Hur kan Överförmyndarverksamheten
i Norrtälje kommun bedrivas och utvecklas för att stärka individens
rättigheter, behov och möjligheter?
Madeleine Rietschel Utredare
Inledning – Syfte och mål
Denna utredning med förslag till ställningstagande om
Överförmyndarverksamheten i Norrtälje kommun tar sina utgångspunkter vad som sker i omvärlden på nationell nivå, regionala initiativ och lokala behov.
Syftet och målet är att kvalitetssäkra och utveckla överförmyndarverksamheten utifrån Norrtälje kommuns värdegrund, vision och mål. Frågeställningen för denna utredning är – Hur kan Överförmyndarverksamheten i Norrtälje kommun bedrivas och utvecklas för att stärka individens rättigheter, behov och
möjligheter?
2012 gick Norrtälje kommun in i samverkan med tre andra kommuner, Täby, Österåker och Vallentuna med säte i Täby. Norrtälje har för egen del aldrig utvärderat samverkan och samarbetet och det finns behov av att belysa Norrtälje kommuns överförmyndarverksamhet, därför denna utredning.
Utredningen ska föreslå åtgärder för en långsiktig hållbar
Överförmyndarverksamhet i Norrtälje kommun. Utredningen tar inte ställning till arvode och ersättningar till gode män, gode män för ensamkommande barn, förvaltare och förmyndare. Utredningen tar inte heller ställning till gällande Mål och Budget i Norrtälje.
De underlag och metoder som använts i utredningen har varit nationell, regional och lokala beslut och dokumentation, litteratur, intervjuer och studiebesök med personer och aktörer i överförmyndarverksamhet och dess kringliggande aktörer.
Bakgrund
Överenskommelse om samverkan mellan Norrtälje, Täby, Österåker och Vallentuna har verkat i drygt sju år, sedan 2012. Österåker och Vallentuna lämnade samarbetet 1 januari 2019 efter beslut under 2016. Österåker har valt att ta hem överförmyndarverksamheten och Vallentuna har valt att ingå i Norrorts överförmyndarnämnd.
Vid intervjuer om övergåendet till samverkan med de fyra kommunerna framkommer att det upplevdes som om det gick för fort och att
förutsättningarna för samverkan aldrig riktigt fanns och att snabbt slå ihop fyra kommuner med helt olika kulturer, behov och inarbetade rutiner utan att ge det stöd verksamheten och de anställda behövde så blev det ingen bra start för den samverkande verksamheten.
Samtidigt nämns att samverka vad huvudanledningen för Norrtälje kommuns medverkan i samarbetet med de fyra kommunerna därför att sårbarheten är stor att vara en väldigt liten verksamhet i en kommun som växer. Det diskuterades också om man skulle genomföra en gemensam nämnd men det genomfördes aldrig utan stannade vid att genomföra gemensamt kansli och Norrtälje kommun behöll den organisation som alltid har funnit i Norrtälje, en överförmyndare.
Lagar och tillsyn
Omkring två procent av Sverige befolkning har en ställföreträdare som kan vara god man, förvaltare eller annan förordnad förmyndare. Överförmyndare eller en överförmyndarnämnd ska finnas i varje kommun med uppgift att utöva tillsyn av ställföreträdare (god man, förvaltare, god man för ensamkommande barn och förordnad förmyndare) som efter ansökan eller anmälan utreda, besluta och förvalta ställföreträdarskapet. Detta för att inte rättsförluster skall uppstå för individer som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter.
Överförmyndaren utses av kommunfullmäktige och verksamheten styrs av föräldrabalken. Bestämmelser om överförmyndare och god mans uppdrag finns i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen, lagen om god man för
ensamkommande barn, förvaltningslagen, kommunallagen med flera.
Överförmyndarens beslut kan överklagas till Tingsrätten, enligt föräldrabalken.
Överförmyndarverksamheten omfattas i huvudsak av tillsyn av förmyndarskap, förvaltare och gode män. Överförmyndare utfärdar också förvaltarfrihetsbevis som innebär ett intyg som visar att någon inte har en förvaltare som kan behövas vid tillståndsförfarande och auktorisation.
I uppdraget för överförmyndaren/nämnden ligger också att tillse att gode män och förvaltare garanteras kunskap och utbildning samt att individen får det stöd, kompetens och etiskt förhållningssätt som krävs för att tillgodose individens behov.
Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd enligt 32 kap 4
§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i ärenden enligt föräldrabalken eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Kommunallagen ger sedan 1997 en möjlighet för kommuner och landsting att bilda gemensamma nämnder. 2006 togs det in en bestämmelse i föräldrabalken som förtydligar att bilda en gemensam nämnd även gäller för
överförmyndarnämnder.
Fr om med 1 jan 2019 medger förvaltningslagen att det är möjligt att teckna samverkansavtal i frågor som rör myndighetsutövning som till exempel överförmyndarverksamhet.
Verksamheten står under tillsyn av Länsstyrelsen. Det är vanligt att de flesta kommuner har överförmyndarnämnd med tillgång till ett kansli med
handläggare. I vissa kommuner finns Överförmyndare. Det är också rätt vanligt med samverkan med andra kommuner genom gemensam nämnd och förvaltning.
Överförmyndarverksamheten är den verksamhet som har störst
kostnadseffektiviseringar om man ser till de skadeståndskrav som är mycket höga då det handlar om människor som har ingen egen rättshandlingsförmåga.
Barnkonventionen och barnets egendom
FN:s barnkonvention om barnets rättigheter är antagen av FN:s
generalförsamling den 20 nov 1989 och trädde ikraft den 2 september 1990.
Konventionen avser mänskliga rättigheter för varje människa under 18 år, om
inte barnet blir myndigt tidigare enligt lag. Konventionen är en bestämmelse, undertecknad och förbundit sig av 196 länder, som ska göra att det blir bättre för alla barn. Den 13 juni 2018 beslutade Sveriges riksdag att inkorporera
konventionen till svensk lag. Den 1 jan 2020 träder barnkonventionen i kraft som gällande lag i Sverige.
I handläggningssituationer uppstår ofta frågan om hur barns tillgångar ska förvaltas på bästa sätt och kräver särskild kompetens hos ställföreträdare. Det kommer att ställas på sin spets när barnkonventionens lag träder i kraft.
Överförmyndarverksamhetens historia
Det har funnit behov av förvaltare och god man genom tiderna. Redan de tolv tavlornas lag från 449 f. kr. innehöll olika bestämmelser och skydd för de enskilda individer som inte kunde förvalta sin egendom. Skyddsaspekten återkommer även i bibeln och de svenska medeltidslagarna. Sverige fick en förordning 1667 Stockholms Förmyndarkammare vars uppgifter var att skydda de svaga, omyndiga genom kontroll av deras egendom vilket tidigare hade legat på släkten. En förmyndare utsågs av borgmästaren eller rådet.
1669 var myndighetsåldern för män 15 år, det ändras 1721 då män inte blev myndiga förrän vid 21 års ålder. Kvinnan kunde inte vid denna tidpunkt inte bli myndig utan stod under förvaltare under hela sin levnad med undantag för änkor som fick själva rå över sitt gods och sin person. 1858 fick en ogift kvinna rätt att ta hand om sin egen egendom först efter en anmälan och godkännande av
domstol. 1884 fick kvinnan rätt att bli myndig från 21 års ålder och som bekant för de flesta fick kvinnan inte rösträtt förrän 1921, snart för hundra år sedan.
1845 kom beteckningen god man och under 1900-talet har flertalet stora
reformer utvecklat överförmyndaren och 1924 kom lagen om förmynderskap och lag om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning och det skapades även en överförmyndarinstitution vilken valdes i fullmäktige.
Föräldrabalken (FB) kom 1949 och vissa delar togs från lagen om
förmyndarskap och gjordes om. Fortfarande tillämpas delar av 1924 års lag om förmyndarskap och är i många falla svårtolkade. 1957 ersattes
Förmyndarkammaren med dagens överförmyndare vilket blev en politisk uppgift vilket är så idag. Under 1900-talet skedde även ändring av myndighetsåldern till 20 år 1969 och 18 år 1974. Några andra stora förändringar var 1989 då begreppet
omyndig togs bort ur lagen och ersattes med förvaltarskap vilket regleras i FB 9- 12 kap. 1995 gjordes en större förändring i kapitlen i FB vad gäller förmyndare, förvaltare och god man.
I Norrtälje stadsarkiv kan man finna en förmynderskapsbok för överförmyndare i Norrtälje 1905-1937. Det rör personer med namn på omyndiga där god man har förordnats. I stadsarkivet finns även en förteckning över stadsfullmäktige och nämnder åren 1925-1951. Här bild på Birger Medin som var överförmyndare 1924 till troligen 1948.
När det gäller verksamhets- och ekonomiska redovisningar är det svårt att följa över tid. Redovisningar finns separat för 1964 och 1970-tal men inte senare.
Budget för Norrtälje Stad år 1964 visar att kostnaderna för
överförmyndarverksamheten beräknades uppgå till 500 kr för det året. Trolig orsak är att överförmyndarverksamheten redovisats inom kommunstyrelsens bokslut och inte separat. Sedan 2012 har Överförmyndaren i Norrtälje sitt kansli i samverkan med Täby kommun och är placerad i Täby kommun och där har ingen särskild redovisning gjorts för överförmyndarverksamheten. I kommunens Mål och budget för 2017- 2019 återfinns redovisning för överförmyndare.
Överförmyndarverksamhet i omvärlden
Riksrevisionens granskning och slutsatser
Riksrevisionen har granskat och lämnat rapporten Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). Riksrevisionens övergripande slutsats är att staten behöver ta ett mycket tydligare ansvar. Enligt Riksrevisionen är systemet med ställföreträdare och de myndigheter som utövar tillsyn på området eftersatt – både i förhållande till andra tillsynsområden i Sverige och i förhållande till hur motsvarande system är utformade i andra nordiska länder.
Riksrevisionen anser att en professionalisering av ställföreträdare är till viss del nödvändigt för att systemet ska på sikt vara rättssäkert. Behovet av
ställföreträdare har ökat och samtidigt har rekrytering av ställföreträdare blivit svårare. Enligt Riksrevisionen finns därmed en risk för att rekrytera personer som anses som mindre lämpliga och/eller att ställföreträdare inte entledigas vid brister i uppdraget. Uppdragen har också blivit alltmer komplicerade och kräver olika kompetenser och det är inte alltid en ställföreträdare har kompetenser som täcker alla behov. Därför anser Riksrevisionen att det är viktigt med en god tillgång på ställföreträdare så att en matchning kan göras mellan huvudman och ställföreträdare.
I Sverige finns det stora skillnader i de olika överförmyndarverksamheterna.
Exempel på skillnader är olika rutiner för årsräkningar, för hur tillsynen ska genomföras och dokumenteras och för vad som ska ingå när
lämplighetsbedömningar av ställföreträdare ska göras. Det innebär att det är stora skillnader i verksamhetens kvalité hos alla överförmyndare och
överförmyndarnämnder i Sverige.
Riksrevisionen menar att åtgärder bör vidtas så att rättssäkerheten för huvudmannen och ställföreträdare inte är beroende på var i landet dessa bor.
Riksrevisionens rapport pekar också på att Länsstyrelserna inte har tillräckliga förutsättningar för att leva upp till intentionen med de lagändringar som har genomförts på senare år. Länsstyrelserna utökade ansvar för tillsynsvägledning är ett mycket omfattande uppdrag och saknar viss legitimitet. Den nationella statistik som Länsstyrelsen i Dalarna län ansvarar för är inte av tillräcklig kvalité för att kunna ligga till grund för uppföljningar på området.
Under maj 2018 tillsattes regeringen två uppdrag inom överförmyndarens område samt publicerade en debattartikel
- Uppdrag till länsstyrelserna att ta fram riktlinjer för överförmyndare och ställföreträdare m.m.
- Uppdrag till Statskontoret om samordningen av tillsynen och tillsynsvägledningen på området för gode män och förvaltare - Debattartikel: "Nu moderniserar vi reglerna för gode män"
Länsstyrelsen i Stockholm
Nationella Riktlinjer för överförmyndare
Statskontoret gav (2019:8) Länsstyrelsen i Stockholm att ta fram vägledande nationella riktlinjer för överförmyndare som publicerades i maj 2019.
Syftet med dessa vägledande riktlinjer är att uppnå en mer enhetlig tillämpning av överförmyndarnas granskning av ställföreträdares
redovisning och bör tillämpas som utgångspunkt vid överförmyndarnas granskning av redovisningen. Riktlinjerna är inte bindande och heller inte uttömmande.
En av överförmyndarnas viktigaste tillsynsverktyg är granskningen av den redovisning som ställföreträdare ska lämna till överförmyndaren. Det är av stor vikt att granskningen är rättsligt korrekt och så effektiv som möjligt, för att förhindra rättsliga och ekonomiska förluster för huvudmannen eller barnet.
Länsstyrelsens granskningar
Enheten för tillsyn vid Länsstyrelsen i Stockholm genomförde sin senaste granskning av verksamheten i Täby i september 2017. För Norrtäljes kommuns överförmyndare granskades 26 akter varav sex akter inte blivit omprövade kring förvaltarskap under år 2016 trots att det finns rutiner och ingen förklaring finns varför det blivit så. Länsstyrelsen är kritisk och uppmanar att rutiner ska ses över och framhåller särskilt att samtliga ärenden om förvaltaskap ska varje år prövas om det finns skäl att ansöka till tingsrätten om upphörande av förvaltaskapet. Frågan kommer att följas upp av Länsstyrelsen vid nästa inspektion.
I rapporten från inspektionen under 2016 kritiserade Länsstyrelsen Överförmyndaren för bristfällig handläggning av ett ärende kring förmyndarskap. Överförmyndaren har vidtagit vissa åtgärder vilket Länsstyrelsen ser positivt på. Dock saknas fortfarande
redovisningshandlingar vilket Länsstyrelsen är kritisk till detta.
Länsstyrelsen förutsätter att överförmyndaren vidtar åtgärder.
I den övriga granskningen av akter granskades handläggningstider. Vid inspektionen påträffades ett ärende där det tagit ca 10 månader att granska ett ärende från 2015. Under 2016 var det långa handläggningstider på
grund av bland annat personalbrist. Ny gemensam struktur är upprättat på kansliet vilket fungerat bättre för granskningsarbetet. Regeln i 7 §
förvaltningslagen (1986:223 om snabb och enkel handläggning ska vara vägledande i samtliga ärenden hos överförmyndaren och JO har i ett beslut (dnr5172-2008) anfört att drygt sju månader är för lång handläggningstid för granskning av en årsräkning. Länsstyrelsen ser positivt på att kansliet sett över sina rutiner för att komma tillrätta med de långa
handläggningstiderna.
Granskningen behandlade även redovisningsskyldighet för gode män för ensamkommande barn och granskningen visade att vid två ärenden
framkom brister och Länsstyrelsen uppmanar Överförmyndaren att se över vilka åtgärder som behöver vidtas i de aktuella ärendena.
Ett ärende som granskades handlade om godmanskap där brister
påträffades. Överförmyndaren uppmanades att se över vilka åtgärder som behöver vidtas i de aktuella handlingarna.
Vid granskningen noterades även situationen för myndigheten att flytt av kansliet till nya lokaler inte kunde ske pga av att arkivskåpen var för tunga i de nya lokalerna.
Då Norrtälje kommun samverkar med Täby är det av intresse att ta del av den officiella granskningsrapporten för Täby kommun. Den granskning Länsstyrelsen genomförde för Täbys överförmyndarnämnd i feb 2017 granskades 35 akter och Länsstyrelsen lämnar kritik på följande punkter:
- Saknas redovisning från särskilt förordnade vårdnadshavare - Saknas redovisning från förälder
- Bristfällig tillsyn i ett förmynderskap
- Lång handläggningstid för granskning av årsräkningar - Bristfällig hantering av överklaganden
- Ej överlämnat redovisningshandlingar efter byte
Vid en snabb översiktlig genomsyning av andra kommuner som
Länsstyrelsen har granskat så är dessa synpunkter Norrtälje och Täby har fått är det inte alltför stora, kontroversiella eller kritiska punkter.
SKL och dess uttalande
Vid intervju med SKLs jurist för överförmyndarfrågor framkommer att vid verksamheter som samverkar är sårbarheten mindre. Specialister kan anställas i de alltmer komplexa ställföreträdarskapen. Med rutiner och mallar går besluten snabbare. Samverkan skapar inte mindre kostsamma verksamheter utan det är kompetens och sårbarheten och som är vinnare och därmed även troligtvis kvalitén.
Men en mindre verksamhet som till exempel Solna kommun som valt att hålla överförmyndarverksamheten själva i kommunen så är
kontaktvägarna snabbare internt vilket gör att snabba beslut går att ta fram.
Alla arbetar med alla ärenden vilket gör att det är lätt att hålla verksamheten igång, När det gäller sårbarheten går det att lösa med samverkansavtal med annan kommun beträffande själva
myndighetsutövningen som då kan täcka behovet vid frånvaro i den egna överförmyndarverksamheten. Möjligheten att arbeta med årsarbetstid som innebär att kunna arbeta mer vid toppar och mindre vid t exempel
sommartid gör att det blir en flexibel organisation som använder resurser på rätt sätt och i rätt tid. Så på ett annat sätt är verksamheten kvalitativ om man jämför med en samverkande överförmyndarverksamhet.
SKL uttalar den 25 oktober 2018 att det finns behov av att göra om systemet med gode män och överförmyndare:
”Systemet för gode män och förvaltare vilar på en uråldrig lagstiftning som ständigt lappas och lagas på ett ohållbart sätt. Det är dags att bygga om systemet från grunden, så att behövande människor får tillgång till bästa möjliga hjälp.
Regeringen behöver tillsätta en utredning som förutsättningslöst får i uppdrag att utforma en ny lagstiftning om överförmyndare och gode män som på ett rättssäkert sätt svarar mot dagens behov och förutsättningar. Uppdraget att vara god man är frivilligt och kommer formellt från den enskilde.
Överförmyndarna har i uppdrag att kontrollera att de gode männen och förvaltarna följer gällande lagstiftning till de enskildas bästa.
Det regelverk som gäller denna tillsyn är närmare hundra år gammalt.
Bestämmelserna finns i föräldrabalken och härrör från 1924 års lagstiftning som då avsåg förvaltningen av barns tillgångar. I dag har vi alltså regler för förvaltning av vuxnas tillgångar i föräldrabalken. Enligt SKL:s mening är det inte ett värdigt synsätt på hur vuxna ska bemötas.
Uppdragen för de gode männen och förvaltarna har blivit allt svårare. När nuvarande bestämmelser infördes fanns de flesta personer som behövde god man på institutioner och fick därmed hjälp av personal på plats. De gode männen skulle vara en kontakt från det utanförliggande samhället. När den här typen av institutioner lades ner i mitten av nittiotalet fick de gode männen ta hand om uppgifter såsom kontakter med läkare, socialtjänst, banker med mera.
En god man som företräder och är ett stöd för ensamkommande barn beslutar exempelvis om boende, är med vid utredning på Migrationsverket och inom sjukvården och ser till att den unge får en fungerande skolgång. Uppdragen kan vara ganska krävande och förväntas samtidigt kunna utföras på fritiden.
Ersättningen är också tämligen låg.
Ansökningarna om god man blir alltfler och många kommuner har svårt att rekrytera personer som vill åta sig uppdraget. Särskilt har behovet av god man för ensamkommande barn ökat. Ytterst riskerar rättssäkerheten att sättas ur spel om brist på gode män leder till längre väntetider för ungdomarna. En annan risk är att vissa gode män tar på sig alldeles för många uppdrag.
SKL är inte ensamt om uppfattningen kring systemet för överförmyndare och gode män. Liknande krav har framförts både av Föreningen Sveriges
Överförmyndare och andra organisationer och av Riksrevisionen.”
SKLs jurist, Kalle Larsson, säger till Radio Värmland den 14 mars 2019 att ”på många håll i landet råder det brist på gode män. I Värmland väntar just nu 250 hjälpbehövande på att få en god man eller förvaltare utsedd. Värst ser det ut i Eda och Arvika, som delar överförmyndarnämnd. Där väntar 180 personer varav 60 fall bedöms som akuta”.
Stadskontorets utredning och rapport
Regeringen gav i maj 2018 Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur
länsstyrelserna samordning och tillsyn fungerar. Statskontoret lämnade rapporten En förbättrad samordning av tillsynen och tillsynsvägledningen inom
överförmyndarområdet (2019:8) i april 2019. Sju av länsstyrelserna utövar
tillsyn öcer Sveriges ca 230 kommunala överförmyndarmyndigheter.
Statskontoret anser att samordningsarbetet under senare år har skapat
förutsättningar för att tillsynen kan bli mer enhetlig i landet. Utvärderingen visar också att det finns områden inom samordningen som kan förbättras för en effektiv och ändamålsenlig verksamhet som möjligt. Det handlar om överenskommelser om konkreta åtgärder, inriktning, kommunikation och vägledningar.
Statskontoret föreslår att regeringen ger en av länsstyrelserna uppdrag att samordna länsstyrelsernas arbete. Det kommer att öka utsedd länsstyrelses kostnader med ca 1 500 000 kr per år. Förslaget kommer inte att påverka det kommunala självstyret.
Förslagna samordningsmyndighetens uppdrag:
- Upprätta ny samverkansgrupp
- Utveckla, följa upp och utvärdera länsstyrelsernas tillsyn
- Utveckla länsstyrelsernas tillsysnvägledning till överförmyndarna - Kartlägga överförmyndarnas behov av råd och stöd
- Utveckla metodstöd för överförmyndarnas tillsyn - Följa upp utbildning av överförmyndare
- Verka för systematiskt erfarenhetsutbyte
- Utfärda föreskrifter för överförmyndarens tillsyn
Föreningen Sveriges Överförmyndare
Enligt information från Föreningen Sveriges Överförmyndare har ca en tredjedel av Sveriges kommuner en överförmyndarnämnd och man se en ökande tendens.
Vad som har lett till att man i kommunerna har valt att organisera verksamheten som överförmyndare eller som överförmyndarnämnd framgår inte. En femtedel av alla kommuner samverkar på något sätt kring överförmyndarfrågor med lätt överslag på de kommuner som organiserat sin överförmyndarverksamhet som nämnd. Även samverkan överförmyndarverksamheter emellan ökar.
God man- och förvaltarföreningar
I Sverige finns 21 god man föreningar, varav fyra i Stockholms län,
Riksförbundet, Länsföreningen, Södertörn och Solna. I Norrtälje har önskemål framförts och mindre initiativ tagits till en egen förening men intresset har varit svagt. Ca 20 av gode män i Norrtälje är aktiva i Solna, några i andra gode manföreningar i andra län eller har egna kontakter med andra gode män i länet
för diskussioner bland annat kring tillämpningsfrågor, utbildning och information.
Solna god man förening är den förening som ligger närmast till hands för Norrtälje kommuns ställföreträdare. 2018 var det 153 medlemmar och antalet medlemmar har ökat med ca 35 procent under de senaste fyra åren.
Verksamhetsberättelse för 2017 visar på ett aktivt föreningsarbete. Slutordet summerar 2017 att behovet av stöd har ökat efter flera TV-program om gode män där flera medlemmar känner sig illa berörda av den kritik som framkommit.
Styrelsen uppfattning är att programmen oftast inte har beskrivit hela bilden.
Föreningen arbetar med utbildning, information, stöd och inspiration och hade under året 12 olika aktiviteter riktad till medlemmarna.
Stockholms stads överförmyndarnämnd
Enligt verksamhetsplan för 2018 har överförmyndarverksamheten i Stockholms stad fem utmaningar att ta sig an. Korta handläggningstiderna, höja kvalitén i tillsynen, rekrytera ställföreträdare i särskilt krävande ärende och förbättra arbetsmiljön. Den femte utmaningen är att klara förberedelserna för en
digitalisering av verksamheten genom nytt införande av ärendehanteringssystem och flera e-tjänster.
Verksamhetsmålen bygger på kommunfullmäktiges mål för verksamheten där nämnden i sin tur upprättat nämndmål. Exempel på nämndmål är;
- Ensamkommande barn ska ha en kompetent, lämpligt och stöttande ställföreträdare
- Vid tillsättande av god man till ensamkommande barn ska handläggningen präglas av ett barnperspektiv samt barnrättsperspektiv
- Information är korrekt och begriplig
- Alla äldre som behöver det ska få stöd av en ställföreträdare - Stockholm ska ha landets mest kompetenta ställföreträdare - Överförmyndarnämndens verksamhet lever upp till de mänskliga
rättigheterna och motverkar kränkande behandling
Budgeten som är 57,8 miljoner kronor är utökad med 3 miljoner kronor med anledning av ökade kostnader för handläggning och lokaler.
Södertörns överförmyndarnämnd
Sedan 1 jan 2011 har överförmyndarverksamheten i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö bedrivits gemensamt i Södertörns överförmyndarnämnd. Salems kommun har anslutit sig från den 1 januari 2019.
Haninge kommun är värdkommun för nämnden och nämndens kansli ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut. Den gemensamma budgeten fastställs av Haninge kommun i samråd med övriga
samverkanskommunernas ekonomidirektörer. Fördelningen av den totala budgeten baseras på antal aktiva ärenden i respektive kommun.
Anledningen till sammanslagningen 2011 var de förväntade vinsterna som en sammanslagning generellt genererar. Dessa är:
Bättre förutsättningar att leva upp till intentionerna i föräldrabalken
Öka förmåga att rekrytera ställföreträdare som matchar huvudmännens behov
Bredare och samlad kompetens med möjlighet till specialisering som över tid ger bättre rättssäkerhet i handläggningen och bättre
förutsättningar för målstyrning
Bättre förutsättningar att rekrytera och behålla medarbetare
Sammanhållen och effektivare ledningsorganisation
Ökad bas för effektiviseringar och rationaliseringar med ökad kvalitét
En mindre sårbar verksamhet
Antal ärenden för Södertörns överförmyndarnämnd beräknas uppgå till närmare 5000 vid 2019 års ingång.
Innan samverkan trädde ikraft gjordes en utredning av PwC som lämnade en rådgivningsrapport. Där man belyste de olika samverkansformerna,
interkommunala avtal, interkommunala bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd. Efter jämförelse, genomlysning och analys i varje samverkanskommun med fokus på organisation, ekonomi, arbetssätt och verksamhetsutveckling, styrkor och svagheter samt jämförelse med andra samverkan som har vuxit fram i Sverige framkom följande rekommendation för framtida samverkan:
”Vi bedömer att de sju Södertörnskommunerna har stora möjligheter att skapa en mer effektiv, rättssäker och kvalitativ överförmyndarverksamhet om man skapar en gemensam organisation. Intervjuerna påvisar att det finns stort behov av att förbättra verksamheterna i framtiden. Alla sju organisationer
upplever att situationen idag är mycket svår, inte minst vad gäller att rekrytera ställföreträdare. Vidare är verksamheterna sårbara, eftersom
personalstyrkorna är mycket små i samtliga kommuner.
Vi förespråkar att de sju södertörnskommunerna skapar en gemensam organisation i form av gemensam nämnd.”
Uppsala överförmyndarnämnd
Hela Uppsala län samverkar kring överförmyndarverksamheten sedan 2011. En genomförandeutredning gjordes under 2010 som kommundirektörerna i Uppsala län initierade en förstudie som visade att överförmyndarverksamheterna i länet är små och sårbara. Därtill tillkommer behov av ökad juridisk kompetens, utökade arbetsuppgifter och nyrekryteringar. Utredningen visade också att det mest fördelaktiga var en gemensam överförmyndarnämnd och att en bred förankringsprocess och acceptans både hos tjänstemän och politiker är nödvändigt för samverkan. Några besparingar eller ekonomiska vinster är knappast möjligt vid samverkan däremot ökar kvalificerad kompetens,
rättssäkerhet, kunskapsöverföring och minskad sårbarhet både i verksamheten och bemanning samt verksamhetsutveckling.
Utredningen beskriver också risker med att lokalkännedom begränsas och tillgängligheten blir sämre men efter övervägning vad man får istället, vid samverkan, får behovet om lokalkännedom och tillgängligheten underordnad betydelse då det går att upprätta arbetsrutiner för att stärka dessa två svagheter som t ex särskilda satsningar som möten, utbildningar, informationstillfällen m m återkommande i respektive kommun. Den digitala utvecklingen med bättre IT- stöd i administrationen och e-tjänster borde dessutom underlätta för
ställföreträdare. Huvudmännen reser i princip aldrig till kansliet.
De har en gemensam nämnd för att skapa effektiv administrativt arbete och beslutsgång. Kansliet består av 25 medarbetar och Uppsala ser det som en nödvändighet att samverka kring dessa frågor för att det ska vara rättssäkert, då många av huvudmännen är i stora behov. I början var det en del frågor kring hur de tillämpar närheten till gode män och huvudmän men de ser att det inte är huvudmännen som kommer till kansliet utan ställföreträdare. De frågorna var övergående efter en tid. Den mesta kontakten sker via telefon och e-post och det går alldeles utmärkt. Ibland åker de ut på besök. När det är dags för
årsräkningsarbetet åker de ut till samverkanskommunerna för stöd, rådgivning och möjlighet för inlämning. De ser att det finns en stor sårbarhetsfaktor med att
vara en kommun som själv bedriver överförmyndarverksamheten då det är större risk att göra fel då det inte finns rätt kompetens då det krävs alltmer kvalificerad kompetens som tjänsteman på ett överförmyndarkansli.
2016 genomfördes en utvärdering, fem år efter inrättande av gemensam överförmyndarverksamhet och nämnd. Efter en enkät visade det sig att den minskade sårbarheten infriades i praktiken och att nämnden arbete präglas av hög grad av rättssäkerhet. Ett av samverkan var också att vara väl rustad för volymändringar vilket utredningen visade att den gemensamma förvaltningen har klarat dessa utmaningar på ett bättre sätt. Stordriftsfördelarna kring
överförmyndarverksamheten är så uppbenbara. Reflektioner som framkommit är att rekrytering av ställföreträdare tar alltmer tid av tjänstemännen samt att det läggs stort ansvar på nätverk att hantera tillämpningsfrågor.
Överförmyndarverksamheten i Norrtälje
Nuläge
Sedan 2012 samverkar Norrtälje kommun med Täby kommun kring
överförmyndarens verksamhet. I samverkan under åren har även Österåkers kommun och Vallentunas kommun deltagit. I huvudsak har samverkan handlat om ekonomisk och organisatorisk samverkan. I mindre del har innehållet i verksamheten hanterats inom samverkansavtalet, vilket har varit ett stort
önskemål från överförförmyndaren i Norrtälje kommun genom åren. Under 2018 har Österåker valt att ta hem sin överförmyndarverksamhet och Vallentuna har ingått samarbete med Norrorts Överförmyndarnämnd.
Samverkansavtalet
Det avtal som tecknades i december 2012 reviderades i december 2013 gällande uppsägningstid. Se bilaga 1 och 2.
Intervjuer
De intervjuer som har genomförts i samband med denna utredning var slumpmässigt valda med hänsyn till ålder och kön för balans. Vid möten och samtal med tjänstemän, överförmyndare och samverkande aktörer samt
skrivelser från Överförmyndaren har följande synpunkter framkommit. Dock har Täbys kansli inte medverkat på grund av att medarbetare önskat att inte delta och
sjukfrånvaro. Sammantaget har 20-tal intervjuer, samtal och möten genomförts som underlag för det som framkommit nedan:
Det är till viss del en spretig bild som framträder. Några har uttryckt att det inte alls var bra att flytta verksamheten till Täby men det är bra nu. Några är besvikna på Österåkers och Vallentunas avhopp i samarbetet. Några tycker det är bra som det är och några vill att Norrtälje tar hem verksamheten.
I många intervjuer framkom synpunkter på kansliets tillgänglighet då telefontiderna inte räcker till. När telefontiden går ut, och även om man har väntat länge i växeln så blir man bortkopplad direkt. Sedan fungerar heller inte växeln varken i Täby eller Norrtälje. De frågar om sådant som inte är relevant och hänvisar fel. Några ställföreträdare saknade kontaktuppgifter till
överförmyndare. Några uttrycker att det inte finns några telefontider längre och undrar hur ska man då få kontakt och hjälp? Det måste finnas en direktlinje till kansliet för ställföreträdare utrycktes också. Samtidigt belyste några att kansliet går på knäna och de gör så gott de kan men de är för få och att det behövs bättre kompetens i juridik och ekonomi. Enligt chef för överförmyndarverksamheten är telefontider borttagna och det möjligt att ringa överförmyndarkansliet närhelst och kan de inte svara direkt så ringer de upp. Oftast samma dag.
Flera ställföreträdare efterlyste mer information från kansliet och från överförmyndaren. Kanske någon form av veckobrev behövs, föreslog någon.
Det var flera av de intervjuade som uttryckte att de tycker verksamheten fungerar bra. Att det finns en bra dialog med kansliet och att de lämnar sina papper i samband med att kansliet finns i Norrtälje. De uppfattade också att det inte var något problem att åka till Täby, utan passade på då man gjorde andra ärenden.
Några av ställföreträdarna ansåg att Södertörns överförmyndarverksamhet är ett föredöme och att det finns en del att lära från dem för att utveckla verksamheten.
Bättre redovisningssystem behövs, lyftes fram av flera. Flera sa att det känns gammalmodigt att lämna in papper när man borde kunna sköta redovisningen digitalt. Det är inte bra att det fortfarande är analogt arbete. Stockholm har en lättare redovisning, varför är redovisningen så krånglig i Norrtälje och Täby och varför kan vi inte göra den per kvartal? Det skulle vara mycket lättare, uttrycktes.
Enligt kansliet pågår ett utvecklingsarbete med upphandling av nytt system.
Det behövs en förening för gode män i Norrtälje och Täby, uttrycktes samtidigt som intresset verkar svagt. Som det är nu så är vi med i Solnas god man
förening, uttrycktes i några intervjuer.
Nya rutiner för ärendetilldelning behöver upprättas. Det måste ske i en bättre dialog mellan huvudman, kansli och ställföreträdare.
Några uttryckte att de tycker överförmyndarkansliet ska finnas i Norrtälje. Dels på grund av fler ställföreträdarskap än Täby och att Tingsrätten finns i Norrtälje.
Norrtälje kommun är stor till ytan motsvarande en tredjedel av Stockholms läns yta det innebär att det är långt att åka ända till Täby för en del av ställföreträdare.
Några utryckte att samverkan med fler kommuner är nödvändigt för att upprätta en god kvalité på verksamheten. Vid intervju med fd jurist vid SKL framkom att 4-6 kommuner i samverkan borde vara lämplig gruppering. Frågan om varför ska vi samverka dök upp vid några av intervjuerna. Medan en annan fråga ställdes om det går att samverka över länsgränserna, t ex med Uppsala, Östhammar eller varför inte med Norrort som finns i samma län.
På frågan om de delade Riksrevisionens rapport om att viss professionalisering av ställföreträdare behövs menade några att då behöver även lagarna göras om.
Några delade Riksrevisionens uppfattning och tycker att media spär på ett dåligt rykte. Men någon menade att det inte går att heltidsanställda utan då behövs anställning per timme istället. Det behövs också en obligatorisk utbildning eller någon form av certifiering.
När det gäller frågan om egen kompetensutveckling är även här bilden spretig.
Några tycker det fungerar bra andra tycker att de inte får någonting i kompetensutveckling.
Övervägande av de intervjuade uttryckte att en nämnd vore bra att inrätta. Då blir det inte så personbundet. Dock ökar administrationen en aning men samordningsvinster går att finna så det går på ett ut. På frågan om gemensam nämnd med Täby skulle vara bra, var det en mer försiktigt hållning men heller ingen emot.
Övriga synpunkter som framkom var: Stockholm anordnar årsträffar för ställföreträdare. Det borde även vi ha. Frågan ställdes varför får inte Solna god man förening bidrag från Täby och Norrtälje, det handlar ju bara om 10 000 kr.
Flera av de ställföreträdare som finns i Norrtälje är aktiva i Solna god man förening i brist på annat och att de är bra. Några ansåg att snabbare
avstängning/avslut av de ställföreträdare som inte fungerar behövs.
Sekretessproblematiken med banken behövs ett nytt samlat grepp kring. Det är för krångligt. Hela Överförmyndarverksamheten behöver göras om, både i lagar, organisation och innehåll i verksamheten.
- Verksamheten fungerar bra dock är tillgängligheten för Norrtäljes invånare inte bra då det är mycket få och korta telefontider.
- Under 2018 bytte överförmyndarverksamheten i Täby lokaler vilket innebär ytterligare 15 min promenad från bussen det vill säga dubbelt så långt
jämfört med tidigare. Det är sämre tillgänglighet och betydligt dyrare lokaler och kostnaderna fördelas nu enbart på två kommuner.
- Samtidigt har överförmyndarverksamheten disponerat ett rum i
kommunhuset sedan drygt ett år tillbaka vilket har visat sig att rummet används mer frekvent och till gagn för kommunens invånare och ställföreträdare.
Norrtälje kommuns överförmyndare
Norrtäljes överförmyndare med en ersättare har under 2017 och 2018 inlämnat tre skrivelser om behov kring överförmyndarverksamheten. I dessa skrivelser framkommer behovet och önskemål med mer faktiskt reell samverkan mellan Norrtälje och Täby kring överförmyndarverksamheten. Det som också lyft fram är överförmyndarverksamhetens lokal i Täby som både har blivit mindre
tillgänglig och dessutom har kostnaderna skjutit i höjden. De reflekterar också kring yta och avstånd och hur andra samverkan finns med Täby där det är slagsida på att Täby håller verksamheterna. Se tabell nedan.
Överförmyndaren visar också på tre olika scenarios för framtiden.
Scenario 1
Fortsatt samverkan med enbart Täby kommun. Denna lösning bör dock utformas så att båda parter har en lika och verklig påverkan på verksamheten. En
gemensam organisation bör inrättas där två överförmyndarföreträdare finns med från varje kommun samt en tjänsteman från vardera kommunen ingår. Själva överförmyndaruppgifterna kan fortsättningsvis ske så som de gör nu som i Norrtäljes fall med en överförmyndare med ersättare som följer verksamheten kontinuerligt och nära. Det senare borde framgå i vårt interna reglemente för Överförmyndare och ersättare.
Scenario 2
Egen verksamhet: Gör man en bedömning av vilka volymer krävs för att driva överförmyndarverksamhet i egen regi så kan man tycka att minst 4 personer krävs för att kunna hantera, sjukdomar, utbildning och få en hyfsad
kompetensöverföring mellan medarbetare. Solna kommun har samma volymer som Norrtälje, deras bemanning är 4,15 personer. Införande av
överförmyndarnämnd torde inte vara angeläget snarare rollen som ersättare förstärkas genom att ersättaren kontinuerligt följer verksamheten vilket sker idag men inte finns noterat i något reglemente. (se även ovan pkt 1)
Scenario 3
Samverkan med Täby kommun i Norrtälje: När det i samverkanskansliet bara återstår 2 kommuner och Norrtälje har största volymerna borde samtidigt som man är till ytan största kommun borde en Norrtäljeplacering vara hyfsat bekvämt även för Täbyborna. För övrigt bör organisation/styrning ske som i alternativ 1.
Täby kommun tillhandahåller ett rum i kommunhuset så som Norrtälje gör f.n.
Detta kontorsrum bör vara bemannat en gång i veckan för besök.
Norrtälje Täby
Yta 2114 kvmkm 66 kvmkm
Invånare Över 60 000 Över 70
000 Ger 30
inv/kvmkm
Ger 1155 inv/kvmkm
Organisation Överförmyndare:
1 + 1 Nämnd:
3+3
Antal ärenden 2016: 1455 2016: 1144
Arvodeskostnader 39 kr per invånare 29 kr per
invånare
För Norrtäljes del innebär det att det är 40 km till centralorterna Rimbo, Hallstavik och Grisslehamn från centrala Norrtälje. Avståndet mellan Täby centrum och Norrtälje stad är ca 70 km.
Samverkan med Täby inom andra verksamheter
Norrtälje kommun samverkar i flera sammanhang med Täby. Som exempel kan nämnas att inom socialtjänsten samverkar med Täby kring serveringstillstånd och bidrag till Brottsofferjouren, båda har säte i Täby. Täby hanterar också all livsmedelskontroll på uppdrag av Bygg- och miljönämnden.
Räddningstjänsten har samverkan med Täby via Storstockholms räddningstjänst med säte i Stockholm.
Statistik
Antal ärenden till Kontaktcenter
Antal ärenden till kontaktcenter i Täby är 3154 under perioden 31 aug 2017 till 6 mars 2019. I dagslägen är fördelningen 50-50 procent mellan Täby och Norrtälje.
Statistik för alla år från och med då samarbetet startade finns inte.
Den statistik som finns tillgänglig vad gäller antal ärenden till kontaktcenter i Norrtälje mellan åren 2013 – 2018 är 2830. Under dessa år minskar antal ärenden. Från drygt 700 ärenden under år 2013 till närmare 250 ärenden under 2018.
Ekonomi
Kostnadsutveckling kansliet i Täby
Mars 2016 gjordes en överenskommelse mellan de samverkande kommunerna över en ny modell för kostnadsfördelning. Se bilaga 3
Lokalkostnader
0 200 000
0%
500%
2016 2017 2018 2019 Kostnad per årsarbetare kr Procentuell ökning
Kostnadsförändring hyra per årsarbetare (2018 och 2019 baseras på prognos och
budget avseende årsarbetare)
Kr %
Arvodeskostnader
2011 var innan kommunen gick med i samarbetet. Det var få handläggare som arbetade med Överförmyndarfrågor och det är sannolikt att ett stort antal ärenden låg i ”flaskhalsen”.
2014 Hade verksamheten i Täby varit i gång ett tag och antal handläggare ökade precis i början av samarbetet, vilket troligen innebär en viss
ketchupeffekt.
2016 är året då ensamkommande ökade dramatiskt (dock syns inte detta i arvodesutbetalningarna) Arvodena avseende ensamkommande barn var även högre än vanliga arvoden då de ersattes 1:1 av Migrationsverket.
2017 sänktes arvodena för ensamkommande barn för att anpassas till Migrationsverkets schablonisering av bidraget (1:1 ersättningen försvann) antalet ärenden började även minska i takt med att besked om
uppehållstillstånd och antalet ensamkommande barn som blev myndiga ökade. Migrationsverket betalade också ut de sista 1:1 ersättningarna i december 2017, godemännen ombads att lämna in sina årsräkningar i mitten av december så den vanliga ”eftersläpningen” uteblev 2017.
Personalkostnader
Personalkostnader för överförmyndarverksamheten för åren 2012 – fram till idag går inte att få redovisade från Täby då personalkostnaderna ingår i Täbys
kommunstyrelsekostnader.
Sociala företag
Jämställdhet
I 2017 års redovisningar var det 348 kvinnor och 230 män, ställföreträdare som fick arvode som belastade budget 2018. Statistik för jämställdhet beträffande huvudmän finns inte tillgängligt för närvarande.
Äldreperspektiv
Idag (28 feb 2019) finns i Norrtälje 1022 aktiva ärenden rörande förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Av dessa är 305 huvudmän 65 år eller äldre. Vad
gäller fördelningen mellan kvinnor och män så går det inte att få fram i dagsläget.
Barnperspektiv
Det finns för närvarande 295 huvudmän som är under 18 år inklusive
ensamkommande barn. Någon könsuppdelad statistik över huvudmännen finns inte.
Reflektioner
Bilda egen nämnd eller gemensam nämnd
Ett spår som har dykt upp i samband med utredningen är om även Norrtälje, liksom Täby har, ska upprätta en överförmyndarnämnd istället för
överförmyndare. 17 av 26 kommuner i Stockholms läns kommuner har
överförmyndarnämnd. Det är inte helt otroligt att diskussioner pågår i ytterligare fler kommuner om nämnd eller inte liksom samverkan med andra kommuner eller inte. I Stockholms län finns det fyra samverkansorganisationer med flera kommuner som har gemensam nämnd och/eller gemensamt kansli,
Täby/Norrtälje, Södertörn, Norrort, Värmdö/Vaxholm, Järfälla/Upplands-Bro,.
Det är endast 8 kommuner i Stockholms län som har överförmyndare istället för nämnd. Endast Nacka, Solna och Järfälla som är större i antal invånare än Norrtälje har överförmyndare istället för nämnd. Stockholm stad har överförmyndarnämnd.
Med tanke på vad som troligtvis sker nationellt och den utveckling vi ser regionalt är en överförmyndarnämnd att föredra. Oavsett om verksamheten bedrivs i bara egen kommun eller i samverkan med andra kommuner.
Samverka eller inte
Vid samverkan visar Södertörns och Uppsalas organisation med en gemensam nämnd är verksamheten framgångsrikt. Det blir effektivare, minskad
administration, enhetliga rutiner som några exempel. Då lyfts de gemensamma frågorna gemensamt i nämnden och tjänsteberedningarna kring samverkan sker med ansvarig chef i respektive kommun kring exempelvis mål, inriktning och budget.
Samverkan – några reflektioner
Vad är samverkan? Hur ska det gå till och fungera? Hur tolkar vi begreppet samverkan?
Varje samverkan är unik och sker i olika kontext och med olika personer.
Verkligenheten är oftast mer komplex än vad olika rutor och steg visar.
Forskning har tagit fram olika modeller för förutsättningar för samverkan och några av beståndsdelarna som kan nämnas är vikten av att aktörernas makt, resurser, skillnader i organisation och kultur behöver beaktas liksom graden av förtroende mellan aktörerna kan skifta, goda som dåliga, på grund av tidigare erfarenheter och konflikter som behöver beaktas i ett ingångsvärde som man behöver förhålla sig till och skapa motivation. Det är vanligt att man talar om god processledning och kommunikation med tydliga och gemensamma spelregler och en transparent process. Dialog och tillit är huvudbeståndsdelar.
Samverkan bygger på att aktörerna ser nyttan av att delta och att det finns ett ömsesidigt beroende. En nyfikenhet och vilja behövs för att utforska varandras kunskap, kompetens och därmed hitta synergier med varandra. Samverkan i dess egentliga mening tar tid att utveckla och synsättet att samverkan är en gemensam lärprocess är något som löpande alla aktörer behöver anamma. Det kräver
förståelse, engagemang och transparens.
Samverkansuppdraget handlar om– Hur bred och hur djup samverkan ska vara kan beskrivas i fyra steg, samtal, samsyn, samverkan och samhandling. För att samverkan ska fungera finns det några nyckelord som tillit, mod, uthållighet, ledarskap och nytta.
Drömmen att samverkan kan - när det flyter på, ge ömsesidiga vinster, lära sig nytt och kan lösa saker på nya sätt – verkligen vara underbart, att tillsammans ta sig an komplexa problem och faktiskt göra skillnad och ibland till och med stordåd.
Närhet och tillgänglighet
Många av de intervjuade har lyft fram närhet och tillgänglighet som stort behov.
Närhet till kansliet när det gäller resvägar och placering av kansli. Tillgänglighet vad gäller kommunernas kontaktcenter, kansli och överförmyndarna både vad gäller telefon, e-post och fysisk kontakt.
De två samverkande överförmyndarverksamheterna som är intervjuade i denna rapport menar på att närhetsfrågan och tillgänglighetsfrågan går att lösa
samtidigt som verksamheten går mot en allt mer, om än långsam, digitaliserad
verksamhet. Det handlar mer om samverkan, rutiner, möten, informationskanaler än om fasta lokaler lokalt i kommunen.
Digitalisering och informationssäkerhet
Digitaliseringen utvecklingsbehov inom överförmyndarverksamheten är stor för att verksamheten ska bli så rättssäker som möjligt. Samtidigt finns inga system som till fullo svarar upp mot behoven och IT-branschen är inte intresserad av att utveckla något system som klarar krav och behov. Stockholm stad har avsatt 570 miljoner kronor för digital utveckling inom sociala sektorn där även
överförmyndarverksamheten ingår. De har för avsikt att utveckla ett eget system och med en lätt försiktig förhoppning finns det kanske möjlighet att det utvecklas något samarbete i länet kring detta framöver?
GDPR, dataskyddsförordningen, ställer högra krav på hur personuppgifter behandlas. Därtill tillkommer att all övrig information är informationssäkert för överförmyndarna och dess huvudmän. Riktlinjer för överförmyndare behöver tas fram både vad gäller uppfyllande av informationssäkerhet och
dataskyddsförordningen, detta kräver en större verksamhet för klara av så det motsvarar lagkrav.
Nationellt
Det har passerat ca 15-25 år sedan regeringen gjort ansatser till styrning av överförmyndarverksamheten. Dels en större förändring i Föräldrabalken 1995 och dels SOU:2004:133 som beskriver överförmyndarverksamheten i fem delar.
Fortfarande finns det delar av verksamheten som styrs av en snart hundra år gammal lag (Lagen om förmyndarskap 1924).
Överförmyndarverksamheterna i Sverige idag styrs av ett lapptäcke av gamla och nya lagar och blir alltmer komplexa i sin tolkning och utövande och det kräver fördjupad kompetens blir uppdraget än mer spretigt och svårt att hantera rättssäkert. Att i det läget, utifrån dessa förutsättningar, se vilka vägar en modern, hållbar och långsiktig verksamhet ska utvecklas mot blir entydig att samverkan kommuner emellan är ett klokt vägval.
Det är troligt att anta att regeringen kommer inom en snar framtid tillsätta en utredning och se över lagsystemet för överförmyndarverksamheten som grundar sig på Riksrevisionens rapport – Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). Vad den utredningen kommer att ge är svårt att gissa då bedömningen är att det behövs en radikal förnyelse, inte ett lapptäcke till.
Om man för ett hypotetiskt resonemang utan för den skull gå före regeringens utredning skulle man kunna tänka sig att en ny övergripande lagändring, professionalisering av ställföreträdare, ökade kompetenskrav och behov av samverkan kan behöva någon nationell utvecklingspeng för
överförmyndaverksamheter. Med dessa insatser framträder en annan bild vad kommunen behöver göra för att skapa beredskap inför det nya. Det som är knepigt i sammanhanget är att vi inte vet om eller när det inträffar.
Regionalt
I Stockholms län finns två större samverkande överförmyndarnämnder.
Södertörn och Norrort. Resten av kommunerna länet arbetar själva med överförmyndarverksamheten eller samverkar på något sätt mer eller mindre formellt med någon kommun.
Om man låter tanken flöda fritt och studerar länets karta, utan krav på resultat eller gamla tankegångar, skulle man kanske kunna tänka sig en
överförmyndarverksamhet för kustkommunerna. ”Nordost
överförmyndarnämnd”. I den skulle till exempel Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Lidingö, Nacka, Värmdö ingå. Kanske de kringliggande kommunerna som Täby och Danderyd också kan ses som samverkansparter i denna fria tanke. Då skulle Stockholms län ha mobiliserat och stärkt alla sina överförmyndarverksamheter i tre större verksamheter som i sin tur kan stötta och samverka på annat strategiskt plan. Då tar Stockholms län på sig ledartröjan att vara en aktiv rättssäker
påverkanskraft kring överförmyndarfrågor. Dessa tankegångar är inte förankrade i de nämnda kommunerna.
Lokalt i Norrtälje
Överförmyndaren i Norrtälje beskriver tre scenarios som är tänkbara för framtiden. Scenario 1 beskriver fortsatt samverkan med Täby men att båda parterna har en lika och verklig påverkan på verksamheten. En gemensam organisation bör upprättas där överförmyndare och tjänstemän träffas kring samverkansfrågor. Scenario 2 beskriver att vi driver egen verksamhet vilket bedöms kunna jämföras med Solnas överförmyndare i storlek och omfattning och de har 4,15 anställda. Ser vi till de kostnader vi hitintills har betalat Täby borde vi kunna klara oss själva med tanke på att vi dessutom har lägre
lokalkostnader. Scenario 3 innebär att samverkan med Täby fortsätter med säte i Norrtälje som har de största volymerna. Som exempelvis nämns Campus
Roslagen som lämpliga lokaler då det är nära de allmänna kommunikationsmedlen.
Egen verksamhet kontra samverkan med andra kommuner
Men det finns en trend i Sverige som går tvärt emot de ovanstående lokala önskemålen. Det är att fler och fler kommuner väljer att samverka ca 4-8
kommuner med gemensam nämnd för de samverkande kommunerna. Man väljer att samverka av kvalitéts-, kompetens- och sårbarhetskäl då ärenden kommer bli allt fler på grund av den demografiska utvecklingen med allt fler äldre som också lever längre. Det finns också en ökad problematik kring huvudmän från andra länder som kräver en annan juridisk och internationell kompetens. Sårbarheten med en liten organisation i en egen kommun har visat sig för många kommuner helt ohållbart och därför valt att samverka för att klara, ökad belastning, frånvaro och hantera kompetensförsörjning. Ingen av de samverkande kommunerna lyfter fram att det är av kostnadsskäl man samverkar. Kostnaderna är det samma oavsett om verksamheten bedrivs i en kommun eller i samverkan med flera.
Det som lyfts som nackdel av Norrtäljes överförmyndare och några
ställföreträdare är att det är lång för ställföreträdarna att åka till huvudorten där överförmyndarverksamheten finns och det blir ingen naturlig kontakt. Medan de som samverkat i många år menar på att den digitala utvecklingen minskar behovet att behöva träffas och att de anordnar särskilda mötes- och
informationstillfällen i de samverkande kommunerna regelbundet som alla är väl förtrogna med och att det fungerar bra. I en bra samverkande organisation är närheten för ställföreträdare underordnad kvalitén.
Förslag till beslut
Med kunskaper om vad som sker i omvärlden inom överförmyndarverksamheten och de svårigheter de står inför att bland annat rekrytera ställföreträdare och digitalisera verksamheten och vad som sker i en växande kommun som Norrtälje samt att Täby inte vill att samarbete med oss ska ske i Norrtälje samtidigt som det blir alltmer komplexa ärenden bland annat med anledning av integration så blir svaret på utredningens fråga ”Hur kan Överförmyndarverksamheten i Norrtälje kommun bedrivas och utvecklas för att stärka individens rättigheter, behov och möjligheter?” – Det behövs samverkan och en tydligare styrning av överförmyndarverksamheten. Därför föreslås följande:
1. Upprätta nytt samverkansavtal som trycker på punkten samverkan med Täby kommun – med säte i Täby. Förarbete har inletts.
2. Inrätta en överförmyndarnämnd i Norrtälje till nästa mandatperiod för rättssäker verksamhet och underlätta administration i Täby – det sista är ett särskilt önskemål från Täby då det finns samordningsvinster att arbeta med två nämnder än med en nämnd och en överförmyndare.
3. Samverkansavtalet ska skrivas så det är öppet och inbjudan och innehålla ett särskilt uppdrag att uppmuntra andra kommuner att söka samverkan med Täby och Norrtälje – kanske detta avtal och bildande av nämnd i Norrtälje kan bli embryot till ”Norrorts Överförmyndarverksamhet?” Det är möjligt på sikt, vilket är beskrivet som en hypotes i utredningen.
Med dessa tre åtgärder och förslag till beslut bedriver vi en rättssäker
verksamhet för individen som är hållbar och utvecklingsbar och har kapacitet att möta nutidens och framtidens utmaningar.
