Det finns brist på aktiviteter för asylsökande. Riksidrottsförbundet (2019) visar att idrott kan utgöra en viktig del i vardagen för asylsökande. En anledning är att idrotten är en plats där människor kan uttrycka sig och ett sätt att få vänner. Denna uppsats ska undersöka upplevelser av fysisk aktivitet hos asylsökande män.

(5)

2

2. Bakgrund

De senaste decennierna har det varit krig i mellanöstern, vilket har gjort att det har kommit stora strömmar asylsökande till Sverige. År 2016 kom den största strömmen av asylsökande till Sverige någonsin, över 163 000 invandrade. Ett stort antal asylsökande under ett år leder ofta till att invandringen ökar året därpå. Detta beror på att asylsökande räknas som

invandrade först när de fått uppehållstillstånd och blir folkbokförda i Sverige. Under 2015 hade Sverige högst antal asylsökande någonsin, vilket föranledde rekordet 2016 för

invandring. Statistiken 2017 påverkades också av de stora strömmarna av asylsökande 2015, eftersom många fick vänta på uppehållstillstånd (Statiska centralbyrån, 2019). Vid ankomst till Sverige blir människor stationerade i ett ankomstboende under första veckan, där får de bo tills dess att de har registrerats som asylsökande. Efter att de har registrerats får den

asylsökande bosätta sig var som helst i landet i väntan på beslut om uppehållstillstånd. Den som inte kan ordna ett eget boende, får hjälp av Migrationsverket, vilket kan vara

lägenhetsboenden eller asylboenden. Frågor som berörs är exempelvis familjesituation eller om hälsoproblem behöver utredas. Därefter väntar en intervju med prövningsenheten och med hjälp av tolk ska den asylsökande berätta varför just den behöver asyl. Därefter ska

Migrationsverket fatta ett beslut, där de möjliga utgångarna är beviljat uppehållstillstånd eller avslag på asylansökan (Migrationsverket, 2019).

2.1 Varför flyr asylsökande till Sverige?

För att ge en generell bild av varför asylsökande flyr till Sverige ska det i detta avsnitt ges en översikt kring läget i respektive informants hemland. Uppgifterna om inkomna asylärenden gäller under 2015 och totalt 162 877 ansökningar hanterades (Migrationsverket, 2016).

26 procent av de som sökte asyl i Sverige 2016 kom från Afghanistan vilket berodde på krig, självmordsbomber och talibaner. Landet har varit krigsdrabbat i decennier och det är

civilbefolkningen som slagits hårdast av stridigheterna mellan regeringstrogna styrkor och beväpnande upprorsgrupper. Rättssystemet i Afghanistan är svagt, skyldiga straffas ofta inte och etniska och religiösa minoriteter har en utsatt situation (Migrationsverket, 2016).

13 procent av de som sökte asyl i Sverige 2016 kom från Irak vilket dels berodde på att Islamiska staten ockuperar cirka en tredjedel av landet och dels på ett konstant krig i delar av landet där regeringsstyrkor och kurder strider mot Islamiska staten. Självmordsattentat och

(6)

3 bilbomber registreras inte längre som attentat då de ansågs vara vanliga. Minoriteter såsom yezidier, kristna, palestinier och turkmener är utsatta (Migrationsverket, 2016).

3 procent av de som sökte asyl i Sverige 2016 kom från Iran vilket främst berodde på att regimen slår ner hårt mot oppositionen. Landet har haft en religiös diktatur sedan 1980 men läget har blivit sämre på senare år. Regimens motståndare sätts i fängelse och Iran är det land som avrättar flest människor i världen. Oppositionen menar på att många av dem som fängslas och avrättas är kurder. De minoritetsgrupper som diskrimineras av regimen är både etniska, religiösa och HBTQ-personer (Migrationsverket, 2016).

Enligt U.S News and World Report (2018) är Sverige ett bra land att vara invandrare i.

Rankingen lyfter faktorer där Sverige är ett land med finansiell stabilitet, små

inkomstskillnader, vilket kan vara en indikation på att många asylsökande väljer att söka om asyl i Sverige.

2.2 Fysiska aktivitetsnivån världen över

Ovanstående avsnitt om bakgrunden beskriver hur migrationen ser ut och i detta avsnitt ska det visas hur det ser ut med fysisk aktivitetet världen över. Det har länge varit svårt att uttala sig om den värdsliga fysiska aktivitetsnivån men i nuläget finns det internationella

mätinstrument att tillgå och 2012 kunde Hallal, Andersen, Bull, Guthold, Haskell och

Ekelund (2012) visa på hur den fysiska aktivitetsnivån såg ut världen över. Detta med hjälp av WHO:s globala hälsoobservation som inkluderar 88,9 % av världens befolkning i sina

undersökningar (Hallal, et al., 2012). Fysisk inaktivitet ansågs vara när en individ inte

kommer upp till 30 minuters medel-intensiv (MET) nivå av fysisk aktivitet minst fem dagar i veckan. Alternativt 20 minuter av högintensiv fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan eller inte uppnått 600 MET minuter i veckan. Resultaten bygger på egenuppskattade nivåer av fysisk aktivitet hos individer som sedan har korrigerats för att ta hänsyn till det kända

fenomenet att människan har en tendens att överskatta sin egen fysiska aktivitetsnivå. Därefter kunde Hallas, et al., (2012) visa på att 31 % av alla vuxna i de 122 deltagande länderna ansågs vara fysiskt aktiva. Lägst aktivitetsnivå var det i Amerika där 43,3 % var inaktiva tätt följt av östra medelhavsområdet på 43,2 %. I Europa låg inaktivitetsnivån på 34,8 % och i Afrika var endast 27,5 % av alla vuxna inaktiva. Studien kunde även redovisa att det är mer fysisk inaktivitet i höginkomstländer kontra låginkomstländer och att kvinnor är mer inaktiva kontra män. WHO (2013) har i sitt europeiska ramverk för fysisk aktivitet och hälsa rapporterat att de med låg fysisk aktivitetsnivå är störst hos minoritetsgrupper. Myndigheten för ungdoms-

(7)

4 och civilsamhällesfrågor (2014) menar att detta beror på att uppfyllelsen av en hälsosam livsstil är ett privilegium som kräver socioekonomiska resurser. Psykisk ohälsa hos minoritetsgrupper hänger samman med generella samhällsorättvisor såsom fattigdom, utbildningsnivå och arbete vilket skapar stora hinder till att ägna sig åt fysisk aktivitet.

När en individ rycks ur sitt sammanhang och förlorar grunden i livet som dennes identitet och personliga roller är kopplade till, kan det vara svårt att hitta mening att ägna sig åt fysiska aktiviteter på egen hand. Bristen på träningsmöjligheter i anslutning till asylboenden kan innebära att asylsökande hamnar i en "ond" cirkel. Bristen på aktiviteten kan leda till stress, när asylsökande sitter och väntar på beslut. Samtidigt visar Riksidrottsförbundet (2019) att fysisk aktivitet kan bidra med hälsa på flera olika sätt, vilket definieras tydligare i den tidigare forskningen vid nästa avsnitt.

(8)

5

3. Tidigare forskning

I denna uppsats ska det undersökas upplevelser av fysisk aktivitet hos asylsökande män. För att göra detta med grund i bakgrunden kring asylprocessen behövs det mer information om fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och idrottsliga interventioner. I följande avsnitt är avsikten att presentera det aktuella forskningsläget inom dessa fält, vilket kan vara till grund i uppsatsen.

Sökningarna har koncentrerats internationellt då asylprocessen tycks vara väldigt lika varandra i likhet med övriga delar av världen. Sökningen började i SportDiscus för att få en förståelse för asylsökande kopplat till fysisk aktivitet i allmänhet. Andra databaser som användes var BioMed Central, Google Scholar och vanliga Google sökningar för att få en bättre förståelse kring asylsökandes vardag i allmänhet. Sökorden som användes var physical activity, migrant, mental illness, ptsd, refugees och asylum där peer reviewed användes inom årsintervallet 2014 – 2019 och gav 83 träffar. Under 2015 hade Sverige högst antal

asylsökande någonsin, vilket föranledde till val av årsintervallet.

3.1 Psykisk hälsa genom fysisk aktivitet

Tidigare forskning visar ett samband på att fysisk aktivitet förebygger psykisk ohälsa. Detta har Cho (2014) forskat om i sin studie hur sydkoreanska ungdomar upplever fysisk aktivitet i förhållande till självmordstankar. Sydkorea är det land som toppar listorna där flest människor begår självmord varje år. En undersökning från Sydkoreas Ungdomsriskbeteende Center samlade in statistik från 74 186 ungdomar där de fick uppskatta sin fysiska aktivitetsnivå och tankar om självmord. Enligt enkätsvaren fanns en koppling med att vara fysisk aktiv och inte ha självmordstankar. Studien visade att ungdomar med självmordstankar eller som försökt begå sitt liv hade en låg fysisk aktivitetsnivå eller inte tränade alls (Cho, 2014).

En liknande studie har gjort av Kleppang, Hartz, Thurston och Hagquist (2018) men

skillnaden i denna var att belysa hur fysisk aktivitet äger rum i olika sociala sammanhang mot symtomet depression hos norska ungdomar. Resultatet visade att gruppträning var förknippad med lägre symtom för depression, vilket kan tyda på att social interaktion kan ge effekt utöver fysisk aktivitet i sig. Å andra sidan i en litteraturstudie av Rahman, Wefalli och Lehmann- Waldau (2017) menar de att fysisk aktivitet på egen hand i gym visst kan ge positiva psykologiska resultat eftersom det sker en social interaktion på gymmet med andra medlemmar.

(9)

6

3.2 Idrottsliga interventioner med asylsökande

Generellt visar det att fysisk aktivitet gynnar psykisk hälsa, men hur ser det ut för just målgruppen asylsökande? Spaaij (2014) visar på att idrotten kan utgöra en viktig del i vardagen för asylsökande. En anledning är att idrotten är en plats där människor kan mötas och ett sätt att få vänner. Å andra sidankan idrott som integrationsarena ses som

kontroversiellt då idrott inte alltid är inkluderande utan kan även leda till exkludering av människor. De sociala och kulturella normerna i en idrottsförening kan leda till att

asylsökande känner sig främmande eller åsidosatta. Spaaij (2014) visar att idrotten har både positiva och negativa effekter för integrationen. Fördelarna kan vara att idrotten har en integrerande effekt genom att skapa en känsla av social inkludering då idrotten talar flera olika språk. Men idrotten kan även ha en motsatt effekt och utsätta asylsökande för rasism och kulturellt motstånd vilket kan leda till att asylsökande överger idrotten eller segregerar sig till separata klubbar eller ligor (Spaaij, 2014).

I en studie av Spracklen, Long och Hylton (2015) har de undersökt vilka fysiska aktiviteter som ansågs mest lämpade för asylsökande. I studien deltog åtta män. Resultatet från forskningen ifrågasätter påståendena att asylsökande bara behöver ägna sig åt organiserad fysisk aktivitet för att bli inkluderade i samhället. Studien visar också att fysisk aktivitet minskar efter migration men att det finns en önskan till att börja träna, men rädslan att ta första steget är en faktor som spelar in. Studien visar dessutom att informanterna främst idrottar ensamma eller med andra asylsökande. Anledningarna till detta berättades i intervjuerna, männen tyckte det var svårt att hitta tid och resurser till att delta i långvariga aktiviteter. Begränsningarna till att vara fysisk aktiv i idrottsföreningar var tid,

familjeförpliktelser, pengar och behov att träningskompisar. I en intervju säger en av

informanterna att stressen är påtaglig och i hemlandet fanns det frihet att göra vad som helst utan stress. Mannen fortsätter och menar att tillvaron i det nya landet är orolig och det är därför de flesta inte har tid med idrottsaktiviteter. Men den största utmaningen var den mentala stressen och ovissheten som följer med i att vara asylsökande (Spracklen, Long och Hylton, 2015).

3.3 Psykisk hälsa bland asylsökande

Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan och att idrottsliga interventioner mot asylsökande kan ha goda effekter. Hur ser då den psykiska hälsan ut bland asylsökande? Tidigare studien (Brunnberg och Darvishpour, 2016) tyder på att asylsökande drabbas av psykisk ohälsa. Många lider av depression, stress, ensamhet och ångest.

(10)

7 Symtomen kan förstärkas under asylprocessen i och med väntan på beslut i sina asylärenden kan de uppleva maktlöshet, otrygghet och sårbarhet. Dessa känslor under asylprocessen ökar de asylsökandes stressnivå. Morina, Kuenburg, Schynder, Bryant, Nickerson och Schick (2018) visar att psykisk ohälsa bland asylsökande blir ett allt vanligare folkhälsoproblem. Det rapporteras att de upplever förföljelse och utsätts för allvarliga traumatiska upplevelser innan och under flykten. Vidare rapporteras det att flera bär på traumarelaterade psykiska

störningar, exempelvis posttraumatisk stress (PTSD), ångest och depression. Utöver detta utsätts även asylsökande för en mängd andra stressfaktorer efter migration, exempelvis arbetslöshet, diskriminering och separering från familjen vilket kan öka risken för psykologiska sjukdomar. I studien har 137 asylsökande intervjuats och deltagit i en

hälsoundersökning i anslutning med migration till värdlandet. Över 90 % av informanterna hade upplevt tortyr i hemlandet och hälften av informanterna hade en sannolik diagnos av PTSD. Morina, et al., (2015) menar att meningsfulla aktiviteter kan dämpa stressfaktorerna efter migration och en meningsfull fritid kan vara en viktig komponent till integration.

Detsamma kan sägas om fysisk aktivitet, särskilt när det kommer till asylsökande som har en liten kontroll över sina liv och då kan fysisk aktivitet förebygga den mentala hälsan.

Idrottsliga interventioner kan ha en förebyggande effekt på den psykiska ohälsan bland asylsökande. Detta är något som Spaaij (2015) menar att idrotten kan ha. I en intervju från studien nämner en informant att det finns mycket bra med värdlandets kultur och att det är viktigt att behålla sin kultur. Vidare beskriver informanten vikten av att engagera sig i värdlandet och dess kultur samt inte fastna i gamla vanor. Det är viktigt att skapa en annan identitet men samtidigt behålla sin gamla identitet för att skapa en egen identitet, exempelvis en afrikansk svensk.

I tidigare forskning framgår det att psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare

folkhälsoproblem bland asylsökande. Vidare nämner forskningen att psykisk hälsa kan gynnas av fysisk aktivitet men att det finns vissa begränsningar för asylsökande till att vara fysisk aktiva, exempelvis tid, familjeförpliktelser, pengar och behovet av träningskompisar. Därför vill jag i denna studie se hur upplevelser av fysisk aktivitet ser ut hos asylsökande. Den här studien har som avsikt att studera asylsökande män men resultatet kan ha bäring på psykisk ohälsa generellt.

(11)

8

4. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka asylsökande mäns upplevelser av fysisk aktivitet. För att besvara detta så ska följande frågor ges svar på:

- Vilka upplevelser har dem under fysisk aktivitet?

- Vilka upplevelser har dem efter fysisk aktivitet?

(12)

9

5. Begreppsdefinition

Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av fysisk aktivitet hos asylsökande män. Följande avsnitt syftar till att presentera studiens centrala begrepp.

5.1 Asylsökande och asylprocessen

En asylsökande är en utländsk medborgare som själv tar sig till Sverige och ansöker om uppehållstillstånd och i sin ansökan uppger att den är i behov av skydd (Lundh och Ohlsson, 1999). Uppehållstillståndet kan sökas av olika skäl, exempelvis om en individ har blivit kär och vill gifta sig och på så vis bli svensk medborgare. Men i denna uppsats är asylsökande sådana individer som har flytt från krigsdrabbade områden. För att förstå en vardag för asylsökande är det viktigt att redogöra asylprocessen. Asyl är lika med uppehållstillstånd som betyder att en person har fåttbeviljat på sin ansökan om asyl. Han eller hon får då stanna i Sverige (Samuelsson, 1993).

5.2 Psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa används för både mindre allvarliga psykiskt problem som oro och nedstämdhet, men även mer allvarligare symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos (Socialstyrelsen, 2015). Några av de största orsakerna till psykisk ohälsa bland asylsökande är oförutsägbarhet och låg grad av upplevd kontroll. För en asylsökande kan just upplevd oförmåga av kontroll vara en del av vardagen under en längre tid. Därför antas det att stressystemet i kroppen ofta är aktiverat under en längre tid hos denna målgrupp. En annan orsak till att utveckla psykisk ohälsa är att ha varit med om extremt stressfulla händelser i form av trauma. Vilket kan innebära att någon i dess närhet har utsatts för hot om död, allvarlig skada eller våld. Asylsökande utsätts ofta för extrem stress eller traumatiska händelser i tre steg; våldsamma upplevelser i hemlandet på grund av krig, flykten från hemlandet och slutligen upplevelsen kring att bosätta sig och söka asyl (Tinghög, Arwidson, Sigvardsdotter, Malm och Saboonchi, 2016).

När en individ har utsatts för stora mängder av stress eller traumatiserade händelser finns det skyddsfaktorer som personen har med sig sedan innan. Inre skyddsfaktorer är inre egenskaper, antingen medfödda eller som individen har lärt sig under livet och som hjälper till vid

motgångar. Yttre faktorer kan vara omgivningen som är omhändertagande eller att individen har en sysselsättning. Tillgång till social gemenskap och en stabil tillvaro kan minska risken för att en individ drabbas av PTSD eller stressrelaterade sjukdomar. Asylsökande som

(13)

10 kommer till Sverige saknar ofta ett socialt stöd, vilket kan bidra till den psykiska hälsan Tinghög, et al., (2016).

5.3 Fysisk aktivitet

Begreppet definieras rent fysiologiskt som all typ av kroppsrörelse som ökar

energiförbrukningen. Fysisk aktivitet kan ske i hemmet, under transporter, på fritiden och under organiserad aktivitet. Fysisk inaktivitet är däremot tvärtom, således avsaknad av kroppsrörelse (Fysisk aktivitet, 2019). Fysisk aktivitet är brett, vad denna uppsats handlar om är upplevelser av fysisk aktivitet. Vid frågan om vad informanterna uppfattade som fysisk aktivitet, svarade de att det är när de blir svettiga och att det ger en trötthetskänsla efteråt.

(14)

11

6. Metod

I följande avsnitt beskrivs studiens metodologiska tillvägagångssätt och avslutas med en kort redogörelse kring diskussion avseende studiens reliabilitet, validitet och etiska överväganden.

6.1 Val av metod

Studien genomförs på två asylboenden, därav en fallstudie av kvalitativ ansats med

detaljerade beskrivningar om individernas upplevelser av fysisk aktivitet under asylprocessen.

En fallstudie innebär att en särskild företeelse efter ett särskilt fenomen undersöks, vilket kan behandla en händelse, social grupp eller en institution (Armour och Macdonald, 2012). Valet av den kvalitativa forskningsmetoden grundar sig i att få ett innehållsrikt och fylligt material genom berättelser från en grupp asylsökande i ett särskilt projekt, vilka kan bidra med egna upplevelser och utvidga förståelsen av det fenomenet.

Bryman (2011) belyser nyanserade och detaljrika beskrivningar som typiskt för den

kvalitativa forskningsmetoden. Analysen kommer att använda sig av "mjukdata", vilket enligt Patel och Davidson (2003) är en insamlingsmetod med hjälp av intervjuer som empiriskt material. Denna studie utgår från intervjuer för insamling av empiriskt material. För att besvara studiens syfte har fyra asylsökande män intervjuats vid ett tillfälle per person om huruvida deras upplevelser av fysisk aktivitet. Kvale, Brinkmann, och Torhell (2014) menar att intervjuer syftar till att skapa en förståelse för en individs upplevelser men också att individen ska känna sig trygg med att intervjun upplevs mer som ett samtal, snarare än ett

"förhör". Bryman (2011) definierar semistrukturerade intervjuer som en uppsättning av frågor från intervjuaren men där ordningsföljden kan variera.

6.2 Informanternas bakgrund

I denna uppsats har fyra asylsökande män intervjuats. Detta avsnitt beskriver informanternas bakgrund vilket underlättar läsning vid analysdelen. Samtliga informanters namn är fiktiva och exakt ålder skrivs inte ut för att undvika identifiering. Låg träningserfarenhet i den här uppsatsen innebär ingen till en dag fysisk aktivitet i veckan. Medel träningserfarenhet innebär fysisk aktivitet tre dagar i veckan och hög träningserfarenhet innebär fysisk aktivitet sex till sju dagar i veckan.

Ali, tjugoårsåldern, Afghanistan och har varit asylsökande i fyra år. Medel träningserfarenhet från hemlandet. Ensamkommande. Singel.

(15)

12 Beston, tjugoårsåldern, Iran och har varit asylsökande i fem år. Medel träningserfarenhet från hemlandet. Ensamkommande. Singel.

Ceasar, trettioårsåldern, Iran och har varit asylsökande i fyra år. Hög träningserfarenhet från hemlandet. Singel.

David, fyrtioårsåldern, Irak och har varit asylsökande i fyra år. Låg träningserfarenhet från hemlandet. Gift och två barn.

6.3 Intervjuguide och genomförande

Intervjuguiden har tagits fram inom ramen för RF-SISU Örebro läns projekt (se bilaga 1).

Intervjuguiden utformades av specifika intervjuteman som består av, bakgrund, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och helhet. Frågorna som lades in under respektive intervjutema har valts ut för att svara på uppsatsens syfte. Val av intervjuteman har gjorts utifrån tidigare forskning som visar att psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem men att psykisk hälsa kan gynnas av fysisk aktivitet. Intervjuguiden inkluderade följdfrågor, vilket bäddades in under varje tema som utformades utifrån den förförståelse och kunskap som den tidigare forskningen har bidragit med.

Intervjuguidens utformning, samt dess tillämpning och begriplighet undersöktes genom en pilotintervju med en bekant som haft uppehållstillstånd i två år. Valet av testperson valdes då informanten har en förförståelse av den miljö som asylsökande befinner sig i. Kvale,

Brinkmann och Torhell (2014) menar att fördelen med pilotintervju är att forskaren får öva på intervjumetoden, att trygghetskänslorna för kommande intervjuer ökar. En annan fördel är att forskaren får möjlighet att påverka ordningsföljden på intervjufrågorna (Bryman, 2011).

Pilotintervjun upplevdes som flytande men vissa frågor upplevdes som svåra på grund av språkförbristningar.

Intervjuerna genomfördes på de två specifika asylboendena vilket underlättade för

informanterna att delta, samt att miljön kan bidra till en trygghetskänsla. En annan fördel är att platsens miljö kan bidra till att forskaren skapar sin egen uppfattning av hur asylboendet är utformat, vilket ger en realistisk inblick i informanternas berättelser. Tiden för intervjuerna varierade mellan 30 och 60 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av en

inspelningsapplikation på mobiltelefonen och en dator. Valet av att använda två

inspelningsapparater grundar sig i försäkran om att inte förlora inspelat material om det skulle förekomma tekniska problem. Empirin och den kunskap som kommer fram genom

intervjuerna skapas genom samspelet mellan intervjuare och informant, vilket innebär att flera

(16)

13 faktorer kan påverka det insamlade materialet. Detta innebär att intervjuarens förhållningssätt skulle kunna påverka huruvida informanterna väljer att svara på frågorna. Forskningsmetoden utmärks av en öppen intervjuform, vilket innebär att intervjuaren måste vara förberedd på motfrågor, liksom vilka frågor som kan behövas uteslutas. Kvale, Brinkmann och Torhell (2014) menar att detta är viktigt vid avgörandet för intervjuns kvalité eftersom intervjun ska upplevas som ett samtal och kännas flytande.

6.4 Urvalskriterier och urvalsförförande

Studiens urval av respondenter är ett målinriktat urval. Det innebär att betydelsefulla

informanter väljs ut av forskaren, som ska svara på studiens frågeställningar (Bryman, 2011).

Ett kriterium för att delta i studien är att informanterna är asylsökande och har deltagit i projektet, alltså i den organiserade fysiska aktiviteten samt att det är män. Ett målinriktat urval är ett "icke-sannolikhetsurval", vilket innebär att alla inte får delta i studien (Bryman, 2011).

Genom att endast undersöka en specifik grupp i projektet, utifrån ett målinriktat urval, kan inte resultatet generaliseras statistiskt. Resultatet är begränsat till den specifika målgruppen. I samråd med informanterna på asylboenden bestämdes tid för intervjuer. Informanterna fick ta del av ett informationsbrev (se bilaga 2) som skickades ut via sms till informanterna som med hjälp av tolk översattes till sorani och dari.

6.5 Databearbetning och analysmetod

Det empiriska materialet transkriberades i syfte att återge informanternas berättelser. Tack vare inspelningen behövdes inga anteckningar utföras under intervjun, vilket underlättade att endast fokusera på informanternas berättelser och ställa följdfrågor. Inspelningen skapade även möjlighet till en noggrann genomarbetad analys av det empiriska materialet. Vid

genomförande av transkribering återgavs informanternas berättelser ordagrant för att skapa en så korrekt bild som möjligt. Bryman (2011) menar att transkriberingen har som uppgift att skapa en likvärdig bild av det som informanten har förmedlat.

Resultatet från de transkriberade intervjuerna blev 14 sidor empiriskt material, vilket sedan genomarbetades med meningskoncentrering och tematisering. Enligt Kvale, Brinkmann och Torhell (2014) innebär meningskoncentrering att föra samman långa förklaringar till kortare meningar med syfte att skilja på huvudteman. I analysdelen har det empiriska materialet från intervjutemana sorterats och kodats till analysteman bestående uppsatsens frågeställningar tillsammans med underkategorier. Utifrån de två frågeställningarna, upplevelser efter- och under fysisk aktivitet så kategoriserades dessa teman i olika typer av upplevelser som i sin tur

(17)

14 bildade underkategorier. De underkategorier som bildades är, "glömma negativa tankar",

"gruppträning och samhörighet", "långvariga upplevelser" och "vardagshinder". Uppsatsen är av induktiv ansats vilket enligt Patel och Davidson (2003) innebär att forskaren betraktar vad transkriberingsmaterialet säger och skapar kategorier utifrån det, då låter forskaren empirin styra och föra.

6.6 Reliabilitet och validitet

I kvalitativa studier handlar reliabilitet om tillförlitlighet, vilket ska bedöma studiens kvalité utifrån valda metoder som är granskade och som tydligt redogör hur processen gått till under studiens gång. När en studie görs om vid ett annat tillfälle och tidpunkt av en annan forskare ska den kunna ge samma resultat (Bryman, 2011). Då metoddelen beskriver

tillvägagångssättet, ges det en möjlighet göras om vid annat tillfälle. En ytterligare möjlighet till detta är genom bifogad intervjuguide. Denna uppsats är ett icke-slumpmässigt urval, vilket innebär att urvalet av informanter var förutbestämt och målinriktat. Anledningen till detta var för att ett kriterium var att informanterna ingick i projektet. I detta projekt har jag tränat informanterna och har således en tidigare relation med dem. Med detta sagt, går det att ifrågasätta reliabiliteten i uppsatsen. Det finns en problematik med att använda sig av ett icke- slumpmässigt urval, risken för bias är stor (Bryman, 2011). Det kan uppstå metodfel i

betydelsen snedvridning av forskningsresultat, detta kan bero på att informanterna kommer att berätta för forskaren vad de tror att den vill höra istället för sanningen. Å andra sidan behöver inte detta innebära något negativt, i denna studie har det varit till en stor hjälp i rekryterandet av informanter och den maktrelation som kan finnas mildrades förhoppningsvis på grund av den tidigare relationen oss emellan. Enligt Ziehe, Fornäs och Retzlaff (1993) behöver inte forskarens personliga deltagande ifrågasätta vetenskapligheten i analysen. Snarare tvärtom, erkännandet av personliga erfarenheter kan stärka studien.

Det kan styrka tillförlitligheten i studien när forskaren avslöjar att egna erfarenheter kommer styra forskningen men det är viktigt att forskaren är tydlig med detta och att läsaren blir medveten om detta (Ehn och Klein, 2007). I metoddiskussionen kommer det reflekteras mer om hur mitt deltagande i projektet kan ha påverkat empirin.

I kvalitativa studier innebär validitet att forskaren undersöker det som den har som avsikt att undersöka (Patel & Davidson, 2003). Validiteten har eftersträvats i studien utifrån en

intervjuguide som har formats utifrån en viss struktur. Validiteten tänktes igenom i samband med utformningen av intervjuguiden, vilket anpassades utifrån uppsatsens syfte. Detta för att

(18)

15 intervjufrågorna skulle kunna besvara de föreliggande frågeställningarna. Uppsatsens innehåll bygger på empiriskt material och tidigare forskning som har genererat studiens slutsatser, vilket kan ge studien ökad validitet. En annan form av validitet är "mätningsvaliditet", vilket innebär att studiens begrepp avser det som studien ska studera (Bryman, 2011).

Mätningsvaliditeten ökar om det sker en tydlig begreppsdefinition. I den föreliggande studien har begrepp definierats genom tidigare forskning och litteratur som är av relevans för studiens syfte.

Vid kvalitativ forskning handlar det främst om att skapa en djupare förståelse för det som ska studeras, därav är statistisk generalisering inte huvudsyftet (Kvale och Brinkmann, 2009). Av den anledningen kan denna uppsats statistiska generaliserbarhet anses vara låg, då syftet är att undersöka en specifik målgrupp och deras upplevelser av fysisk aktivitet för ett visst projekt.

Det går att argumentera för hur mycket av resultaten som framkommer på grund av att det är just asylsökande som har intervjuats då alla i viss mån mår bra av fysisk aktivitet. Däremot går det att finna likheter kring målgruppens psykiska hälsa och livssituation i jämförelse med andra asylboenden, varför resultatet på så sätt skulle kunna generaliseras utifrån gemensamma upplevelser av sådant fenomen. Asylsökande finns stationerade på asylboenden över hela Sverige, vilket kan placera detta i ett större sammanhang. Att vissa delar om ett fenomen generaliseras kan det förklaras utifrån det Bryman (2011) menar med "måttlig

generaliserbarhet". Denna generaliserbarhet skulle även kunna inkludera vissa DF som arbetar med liknande projekt ute på asylboenden.

6.7 Etiska aspekter

Informanterna kontaktades med hjälp av tolk på sms (se bilaga 2), som innehöll bland annat information om att det var helt frivilligt att delta i intervjun och innebar att svara på frågor och vid behov med hjälp av tolk. Intervjun började först efter att informanten hade gett ett

skriftligt informerat samtycke (Petersson, 1994). Informanterna hade full rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan att ange ett skäl. Valet att deltaga i studien eller att inte göra det hade inte någon inverkan på dennes asylprocess. Arbetet med materialet har skett under tystnadsplikt. I enlighet med nyttjandekravet har därför inte materialet lånats ut för

kommersiellt bruk eller av andra syften som inte är av icke-vetenskaplig karaktär. Inför varje intervju har dessa etiska principer repeterats innan intervjun (Petersson, 1994).

Att intervjua asylsökande kan innebära svårigheter. Det ställer således krav på att forskaren är medveten om sin relation till informanten. Det kan handla om ett maktperspektiv där den

(19)

16 asylsökande kan känna låg status i intervjupositionen. Det kan handla om dåliga minnen från en intervjusituation med exempelvis en handläggare från Migrationsverket (Ekblad, Fryklund och Lundberg, 2009). Att berätta om sina upplevelser i Sverige kan leda till försämring av hälsan på grund av sina traumatiska erfarenheter, känslor och beteenden. Mot denna bakgrund är det viktigt att ställa frågor om informantens styrka, vad individen kan göra själv för att må så bra som möjligt, känsla av hopp och inte bara fråga om informantens psykiska ohälsa.

Under samtalet fick informanten möjlighet att berätta om sina träningserfarenheter, känslor och beteenden.

(20)

17

7. Resultat

Utifrån genomförda intervjuer har en helhetsbild skapats och i denna del kommer resultatet presenteras under teman som besvarar syfte och frågeställningar. Texten varvas löpande med citat från informanterna med egna kommentarer som vävs samman med tidigare forskning och studiens centrala begrepp. För att förstå vilken kontext de asylsökande männen lever i så kommer resultatavsnittet börja med att visa hur deras livssituation ser ut.

7.1 Livet som asylsökande

Att vara asylsökande innebär många konkreta vardagshinder vilket också har belysts i forskningen (Brunnberg och Darvishpour, 2016), en annan faktor som männen talade om är att vara utanför samhället. Att som asylsökande till exempel ha brist på aktiviteter, ekonomi och sammanhang är några exempel på utanförskap. Informanterna berättade att en vanlig dag är tråkig och medför oroliga tankemönster. Nedan är svar från informanterna när frågan om hur en vanlig dag ser ut ställdes.

Går upp ur sängen utan att veta vad man ska göra sen letar man efter en aktivitet eller någonting så man blir upptagen lite. Man vill hitta något att göra men det finns ingenting. Jag försökte att träna men det gick inte. Om det hade funnits en aktivitet som "Kvinna i fokus" i början så skulle jag ha mycket roligare men det fanns inte i början. – Ali

En vanlig dag är inte så rolig. Det är ingen bra period, den här tiden eftersom vi är asylsökande, vi bara väntar och är stressade. Det är inte bra. - Beston

Sitta med mobilen, laga mat och kolla Facebook eller Instagram. Sen jag letade aktiviteter.

– Ceasar

Männen betonar att aktiviteter och kompisar är det bästa skyddet mot det de beskrev som stress. Att känna stress var ett sätt att tala om känslor av vanmakt, ovisshet och sorg. Deras psykiska ohälsa kan också bero på tidigare erfarenheter vilket Morina, et al., (2015)

konstaterar. Att asylsökande har upplevt traumatiska händelser i hemlandet, som förlust av anhöriga, exploatering, fattigdom och tvingas delta i krig. Under flykten har de utsatts för farliga resor, såsom att passera flera nationalgränser till fots, i lastbilar och i instabila gummibåtar till havs. Med detta i bagaget kombinerat med den ovissa tillvaron kan det vara svårt att uppbåda kraft till att hitta på aktiviteter på egen hand.

Ali och Ceasar berättar att de letar aktiviteter för att hålla sig upptagna om dagarna. Yttre vardagshinder förklarar Ali och Beston som följande.

(21)

18 Jag vet att jag behöver träna men på grund av många anledningar, exempelvis det fattas

busskort, mycket transportproblem, det är ekonomiska problem också. Det här gymmet kostar 300 kr varje månad och busskort 1300 kr och vi får 2000 kr varje månad. Vi ska klara oss med mat, transport och träningskort. Det räcker inte. – Ali

Om jag hade haft mer tillgång till gym det så hade jag nog tränat, men ta sig in till centrum det kostar mycket, typ busskort och så, det kostar mycket. Det finns inte så mycket att göra.

– Beston

Intervjuerna visar att de asylsökande männens socioekonomiska bakgrund spelar stor roll för deras mående och etablering i samhället, exempelvis transport- och bristande ekonomi beskrivs som särskilt problematiskt. Utöver dessa vardagshinder så upplever David ett annat hinder, vilket är hans familj.

Jag tänker mest på min familj och inte mig själv. Hur ska det bli för dem när Migrationsverket säger att de inte får stanna i landet. Och en annan sak jag tänker på, är att jag har en fot som inte är hundra procent. Hur ska jag kunna ta hand om min familj om jag inte kan arbeta åtta timmar per dag. – David

Allt är en stress och oro hela tiden men något som tagit över nu är att mitt äldsta barn blir 17 år nu i december och jag tror att när han är 18 år så får han inte studera. Han måste ha asyl för att plugga när han är 18 år. Jag är orolig för att han inte ska få göra klart sin utbildning på grund av sin ålder. – David

Att komma till värdlandet kan innebära en period av lättnad, men där konfronteras den asylsökande med riskfaktorer då flera av dem saknar nätverk som kan vägleda och stödja dem. De lever under dåliga socioekonomiska villkor och upplever fattigdom och utanförskap (Morina, et al., 2015). Enligt Regev och Slonim-Nevo (2015) förväntas fadern i vissa kulturer försörja familjen men i det nya landet kan fadern kämpa med arbetslöshetens följderbåde psykologiskt och ekonomiskt. När fadern flyttar till det nya landet förlorar han ofta sin ekonomiska och sociala status men också kompetens som inte kommer till användning, exempelvis utbildning.

7.2 Upplevelser under fysisk aktivitet

Med föregående tema analyserad är nu frågan hur informanterna upplever fysisk aktivitet i relation till den situation de befinner sig i.

Glömma negativa tankar

Informanterna berättar i föregående avsnitt att de lever under dåliga socioekonomiska villkor, utanförskap och upplever diskriminering. De befinner sig i en utsatt situation där de upplever

(22)

19 maktlöshet över sitt eget liv. Nedan presenteras några av de negativa tankarna som

informanterna upplever.

Jag känner mig "lost" kan man säga. Jag kan inte hitta vägen. Jag försöker men jag visste inte om det här är vägen jag går är rätt eller inte. – Ali

Det är ingen bra period, den här tiden eftersom vi alla är asylsökande, vi bara sitter och väntar och är stressade. Det är inte så bra. – Beston

Mycket stress. Jag är nervös och ledsen. Jag känner att livet betyder ingenting. Jag vill ha ett spännande liv med äventyr. – Ceasar

Inte förvånade känner sig asylsökande stressade och upplever psykisk ohälsa på olika sätt. De har ryckts ur sitt sammanhang och förlorat grunden i livet dit deras identitet och personliga roller en gång varit kopplade. Därför kan det vara svårt att uppbåda kraft att hitta på

aktiviteter på egen hand. Men under projektets gång har informanterna blivit erbjudna fysisk aktivitet och under aktiviteten verkar det som att informanterna glömmer sina negativa tankar.

Man blir av med de dåliga tankarna som man har för några timmar. När man tränar så fokuserar man bara på träningen och aktiviteten. Man tänker helt olika när man tränar. – Ali

Nu har jag mycket dåliga tankar, stress och orolig. Men jag har många problem men när jag tränar så glömmer jag allt. Man har en annan åsikt om de dåliga tankarna efter träningen, man kan låsa tankarna, men innan träning så nej. – Beston

Träning är som en doktor för mig. Och utan träning kan jag inte leva. Det finns inte ett liv utan träning. – Ceasar

Träning i all form är roligt, bra och nyttigt. Jag känner att jag kan tappa allt. Det är en skön känsla att bara komma in och träna. - David

Samtliga informanter berättar i citaten ovan att fysisk aktivitet håller dem upptagna, vilket tyder på att aktiviteten håller de onda tankarna borta. Beston nämner exempelvis hur det ger ett momentant värde just för stunden, vilket upplevs befriande. Det kan innebära att

informanterna har hittat aktivitetens effekter vilket tränger bort stressen och negativa tankar.

Tinghög, et al., (2016) förklarar att asylsökandes liv kan ses utifrån tre steg, upplevelser av krig i hemlandet, upplevelser av flykt och upplevelsen kring att bosätta sig och söka asyl. Det är tre steg som skapar psykisk ohälsa. Å andra sidan visar resultatet att fysisk aktivitet skapar ett momentant värde vilket frambringarett positivt tänkande och under den fysiska aktiviteten glöms traumat bort som de tre stegen har skapat.

(23)

20

Gruppträning och samhörighet

En aspekt som tidigare forskning om asylsökande har satt under lupp handlar om ensamhet och behovet att kunna skapa sociala relationer och tillhörighet. (Spaaij, 2014). Frågan om social inkludering respektive exkludering var extra tydligt när intervjun genomfördes. De män som verkade ha lättast att landa i asylboendet och i sin nya tillvaro i Sverige är de som hittat ett nätverk av kontakter att ingå i, antingen på boendet eller utanför. Informanterna beskrev gruppträning som "lättare" eller ibland som mer "naturligt" när de tränade med andra.

Jag gillar att träna med människor, då mår jag bra annars orkar jag inte. Jag har inte lust att träna ensam. - Ali

Träningen har gett mycket effekter. Man får kontakt med nya personer och lär sig nya språk.

Man lär sig också om samhället. – Beston

Jag har många problem med livet men när jag kommer till träningen och träffar kompisarna då mår jag mycket bättre. Jag blir helt ändrad när jag tränar till det bättre. - Ceasar

När vi har tränat så kommer jag upp i varv och då blir det lättare att prata efteråt. – David

Informanterna upplever under fysisk aktivitet en ökad inkludering och att isolering bryts.

Samtliga informanter föredrog gruppträning då det bryter av det vardagliga livet och har öppnat upp för nya kontakter. Gruppträningen har även varit en motiverande faktor för fortsatt deltagande. Enligt Kleppang, et al., (2018) är gruppträning förknippat med lägre risk att drabbas av depression eftersom det sker ett socialt utbyte. Å andra sidan kan gruppträning leda till mer upplevelser än bara social samvaro vilket presenteras nedan.

Jag såg många som var glada när vi tränade men jag trodde aldrig att de ville det. Man får inte döma människor men jag blev förvånad när jag såg dem träna vilket "pushade" mig att ta i hårdare. Det var roligt. – Ali

Jag gillar att träna med folket för när jag gör det så mår jag bra. Annars om jag tränar ensam så orkar jag inte. När jag tränar med folket så går det bättre att träna. - Beston

Gruppträning upplevs även motivera informanterna till att öka prestationen och ta i hårdare.

Ali nämner också att han blev förvånad att de andra männen tränade, vilket kan tyda på att han hade förutfattade meningar. Stämpeln tycks dock försvinna när gruppen tränar, vilket kan vara befriande. Att träna skapar ett momentant värde som tycks både påverka individens förmåga till fysisk aktivitet men även synen på sina träningskompisar. Detta kan enligt Spaaij (2014) bero på att idrotten har en inkluderande effekt på människor, den är integrerande, välkomnande och talar flera olika språk.

(24)

21 Det kan även bero på att i en grupp har inte informanterna plats för självmedvetenhet, de blir en grupp istället för en ensamtränande individ. När denna grupp tränar tillsammans uppnår de ett gemensamt mål, att komma ur den onda cirkeln och hålla sig sysselsatt för några timmar.

Vid gruppträning blir det mer än ett självändamål, de blir del av en grupp med någorlunda snarlik bakgrund, vilket vid fysisk aktivitet resulterar i ökad prestation, en mer inkluderande miljö och erfarenhetsutbyte. Dessa faktorer kan utläsas i följande citat.

När vi var på plats och tränade, fikade och pratade så kände vi allihop att vi mådde mycket bättre. Vi var glada och vi skrattade och skojade men vi ville fortsatte men tyvärr tog det slut.

– Ali

Det var faktiskt jättetrevligt och bra men det tog ju slut tyvärr, vi ville att det skulle fortsätta vidare eftersom när vi var på plats och tränade, fikade och pratade så kände vi allihop att vi mådde mycket bättre. Vi var glada och vi skrattade och skojade men vi ville fortsatte men tyvärr tog det slut. – Beston

När jag tränar så känner jag mig mycket bättre. Jag har idag många problem med mitt liv men när jag tränar och träffar människor så mår jag bra. Det blev också mindre ensamt också.

– Ceasar

Sammanfattningsvis kan upplevelserna under fysisk aktivitet visa på att informanterna förflyttas bortom jaget och blir en del av en grupp, de håller sig sysselsatta vilket skapar ett momentant värde för stunden, just där och då. Informanterna upplever en förlust av

självmedvetande, allt ovidkommande förträngs för stunden och kvar finns bara aktiviteten i sig.

7.3 Upplevelser efter fysisk aktivitet

Till skillnad från föregående avsnitt ska detta avsnitt analysera informanternas upplevelser efter den fysiska aktiviteten.

Långvariga positiva upplevelser

Samtliga berättade om positiva upplevelser under den fysiska aktiviteten men det råder skillnad i hur länge denna känsla av välbefinnande håller i sig. Några menade att känslan höll i sig till kvällen medan andra menade på att det höll i sig till nästa dag.

Om jag tränar ordentligt finns det en bra känsla i mig tills jag går och lägger mig. Om jag tränar varje dag så mår jag bra hela tiden. När jag tränar så tänker jag inte på negativa saker, det är bara positiva tankar. – Beston

(25)

22 När jag har tränat så har jag en bra känsla i kroppen tills jag går och lägger mig. Om jag inte tränar dagen efter så försvinner bara hälften av känslan. – Caesar

Både Beston och Ceasar är eniga att fysisk aktivitet ger positiva upplevelser som främjar den psykiska hälsan men att känslan avtar när ens vardag blir påtaglig igen. Men å andra sidan menade en informant att känslan avtog så fort han kom hem.

När jag tränar så tänker jag inte på någonting men sen när jag är klar och kommer hem efter träningen då tänker jag på dom stora problemen igen. Jag tänker mest på min familj och inte mig själv. Hur ska det bli för dom när Migrationsverket säger att de inte får stanna i landet. Och en annan sak jag tänker på, är att jag har en fot som inte är hundra procent. Hur ska jag kunna ta hand om min familj om jag inte kan arbeta åtta timmar per dag. – David

Allt är en stress och oro hela tiden men något som tagit över nu är att mitt äldsta barn blir 17 år nu i december och jag tror att när han är 18 år så får han inte studera. Han måste ha asyl för att plugga när han är 18 år. Jag är orolig för att han inte ska få göra klart sin utbildning på grund av sin ålder. – David

Det är inte alla som har förmågan att nå långvariga positiva upplevelser av fysisk aktivitet, det är individuellt. Davids oförmåga att nå långvariga upplevelser kan bromsas bland annat av arbetsvillkor, familjeförhållanden och boendemiljö. Davids livssituation skiljer sig gentemot Ali, Beston och Ceasar då han har fru och barn som upptar mycket av hans oro. Detta kan vara ett hinder för David att uppnå långvariga upplevelser då han blir påmind om sin situation direkt när han kommer hem. David har sedan innan en låg träningserfarenhet i jämförelse med övriga vilket kan vara en annan orsak till minskad långvarig upplevelse. Därför kan det vara viktigt för David att hitta rätt aktivitetsform där han når en långvarig upplevelse men att hitta rätt kan krävas tid. I projektet har informanterna utövat formerna, funktionell träning,

innebandy, volleyboll och fotboll. Nedan visas ett citat från David som stärker argumentet att han har en låg träningserfarenhet.

Jag har aldrig tränat på det sättet som vi tränade på i projektet. Jag brukar bara gå på promenader varje eftermiddag med min fru. – David

David kan därför behöva hitta en aktivitetsform där det finns en balans mellan utmaning och färdighetsnivå, om inte aktiviteten är anpassad till hans förmåga kan det leda till ointresse eller frustration. Sådana störningar kan innebära att han håller tillbaka den positiva upplevelsen efter den fysiska aktiviteten.

(26)

23

Vardagshinder

David har svårt att nå långvariga upplevelser på grund av yttre faktorer i hans omgivning och detta är något Spracklen, Long och Hylton (2015) konstaterar. Forskarna menar att psykisk hälsa kan gynnas av fysisk aktivitet men att det finns begränsningar för asylsökande,

exempelvis familjeförpliktelser, ekonomi och behovet av träningskompisar. Å andra sidan har den fysiska aktiviteten ändå inneburit en positiv upplevelse för David och hans familj.

En stor grej som hänt efter träningen är att jag gör fler saker med barnen, typ fysiska aktiviteter.

Det kan vara allt från att gå promenader till att gå i skogen, eller vad som helst. Och det för ju bara familjen närmare varandra. Jag uppmuntrar mina barn till att träna mer. – David

Tinghög, et al., (2016) menar att individer kan ha skyddsfaktorer som de lärt sig under livet och som hjälper till vid motgångar. Yttre skyddsfaktorer kan vara omgivningen, såsom Davids familj som är omhändertagande och hjälper honom på bättre tankar. Davids upplevelse av långvarig positiv känsla efter fysisk aktivitet skiljer sig från de andra

informanterna. Å andra sidan upplever David ett stöd från familjen vilket innebär att de kan hitta på andra aktiviteter på sidan av projektet. David var den enda som berättade att en vanlig dag för honom är full med aktiviteter. Jämfört med övriga informanter kan David hålla sig aktiv utanför aktiviteten, detta kan bero på det sociala stödet från familjen.

En vanlig dag så kliver jag upp och väcker mina barn. Jag hjälper dom med frukost och allt det där de behöver till skolan. Sen följer jag med dem till dagis och när jag kommer hem så kanske tränar jag eller så går jag i skolan. – David

Jämfört med resterande informanter visar resultatet på att David har hittat ett sätt att motverka de yttre faktorerna genom inre skyddsfaktorer och rikta sin uppmärksamhet mot att finna en lösning och vara i stunden.

Jag är religiös och jag lämnar allt åt guds händer. Det finns personer som kan gå in i depression och ta livet av sig men jag har inget val än att vara positiv. Vad ska jag göra? Det är inget val, jag måste bara leva med det. Jag tror inte på att man ska sitta och vänta ut sina problem, jag tänker ofta att det kommer att lösa sig. Och saker som inte jag kan styra över, då är det ingen idé att bekymra sig om det. – David

Morina, et al., (2015) menar att fysisk aktivitet kan dämpa stressfaktorer för asylsökande, särskilt när det kommer till de som har en liten kontroll över sina liv och då kan aktiviteten förebygga mental ohälsa. För informanterna är det viktigt att rikta uppmärksamhet mot

realistiska mål, exempelvis fysisk aktivitet som har visat sig vara en indikator till att tackla inre-

(27)

24 och yttre hinder. Annars finns en risk för ovidkommande tankar som i sin tur bildar negativa tankar.

(28)

25

8. Diskussion

Uppsatsens resultat ger en inblick i asylsökandes fysiska och psykiska hälsa men framförallt har studien visat vilka upplevelser av fysisk aktivitet asylsökande kan få.

Asylsökandes upplevelser av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet löser inte alla problem men det går att argumentera för att dessa människor mår bättre och genom gruppträning skapas förutsättningarna att få tillgång till en social gemenskap. Resultatet visar att informanterna får direkt feedback, exempelvis sov de bättre efter aktiviteten och detta stärker det Lennartsson (2007) har funnit i sin studie, som visar på att sömnproblem, återkommande mardrömmar och sömnsvårigheter är exempel på

stressrelaterade problem hos asylsökande. Morina, et al., (2015) konstaterar att asylsökandes välbefinnande ökar efter att de ägnat sig åt meningsfulla aktiviteter, eftersom när asylsökande tvingas till miljöombyte kan individen drabbas av aktivitetsförlust som påverkar vanor och roller.

I resultatet har det visat sig vara viktigt att hitta rätt aktivitetsform som den asylsökande kan identifiera sig med vilket underlättar att nå välbefinnande upplevelser av aktiviteten.

Organiserad fysisk aktivitet har inneburit att informanterna har fått testa på olika aktiviteter tillsammans med andra människor. Enligt Myndigheten för ungdoms- och

civilsamhällesfrågor (2014) är uppfyllelsen av en hälsosam livsstil ett privilegium som kräver socioekonomiska resurser. Psykisk ohälsa hos minoritetsetniska grupper hänger samman med strukturella hinder såsom fattigdom, utbildningsnivå och arbete vilket skapar hinder till att ägna sig åt fysisk aktivitet. Det visar även att asylsökande upplever en högre motivation till gruppträning kontra ensamträning. Detta menar Yardley, et al., (2008) kan bero på att människor som har en högre inkomst och är etablerade medborgare inte är lika beroende av gemenskap jämfört med asylsökande. Ett annat argument för detta är att studien visar att människor med lägre socioekonomisk status är mer mottagliga för gruppträning och möten där de får träffas och prata. Sawyer (2015) menar att det finns fler fördelar med aktivitet på gruppnivå än på individnivå. Aktivitet i grupp är ofta kopplat till ett mer effektivt samarbete vilket resulterar i högre kreativitet och innovation. I resultatdelen visar det sig att gemenskap, fysisk aktivitet och samtal med andra har bidragit till att informanterna knutit nya

gemenskaper. Samtliga berättar att de har fått nya vänner och i relationerna suddas etnicitet och kultur ut och kvar finns bara likheterna till varandra. Detta är ett av exemplen att fysisk

(29)

26 aktivitet har skapat goda effekter och att gruppträning kan vara en betydande aktivitetsform för asylsökande.

Resultatet från intervjuerna visar även att informanterna upplever att kroppen har blivit starkare vilket kan vara bidragande till större ork till vardagliga sysslor. Exempelvis att David umgås mer med sina barn efter den fysiska aktiviteten. Den fysiska aktiviteten har bidragit med glädje och skapat en känsla av meningsfullhet. Oron och nedstämdheten har också förändrats i samband med den fysiska aktiviteten. Malmberg och Urbas (2018) menar att den enskilda individen i många fall kan ha svårt att uppbåda kraft att ägna sig åt aktiviteter på egen hand, då ansvaret ligger på dem själva. Vidare menar forskarna att hälsoproblem såsom stress måste hanteras utifrån ett individuellt perspektiv. I resultatet menar flera av

informanterna att motivationen till träningspassen grundade sig i att få träffa människor och utöver aktiviteten i sig även samtala. Organiserad fysisk aktivitet kan bryta den form av isolering som många av de asylsökande har funnits i när de efter ett träningspass, med ett ökat självförtroende inte bär på negativa tankar och istället ingår i en gemenskap. Ett annat

argument är att resultatet visar att den psykiska ohälsan minskar efter fysisk aktivitet och förlöser en kedja av goda effekter. Såsom bättre sömn, ökat självförtroende, social tillhörighet och förståelse för den svenska träningskulturen.

Asylsökandes möjligheter till att vara fysiskt aktiva

Projektets längd som informanterna har varit involverade i hade enbart åtta träffar, så totalt sätt bara två månader vilket är en kort tid. I två av citaten nämner Ali och Beston att dem tyckte det var tråkigt att projektet tog slut och att gruppen saknar det. Det kan då ifrågasättas om sådana projekt är en tjänst eller en björntjänst för asylsökande. En nackdel med ett sådant projekt skulle kunna vara att målgruppen lär sig att de mår bättre när de tränar men att de inte har samma möjlighet till fysisk aktivitet när inget projekt finansierar detta. Är det då värt att starta upp ett sådant projekt? Ja, ett argument för är ju att det ger ett momentant värde för stunden vilket också skapar en långvarig upplevelse av välbefinnande efter aktiviteten. Å andra sidan kan det ses som en björntjänst när ett sådant projekt avslutas, då kan målgruppen återgå till tillståndet före och få dåligt samvete att de inte tar hand om sin kropp. Spracklen, Long och Hylton (2015) skriver att begränsningarna till organiserad fysisk aktivitet hos asylsökande är ekonomi och behovet av att hitta träningskompisar.

Givet att vi nu vet att det finns många fördelar med fysisk aktivitet och att ett projekt kan möjliggöra för asylsökande att bli mer fysiskt aktiva. Hur skapar vi då mer möjligheter för

(30)

27 asylsökande till att träna? Ett sätt kan vara att samhället skapar förutsättningar för kostnadsfri träning ska bli en självklar del i att vara asylsökande i asylprocessen. Generellt visar

resultaten att välbefinnandet uppnås när informanterna får träna tillsammans med andra. Vid fysisk aktivitet delades flera upplevelser till välbefinnande, exempelvis att hålla sig sysselsatt under vardagen och skratta, dela glädje och få mer träningskompisar. Därför kan det ses som en rättighet att möjliggöra kostnadsfri träning för denna målgrupp, vilket enligt Spracklen, Long och Hylton (2015) skulle kunna eliminera ett av hindren, då asylsökandes begränsningar till fysisk aktivitet beror främst på bristande ekonomi och transportproblem.

Ett till förslag till att möjliggöra fysisk aktivitet för asylsökande kan vara att Migrationsverket via Länsstyrelserna på regional nivå inför en stadig och långvarig organiserad aktivitetsform för asylsökande eftersom målgruppen mår bra av detta. Genom att samhället investerar i denna typ av samhälleliga insatser, kan samhället undvika utgifter i form av exempelvis vårdkostnader. I resultatet nämner David att han har en skadad fot och att han är orolig att han inte kan försörja sin familj när han fått uppehållstillstånd. Tidiga insatser kan hjälpa sådana som David kontra vad han kostar samhället om det inte sker tidiga insatser för honom. Utöver aktivitetens effekter för Davids välmående kan organiserad fysisk aktivitet innebära

rehabträning för hans fot vilket dels kan minska vårdkostnaderna och på sikt dessutom generera mer arbetskraft.

Möjliggöra kostnadsfri träning för alla asylsökande är ju såklart förknippat med en utgift för staten. Det finns en risk att det blir en kostnad för svenska staten om asylsökande får avslag, då kan det tänkas att de har fått träna i "onödan" utan att de blir svenska medborgare. Men å andra sidan, givet att vi nu vet om dessa människor och deras livssituation så kan en etisk diskussion initieras. Den tidigare forskningen och resultatet visar att en utdragen asylprocess gör att dessa människor mår dåligt. Vägen till svenskt medborgarskap är också väldigt lång, en asylsökande kan inte ens ansöka om ett svenskt medborgarskap om individen inte varit asylsökande i minst fyra år (Migrationsverket, 2019). Detta institutionaliserar att

asylprocessen är utdragen och att vägen till att bli svensk medborgare kan ta minst fyra år efter beviljat uppehållstillstånd men sannolikt mycket längre än så.

8.1 Metoddiskussion

Det finns fördelar med vald metod, den största fördelen är att intervjuerna gett en djupgående och detaljerad information som kan vara svårt att få tag i på annat vis. Med öppna frågor produceras data som baseras helt på informanternas åsikter och idéer (Bryman, 2011). Detta

(31)

28 var viktigt i denna studie, genom vald metodansats svarade informanterna på frågorna i de allra flesta fallen. Vid enstaka tillfällen var det svårt att få en djup inblick i deras erfarenheter eftersom samtliga informanter ibland skämtade bort och gick runt frågan. Detta sätter

egentligen fingret på att asylsökande befinner sig i en väldigt utsatt situation och svårt för oss att leva oss in i deras livssituation.

Det finns också nackdelar med att det är jag som agerat både tränare och intervjuare för studien. Det krävdes ett stort förarbete för mig att hålla mig så objektiv som möjligt för att inte påverka situationen och relationen mellan mig och informanten. Som oerfaren intervjuare har denna studie inneburit att ett stort hänsynstagande till att inte påverka informanternas svar genom vår tidigare relation. Därav har ett inåt blickande i mitt eget förhållningssätt beaktas och samtidigt tagit hänsyn till informanternas perspektiv och reaktioner. Vid slutet av

intervjuerna sa flera informanter att de hoppades på att de hade svarat såsom förväntat, vilket kan tolkas att dem svarade på frågorna utifrån vad jag ville höra. Detta kan ifrågasätta

studiens tillförlitlighet eftersom den insamlade data påverkas i viss mån av den specifika kontexten. Å andra sidan, tack vare min roll har rekryteringen av informanter och planering av intervjuerna gått smidigt på grund av min relation till informanterna sedan tidigare.

En utmaning vid intervjuerna utgjordes också av tolkens översättningsprocess, exempelvis tolkens förändring av informanternas utsagor. Något som upptäcktes under intervjuerna var exempelvis när informanterna gjorde en lång utläggning kring en fråga som sedan av tolken översattes kortfattat. Det kan finnas en förklaring, såsom många utfyllnadsord eller omstarter men det kan ha påverkat utfallet av studien. Ett annat exempel som upptäcktes under

intervjuerna var att tolken inte återberättade i jagform vilket kan vara ett tecken på att tolken är orutinerad. Ett sätt att säkerställa detta vore att vara mer noga med att kontakta en

tolkningscentral och anlita en tolk med mer erfarenhet. Det fanns dock inte ekonomiskt utrymme att göra så inom ramen för denna uppsats.

Det går att argumentera för hur mycket av resultaten som framkommer på grund av att det är just asylsökande som har intervjuats. Resultaten kan ses som giltiga för alla människor då alla i viss mån mår bra av att vara fysiskt aktiva på något sätt. Å andra sidan visar resultaten att just gruppträning och organisering för asylsökande ökar både den sociala inkluderingen, den psykiska hälsan och till att vara fortsatt fysiskt aktiv.

Figure

Updating...

References

Related subjects :
Outline : Diskussion